Uppgick den glada budskapsdag, Som kungar och profeterne, Med t�lig l�ngtan �nskat se.
2. Ni h�ga himlar �ppna er,
R�ttf�rdighet oss regna ner, Endr�ktigt s� de ropade, Men de fick icke dagen se.
3. De l�ngtade, de hungrade, Men de fick icke dagen se, Dock stod de d�r med gl�djehopp, Att livets sol snart skull g� opp
4. En salig l�ngtan det visst var,
Varmed de n�tte sina dar, I andlig hunger d�dde de, Och blevo evigt m�ttade.
5. Men n�r den dag fullbordad blev,
Som Gud av evighet uppskrev, D� s�nde Han sin son h�r ned Oss f�ngna att f�rkunna fred.
6. Det var den h�gsta Gudens slut,
Sitt himlabudskap s�nda ut: Men se, min sj�l st�r stilla h�r, Bet�nk till vem det uts�nt �r.
7. Ej ses h�r an de stoltas prakt,
Ej stora kungars stora makt, En ringa jungfru sker den n�d, Hon f�r det stora �nglab�d.
8. Det var den �ngeln Gabriel,
Som ropat: Du �r hel och s�ll! V�lsignad ibland kvinnor h�r, R�tt s�ll och full med n�d Du �r.
9. Och jungfrun var av Davids stam,
Som avlade Guds rena Lamm, Sitt l�fte Gud dock kom ih�g, Fast grenen nu var ganska l�g.
10. S� skedde d�, s� sker det �n,
Ett �dmjukt hj�rta �r den v�n, Som Herren, vilken kallas stor, Med n�d och k�rlek uti bor.
11. Ty Gud ger de �dmjuka n�d,
Och s�nder dem m�ng s�ta b�d, Och m�ter dem fast mycket gott, Utav sin n�des rika m�tt.
12. Se, du skall avla, sade den,
Den helige Guds �ngelen, En son att bota Evas fall, Den h�gstes Son Han kallas skall.
13. Den h�gstes kraft skall yttra sig,
Och kraftigt �verskugga dig, Guds Ande skall sj�lv avla h�r, Immanuel det fostret �r.
14. Och Han skall vara ganska stor,
All fullhet uti Honom bor, En Konung full med n�d och frid P� Davids stol till evig tid.
15. S� sade ock den himlatolk:
Han fr�lsa skall sitt arma folk. Ack! gl�djefulla �nglar�st, Sorgbundna sj�lars s�ta tr�st.
16. Fr�n v�ra synder fr�lsa oss,
Att vi ej evigt m� f�rg�s. O fr�jdefulla �nglaljud Och glada budskap fr�n v�r Gud.
17. Den h�gstes Son Han skulle bli,
Uti v�rt k�tt en man, som vi, Den Gud av evighet har f�tt, Blev uppenbarat i v�rt k�tt.
18. De heliga Guds �nglar, de
I detta djup med lystnad se; Dock kunna icke djupet n�, Med nederslagna �gon st�.
19. Ty Guds Son �r nu vorden v�r,
V�r Broder, detta �verg�r, F�rst�nd och alla visas vett, Det �r f�r h�gt, f�r djupt och brett.
20. Se! Jesus �r Hans s�ta namn,
All n�ds och k�rleks trygga hamn, Det namn gav Honom Herren Gud, Ej s�tt och ljuvligt k�rleksbud.
21. Ty Jesus kallas skulle Han,
V�r Konung och v�r fr�lserman: I detta namn �r salighet, All n�d, all tr�st, all k�rlighet.
22. Gud med en evig k�rlekshand,
Band sj�lv nu med oss fridens band, V�r n�dessol hos Gud upprann, V�r Guds Son blev med oss en man. 23. V�lkommen nu Guds milda Lamm Av Jesse och av Davids stam, Du som av himmelen h�r ned R�tt full av sanning, n�d och fred.
24. Du kom uti v�rt k�tt och blod,
Du n�derika k�rleksflod! Fridsfurste, Evig Fader, R�d, Du f�rde med Dig Faderns n�d.
25. Du kom till oss, Du kom hit ned,
Och �ppnade din moders kved. O fr�jd! Du har oss �ppen gjort Det Paradisets port.
26. Giv n�d att vi d�r m� ing�,
Och icke kvar i synden st�, Men genom b�ttrings tr�nga port G� till det s�lla livets ort.
27. Och g�ra trones r�tta frukt,
I k�rlek, helighet och tukt, Den frukt, som Gud sj�lv hava vill, Och en sann b�ttring h�rer till.
28. O Fader uti himmels h�jd!
Vi lova Dig med hj�rtans fr�jd, Som denna n�derika v�n Oss s�nde ifr�n himmelen.
29. S�nd oss ifr�n Ditt helga hus
Din Helge Andes klara ljus, Att vi i trones ljusa dag M� se Ditt Faders hj�rtelag.
30. Och Du v�r tr�st, Du livets br�d!
All of�rg�nglig s�d oss f�d, Att tro Dig, Dig hava k�r, Och smaka huru s�t Du �r;
31. Dig f�gna m�ktigt hj�rtelig,
I sann tro anamma Dig; S� giver Du oss makt att vi Din Faders k�ra barn ock bli.
32. V�r klara sol, Du v�rldens ljus!
G� upp i v�ra hj�rtans hus, Att vi, undslippa m�rkrets garn, I Dig m� vara ljusets barn.
33. S� g�r v�r morgonstj�rna opp
Hos oss uti Ditt ljusa lopp, G� upp i v�ra hj�rtan s�, Att vi Din klarhet sk�da m�.
34. Att d�r det m�tte dagas s�,
Att vi i ljuset vandra m�, I skenet av Ditt stora ljus, I trone till Din Faders hus. 35. Och s�som f�dren l�ngtade Din dag med gl�dje att f� se, D� Du kom uti nedrighet, Dock rik av n�d och salighet.
36. S� l�t oss nu i t�ligt hopp
F�rbida tidens snara lopp, Och v�nta att en g�ng f� se Din glada uppenbarelse.
37. Uti stor h�rlighet och makt
Med alla �nglars stora prakt, Vi m� Dig d� med fr�jd f� se, Och st� inf�r Ditt ansikte.
38. Och sedan fara upp till Dig,
D�r Du �r, bliv� evinnerlig, Med helig r�st och �nglaljud I evig gl�dje lova Dig