Ma2bc. Komvux, Lund. Inlamningsprov. | _ Matematik Namn. Francisco Garcia Atienza (Larare: Ingemar Carlsson)Anvisningar Uppgittera ar mirkta med kapitelnummer. Limna in denna inkimningsuppgitt alle cfterhand du blir klar med kursens avsnitt, Dirigenom blir det ae litt att vi lyekas att lugn och ro faststilla att din niva ticker till med avseende pa Jala fra oc bedima matematiska resonernang, samt ommunicers matematiska tankcegingar muntt,skritligt och i banding Det kan fungera om allt sparas tll ett tllille ocksi men di ir risken storre att vi uppticker for sent att det inte ticker till. Dina lésningar stims av muntligt pa handledningstid och det g6r vi kimpligas redan dt 13,12,11,0... uppgifer ate uppgifien. Notera att du dirigenom “hoppae”. Sa kan du gira pa kursprover ocksi! Uppgifier pa prov star att gral Det stir vilket kapitel duu maste ha jobbat med for att kunna Isa behéver inte géras i ordningsfélid! sniaktiva *Fota av dina lésningar och inkludera alla dessa bilder ien .doex, .doc eller pdf. fil, Laimna in fi kursrummet i vklass. Losningar och svar pa fotat rutat papper ga bra dvs du maste inte skriva i filen. Skirmdumpama nedan visar hur inkimningen gar til. fm. 2 ing korser om &@ ss & Lamna in uppgift -_ = hae dal ter bl ain drare, Bie med ott valle wars. Efter 2 Se eat Gu Fs S e338 se meet ne rater cones) ‘oa a nape ec fra ia ninga® tillsammans med den mundliga avstimningen kan ticka upp ifall inte sa att ett np som precis nar provbetyge unskapskea Foe t ex E uppnas pa nationella prover (ap) . Det ir oft beryysunderhag inte ricker for kursbetyget E. Dock ar det of snnat underlag sisom den muntliga avstimningen av detta inlimningspeov ticker for hursberyget ‘a att ett np provbetyg. Fillsmed allt for manga brister med avseende pa kunskapskraven kan dock inte riddas av inlimningsprovet och den muntliga avstimningen. “Denna inlimningsuppgift ar obligatotisk. *Anvisningarna nedan beskriver hur ett prov pa plats pi’ Komvus fr upplagt. Nationella provet hat liknande utformning. Hjilpmedel Dela Del B Del C och D Kravgeinser Ovrigt Del B och C: Formelblad och inal. Del D: Raknare, formelblad och linjal Muntlig del. Ges inte vid detta tllfille. i de festa av uppgifterna krivs endast svar eller kort redovisning pd uppgiftsbladet. ‘Dessa delar bestir av uppgifter dir det om inget annat anges krivs ate du + redovisar dina lésningar + férklarar/motiverar dina tankegingar + sitar figurer vid behov. Skriv aven Del A och Del D direkt pi uppgiftsblad. Anviind rutat léspapper om uerymmet inte ficker tll, oangen pi varje uppgift ar angiven som (E/C/A). Poingen ir ledtal fbr nivabestimning och provberyg. Se mer om bedémning i studichandledningen Und ri fi pb E:1) 70kav max Coch Apodng fr ena 2) Lge. i) 1bav max EC och Apolng tks 2) 20% ar maxC.A-pong fr eins (C-Aanvinds hand som progoos Hig nivdr sa vis pl kunprovet C079 mar Coch Apodng es 2). ax C A-ping ks 3:1) 75 av ex E+. Api fines 2) 3 a mac ‘1 Shae max E+C. A poing vibra 2)s0mavmae A. “Tabelen morwaa gross iv pl nation prov. Precis som vid des kosges eargrnsra vd bchow gon cle ng pong met haya ll upgiemas skghcara inom , Crepe Avda, (Om C-cler A pong rpetive A podng beh iar 1) lave pb ine sims ping avin Bea a 2) tart ps den pong Brine ost phe. -Rickupp handen om aigoe alae. OBS din fega Fir endarhandls om uppgiten, ne om ednlg laa den! Ev origerngar extra info och hompleeringarsgrenging¥lraren och kv direfcr pp pltavlan (atte ‘minimal Vid visa extraprov, errailfillen”, ins inte Marre och i ge ine vaktennigon extra info. Du fir dt hia bisa ser slat haneraobareten,DEL B. Ingen miniraknare. Skriv direkt pa detta uppgiftsblad eller pa ett separat papper ifall du tycker det ar lattare att |amna in. 1 ee j Linjon gee igerom puakterna (0,2) eh (4,4), (oo) B- korm >» mez kap 1. =-3x4Z -42 kA+2 > Ks a Bestiim linjens ekvation. Svar: y=_Z- 3x (skriva svaren pé ett separat papper gar ocksA bra ifall du tycker det ar littare att limna in s4. Galler alla “endast svar” uppgifter) 2. A-H beskriver var sitt samband pa olika satt, (3/1/0) kap 4 Ary= 3x E: Radioaktivitet i algkétt som minskar lika mycketi% varjear. y= Cg» Q KAS kap 4 . ee (1/010) d) 1=17 4u 2h; exh kap 4 i ee His (10/0) > x ap 4 ule En triangel ABC ar inskriven i en cirkel sa att alla tre hdrnen ligger pa cirkeln. (1/1/0) kap 5 (i) Strackan AB ar en diameter i cirkeln. (ii) Strackorna BC och AC ar kordor i cirkeln. (iii) Triangeln ABC ar likbent. Rita schematiskt (i rutan nedan) en triangel ABC som uppfyller kraven (i)-(iii). Ange hur stora triangelns tre vinklar ar. C + Rendvinklerna pico halocirkel ie G0 Len Likbect Giengel vinklena o er tke slo © Vinkelsumman i ea fiaagel ér 180" ee 90 + 2x = 180° w =45" 20-_45" 2e_ 70:5 (3/2/0) kap 6 Ingemars och Evas son har diabetes typ 1. For att lyckas uppna halsosamma blodsockerhalter (koncentration glukos i blodet) ar det vardefiullt att kunna tolka statistik. Sonen bar en glukossensor som stinder varden flera ganger varje time. Figuren nedan visar en statistisk sammanstillning av glukosvardena vid olika klockslag 00-23 pa dygnet under de 2 senaste veckorna. a yom es (6CGM-varden ar antalet"mapunkter” SD aren engelsk frkortning fr standardavvikelse) a) Vilka matt i tabellen hjailper Ingemar och Eva att se vid vilka klockslag de har kontroll Sver glukoshaltens spridning. id Min Svar: ) For vilket klockslag ar spridningenysom minst?, oo Svar: Klackn 23. Mes) det mackie vizdel 02 rrdip). ©) Hoga blodsockerhalter sliter pa kroppen. Vid vilka klockslag var 25% av vardena 7,0 mmol/L eller hogre? “P-glukos fastande mellan 6,1 — 6,9, klinisk misstanke om diabetes eller nedsatt glukostolerans” Svar: M06 0%, 20 at hiwe Kuitilen 21) mnd/e 4) Rita ett lédagram for vardena klockan 9. (Skiss som inte ar perfekt skalenlig ar acceptabel om alla virden stiimmer) Rita ladagrammet har: Hax oh SD nul/t) 4 4 ML 4 *http://www.diabeteshandboken,se:(senast besdkt 18-06-08)En funktion kan pa allmiin form skrivas I2x-3y+6=0 ; xt6-3y ; 4xtZ Vad ar rikiningskoefficienten k? 5) 1g one ap 1. Ange de uttryck som ska sta i parenteserna fr att likheterna ska gailla. a) (4-*)(9 +x) = 81 - x2 q-x (1/00) b) (2K-4 P= 1 ar ax? ee 2x-1 (1/0/0) kap 2 Vilket eller vilka av pastaendena A —E nedan ar sanna? Omy= 10s&arx=lgy. by hah =x. Gat) x= 10% galler forx=7. ipht2 # (Sat) x= Ig 10° galler for x=7. Lj J0"= 7 (Gort) Ig x < 10° for allaxomx>0. jg lgo=1 G4ét) \/ A,B,C, D _anm | Yo kap 4 POO Dp Forenkla sd Lingt som méjligt. | . a a) p(p+10)-10p ; p tp ~/0P = P E (2/0/0) kap 2 b) (B+ 1O\p~ 10) ~ 100 j p= 10"- 10 = pa? 2_ 200 (1/0/0) kap 2 (1/0/0) kap 2 4, : (/o/0 kap 2DEL C. Ingen mi 10. Markera talet 3 - 2i (orto) kap 3. Fylls i av léraren (0/1/1) ‘Bedomning av sakerheten (Coch A niva) i uppgift 1,3,6,7,8,9 Nivakriterium: eleven hanterar “flera procedurer och laser uppeifter av standardkaraktar med sikerhet” iknare. Skriv dina fullstandiga losningar och svar direkt pa detta uppgiftsblad eller pa ett separat papper ifall du tycker det ar lattare att lamna in. Tn Lés ekvationen med algebraisk metod. (2/0/0) w+ 4x = 32 ae X+4x -$1=0 “Ley + $s AY ss. = -24y 4r32© 34-2K-5 = 0 a Se 12. Lés ekvationssystemet (2/0/0) kap 1. 3y—2r—5 =0 (1) 2y-r-4 =0 (2) Notera: léiser du Ma2c ska du kunna lésa ut en tredje variabel, t ex z. Lagg till ekvationen 22= 4x -y+2 (3) och st in vairdena pa x och y fran ekvationssystemet ovan och bestiim z. Nagon hogre svirighetsgrad pa ekvationssystem med tre variabler ingar inte i Ma2e och kommer inte att komma pa nationella provet.Namn: DEL D. Raknare tillaten. Skriv dina fullstandiga losningar och svar direkt pa detta uppgiftsblad eller pa ett separat papper ifall du tycker det ar lattare att lamna in. 13. Figuren ar schematisk Bilden ar schematisk. De horisontella sidomna ar 238 parallella a) Vad kallas strickan x? (endast svar kravs) (cm) Fare reasvetsale (1/0/0) kap 5 98 b) Berdkna langden pa strickan x.(1/0/0) ae 192 »)—— Tangleena. ie LMmiga sé tan t amvrde popwlineliet nelle den eZee KE (238 45696. “CT ie ae ee aay 336 86 23+ 48 |14. Avgér om f(x) har ett stdrsta eller ett minsta varde. (1/1/0) kap 4 ‘Avgor ocksa om f(x) har tvA, ett eller inga nollstillen. a Sle) == + 6x-25 Definitionsmangden ar — 00 Az x(s0-x) = 25.(s0-25) = 625 nt oj = 625-200 = 425m Ales = /0*20 = 200 m* J Aa = 25 = 0+ 24 114=5 1 G=2,5m 25 = peat | ate | betsn 2. 1 Briljant-skolan ar HT19 betygen for de fyra Matematik 2 klasserna féljande (13 studenter for var och en av dem): Klass 1: 14, 15, 19, 6.5, 13.5, 16, 11, 7, 9.5, 13, 15.5, 6, 12.5 Klass 2: 5.5, 14, 17.5, 8, 11.5, 16, 17.5, 13, 6, 10.5, 15.5, 10, 7.5 Klass 3: 12, 11.5, 17.5, 10, 11, 4, 12, 15.5, 13, 18.5, 3, 9.5, 14 Klass 4:17, 10.5, 13, 10, 12.5, 15.5, 16, 13.5, 11, 14.5, 11.5, 14, 13 (F=0; E=10 ; D=12.5 ; C=15 ; B=17.5 ; A=20) Hur kan man statistiskt jamfora resultaten fran de fyra klasserna? Vad ar den basta Klassen? Och det varsta? Vad kan skolledare forbattra baserat pa de resultat som erhallits?Ett bra statistiskt verktyg for att jamfora resultaten fran alla klasser ar lAdagram. Laddiagrammen ger oss méjlighet att se en dverblick av kvartilernas storlek ach vilka delar som finns kvar av godkannandelinjen (10 podng), vilket ar mycket bekvamt. Som vissa resultatvarden avviker mycket fran dvriga varden ar medianen ett battre lagesmatt &n medelvardet (representerad av en x). Ett exempel pa detta kan vi se klasserna 2 och 3 med ett liknande medelvarde aven om det tydligt observeras att klass 2 fick samre resultat. Jamforelse mellan Mat2 klasser pa Briljant skolan - HT19. : I . £ z i z a En = i s | 6 + & : : : a [Medetvarde] Median | Typvarde|Standardawikelse| Min | Max_|Variationsbredd| a a3 Kvartilavstand | = ee a e femee ae [see aca ee pee Bese fa am ff ae Enligt analysen av graferna och de beraknade lagesmatten ar klass 4 den som har uppnatt de basta resultaten. Vardet pa median ar det hdgsta (13) och det finns inga studenter under 10 podng. Det kan ocksa dras att i denna klass ar elevernas niva jamnast eftersom den standardavvikelsen ar den lagsta (2,2).P& samma sat kan man sga att klass 2 ar det varsta i skolan pa Matematik 2, det har den lagsta medianen och den hdgsta andelen elever ligger under den godkanda. Vad skolledare bér géra for att férbattra de totala resultaten i matematik 2 ar att minska andelen av ej godkénda studenter och agna mer resurser till klasserna 1 och 2. 3. forntida tid kunde egyptiemna berakna pyramidernas héjd genom att mata deras skuggor och skuggan av en képp med hjalp av geometri (likhet med trianglar). En tekniker fran Lunds kommun gar forbi mitt fritidshus och beraittar for mig att trédet som ar planterat ndgra meter frin mitt hus inte kan mata mer n hdjden pa huset som 4r 7 meter. Eftersom vi inte snabbt kan avgéra om tradet ar hégre an huset och eftersom jag inte har en s& hdg stege for att mata det, minns jag egypterna och berattar for teknikern att jag kan ge honom héjden med stor noggrannhet genom att mata bara skuggan av tradet och mina. Méste jag hugga ner tradet? o¢ / Teal = 5m | AN Hin shige = A,Sm Hin hid = 18m 15m 35m A8 Ss Ush= des + heen < Fm AS = “ee id ugze ner w wala