

Vad är tesen? Var upprepas den i texten?  

Hur underbyggs argumenten? Finns det motargument?   

Hur avslutas texten?  

Hur är språket? Finns det retoriska frågor? Används neutrala eller värderande
ord? 

Avsluta med att tydligt ta ställning till det som står i din argumenterande text.
Vad tycker du? Håller du med? Håller du inte med? Presentera din tes och
argumentera för den.      

Skolbarn utvecklar svenskan med musik

Katharina Dahlbäcks avhandling visar att ett arbetssätt där svenska
och musik kombineras kan förbättra elevers språkutveckling. Svenskämnets
innehåll i skolan har varierat över tid. På många håll är det idag ett
färdighetsämne med det talade och skrivna språket i fokus. Det kan också vara
ett ämne där elevers erfarenheter och kunskaper kan kommuniceras och gestaltas
med estetiska uttrycksformer – som musik, bild och form, litteratur, teater, film
och dans. Skoldagarna av den undersökta klassen inleddes med språk- och
musikarbete där de gemensamma delarna i musik och svenska användes − ljud,
puls, rytm, melodi, betoning, dynamik och syntax. I studien visas vilken roll
musiken kan spela i det språkliga lärandet samt vilken betydelse det talade och
skrivna språket har för det musikaliska lärandet. – Sångerna gav en tydlig
struktur där innehåll, meningar, rytm, ljud, bokstäver, bilder och melodier
utforskades gemensamt i gruppen.

Det går att inkludera estetiska uttrycksformer i svenskan. Ett

färdighetsinriktat svenskämne dominerar i kursplaner och i lärares
uppfattningar. Men i studien finns också exempel på skolor och lärare där
estetiska uttrycksformer inkluderas i det språkutvecklande arbetet.

I avslutet, visar hon hur hindren med att använda musik inom
svenskämnet är möjliga att övervinna. Hinder och möjligheter är beroende av
skolors organisation, vilken utbildning lärare har samt hur de tolkar kursplaner
och styrdokument. Elever använder flera sätt för att kommunicera och uttrycka
sig, vilket kan ses som möjligheter och resurser för lärande.
 Jag håller med Katharina i varje mening. De skulle öka det
musikaliska inslaget i svenskundervisningen! Kopplingen mellan musik och
språk är viktig för alla, särskilt för barn. Båda disciplinerna stimulerar
utvecklingen av specifika förbindelser i medvetandet och uppfattning som
ytterligare resulterar i ett brett spektrum av intressen, behärskade färdigheter och
prestanda över genomsnittet i dagliga uppgifter och många utmaningar.
Nästan varje barn gillar att lyssna på musik eller att sjunga sina
favoritlåtar. På det här sättet, kommer ett barn att lära sig många nya ord och att
uttala dem vilket kanske är det viktigaste av allt när man vill lära sig ett nytt
språk. Musik ger ytterligare dimensioner till svenskundervisningen! Nästan alla
barns låtar innehåller rim. Är rimmen lätt att komma ihåg i existerande
barnlåtar och är det roligt att söka för ett rim när barn skapar låtar. På detta
sätt, ett barn kan lära sig många nya ord.

När barnen lyssnar på musik eller sjunger, utvecklar de sina egna

sociala färdigheter. Musiken påverkar barnens känslor och förbättrar deras
humör. Se följande exempel: språket och musiken har många vanliga grejer
som ljud, puls, rytm, melodi, betoning, dynamik eller syntax. Som de är samma
ämne! Och det är absolut sant! Den här relation kan ses som möjlighet och
resurs för lärande.
 Skolbarn utvecklar svenskan med musik
( https://www.forskning.se/2017/03/23/skolbarn-utvecklar-svenskan-med-musik/ )

 23 mars, 2017
 Artikel från Göteborgs universitet
 Ämne: Utbildning & skola
Svenska och musik i kombination kan förbättra elevernas språkutveckling.
– En rik språkmiljö där flera språk används, inklusive estetiska uttrycksformer
är gynnsam både för elever med svenska som första- och andraspråk, säger Katharina
Dahlbäck, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Svenskämnet i skolan innehåller en spänning mellan att vara ett färdighetsämne

och ett ämne där estetiska uttrycksformer ingår i språkarbetet. Katharina Dahlbäcks
avhandling visar att ett arbetssätt där svenska och musik kombineras kan förbättra elevers
språkutveckling.

Svenskämnets innehåll i skolan har varierat över tid. På många håll är det idag
ett färdighetsämne med det talade och skrivna språket i fokus. Det kan också vara ett ämne
där elevers erfarenheter och kunskaper kan kommuniceras och gestaltas med estetiska
uttrycksformer – som musik, bild och form, litteratur, teater, film och dans.

Katharina Dahlbäck har undersökt de nämnda uttrycksformernas betydelse för

kommunikation, lärande och språkutveckling inom ramen för svenskämnet under de första
skolåren. Med sin avhandling vill hon synliggöra ytterligare dimensioner av
svenskundervisning och språkutvecklande förhållningssätt med framför allt musik som
exempel.

Flera språk i klassrummet bra för språkutvecklingen

I avhandlingen problematiserar hon svenskämnet med utgångspunkt i
klassrumspraktik, svenskämnets kursplaner och lärares uppfattningar. Hon gör det med hjälp
av loggböcker, videofilmer med en klass (årskurs ett) tillsammans med klasslärare och
specialpedagog, analyser av kursplaner samt intervjuer med lärare.

– En rik språkmiljö där flera språk används, inklusive estetiska uttrycksformer

som exempelvis musik, är gynnsam för social inkludering och elevers språkliga utveckling,
både för elever med svenska som första- och andraspråk, säger Katharina Dahlbäck.

Den undersökta klassens skoldagar inleddes med språk- och musikarbete där de
gemensamma beståndsdelarna i musik och svenska användes − ljud, puls, rytm, melodi,
betoning, dynamik och syntax. I studien visas såväl vilken roll musiken kan spela i det
språkliga lärandet som vilken betydelse det talade och skrivna språket har för det musikaliska
lärandet.

– Sångerna gav en tydlig struktur där innehåll, meningar, rytm, ljud, bokstäver,
bilder och melodier utforskades gemensamt i gruppen.
 Det går att inkludera estetiska uttrycksformer i svenskan
Det finns en spänning mellan svenska som ett färdighetsämne och ett ämne där
estetiska uttrycksformer ingår under de första skolåren. Ett färdighetsinriktat svenskämne
dominerar i kursplaner och i lärares uppfattningar. Men i studien finns också exempel på
skolor och lärare där estetiska uttrycksformer inkluderas i det språkutvecklande arbetet.

– Jag visar hur hindren med att använda exempelvis musik inom svenskämnet är
möjliga att övervinna. Hinder och möjligheter är beroende av skolors organisation, vilken
utbildning lärare har samt hur de tolkar kursplaner och styrdokument. Elever använder flera
sätt för att kommunicera och uttrycka sig, vilket kan ses som möjligheter och resurser för
lärande.

Avhandlingen: Svenskämnets estetiska dimensioner – i klassrum, kursplaner

och lärares uppfattningar vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession