KAPITEL 6 "Det ir mycket vate visa at mar stora forfattare skriver com orsaker si begagnar de sig inte bara av sidana som de anser vara sanna, utan ocksé av sidana som de inte tror pi, forutsatt att det finns nagotoriginellt och fint hos dem. De tala tllricligt sant och nytigt, bara de talar begivat. Vi kan inte vara sikra pa vilken som ir hhuvudorsaken och travar darfér upp en méngd olika lorsaker fr att se om inte den skulle raka finnas med bland dem, “at mizum spn fio mui malin roc cso wri ¢ crm) goodman oie nl see tn, dem aden mts st aa tal ace ais not Nfcdebada trike tga Box 3 KAPITEL6 1711 det richer int att ange end orah ‘i indste ange flere iha end den ta rag ig arin veden a vgn dem som nyse Kommer rin? Vi skapar te slags vind: dem ‘om onmer dirnerfan ar for ores, det som kommer UUrmunnen bie med sig en vs forebidele fr froser, den uedje vinden i ysningen, och eftersom den kom ser fran huvudetoch fr tan tal ger siden dewasr ig motagande.Shoj inte om dent sharpsinniga fOr Haring: det sigs att den kommer fran Arbtotce Jag har for migattdt var hos Pltarchos (aval fue jag Kanner han den som pds bistasatet ar forenat konst med natir och ontdome med vetande) som jg lst om en ora tl at magen rar | upprot bn ker bt orsaken anges vara rin, fe attaren har Komi pf ett esonemang med vas hl ‘han bevsar at fran Kan fstadkomua en sidan tet an Jag blr ae su, och jag vet mycket vl at den corse inte giller mig, och det ves inte bara resone. Imangyvs uta ay nodvandlg erfarenket FOr aut inte tala om vad jugar hore brats nigen at ur oft "kar uOrsamma a, srs gre, minibar den insta frestillning om far, ock vad en bekan tl mig tar batt om Shan bir mycket ie ue men Tusten at py hade helt frsvunnit we glager ‘Bhan satiny rir ded under en eal ‘ch vad om hande den har gamle romaren: Sag var alleles for suk fr at ga en tank i franc ag har lrg arti i jon och ingen annanstans Re ler (och der har oftafunnitsgoda shal at vare det, dliden are sidan) ivare illite sad at jag bi 2 namgue wm dere coum | nom ets et cera lees, wade na emen't Laer, Om natn Vos, rt wear qu ut poral i scored. Seneca, bre 8, 172 Box 3. KavrreL 6 forvirrad och forblindad. Ibland uppstr fruktan pi frund av britande omdbme kav som av brit pa fod. Alla faror jag mt har jag betraktat med Oppha ‘gon och med fr sk och oink yn: det kre cutned mod forattvarariad Detgavmigenfordelen fing, jmfore med andra, shat jog Kunde genomtra Sirlijkt pet kontolerataba:*visserigen shedde den inte wanda, nen tnd tan fa oc kaos; den var Upphetad men inte oalorvirrad. Sora ilar gar mycket ingre och ger oss exempel pt. fy som inte bara br hgh och balanserad, wan ocksd Sta. Lat ot ta den fiykt som Allbiades erat at hans vapenbroder Skates genomfrde Jag fann ho- fons bertarhan, msedan vir ur bade dvs pike tony han och Laches var st bland de Byende, oh sv tar jag lagn och skerhec nr jagbetraktade honom, ty Jagrel pen bralistoch han gill fo, och st hade vt Seki rortonistriden, Forse och rimst mre jog wi Ten sinnesnatvaroockbelstamhethan taade jmre tned Laches, defer hans saadkra ging preds ka dan som hans vanlga starr sig och an fasta och Stadiga bck nar an iaktog och beddmde allt som Mn de‘rumtomkring sig och betrakiade An de ena, an de Sidra, vnner oth fender, pi ett it som uppmanta: dlede ena och vsade de andraatt han nk sja stv ‘ch sit lod for ett mycket gt pri il den som fo Solictadetfrin honom; och pashoat riddade de ivet, {) sidana manniskor angriper man inte gamma, man jBgar dem som ar vetskrsmda« Sk ngtvtnesbordet FRED denne store hirfrare. De ilar ex vad vl Upp- Tever (nou csoyons) rare dag, namligen att ingending os oso mycket faror som en ogenomeinkt hung tr efteratt lara oss ondan Faron.» mindre fruktan, dso mindre rf egel faran * un tinarismine 0 minafrme percult.Linis XXL, BOK g -KAPITEL6 1732 Vanlig folk har jlandet har fel nir de siger att den ei i nde a de ge ase Soke ige Nem oeideretion es eat gel mien ion eg areata eg Sout ds chs i i de ee cot nye tg oes genom minor FE an a SO auecaag es aa sae rnd apo mi ae aie rn esa nto ie snd nea 174 BOK 3 Karrret 6 ‘Men jag har svirare att klara en barstol an en vagn, och har av samma anledning litte att sti ut med omild jgungning pa jon, som vicker radsla,n med den rorel~ __Sesom uppstir nr vidret arlugnt. Av den lita rorelse Som istatkoms av dror nar de drar undan biten under émkinner jag det pa nagot egendomlige st som om fhnvad och mage rakar lag eftersom jag inte ti at tnd att det som jg ster pa rr sg. Nat seglet eller Strommen diver frm os eller vi bogsras bests jg ine als av denna jm rele; ney, det Sr en 90k qBrelsesom berOriigilla,mestnir den arma. gk inte bestrva den pa nigot annat et. Lakarna har gt tig att nyt en hand om magen och drat den foratt moterkadet har tiltandet; men det har jagald- Tig prOva cftersom jag ar van att ma med de biter sot finns mig och Overvinna dem sty "rade mit mine var hg vt med sidant sil jag agna mycket td eae har kena pp den oindliga ming av oka exempel som histori. erma innebiler pa anvndningen av ragoar#krigets ‘jnst de vilar med ofa folk och olka er, men an~ Slindningen var enlgt min Aske mycket effekGv och hodvandlg; darfrar det undelige ar vtbar éroratall iKnskap om stken. Jag ska bara nama at alleles nyligen: pa vara faders, anviinde ungrarna vagnar pu et meketeffelsvt ste mot turkarna i varje Yagh Efnns en brigare med rundskold och en musket samt tana uppradade hakebosor, laddade och Mare: ll Samumansshyddades av en barra skOkdar som pen filo. De bldade front psina trapper med tretusen ‘Sdans sagnar, och sedan kanonen tade spat Kinde de fram med dem och lit fienden sala den salvan fnnan de fick maka pl esten, wiket war ee betydande dyertag, Fler ocks Lorde de in de har vagnarna i fen- dens skvadroner Prat bryta pp dem och skapa Spp- ningor. frat int tala om vilken hap de Kunde fv ox §-KAPITEL6 175| dem genom att anvinds dem pf utsatastilln ll a flankera marscherande upp fOppenteang eller al attsnabbe skys ete lige och bela det iimin Gd var det en aelsman {eu sv ira grins omriden som hade vit ate bra sig och inte Kune Mi taiagon hast som harade bans ki han had ox st Shende och Ate ombringilandet en vagn av den yp Sor jag har beskrivit och fan sg utmivie rata md det Men li os moa desasrsvagnar ‘Kungarna fir fsta Gymnast ake unt i landet en kara dragen av fya oxa.*Mareus Antonios var dom forte som tilsammans med en Kinng musiker lt dragasi Rom pi en vagh frspnd med lon, Hellogs balus gjorde detsamma senate och kalade sig Kyle, gqudarnas moder; han it sig ocd das av igre ces Biidning av guden Baceus Tad spande ban oes tv jortar for sn vag, vid et annat tlle fyra an. dar och yterigare en annan ging oct fyra makina or och ltsig= sav helnakon das runt av dem fall pompa, Keer rms ick sin vagn dragen av sllsamt Sora strutsars att det snarare sagt som om den fig Snralade Det besynnesiga med dessa pafund inger mig en annan tanke: at det et sags raddhdga hos mona. ierna och et vitnesbird om att de ine Kanner al "icklige ark vad deta Kampar fOr atv ig och wsa upp sig med hilip av extrema ugiter 1 ue landet vore det uraktigt men bland de gna under sdiarna, dar monarkenharallakt dr det ans vl het som ger honom den hogsta hedersbevisnigen ha anf Precis som det enligt mints aralldles ont dligtatenadcisman Klar sig utstuderat hemma hos sig hans hus, han tab av sare och hans Kok borg dees lrckigefor honor “Detrad som lokrates gr sin kung ar ganska vet kungen bor ssa’ med mobler och server, eters 176 Box g - kaPrren 6 sethcmtie canna sor fig aad allt tnt at pry ig ed. Bet pas Saveceetiieretiecms Eee nite eer aan eames ainramcacien Sosa ichmncnentataiaat caer ae htmotieet gat ga sree dara Mile tg Seretra sa och aan ng hoppetomat fe den Seep *Deasutom fycker undorstarna, som star pa dessa BOK g-KAPITEL6 177tviumfer, att man vsar dem derasegna rikedomar och att de fr festig underbdlning ph egen bekostnad. Ty folk tinker gama psa Kungor pa sama st som tanker pi via janare ade ska bemoda sigom a rikt mat ge on all vi behover, men at de absolut inte ar rora nigorailra, Str kar Galba ade ove uae jen maser som spelade under en supe lt han sick efter st penningskin, fakade upp en nave mynt och ide den iuaeros ian med orden: Dearne offeniga medel, det mina egna pengar.« Hursom. hes, oftast har folket rt: man fOder deras Ogon med det som fotketborde hs got sina magar med. Giomildheten Koromer dri tl sin rate hrskares hander: enskida minniskor hat strre rit at visa den “Ty noga tages har en Kung ingenting som egendigen at hans: han srs ll andea forge “Raten att ddma a ine tl fr den tom dome, utan for den som ska domas. En verordnad utses ari formén for den Sverordnade,utan for den undererd- nade, och en kare fr dense inte for sig ill vethet har liksom all kona sit ste utanfor sig Sv ingen Kons riikad psig sal. "De handledareavungaforiar som strdvar efter att inpant slsaeghtenn dy dem oh pred fr lematt de aldrg ska vgranagot och alriganse nigon ting stv anvant som det de skinker bor en unde. ‘ising som jag har seu st hoe Ks under min Gd) des handledare ser av dessa sk antigen mer pl sin gen fordel an psn heres; eller ocka fata de inte ‘kcigt vem de fal il. Detar allele for lta ne pata per han iar ld om an har Sbegransade tllgingar och Kan ge bor ph andras be. ee eget mit, uta efter mites pa givarenstliginga, be "mula arn se erst. Cicer, Deft 6, 178 nox 5 Kaprren.6 den ingenting vird i si maktiga hander. De blir slés- aktiga innan de blir givmilda. *Dirfr ar givmildhet foga prisvirtjmfort med anda kungliga dygder, och enligt Dionysios eyrannen ar det den enda dygd som stimmer vil Overens med tyranniet sjlvt. Jag skulle hielrelira honom den gamle grekiske bondeis versrad: Med haden st man soc o med hela shen” alls. om man vill ha en god skOrd “(man ska sprida ut sien fine, inte vrika utden); "och mar fursten ska ge tll si manga ~ eller bate uuryekt: nir det ar si manga som han ska betala och beléinaalltefter vad de fertjinat, imate han vara en kunglig och Klok givare. Om en. furstes givmildhet sr urshillningslos och mats, ser jag haere att han a ivi. ‘Den frimsta kungliga dygden ar antagligen rittvisan, ‘och av alla de olka saker som rattvisan omfattar ar det dden del som aefolier givmildheten som bist utmarker kungarna: den delen har de sirskiltreserverat for egen. del, medan de diremot garna utévar alla andra former fv rittvia genom andras formedling. Mattos slosaktig- het ar ett dalige medel for dem att vinna valvilj, ty den ster bort minga fler minniskor An den vinner: SeJu fer du visa givmildhet, desto irre kan du vara givmild ‘emot, Och vad ar duummare in at se ill attdu inte Ling te kan gora det som du gor med glidje? "Ochom giv- mmildheten anviinds utan hinsyn ull orgjinstskapar den skam hos motiagaren och tas emot utan tacksamhet, ap yegh Set oneige, a wh Ship x Buna. Korinn refer radar Pltarchos, eda ateara tr me berda fren Unfir ihe 348, Montaigne Sverster le meningen eter at ba ceratgrandkeren en lee ns i mul ps.) Quid ae t tis gum und kote foi, care das fore no asst Cicero, De ofits Ts, nox 3 -KAPITEL6 179Tyranner har offats de folkes hata jst shana mi nibkor som de pet ortfidigt it bar get frdelar, {ysidana man tor att de an ifordkra nig gander {envi de med ovat fangna tllgingarna genom at visa i ch fat mot dean Som Se it dem ok om at anata sgl flkets keer och menigart feofig “ Understar illen overdrvetgivmildfurse bir ver duivetpockande. Desnpastr sig intel fmuftt, wan till exemple. Forvio har oft anleding att rodna ver vir ofbrskimdhet wi blr Overbealadeenligh rt wisans reper nit beloningen ska stor som dem st wi presteat, fr vir juskyidiga ra furstar visa jin ter eligt en narligfxplkteke, Om ban sr fala virautgifergbrhan fOr mycket det ricer medatthan ger et bidrag® det verakjutane kala valgtning, det Ean man alin kr, oy lva ord frkoatighete char av ofthe. Sk som vi eter ove bli det aldrig nigon nde; man rikna inte langre med det man redan har tagitemot, man appskattar bara det man ska fa fram- tien, och dirfr dr det manga furtar som fall fare winer ju mer de fodder sip glvor Str stale Aten tonne mi fchoy som vixeri takt med ate de blr lfredssillda? Den som stiller in sig pa ate bry sig inte om det han tedan har ft. Ingesng a yp os habogh om occa yrs excmpe salle har va lsmpligt som prowo- sten forvr ds ungoratundersoka om de har anvant sina givor pl ritsiteler ech frat visa demattden kejaren delade ut sina givor pa ett mer feamgingsrtt sattan vad desis gjort Eftersom de har gjortsom de ort tvingas de lana okdinda undersitarach snarare fr eidana undersiar som de gore laa dana som de forgo got och den lp som de ra ds Understar Ar inte gras | ndgot tom helt annat teende an dltmamagt. 180 ROK g - kavrrex 6 Kroisos Handrade Kyros frat han vars slosaktig, och han rdknade ut ur mycket Kyros skater skulle Spel ellom han vast mera iterhilsim.Kyros lem aedriga sn gies, skckade bud Greralt ike som han sik bade gaat och bad var och en att ilps honom meds mycket peng som {hoi eters han befann sg en war netaton: dz ombads meddels hur mycket de Kunde sia. Nar tla dea uppeifer Gvelismnades ll Kyron vitade det Sigat den sammanfagda summan uppgick ll mycket incr dn de besparingst som Krolioshade rat ut) ingen av ans tanner eka det ackte med atbara tbjuda honom sh mycket som Kyros isin givmldhet fade gett dem: de lade tien hel del av egoa medel VarefierKyros sade til Krotor Jag tr inte mindre Brust rledomar tn andra fuer tare ay en thar hushalare med rikedomar an de-Disser juts et blige pris jug har skatfat mig s4 minga vanners bvdrdeniga skater, och ur mycket mera trofasta ska {stare de ir At mig in avdnade man som inte ser tacksamhetsskul lig och inte byserndgoneligiven- het for mig. Duseratt min formogenhet arbatre pace- tad an Kor: lige den dar ake den Ara mg hat Svund och frakt fn de andra farsarna-« De romersta Kejarna fOrsoke urikta sina Over driver pakowade offeniga spel och fOretilinga snedad derasmakt pa nigostininstone lskenet) tar beroendeavdetromerska fet ij och romarna five fl Mdsa anes id at smichras med en tortensskidespel och utsavningsr: Men det var en SKida medborgare wom bade odlat denna sedvana at ichaga de antra,medborgerma och sina kamrter, ffamst ur egen eka, med sidant storage ser det hela fick enreltannan sak adr det var herrarna som bonade eftertilda ween fat fora Over pengar fn deras rita Agare el BOK 3 KAPITEL6 181framlingar bor inte betraktas som givmildhet«! Nar [Alexander] forte vinna makedonernas bevigenhet red givor landrade hans far Flip honom pa fajande Sat: s Vad? Vill du att ina understar ska betsaka dig som sin skatmsantareoch ine som sin kang? Vill du sing ta dem for din sak? Vinn dem da med din tapperhets ‘algimingar, inte med valgarningar ur skatthisan.« “East vsst var det fine at skicka efter en massa sora trid och ita plantera dem pd amfteatern alla med sto. ra grenar och gromna bv, sate de bldade en skuggande skog, arangerad ikon symetri, och att fersta dagen slappa in ten strtsar,cosen hort, tusen vikdsvin ‘ch tusen dovijortar som fet fick kasta sig Over, och satundstadag ta sakta hundra tora leon, hundra leo: parder och tundra bjrnarifolkesmivsaro, och tt tredje dagen lta trebundra par gldiatorer kimpa pa Hiv och ded: alle deta gjorde kejar Probus, De var cckah on fin sak at se desea stora amfiteatrar Kidda ‘ed marmor pi tsidan, tsyckade med ormament ‘och statyer, och med insidan Iysande ay manga utsOKta prydnader ~ rane smycat med dele, och Prd poten? och med alla sidorna runt denna stora yea fyllda och ‘omgivna hela vagen, anda nerifrin och upp, med sextio eller attio binkrader, ocksi de av marmor och tickta, med kuddar— Vac hain « sige wate, shan mise Bort om kon har én Pecunarem toni a iuts domi ad alinas non det thre in. Cicero, Deaf Lng has en gem enills port aur, Calparnius Sica VIt¢7 182 BOK g - eaPrres 6 sham, han fr inte sta viddarmas hur for hon har Inte penga il satine! ~ dts hundratusen minnskor It unde sta och at ‘oan fr det Torta Kunde skapa Spiga plten Toten dit splen Agde rans oc fem sc oppoa sig Spor foreadllange rotor vila spe uc vlog ‘Ensom sulle deat sidspeeyocisedanattzan or det andra Oversvimmade sama pats med cet dup fev fllt med havemonster och hegataryg som se Uppfbra et sfsag och for det ete at tan orlade den pany ochjitinade ilden fr gladiatorernas er de, oc fr det area nan bextredde den med in tober och stores tales fr sand fr att arrangera pratt esndid fralla dessa orthnligahelddare— Efiatten phen och mma dag ur mg ng Aaron sore sks oh ay ‘Sr jr pede lk fom kw sm ete Sp tf ta ul we ‘ser ao glt som saffan! Avenan ha ej bore vist ‘jr rn so ch mark jo har ek et ber id Sjomar, oh char fdas — ten rom set art at fb nan ay tid En gang uppforde de ett hogt berg pa arenan, fylt med Frukttrid och andra grénskande trad, och fran toppen "ate, ng, pdr etd pain urge equ es leginon vfs Javenals 1.59. ji nt dent rae ama pre rplauevragin ter racemase forties eters oe ca erect ‘itr Nest nbs set corar mona cot eure (oti cerhniar eo ar eeu nomi dig ‘Eyome pou Calne Sc VIL,89°75, 6487 BOK 3 -KAPITELG 185rrann en back liksom ur munnen paten levande kalla, En annan ging forde man in et store fartyg som 6ppnades ‘och foliar ay sig sly, och efter att ha utspytefyra femhundra kimpande vilddjur ur sin buk sloesig farty- get igen och forsvann utan hip. Andra ginger fick de Kallor och vattenstrdlar att spruta upp iluften frin are znans botten, och frin denna oerhdrda héjd bestinkte de denna oiindliga manniskoskara med vildoftande vatten, Fer at skydlda sig mot dalige vider tickte de den ‘norma platsen med purpurfirgade broderade marki- sereller med sidentyger i olka firger och drog for dem och drog undan dem pa ett 6gonblick precis som de ville: ‘Trot at trator sides hit av den gasondesolen drogs markserna bert nr Hermogencs kom. (Och tven naten som sattestipp framférAskédarna for att skydda dem mot de vildsamma vilddjuren nar de slapptesldsa var vivda av guld: ocd natn erlar ao guld? Finns det nagonting som dr ursiktlige i sidana omate ligheter sar dec nar de wicker beundran for upp- finningsrikedomen och det nya, inte for utgifterna. Aven i dessa fifingligheter uppeicker vi hur rik den tiden var pa huvuden av en annan sorein vara. Med den sortens fruktbarhet ar det pi samma sitt som med alla andra skapelser av naturen. Det betyder inte att den be médade sig tll de ytersta pa den tiden, Vi gar inte rakt fram, visnor snarare runt, vi vider oss och vader os. Vi gir i vira egna spar. Jag fruktar att vir kunskap ar * Quam non modi alan cal lela acter cu eit Herogenr Matas Xho ure que ea rfdgent! i, Calpurnin Siclas Vs 184 OK § - KaPrreL 6 svagialla riktningar, vi ser inte sirskileangt framat och inte strsklt linge bakit; den omfattar litt och lever inte Binge, den ar kori tiden, Kort iimnesomfing: et lode hilar Let fre Atrus som ‘mdngd, men alla a de helt noma ne, och ebegrda tks de av den nig nation! ‘ore trojanska briget och ian Ton hasats fanning andra poser som sng om andra besiftr? 0eh Solons berattelse om vad han hade hort av Egyp- tens prister om deras lands lings levnad och om ders sittatt lira ig andra folks historia och bevara den ren. lige min asikt ex vittnesbord som inte kan avvisas i det hissammanhanget Om ikundesclanders och ers obegrinsade utstrickning it alla hal, dir sjlen kastar Sitlgsrcher utsg och andra sv och bret a den inte hitar nigon yttergrins dar den kan stanna, sskel- ledetidenna vldighet visa sig en obegransad manga av ordhneliga formers Aven omalltsom ndttossiredogtrelerfrin det 8. fluina vore sant och vore kant av nagon, sh vore det rindre fn ingenting jimfrt med det som &r okt ‘Och hur yoklig och stympad ar inte de mest vewgivigas "Vinee forte one Agamenona | ml, sd omnes acini | spn lige nace, Hora, iin V.825, (teas yore Agamemnon) aes lon Trim fra Trae mali alii ug ret eter pot, Lacretn, On nate 936. 5 Sinarminatom i ones fre magni roma videremas epost nn ania nde sat ong Pre (Fm, ut Malm orm id ides im pst is ha Semone fina sumer opperere! formar. Cicero, De aura dara 1 (adapters BOK §-KAPITELE 185xunskap om just denna bild av virlden som glider bore medan vi lever den! Av ensklda hindeler som Odet ofta gor exemplariska och viktgs, men ocksh av sora egeringars och stora folks tilstind undslipper oss hhundra ginger mer an det som virSkar vein Uirapar hogt om uppfinningar som virtsrileri och vir bok teyekarkontt och vi falar om underverk; andra mani skor en annan ande av vilden, i Kina, wtnytjade dem {send idigare. Om vi sig ika mycket av viriden som ‘inte ser, skulle vianagligen se en evig "mangfald och asling av former. Det fins ingenting unikt och silly med avscende pinaturen, men diremot med avscende pi vartveta- {e, som tren elindig grundval for varalagar och regler loch som gana visar oss en mycket felaktig bil av ge en. Lika fitingt som vi idag drar shutsatcr fran var een avaghet och vart eget frfalvilka gir ut pl att ven ‘rlden forsvagas och fOrfaller ~ rua tien frsoagad, fosvagad ar ck jorden! ~lika faPingt drar den hie diktaren slutsatser om jor dens fédelse och ungdom frin den styrka som han sig hos sin tids andar nar perioden overflddade av ny- skapelser inom olika konster och vetenskaper: Det min tra: univers dy nyt ch lds atari tung, dt a mss de hay tag Sin Bojan, 18 rf frbtae ‘ison nu ita Rontr, rae ack wag, ag en el del mt ld onsen at navigera* enna fet a aia, Litt, Om nation [3190 Vem pinoy, hae aie sua cen | nate mand neue priden erode guar ction used nn text ‘io gan an aa got ma, Lh ator Vi330 186_ 0K § - KAPITEL6 ‘Vir virld har just funnit en annan varld (och vem kan garantera at detta ar den sista av dess broder eftersom ‘demoner, sibyllor och vitill denna dag har vart okunni- g2 om den hir?) tom ar lika stor, valskapt och valve, Som den sjlv, men anda sé ny och sf spd ate man forts farande lar den dess ABC: det ar ime femtio ar sedan. den inte kinde tll vare sig bokstaver, vikt, matt, Klider, sidesslag eller vinstockar. Den ag fortfarande hel- naken vid brdstet och levde bara pi sin ammande rmoders tllgingar. Om vi har ritt na vi drar slutsatsen. att vir virld stir vd sitt slut och om den har diktaren [Lucretius] har rei sin shutsats att hans tid var ung, sh kommer den har andra virlden att erida in iljusee rst nr vir virld limnar dee, Universum kommer att drab- basav Mrlamning, den ena lemmen frtvinar, den and- ra fir full kraft. "Jag fruktaralivarligt at vi kraftigehar paskyndat dess nédging och forstirelse med vir smita, och att vi har silt vara asikter och konster il dem fr ett mycket hogt pris, Detta var en virld i barnastadiet; anda har vi inte Piskat och kuvat den under vir lira med var dverligsna naturliga apperhet och styrka, vi har heller inte vunnit, dden med var rittvisa och godhet, inte heller underkuvat, dden med vir storsinthet. De flesta av deras svar och det ‘mesta av vara fOrhandlingar och samtal med dem visar at de inte pi nagot sit var oss underligsna i naturlig intelligens och Karhet. Den fantastska prakten stiderna Guzco och Mexico, ‘och (bland manga liknande saker) kungens widgird, dir alla tri, frukter och vixter var skicklige utformade i guld isamma storlek och ordning som de har ien van- lig tidgid, och guldimitationerna i kungens kabinett avalla de djur som fodsi hans land och hans vattendrag, ‘och skénheten hos deras arbeten i Adelsten, ffider, ‘bomull och mileri alle dettavisar att de inte heller var oss underligsna i onsthantverk. Men mar det giller ROK 3: KAPITEL6 187fromhet, laglydnad, godhet, givmildhet, trohet och uppriktighet har det varit ull stor fordel fr oss att inte ‘aga dessa egenskaper isamma matt som de: genom det- ta Overtag har de forgjort sig sjlva, st ut sigsjtlva och, fred sig stlva. ‘Vad betraffar djarvhet och mod, vad betraffar fas- het, stindaktighet och beslutsamhet att tla smirta, hunger och déd skulle jag inte teka au stalla uppexem- pel som jag finner bland dem mot de mest berémda exemplen fri antiken som vi har bevarati minnet pa dden hir sidan havet. Fer om man tar ifrin dem. som underkuvade dem [spanjorerna] alla de lister och knep som de anviinde for att lura dem, och om man tar bort den berattigade hiipnad och skrick som grep dessa folk nar de helt ovintat fick se skaggiga man komma dit, :manniskor med annat sprak, annan religion, anna ut- seende och annatsdtt att réra sig, frin en plats pajorden si avligsen att de aldrig kunnat drémma om ate dir fanns nigon som helst bositining, ridande pa stora, ‘kinda monster mot invinare som aldrig hade sett en thas, ja, aldrig hade set ett djur som var dresserat att bira minniskor eller andra bérdor; miinniskor med hard och blistrande hud och med ett vasst och blinkan de vapen, mot invinare som girna bytte bort en stor formogenher i guld och pirlor mot ett sidant under- verk som en glimmande spegel eller en kniv, och som, inte hade vare sig de kunskaper eller de mnen som Ikrivdes or att genomborra var sil, om de alls fie tl- fille til det; lig dartll blixtarna och askknallarna fran vara kanoner och hakebissor ~ som kunnar ff sjilve Caesar att bava, om han hade Overraskats och vari ka, ‘okunnig om sidana vapen ~ som nu anviindes mot nak- rna manniskor (atom pa vssa platser, som nAtts av upp- Lickten av et slags bomullstyg) tan andra vapen an pa sin hojd bagar, stenar, Kippar Coch triskéldar; "folk som dverrumplats under sken av vinskap och god tro, 188 BOK § + KAPITEL 6 av sin nyfikenbet at se frimmande och okinda saker — taborvalle deta, siger jag, och skriv skilnaden ijamik- het pa erdvrarnas Konto, st berovar du erovrarna hela sgrundvalen for alla dessa segrar. Nar jag betraktar denna okuvliga glod varmed 3 manga tusen avin, kvinnor och barn dear ut och #4 ofta asta sig in i oundvikliga faror for au forsvara sina sgudar och sn frihet;denna adla och envisa vilja att utsta alla provningar och svirigheter, aven dden, hellre in att underkasta sig ett herravalde under dem som sh skamligt har lurat dem — nfr de togs ill fanga var det nigra som foredrog att lata sig Rorgls av hunger och fasta framf¥r at lita sig fdas ur sina fienders hinder, si skurkaktige segervika ~ si ser jag att om ndgon hade angripit dem pa jambdrdig fo, ifraga om bide vapen, erfarenket och antal, si hade det blivi lika farligt for hhonom som i alla andra krig vi kinner «ill, rentay fasligare, Varfor elif inte en s8 Rrmtimlig erdvring Alexan- der, eller antikens greker eller romare, och varf8r ham- nade inte en s4 stor fOrandring och omvandling av =& ‘manga valden och folk i hander som milt kunnat putsa upp och rensa ut det som var wilt;som kunnat stirka och framja de goda frdn som naturen hade nedlagt i dem? Till odlingen av jorden och utsmyckandet av stiderna hnade sidana hinder kunnat tllfora fardigheter fran vr sida av havet, iden man de varit nedvindiga dar- borta; de hade dessutom kunnat blanda de grekiska och romerska dygderna med dem som var ursprungliga i der landet. Vilken forbittring hade inte det betyt, och vilken utvecking for hela virldsmaskineriet hade det inte bivit om de forsta exemplen pi virt upptraidande som visats dirborta hade lockat dessa folk att beundra ‘och efterbilda dygden och skapat en broderlig gemen- skap och forstielse mellan dem och oss! Hur late hade ddet inte varit att fut nigot nytigt ur sh nya sjlar, x8 BOK §“KAPITELG 189| | | | Ihungrande efter att lira sig migot, och med st goda naturliga anlag i de festa fall! Tstallet har vi utnyttjat deras okunnighet och oerfarenher til at desto lattare diva dem tll forrideri, oxukt, girighet och alla former av ominsklighet och grymhet, med vira seder som ‘exempel och forebild. Vern har ninsin virderat nyttan ‘med handel och kopenskap till ett s8 hoge pris? Si ‘manga stider jamnade med marken, manga folk ut- rotade, st manga miljoner manniskor nedsablade, och den rikaste och vackraste wirldsdelen helt omstértad for handeln med pirlor och peppar: targa segrar! Aldrig har arelystnaden, aldrig har folkhat drivit min- hiskor mot varandta till si fasansfulla fentigheter, bedrdvliga katastrofer. [Nar nigra spanjorer seglade lings kusten pi jakt efter deras gruvor steg de i land i en fruktbar, trevlig och tttbebyggd trakt, och tll folket dir framforde de sina vanliga forklaringar: ate de var fredliga manniskor som hade fardats langt och att de var utskickade av ‘kungen av Kastilien, den strate fursten i den bebodda virlden, vilken av piven, Guds stllfOretrdare pa jor- den, hade fact herravaldet over alla de indiska inderna; fom de ville betala skatt sll honom skulle de behandlas mycket valvilig, De bad folket om livsmedel ill mat och om guld, som skulle anvandasi ett vss ikemedel: dss ‘atom redogiorde de for tron pi en enda Gud och for sanningen i vir religion, vilken de ridde dem att anta, varefter de tllfogade vissa hotelser. ‘Svaret blev detta: Vad betriffar att vara fredliga sig besokarna inte sidana ut, om de nu var det. Vad be- twaffar deras kung si miste han vara fattig och be- hivande eftersom han tiggde, och mannen som hade ‘gett honom det har landet {piven} maste vara en som tyckteom strideftersom han gav bort nigotsominte var Ihans til en frimling och dirmed drev mottagaren i kkonflike med de gamla Agarna. Vad betriffar livsmedel 190, BOK g - kaPrrex 6 si skulle de f4 det, Guld hade de inte sh mycket, och det var en sak som inte uppskattades sirsklt mycket hos dem eftersom det var virdelist fr deras liv: all deras strivan gick blott ut pa att leva ett yckligt ch behaglige liv, men om frimlingarna kunde hitta nagot guld fick de garna ta det, utom det som anvindes i Kulten av ‘deras gudar. Vad en enda Gud betraffar si hade devas redogirelse behagat dem, men de ville inte byta ut sin religion, som de si linge hade hyllat med gott resultat; de var inte vana att ta rad av andra Sn sina vianer och Dbekanta, Vad hotelserna betriffar si var det ett tecken pi omdémesléshet att komma och hota manniskor vil- kas natur och tillgngar var okiinda for dem. Darfir skulle de skynda sig att imma deras land, ty de var inte vvana vid at postive ta emot artigheter och formaningar av bevipnade frimlingar. Annars skulle de gra med ‘dem som de hade gjort med de har andra ~ vatvid de ppekade pi huvudena av ndgra min som blivt avrattade runt siden, ‘Dir har vi ett exempel pa de har sbarnens«lallande. ‘Men hur som helst gjorde spanjorerna inget uppehall ‘och inget angrepp, vare sig pa den platsen eller pd en rad andra, dir de inte fann de varor som de sdkt, vilka andra fordelar de an var ute efter; darom vittnar mina Kannibaler (1,33) ‘Av de tv markligaste monarkerna iden varlden, och anske ocks i den hat, kungar ver sh manga kungar, de sista de jagade bort, hade den ene, kungen av Pert {Atahualpal, tagits ull nga i et slag; en ldsensumma for honom hade satts upp som var si enorme hog. att rman inte tror det Sr sant, och nir den surmman lojalt hhade betalats och kungen med sitt upptridande visat tecken pi ett Oppet, givmilt och orubbligt hjarta och ett Klart och vilordnat forstand, s fick segrarna— efter att ha plockat av honom en miljon trehundratjugofem- tusenfembhundra vikter guld, forutom silver och andra BOK KAPITELG 191saker som inte var mindre varda, si att deras hiistar hhadanefter alld gick skodda med massivt guld 8 fick segrarna alltsd ocksd lust at til priset av vtker férrideri som helst ta reda pa hur mycket den har kungens reste- rande skatter kunde uppga tll, “och at frtt kanna nyte- ja det han hade behallit for sig, "Man Kokade thop en falsk anklagelse och falska bevis p att kungen planera~ ddeattresa sina provinser i uppror for at bli fi. Len fin ‘dom, utfrdad av samma personer som hade iscensatt detta fOrrideri mot honom, démdes han sedan att Ihangas och strypas offentigt, sedan han tvingats kopa sig fr fri pinan att brinnas levande genom att lta sig

You might also like

• WallensteinFoucault PDF

  

  Document12 pages

  WallensteinFoucault PDF

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• Lukacz Historia Och Klassmedvetande

  

  Document235 pages

  Lukacz Historia Och Klassmedvetande

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• Respons-Naturens Blinda Vilja Mot Form

  

  Document4 pages

  Respons-Naturens Blinda Vilja Mot Form

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• • Magazines
  • Podcasts
  • Sheet music
• Skutan I Halmstad

  

  Document1 page

  Skutan I Halmstad

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• Tysk Svensk Ordbok 1956 Rosenbgr PDF

  

  Document616 pages

  Tysk Svensk Ordbok 1956 Rosenbgr PDF

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• MOTBILDER - en Tidning

  

  Document14 pages

  MOTBILDER - en Tidning

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• Vennerberg

  

  Document2 pages

  Vennerberg

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• Fröken Julie

  

  Document116 pages

  Fröken Julie

  fistfullofmetal

  100% (1)
• Menke Timo Vardet Av Papper - Passet Som Enda Plikt PDF

  

  Document32 pages

  Menke Timo Vardet Av Papper - Passet Som Enda Plikt PDF

  fistfullofmetal

  No ratings yet
• Vardagens Antirasism 2015 PDF

  

  Document268 pages

  Vardagens Antirasism 2015 PDF

  fistfullofmetal

  0% (1)
• English - Swedish Dictionary

  

  Document1,167 pages

  English - Swedish Dictionary

  simeo

  100% (2)
• JOHANSSON CARL-ERIC Brutal Social Demaskering Om Kurt Salomonson Bilden Av Folkhemmet Och Offentligheterna

  

  Document346 pages

  JOHANSSON CARL-ERIC Brutal Social Demaskering Om Kurt Salomonson Bilden Av Folkhemmet Och Offentligheterna

  fistfullofmetal

  No ratings yet