Rapport:

Effekter av känslor och statistik

på upplevd risk med Coronaviruset i ett
svenskt urval
Dante Palma-Hakim Västfjäll
Hagaskolan, Norrköping
JediLab, Linköpings universitet

2020-02-14

Bakgrund till Rapporten
Denna rapport beskriver den studie som Dante Västfjäll genomfört under sin prao vid
JediLab, Linköpings universitet under vecka 6-7. Dantes uppgift var att genomföra ett
forskningsprojekt från början till slut. Studien som beskrivs i rapporten har initierats
och genomförts av Dante med viss hjälp av handledare. Rapporten beskriver
preliminära resultat. Vid ytterligare frågor kontakta Handledare Daniel Västfjäll,
daniel.vastfjall@liu.se

Bakgrund. Coronaviruset och riskperception
Coronaviruset började i Kina runt en köttmarknad den 31/12 2019 och man tror det har
nåt att göra med att djuren inte blev skötta och alla djuren var nära varandra så det
fanns många bakterier och det var väldigt ohjälpsamt så den blev till för alla djuren var
för nära och dom blev inte skötta och har börjat sprida sig. Vid studiens början 5-6/2,
2020 var ca 24.000 personer smittade och 490 personer hade avlidit. Idag, 14/2, 2020
finns det enligt Världshälsoorganisationen WHO (www.who.int), 46.997 bekräftade
smittade samt 1369 döda. WHO:s bedömer att den globala risken är hög och de föreslår
att man ska öka personlig hygien, undvika människosamlingar och att resa

Hur upplever folk i Sverige risken med Coronaviruset? Syftet med den här studien var
att undersöka om olika information om coronaviruset påverkar riskuppfattning olika.
Baserat på tidigare forskning inom psykologi som visar att känslomässiga reaktioner
ligger bakom riskuppfattningar (Slovic mfl, 2004) hade jag följande hypoteser:

Hypoteser: I ett experiment där folk antingen får 1) information om coronaviruset som
anspelar på känslor eller 2)information om coronaviruset som bygger på statistik
kommer människor som fått känsloinformation bedöma risk högre. De kommer också
vara mer oroliga och rädda, samt vara villiga att donera mer (Small mfl, 2007, Västfjäll
mfl, 2014).

För att testa detta genomfördes ett experiment där folk fick svara på frågor online.

Metod
Deltagare. 328 män och kvinnor i åldrarna 18-78 deltog. Vi kontaktade dem genom att
lägga ut en länk i Facebook och till Jedi poolen som är en lista av personer som har
erbjudit sig att jobba med experiment som läggs upp.

Procedur. Deltagarna fick först se info om vad Coronaviruset är och om att det dom
skriver är anonymt som är för ett experiment.

Box 1. Information alla fick se
Ett nytt coronavirus har upptäckts i Kina. I nuläget vet vi att Coronavirus sprids genom
kontakt mellan människor genom hostningar och nysningar, så kallad droppsmitta.
Coronaviruset ger primärt luftvägssymtom, feber och hosta. De flesta blir inte allvarligt sjuka
men ett antal fall av svårare symtom har rapporterats, liksom dödsfall.

Sen delades det slumpmässigt upp i två grupper, en med statistik och en med känslor,
(känslor med 161 deltagare och statistik med 167 deltagare).

Statistik fick se en figur som vissa hur mycket personer dom hade dött och hur den
höjdes under dagarna. Man kunde se vilken källa om dom ville veta vilken

Box 2. Information i statistikgruppen
Statistikgruppen
Nedan visas statistik på antalet smittade per dag och geografisk region den 5/2, 2020.
Siffrorna baserar sig på WHO:s dagliga lägesrapporter som släpar efter ett dygn. Antalet
smittade den aktuella dagen var 24 530 och 493 personer rapporterades ha avlidit.

Källa: World Health Organization

2


Sen fick känslogruppen en bild och text om en man som heter Ash Shorly som bor i
England och är 32 år gammal och att han hade blivit drabbad av viruset från när han var
på en resa till Thailand

Box 3. Information i känslogruppen
Känslogruppen
En av de som drabbats är Ash Shorley, en 32-årig man från England som varit på besök i
Thailand och nu vårdas för svåra och livshotande luftvägsproblem.

Källa: Dailymail.co.uk

Sen fick dom båda grupperna svara på samma frågar där man skulle svara på de här:


Frågor.

1. Samhällsrisk: Hur stor tror du risken är att Coronaviruset infekterar ett stort
antal Svenskar?
Ingen risk alls (0) – Mycket stor risk(10)

2. Personlig risk: Hur stor tror du risken är att Du drabbas av Coronaviruset?
Ingen risk alls (0) – Mycket stor risk(10)

3. Oro. När jag tänker på Coronaviruset känner jag mig orolig.
Stämmer inte alls (0) – Stämmer helt (10)

3
 4. Rädd: När jag tänker på Coronaviruset känner jag mig rädd.
Stämmer inte alls (0) – Stämmer helt (10)

5. Samhället skyddar: Hur viktigt är det att Svenska samhället sätter in resurser för att
stoppa spridning Coronaviruset? Inte alls viktigt (0) – Mycket viktigt(10)

6. Hygien: Jag är mer noggrann än vanligt med t.ex. handhygien just nu
Stämmer inte alls (0) – Stämmer helt (10)

7. Resa: Jag är mindre benägen att resa utomlands just nu
Stämmer inte alls (0) – Stämmer helt (10)

8. Donation: Om du hade 200 kr i din plånbok just nu, hur mycket skulle du donera
till ett välgörande ändamål som verkar för att behandla och förebygga spridning
av Coronaviruset? 0kr -200kr

Resultat

Resultaten visade att känslogruppen tyckte att det var en större risk på både personlig
och samhällets risk i jämfört med statistikgruppen (se tabell 1).
Tabell 1. Medelvärden och standardavvikelser för statistik och känslogrupper.

Statistik Känslor

M SD M SD t p

Samhällsrisk 3.62 1.79 4.18 2.09 -2.62 .009

Personlig 2.43 1.39 3.00 1.82 -2.02 .044

risk

Oro 3.71 2.35 3.87 2.57 -0.36 .72

Rädd 2.92 2.02 3.23 2.46 -1.23 .22

Hygien 3.45 3.06 3.28 2.78 0.53 .59

Resa 4.55 3.30 4.90 3.21 -0.96 .34

Samhället 6.59 2.87 7.06 2.85 -1.29 .15

ska skydda

Donationer 39.48 49.75 48.56 59.06 -1.50 .13

4
Känslogruppen var lite mer orolig och rädda jämfört med statistikgruppen fast det är
ingen signifikant skillnad mellan känslogruppen och statistikgruppen på dom frågorna
så man kan inte säkert säga att det är nån skillnad emellan grupperna. Men på hygien så
ser man att statistikgruppen så ser man att det lutar mer åt deras håll när det gäller att
hålla mer koll på sin hygien men det är samma som föra med att det är ingen signifikant
skillnad mellan grupperna. Sen med resa så är den inte heller signifikant men den går
mot känslor för det är lite högre med känslogruppen. Nu på samhället så visar det att
känslogruppen tycker mest att man måste stoppa detta men alla tyckte typ det samma
och man kan inte säga att det är nån signifikant skillnad så det betyder att man kan inte
säga att känslogruppen tycker att man ska stoppa det mer en andra gruppen. Den sista
frågan där man fick donera och där visar det känslogruppen men det är inte signifikant
skillnad så samma där.

Slutsatser
Hur upplever människor risker med coronaviruset? Min studie visar att på riskfrågorna
så var det signifikant skillnad som visar att känslogruppen bedömde risken högre än
statistikgruppen. Men sen på alla andra frågar förutom hygien så lutade det mer åt
känslogruppens håll där att det visar att dom höll med och var mer oroliga och tyckte att
risken var större men det var inte signifikant så man kan inte säga att det var nån stor
skillnad. Det verkar alltså som att känslor ökar den upplevda risken för coronavirus lite
grann. Dock så verkar upplevd risk och oro generellt ganska lågt, kanske på grund av att
man förväntar sig att svenska samhället ska stoppa spridningen.
Den här studien visar på att känslor är kopplat till risk, med det är viktigt att mer
forskning görs. Studien är begränsad till ett ganska litet urval och få frågor. För att förstå
hur svenskar generellt ser på coronaviruset behövs ytterligare större studier.


Referenser

Slovic, P., Finucane, M.L., Peters, E. and MacGregor, D.G. (2004), Risk as Analysis and Risk
as Feelings: Some Thoughts about Affect, Reason, Risk, and Rationality. Risk Analysis,
24: 311-322. doi:10.1111/j.0272-4332.2004.00433.x

Small, D. A., Loewenstein, G., & Slovic, P. (2007). Sympathy and callousness: Affect and
delibera- tions in donation decisions. Organizational Behavior and Human Decision
Processes, 102, 143–153.

Västfjäll, D., Slovic, P., Mayorga, M., & Peters, E. (2014). Affect and charity is greatest for a
single child: Compassion fade in charitable giving. PLoS ONE, 9(6), e100115.