Sticker an hans torra blod, M�nde skria, l�ngta, leta Efter kalla k�llors flod, S� ock jag med h�gan r�st Tr�ngtar, ropar efter tr�st, Till min Gud, att jag m� finna, Var hans n�dek�llor rinna.
2. Ty min sj�l hon t�rstar, l�ngtar
Till min livs och h�lsas Gud, Och n�r hon s� hj�rtlig tr�ngtar, Ropar anda, r�st och ljud: N�r skall jag hugsvalad bli, P� Guds n�des�gon si, Ljuva livets k�llor nalkas, D�r min sj�lat�rst m� svalkas?
3. Men min spis �r idel t�rar,
Stund och timma, dag och natt; N�r min synd mitt samvet s�rar, Sj�len blir av �ngest matt, S�ger till mitt usla br�st: Var �r nu din Gud, din tr�st? Var �r n�d uti Guds vrede �ver dina synder lede?
4. Detta �r f�r sv�rt att b�ra.
H�r �r �ngslans h�rda sten, Vilken mig s� vill f�rt�ra, Som ett mord i mina ben: Ty med dig jag ville g�, Som i Herrens portar st�, Som med Ande, mun och tunga Herrens lov och pris utsjunga.
5. Ack! min sj�l, vi vill du kvida
S� oroligt uti mig? Hoppas p� din Gud den blida, Som �nnu vill hj�lpa dig. Jag skall lova �n en g�ng Herren Gud med fr�jdes�ng; Han dock �n mig tr�st tills�nder, Och sin mildhet till mig v�nder.
6. Men. o Gud! min sj�l �r �ngslig
Och bedr�vad uti mig N�r min synd mig h�ller f�ngslig, T�nker jag d� upp� dig; Jag d� upp�t h�jden ser, Mig till livets flod beger. Ack, att jag dock m�tte finna, Var de h�lsofloder rinna. 7. Vredens flod fast h�ftigt rusar, Syndadjupet ser jag h�r, Som �ngslans b�ljor brusar, Synden h�r, och straffet d�r. Mina synder f�r mig st�, Och mig �ver hj�ssan g�, S�som vattenv�gor svalla, Och mig upp� hj�rtat falla.
8. Dina l�ften mig bet�cka,
N�dens str�mmar h�r jag ser I o�ndligt djup sig str�cka, Och utvidgas mer och mer; Du har ju i dag tillsagt Mig din godhets milda makt: N�r jag sorgenatten finner, Livets Sol dock mig upprinner.
9. Jag d� s�ger: Gud min klippa
Har du mig f�rg�tit s�? Skall dock hoppets ankar vippa? Skall jag alltid sorgsen g�? Men n�r synden kv�ljer mig, Stundar jag mig in till dig, P� din n�d, med fasta tankar, Grundar hopp och trones ankar.
10. Mina synders bittra galla,
D�dens udd och sj�lens tagg, Mig p� hj�rtat velat falla Uti dagligt samvets aga: Men jag flyr till livets flod; Utav Jesu dyra blod N�den, outsinlig k�lla, Tr�st och hugnad mig uppv�lla.
11. D�r kan sj�l och hj�rta finna
�verfl�dig fr�jd och frid: K�rleksfulla floder rinna. Fr�n Guds Faders hj�rta vid. Sj�len blir s� hj�rtligt n�jd, Blir till Jesu k�rlek b�jd, Som min gl�djesol f�rbliver Och allt sorgemoln f�rdriver.
12.Ingen sorg d� hj�rtat �mmar,
N�r jag �r i Jesu h�gn; Men de gl�djefulla str�mmar Och ett evigt n�deregn Faller ner av Jesu sk�t, D�r som gl�djen nu �r s�t, D�r som Fadern blidkad bliver, Och mig livets s�tma giver.
13. Nu jag tackar dig, min Fader,
Jag dig lovar, Jesu Krist, Att du gjort mig sund och glader, D� du borttog all min brist. Helge Ande, l�r du mig, Nu att vandra flitelig, I Guds vilja, genom trona Och sist undf� livets krona.ets krona.