Min ande, sinne, h�g och sj�l, Med trones syn ser jag den sm�rta Som min Immanuel s� kv�l. I �rtag�rden ligger han P� sina kn�n och anlet blider, I blodig svett m�nd han sig vrida Mer lik en mask �n n�gon man
2. Ack! vad m�nd dig, min Jesu, v�lla,
Att en s� sv�r och bister stund F�rm� dig h�r s� f�ngslig h�lla? Har n�nsin svek g�tt av din mun, Som aldrig n�got or�tt gjort? Hur kan man synder hos dig finna? Varf�re skall Guds vrede brinna? Ditt kval det �r v�ldigt stort!
3. Jo vi m�ste det med sorg bek�nna,
Att vi uppt�nt guds vredes eld; Men offret som vi skulle br�nna, D�r fanns hos oss ej r�den till. Nog ha vi alla hulpits �t P� detta altar med att b�ra; Men offret m�ste Gud besk�ra, Och det var du, min Jesu s�t.
4. St� upp min Jesu, utav jorden,
Min enda tr�st och sj�lav�n: F�rdenskull �r du m�nnska vorden, Att du skall l�sa oss igen. Du v�grar dig ock ej d�rtill, Det h�r jag i din djupsta kvida Du hj�lp och tr�st beg�r s� vida, Som oss blir hj�lp, och Fadern vill.
5. Var �r ditt f�lje du h�r hade?
H�r finnes ingen i din n�d; En av dem som nyss s� sade: Han skulle g� med dig i d�d. Ack! jo, si h�r s� sitta de Ders kraft och styrka �r bortdomnat, Av hj�rtans �ngslan ha de somnat, Si h�r, si h�r �r alla tre.
6. Nu ser jag hur Guds ord det rena
P� dig, min Jesu, blir fullbragt: Du trampa pressen m�st allena, Profeten om dig det har sagt. Ty �r din mantel ock bespr�ngd Med vinb�rs blod och saften r�da: Till tacksamhet f�r all din m�da Blir du ock sist p� korset h�ngd. 7. Ack! Jesu s�t, vad vill h�r vara? Av skr�ck m� jag nu snart f�rg�s: Jag ser en stor och faslig skara Med sv�rd och stavar, lyktor, bloss; F�rr�daren i f�ljet �r; De l�ra taga dig till f�nga; Ack vad f�r hop! men huru m�nga Av dina l�r nu stanna h�r.
8. En m�ktig konung utan like,
G�r, som ett f�r, till slakteb�nk; Men n�r du kommer i ditt rike, Min milde Herre, p� mig t�nk. Emellertid fast jag ej kan Dig lisa i din stora v�nda, Skall dock min medlidssuckan st�nda Med all uppvaktning dig till hand.
9. H�r dock till slut vad jag dig beder,
Ack! lova mig det, Herre huld, L�t f�lja dig i graven neder Min myckna brott och stora skuld, Och t�nk d�r aldrig mer upp�; Men giv mig n�d av n�der dina, Samt kraften av din dyra pina, Att jag min levnad b�ttra m�.
10. Skriv du din k�rlek, n�d och m�da
Med evig stil i hj�rtat mitt, Hj�lp mig att syndakroppen d�da, Och g�r mig fr�n det oket kvitt, Ge mig i dina strimmor lott, Och l�t mig korset med dig b�ra, Som f�r till of�rg�nglig �ra, Och mer �n ov�rdeligt gott.