Hymner Svenska 2023 PDF.03

TREENIGHETENS VÄLSIGNELSE – HANS PLAN
1#.
1. Ära till Gud Fadern och till Kristus Sonen.
Ära till den helge Ande, alltid En.
2. När vi skapelsen beskådar, vilken skicklighet!

Så vårt hjärta leds att tillbe, i stillhet.
3. Men vår Gud hur stor din längtan att ha söner som,
I din Son ditt lov frambär med kärlekssång.
4. Du din tanke uppenbarat, människor nu ser.

Ditt tillgivenhetsmysterium, till oss du ger.
5. Så i Kristi återlösning, ondskan övervann!

En ny skapelse du infört, tillbedja kan!
6. Ära till Gud Fadern och till Kristus Sonen,

Ära till den helge Ande, alltid En.
1
TREENIGHETENS VÄLSIGNELSE – HANS PLAN
2
1. Ära, ära, ära, lovpris och tillbedjan!
I all evighet låt höra sångens ljud,
Fader, Son och Ande – Gud är uppenbarad –
Var själ sig bugar inför dig vår Gud!
2. Fader, ärans källa, var familj ursprungen:

Sonen allt fasthåller i sin kraft allsmäktig;
Helig Ande fyller härlighetens scen
Ärade Fullhet, dyrkan skänker vi.
3. Vi den högste tillber, helig i sin prakt,

Huvud över allt vi inför dig nu böjer!
Majestät och storhet, ära, pris och makt,
Allt tillhör dig som evigt ursprung är.
2
TREENIGHETENS VÄLSIGNELSE – HANS FADERSKAP
5
1. Gud vår Fader, vi dig tillber, dina barn nu prisar ditt namn!
I Kristus utvalda inför dig, vi är heliga utan skam.
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Abbas lovpris vi kungör!
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Abbas lovpris vi kungör!
2. Evig Son, vi dig nu tillber, Lammet som på tronen är.

Inför dig Guds Lamm vi oss böjer, du ditt folk inför dig bär.
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Du Guds Son som kom för att dö!
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Du Guds Son som kom för att dö!
3. Fader, Son och helige Ande – Tre i en vi prisar mer!

För de rikedomar vi ärver, vi vår röst, vårt hjärta ger!
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Dig vi signar i evighet!
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Dig vi signar i evighet!
3
TREENIGHETENS VÄLSIGNELSE – HANS TILLBEDJAN
6
1. Helig, Helig, Helig, Herre Allsmäktig!
Vi vår lovsång nu till dig alltid ska bära fram.
Helig, Helig, Helig, Nådefull och Mäktig!
Treenig Gud du oss välsignat har.
2. Helig, Helig, Helig! Vi dig alla tillber;

Kronan inför dig vi kastar på glashavets strand,
Änglar och keruber, inför dig de tillber,
Du är och var, i evigheten all.
3. Helig, Helig, Helig! Trots du döljs av mörkret,

Trots att syndens ögon ej kan se din härlighet,
Endast du är helig, finner ingen like,
I kraft fullkomlig, i kärlek och renhet.
4
TREENIGHETENS VÄLSIGNELSE – HANS LOV
7
1. Till Gud Fadern vi ger ära.
Till Gud Sonen likaså.
Till Gud Anden vi ger ära.
Ära till den Treenige!
Lova honom!
Lova honom!
Lova Gud den Treenige!
Ära honom, ära honom!
Underbara ting vår Gud har gjort!
2. Lova Fadern som planerar!

Lova Sonen som utför!
Lova Anden som tillämpar,
Allt vad Gud bestämt sig för.
Lova honom!
Lova honom!
Lova Gud den Treenige!
Ära honom, ära honom!
Underbara ting vår Gud har gjort!
5
8
1. Vi dig nu prisar här på jord,
Gud för din välsignelses flod.
Himmelsk härskara prisar Gud,
Fader och Son och Ande nu.
2. Prisa Gud Fadern, källan är.

Prisa Gud Sonen, vägen är.
Prisa Anden som flödar ut.
Gud du vår lott har blivit nu.
6
9
Ära vare Gud Fadern,
Ära vare Gud Sonen,
Ära vare Gud Anden,
O Jehova tre i en!
Som det var och är och skall va,
Genom evigheten lång.
7
LOVPRISA FADERN – SOM ANDEN
11
1. O Fader, du som Anden sann, den heligaste är.
Vi tillber dig i anden nu, sann åkallan beskär.
2. Vår ande har du givit oss, att vi kan tillbe dig,

Vår andes genklang gör att vi, en ande blir med dig.
3. Och Fadern uti Sonen kom, och Anden Sonen är,

Nu till vår ande kommer Gud, O, vilken nåd det är.
4. Ditt Ord så evigt Sonen är, och Anden likaså,

Och Anden kom som liv för oss, förnyar anden då.
5. Din Ande i vår ande är, och i all enighet,

Din Ande vittnar nu med vår: Vi födda är av dig.
6. I allt din Ande leder oss, att vi må följa dig,

Och bli så andliga att vi, alltid har liv och frid.
7. I anden vi nu tillber dig, och vänder oss till dig,

Till dess vår ande frigjord blir, att uttryckt du kan bli.
8. Vår Fader, vi dig prisar nu, att Anden det är du,

I ande och i sanning vi, tillbedjan skänker nu.
8
LOVPRISA FADERN – SOM LIVETS KÄLLA 12
1. O, Fader du är källan av liv, gudomlig, rik och fri.

I evighet du flödar ut, som vatten så levande.
2. I kärlek du i Sonen flöt fram, ibland oss människor,

Och såsom Anden flödar du nu, så nådefull inom oss.
3. När vi i syndens garn satt fast, helt vilse från dig vi gått.
I Sonen du ändå frälste oss, och gav oss liv och nåd.
4. Vi alltför ofta ringaktar dig, och Anden bedrövar så.

Men du som Anden kommer ändå, med liv för oss att få.
5. Du såsom Anden i din Son, nu sammanblandad är.

I vår gemenskap smörjelse ger, och växer mer och mer.
6. Guds kärlek, Kristi nåd nu kan, med Anden flöda fritt,

Guds rikedomar dela vi kan, i framtidens evighet.
7. Du Fader, Son och Ande är En, en ström av nåd så rik.

Din kärlek vi nu prisar med sång, tillsammans i harmoni.
9
LOVPRISA FADERN – SOM KÄRLEK OCH LJUS
13
1. Herre, du är ljus och kärlek, i din Son som liv du är.
Kärlek livets källa visar, liv du oss förlänar här.
Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

Kärlek livets källa visar, Liv du oss förlänar här.
2. Kärlek vittnar om ditt väsen, det du gör kan ses i ljus.

Kärlek inåt, ljuset utåt, kärlek alltid följs av ljus.

3. Kärlek genom nåden visas, ljus i sanning manifest.

Vi dig njuter i din kärlek, i ditt ljus för oss är känd.

4. Kärlek fört dig till Golgata, vi Guds liv nu motta kan.

Ljus nu vårt förstånd kan öppna, vi ditt blod tillämpa kan.

5. Du som liv i kärlek kommer, att med dig gemenskap få.

Genom ljuset du oss renar, i gemenskap leva må.

6. Genom ljus och blod som renar, smörjelsen vi känna får.

Nu ditt liv inom oss flödar, all din kärlek oss nu når.

7. Dina barn vi är av kärlek, Abba Fader ropar vi,

Ljuset skingrar allt vårt mörker, tills som du, din Son vi ser.
Vilken nåd! Det är sant! Ljus och kärlek vi nu ser!

Vi dig prisar oavlåtligt, Ljus och kärlek visar dig!
10
LOVPRISA FADERN – HANS ÖVERSINNLIGHET
15
1. Du översinnlig Gud är, den Helige är du!
Det finns ej någon lik dig, ojämförbar är du!
Den heligaste är du, du universums kung!
Allt överträffar du med din makt och din natur.
2. Distinkt, unik och helig, ej endast rätt och ren,

Ej endast utan fläckar, fulländat är ditt sken,
Ej någon kommer nära, din like vara kan,
Om någon det försökte, där står med all sin skam.
3. Du ypperlig och utmärkt, den skönaste är du,

Och ingen kan jämföras, ej någon finns som du.
Rättfärdigheten skiljer, för din är absolut.
All annan skönhet bleknar, men din tar aldrig slut.
4. Din helighet för oss du, berett i övermått,

Av din natur så helig, vi redan del har fått.
Din översinnlighet har, nu också blivit vår.
Ditt eget liv vi följer, tills fullmogna vi står.
5. Vi prisar dig och tillber, du heligheten själv,

Natur så översinnlig, så makalös du är.
Vi prisar dig du lät oss, få del av din natur,
Som oss nu separerar, vi tillhör nu vår Gud.
11
LOVPRISA FADERN – HAN ÄR NY
16
1. Vår Fader som den städsegröna, är du ny var dag,
Du är för alltid levande, Herre, din färskhet liknar dagg.
Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

Din färskhet genom alla tider alltid träder fram.
2. O du är Gud och du är ”ny”, allt annat gammalt är,

Men allt i dig blir nytt och färskt, trots åren flytt sin väg.

3. Och var välsignelse du ger, de alltid nya är,

Och ditt förbund och dina vägar, ständigt framåt bär.

4. Nu vi din nya skapelse är, nytt hjärta, ande fått,

Var dag från gammalt vi förnyas, nytt liv är nu vår lott.

5. Vår jord och himmel skall förnyas, din nya stad vi ser,
Ny frukt var månad där frambringas, så färsk och ny den är.

6. O Fader du är alltid ny, och allt är nytt i dig,

Den nya sången kan vi sjunga, ny lovsång ger vi dig.

12
LOVPRISA FADERN – HANS STORHET
17
1. O, Fader Gud, när jag din värld beskådar,
Himlens och jordens alla underverk.
Allt smått och stort som ingen kan beräkna,
Din makt så stor för oss nu manifest.
Kör: Då brister själen ut i lovsångsljud. Så underbart! Så stor du är!

Jag dig lovsjunger i all evighet. Så underbart! Så stor du är!
2. När jag betänker nåden av din frälsning.

Och hur du sände din enfödde Son.
Han dog för oss, en ny skapelse blivit,
Ditt liv att uttrycka på denna jord.
Då brister själen ut i lovsångsljud. Så underbart! Så stor du är!

3. I din församling alla nu deltager,

Jag ser så många som ditt liv har fått.
Hur vi byggs upp, din boning nu framträder
Du bor i oss, din fullhet uttryck nått.

4. Medan vi väntar tidernas fullbordan,

Nya Jerusalem blir då vår del,
Med nya himlen och den nya jorden,
Och allt du är sitt uttryck har i dem.

13
LOVPRISA FADERN – HANS TROFASTHET
18
1. Så trofast och så pålitlig, min Fader Gud du är,
Och universum med sitt allt din trofasthet erkänt.
Kör: Orubblig är din trofasthet! Jag därför tillber dig,

I himlen vedertaget är, fastställt det är för mig.
2. Likt skuggan som ej flyttat sig, du är dig alltid lik.

Som du har varit och nu är, i evighet förblir.
Orubblig är din trofasthet! Jag därför tillber dig,

3. Ditt Ord så säkert som du själv, kan aldrig suddas ut,

Trots jord och himmel svinner bort, ditt Ord förblir till slut.

4. Av dina gåvor fritt du ger, din kallelse är sann,

Din nåd förblir i evighet, Barmhärtig är ditt namn.

5. Ditt Ord och egen trofasthet, för mig en garanti,

Din sanna frälsning och ditt Ord, försäkrar mig alltid.

6. Om i mig själv jag litar ej, du ändå trofast är,

Du aldrig kan förneka dig, ditt Ord uppfyller här.

7. Du trofast är, du fullför allt, som du oss lovat har,

Vi festar på din trofasthet, dig själv som allt vi tar.

8. Och regnbågen runt om din tron, din trofasthet bär ut,

I evighet den Staden bär ett sådant attribut.

14
LOVPRISA FADERN – HANS TROFASTHET
19
1. Stor är din trofasthet, min Gud och Fader
Växlingens skugga ej finnes hos Dig
Evig din kärlek är, du ej förändras
Du är den samme i evighet
Stor är din trofasthet!

Ny är var morgon din nåd emot mig
var dag Du åt mig ger, allt jag behöver
Stor är din trofasthet, Herre mot mig
2. Våren och sommaren, hösten och vintern

solen och stjärnorna på himmel blå
Allt vad Du skapat har del uti lovet tar
om din trofasthet och barmhärtighet

3. Rening från synd Du ger, frid som förbliver

Din närvaro som gläder och leder
Kraft för idag, ljus för imorgon
Välsignelsen min, med tusen andra

15
LOVPRISA FADERN – HANS RÄTTFÄRDIGHET
20
1. Gud vår Fader vi dig tillber, för din rättfärdighet.
Du i Kristus oss försvarat, åklagaren har gått bet.
Du är trofast och rättfärdig, i dig ingen orätt finns.
Din rättfärdighet är vår ställning, aldrig nå’nsin den övervinns.
2. Du vår synd på Jesus lade, och han dog i vårt ställe,

Alla lagens heliga krav, hans rättfärdighet uppfyllde.
Han dig skulden helt betalat, du är nu helt tillfredsställd.
Skulle du Gud, rättfärdige, kräva än en gång denna gäld?
3. Fader Gud du har godtagit, Jesus som vårt substitut.

Du den rättfärdige dömde, skulle du dig ändra till slut?
Som bevis på fullkomlig rätt, sitter han vid din högra hand,
Han dig helt kan tillfredsställa, rättfärdigheten för oss vann.
4. Fader genom Jesu blod, vi din rättfärdighet fått,

I din rättfärdighet skyddad, orubblig är nu vår lott.
Du i dig oss rättfärdiggjort, ingen mer fördömelse,
Vittnar vi för alltid detta, i det nya Jerusalem.
16
LOVPRISA FADERN – HANS RÄTTFÄRDIGHET
21
1. Vi prisar och bekänner din rättfärdighet vår Fader, Gud,
Vi dina vittnen blev.
Du mänsklighetens domare, ingen orätt i dig finnas kan,
Ej heller några fel.
2. Du helig Fader, rättfärdig, din tron på denna grundval står,

O, vilken säker grund.
Genom din rättfärdighet, gudomlig nåd kan råda helt,
Vi har nu frid med Gud.
3. Rättfärdigheten fick din Son, att dö för oss och vinna oss,
Vi återlösta är.
Rättfärdiggjorda blev vi när, hans återlösning tillämpats,
Frälsning han oss beskär.
4. Rättfärdighet du visade, förlåtelse frambringade,

För de som trott din lag.
Rättfärdighet att visa nu, vår skuld efterskänkte du,
För syndare idag.
5. En dag ska alla dömas här, rättfärdigheten görs då känd,

Genom din Son Kristus.
Orubblig står i evighet, din egen rättfärdighet,
Skänker din nåd till oss.
6. Med rättvisa ditt rike fyllt, och frid därpå har du nu byggt,
Allt är i harmoni.
I nya himlen och jorden, din rättfärdighet är välkänd,
Utlovat Gud av dig.
17
LOVPRISA FADERN – HANS HELIGHET
22
1. Helig Fader vi dig tillber, vördsam sång vi sjunger nu,
Du är helig och så ståtlig, ”Helig” är ditt namn vår Gud.
2. Dina vägar rättfärdiga, fyllt med kärlek hjärtat ditt.

Din natur är o, så helig, nu i Kristus har vi sett.
3. Du för alltid har oss helgat, med vår Herren Jesu blod.
Syndare du separerat, genom sanningen, ditt Ord.
4. Du har genom helig Ande, heliggjort oss inför dig.

Och vår ande, själ och kropp nu, helgade fullständigt blir.
5. O, av Jesu liv så heligt, nu av nåd vi får ta del.

Delaktiga har du gjort oss, i din egen helighet.
6. När vi nått den gyllne staden, all din helighet är vår.

Vi för alltid då ska sjunga, ”Du är helig och består”
18
LOVPRISA FADERN – HANS VISDOM
23
1. I all din visdom, Fader, Gud, enligt din viljas plan,
En evig avsikt har du gjort, din Son allt fylla kan.
Kör: Hur djup och rik din visdom är, så outrannsaklig,

Och ändå Gud, din nåd vi fann och din barmhärtighet.
2. Så outgrundligt har du gjort, vem dina tankar vet?

Allt är för dig, och genom dig, din visdom vi kan se.

3. Din visdom allt i synden band, barmhärtighet vi fann,

Att ingen sig berömma kan, men allt i dig vi vann.

4. I visdom, genom korset du, vår återlösning vann,

Att i vår ande vi må ha, en skatt så dyr och sann.

5. Din visdom i församlingen, bland makter är gjord känd.

Mångfaldigas igenom oss, i himlen visas den.

6. Och i nya Jerusalem, din nåd är vårt beröm,

Din visdom då för evigt känd, ej aldrig mera gömd.

19
LOVPRISA FADERN – HANS BARMHÄRTIGHET
26
1. Din barmhärtighet vi prisar, den är djup och så vidsträckt!
I vår svaghet och vår brist den överflödar ännu mer.
Vi dig tillber! Vi dig tillber! Krönt med din barmhärtighet!
Krönt med din barmhärtighet!
2. Din barmhärtighet beundrar, når så långt och är så stark!

Den har nått oss syndens slavar, aldrig släpper den sitt tag!
Vem kan rycka, vem kan rycka, oss ur nådens starka hand?
Oss ur nådens starka hand?
3. Den Barmhärtige vi tackar, du är rik och övernog!

Genom nåd du återlöst oss, vilken vinst för oss du tog.
Utan nåden, utan nåden, hur kan vi få denna vinst?
Hur kan vi få denna vinst?
4. Din barmhärtighet oss väcker, ömsint, ljuv för oss så kär!

Så tålmodigt och så vänligt, vart behov den möter här.
Vi uppskattar, vi uppskattar, den för oss är ojämförbar.
Den för oss är ojämförbar.
5. Din barmhärtighet, vi Fader, alltid njuter färsk och ny.

Den likt daggen oss uppfriskar, varje morgon som den gryr.
Vi den smakar! Vi den smakar! Vi all lovsång till dig ger.
Vi all lovsång till dig ger.
6. Aldrig upphör vi att prisa, din barmhärtighet oss når.

All din nåd och all din omsorg, säkerställd i den vi står.
Litar på den, litar på den, din barmhärtighet oss når.
Din barmhärtighet oss når.
20
LOVPRISA FADERN – HANS KÄRLEK
29
1. Vad fick dig, Gud välsignad, att ge din egen Son,
För oss din älskade gav du, vår synd till korset tog?
Det var kärlek, outrannsaklig, det var kärlek outrannsaklig,
Som fick dig Gud att ge din Son.
2. Vad fick din Son, O Gud, att lämna tronen hög,

Sitt blod för oss utgjuta, att lida och att dö?
Som fick din Son att dö för oss.
3. Vad fick dig, Gud att skänka, din Ande ovan från,
Vårt hjärta att uppfylla, med himmelsk frid och ro?
Som fick dig skänka Anden så.
4. I kärleksskuld vi står, till Gud för all din nåd!

Vårt hjärta evigt dig prisar, och flödar över med sång!
Låt oss Gud dig alltid lovprisa, låt oss Gud dig alltid lovprisa,
För all din ljuva kärlek till oss.
21
LOVPRISA FADERN – HANS KÄRLEK
30
1. O, vilken kärlek du oss skänkt, vårt hjärta tack frambär,
Vår Fader vi vill tillbe dig, lovsjunga allt du är.
2. Din hjärteönskan visats har, vi vet din hemlighet,

Du inom Sonen kommit har, din avsikt uppfylls helt.
3. Din Son så älskad du oss gav, i kärlek för oss dött,

Som dina många söner har, hans medarvingar fötts.
4. I honom har vi fått ditt liv, och du vår Fader är,

Och allt du är i din natur, i oss ingjuter här.
5. Din Ande kommit in i vår, att ”Abba” ropar vi,

Av Ande född, förseglade, förvandlade vi blir.
6. Du för oss in i härlighet, ditt mål i evighet,

Till Sonens egen avbild vi, nu likadanas helt.
7. Igenom ditt förvandlingsverk, du leder var och en,

Från härlighet till härlighet, så fullbordas ditt verk.
8. O, vilken kärlek du oss skänkt, vår tacksamhet framför,

Vi tillber dig i evighet, vår lovsång aldrig dör.
22
LOVPRISA FADERN – HANS UTVALDA
32
1. Vi böjer oss här och tillber dig Far, förundrar oss över din kärlek så het.
Vad är en människa att du dig sänker, din nåd så rik i överflöd ger.
2. Vi prisar dig för ditt hjärtas plan, att mänskan din avbild fått ta del.
Att hon med ditt liv, kan fyllas helt, och så kan din avbild bli manifest.
3. I din avbild du oss skapat har, och gav oss din auktoritet,
Som liv för oss du framträder, att genom din rikedom lever helt.
4. I oss att träda in önskar du, att genom din nåd vi samlas här.
Att vi förvandlas och bygges upp, till din egen boning som du är värd.
5.Trots människan föll, din önskan fanns kvar, din plan du ändå fullfölja ska,
Du henne återlöste och förde tillbaka, din kärlek och visdom visats har.
6. I Kristus är du uppenbar, han genom sitt blod har oss återlöst,

Genom Anden har du i mänskan inträtt, och liv och nåd till henne du fört.
7. Min ande är det heligaste, och där vi finner nådens tron,

Du vill att vi oss till anden vänder, och rökelse tänder igenom vår bön.
8. Din nåd, en översvämmande flod, som kommer ner från nådens tron,
Den strömmar genom och oss förvandlar, ett hem du bygger där du kan bo.
9. Din nåd mottar, motstycke ej finns, O, Halleluja gåvan är fri,

Med tacksamma hjärtan din kärlek vi prisar, i anden vi nu tillbeder dig.
23
(Två alternativa melodier) 33
1. Fader, före världen skapats, du i kärlek oss utvalt.
Med en kärlek djup och ljuvlig, Kristus närmre sig oss drar.
Må vi endast, må vi endast, se allena på din Son, se allena på din Son.
2. Trots att världens smak förändras, är vår Gud alltid sig lik.
Genom alla år och dagar, hans förbund evigt förblir.
Må Guds barn, må Guds barn,
Prisa Gud evinnerligt, prisa Gud evinnerligt.
3. Guds barmhärtighet min saga, är min stolthet dag för dag.

Nåd så fri som aldrig sviker, på sin väg mig leder han.
Gud oss älskar, Gud oss älskar,
Att sin ende Son han gav, att sin ende Son han gav.
4. Käre Fader, nu inför dig, vi din kärlek prisa här.

Må vår sång och glädje ljuda, tills vi möter Kristus där.
Må vi giva gränslös ära,
Till vår Gud och till Guds Lamm, till vår Gud och till Guds Lamm.
24
34
1. Fader först din kärlek känt oss,
Förrän världens grund var lagd,
Denna kärlek har oss dragit,
Med sin kraft oss övervann.
Den bevarar oss från fara,
Vi är säkra i din famn, vi är säkra i din famn.
2. Evig kärlek oss omsluter,

Av dess överflöd han ger,
Med sin kraft oss uppehåller,
Helig vila han oss ger.
Gud vår Fader, Gud vår Fader,
Vår tillbedjan vi nu ger, vår tillbedjan vi nu ger.
3. Vi vill skänka sann tillbedjan,

Vi din nåd tillkännager.
Tills inför dig vi kan kasta,
Kronan som du till oss ger.
Du är värdig all vår lovsång,
Gud och Lammet hör vår sång!
Gud och Lammet hör vår sång!
25
LOVPRISA FADERN – HANS ÅTERLÖSNING
39
1. Vi ärar vår Gud som har gjort stora ting,
Han älskade världen och gav den sin Son,
Som gav oss sitt liv för vår återlösning,
Och öppnade porten för alla som tror.
Prisa Gud, prisa Gud!

Över jorden det hörs.
Din lovprisning framförs.
O, kom nu till Fadern genom Jesus, hans Son
Och ära vår Gud, stora ting har han gjort.
2. En fullkomlig frälsning du köpt med ditt blod,

Gud lovade detta till alla som tror.
Den uslaste syndar’n som vill vända om,
Förlåtelse gav du den stund som han kom.

3. Du Herre har lärt oss och gjort stora ting

Och stor är vår fröjd genom Jesus, Guds Son.
Men renare, högre förundran skall bli,
När Jesus vi möter vi uppfylls med sång.

26
LOVPRISA FADERN – HANS ÅTERLÖSNING
40
1. Vi prisar dig Gud, för din älskade Son,
För vår Frälsares död, men nu sitter på tron’.
Halleluja! Din är äran!

Halleluja! Amen!
Vi prisar dig nu.
2. Vi prisar dig Gud, för din Ande av ljus,

Som har skingrat vårt mörker och frälst oss så ljuvt.

Halleluja! Amen!
Vi prisar dig nu.
3. All ära dig ger, Fader som älskat så,

Genom Jesu försoning ditt hjärta kan nå.

Halleluja! Amen!
Vi prisar dig nu.
4. Vi prisar dig nu, du vår älskade Far,

Med din eld våra hjärtan du har satt i brand.

Halleluja! Amen!
Vi prisar dig nu.
27
LOVPRISA FADERN – HANS NÅD I SONSKAP
48
1. Vi / sig/nar / dig, / Gud / Fa/der,
Vi / gläds / in/för / dig / här
Din / Sons / upp/höj/da sä/te
Vår / del / i / e/vig/het
Han / le/ver / nu / in/för / dig,
i / o/be/slö/jat / ljus,
i / din / grän/slös/a / ynn/est,
din / e/vi/ga / kär/lek.
2. Hans / Fa/der / och / vår Fa/der,

Hans / Gud / och / vår / du / är,
Och / han / är / din / äls/ka/de,
Ditt / hjär/tas / gla/da / bud.
I / gläd/je / nu / han / för / oss
Att / del/a / plat/sen / sin,
Att / upp/le/va / din / kär/lek,
Ditt / lju/va / an/sik/te
3. Din / oms/lu/tan/de / kär/lek

kan / ald/rig / dun/kel / bli;
I / ho/nom / är / dess / cen/ter
Där / äls/ka/de / vi / är.
Din / här/lig/het / och / kär/lek
I / ho/nom / e/vigt / är,
I / Ho/nom / di/na / sön/er/,
Hans / brö/der / sig/na/de
28
LOVPRISA HERREN – HANS GUDOMLIGHET
56
1. Guds Ord du är, o Herre kär, Guds egen Son du är.
Du är hans avbild helig, sann, och alltid ett med varann.
2. Du själv, o Jesus är vår Gud, du honom förkroppsligar nu,

I dig vår Gud är manifest, i dig vår Gud kan ses.
3. Du strålar av Guds härlighet, i dig vi får Guds sken,

Och allt Gud är uttrycks i dig, för oss blir du verklig.
4. I dig är Gud nu liv för oss, i dig han är vårt ljus.

I dig av hans natur vi tagit del, med honom förenade helt.
5. I dig Guds nåd består i evighet, i dig vi Gud njuter helt.

Hans sanning också finner vi i dig, hans fulla verklighet.
6. I dig Guds hela fullhet fås, ja nåd utöver nåd,

I dig med Gud vi sammanblandas så, vi enhet med dig når.
7. O Gud, vår Herre, dig vi tillber, vårt allt i dig oss ger.
Dig själv vårt hjärta älskar mer än allt, att åkalla ständigt ditt namn.
29
LOVPRISA HERREN – HANS GUDOMLIGHET
57
1. Din egen avbild Gud vår Fader, i Herren skådar vi,
Gudomens sanna fullhet är förkroppsligad i dig.
2. Du Herre är Guds Ord så evigt, med liv, gudomlighet,

I dig hans nåd vi kan mottaga, med all hans verklighet.
3. Du strålar med Guds härlighet, Guds egen Son du är,

Hans eget väsen har du Herre, i dig han oss erkänt.
4. Du är av Gud förkroppsligad, med honom alltid ett,

I dig har Gud sitt uttryck fått, vi nu har honom sett.
5. Vi njuter Gud i dig, vår Herre, som liv vårt allt du är,
Till dig och Gud vår tacksamhet, och pris vi nu frambär.
30
LOVPRISA HERREN – HANS NAMN
65
1 Jesus, å, ljuva namn,
Jesus Herren!
Jesus, det högsta namn,
Jesus Herren.
Endast ditt liv i mig,
Mänsklig dygd räcker ej
Inta nu hela mig
Jesus Herren!
2 Människoson du var,
Jesus Herren!
När livet ditt du gav,
Jesus Herren!
Så stor din kärlek var,
aldrig nå’n skådat har,
kärlek som prövats har,
Jesus Herren!
3 Rättfärdig blott i dig,

Jesus Herren!
Fristaden för oss är,
Jesus Herren!
Frukta ej skuggans dal,
varken sorg, börda, kval,
då du oss nära är,
Jesus Herren!
4 Snart kommer du igen,

Jesus Herren!
Vi kommer glädjas då,
Jesus Herren!
När vi då skådar dig,
då är vi lika dig,
då evigt ett med dig,
Jesus Herren!
31
66
1. Hur ljuvt är namnet Jesus för en troende att höra!
Det lindrar sorg och helar sår och driver fruktan bort.
Och driver fruktan bort och driver fruktan bort.
Det lindrar sorg och helar sår och driver fruktan bort.
2. Det helar en sårad ande och det lugnar oron i ditt bröst.
Det är manna för en hungrig själ och för den sorgsne tröst.
Och för den sorgsne tröst, och för den sorgsne tröst.
Det är manna för en hungrig själ och för den sorgsne tröst.
3. Det är en klippa att bygga på, en sköld och ett gömställe.

En aldrig sinande skattgömma med gränslös nåd är fylld.
Men gränslös nåd är fylld, med gränslös nåd är fylld.
En aldrig sinande skattgömma med gränslös nåd är fylld.
4. Vår frälsare och herde, vän och präst, profet och kung han är.
Vårt liv, vår väg, vårt slut, vår Herre, lovsång och ära vi ger.
Lovsång och ära vi ger, lovsång och ära vi ger.
Vårt liv, vår väg, vårt slut, vår Herre, lovsång och ära vi ger.
5. Så bräcklig är vårt hjärtas kraft, så kallt när det som varmast är.
Men när vi ser dig som du är, vi brinnande lovsång ger.
Vi brinnande lovsång ger, vi brinnande lovsång ger.
Men när vi ser dig som du är, vi brinnande lovsång ger.
6. Till dess vi din kärlek proklamerar med vart flyktigt andetag.

Triumferande i detta namn som döden övervann.
Som döden övervann, som döden övervann.
Triumferande i detta namn som döden övervann.
32
67
1. Så ljuvligt namnet Jesus är, ja, som musik för oss så kärt,
Vår glädje flödar över helt, när vi åkallar, Jesus!
Jesus! O vad ljuvligt namn, Jesus! ständigt öppen famn,

Jesus! Vi nu ropa kan. Hans namn vi prisar evigt!
2. Jag älskar honom som allt vet, min sorg han bär och mycket mer,
All fruktan jag nu släpper helt. Jag älskar namnet Jesus.

3. Ditt namn jag gärna höra vill, mitt hjärta alltid gläds därtill.
Och sorgens tårar ej mer spills, upphöjer namnet Jesus.

4. Nej, inga ord kan tolka rätt, vad vi i detta namn har sett.
O, låt dess glöd få brinna het. Vi prisar namnet Jesus.
33
68
1. Herre, namnet ditt är Jesus, o detta namn så underbart,
I en jungfru blev du avlad, mänskoson du blivit har.
Du Jehova Frälsaren för oss, frälser oss från all vår synd,
När som Frälsare dig mottar, vi då födda blir på nytt.
2. Du har också namnet Kristus, titeln för ditt ämbete,

Ren från evigheten var du sannerligen Guds Smorde,
Du, o Herre är Messias, dig i kärlek Gud har valt,
För att uppfylla sin avsikt, härligheten uppenbar’t.
3. Du ”Immanuel” ock’ kallas, ”Gud med oss" till jord steg ner,
Gud i nåd är sammanblandad, med vår egen mänsklighet,
Gud i kött blev manifesterad, full av nåd och verklighet,
Synlig blir Guds härlighet för oss, vi i tro av Gud tar del.
4. Herre, dina namn vi älskar, för de uppenbarar dig,

All dess ljuvlighet och värde, i vårt hjärta nu förblir,
Frälsare du är så dyrbar, vi tillbedjan skänker dig,
Vi Immanuel upphöjer, evig tid nu sjunger vi.
34
69
1. Ditt namn vi älskar, Jesus, Herre, inför dig vi böjer.
Och i vårt liv, vårt allt dig ger, välsignelse och ära.
Vi sjunger högt, lovprisar dig, med hjärtat och vår stämma,
Du är den ende som är värd, din skönhet är översinnlig.
2. Ditt namn vi älskar, Jesus, Herre, Guds kärlek förkunnar,

För mänskan som i Adam föll, ren före jorden grundats.
Din kärlek är i evighet, i oss behag du fann.
Till jorden kom, vår synd du tog, och gjort oss din egen skatt.
3. Ditt namn vi älskar, Jesus, Herre, i en krubba föddes,

Ditt tålamod, din nåd så stor, den väg du ensam leddes,
En ”sorgens man” du kallades, du burit har vår sorg.
En bitter kalk du drack för oss, och törnekronan mottog.
4. Ditt namn vi älskar, Jesus, Herre, Guds Lamm är förordnat,

Vår synd att bära, (du själv ren var), du skulden vår betalat,
I härlighet du blivit krönt, i himlen är du satt.
Du segern vann, ditt verk nu kan vår rättfärdighet fullända.
35
LOVPRISA HERREN – HANS INKARNATION
82
1. Från härligheten, han till jorden nedsteg,
Min Gud och Frälsare, som namnet Jesus bär.
Föddes i stallet, ingen honom kände,
En sorgens man, som döden för oss led.
Honom jag älskar! Honom jag tillber!

Mitt liv, mitt solsken, han fyller allt!
Den store Skapar’n har blivit Frälsar’n,
Och all Guds fullhet har fått gestalt.
2. Så djupt sig sänkte, återlösning skänkte,

Att i den mörka natt, allt hopp syns ödelagt,
I nåd sig vände, och ett hopp han tände,
Han böjde sig min själ att återfå.

3. Utan att tveka, iklädd köttslig skepnad,

Han kött och blod tog på, Guds plan uppdagats så.
O, vilken gåta, offrad på Golgata,
Och nu jag vet att du är den ”Jag Är”.

36
LOVPRISA HERREN – HANS LIV
86
1. Trots du är Gud i din härlighet där, du kom i köttet att vara oss när,
Mänsklig skepnad ikläddes du, vi Herre minns dig nu!
2. Lade åt sidan din gudomlighet, doldes i hyddan av köttet nu helt,

Ej yttre skönhet kan skådas i dig, vi Herre minns nu dig!
3. Du är en rot från ett uttorkat land, du också är en smärtornas man,

Hatad och hånad av alla omkring, vi Herre minns nu dig!
4. Milt och långmodigt är hjärtat ditt, villigt att lida i all tillförsikt,
För Gud och människa klagar du ej, vi Herre minns nu dig!
5. Du såsom människa ömsint och ljuv, så balanserad, fullkomlig är du,

Du såsom matoffer till Fadern skänks, vi Herre minns dig här!
6. Uppfylla Faderns vilja din lön, aldrig du frestas av Satans lögn,

Ingen så vis eller trofast som du, vi Herre minns dig nu!
7. Därför har Gud dig så upphöjt, givit dig ära och majestät,
Himmel och jord sina knän böjer då, vi Herre minns dig så!
37
LOVPRISA HERREN – HANS ÅTERLÖSNING
116
1. O, underbara frälsning stor, min Gud så nåderik!
Jag aldrig föreställt, ej sett, vad du har gjort för mig!
Du är gudomlig, gåtfullt rik, och alltigenom vis!
Din återlösning underbar, bortom allt lov och pris!
2. På korset dog du för oss, Gud, i blod och vattnets ström,

Och gav gudomligt liv åt oss, o, återlösning skön.
Ditt dyra blod oss renat har, till dig vi komma får,
Och pånyttfödda av ditt liv, i enhet med dig står.
3. Som vetekornet dog du så att många vetekorn,

Kan blandas, formas till din Kropp, och din natur tar form.
Vi är nu din förökning här, och du vårt innehåll är.
Och genom oss du lever här, på jorden synlig är.
4. Vi är din Kropp så kom till oss, i oss dig slå till ro,
Och inred nu ditt hem i oss, i oss du har tilltro.
Ditt hjärta nu tillfreds kan bli, vi är din motsvarighet.
Och i en Kropp med dig vi kan, ditt allt nu njuta helt.
5. I åminnelse nu vi möts, symbolerna vi ser,

Vi för din återlösning stor, vårt lov och pris frambär.
Då vi din Kropp nu blivit har, din boning och din brud,
Vi tillber dig och tackar dig, förblir i lovsångs skrud.
38
LOVPRISA HERREN – HANS UPPSTÅNDELSE
117
1. Kristus, Herren är uppstånden, Halleluja!
Han sitt folks behov motsvarat, Halleluja!
Sjung av glädje i triumf, Halleluja!
Himlar sjung, låt jorden svara, Halleluja!
2. Kungars Kung, igen han lever, Halleluja!

Döden tappat har sin makt, Halleluja!
Frälste alla i sin död, Halleluja!
Graven han besegrat har, Halleluja!
3. Klart är återlösningsverket, Halleluja!

Kämpat kampen, slaget vunnit, Halleluja!
Döden kunde ej fasthålla, Halleluja!
Kristus är himmelsfaren, Halleluja!
4. Svävar nu dit Kristus farit, Halleluja!

Vi vårt huvud efterföljer, Halleluja!
Vi likt honom högt uppresta, Halleluja!
Nu befriade från jordens band, Halleluja!
39
LOVPRISA HERREN – HANS SEGER
124
1. Lova honom! Lova honom! Kristus segern vunnit har!
Synd och Adam han avslutat, fullständig frälsning han gav!
Övervunnit ondskans makter, segern han på korset vann.
2. Jesus Kristus är uppstånden! Ja, Gud honom uppväckt har!

Dödens kraft han helt uppslukat, han från död till liv oss bar.
Helvetets makt nu är bruten, uppenbarad är hans kraft!
3. Jesus Kristus är uppstigen! Högt på tronen upphöjd är!

Över alla herravälden, Namnet över alla namn!
Myndigheten honom given, han har slagit fienden!
4. Halleluja, han har segrat! Golgatas stora triumf!

Halleluja, nu uppstånden! Segerrik vi honom ser,
Halleluja, nu uppstigen, härskar nu i evighet.
40
LOVPRISA HERREN – HANS SEGER
125
1. Halleluja! Sjung till Jesus, Spiran, tronen honom tillhör;
Halleluja! Han triumferar, segern vunnen som sig bör.
Hör de återlösta sjunga, likt ett dån av vatten stort,
Ut ur varje land har Jesus återlöst oss med sitt blod.
2. Halleluja! Aldrig ensam i vår sorg han lämnat har,

Halleluja! Han är nära, vi i tro hans ord till oss tar.
Trots att han till himmelen farit, och vi honom ej längre ser,
Skulle vi hans löfte glömma, ”Jag för alltid är med er”?
3. Halleluja! Bröd från himlen, du på jord har blivit vår mat,

Halleluja! De som hungrar här kan mättas dag för dag.
Advokat och medlare är du, återlösaren för mig,
På Guds tron du har ditt säte, nu och fram till evig tid.
4. Halleluja! Sjung till Jesus, Spiran, tronen honom tillhör;

Halleluja! Han triumferar, segern vunnen som sig bör.
Hör de återlösta sjunga, likt ett dån av vatten stort,
Ut ur varje land har Jesus återlöst oss med sitt blod.
41
LOVPRISA HERREN – HANS UPPHÖJELSE
132
1. Se, i himlen Jesus sitter, Kristus vår Herre, på tronen där,
Upphöjd av Gud som människa blivit, krönt med Guds härlighet han är.
2. Mänsklig natur har han antagit, enligt Guds plan han för oss dog.
Uppstånden med en kropp han blivit, som människa till himlen for.
3. I honom Gud på jorden var fattig, sin hemvist Gud med människa har.
Mänskan i honom till himlen upphöjts, med Gud försonad mänskan var.
4. Som Gud han är med människa blandad, och Gud i mänskan synlig är.
Han såsom mänska med Gud är blandad, i Gud förhärligad jag är.
5. Från den förhärligade i himlen, den alltomfattande Anden kom,

Jesu person och verk proklamerar, nu Anden som från himlen kom.
6. Med den förhärligade i himlen, har nu församlingen blivit ett.

Med Jesu Ande och hans lemmar, uppbyggnad nu i honom skett.
7. Se, nu en människa är i himlen, upphöjd på tronen, Herre av allt.

Det är vår Frälsare, Jesus Kristus, krönt med Guds ära tusenfalt.
42
LOVPRISA HERREN – HANS HÄRLIGHET
135
1. Frälsaren i härlighet! Himlens port nu öppen står,
Se hans skönhets majestät, synlig för alla de som tror.
2. Du är värdig allt lovpris, som vår köpta själ kan ge,

Du är Människan genom vem, Gud för oss har blivit känd.
3. ”Gud är kärlek”, kan vi se, genom detta glädjebud,

Dina sår till ära bytts, ljuder högtidligt, ”Gud är ljus”.
4. Hör min själ! Din Frälsar’s sång, låt musiken glädje ge,
Låt i sångens ljuva ström, all din tillbedjan följa med.
5. Frälsare, förhärligad, vänd min blick från allt omkring,

Att din skönhet blott jag ser, annat ljus blott mörker är.
43
LOVPRISA HERREN –HANS KÄRLEK
152
1. Herre din kärlek är så väldigt djup, och den når så långt för mig!
Långt bortom vad jag kan tänka, djupare än djupaste hav!
Den ledde dig till att döden lida, och att ingjuta dig i mig,
Att i dig jag må bli inympad, och i dig har jag fått del.
2. Vem kan berätta om detta under, som din kärlek oss beskär,
Ändå det största av alla under, är att du till mig blev förd.
O, till mig din kärlek givits, allt du är som mitt förråd,
Som livet sant jag dig njuter, all din rikedom är min lott.
3. Herre, din kärlek är ett uttryck, för ditt gudomliga väsen,

Meningsfullt gör du livet, i harmoni med Gud själv.
Livets nåd är alltillräcklig, jag var dag min del får ut,
Jag är objektet för dina gåvor, din ljuvlighet jag smakar nu.
4. Vad kan mig från dig separera? Du mig älskar för evigt!
Herre, din kärlek är så mäktig, med dig själv du blandas med mig!
Vi två är ett i evighet, jag är din och du är min!
Detta är mitt vittnesbörd: I din kärlek alltid vi två!
44
LOVPRISA HERREN –HANS KÄRLEK
154
1. Din kärlek, Jesus, övergår all sans,
O, Frälsare, min själ dock ge en chans,
Få känna denna kärlek mer och mer,
Dess bredd, dess längd, dess höjd och djup, och all dess kraft.
2. Din kärlek, Jesus, orden räcker ej,

O, Frälsare, men kalla ändå mig,
För alla folk förkunna ordet om,
Den kärlek som all skuld betalar, med kärlek kom.
3. Din kärlek, Jesus övergår allt pris,

O, Frälsare, mitt hjärta ändå vill
Om kärlek rik och fri få sjunga högt,
Som fört en syndare som jag helt nära Gud.
4. Jag kan ej sjunga, tala ej förstå,

din kärleks fullhet här på denna jord,
Jag ändå öppnar här mitt tomma kärl,
Att du som källan av sann kärlek, kan fylla mig.
5. Ett tomt kärl är jag – aldrig har jag tänkt,

ej någon kärleksblick har jag dig skänkt,
Men ändå får jag komma om igen,
Till dig, den tomma syndarn’s enda tröst, Du älskar mig.
6. O, Jesus, med din kärlek fyll mig helt!

Till livets källa Herre mig nu led,
Om än långt borta, må jag dra mig när,
Och aldrig till en annan källa fly, än du som ”Är”.
7. O, Jesus när ditt ansikte jag ser, och på din tron med dig jag sitter ner
Då jag din kärlek i sin fullhet ser,
Dess bredd, dess längd dess höjd och djup, och all dess kraft.
45
LOVPRISA HERREN – HANS LJUVLIGHET
169
1. Du är för Gud så dyrbar, hans välbehag och val.
Med glädjens olja smordes, så’n skönhet aldrig skådats har.
KÖR: Vi dig så djupt uppskattar, din skönhet så perfekt.

Din ljuvlighet och väldoft, och all din älskvärdhet.
2. Du alltigenom älskvärd, du skönast bland alla är.

Din mun med nåd nu flödar. Vår kärlek vi förkunnar här.
Vi dig så djupt uppskattar, din skönhet så perfekt.

3. De vise män gav skatter, att ära din födelse.

Begravd du blev av adel, i döden lika älskvärd.

4. Ditt huvud smorts med olja, vår käraste du är.

Och dina fötter smorda, var del vi älskar här.

5. Din död som myrras sötma, vår ande trösta kan.

Din uppståndelses väldoft Guds längtan svara kan.

6. Din skönhet är lik henna, din älskvärdhet absolut,

Som äppelträd i blomning, din frukt så rik och ljuv.

7. Din kärlek ljuv som honung, ditt namn en salva är.

För oss en kärleksmåltid, din ljuvlighet smakar här.

8. När vi dig här begrundar, din skönhet finna kan,

Din ljuvlighet vi smakar, och vilar i din famn.

46
LOVPRISA HERREN – HANS SKÖNHET
170
1. Herre, du vår Brudgum älskvärd, av Gud utvald för oss kär.
Attraktiv du är för oss och våra hjärtan längtan bär!
2. Herre kär, vi dig beundrar, du så dyrbar är för oss,

Vi din kärlek djupt uppskattar, och din ljuvlighet så stor.
3. Du den skönaste av alla, ljuvare än någon ann’

Vi din kärlek så uppskattar, ingen överträffa kan.
4. Dina kläder myrra doftar, dina läppar fylld' med nåd.

Doften av ditt lidande vi omfamnar i kärleksvård.
5. Du med glädjens olja blivit, smord av Gud Allsmäktig stor.

Och från elfenbenspalatset, lovpris alltid av oss får.
6. Gud välsignat dig för evigt, du som segern vunnit har.

Nu i härlighet på tronen, i dit majestät och makt.
7. Du är längtan av nationer, de din värdighet ska se.

Du är skönast bland mångtusen, alltid är vår kärlek värd.
47
171
1. O, Jesus, ljuvt vårt hjärta känns, närhelst vi tänker på dig,
Din närvaro vi längtar se, att uppryckta vi blir.
Kör: Likt den vackraste hennablomman, ja så är du i din glans.

Ojämförbar din skönhet är, vårt hjärta älskar dig.
2. Musik kan aldrig någonsin, beskriva fullhetens nåd,

Och intet hjärta helt kan njuta, din kärlek i sin vidd.
Likt den vackraste hennablomman, ja så är du i din glans.

3. Ej blott vårt hjärtas glädje är, din nåd och kärlek för oss,
Nej du själv är vår största glädje, i dig vi är tillfreds.

4. O, skönast är du bland de sköna, den ljuvligaste du är,

Ej någon annan kan bemöta, vårt hjärtas längtan här.

48
172
1. Jag kan ej andas nog av dig, o, milda bris av nåd.
Du doftar mer än myrtens löv, och mer än hennablomman skön.
Du är mitt hjärtas fröjd, du är mitt hjärtas fröjd.
2. Jag kan ej skåda nog av dig, ditt vackra ansikte.

Mitt hjärta hänrycks av din glans, och av din fägrings ljuva dans.
Din skönhet strålar så, din skönhet strålar så.
3. Jag kan ej ge nog av mig själv, till dig min Frälsare.

Jag önskar ej att vandra fritt, blott dig att tjäna frivilligt.
Och ge mitt allt till dig, och ge mitt allt till dig.
4. Jag kan ej sjunga nog om dig, ditt namn så ljuvt och sött.
Dig vill jag ge en sång av fröjd, som flödar från mitt hjärtas höjd,
Och sprids inom min själ, och sprids inom min själ.
5. Jag kan ej tala nog om dig du har mig gripit så.

Jag hör ditt hjärta bulta ömt, när du mig omfamnar till sömns,
Och viskar milt till mig, och viskar milt till mig.
49
173
1. Du är fagrare än solsken O, min Frälsare och Kung!
Vid din värdighet och skönhet, Nu min själ vill sjunga högt.
Du är fagrare än solsken. Du är skönare än dagens ljus.

Och vid prakten av din närhet flyr allt mörker bort sin väg.
2. Klädd i ljus och ädel storhet. Krönt med heligt majestät.

Se, hans spiras herravälde, alltid tillhör den vår Gud.

3. O, din nåd så överdådig, och din rikhet full av ståt!

I ditt rike fullt av kärlek, ger du även mig en plats!

4. Sent omsider når jag riket, vinner kronan efter strid.

Skall jag sjunga dig en lovsång, tusenfalt och mycket mer!

50
(Melodi: Härlig är jorden) 175

1. Herre, du skönast är! Herre du som härskar här!
Du mänskoson, Guds Son du är!
Dig vill jag omhulda, dig vill jag ära, min själ i dig sin glädje bär.
2. Vackra är ängarna, skogen klädd i skönhet,

Klädd i vårens blomsterprakt,
Jesus är skönare, Jesus är renare, all sorg han vänder om till dans.
3. Vackert är solens ljus, månen slår dess skönhet,

Stjärnorna glittrar i parad,
Jesus skiner mer, ljuset är renare, än alla änglar där på rad.
4. All denna skönhet, både himlens, jordens,

O, vilken gåta att du finns där,
Ingen är närmre, ingen är skönare, än du min Frälsare för mig.
51
LOVPRISA HERREN – DEN ALLTOMFATTANDE
190
1. O, Herre när vi ser på dig, vi tillber dig för allt du är,
Du är så rik, så underbar, för oss så kär och så dyrbar.
Du är nu allt vad vi behöver! Vårt hjärtas lov nu flödar ut!

Vår längtan du nu tillfredsställer, långt mer än någonsin förut.
2. Du är den Sanne Guden själv, den Gud som är kärlek och ljus,
Den Gud som är för oss vårt liv, den Gud som gläder oss var tid.

3. En människa du också är, du är så fin, så god, så ren,

I dig har Gud sitt välbehag, vår kärlek växer dag för dag.

4. Du är också en liten slav, Guds slav som oss betjänat har,

Du lydig var till korsets död, du med ditt blod har oss förlöst.

Vår längtan du nu tillfredställer, långt mer än någonsin förut.
5. Dessutom är du kungars Kung, i liv och kärlek nu du styr,

Och Gud dig smort med all sin makt, med dig vi styr i all din prakt.

Vår längtan du nu tillfredställer, långt mer än någonsin förut.
6. O, Herre när vi nu minns dig, av allt du är vi har fått del,

Vi njuter dig i kärlek här, din brud vi nu tillsammans är.
52
LOVPRISA HERREN – DEN ALLTOMFATTANDE
191
1. Herre, du är ”kvinnans säd”, kom att krossa fienden,
Mänsklig skepnad du antagit, genom död vunnit segern,
Som Gud själv är inkarnerad, kött och blod för oss du bar,
Genom döden Satan krossat, dödens makt du brutit har.
2. Du är Abrahams avkomma, du har kommit genom löftet,

Att välsignelsen utlovad, alla folkslag kan ta del.
Före Abraham du var, för du är den store ”Jag Är”
Som hans arvinge du kommit, och Guds löftes ”Lamm” du är.
3. Herre du är ”Davids säd”, du för riket blivit tillsatt,

För Guds ära och hans byggnad, du på tronen fått en plats.
Ja, du är ju ”Davids rotskott”, ändå kallar han dig ”Herre”,
Du är ju hans ”rot” och källa, ”Herrars Herre i evighet.
4. Du, ”ett barn” med vår natur, ”Mäktig Gud” är än ditt namn,
Du ”en Son” till oss blev given, ”Evig Fader” är ditt namn.
All välsignelse Gud lovat, genom tro till oss du givit.
Du är ”Ja” och ”Amen” för oss, allt i oss du blivit.
53
LOVPRISA HERREN – HANS FÖRÖKNING
203
1. Du i Faderns hjärta funnits, redan före tiden kom.
Du i Faderns härlighet var, du Guds ende födde Son.
När vår Fader gav dig till oss, du den samme var som han.
Hela Faderns fullhet nu i Anden proklameras kan.
2. Genom död och i uppståndelsen, blev du Guds förstfödde Son.

Du ditt liv till oss förlänat, vi är din duplikation.
Vi i dig är pånyttfödda, många söner blivit har,
Ja, som dina många bröder, du din likhet funnit har.
3. Du, en gång ett ensamt korn var, föll i jorden för att dö.
Genom död och uppståndelse, din förökning är din skörd.
Vi i din natur frambringades, och blev många vetekorn.
Som ett bröd vi blandas samman, all din fullhet kan ta form.
4. Vi din fulla återgivning, vi din kära Brud och Kropp.

Vi ditt uttryck och din fullhet, du för evigt i oss bor.
Vi ditt livs fortsättning, din förökning och din bredd.
Vi din tillväxt och ditt överflöd, ett med dig i evighet.
54
LOVPRISA HERREN – FADERNS GLÄDJE
204
1. Samlade i namnet Jesus, endast dig vi skåda kan.
Vilken fröjd din närhet ger oss, när vi högt åkallar ditt namn.
2. Fadern dig så gränslöst älskar, kärleken bevarad är.

Herre, Faderns tankar om dig våra hjärtan uppskattar här.
3. All hans glädje, vila, njutning, och hans djupa fröjd i dig,
Herre, blott ditt hjärta mäter, vad din Fader finner i dig.
4. Evig kärlek Fadern gav dig, du hans Son så älskvärd är.

Ändå han ditt liv ej skonade, genom din död liv till oss bär.
5. O, vad lyckligt vi vill sjunga, när vi ser dig som du är!

Ljuv musik ditt namn, o, Jesus till din Faders hjärta bär.
6. Glädjens toner, evig lovsång, alltid hörs en hymn så ljuv,

Ärans psalmer, fröjden stiger, tills den dag som aldrig tar slut.
55
LOVPRISA HERREN – TILLFREDSSTÄLLDA MED HONOM
208
1. O, Jesus, Jesus, dyre Gud! Förlåt mig om jag ditt namn –
Så kärleksfullt och heligt stort, åkallar ständigt var dag.
O, Jesus i dig jag förblir, i ro om vad som än ska ske.

Min lön den blir ditt leende, jag älskar dig, Herre, så!
2. Jag älskar dig, Gud, oerhört, jag vet ej hämning, ej sans.

Din kärlek brinner som elden het, inom min kylda själ.

3. För mig är du allting i allt, min heder, samt min prakt,

Mitt hjärtas önskan och kroppens kraft, mitt väsens hälsa och välgång.

4. Brinn kärlek inom hjärtat mitt, brinn kraftigt dag och natt.
Tills önskan efter all världslig slagg, har brunnit bort från min själ.

5. O, ljus i mörker, fröjd i sorg, o, himmelskt liv på vår jord.

Min kära, hur kan jag blott med ord uttrycka din värdighet?

6. Min kärlek, Herre, utan gräns, din flykt, var håller du till?
Vår Herre blir nu allt ljuvare, för varje dag som går.

56
LOVPRISA HERREN – TILLFREDSSTÄLLDA
MED HONOM
208
1. O, Jesus, Jesus, dyre Gud! Förlåt mig om jag ditt namn –
Så kärleksfullt och heligt stort, åkallar ständigt var dag.


2. Jag älskar dig, Gud, oerhört, jag vet ej hämning, ej sans.

Din kärlek brinner som elden het, inom min kylda själ.

3. För mig är du allting i allt, min heder, samt min prakt,

Mitt hjärtas önskan och kroppens kraft, mitt väsens hälsa och välgång.

4. Brinn kärlek inom hjärtat mitt, brinn kraftigt dag och natt.
Tills önskan efter all världslig slagg, har brunnit bort från min själ.

5. O, ljus i mörker, fröjd i sorg, o, himmelskt liv på vår jord.

Min kära, hur kan jag blott med ord uttrycka din värdighet?

6. Min kärlek, Herre, utan gräns, din flykt, var håller du till?
Vår Herre blir nu allt ljuvare, för varje dag som går.

57
LOVPRISA HERREN – TILLFREDSSTÄLLDA
MED HONOM
211
1. Jesus min Frälsare och Gud,
Faderns gåva, gudomligt ljuv.
Allt som du gjort och allt du är i din Son,
Är nu mitt hjärtas arvedel.
2. Trots att jag ringaktad är och arm,

Kan jag förhärligas i ditt namn.
Tvättad och renad i ditt dyrbara blod,
Rättfärdiggjord jag är i tro.
3. Allt som du gjort har du gjort för mig,

Källor av liv strömmar ut från dig,
I dig jag lever trots att jag ej något har,
Men i min Gud jag allting har.
4. O, min Frälsare, må jag förbli,

Vid din stungna sida och be,
Att jag må skänka dig all ära du bör ha,
Tills jag kan se dig själv en dag.
58
LOVPRISA HERREN – TILLFREDSSTÄLLDA MED HONOM
212
1. O, Jesus, vi med glädje uttrycker,
Din värdighet från våra hjärtans djup.
Du är uppstånden, Helig är och Sann.
Vi prisar dig, ett lov som aldrig svann.
2. Du ger oss försmak redan här på jord,

Din närhets glädje skänker värme tröst
Vi med stor vällust vilar i din famn
Din frukt är ljuv för alla dina barn.
3. Du ensam var tills likt ett vetekorn,

I döden gick men åter du uppstod.
I din uppståndelse, nytt liv du gav
Vi ett med dig, all ära ska du ha.
59
LOVPRISA HERREN – – HANS ÅMINNELSE
221
1. Herre för ditt bord vi tackar med dess bröd och med dess vin,
Som gudomlig fest av kärlek, vi dig njuter Herre kär.
Deltar nu i brödet, tecknet, att för oss din kropp du gav,
Och av vinet, som symbolen, att ditt blod du göt för oss.
Kör: Herrens bord så heligt
Med heliga symboler,
Outgrundliga de är i sin betydelse.
2. Genom död och återlösning har du skänkt ditt liv till oss,
Och dig själv du även ger oss del vi har i allt du är.
När vi delar brödet, vinet, vi bevisar klart din död,
Äter, dricker dig, o Herre, och dig minns med kärleks glöd.
3. Genom brödet, som betecknar hemligheten med din kropp.
Vi med alla lemmar enas helt med samma fridens band.
Genom kalken vi välsignar kalken av välsignelse.
Och i blodet full gemenskap har med alla dem som tror.
4. Vi en ljuvlig försmak redan har av dig som är vår del.
Vi nu väntar på ditt rike och din ankomst främjar helt.
När du kommer i ditt rike, heliga som övervann,
Skall som fest igen dig njuta och som brud dig älska då.
60
LOVPRISA HERREN – HANS ÅMINNELSE
222
1. Herre kär, vi tackar för brödet, Gudomligt tecken det är,
I det vi ser hur gåtfull han är, Guds eget mästerverk.
2. Detta bröd betecknar din egen kropp, som du oss givit har,
Att vi gudomligt liv kan få, och delaktighet i dig nå.
3. Kroppen din för oss du brutit har, att av dig själv du kan ge,
Dig själv som liv att vi kan bli, din egen brud till sist.
4. Detta bröd alltså betecknar ock’ din kropp så gåtfull är,

I den vi levande lemmar är med dig identiska.
5. Trots att vi är många vetekorn, ett bröd vi blivit har,

Vi minns dig nu på detta sätt, dig själv som mat oss gett.
6. När vi alla tar del av detta bröd, du Herre blir tillfredställd,

Med alla heliga i gemenskap, om dig vi vittna kan.
61
223
1. På ditt eget kärleks bord, med dess bröd och med dess kalk.
Deltar i symbolerna, att vi mättas rikligt kan.
Herre vi dig tackar för kalken av välsignelse,
Kalk av frälsning fullständig, innehåller allt du är.
2. Du ditt blod utgjutit har, att vår synd förlåtas må.

Du förbundet gjort för oss, din välsignelse att få.
Vredens kalk du drack för oss, döden för oss smakade.
Att vår lott i stället blir, kalken av välsignelse.
3. Genom ditt blods strida ström, Gud har blivit vår egen lott,
Gud har blivit allt för oss, trots Adams fall allt återfått.
Denna arvslott ger oss allt – frälsning trygg och liv och frid,
Allt vad Gud planerat har, allt i denna arvslott finns.
4. Denna kalk vår arvslott blev, strömmar av gudomlighet,

När vi dricker denna kalk, himmelsk smak i evighet.
Här i kärlek dricker vi, och tillsammans vi dig minns,
Verket på Golgata nu, tillgängligt i anden finns.
62
227
1. Genom brödet, genom vinet, vi din död förkunnar här.
Om din kärlek oss påminner, vördar nu ditt lidande.
Bröd och vin åtskilda står som tecken att du döden led.
Tacksamma i anden vi tillber, och vår lovsång till dig vi ger.
Du för oss har lidit,

Vi har rikt välsignats.
För din kärleks förlossning, lovprisar vi dig!
2. Du utgöt ditt blod i kärlek, du till Gud i nåd oss fört.

Vi har nu till Gud försonats, och hans tron vi nalkas fritt.
Guds rättfärdighet och ära, tillfredsställda blivit har.
Genom din döds gränslösa värde, vi för evigt hos Gud får va’.

3. Genom död förlåten rämnat, nu vi fritt kan komma in,

Till det Allraheligaste, träder inför nådens tron.
Där vi erfar hur barmhärtig, och hur nådefull han är.
Han är livets bröd och vatten, han oss mättar med allt han är.

4. Du i nåd oss så förlossat, vi ett evigt prästerskap,

Som din tjänst nu kan uppfylla, sprida all din ljuva smak.
O, välsignelsen och nåden, genom Jesu död oss gav.
Och dig minns tills dagen du kommer, då av vinet på nytt du tar.

63
233
1. Vilket mirakel detta är, att jag i dig och du i mig.
Att du och jag har blivit ett. Å vilket under som har skett.
2. Din egen kropp du givit har, att jag alltid har del i dig.
Ditt eget dyra blod utgöts, att frigjord från min synd jag blev.
3. Genom uppståndelsen du blev, den livgivande Anden,

För att du skulle fylla mig, med dina rikedomar nu.
4. Symbolerna på detta bord, oss förevisar dig på nytt,

Vi tackar dig nu för din plan, när dina lidanden vi minns.
5. Äter och dricker bröd och vin, din ljuvlighet vi nu kan se.
Vi i vår ande mottar dig, vår ande mättas nu av dig.
6. Äter och dricker mer och mer, att inta dig i anden så.
Tills du vår varelse fyller helt, och sann åminnelse du får
64
ANDENS FULLHET – SOM LEVANDE VATTEN
250
1. Flöda vattenkälla, gräv nu i mig Herre,
Gräv bort allt som hindrar, att din ström kan flöda.
2. Kristus, Klippan slagen, Livets vatten strömmar

Men inom mitt hjärta, än dess framfart hindras.
3. Genom bön jag gräver, och all smuts försvinner.

Anden så befriar, fritt nu strömmen flödar.
4. Kristus ej behöver, än en gång bli slagen,

Men nu till att gräva, helt mig överlåter.
5. Djupaste behovet, att mig Anden fyller,

Att nu livets vatten från mitt hjärta väller.
6. Gräv tills inget kvarstår, som blockerar strömmen,

Gräv tills strömmen flödar, och ditt liv förmedlar.
7. Flöda vattenkälla, gräv nu i mig Herre,

Gräv bort allt som hindrar, att din ström kan flöda.
65
ANDENS FULLHET – SOM VÅR ANDEDRÄKT
253
1. Andas på oss vi ber, fyll oss med liv på nytt,
Allt som du älskar, älskar vi, och allt du gör, gör vi.
2. Andas på oss vi ber, oss rena hjärtan ge,

Tills viljan din har blivit vår, i enhet med dig står.
3. Andas på oss vi ber, tills dina helt vi är,

Tills allt i oss som jordiskt är, och glöder med himmelsk eld.
4. Andas på oss vi ber, död når oss aldrig mer,

Och ett fullkomligt liv med dig, vi lever i evighet.
66
ANDENS FULLHET – SOM VÅR ANDEDRÄKT
255
1. Herre, andas med din Ande, lär mig dig att andas in.
Låt mig i din famn utgjuta, all min synd mitt själv mitt liv.
All min sorg jag andas ut nu. Andas ut min synd

Ja, jag andas, andas, andas, all din fullhet in.
2. Jag mitt eget liv utandas, att jag må bli fylld med ditt.
Släpper all min kraft och svaghet, liv gudomligt andas in.

3. Andas ut syndanaturen, du har burit allt för mig.

Andas in din renings fullhet, finner allt mitt liv i dig.

4. Andas ut all sorg och suckan, mot ditt varma, ljuva bröst.
Andas in din frid och vila, andas glädje in och tröst.

5. Jag min sjukdom nu utandas, du den också burit har.

Läkedom jag nu inandas, detta löfte som du gav.

6. All min längtan jag utandas, i ditt öra viskar jag.

Dina svar jag nu inandas, stillar fruktan, tvivel snart.

7. Stund för stund jag dig inandas, ut från dig mitt liv jag drar.
Låt din Ande i mig andas, för vart andetag jag tar.

67
ANDENS FULLHET – SOM EN VIND
256
1. O, Herre blås på oss, medan vi väntar dig,
Blås med en mäktig vind och helt befria oss.
Blås tills vi i vår mitt en väckelse får se. O, Herre blås på oss vi ber!
. O, Herre blås på oss idag! Blås nu all sömn och slöhet bort!
. O, må din vind ta vid, Och för oss fram igen!
. O, Herre blås på oss vi ber!
2. Med kärlek din nu blås, vårt kalla hjärta tänd.

In i vår själ nu blås, en himmelsk doft nu sänd.
O, blås tills allas vår likgiltighet har vänt. O, Herre blås på oss vi ber.
3. Med himmelsk kraft nu blås, vår ande väck nu opp.

Med önskan din oss fyll, påskynda nu vårt lopp.
O, blås tills alla här sitt hjärta satt i brand. O, Herre blås på oss vi ber!
68
ANDENS FULLHET – DOPET
276
1. O, välsignelse, viken nyhet glad! Vi i Anden blivit döpta har.
Tro på detta ord, inget lägger till, Vi i Anden blivit döpta har.
Tro det! Tag det! Genom tro så levande tag emot,

Tro det! Tag det! Genom tro så levande tag emot.
2. I ditt testament’ har du tydligt sagt, Vi i Anden blivit döpta har.

Det fullbordat är, vi det håller fast, Vi i Anden blivit döpta har.

3. Anden utgjutits på församlingen, Vi i Anden blivit döpta har.

Arvslotten ta del, vi i harmoni, Vi i Anden blivit döpta har.

4. Vi med Kroppen ett, på rätt grund vi står, vi agerar nu på detta ord.

Synd och tvivel bort, kom och kämpa på, vi tillsammans kämpar kampen god.
Kämpa! Kämpa! Vi tillsammans kämpar trons goda kamp.

Kämpa! Kämpa! Vi tillsammans kämpar trons goda kamp.
69
ANDENS FULLHET – DOPET
277
1. Kristus, Frälsar’n har uppstigit, farit upp till himmelen,
Krönt med härlighet och ära, Faderns Son som älskats så.
Han till huvud över alla, första platsen har han fått.
2. Denne Kristus har utgjutit, av sin Ande uppifrån,

På församlingen sin Kropp att alla lemmar kraft ska få.
Himlens Herre all beundran, genom sin församling får.
3. Han iklätt sig köttslig skepnad, Gud är nu i människan.

Genom död och uppståndelse, människan är nu i Gud.
Gud och mänska sammanblandad, in i Gud han fört oss nu.
4. Han till himlen nu har farit, han på tronen sitter där,

Herrars Herre, kungars Konung, alla under hans fötter är,
Och som Anden han utgjuten, han som Anden görs nu känd.
5. Denne Ande gör nu verkligt att på oss han stigit ned.

Genom detta han i Anden nu församlingen har döpt.
Andens dop på detta sätt nu är för oss förverkligad.
70
ANDENS FULLHET – DE TVÅ ASPEKTERNA
278
1. Idag har vi Anden av liv inom oss,
Som levande vatten vår törst släcker han
Av honom vi dricker och av honom vi fylls,
Tills han från vårt inre kan flöda fram.
2. Idag kommer Anden av kraft över oss,

Han ikläder oss med sig själv som vår skrud,
Är döpta i honom, med honom är klädd,
Med kraft han oss utrustar för sin tjänst.
3. Och Anden av liv är likt Guds andedräkt,

Som liv han sig själv andats har in i oss.
Och vinden betecknar Andens kraft över oss,
Som blåser från ovan med kraft upp på oss.
4. Han andades in i lärjungarna så

Att Anden av liv skänktes till alla då,
På pingsten utgöt den himmelsfarne Kristus
Sin Ande av kraft på lärjungarna.
5. Och Anden av liv är vårt inre liv,

Och Anden av kraft är just för detta liv,
Med vinden som blåser, kan vi andas frisk luft,
Och Anden av kraft, vår arvedel.
6. Det är ej två andar vi talar om här,

Blott en Ande men han fungerar som två,
Att fyllas med Gud och att kläs i hans skrud,
Att vi med Gud sammanblandade blir.
7. Var del med din Ande i mig nu fyll på,

Att växa i liv tills vi din likhet får,
Och ikläd oss nu med din Ande av kraft,
Din vilja uppfylla i tjänst varje stund.
71
ANDENS FULLHET – GENOM KORSET
279
1. Blodet först sen kommer oljan, rening först sen smörjelsen.
Om vi Golgata ej erfar, pingsten aldrig kan vi nå.
Om oss blodet aldrig renar, Andens kraft ej känna få,
Om för Kristus sanna vittnen, korsets väg vi måste gå.
. Genom korset, ber nu jag, allt mitt själsliv från mig tag
. Vilket priset än må va, att din smörjelse får jag.
2. Kristus, Klippan först blev slagen, för att vattnet flöda ska.
Andens fullhet utan död kan, aldrig bo i människan.
Om med Kristus dör fullständigt, villig att förlora allt,
Han i kraft oss kan ikläda, världen övervinna kan.
3. Altar’t först och sedan elden, ingen vinst utan förlust,

Om vårt allt ej blivit offrat, tronen aldrig kan uppnås.
Om vi villiga att offra, lyda Gud, allt överge.
Han sig själv helt överlåter, genom oss hans kraft kan ses.
4. Våra kärl vi må bereda, att de olja kan ta in,

Vi i dalen gräver diken, att de fyllas kan med Regn.
Först gå över Jordanfloden, smörjelsen från ovan få,
Först vi döpas må i döden, Duvan att erfara då.
5. När en mogen skörd vi skådar, gyllne fält framför oss står,

Många frön i jorden fallit för att dö vi då förstår.
För att livets frukt ska blomma, lida döden måste vi,
Om med Kristus ej begravna, aldrig känna Andens vind.
6. Herre, jag nu ber dig hjälpa, att jag smala vägen går.
All min stolthet bearbeta, villigt lider, lydnad når.
Jag för större kraft ej beder, mitt behov är än mer död,
Korsets mening i mig verka, Herre detta är min nöd.
72
ANDENS FULLHET – GENOM KORSET
280
1. I blodet ditt mig rena, all synd från mig borttag.
Att med din Ande helig, mig smörja kan, jag ber.
Min tjänst är full av brister, så svagt mitt verk för dig.
Min längtan för dig leva, mig med din Ande fyll!
. O, från mig själv befria, från alla mina kval.

. Att jag nu och för alltid, med dig helt fylld kan va.
2. Hur torrt mitt hjärta, Herre, det längtar efter dig,

Att fyllas med din Ande, jag bönfaller nu dig.
Jag Herre, nu mig gömmer, i brustna klippans famn,
Gjut livets vatten tills jag, tillfredställelsen vann.

3. Hur har mitt hjärta varit, så slött att lyda dig?

Så fyll mig med din Ande, upprorisk aldrig mer.
På altaret mig lägger, och aldrig ner jag går,
O, må din eld förtära, mitt själsliv helt därpå.

4. O, må ditt Kors inom mig, på djupet bränna allt,

Så att du i mig tilltar, till aska blir då jag.
Din Ande må mig fylla, allt mer för varje dag,
Och livets vatten strömma genom mitt hela jag.

73
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE –
BLODETS ÅTERLÖSNING
305
1. Jag vill sjunga om min Jesus,
Om hans kärlek, skänkt åt mig,
Hur på korsets trä han lidit,
Gjort mig ”rättsligt fri” med sig.
Sjung, o sjung om Jesu kärlek, Vilket djup av nåd däri!

På hans kors min frid beseglats, Skulden gäldats, jag är fri.
2. Jag vill vittna om det under,

Huru, då jag vilse gick,
Utav ändlös nåd och kärlek,
Frihet dömda fången fick.

3. Min Förlossare jag prisar,

Om hans makt jag vittne bär,
Hur mot synd och död och mörker
Segerns kraft han mig beskär.

4. Jag vill sjunga om min Jesus,

Om min brudgum, dyr och kär,
Han från död till liv har fört mig,
Att Guds Son förbliva när.

74
BLODETS ÅTERLÖSNING
306
1. Jag tillhör min Jesus, aldrig mer mig själv.
Allt jag är och allt jag har, honom har jag skänkt.
2. Jag tillhör min Jesus, Herre och min Kung.

I mitt hjärta han nu styr, över alla ting.
3. Jag tillhör min Jesus, inget skada kan

Han ju helt mig omgärdar med sin starka arm.
4. Jag tillhör min Jesus, jag välsignad är.

Med sitt dyra, dyra blod, har han köpt min själ.
5. Jag tillhör min Jesus, han har dött för mig.

Jag är hans och han är min, nu och för alltid.
6. Jag tillhör min Jesus, han bevarar mig.

Trots jag i dödskuggans dal, finns han där i mig.
7. Jag tillhör min Jesus, och för alltid jag

Med min dyre Frälsare i hans rike va’
75
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – FÖDD AV ANDEN
307
1. På Golgata min Jesus tog,
Min syndaskuld och för mig dog.
För mig hans blod på korset rann
Och full försoning åt mig vann.
Kör: O Golgata, o Golgata,

Där Jesus göt sitt blod för mig!
O, Golgata, o Golgata,
Där han av kärlek dog för mig!
2. Och bergen brusto, sol gick ned,

När han mitt straff för synden led.
En väg till liv gudomligt nu,
Se’n templets förlåt brast itu.

3. O Jesus, vad förmådde dig

Att offra dig så helt för mig,
Att du bar korset, nöden, ja,
Att så du led på Golgata?

76
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – FÖDD AV ANDEN
308
1. Saliga visshet, Jesus är min!
Nu i Guds härlighet skådar jag in.
Viss om min arvslott tillhör jag Gud,
Född av hans Ande, klädd i hans skrud.
Kör: Jesus jag funnit. Löst från allt tvång.

Honom jag prisa vill med min sång.
Jesus jag funnit. Löst från allt tvång.
2. Saliga lydnad, fullhet av fröjd!

Glimtar jag ser av uppryckningens höjd.
Anden mig lär Guds eviga råd.
Viskar om kärlek, viskar om nåd.

3. Saliga trygghet, slut är all strid,

Jag i min Jesus har sällhet och frid.
Väntande honom, uppåt jag ser,
Kärlekens fullhet ren han mig ger.

77
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – FÖRÄNDRAD I LIV
309
1. Vilken underbar ändring som skett i mitt liv,
Sen Jesus kom in i mitt liv!
I min själ jag fått ljus som jag länge har sökt,
Sen Jesus kom in i mitt liv! Sen Jesus kom in i mitt liv!
Glädje flödar min själ likt ett hav med dess våg.
2. Aldrig mer går jag vilse, jag vandrar ej mer!

Mina synder så många han helt tvättat bort,
3. Nu jag ägs av ett hopp, ja det säkraste hopp,

Tvivlens moln kan ej mer för min stig sätta stopp,
4. Nu i dödskuggans dal jag ett ljus har fått se,

Stadens portar där framme jag också kan se,
5. Att den Staden för mig nu har blivit mitt mål,

Jag är lycklig jag jagar nu fram mot det mål,
78
BEFRIAD AV HERREN
310
1. En gång i syndens bojor var bunden, Jag likt en slav i fåfänglig kamp.
Nu jag mottagit en sådan frihet, Då Jesus sönderbröt alla band.
Kör: Härliga frihet, ljuvliga frihet, Aldrig i kedjor längre jag går.
Jesus den ärofulle Befriar’n, Nu och i evighet är han min.
2. Frihet från köttslig tillgivenhet och, Frihet från avund strider och hat.
Frihet från fåfänglig ärelystnad. Frihet från allt som nedtryckt min själ.
3. Frihet från stolthet och syndfull dårskap. Frihet från kärlek, glitter av guld.
Frihet från vrede och dåligt lynne. Härligafrihet, hänryckt jag är.
3. Frihet från fruktan med all sin plåga. Frihet från omsorg med all sin värk.
Frihet i Kristus, han mig förlossat. Han sönderbrutit bojorna helt.
79
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – FRÄLST AV NÅD
312
1. O, nåd som ljuv musik, för örat harmoni.
I himlen ekot genljuder, över hela jorden hörs.
Alltillräcklig nåd!
Aldrig utan kraft!
Kristus han som i mig bor,
I sin outtömlighet.
2. Mitt namn du skrev av nåd, och evigt kvar det står.

Nåd mig till Lammet givit har, som all min smärta bar.
Aldrig utan kraft!
3. Nåd mina fötter lärt, att vandra pilgrimsfärd.

Och ny tillförsel du mig ger, när mot Gud jag strävar mer.
Aldrig utan kraft!
4. Nåd lärt mitt hjärta be, och mina ögon se.

Nåd mig bevarat tills idag, släpper aldrig mer sitt tag.
Aldrig utan kraft!
5. Nåd kröner allt ditt verk, nu och i evighet.

I kärlek toppstenen lagd är, allt vårt lov till dig frambär.
Aldrig utan kraft!
6. Vårt hjärta genom nåd, gudomlig styrka får.

Jag all min kraft från dig nu tar, i alla mina dar.
Aldrig utan kraft!
80
FRÄLST AV NÅD
313
1. Förunderlig nåd! Likt ljuv musik,
Din frälsning jag fått del.
Förlorad jag var, men du mig funnit har,
Var blind men kan nu se.
2. Din nåd mig lärt att frukta dig,

Din nåd min fruktan bär,
Din nåd så dyrbar blev för mig,
Den stund då jag blev frälst.
3. Min Gud har lovat mig allt gott,

Hans ord detta löfte gav.
Han är mitt skydd han är min lott,
Så länge jag lever kvar.
4. När årtusenden passerat har,

Som solen vi skiner klart.
Och ännu vi dig lovsjunga skall
I evigheten all.
81
FRÄLST AV NÅD
Upprepa sista raden två gånger. 314
1. Suverän din nåd som överflödar, syndare har återlösts.
O, så djupt, ej någon kan omfatta, bredd och längd vem kan förstå?
På dess härlighet jag vilar, låt min själ där alltid bo!
2. Vad kan mig från Kristus nånsin skilja? Han mig alltid håller fast.
När en gång jag tog emot honom, evigt hans förbund består.
Ingen nånsin kan dig rycka ur din Frälsar’s starka hand.
3. Redan före tiden hade börjat, du som arvingar oss valt.

Vi ditt namn för evigt lovprisar, vilket kärleksunder gavs.
Ett med Jesus, ett med Jesus, i förening alltid ett.
4. Sådan kärlek min själ förundras, kärlek stor och rik och fri.
Säg o Herre hur är detta möjligt, att du älskar en som mig?
Halleluja! Halleluja! Nåd regerar för evigt!
82
FRÄLST AV NÅD
315
1. Frälst till det yttersta tillhör jag Gud,
Jesus min Frälsare frälser mig helt,
Ger av sin Ande ett vittne i mig,
Han mig förlåtit och frälst från min synd.
Frälst, frälst, frälst till det yttersta,
Genom gudomlig kraft,
Jesus är Frälsaren min.
2. Frälst till det yttersta, Jesus är när,

Fruktan nu flyr, för alltid trygg jag är.
Litar på löftet välsignelse stor.
Lutar mot honom, o, vila så skön.
3. Frälst till det yttersta, vad säga mer?

Förr jag i mörker, i ljus jag nu ser.
Syner av härlighet skådar allt mer.
Jesus är uppenbar i ljusets sken.
4. Frälst till det yttersta, sjunger jag nu,

O, Halleluja till Jesus min Kung!
Friköpt, förlåten jag, genom hans blod,
Från orättfärdighet renad av Gud!
83
FRÄLST AV NÅD
319
1. Lätt benägen till att vandra
Och att lämna dig, min Gud.
Så försegla nu mitt hjärta
Med din Ande uppifrån.
Därför räddad från syndens klo.
Även friköpt av hans blod.
Nu en främling för världen
Kan jag vandra som Guds son.
2. Lätt benägen till att vandra

Och att lämna dig, min Gud.
Så försegla nu mitt hjärta
Med din Ande uppifrån.
Därför räddad från syndens klo.
Även friköpt av hans blod.
Nu en främling för världen
Kan jag vandra som Guds son.
84
FRÄLST AV NÅD
320
1. Min Jesus kom i kärlek stor, min själ av nåd han återtog,
Och från min synd och skam så djup, mig genom nåd lyft upp.
Kör: Från kvicksand han upplyfte mig, med styrkan sin han lyfte mig,
Från skuggans dal till ljus mig fört, jag prisar dig du mig förlöst.
2. Han kallat mig långt före jag, ens kunde se mitt hjärtas synd.
Men när jag tog hans Ord till mig, han lyfte mig till sig.
3. Han stungen blev av törnen då, och i hans händer spikars sår,
Min skuld och sorg på korset bar, i kärlek från min grav.
4. Ett högre plan jag nu uppnått, och med min själ är allting väl.
Men hur och varför vet jag ej att han mig lyfte upp.
85
FRÄLST AV NÅD
321
1. Frälsningsverket är fullständigt! Du nu källan öppna får,
Strömmar genom jordens alla länder, från din stungna sidas sår.
Frälsningsverket är fullständigt! Strömmar i en blodröd våg!
Strömmar i en blodröd våg!
2. Uppenbarelse så härlig! Se, vi renas i din ström!

All fördömelse den tvagar, vitare vi blir än snö.
Frälsningsverket är fullständigt! Vi din sällhet känna får.
Vi din sällhet känna får.
3. Ström av oemotståndlig kärlek, djupt inom oss nu berör,

Tankar, vilja och våra känslor hålls nu rena som sig bör.
Frälsningsverket är fullständigt! Nu från skuld och syndens makt.
Nu från skuld och syndens makt.
4. Liv odödligt, Kristus nedstiger, hjärtat vårt är Andens hem:

Gud och mänska sammanblandas, nu gemenskap med var lem!
Frälsningsverket är fullständigt! Liv gudomligt vi har fått.
Liv gudomligt vi har fått.
5. Tvivel, sorg och alla bekymmer, skam och fruktan slutet når,
Tro ej vet vad som sker i morgon, Frälsaren ju före går.
Frälsningsverket är fullständigt! Frihet nu i evighet,
Frihet nu i evighet.
86
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE –TILLFREDSSTÄLLD MED KRISTUS
322
1. Många år förgäves sökte jag en ström, en som aldrig torkar ut.
Allt som världen gav mig var blott tomma ting,
Inget kunde glädja mig – Halleluja!
Kör: Dricker utav strömmen nu som aldrig blir torr,
Dricker utav strömmen utav liv jag gör.
Finner fröjd och nöje, måttlöst, ymnigt flöde,
Nu jag dricker utav källan av liv.
2. Genom syndens öken vandrar jag ej mer, ty jag har fått smak av liv.
Och min skål av glädje rinner över helt,
Herren Jesus är min Kung – Halleluja!
3. Här finns ljuv bekvämlighet, ja, varje dag, här finns helig vila, frid;
Här finns tröst och värme – tiden bara flyr,
Ändlös fröjd för hjärtat här – Halleluja!
4. Här jag finner ändlöst mått av försörjning, medan världen rullar på;
Alltid kan jag fly till denna ström så frisk,
Vattna, två min trötta själ – Halleluja!
87
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – TILLFREDSSTÄLLD MED KRISTUS
323
1. Jag hörde Jesu röst som sa, ”hos mig du finner ro,
Ditt huvud mot mitt bröst nu lägg, du trötte kom till mig”.
Jag kom till Jesus som jag var, trött, sliten sorgefylld.
I honom vila jag nu fann, och han har gjort mig glad.
2. Jag hörde Jesu röst som sa, ”se allt jag giver fritt,
Av vattnet som dig livet ger, kom drick och släck din törst”.
Jag kom till Jesus och jag drack, av denna ström av liv,
Min törst du släckt, min själ fått liv, och han är nu mitt liv.
3. Jag hörde Jesu röst som sa, ”Jag är nu världens ljus,

Se nu på mig din morgon gryr, din sol har nu gått upp”.
Jag såg på Jesus och jag fann, min stjärna och min sol,
Och nu i livets ljus jag går, tills vandringen är slut.
88
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – TILLFREDSSTÄLLD MED KRISTUS
324
1. Långt där borta stridens larm och oljud nått mitt öra,
Det är världens barn som synden bundit i sitt garn.
Jordens ting med tvivel, fruktan kan mig inte störa,
Intet kan oss rycka från Kristus vårt land.
På berget jag nu lever, inga moln på himlen ser.

Jag dricker nu av källan som aldrig torkar mer.
Ett rikt förråd du till oss givit så vi alltid festa kan,
För vi har kommit till Kristus vårt land.
2. Långt där nere världens barn av tvivel blivit slagna,

Mänskors barn nu länge kämpat mot fiendens band.
Men i Ordets borg vi aldrig någonsin blir tagna,
Aldrig kan han nå oss i Kristus vårt land.

3. Trots att stormen runt mig rasar, blir jag inte skakad,
Här jag fruktar intet ont, är skyddad i Guds famn.
Solen skiner alltid här och inget kan mig skada.
Jag är alltid trygg här i Kristus vårt land.

4. När jag ser Guds verk jag måste detta djupt begrunda,
När jag hör hans röst jag ser han utför nu sin plan.
Nu i anden vi hans fulla frälsning kan beskåda,
Lycklig här jag stannar i Kristus vårt land.

89
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – GENERELLT
341
1. Om frid likt en flod strömmar genom min själ
Om sorgen sitt grepp om mig fått
Du lärt mig att säga, evad min lott,
Allt är väl, allt är väl med min själ.
Allt är väl med min själ!

Allt är väl, allt är väl med min själ!
2. Trots Satan mig hatar och prövningar mig stör,

Låt denna förvissning bestå,
Att Kristus ju vet om mitt usla tillstånd,
Att sitt blod för min själ han utgöt.

3. Min synd – vilken tanke välsignad den är –

Min synd, ej blott en, utan all
Fastnaglad på korset, min börda du bar,
Prisa Gud, Prisa Gud nu min själ.

4. För mig är att leva, att leva Kristus är

Ej mörker, ej smärta ej nöd
Kan aldrig mig röra, i både liv och död
Viskar du in din frid i min själ.

90
FRÄLSNINGENS VISSHET OCH GLÄDJE – GENERELLT
350
1. Mitt mål är Kristus, inte endast frid,
Ej ens välsignelse, nej endast du.
Han mig dit leder, så som han själv vill,
Oavsett kostnad gör mig villig nu.
2. Tron banar väg till målet som är Gud,

Kärlekens tillit att du dit oss för,
Mig uppehåller att min själ till slut,
Når fram till målet, och min bön du hör.
3. Även om mörkret faller på vår stig,

Även om priset ofta synes högt,
Han vet hur vi på bästa sätt når dit
Vägen som leder har han förberett.
4. En sak jag vet, jag aldrig säger nej,

En sak jag gör, mot målet jagar fram.
Här är du varje dag min härlighet,
I härligheten är min lön ditt namn.
91
LÄNGTAN – EFTER ATT LYDA KRISTUS
383
Omslut mig Gud, min käre Herre
Tills jag är fängslad helt i Dig
1. Min stolta vilja till sist har vik’t sig:

Jag vore din och endast din,
Och i en bön
Mitt hjärta viskar ”Herre, i mig låt din vilja ske”
Kör Omslut mig Gud, min käre Herre

2. Jag trött på synd är, sårig och kraftlös,

Den mörka väg dyster nu växt,
Men ljus lyfts upp och ger mig mod
I dig jag ser min stjärn’, min sol

3. Din vilja kär, Kungen av kungar,

Omfamnar och omger mig:
Disharmonin, din vilja tystar, min frid en flod,
Min själ släpps fri

4. Fängslad med dig, O Herre, alltid

Aldrig nyckfull mer ströva vill;
Vems kraft kan bryta dig från min själ?
Guds viljas centrum, är mitt hem
92
LÄNGTAN – EFTER ATT LEVA I HERRENS NÄRVARO 389
1. Att leva i din närvaro min längtan är,
Från morgon till kväll du är hela min värld,
Och låt ej mitt hjärta få ro eller tröst,
När så mycket annat uppfyller mitt bröst.
Varje ögonblick genom lidande så svårt,
När intet i världen mig trösta förmår,
När suckande, gråtande omfamna mig,
Ja, stilla min suckan och torka var tår.
2. Var gång när jag drömmer om livets goda,

Jag beder dig Herre du i det må va’.
Och låt mig inte välja mitt eget behag,
Ej söka nån glädje där du ej kan va’.
Varje kväll när jag ligger i stillhet och ber,
Herre Jesus jag beder din närvaro få se.
Var morgon i gryningen än i min säng,
Då viskande väck mig, ja mitt öra vänd.
3. Var gång när jag läser ditt heliga Ord.

Låt din härlighet lysa på varje rad.
Att klart jag ser vilken frälsare jag har.
Och vilken stor frälsning du fullbordat har.
När hjälplös jag kommer till din tron på knä,
Jag beder dig hör mig din nåd mig beskär.
Om du ej höra kan för min svaghets skull,
Vänd ej dina ögon, din närvaro huld.
4. När himmelsk välsignelse jag tänker på,

Låt mitt hjärta längta att uppryckt jag må.
Din återkomst är ju mitt enda hopp här,
Din närvaro, Herre blir min glädje där.
I din närvaro leva var dag nu mig lär.
Från morgon till kväll du är hela min värld.
O, låt ej mitt hjärta få ro eller tröst,
När så mycket annat uppfyller mitt bröst.
93
LÄNGTAN – EFTER TILLVÄXT I KRISTUS
Ny melodi: sjung sista raden två gånger 394
1. Drag mig närmre dig, o Herre, du som Gud har givit oss.
Du är skälet till vår levnad, därför ge mer liv åt oss.
Därför påskynda mitt lopp så jag kan växa mer i nåd.
2. O, min Mästare, fördjupa, allt ditt verk i varje rot;

Må du gro i mig och mogna, gör mig till behaglig frukt.
Rena, rensa mig begränsa, att jag växa kan i nåd.
3. Låt mig växa under solsken, varje stund mig vattna rikt,
Steg för steg jag når fullmognad, tills omdanad, tills dig lik,
Så att ögat ditt må skåda, min tillväxt i daglig nåd.
4. Må din ynnest överflöda, större under för min syn.

Res mig över solen sväva, likt en örn högt upp i skyn.
I din närvaro av ljus, må jag växa mer i nåd.
5. Låt min tillväxt aldrig sina, låt mig aldrig stanna still.
Alltid lyssna, alltid lära, om din önskan, det du vill.
Tills jag loppet en dag vinner, låt mig växa så i nåd.
94
395
1. O, Herre Jesus, väx du i mig, allt annat må vika bort.
Var dag mitt hjärta närmar sig dig, från synden mig helt frigjort.
Kör: Var dag du med kraft så uppmuntrande, min svaghet omsluts med glöd.
Mörkret försvinner i ditt ljus, ditt liv utplånar död.
2. Skimmer och ljus av dig jag ser, var tanke så ond försvann.
Att jag är intet men du är allt, ditt Ord påminna kan.
3. Mer av din härlighet vill jag se, Du helig, vis och sann.
Må jag nu bli din egen avbild, än vad som hända kan.
4. Fyll mig med glädje ovan ifrån, håll fast mig med kraften din.
Herre, låt glöden från din kärlek, skina i själen min.
5. Låt ej mitt usla själsliv få växa, var du mitt liv, mitt mål.
Må jag bli värdig bära ditt namn, din nåd var dag jag får.
95
396
1. Jag kämpar på, det uppåt bär, Var dag jag når allt högre opp,
Än bedjande medan jag går, ”Låt du min fot nå höjdens topp”.
Kör: Herre mig lyft, och låt mig stå, Av tro jag Kanaan en gång når,
Ett högre plan jag funnit har, ”Låt du min fot nå höjdens topp”.
2. Mitt hjärta vill ej stanna kvar, Där tvivel, fruktan övertar

Dock några bor i all dess kval, Mitt mål min bön når högre upp.
3. Jag över världen leva vill, Trots Satans pilar viner runt
För tron ett glädjens rop har ljut, De heliga som nått dit upp.
4. Jag vill det högsta mäta upp, en glimt av härlighet få se,

Än jag ber tills vila jag når, ”Herre mig led än högre upp”.
96
LÄNGTAN – EFTER KRISTI UTTRYCK
399
1. Att få bli hans avbild, är min längtan här!
Att han det uppfyller, och min själ dit bär.
2. Att få bli hans avbild, han som Anden är!

När din Ande råder, verkligheten lär.
3. Som en spegel ser vi, utan slöjor på,

Härligheten skådar, återspeglar nåd.
4. Måtte aldrig slöjor, dölja Herren mer

Honom återspegla med ett hjärta rent.
5. Härligheten skåda, i hans anlete,

Ständigt se på honom, i all evighet.
6. Att få bli din avbild, allt vad jag begär!

Från mitt hjärtas spegel, han uttryckas här.
7. Att få bli din avbild, återspegla mer,

Att från härlighet till härlighet vi ber.
97
403
1. Lev igenom mig o Herre, för du är mitt hela liv,
Jag till dig i allt nu vänder, du är lösningen för mig.
Lev igenom mig o Herre, låt din vilja alltid ske,
Jag ett genomskinligt kärl är, att din Son kan alla se.
2. Herrens tempel är nu invigt, rensat från all synd och fläck,

Må din eld av härlighet nu, inifrån bli manifest.
Låt nu jorden i förundran, se min kropp sig helt frivilligt,
Lydigt offra mig som slav och all min styrka få från dig.
3. Varje stund nu alla lemmar, din befallning väntar på,

Under oket nu att slita, eller undangömda stå.
I mitt sökande begränsas, jag av detta inte störs,
Under din behandling trofast, klagan, ånger aldrig hörs.
4. Alltid lugn och ro i sinnet, eget tycke lägger bort,

Att du fritt för mig kan välja, det du finner för mig gott.
Lev igenom mig o Herre, för du är mitt hela liv,
Jag till dig i allt nu vänder, du är lösningen för mig.
98
Denna hymn skrevs kort efter att dess författare,
som var född blind, fått sin syn.
405
1. När jag världens skönhet skådat, måtte jag bli blind igen,
Att jag aldrig din närvaro, mister och ditt leende.
När jag skådat världens skönhet, måtte jag bli blind igen.
2. Gryning, skymning, stjärnor, månsken, kan jag i ditt rike se,

Men din nåd för mig den räcker att min blindhet täcka helt.
3. Jag ej längre söker helas, från den törntagg som du gav,

Nu din härlighet jag skådar, när förlåten brustit har.
4. Trots i mörker jag hans skönhet, genom tro jag den nu ser,
Han var hånad och föraktad, ändå han emot mig ler.
5. Sol och måne överträffas, moln och vintergatan ock’,

Av hans härlighet som ståtligt, strålar från en sargad kropp.
99
LÄNGTAN – EFTER VILA
425
1. Fridsfurste, min vilja styr, stilla hjärtats oro nu.
Låt mitt tvivel, fruktan fly, låt min ande få din frid.
2. Med ditt blod du friköpt mig, porten öppnad är för dig.

Frid jag önskar och du ger, när jag ett med dig allt mer.
3. Ske din vilja, inte min, gör min vilja ett med din.
Från mitt hjärta tvivlen driv, mig fullkomlig frid nu giv.
4. Frälsare, inför dig jag, faller nu min Gud, mitt allt,

Låt din tjänare vara helt, ett med dig i evighet.
100
LÄNGTAN – EFTER LJUS
426
1. Mitt täckelse borttag, att jag ditt ljus kan se,
Och aldrig vilseledd, men allt blir klart jag ber.
O, Herre må ditt ljus nu, skingra nattens mörker,

Och Herre klargör allt nu, för detta jag nu ber.
2. Jag känner knappt mig själv, min stolthet vilselett,

Jag tror att jag har rätt, och i mig själv är mätt.

3. Jag endast känner dig, så ytligt i doktrin,

Din verklighet att se, jag vet, är bristen min.

4. Ditt liv som i mig bor, i mörker tar jag fel,

Min ande från min själ jag ej kan skilja helt.

5. För dina vägar jag, så ofta är ej klar,

Jag gärna ensam går, från stigen viker av.

6. Jag känner inte väl, din vilja för mig här,

Min egen väg jag går, och upprorisk jag står.

7. För din församling ge, mig uppenbarelse,

Din Kropp att känna mer, din visdom kan jag se.

8. Min längtan är att jag, i allt kan vara klar,

Ej längre vilseledd, min stolthet hålla kvar.

101
INVIGELSE – BEGRÄNSAD AV HERRENS KÄRLEK
431
1. Din kärlek mäktig, Gud, begränsar mig,
Ja likt tidvattnet tvingar den sig fram,
Söker i min självbundna själ en väg,
Längtar att krossa varje barriär.
2. Till denna kraft jag måste böja mig,

Att tidvattnet må strömma in i mig,
Min Gud din kärlek har besegrat mig,
Mitt liv totalt förändrades av dig.
3. Låt kärleken nu bryta min natur,

Låt varje tanke underkuvas nu,
Var känsla fyll, min vilja renas må,
Låt inget annat än ditt liv bestå.
4. Till sist jag helt och hållet fyllts med Gud,

Att från mitt liv spontant nu flödar ut,
En ström som fritt kan öppna hjärtans djup,
Med nåd och kärlek som kom från Gud.
102
INVIGELSE – ATTRAHERAD AV HERRENS SKÖNHET
437
1. När du hörde, såg och kände, blev ditt hjärta fånget då?
Mångtusenden honom äger, ville bästa delen få.
Jag är fångad av hans skönhet, skynda dig kom med och sjung.
Låt hans värde dig begränsa, sätt nu kronan på vår Kung!
2. En gång världens gudar lockat, denna tid oss helt förfört.

Falskt är syndens gyllne sken som människan så helt förstört.
3. Världens gudar har förlorat, sin förfalskade skönhet

Ej förnuft, ej plikt kan uppnå, men att se din härlighet.
4. Ej att dessa gudar krossa, eller motstå är vår sak,

Med din skönhet som framstrålar, har allt annat mist sin smak.
5. Vem kan släcka deras låga, tills de hälsar gryningen?

Vem kan vinterskruden smälta, tills det sommar blir igen?
6. Blicken som fick Petrus smälta, ansiktet som Stefanus såg.

Hjärtat som med Maria gråtit, oss från avgudar kan få.
7. Drag oss, vinn oss, fyll fullständigt, tills vi flödar över helt,
Vad kan avgudar oss göra, vi som följer Herren helt.
103
INVIGELSE – ATT GE UPP ALLT FÖR HERREN
441
1. Allt till Jesus jag nu lägger, allt till honom jag nu ger.
Honom älska och förtrösta, i hans närvaro allt mer.
Allt till dig jag ger, allt till dig jag ger.
Till min Frälsare välsignad, allt till dig jag ger.
2. Allt till Jesus jag nu lägger, vid din fot nu böjer jag.
Världslig njutning har jag lämnat, Jesus nu till dig mig tag.
3. Allt till Jesus jag nu lägger, gör mig Frälsare till din.
Låt mig känna Anden verka, att du helt och fullt är min.
4. Allt till Jesus jag nu lägger, jag mig själv till dig nu ger.
Fyll oss med din kraft och kärlek, din välsignelse vi ser.
5. Allt till Jesus jag nu lägger, elden helig tändas kan.

Vilken frälsningsglädje känner! Ära, ära till ditt namn!
104
INVIGELSE – ATT GE UPP ALLT FÖR HERREN
443
1. Jag hör till Herren! Obeskrivlig glädje,
ljuva svar på gudomlig kärleksröst;
Ett trons ”Ja” som svar till en stilla viskning:
”Frukta ej! Återlöst och min du är”.
2. Jag hör till Herren. Vilken fröjd och glädje,

nu när bruden åminns sin glädjedag,
när ett kärlekens ”Ja” honom omfamnar,
”Herrens” att älska, ära och lyda.
3. Jag hör till Herren! Lär mig allt det medför,

allt som bär på kärlek och trofasthet,
en helig tjänst, en sann överlåtelse,
en oreserverad lydnad till dig.
4. Jag hör till Herren! Min kropp, själ och ande,

försegla dem oåterkalleligt;
Som du käre, i din nåd och rikedom,
är min, nu, för alltid och för evigt.
105
INVIGELSE – ATT UNDERKASTA SIG HERREN
449
1. Din egen väg i mig Herre tag,
Du är krukmakar’n, leret är jag.
Efter din vilja forma nu mig,
Medan jag väntar, böjlig för dig.

Rannsaka, pröva redan idag.
Vit såsom snö nu tvättar du mig,
I din närvaro böjd inför dig.

Sårad och kraftlös bönfaller jag.
All makt i himlen tillhör ju dig,
Vidrör och hela, Herre nu mig.

Över mitt väsen styr du idag.
Fyll med din Ande, tills alla ser,
Att endast Kristus mitt liv nu är.
106
INVIGELSE – ATT UNDERKASTA SIG HERREN
452
1. Ej vill jag höra om jordisk njutning,
fresta mig inte med oren vinning;
Gäcka mig ej med jordiska illusioner,
reta mig inte med fåfänglig ära.
Jag är avvand från syndfulla avgudar;
Nu är jag inte längre min;
Jag har gett mitt hjärta till Jesus,
Jag tillhör honom allena.
Ej längre är jag fri,

Ej längre är jag fri,
Nu tillhör jag Jesus,
Ej längre är jag fri.
2. Vilken välsignad frid att jag

nu allena hör Kristus till;
Hela hans rikedom är vårt,
nu när vårt eget tagit slut.
Välsignade Jesus, ta mig, äg mig,
gör mig, håll mig, helt din.
Värdigas att se mig som din arvslott,
med glädje kallar jag dig min.
3. Tröttsamma själ, sluta trevas,

ge upp nu din äganderätt;
Överlämna dig till Jesus,
just honom välj nu.
Han gav sitt allt och dig han vann,
nu han samma be av dig kan;
Allt han har ger han nu till dig;
Låt hans kärlek bli din lott.
107
INVIGELSE – ATT TJÄNA HERREN
463
1. Min Mästare jag älskar
Vill inte vara fri
Frälsaren han är för mig
Mitt pris betalde han
Din tjänst vill jag ej lämna
Välsignad så den är
Och i den värsta stunden
Tveklös vila han ger
2. Sitt blod han offra för mig

Mitt livskärl att vinna
Från bundenheten frälstes
Av självisk synd och död
För hans tjänst nu jag valdes
Och viljans kraft den gavs
Att välja denna frihet
Som ej förloras kan
3. Ej aldrig dubbelt tjäna

Hans enda det må bli
Hans enda, som så älskat
Och gav sig själv för mig
I glädjen och kärleken
Min sång skal alltid bli
Min Mästare jag älskar
Vill inte vara fri
108
INVIGELSE – VILLIG ATT LIDA FÖR HERREN
472
1. Många flockas i Frälsar’ns rike, få hans kors vill ta.
Många söker tröst men vill ej, lida nederlag,
För vår Mästare all vår vinning räkna som förlust.
För vår Mästare all vår vinning räkna som förlust.
2. Många sitter vid Jesu bord, men få hans fasta tar.

Och när sorgebägar’ns pina, fylls upp till sin rand,
Få av dem som sjöng med honom trofast stannar kvar.
Få av dem som sjöng med honom trofast stannar kvar.
3. Många visdomen hans bekänner, få vill ha hans skam.

Många gärna predikar honom, när han ler mot dem,
Men om han en stund sig döljer, glömmer de hans namn.
Men om han en stund sig döljer, glömmer de hans namn.
4. De som älskar Herren säger: ”Smärta, glädje kom”.

Dessa aktar ej sina kära som sin egendom.
Herre, du som mig så älskat, låt mig älska så.
Herre, du som mig så älskat, låt mig älska så.
109
INVIGELSE – ATT ÄGA ALLT I HERREN
473
1. Ej mänsklig tunga beskriva kan, den frihet som själen får,
När jordiskt fiffel besegrats har, och Gud har full kontroll.
Allting är mitt ja, liv och död, min framtid och detta nu,
Vart andetag i Kristus drar, och han är nu mitt hem.
2. När sådana som vi vår Kung, har valt att dela sin tron,
Det märkligt vore att vägra att, tillhöra honom helt
O tala ej om offer nu! En förmån outsägbar,
Inskriven i hans armé få va, mitt hela liv får ta.
3. Stå upp och gör slag i saken nu, en spillra för att få allt.
Och folk och händelser tjäna må den själ som han har löst.
Allting är ditt när du är hans, och du och han är en,
Ett gränslöst liv i honom finns, när tvivlet flytt sin väg.
110
MED KRISTUS FÖRENAD – ETT MED HONOM
474
1. Jag är ett med dig, o Herre, ett i anden nu med dig,
Allt du är jag i dig äger, allt du är nu bor i mig.
Ett med dig, ett med dig, ett med dig, ett med dig,
Dina rikedomar delar, du är allt, ja allt för mig.
2. Nu ditt människoliv jag delar, fylld med Herrens mänsklighet,

All din fullständiga lydnad, är nu tillgänglig för mig.
3. Ett med dig i dödens timme, på ditt kors jag dog i dig,
Inför världen är jag död och världen är helt död för mig.
4. Ett med dig från döden uppstod, för att leva blott i dig,
Nu ditt rika liv, o Herre, finns i mig, ja, även mig.
5. Ett med dig i himmelsfärden, nu med dig i himlen är,

Nu en pilgrim och en främling, nu mitt liv är dolt i dig.
6. Ett med dig på tronen sitter, nu din makt jag dela kan,
Nu jag äger ditt liv, Herre, jag i dig och du i mig.
111
ATT ERFARA KRISTUS – I ANDEN
492
1. Herre, ditt verk du fullbordat har, på Golgata vår synd du bar.
Men du som Anden verkar än idag, en annan form du tagit har.
2. Din frälsningskraft du visar än, upplyser, leder i ditt Ord,

Anden och du i en ström så djup, sveper oss i en våg av liv.
3. Flödande kraft genom honom du ger, och genom honom verket bär.
Tröst och uppmuntran, styrka och befrielse, fortfarande du oss beskär.
4. Då du med Anden nu är en, när Anden kommer är du med.

Att Anden bor i mig betyder alltså att, du också i mig är bosatt.
5. Han i mitt hjärta verkar allt, din hjärteönskan och ditt krav.
Du för Fadern här på vår jord, fullföljer budens ord och lag .
6. Honom vi känner, vi dig känner ock, honom vi lyder, det är du.

När han får fylla hela varelsen vår, fylls vi av dig i detta nu.
7. Du ej långt borta i himmelen är, du ej oss lämnat på jorden här.

Än finns du kvar på jorden o, så underbart, du i vårt hjärta boning har
112
ATT ERFARA KRISTUS – SOM ANDEN
493
1. O, Herre du är Anden nu, som vederkvicker oss med liv.
Din riklighet så stärkande, o, vad gudomligt och underbart.
2. O, Herre du är Anden nu, som med din styrka friger oss,

Och genom denna frigivning, nu livets lag kan inrätta sig.
3. O, Herre du är Anden nu, förvandlar, genomsyrar oss

Och till din avbild formar oss, och med ditt ljus belyser oss.
4. O, Herre du är Anden nu, som i min ande gör ditt hem

Och blandar nu ditt liv med mitt, min ande ett med din Ande blir.
5. O, Herre lär mig att öva och se, min ande, dig att åkalla,
Att i din Ande vandrar jag, och leva genom din verklighet.
113
ATT ERFARA KRISTUS – SOM VERKLIGHETEN
496
1. Kristus är alla sakers verklighet, Guddomen, människor och allt annat.
Ingen kan utan honom finna Gud, honom förutan är allt skapat falskt.
2. Och alla bilder från antikens tid, allt vi behöver både smått och stort,
Är endast skuggor av Guds Kristus, visar att han vårt allt i allt må va.
3. Allt som vi ser är fåfänglighet, Kristus allt fylla kan som verklighet.
Vi kan det äga, njuta kan vi ock’, men utan Kristus är det blott tomhet.
4. Kristus vår sanne Gud och Herre är, Kristus vårt sanna liv och ljus han är.
Kristus vår sanna mat och dryck han är, vår sanna klädsel och vår makt han är.
5. Kristus den enda verkligheten är, av våra läror och teologi.

Och all vår kunskap utan honom är, endast bokstäver och är fåfängligt.
6. Kristus är verklighet för tid och rum, Kristus är verklighet för varje steg.
Kristus är alla sakers verklighet, i alla tider och i evighet.
114
ATT ERFARA KRISTUS – SOM NÅD
497
1. Högsta betydelsen av nåden är, Att vi kan njuta Gud själv i hans Son.
Ej endast något som han oss vill ge, Det är Gud själv vår lott i härlighet.
2. Gud kom i köttslig skepnad att vi må, Honom mottaga och erfara så.
Detta är nåden som av Gud vi fått, Nåden är Kristus, Gud för oss berett.
3. Paulus har räknat allt annat förlust, Nåden är endast Gud själv i Kristus
Herren erfarit genom denna nåd, Och löpte loppet tills han kronan fått.
4. Han genom nåd vår inre styrka är, Oss fyller med sin alltillräcklighet.
Det är din nåd som i vår ande är, Verkar Guds vilja, styrka ger oss där.
5. Kristus den levande är nåd för oss. Honom vi erfar, han är vårt behov.
Må vi nu leva genom denna nåd, Att vi dig själv som nåd nu känna må.
115
ATT ERFARA KRISTUS – SOM LIV
499
1. O, vilket liv! O, vilken frid! Att Kristus mitt allt inom mig bor.
Med dig har jag blivit korsfäst, Din härliga seger du ger åt mig.
Nu lever inte längre jag, Men Kristus Herren lever i mig.
Nu lever inte längre jag, Men Kristus Herren lever i mig.
2. O, vilken fröjd! O, vilken ro! Att Kristus i mig nu formas till.

Att hans natur och gudomliga liv, I hela min varelse verkas in.
Allt som jag är har tagit slut, Ty Kristus själv är allt för mig.
Allt som jag är har tagit slut, Ty Kristus själv är allt för mig.
3. O, vilken tanke! Vilken nåd! Att Kristus i mig blir förhärligad.

I ingenting skall jag bära skam, Ty Kristus själv förblir mitt liv.
I ve, i lovpris, i död och liv, I mig blir han förhärligad.
I ve, lovpris, i död och liv, I mig blir han förhärligad.
4. O, vilket pris! O, vilken lön! Mitt mål som är Kristus jag kämpar mot.
Önskningar egna jag har ej mer, Ty Kristus är alltomfattande.
Mitt hopp, min härlighet, mitt pris, Är Jesus Kristus den ojämförlige.
Mitt hopp, min härlighet, mitt pris, Är Kristus den ojämförlige.
116
500
Sjung sista raden två gånger
1. O, vilken makt! O, styrka stor! Som förde Kristus ur sin grav.
Högt över allt sitter på sin tron, för oss han huvud blivit har.
Nu hans församling kraften fått, att fienden vi besegra kan.
2. O, vilken sanning! Sällhet stor! Att jag i Kristus en lem nu är.

Med alla syskon vi blandas här, vårt liv den nya mänskan är.
Till vårt Huvud förenas vi, och blir hans hus det är hans plan.
3. O, vilken bredd! O, vilken längd! Och höjden, djupet ej mätas kan!

Kristus vår Herre har ingen gräns, Så vidsträckt och väldigt enorm är han!
Allt vad han är och allt han har, är nu vårt liv, ja det är sant.
117
501
1. O, härlige Frälsaren min, du är återsken av Gud Fadern,
Oändlig Gud i evighet, men människa du blev för mig.
O Kristus uttryck av Gud så stor, outtömlig, dyrbar och rik!

Gud förenad är med mänsklighet, han bor i mig, han är mitt allt.
2. All fullhet av Gud bor i dig, du Guds härlighet uppenbarar.

I ditt kött du frälsning åt mig vann, i Anden enhet med mig fann.

3. Allting utav Fadern är ditt, allt du är i Anden är mitt.

I Anden blir du en verklighet, så du blir min erfarenhet.

4. Och Anden av liv gör att du, överförs till mig genom Ordet.
Berörd av Anden jag mottar, ditt ord och liv, som i mig gror.

5. I Anden, när jag ser på dig, jag din härlighet återspeglar.

Till din avbild då förvandlas jag, att uttryckt du må bli i mig.

6. Ja, endast med ditt liv i mig, blir jag helgad och vinner seger.
I dig allén kan jag andlig bli, och delta i din härlighet.

7. Din Ande må uppfylla mig, tills jag mättad helt blir av dig.
Förvandla du mitt sinnelag, tills helt jag verkar för din plan.

118
504
1. Jesus du är mitt liv, du allra skönast är,
Mitt liv i dig, ditt liv i mig, i din kärlek vilar här.
2. Jesus du är min död, närhelst den möter mig,

Att dö i dig är liv för mig, jag är alltid ett med dig.
3. Att leva eller dö, vad som är bäst för mig?

I dig att leva sällhet är, att dö är ändlös ro.
4. Om lever eller dör, måtte jag vara din,

Mitt liv i dig, ditt liv i mig, gör dig för alltid min.
119
505
1. En människa i härlighet, hans liv är i mig.
Så ren och helig, så fri och segerrik.
Hans vishet och kärlek, hans älskvärdhet.
Hans underbara liv, mitt liv måste bli.
2. En människa i härlighet, hans liv är för mig.

Han övervann Satan, från träldom är han fri.
I liv han regerar, så konungslig han är.

Ej sjukdom finns i honom, ej svaghet har han.
Hans kraft och hans friskhet ger alltid liv åt mig.

Hans frid förbliver, tålmodig är han.
Han strålar av glädje och väntar på att se,
Sitt underbara liv uttryckas genom mig.
Sitt underbara liv uttryckas genom mig.
120
507
1. Långt bort från Gud och död i synd, I mörker levde jag.
Men i Guds Ord ett ljus jag fann, Nu lever Kristus i mig.
Kristus lever i mig,

O vilken frälsning
Att Kristus lever i mig!
2. Som solen värmer blommans knopp, Från jorden sätter fri,

Så liv och ljus och kärlek kom, Från Kristus som bor i mig.

O vilken frälsning
3. Som blomman spirar fram ur ett frö, Och kotten blir ett träd,
Din nåd och sanning prisar jag, Din Ande lever i mig.

O vilken frälsning
4. Mitt hjärtas önskan att jag må, Allt mer bli honom lik,
Så underbart att tänka så, Att Kristus lever i mig.

O vilken frälsning
121
ATT ERFARA KRISTUS – SOM MAT
509
1. En flod som flyter och ett träd, Edens förnämsta tecken är,
Männ’skan förser med mat och dryck, Ger evigt liv var dag.
Gud är i Kristus mitt rika förråd,

Gud såsom Anden helt mättar mig,
Om Kristus som Anden min föda är,
Fylld med hans liv jag blir.
2. Trädet den härlige Kristus är, Levande mat för oss han är,
Guds överflöd han till oss ger, Vi tillfredsställda blir.

3. Och floden, den är Anden som, Till männ’skans ande skänker liv!
Och med Guds rikedomar fylls, Och helgad blir därvid.

4. O, Kristus, härlige, mitt liv! Du såsom Anden bor i mig,

Att jag förenad helt med Gud, Hans avbild skön må bli.

5. Må Kristus alltid ärad bli, När jag hans Ande lyder här,
Då jag hans härlighet gör känd, Fylls jag med nåd och frid.

122
ATT ERFARA KRISTUS – SOM VÅRT ALLT
510
1. Jag Kristus funnit så dyr och kär, och mitt hjärta sjunger av fröjd,
Jag sjunga vill, jag Kristus har, ja, Kristus så underbar!
2. Min Kristus är Guds rena Lamm, som frälsning full oss ger,
Rättfärdighetens sol han är, som hälsa och liv mig ger.
3. Min Kristus är också livets träd, med frukt så söt och rik,
Min hunger stillar han var dag, av honom nu äter jag.
4. Du Kristus den brustna klippan är, där vattnet flödar så fritt

En ström i hjärtats dolda djup, som släcker all min törst.
5. Mitt liv, mitt ljus, min väg, du är, min hälsa och mitt väl,
Min frid, min ro, min fröjd, mitt hopp, min härlighets rikedom.
6. Min makt, min vishet Kristus är, min ära och helighet,
Min seger och rättfärdighet, min sanning och tro han är.
7. Min Frälsare och herde god, min medlare och bror,

Min Gud och Herre, Fader, vän, rådgivare kärleksfull.
8. Min mästare och mitt skydd han är, min lärare och guide,
Min älskade, min brudgum kär, i mig han alltid är.
9. Min Kristus är både präst och kung, en profet som allting ser,
Förlikning mellan Gud och mig, som överstpräst han ger.
10. Han är fullkomnare av min tro, en hövding som allting vet,

Min garanti, min medlare, som vittnar i trofasthet.
11. Han är mitt eviga sköna hem, och mitt alltomfattande land,
Min borg, mitt torn, min plats där jag, för evigt mig gömma kan.
12. Han är min morgon och min dag, min sabbat och min ro,
Min tid, min evighet där jag, får alltid hos honom bo.
13. Han all min tröst och min längtan är, med skönhet härlig och ren,
Min tillfredsställelse och fröjd, mig hjälper i varje nöd.
14. Så alltomfattande Kristus är, vad kan jag säga mer?

Jo, du Alfa och Omega är, som allt ja, allt oss ger.
15. Då en sådan dyrbar klenod jag har, mitt hjärta sjunger av fröjd,
Jag sjunger om och om igen, min Kristus är underbar!
123
ATT ERFARA KRISTUS – SOM DEN SUBJEKTIVE
537
1. Kristus är för mig så subjektiv, i min ande han nu bor.
Alltomfattande för mig, nu som Anden ett med mig.
Subjektiv är Kristus för mig, han så verklig, rik och ljuvlig är.
Alltomfattande är Kristus för mig! Mitt behov nu möter han.
2. Kristus är för mig så subjektiv, liv ingjuter han i mig.

Han som Anden mig uppväcker, var dag vederkvicker mig.
3. Kristus är för mig så subjektiv, han mig nu förvandlar helt.

Sinne, vilja helt förnyar, tills hans avbild träder fram.
4. Kristus är för mig så subjektiv, med sin kraft befria kan.

Genom livets lag och kraft han, nu som Anden mig sätter fri.
5. Kristus är för mig så subjektiv, var dag han reglerar mig.

Korrigerar, leder, styr mig, och justerar mig stund för stund.
6. Kristus är för mig så subjektiv, all min törst nu släcker han.

Med sin rikedom förser mig, och Guds fullhet visas kan.
124
ATT ERFARA KRISTUS – SOM DEN INNEBOENDE
538
1. Guds behag och vilja är att, Kristus visas i mitt liv.
Inga yttre ting och former, men att Kristus är mitt allt.
Kör: Guds behag och vilja är att, Kristus verkas in i mig.

Inga yttre ting prestera, men att Kristus är mitt allt.
2. Guds behag och vilja är att, Kristus i mig leva skall.

Inga yttre ting må göras, men att Kristus verkar allt.

3. Guds behag och vilja är att, Kristus formad blir i mig.

Ingen yttre form att följa, men att Kristus gror i mig.

4. Guds behag och vilja är att, Kristus får sitt hem i mig.
Ej det yttre endast tjäna, men att Kristus bor i mig.

5. Guds behag och vilja är att, Kristus nu mitt hopp skall bli.
Inte härlighet på avstånd, men ha Kristus subjektivt.

6. Guds behag och vilja är att, Kristus skall bli allt i mig.
Inga yttre ting att äga, men i Kristus evigt liv.

125
ATT ERFARA KRISTUS – SOM DEN TILLGÄNGLIGE
539
1. O, Herre du är i mig som liv, och du är allt för mig!
Så subjektiv och tillgänglig nu, jag dig erfara kan.
O, Herre du är Anden! Så när och kär du är!

Jag njuter din förunderliga lättillgänglighet!
2. Du är ett rikt förråd för allt, som jag behöver här.

Så redo och tillfyllest du är, jag dig tillämpa kan.

3. Din ljuva smörjelse med kraft, i svaghet mig uppbär.

Med ditt förråd av energi, min styrka blir försörjd.

4. Nu livets lag i hjärtat och sinnet, min gärning alltid styr.

Din rika verklighet nu mig kan genomsyra helt.

5. O, du är alltid ett med mig, enhet ojämförbar.

En Ande med mig hela tiden, i all evighet.

126
ATT ERFARA KRISTUS – SOM VÅR BEFRIARE
540
1. Kristus har mig helt befriat, Frälsaren har gjort mig fri.
Syndens makt han sönderbrutit, dödens gift mig lämnat helt.
Kör: Mer än seger har jag vunnit, genom Kristi segerkraft.

Nu hans uppståndelsekraft mig, i min ande styrka kan!
2. Kristus har från lag mig frigjort, jag är död nu till dess krav
Aldrig mer den kan mig binda, genom nåd nu lever jag.

3. På Golgata synden dömd var, och dess kraft uppslukats har

Inget fäste den i mig har, helt befriad är nu jag.

4. Döden har han helt avslutat, oförgängligt liv vi ser.

Dödens band är sönderbrutna, liv i uppståndelse ses.

5. Genom död är Satan krossad, världens ondska likaså.

Ut ur mörkrets rike fört mig, in i liv och jag ljus jag går.

6. Alltillräcklig nåd han giver, med sin kraft han täcker mig.
I min svaghet ger han seger, och i svaghet härlighet.

127
ATT ERFARA KRISTUS – KONTRA ALLT ANNAT
541
1. Inte lagens bokstav, önskar Gud att ge,
Kristus som vårt liv från strävan frälser helt,
Det är ingen lära, det är Kristus själv,
Han oss helt befriar från ett syndigt själv.
2. Inte någon lära, inte någon form,

Upplivar vår ande, omvandlar vår själ.
Kristus nu som Anden, liv gudomligt ger,
Genom oss han lever, det liv Gud avser.
3. Inte världslig visdom, tankars element,

Oss till Kristus formar, till hans komplement,
Men att Kristus själv iklätt sig vår natur,
I uppståndelsen han oss till lemmar gjort.
4. Inte religion, ej heller kristendom,

Uppfyller Guds avsikt, Skriften talar om.
Endast Kristus i oss, allt för oss han är,
Han Guds plan uppfyller och Guds önskan här.
5. Alla nådegåvor, den funktion vi fått,

Kan dock ej ersätta Kristus som vårt mått.
Kristus själv allena, allt för oss han är,
I allt stort och smått han nu oss alltid bär.
128
ATT ERFARA KRISTUS – KONTRA ALLT ANNAT
542
1. Å min frälsars´ rikedomar
Outransaklig stor den är
Fullheten av Gudomen
Kan jag erfara nu
Rikedomar, rikedomar
Kristus frälsaren har för mej
Outransakliga vidder
Men ändå min verklighet
2. Å min freälsars´ rikedomar

Liv och ljus:omfamnar mig
visdom,kraft,helande,trösta
skatterna av Guds behag
3. Återlösning, fulla frälsning

Och hans uppståndelsekraft
Helgande, förhärligande
Överlägsen varje stund
4. Å min frälsars rikedomar

Inget annat än Gud själv
Hans person och allt han äger
Nu min ande motta kan
5. Å min frälsars rikedomar

Vem känner des bredd och längd
Eller djup och höjd omätbar
Ändå blir de min njutning
6. Må jag känna rikedomen

Kristus nu erfara helt
Och med andra kan jag dela
Rikedomens överflöd
129
ATT ERFARA KRISTUS – ATT INNEHÅLLA HONOM
548
1. Jordiskt kärl han skapat har, Kristus lade skatten där.
Hans behållare jag blev, och mitt innehåll han är.
2. Skapad till hans avbild så, att han genomsyra må.

Kärlet som han format här, nu dess innehåll han är.
3. I min ande finns nu han, med sin kraft mig stödja kan.
Nu som Anden med mig ett, är han nu min verklighet.
4. Rör sig i mig dag för dag, blandas med mitt hela jag.
Varje steg han rättar till, genomsyra mig han vill.
5. Att uttrycka honom helt, så att andra honom ser.

Genomlyst jag måste bli, så han ses igenom mig.
6. Att omformas är min nöd, bryt mig ner med all din glöd,
Att då leran formas om, till en skatt gestaltas om.
130
ATT ERFARA KRISTUS – ATT INNEHÅLLA HONOM
554
1. Till honom jag kommer på nytt
Innan natten passerat till morgon.
Från hans ansikte ses ett skinande,
Han inom mig nu bryter fram.
Nu han talar och uppenbarar sig,
All sin rikedom för mig idag.
Och med glädje tar jag av honom del,
Min hunger är tillfredsställd.
2. Som Anden han talar sitt Ord,

Tills mitt hjärta i sång kan genljuda
Och tills livets källa med nåd och kraft,
Inom min själ kan strömma fram.
Nu jag dricker honom för varje nöd,
Min törst helt han släcka kan.
3. I ömhet han handskas med mig,

Jag med fröjd i hans närvaro stannar.
Han min själ förser, genomsyrar helt,
Med allt han är i riklighet.
Jag på alla sätt tar av honom del,
Och mina problem försvann.
131
ATT ERFARA KRISTUS – MED SINNET PÅ ANDEN
564
1. Denna hemlighet jag lärt mig
Att i Herren helt förbli.
Jag har smakat livets källa,
När jag dricker av hans Ord
Jag har funnit kraft och sötma,
När jag under blodet står.
Jag i Jesus mig förlorat,
Nu jag sjunker in i Gud.
Kör:
Jag förblir i Herren nu
På hans Ord förtröstar jag.
Jag mig gömmer i hans kärleks stora famn,
Ja, förblir i Herren nu,
Jag mig gömmer i hans kärleks stora famn.
2. Jag är korsfäst med min Jesus,

I mig lever han och bor.
All min strävan jag avslutat,
Det är Han och inte jag.
All min vilja böjts för honom
I mitt inre Anden styr,
Och hans dyra blod mig renar,
Varje stund från varje synd.
Kör:
3. Varje sjukdom ger jag honom,

Trofast tar han dem från mig.
Allt för honom jag berättar,
All min oro dag för dag,
All min kraft jag drar från Jesus,
Av hans Ande lever jag;
Han sitt eget sinne ger mig
Och hans kärlek, tro och liv.
Kör:
4. Mina ord är från hans visdom,

Mina verk i Andens kraft.
Han mig leder och beskyddar,
I sin ljuva närvaro.
Han mitt hjärtas del har blivit,
Och en ström av evig fröjd.
Han min Frälsare och Herre,
Han min Kung i härlighet.
Kör:
132
ATT ERFARA KRISTUS – MED SINNET PÅ ANDEN
593
1. Allt jag har i Adam är blott synd och död.
Jag i Kristus ärver liv, rättfärdighet.
När i kött förbliver, Adam uttryck får
När i anden, Kristus kan bli manifest’.
2. När jag är i Adam, än om utan synd

Dömd till döden som en syndare jag är.
När jag är i Kristus, kämpar jag ej mer.
Jag har redan blivit helt rättfärdiggjord.
3. När spontant jag syndar, är jag i mitt kött,

Detta är en lag som i mig verkar död.
Men när jag min ande övar blir jag fri,
Då jag lever och regerar i hans liv.
4. Genom död med Kristus, fri från Adam nu.

Genom liv med Kristus, nytt liv givits mig.
Köttet jag förnekar, Adam ingen kraft.
Sinnet satt på anden ger gudomlig makt.
5. Sinnet satt på anden, är Guds enda väg.

Sinnet satt på anden, Kristus visas fram.
Sinnet satt på anden, Kristus visas kan.
Sinnet satt på anden, loppet löpas kan.
6. Sinnet satt på anden, korset känner vi,

Och uppståndelsens kraft strömmar genom oss.
Sinnet satt på anden, Kristus genom mig
Och hans liv kan växa fram till fullmognad.
7. Kristus är i anden liv och allt för mig,

Styrker och välsignar alltomfattande.
När i anden lever, helighet kan ses,
Den treenige mitt hjärta intar helt.
133
ATT ERFARA GUD – SOM DEN EVIGA ARVSLOTTEN
600
1. Min, Gud, min kärlek och min lott, min evighet, mitt allt,
Jag har ej någon annan här, än dig i denna värld.
2. Så tom är himlen med dess allt, och jordens bleka glans,

Det är blott Gud som är nåt värd, det finns ej nå’n som han.
3. All välgång har du givit mig, min rikedom och skatt,

Men allt som världen har att ge, kan aldrig va min Gud.
4. Din skönhet överskrider långt, fåfänglighetens guld.

Men framgången på denna jord, förtjänar ej din gunst.
5. Var jag på jorden härskare , och ägde hela skyn,

Men utan din barmhärtighet, mitt liv förgäves blir.
6. Låt folket jaga solens sken, omfamna hav och strand.

Men Guds välsignelse och nåd, är allt vad jag vill ha.
134
ATT ERFARA GUD – GENOM TREENIGHETEN
608
1. O, vilken gåta, Fadern, Sonen, Anden,
Tre i person, men endast en substans.
Så underbart, sin boning i oss tagit,
Vårt allt att va, som Anden i sin Son.
Treenig Gud vårt allt han blivit har!

Så underbart! Så ypperligt!
Och denna gåva outtömlig är!
Så strålande, vidunderligt!
2. Källan så rik, vår Fader, han som ursprung.

Hans rikedomar vi nu njuter av!
Och denna arvslott aldrig kan förbrukas,
Den givits oss att brukas varje dag!

3. Så underbart! Guds uttryck det är Sonen

Som kom i kött, med mänsklighet att bo!
Hans återlösningsverk är helt fullständigt,
Att enhet syndare med Gud kan få.

4. Anden är transfiguration av Sonen

Kom in i oss, försörjer oss med liv.
Så underbart vår ande med hans Ande
Förenas nu och sammanblandas vi.

5. Ja, det är sant att Gud, han är nu Anden,

Honom beröra dag för dag vi kan!
Så oerhört med Gud vi är en ande,
Vi samma liv som Gud nu undfått har!

135
UPPSTÅNDELSELIVET – KRISTUS SJÄLV 639
1. Död kan ej hindra uppståndelseliv,
Guds eget liv för evigt manifest,
Oskapat är och oförstörbart,
Är Kristus själv i seger uppenbar.

Trots alla krafter upptagit sin kamp,
Död endast ger det möjlighet att mer,
Visa gudomlig kraft är oslagbar.

Allt mer förökas när det motstånd får.
Lidande endast hjälper det att gro,
Frambringar livets frukt i överflöd.

Inget kan stå i vägen för dess kraft.
Har övervunnit mörkrets onda makt
Uppslukar döden, segern givits har.

Manifesterar fullheten av Gud,
Guds helighet och rättfärdighet ses,
Hans avbild härlig genom det vi ser.
6. O, må jag känna uppståndelseliv,

I varje stund av död dess kraft utgjuts,
Jag mer förstår i min erfarenhet,
Att detta liv är Kristus, Herren själv.
136
UPPSTÅNDELSELIVET – LIV UT UR DÖD 640
1. Liv ut ur död – om detta livet talas,
eller om något annat bättre land?
Nej, väntar ej, det kärl som blivit vanställt,
Nu Krukmakar’n det tagit i sin hand.
2. Liv ut ur död – uppståndelsen det klarar!

Det som i svaghet såtts står upp i kraft,
Ditt liv levs ut i tårefyllda dagar,
”Ej längre jag men Kristus” stund för stund.
3. Liv ut ur död – en pilgrim, ensam vandrar,

Den väg som leder fram till korsets fot.
Endast med Jesus i gemenskap vandrar,
Allt annat är för dem en stor förlust.
4. Liv ut ur död – ett uppdrag är oss givit,

Levande vatten flöda fram nu kan.
Utur den rena, klara källan flödar,
levande vatten, släcka törsten kan.
137
UPPMUNTRAN – GEMENSKAP MED HERREN
643
1. Beskåda din Herre, i samspråk var dag.
Förbli alltid i honom, ät av hans Ord.
Ödmjukt i hans närvaro vänta och sök,
Välsignelsen som han i allt vill oss ge.
2. Beskåda din Herre, trots världens allt larm.

Möt Jesus allena, fördold i hans famn.
När du ser på Jesus, du honom blir lik.
Inför dina vänner hans likhet kan ses.
3. Beskåda din Herre, följ honom i allt.

Löp ej före honom, vad som än kan ske.
I glädje och sorger, din guide han vill va´.
Förtrösta på Ordet och på honom se.
4. Beskåda din Herre, låt själen få ro.

Var tanke, var känsla är under hans fot.
Så ledd av hans Ande till källor av liv,
Bekräftar hans barmhärtighet genom dig.
138
UPPMUNTRAN – GEMENSKAP MED HERREN
644
1. Fäst din blick på Jesus, aldrig släpper vi!
Uppå all vår rustning, Tro som sköld i strid!
Frälsning är vår standard, hjärtan som står fast,
Övervinner världen, upphöjd är dess kraft.
Kör: Fäst din blick på Jesus, aldrig släpper vi!

2. Se nu bort på Jesus, Se nu bort från allt!

Inget kan oss stöta eller få på fall.
Många faror lurar, fienden är vred,
Att på Kristus blicka ger oss inre fred.

3. Se nu in i Jesus, finner häpet då,

Härlighetens höjder, kärlek djup och nåd.
Långt framför oss skådar, vägen öppen är,
När vi spanar ser vi landet framför bär.

4. Se nu upp till Jesus, där uppå hans tron.

Tro ska öppna himlen, dit vår Konung for.
Nu vi hela tiden helt på dig beror.
Hjärtat, sinnet stiger, tills i dig vi bor.

139
TRÖST I PRÖVNING – ATT LITA PÅ HERREN
708
1. Färsk såsom morgonens dagg
Medförs en ljuv ro, ohörd
Kristus, i den milda smörjning
Viskar Sitt tröstande ord:
Stå, tills prövningen är över,
Stå tills då stormen passerat
Stå för äran av Jesus
Stå tills då riket år vårt
Kör: Herre av allt hopp hur, ljuv är din röst

Mitt hjärta får i din, närhet glädjas
2. Om i provet av min möda

Anden min, hjärtat är matt
Tro med stjärnan av hopp glittrar
Skall allt då tagas isär
Må då Din tro med Din livskraft
Över mig hålla Sin hand
Så att Din rika härlighet
Nu jag må dela alltid

3. Herre som solen var morgon

Jaga mitt mörker i väg
Med mjuka, helande vingar
Vänd mina nätter till dag
Kom Gud, kom Du, tröstens Herre
Kom, trösta mitt trötta hjärta
Kom Du hoppets välsignelse
Å stanna för alltid kvar

140
TRÖST I PRÖVNING – ATT LITA PÅ HERREN
713
1. Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
O, vad tröst, evad som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
Skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han, som bär för mig ett fadershjärta,
O, han giver ju åt varje dag,
Hult dess lilla del av fröjd och smärta,
Så av möda som behag!
2. Själv han är mig alla dagar nära,

För var särskild tid med särskild nåd,
Varje dags bekymmer vill han bära,
Han, som heter både kraft och råd.
Att sin dyra egendom bevara,
Denna omsorg har han lagt på sig.
Som din dag, så skall din kraft och vara,
Detta löfte gav han mig.
3. Hjälp mig då att vila tryggt och stilla

Blott vid dina löften, Herre kär,
Och ej tronens dyra tröst förspilla,
Som i ordet mig förvärvad är!
Hjälp mig, Herre, att, evad mig händer,
Taga av din trogna fadershand.
Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
Tills jag nått ditt goda land!
141
OLIKA ASPEKTER AV DET INRE LIVET –
DE TVÅ TRÄDEN
733
1. Han ger mera nåd då min börda blir större,
när arbetet växer, mer kraft han mig ger.
Vid ökade trångmål hans kärlek fördubblas
när prövningar möta, sin frid han mig ger.
2. När allt vad jag ägt utav mod synes svika,

när kraften är tömd fastän dag ej är slut.
När vi har nått botten av tillgångar egna
vår Fader då endast begynt att ge ut.
3. Hans kärlek är gränslös, Hans nåd är oändlig

Hans kraft ingen människa utforskat än.
Ty av sina väldiga eviga skatter,
Han giver och giver och giver igen.
142
DE TVÅ TRÄDEN
733
1. I Edens lustgård kan vi se, Gud framför mänskan ställt två träd,
Båd’ livets och kunskapens träd, Vittnar om Gud och Satan där.
2. Och livets träd är centret för, den plan som Gud för evigt haft,
Att Gud i Kristus som vårt liv, för människan att uppleva.
3. Kunskapens träd som ock’ där står, en varning klar vi höra får.
En annan källa väljas kan, alla som åt av döden tvangs.
4. Om mänskan livets träd intar, Gud som sitt liv hon emottar.
Till ädelsten förvandlas då, Guds egen avsikt kan uppnå.
5. Om mänskan tar ett annat träd, Satan istället genom synd,

Han mänskan för i döden in, Guds plan då ej uppfyllas kan.
6. Detta betecknar endast att, Gud är vår källa och vårt liv.
Allt annat som vi rör är blott, kunskap som leder oss i död.
7. Kunskapen endast ger oss död, trots både gott och ont medför.
Allt annat som ej är av Gud, endast av Satans list en frukt.
8. Med Kristus oförenligt är, ej endast ont men också gott.

Ty kunskap är på gott och ont, Kristus är kontra både och.
9. Lär oss att endast dig inta, att med ditt liv vi fyllas ska.
Att ont och gott ej röra mer, endast vi dig beröra vill.
143
LIVETS GEMENSKAP
737
1. Evigt liv oss bringar, livets gemenskap.
I Andens gemenskap, från all strid oss frälst.
2. Evigt liv oss skänker, Guds gemenskap rik,

Herren nu som Anden, med oss blivit ett.
3. Det är liv i Anden, som gemenskap ger,

I Andens gemenskap, utrustade blir.
4. Genom liv vi kan nu, rätt gemenskap ha,

I Andens gemenskap, ljuset skiner klart.
5. Genom yttre rening, inre smörjelse,

Vi en så’n gemenskap skördar mer och mer.
6. Djupare gemenskap, genom dödens kors,

Än allt högre genom Andens andedräkt.
7. Vi nu helt befrias från ett syndigt själv,

Mer och mer gemenskap in i Gud oss bär.
144
TVÅ ANDAR BLIR ETT
745
1. Du, Herre livets Ande är, nu i vår ande bor.
En ande nu de blivit har, enheten skänkt till oss.
2. Din Ande med vår ande nu, vittnar i evighet,

Vi Faderns barn nu blivit har, ärver din härlighet.
3. Vi i vår ande dig berör, vår njutning riklig är,

Och såsom Anden själv du ger, allt vad oss tillmätt är.
4. Nu i vår ande vandrar vi, och följer alltid dig,

Och såsom Anden leder du, ger oss ditt ljus var dag.
5. I anden genom Anden din, lever och tillber vi.

Du i vår ande genom din, styrka och kraft oss ger.
6. I anden med din Ande vi, ber varje dag till dig,
Du såsom Anden då i oss, suckande utan ord.
7. Vi till vår ande kommer nu, att vi kontaktar din,

Endast i anden kan vi få, delta i arvet vårt.
8. O, vilken enhet, detta är, vi sammanflätats har

Din Ande i vår ande bor, vår nu i din förblir.
145
– FÖRVANDLING
750
1. Guds avsikt är att han oss formar, helt efter sin käre Son,
Därför måste ett förvandlingsverk, nu av Anden äga rum.
Kör: Oss förvandla till din avbild, Känslor, vilja och förstånd.
Genomträng oss med din Ande, Fyll oss helt och fullt med dig.
2. Vi av Gud har blivit pånyttfödda, i vår ande med hans liv,

Men han måste oss förvandla mera, i vår själ genom hans liv.
3. Sprider sig nu utifrån vår ande, så förvandlar han vår själ.

Alla inre delar helt förnyas, tills vi är i hans kontroll.
4. Genom kraften av den helge Ande, till hans form förvandlas vi.
Från hans härlighet till härlighet, till hans avbild formas vi.
5. Han förvandlar oss och helgar oss, tills fullmogna vi kan stå.
Han förvandlar nu vår själ han intar, hans gestalt befästas må.
146
BÖN – I DET HELIGASTE
770
1. I din helgedom, tronen vi berör. Nåd likt en flod flödar fram.
I din helgedom, tronen vi berör. Nåd likt en flod flödar fram.
Halleluja! Halleluja! Nåd likt en flod flödar fram.

Halleluja! Halleluja! Nåd likt en flod flödar fram.
2. Vi hans ansikte nu beskåda kan. Härlighets ljus skiner fram.

Vi hans ansikte nu beskåda kan. Härlighets ljus skiner fram.
Halleluja! Halleluja! Härlighets ljus skiner fram.

Halleluja! Halleluja! Härlighets ljus skiner fram.
3. Till vår ande vänd, rökelsen nu tänd. Livets källa nu vi berör.

Till vår ande vänd, rökelsen nu tänd. Livets källa nu vi berör.
Halleluja! Halleluja! Livets källa nu vi berör.

Halleluja! Halleluja! Livets källa nu vi berör.
147
BÖN – I DET HELIGASTE
771
1. Förlåten rämnad, öppen är. En ny väg givits oss,
Frimodigt genom blodet vi, kan komma fram i bön.
2. Din återlösning gör att vi, kan komma till din tron,
Genom din Andes smörjande, vi nu kan komma in.
3. I anden vi vår bön frambär, du oss så helt intar.

Att från vår ande Kristus kan, som rökelse nå fram.
4. Nåd och barmhärtighet nu kan, flöda från tronen ut,

Var stund oss uppfriskar så ljuvt, så rik för oss är du.
5. Ej längre till oss själva ser, genom din Ande ber,

Du känner vart behov vi har, din omsorg till oss ger.
6. Trots prövningar oss möter här, oroar vi oss ej,

All vår oro till dig vi ger, vår ande frigörs mer.
7. Må min gemenskap med dig va’, alltid helt genuin,

Rökelse offrar genom bön, din Ande leder mig.
148
BÖN – ATT ÖVA ANDEN
781
1. Öva dig i anden, be var än du är.
Jag har bett för litet, svag min ande är.
Även när jag bad min ande ville ej,
Följa just den vägen din Ande ledde mig.
2. Nu jag ber i anden, med din Andes suck,

Smörjelse i bönen, jag har men ej förnuft.
Inlärd bön behövs ej, men med anden bed.
Prisa eller bönfall, alltid Ande-ledd.
3. Inte bara ensam, min ande övar jag.

Jag vill ock’ med andra bedja varje dag.
Bed helt fritt i anden såsom anden vill,
Då vår Jesu Ande, sitt amen ger därtill.
4. I vår tjänst tillsammans, genom bön vi går,

Framåt i gemenskap, i ande ej i ord.
Aldrig be tillsammans högljutt och med larm
Utan att beröra Anden i gemenskap sann.
5. Öva dig i anden, här och överallt.

Många eller få det betyder inget alls.
Ej en plats, person skall påverka mig
Men under alla möten min ande är helt fri.
6. Upplyft är min ande och Herrens vilja sker.

Då min ande styrkes, jag brukas mer och mer.
Uti andens flöde, vi livets vatten får.
De heliga uppbyggs förenade allt mer.
149
BÖN – BEFALLA HERREN
789
1. Vilken vän vi ha i Jesus!
Han vill hjälpa och förmår.
All vår börda själv han lättar,
När vår bön till honom går.
Ack vi ofta friden mista,
Sorg och mörker blir vår lön,
Blott för att vi icke bära
All vår nöd till Gud i bön.
2. Har du frestelser och prövning,

Synes livets kamp dig svår,
Kraft och mod du återvinner,
Om i bön till Gud du går.
Om dig vänner fly och svika,
Du får hat som kärleks lön,
Endast Jesus kan dig trösta.
Bär till honom allt i bön.
3. Är ditt hjärta fullt av oro

Och ej någon tröst dig når,
Jesus är din bästa tillflykt,
Tröst av honom visst du får.
I hans hulda famn du finner
Ljuvlig ro och vila skön,
Om till honom blott du ilar
Med din nöd i tro och bön.
150
ATT STUDERA ORDET – ATT ÄTA ORDET
811
1. Mitt hjärta hungrar och törstar för dig. 5. Anden och livet i Ordet du är,
Jag kommer nu till ditt rika förråd, Alltså i Ordet jag äter av dig.
Allt jag behöver det har jag i dig, Du såsom Anden i min ande bor,
Du tillfredsställer min hunger och törst. Nu i min ande jag dricker av dig.
Mätta mig Jesus med livets bröd, Mätta mig Jesus med livets bröd,
Ge mig att dricka, släck du min törst. Ge mig att dricka, släck du min törst.
Fyll mig med glädje, bli min styrka också, Fyll mig med glädje, bli min styrka också,
Mätta min hunger, släck du min törst. Mätta min hunger, släck du min törst.
2. Levande vatten och föda du är,

Du mig uppväcker min ande uppbär. 6. För att dig njuta jag går till ditt Ord,
Min längtan äta och dricka av dig, Jag dig nu äter tills mättad jag blir.
Att dig få njuta i Ordet och bön. Nu i min ande jag vänder till dig,
För att dig dricka tills törsten är släckt.
Mätta mig Jesus med livets bröd,
Ge mig att dricka, släck du min törst. Mätta mig Jesus med livets bröd,
Fyll mig med glädje, bli min styrka också, Ge mig att dricka, släck du min törst.
Mätta min hunger, släck du min törst. Fyll mig med glädje, bli min styrka också,
Mätta min hunger, släck du min törst.
3. Ordet du är med Guds fullhet i dig,
Anden du är att Gud mitt liv kan bli. 7. Äter och dricker o, Jesus av dig,
I Ordet jag dig nu njuter som mat, Äter i Ordet och dricker i bön.
Du såsom Anden är vatten för mig. Läsa och bedja min mat och min dryck,
Läsning och bön, Herre du är min lön.
4. Du kom från himlen att bliva vår mat,
För att bli dryck du blev slagen för mig, 8. Här käre Jesus jag festar på dig
Du såsom mat, outtömligt förråd, Flöda din Ande och fyll med ditt Ord.
Du såsom vatten en källa i mig. O Herre Jesus du är nu vår fest,
Vi nu tillsammans kan festa på dig.
151
ATT STUDERA ORDET - ATT ÄTA ORDET 812
1. Herre jag kommer nu, mitt hjärta törstar så.
Av dig jag äta, dricka vill, av dig jag nu njuta må.
2. Ditt ljuva ansikte, mitt hjärta längtar se.

Av dig jag dricker mer och mer, min törst du nu släcker helt.
3. Strålande ansikte, min längtan att få se,

Här jag förbliver, lämnar ej, dig alltid beskådande.
4. I din gemenskap, du själv är nåd för mig.

Mitt hjärta och min ande gläds, i dig jag nu njuta kan.
5. Här jag förbliva vill, sökande efter dig.

I bön och Ordet jag förblir, tills du strömmar genom mig.
152
ATT STUDERA ORDET - ATT ÄTA ORDET
813
1. Nu inför nådens tron jag må, nu komma att äta och bli mättad.
Din nåd och din barmhärtighet få, till hjälp i denna stund av nöd.
2. Ditt ansikte så strålande, nu på mitt hjärta skiner klart.

Och helande strålar som allt förtär, all skuld och svaghet också här.
3. Här kan ditt ljus upplysa mig, mitt sanna tillstånd jag kan se.
Här kan ditt blod så effektivt, mig rena helt från all min synd.
4. Din Ande här mig smörja kan, och även du själv kan helt bli min.
Och dig själv jag nu njuta kan, och veta vad ditt hjärta vill.
5. Här inför dig ditt Ord intar, som olja ger du av din Ande,
Som prästerna tände lampan då, ditt Ord belyser och ger oss syn.
6. Som prästen tände rökelsen, i bön till dig jag nu förblir.

Som rökelse du nu Anden är, och blandad med bön mitt offer bär.
7. Ditt Ord är ljus, ditt Ord är mat, som oss upplyser och oss matar.
Jag längtar läsa, äta än mer, med ljus och mat jag blir tillfreds.
8. Du levande vatten också är, som även väckelse oss skänker.

Jag önskar be och dricka mer, tills levande strömmar flödar fram.
9. Du inför Gud är rökelse, i dig han finner sitt behag.

Jag vill nu be ja, mer och mer, en sådan väldoft kan jag ge.
10. Att läsa upplyser, fyller mig, min törst kan släckas helt därmed.
Du kan nu bli mitt hela förråd, och allt behov du möta må.
11. En sådan gemenskap längtar jag, att läsa och be och med dig blandas.
Min längtan att genomsyra du må, och flöda över från mig så.
153
FÖRSAMLINGEN – ALLMÄN DEFINITION
824
1. Församlingen som Kroppen och Faderns boning är,
De utvalda som samlas, med honom blandas här.
Från skapelsen utvalda, på Golgata oss köpt,
Ett himmelskt liv hon lever, allt jordiskt har nu dött.
2. Den nya mänskan föddes, på uppståndelsedan,

Hon döptes i hans Ande, i Ordet helgades.
Och hennes liv är Kristus, han hennes huvud är,
Med honom himmelsfaren, högt över fienden.
3. Och hennes grund är Kristus, ej annan läggas kan,

Gudomlig är som Kristus, hon allt i honom har.
Var lem igenom Anden, han köpt på Golgata,
I uppståndelsen uppbyggd, guld, silver, ädelsten.
4. O, underbara enhet, en Herre och en Gud,

En enda Kropp i Sonen, en tro, ett hopp, ett dop.
Den treenige Guden, i alla lemmar bor,
Hans härlighet blir synlig, förenar oss i tro.
5. Från varje land han kallar, var lem som han utvalt.
Båd’ hög och låg förenas i enhet underbar.
Ej judar eller greker, ej slavar, mästare,
Har plats förutom Kristus, i nya människan.
6. En Kropp i universum, uttrycks på varje ort,

Den enda grund hon äger är staden där hon bor.
Dess styre är lokalt och till Herren svarar hon,
I endräkt har gemenskap med alla på vår jord.
7. Var ort är som modell för, nya Jerusalem,

Där var aspekt framvisas och var detalj kan ses,
Och Lampan det är Kristus, med Gud som skiner fram,
Som ljusstakar de frambär hans avbild härlig sann.
154
FÖRSAMLINGEN – HENNES UPPBYGGNAD
837
1. Vi lovar dig, Herre för din plan.
Att vi din boning bliva kan.
Du bor i oss, vi blir fyllda med dig.
Du i din Son uttryck därmed får.
2. Vi blev i din avbild skapade.

Och fick från dig auktoritet.
Men vi är gjorda av lera allén’
Utan en gnista gudomlighet
3. När vi dig mottager som vårt liv,

Får vi av nåd ta emot din natur.
Vi nu förenade helt med dig,
En kropp så härlig uttrycks därvid.
4. När ditt liv strömmar genom vår själ,

Fylls och förnyas varje del.
Pärlor och ädelstenar vi blir,
Ja, till din avbild, som du är.
5. Herre, vi vet din skönhet i oss,

Är inte till för människors pris.
Men vi är stenar att byggas upp,
Tillsammans till ditt härliga hus.
6. Herre, vi giver oss själva till dig,

Tag nu emot oss i din visdom.
Böj, bryt och bygg oss tillsammans i dig,
Till ditt hus där du är tillfredsställd.
7. Du vårt naturliga liv bryter ner,

Allt egendomligt du avlägsnar helt,
Tills vi självständiga står ej mer,
Men med de heliga ett förblir
8. Då skall vi vara din älskade brud,

Leva med dig i evighet.
Njuta din kärleks fullkomlighet,
Du bliver också helt tillfredsställd.
155
839
1. Du en krukmakare stor, och byggmästare också.
Dina kärl du formar så, att ditt hus du bygga må.
Jag är både man och ler’, och en sten så levande.
Att ditt kärl jag bliva kan, och ditt tempel du får fram.
2. Trots av lera du oss gjort, vi förvandlade ska bli.

Med ditt liv så rent som guld, ädla stenar formas vi.
Genom byggnadsverket ditt, vi din Brud så älskvärd blir.
Vi en kropp förenade, tillfredsställt ditt hjärta blir.
3. Ädelstenar ensamma, ej din hjärteönskan är.

Dessa sammanbyggas skall, till ditt hem, din härlighet.
Alltomfattande du är, en församling uppbyggd krävs,
Dina rikedomar att, stråla fram i all sin prakt.
4. Ingen andlig hjälte kan, denna önskan uppfylla.

Men ett liv helt korporativt, hjärteönskan din får fram.
Lemmar skurna från varann, aldrig uttrycka dig kan
Men din kropp justerad, byggd, all din fullhet är betrygg’d.
5. Bygg mig upp med syskonen, tillåt ej självständighet.

Nu din plan vi följa må, oss förena, passa in.
Att min stolthet helt förgås, mina gåvor ej upphöjs.
För din byggnad jag mig ger, att din härlighet kan ses.
156
840
1. Fri från Adam och mig själv, nu jag må bli byggd av dig,
I ditt tempel med de andra, där din härlighet skall ses.
Från min egenhet befriad, från min självständighet
Att en boning åt dig Herre, vi må bli i evighet.
2. Av ditt liv och av dess flöde, växer jag, förvandlas helt.

Alla heliga tillsammans, till din form vi byggs nu upp.
Håller ställningen i Kroppen, var funktion utsedd av dig,
Tjäna dig och hjälpa andra, att din avsikt blir uppfylld.
3. I min kunskap och min insikt kan jag aldrig bli upphöjd,
Självuppgivelse och lydnad, balanserad av din Kropp.
Endast huvudet vi följer, växer, styrkes genom honom.
Genom tillförseln av lemmar, sammanfogas vi var dag.
4. Varje dag utav din Ande, inre männ’skan styrkes så,

Att få kännedom om bredden, längd och höjd och kärlek stor.
Dina rikedomar delar, all din fullhet fyller oss.
Låt mig växa till fullmognad, så din Kropp kan byggas upp.
5. I Guds hus och i din Kropp jag, längtar att bli uppbyggd nu,
Att vi kan, ditt kärl, gemensamt, din skönhet uttrycka klart,
Att din Brud, den sköna staden må beskådas på vår jord
Och din värdighet uttrycka, som en ljusstake i glans.
157
841
1. Herre, du mitt liv är, i mig lever du.
Du Guds hela fullhet, till mig giver nu.
Din natur så helig, helgar mig allt mer,
I uppståndelsen du seger åt mig ger.
2. Livets ström nu flyter och upplyser mig.

Nu din Ande kommer, sann gemenskap ger.
Mitt behov du möter, låt ditt krav mig nå.
Leder mig till rening och att i dig stå.
3. Andens smörjelse nu genomtränger mig,

Helt mig genomsyra ande, själ och kropp.
Varje del förvandla, dig att vara lik
Tills ditt liv mig bringar till fullmognad rik.
4. Liv i övermått nu, strömmar som en flod,

Ständigt vederkvicker, styrka ger och mod.
Död av liv uppslukas, svaghet likaså.
Mina kedjor brytas, sorgen vänds till sång.
5. Helt vill jag mig giva, Herre blott till dig.

Att din hjärteönskan uppfylld blir i mig.
Jag ej mer försöker själv förändra mig
Och därmed förhindra det du göra vill.
6. Jag totalt vill sluta, med min möda här.

Ditt liv mig förvandlar, frigjord nu jag är.
Bygg mig upp med andra, tills i oss du ser,
Blott ditt eget uttryck, all din härlighet.
158
844
1. Tala ditt Ord, andas på oss,
Se torra ben är överallt
I gravarna, spridda i död,
O, Herre andas på oss!

Väck benen upp med Andens vind
Att dödens grav vi lämna må,
O, Herre tala till oss!
3. Tala ditt Ord, andas på oss

Gör nu ditt folk så levande,
Att fienden kan drivas bort,

Att allt ditt folk kan vara ett
Ledda av Huvudet, din Son,
O, Herre tala till oss!
5. Tala ditt Ord, andas på oss

Att nåden ej förgäves är,
Att vi kan va’ din boning skön,
6. Tala till mig, andas på mig,

Väck mig att bygga upp din Kropp,
Ej egensinnig och avskild,
O, Herre andas på mig!
7. Tala ditt Ord, andas på mig,

Att med de heliga jag står,
Att i ditt hus, behag du får,
O, Herre andas på mig!
159
FÖRSAMLINGEN – HENNES SKÖNHET
852
1. Herre, din boning älskar jag,
Det är församlingen.
Ditt hjärtas fröjd och glädje stor,
Där kan du finna ro.
2. Du gav dig själv, o Herre kär

Att hon må helt bli din.
För henne, nu mig själv jag ger.
Din längtan möta här.
3. För henne blev du liv i mig,

Att hon min levnad blir.
För henne jag nu offrar mig,
Så hon blir fylld med dig.
4. Församlingen som älskad brud,

Där i din kropp du ses.
Hon är min längtan och min fröjd,
Mot henne lutar jag.
5. I henne finns ett fullt förråd,

Som du till mig vill ge.
I henne grips jag helt av dig.
Tillfreds ditt hjärta blir.
6. Herre, din boning älskar jag,

Det är församlingen.
Ditt hem där jag vill alltid bo,
Vandrar ej mer omkring.
160
VÅRA MÖTEN – KRISTUS SOM CENTRUM
863
1. I vardagslivet och i mötena, Kristus vår mittpunkt, han är alla ting.
Vi är inte bara här för kunskapen, men för att vinna mer av Kristus själv
2. Kristus är vägen, han är livets ljus. Ledd av hans Ande vandrar vi nu här.
Kristus som vattnet släcker nu vår törst, Kristus som maten han oss var dag ger
3. Sanningen – Kristus är vårt vittnesbörd. Med Kristi liv vi andra tjäna kan.
Kristus är Herren, han all ära får. Kristus vårt Huvud och vår äkta man.
4. Kristus är allt för Gud och människan, han tillfredställer alla och envar.
Kristus så verklig i församlingen. Tillökning fås när honom vi erfar.
5. Böner och hymner som vi offrar här. Kristus är verklig honom vi frambär.
Allt som vi gör tillsammans i endräkt. Kristus blir uttryckt genom kroppen här.
6. Möts i hans namn i Anden vi går fram, utan en tanke om vi detta kan.
Genom hans kraft vi lovprisar och ber, med honom själv i anden övar mer.
7. Allting vi glö006DXmer Kristus han det får, tillämpar honom tills vi mognad når.
Låt oss nu räkna allting som förlust, han är vårt allt nu och i evighet.
161
VÅRA MÖTEN – UPPVISA KRISTUS
864
1. Vi möts iklädda Kristus här, hans överflöd vi nu frambär.
Vårt offer frambärs till Gud som mat, och Kristus visas fram.
Kör:
Vi Kristus visar fram. Vi Kristus visar fram.
Nu i församlingen vi frambär, och Kristus visar fram.
2. I Kristus lever, kämpar vi, vårt arbete på honom sker.

Och med hans överflöd vi möts, att Kristus visas fram.
Kör:
3. Vårt liv och allt vi är och gör, är Kristus själv vårt innehåll.
Att varje gång vi möts på nytt, vi Kristus visa må.
Kör:
4. Till Gud vi frambär Kristus här, och till varandra honom bär.
Och njuter Kristus med Gud vi kan, att Kristus visas fram.
Kör:
5. I uppståndelsen Kristus bär, ett offer för hans himmelsfärd,

Guds tillfredsställelse möta här. Och Kristus visas fram.
Kör:
6. Vårt centrum och vår verklighet, vår atmosfär och tjänande,

I alla mötena är för att, vi Kristus visa skall.
Kör:
7. Vår bön och våra vittnesbörd, och gåvornas utövande,

Och all gemenskap är endast för, att Kristus visas fram.
Kör:
8. Och Fadern kan förhärligas, och Kristus Sonen upphöjas

Att syftet uppfylls med mötena, nu Kristus visas fram.
Kör:
162
VÅRA MÖTEN – TILLBE GUD
865
1. I ande och i sanning Gud, vi möts att dig tillbe.
Oss Kristus vägen visat har, allt närmre dig beger.
2. Tack Gud han Anden sann nu är, så när och kär han är.
I liv vi nu kontakta kan, i sanning tillbe här.
3. En ande i oss Gud har gjort, att honom vi tillber.

Ej yttre strid och tjänande, nej, inre sökande.
4. Och Herren har oss fött på nytt, vårt hjärta, sinne nytt.
I oss han som vårt liv nu bor, sann tillbedjan delgett.
5. Vår inre känsla styr nu helt, vår tillbedjan av Gud,

Och genom Andens smörjelse, hans fullhet uttrycks nu.
6. I sanning vår tillbedjan sker, i skuggor aldrig mer.

I Kristus som vår verklighet, vår Fader dyrkan ger.
7. Till Gud vi offrar Kristus här, han som vi upplevt har

I honom fröjdas vi med Gud, hans ljus och ljuvlighet.
1. I ande och i sanning vi, nu här tillsammans möts.

Tillbedjan, lovsång vi dig ger, runt nådastolen skön.
163
VÅRA MÖTEN – TILLBE GUD
866
1. Öva dig i anden! Egna tankar flyr,
Med varandra möter, Kroppen han nu styr.
2. Öva dig i anden! Former kasta helt.

Dela med varandra, allt som Kristus gett.
3. Öva dig i anden! Allt naturligt glöm.

Tjäna med varandra, Kristus livets ström.
4. Öva dig i anden! Själslivet förgås.

Nu varandra hjälpa, i Herren förstås.
5. I anden befriad, från fördömelse,

Självrättfärdighet och självmedvetenhet.
6. I anden befriad, från all själviskhet,

Fri från egenkärlek, och att glänsa mer.
7. Öva dig i anden! Seger vinna kan.

Genom blod som renar, och genom hans namn.
8. Öva dig i anden! Herren kommer när.

Alltid genom anden, i hans Ord berör.
9. Alltid genom anden, Kristus vittna kan.

Endast genom anden, tillfredsställer han.
10. Öva dig i anden! Det är som sig bör.

Öva dig i anden! Herren går framför.
164
ANDLIG KRIGFÖRING – HERRENS ÅTERKOMST 893
1. Kampen idag är hård, och Satans kraft är stor.
Och stridsropet som ljuder nu är högre än förut.
Och helvetets uppror, allt starkare det gror.
Men lyssna nu ett midnattskri, jag kommer snart igen!
2. Prövningars bitterhet, allt hårdare vår kamp.

Och helvetets makt samlar nu sin här för denna kamp.
Vi vakar, väntar och i kriget står vi fast,
Då hörs en sång som ljuder högt, att Jesus nära är!
3. Mot slutet svårt det är, att vittna om Guds Ord,

För Satan slåss med all sin kraft, att vittnen helt få bort.
Allt större kraft behövs, att vinna detta krig.
Hur lyckliga när Herren ses och suckan får ett slut!
4. Vem vill då framåt gå, stark i sin mäktighet?

Vem litar då på Herren helt, tills segern vunnen är,
Tills med besegraren, vi segertoner hör?
Då mänskan gläds till ljudet av, att Herren kommer snart!
5. Vem vill då välja Gud, den smala vägen gå?

Trots genom stormar leder den, men ej tillbaka gå?
Vem vågar pressa på, och smärta genomgå?
Ja, alla de då fröjdas må, att Jesus nära står!
6. Trots mörkret djupnat har, vi ändå framåt går,

Tills dagen när vi uppryckta blir, och härligheten når.
Vi Herren då ska se, och Satan skäms än mer,
Och Halleluja sjunga ska, att Herren kommit har!
165
ANDLIG KRIGFÖRING – ÖVERVINNARNA
894
1. Vill du alltid vinna seger? Kristus kallar nu!
Vill du alltid följa efter, trots du vet ej hur?
Kör: Vill du alltid vinna seger? Gör nu detta val!

Kristus kallar, Kristus kallar, lyssna på hans tal!
2. Vill du alltid vinna seger? Närmre Herren drag!

Alltid första kärleken till, Herren ge var dag.

3. Vill du alltid vinna seger? Av hans liv bero!

Om förföljelse du lider, stå dock fast i tro.

4. Vill du alltid vinna seger? Vittna var du går!

Fjärma mer från religionen, dolda mannat få.

5. Vill du alltid vinna seger, enkel, ren och sann?

Ondskans inslag övervinner, styr med kraften kan.

6. Vill du alltid vinna seger? Herren lita till!

”Dina kläder” håll från döden, liv blir då din vinst.

7. Vill du alltid vinna seger? Ljumhet måste gå,

Aldrig nöjd med vad du uppnått, alltid framåt gå.

8. Vill du alltid vinna seger? Kristus kallar än!

Nu dig själv du helt må giva, nu hans krav uppfyll.

166
TJÄNANDE – GENOM ATT BO MED HERREN
904
1. Vår Kung i härlighet är, hans tron han sagt himlen är,
Han härskar i universum, hans spira bland riken gjort känd.
Han med sitt folk vill bo, han med dem lider här,
Med vår Kung för hans verk, hans börda villigt vi bär.
2. Nu bor jag med Jesus min Kung, platsen han valt jag fann,
Mitt hjärtas dörr öppnar jag, sitt tempel och tron han
167
RIKET – DESS VERKLIGHET
944
1. Ja, himmelrikets väsen är
Ett liv som lyder Guds befäl.
Ett liv helt med gudomlig natur,
Och Kristus själv det livet är.
2. I anden fattiga dess folk

Med hjärtan ödmjukt omvänder sig.
Mot andra barmhärtighet så stor.
Och Herren själv deras enda mål.
3. Som söner av Gud, fridstiftare,

För rättfärdigheten lida må,
Och smädad och sårad för Jesu skull,
Att glädje i överflöd undfå.
4. Som jordens salt, motstår förfall

I mörkret skiner som en lampa.
I hjärta och handling alltid sann,
I kärlek aldrig sin rätt få fram.
5. Det helt avstår att vara störst,

För riket ständigt går i bön.
Sin tillit till Gud för varje behov,
Och alltid Guds rike söker först.
6. Sträng med sig själv mot andra mild,

Med Herren ständigt i gemenskap.
Och alltid gör det Fadern vill,
Och följer Ordet dag för dag.
168
RIKET – DESS VERKLIGHET
948
1. Hemlighet i tider, uppenbarad nu
Det Kristus verklighetens Gud.
Han är Gud förklarad och han bor i mig
Han är härlighetens hopp för mig
Ära, ära han är liv i mig! Ära, vilket hopp han är!
Nu inom min ande, han en hemlighet! Härligheten han nu är för mig.
2. I min ande han nu pånyttfödde mig,

I min själ han nu förvandlar mig
Han min kropp omdanar tills den blir som hans.
Helt och hållet blir jag honom lik.
3. I natur och liv han är nu ett med mig,

Så i honom härlighet jag blir.
Hans närvaro njuter i all evighet,
Helt och hållet samma form vi har fått.
169
RIKET – DEN FÖRHÄRLIGADE
949
1. Mitt hopp av härlighet är nu Kristus och mitt liv,
Han har nu pånyttfött och nu genomsyrat mig.
Min kropp han ska förvandla genom sin stora makt,
Ja, likt hans kropp i härlighet skinande!
Kör: Ja, Kristus kommer att förhärliga mig!

Min kropp han nu förhärligar, tills lik hans egen den blir.
Han kommer, återlösning nu att ge!
Som härlighetens hopp han oss nu helt förvandlar.
2. Mitt hopp av härlighet och han är Guds hemlighet,

Han ger mig av Guds fullhet och för Gud in i mig.
Han kommer att mig blanda med Gud på alla sätt,
Att jag för evigt delar hans härlighet.

3. Mitt hopp av härlighet och min återlösning är,

Min kropp han återlöser från döden sätter fri,
Han kommer att min kropp nu förhärligad ska bli
Och döden helt uppslukar till evig tid.

4. Mitt hopp av härlighet och han är mitt hela liv,

Jag upplever hans liv för han är ju ett med mig
Till hans frihet så härlig, han för mig nu dit in
Att fullständigt med honom, jag ett kan bli.

170
HÄRLIGHETENS HOPP - LÄNGTAN OCH BÖN
958
1. För länge sen i Betania vi skildes åt. O, kom och svara detta korporativa rop!
Ett ändlöst tomrum finns i mig sen dess.
Hur kan jag mera spela på min harpa? 7. Trots att jag känner närvaron av dig, så ljuv,
Hur kan jag sjunga sången utan dig? Men ändå finns en saknad i min själ.
Och under natten ber jag ständigt ensam, Uppmuntran, stöd att uthärda allt kan ej mer
Fröjd eller sorg jag känner inte mer. Tillfredsställa mig, nej jag vill ha dig.
Men sedan minns jag löftet om ditt kommande. Trots att jag har din frid är jag än ensam,
Suckar: “Min Gud, varför har du ej visat dig?” Trots att jag har din glädje, suckar jag.
2. Din krubba väcker tanken: Jag är hemlös, 8. En ensam flykting saknar alltid sitt hemland,
Ditt kors nu avkläder mig världslig fröjd, Och längtar efter mötet med sitt folk,
Din ankomst främjar mig att finna ett nytt land, En själ på okänd mark kan ej glömma sin släkt,
För nu är du mitt enda sanna mål. Två älskande vill aldrig ta farväl.
Sen du försvann har glädjen tappat all sin smak. O, Herre hur kan denna världens fägnad stor
Förmedla sångens sötma vill jag nu. Mätas med glädjen av din återkomst?
Sen du försvann, tomheten slukar, dränker mig. Och om jag ej beskåda får ditt ansikte
Kom snart, kom snart, min Gud jag längtar, dröj ej Min suckan kvarstår tills du visar dig igen.
mer.
9. Har du, o Herre, glömt ditt hjärtas löfte
3. Din krubba väcker tanken: Jag är hemlös, Att återvända snart och ta mig hem?
Ditt kors nu avkläder mig världslig fröjd, Nu har jag väntat dag för dag och år för år,
Din ankomst främjar mig att finna ett nytt land, Jag väntar än och ser dig ändå ej.
För nu är du mitt enda sanna mål. Glöm aldrig Gud de alla år jag väntat,
Sen du försvann har glädjen tappat all sin smak. På dina fotsteg från en fjärran stig.
Förmedla sångens sötma vill jag nu. Hur länge till ska jag invänta dig, min Gud,
Sen du försvann, tomheten slukar, dränker mig. När får jag se din ärofulla återkomst?
Kom snart, kom snart, min Gud jag längtar, dröj ej
mer. 10. Från släkt till släkt och genom generationer.
Har dina heliga kommit och gått.
4. Har du, o Herre, glömt ditt hjärtas löfte Men har ej sett fullbordan av ditt löfte,
Att återvända snart och ta mig hem? O, Herre, vad lång tid det nu har gått.
Nu har jag väntat dag för dag och år för år, Men varför kan vi ej se dina fötters steg?
Jag väntar än och ser dig ändå ej. O, varför är din himmel sluten stängd?
Glöm aldrig Gud de alla år jag väntat, Måste vår väntan nu förlängas ännu mer,
På dina fotsteg från en fjärran stig. Tills du i din perfekta härlighet är här?
Hur länge till ska jag invänta dig, min Gud,
När får jag se din ärofulla återkomst? 11. O, Herre jag minns väl min långa väntetid
På din ankomst, men aldrig helt ensam.
5. Från släkt till släkt och genom generationer. Men med de andra heliga från alla år,
Har dina heliga kommit och gått. Vädjar dig Gud, att vända hem till oss.
Men har ej sett fullbordan av ditt löfte, Med tårar ändlösa och ivrigt bedjande
O, Herre, vad lång tid det nu har gått. Vi ber du påskyndar din återkomst.
Men varför kan vi ej se dina fötters steg? O, må ett eko ljuda klart från år av bön.
O, varför är din himmel sluten stängd? O, kom och svara detta korporativa rop!
Måste vår väntan nu förlängas ännu mer,
Tills du i din perfekta härlighet är här?
6. O, Herre jag minns väl min långa väntetid

På din ankomst, men aldrig helt ensam.
Men med de andra heliga från alla år,
Vädjar dig Gud, att vända hem till oss.
Med tårar ändlösa och ivrigt bedjande
Vi ber du påskyndar din återkomst.
O, må ett eko ljuda klart från år av bön.
171
959
1. Sen du oss lämnade på oljeberget,
Varför är din återkomst så långt bort?
Alla år som vi har längtat att se dig
Har du ej hört alla böner vi bett?
Kom nu! Kom nu!

Herre, vi vill att du kommer nu
Vår enda längtan är din återkomst,
O må du nu komma snart.
2. O, käre Herre, sen du for till himlen

Allt jordiskt har tappat all sin smak.
Ofta vi beder och ofta vi vakar,
Varje stund Herre, vi väntar på dig.
Kom nu! Kom nu!

3. Trots allt du skänker, vi vill ändå se dig.

Fåglar i skyn och ängens blomsterprakt
Kan aldrig oss helt tillfredställa längre,
Nej vi längtar att ditt ansikte se.
Kom nu! Kom nu!

4. Herre, vi väntar att du snart ska komma

Vi vet ej hur länge du dröjer än.
Från solens uppgång och till solens nedgång
Alltid vi hoppas att du komma skall.
Kom nu! Kom nu!

5. När stormen härjar och regnet det öser

När månens sken över havet skiner
Vi hoppas än att du åter ska komma
Varje stund hoppas att dig vi får se.
Kom nu! Kom nu!

6. Din befallning vi vill lyhört åtlyda,

Misströstar ej, vi vill tjäna blott dig
Din önskan medan vi väntar dig åter
Att leva dig och arbeta med flit.
Kom nu! Kom nu!

7. O, Herre, minns nu den tid du ej kommit

Du lovat före du till himlen for
Vi hoppas än och vårt hopp är nu ändlöst
Att du ska komma, ja, redan idag.
Kom nu! Kom nu!

172
960
1. Min Kung ska komma tillbaka snart 5. Din frälsningsarm vår tillflykt är
Och himlen med honom fylls. Vår Frälsare och Gud.
Och universum som återlösts I Fadern du bevarar dem
Skall se hans ljus däri. Som litar helt på dig.
Sin plan han snart ska uppfylla, Och fåren med sin Herde ett
Hans fotsteg nu jag hör, Som huvud och kroppen är ett
Hans härlighet nu närmare, Nej ingen kan dem rycka ur
Den uppenbaras här. Min Faders trygga hand.
2. Min längtan är hans närvaro 6. Ej tusen händer hindra kan

Och lättjefulla ej mer Ej ögon i tusental,
I väntan på hans återkomst Och stigens törnen endast är
Han då sig själv får se, En hjälp att priset nå.
Mitt enda hopp – han komma må Stå upp min ande och hjärtat mitt
Min tro till åskådning då, Låt världen gå förbi,
Ej annan glädje på jorden finns För livets Herre mig hämtar snart
Som skänker hjärtat fröjd. Att vara med honom där.
3. Mitt hjärta alltid med honom är 7. Du sol, som människans hopp du är

Mot himlen vänds min blick. Din strålning älskar jag.
Min mun ej annat tala kan Rättfärdig Gud och Kung du är!
Min Herre att få se. Jag böjer mig i bön.
Hans återkomst nu närmar sig, O, må du snart ditt ansikte
Hans tillkommelse är för mig, Oss visa från din tron,
Hans löfte står så tryggt och fast Ditt rike måtte bli synligt
Och går i uppfyllelse. Att alla nåd kan få.
4. Min Frälsare, ditt Ord jag tror 8. Och sanningen i triumf ska gå
Och aldrig tvivla kan, Och friheten följer med.
Det styrker och uppmuntrar mig Men lögnen som ohejdad står
Att trofast jag kan va’. Som världens furste ses.
O, må din härlighet nå fram Vi ber dig Sanning att komma snart
Din fiende satt på skam, Ditt ljus från ovan skänk,
Ditt löfte kan bli verklighet Vår fiende du krossa ska
Och till din tron når fram. Och för oss in i din famn.
173
EVANGELIUM – ÅTERLÖSNING
1003
1. Jag aldrig mer oroar mig, min Kristus har ju burit allt,
Min synd på korsets trä.
Den skuld som han för mig betalt, skulle Gud då ändra sig totalt,
Att all min skuld står kvar?
2. Full återlösning Herren bragt, och all min skuld har han betalt,
Från lagen fri mig satt.
Guds vrede fruktar jag ej mer, med sitt eget blod han mig bestänkt,
Mig övertäcker helt.
3. Förlåtelse han vunnit har, och frikänd jag nu blivit har,

Min syndaskuld betalt.
Gud skulle aldrig kräva två, först sin egen Son, min säkerhet,
Och sedan även mig.
4. Jag därför har nu frid och ro, min Frälsare fullbordat allt,
Helt fri han har mig satt.
174
EVANGELIUM – BLODET
1004
1. Dyra, dyra blod av Jesus, som göts på Golgata,
Göts för syndare och svaga, göts ock’ för dig.
Kör: Dyra, dyra blod av Jesus, flödar alltid fritt,

O, så tro och tag emot det, det är för dig.
2. Dyra, dyra blod av Jesus, låt det hela dig,

I en mäktig flod av rening, över min själ.

3. Även om din synd är blodröd, tyngd du är av skuld

Jesu dyra blod ska två dig, helt vit som snö.

4. Dyra blod som återlöst oss, priset är betalt,

Full förlåtelse är given, frid vi nu fått.

5. Källan klar oss alla renar, från all synd och skam.
Till det Heligaste vänd dig, kom nu dit fram.

6. Dyra blod, i det vi segrar, i den hårda kamp.

Synd och Satan övervinner, genom dess kraft.

7. Dyra blod, dess återlösning, För oss nära Gud.

Och på väg till härligheten, hörs lovets ljud.

175
GOSPEL – BEHOV AV KRISTUS
1023
1. Min Jesus jag behöver!
Ty jag är full av synd,
Min själ är mörk och skyldig,
Av död min ande tyngd:
O, kom nu ström som renar,
Dit jag kan alltid fly:
O, Kristi blod så dyrbart,
För syndar’n alltid nytt.
Ty jag är mycket arm,
En främling och en pilgrim,
Ej jordiskt hem jag har.
Din kärlek jag behöver,
Att trösta på min väg
Att mina fotsteg leda,
Bli du min styrka här.

En vän för mig så kär,
En vän att lindra trösta,
I omsorg han mig bär.
Ditt hjärta, Jesus, ge mig,
Med omsorg också jag,
Var börda kunna bära,
I sorgen kan delta.

Du mitt behov var dag.
Mig fyll med all din fullhet
Och led mig vart jag ska.
Din helge Ande lär mig
Att veta vem jag är,
Att visa mer av Jesus,
Att Lammet söka här.

Jag hoppas snart dig se,
Med härlighet omgjordad,
På tronen sitter där.
Med folket som du köpte
Min glädje aldrig dör,
Min dyre Jesus prisar,
Jag ser dig som du är.
176
EVANGELIUM – BEHOV AV KRISTUS
1024
1. Kristus Frälsar’n han är nu ditt behov,
Gud inkarnerad människa han är,
I sin kropp han lidit alla kval,
Och dog att rena all din synd, Det gjorde Jesus!
Du behöver, Jesus Frälsar’n! Män och kvinnor likaså!

Återlösning han dig gav, Frälsning nu från alla kval,
Och han ger dig evigt liv, Ja, så gör Jesus!
2. Han har uppstått, och for till himmelen,

Att evigt liv till oss förlänas kan,
Ta emot och i hjärtat tro hans ord,
Allt han i dig då ingjuter, Ja, det gör Jesus!

3. Han upplyser ditt hjärta nu med ljus,

Din synd förlåter, räddar dig med makt.
Alla fläckar med blodet rensar han,
Och skänker dig Guds eget liv, Ja, så gör Jesus!

4. I din levnad, en saknad du har känt,

Och genom åren starkare den blev,
Endast Jesus kan tillfredställa dig,
Han trotsar all fåfänglighet Ja, det gör Jesus!

5. Svett och möda är allt vad världen ger,

I orostider ingenting oss bär.
Bara tomhet, vad kan vi lita till?
Allt detta endast pekar på:
Behovet, Jesus!

177
EVANGELIUM – BEHOV AV KRISTUS
1025
1. Världen ge upp, Kristus att få, han är nu ditt hjärtas behov.
Vad kan du önska eller få? Allt annat är ju tomhet blott!
Han är så rik och full av nåd, han kan uppfylla ditt behov!
Han är så god han är så ljuv, han är mer än vad du begär!
2. Världen ge upp, Kristus att få, han är ju allt vad du begär,

När denne Kristus du tar in, allt annat blir då värdelöst.
3. Trots världen är så stor och vid, och mycket litet hjärtat ditt.
Kan ändå världen aldrig helt, ditt lilla hjärta fylla upp.
4. Kristus du har, all glädje har, men utan honom smärtan kvar.
Där Kristus finns, en morgon gryr, men utan honom natt består.
178
EVANGELIUM – ATT KOMMA TILL HERREN
1048
1. Trots den jag är, och väntar ej,
Att två min själ från en svart fläck,
Till dig vars blod kan rena mig,
Jag kommer nu, Guds Lamm, till dig.
2. Trots den jag är, trots kringkastad,

Konflikt och tvekan i mångfald,
Strider inpå och fruktan ut.
3. Trots den jag är, blind, usel, tom.

Syn, rikedom och helande,
Min nöd, min brist, blir mött i dig.
4. Trots den jag är, tar du emot,

Renar, förlåter, välkomnar.
För på ditt löfte tror jag nu.
5. Trots den jag är, har du mig kär,

Och bryter ner varje barriär.
Att nu bli din, ja, endast din,
Jag kommer nu. Guds Lamm, till dig.
179
1050
Ny melodi
1. Ut ur min träldom, mörker och sorg, Jesus, jag tror! Jesus, jag tror!
Nu på din frihet, glädje och sång, Jesus, jag tror på dig!
Ut ur min svaghet in i din kraft, ut ur min önskan in i din prakt
Ut ur min synd och in i din makt, Jesus, jag tror på dig!
2. Ut ur min motgång, skam och förlust, Jesus, jag tror! Jesus, jag tror!
På vinsten av ditt ärade kors, Jesus, jag tror på dig!
Ut ur en stormig värld full av skam, in i din varma, tröstande famn,
Ut ur betryck till jublande psalm, Jesus, jag tror på dig!
3. Ut ur min stolta högmodighet, Jesus, jag tror! Jesus, jag tror!

Förbliva i dig, allt vad jag vill, Jesus, jag tror på dig!
Ut ur mig själv att bo i dig, Gud, ut ur förtvivlan till himlens ljus,
Likt duvan svävar uppemot skyn, Jesus, jag tror på dig!
4. Ut ur all fruktan inför min grav, Jesus, jag tror! Jesus, jag tror!
Till dess jag njuter av dig var dag, Jesus, jag tror på dig!
Ut ur ett djup av sorg och fördärv, din kärlek lindrar min svedda själ
Du själv är allt vad jag nu begär, Jesus, jag tror på dig!
180
1050
originalmelodi
1 Ut ur min träldom, mörker och sorg, Jesus, jag vill komma till dig!
Nu till din frihet, glädje och sång, Jesus, jag kommer nu!
Ut ur min svaghet in i din kraft, ut ur min önskan in i din prakt
Ut ur min synd och in i din makt, Jesus, jag kommer nu!
2. Ut ur min motgång, skam och förlust, Jesus, jag vill komma till dig!
Till vinsten av ditt ärade kors, Jesus, jag kommer nu!
Ut ur en stormig värld full av skam, in i din varma, tröstande famn,
Ut ur betryck till jublande psalm, Jesus, jag kommer nu!
3. Ut ur min stolta högmodighet, Jesus, jag vill komma till dig!

I dig förbliva, allt vad jag vill, Jesus, jag kommer nu!
Ut ur mig själv att bo i dig, Gud, ut ur förtvivlan till himlens ljus,
Likt duvan svävar uppemot skyn, Jesus, jag kommer nu!
1. Ut ur all fruktan inför min grav, Jesus, jag vill komma till dig!
Till dess jag njuter av dig var dag, Jesus, jag kommer nu!
Ut ur ett djup av sorg och fördärv, din kärlek lindrar min svedda själ,
Du själv är allt vad jag nu begär, Jesus, jag kommer nu!
181
EVANGELIUM – ATT ROPA PÅ HERREN
1058
1 Klippa du som brast för mig, Låt mig gömma mig i dig.
Vattnet, blodet, vilket går, från din stugna sidas sår.
Tvage i sin våg så huld, mig från syndens makt och skuld.
2 Med min fromma möda jag, aldrig fylla kan din lag.
Om mitt nit ej bleve matt, om jag gräte dag och natt,
Syndens fläckar står dock kvar. Blott i dig jag frälsning har.
3 Intet kan jag giva dig, till ditt kors jag sluter mig.
Naken dig om kläder ber, hjälplös upp till nåden ser.
I din livsvåg låt mig tvås, Herre, annars jag förgås.
4 Vid vart flyktigt andedrag och när jag ska dö en dag,

När till okänt land jag går, när inför din dom jag står:
Klippa, du, som brast för mig, Låt mig gömma mig i dig.
182
EVANGELIUM – ATT ROPA PÅ HERREN
1059
1. Tätt vid korset, Jesus kär, Hjälp mig städs att bliva,
Vid den hälsoflod som där, Liv till envar vill giva.
Korset blott, korset blott, vare städs min ära,
Intet kan min köpta själ, då från korset skära.
2. Tätt vid korset först mig fann, Nåden underbara
Tätt vid korset först jag såg Morgonstjärnan klara.
3. Tätt vid korset, o Guds Lamm, Ställ dess bild framför mig,
Och att i dess skugga gå, Ständigt villig gör mig.
4. Tätt vid korset städs jag vill, Hoppas, bida, vaka.
Tills min Frälsare jag ser, och hans närhet smaka
183
EVANGELIUM – ALLMÄNT
1079
1. Om jag ägde allt men icke Jesus,
Vore livet värt att leva då?
Kunde väl mitt hjärtas oro stillas
Med de ting, som dock till sist förgå?
Om jag ägde allt men icke Jesus,
Vore vinsten värd en livslång strid?
Är väl jordefröjden värd att nämnas
Mot en enda stund av Jesu frid?
2. Om jag ägde rikedom och kärlek

Och bland människor ett ärat namn
Men ej något hopp om evigheten
Och för redlös farkost ingen hamn,
Om jag ägde allt men icke Jesus,
Som mig älskat intill korsets död,
O, var funnes väl i hela världen
Tröst och hjälp i hjärtats bittra nöd?
3. O, hur tomt är allt i vida världen!

Utan Jesus är blott synd och nöd.
Utan Jesus är och evigheten
Idel mörker, gråt och evig död.
Om jag kunde leva utan Jesus,
O, hur vore det att dö en gång?
Utan honom i den mörka dalen,
Utan honom evigheten lång!
4. Vilken lycka att ha allt i Jesus:

Läkedom för alla hjärtans sår!
Ingen synd, som icke han förlåter,
Ingen nöd, som icke han förstår!
Om jag äger Jesus, endast Jesus,
Och i hela världen intet mer,
O, så äger jag dock allt i honom,
Han som nog och över nog mig ger.
184
1084
1. Ditt namn är en salva utgjuten.
Jesus, Jesus, Jesus, Jesus!
Ditt namn är en salva utgjuten,
Ditt namn är en salva utgjuten.
2. Därför älskar jungfrur dig,

Därför älskar jungfrur dig,
Därför älskar jungfrur dig.
3. Din kärlek är bättre än vin,

Din kärlek är bättre än vin,
Din kärlek är bättre än vin.
4. Drag mig, efter dig löper vi,

Drag mig efter dig löper vi,
Drag mig efter dig löper vi.
5. Min älskade, vad du är skön.

Min älskade, vad du är skön.
Min älskade, vad du är skön.
6. Jag fann honom som jag har kär,

Jag fann honom som jag har kär,
Jag fann honom som jag har kär.
7. Jag håller i hans famn,

Jag håller i hans famn,
Jag håller i hans famn,
8. Kom snart, Herre Jesus, kom snart,

Kom snart, Herre Jesus, kom snart,
Kom snart, Herre Jesus, kom snart.
9. Vi älskar dig mer än vårt allt,

Vi älskar dig mer än vårt allt,
Vi älskar dig mer än vårt allt.
185
1085
Hans namn är Underbar:
Hans namn Rådgivare:
Hans namn är Mäktig Gud
Jesus Herren.
Ett barn, en Son han är:
Och Evig Fader är
Fridsfurste han ock är
Jesus Herren.
Skaparen prisa,
Jesus som frälser
Som Anden han ger liv.
I anden tillber vi
Älskar och vördar nu,
Hans namn är Underbar,
Jesus Herren.

1086
O, vi älskar detta namn,
Namnet Jesus!
Namnet över alla namn,
I himlen, på jord’.
När vi andas detta namn
Mörker och död måste fly bort,
Ropa namnet och Personen kommer fram.
Herre, med vår tunga vi,
Ditt namn bekänna vill.
Till Gud Fadern ovan där, all ära ger.
När vi prisar, lovar dig,
Varje dag du vår njutning är.
Ropar Jesus, du vår bästa kärlek är.
186
1087
1. O, halleluja vilken död
Kristus på korset dog
inte endast var hans död där
utan allt som döden utgör
vår Gud var även där
mänsklighet i dig och mig
halleluja för sådant underbart kors
2. O, prisa Gud, människan dog i dig

som blev förd till ett slut
så från den mänskan är jag fri
O, Gud har nu avslutat mig
O, vilken underbar död
O, vilken underbar död
halleluja för en sådan vidunderlig dö
3. O, prisa Gud, i människan dog

att i människan satts fri
kornet som föll i jord
nu en förökning funnen är
fylld med Guds eviga liv
fylld med Guds eviga liv
halleluja för detta underbara liv
4. Herre vi prisar dig för ditt kors

en helt fulländad död
universums hela centrum
otaligt evigt värde är
hur vi älskar detta kors
hur vi älskar detta kors
halleluja för detta älskade kors
187
1090
1. Herre, hur dyrbart är ditt blod
Ditt nya Testament
Motar välsignelsen av Gud
Med honom vi blir ett
2. Av blodet vi blir återlöst

Och rättfärdiga blir
Samvetet fritt från alla vår synd
Från döden renad blir
3. Bättre än Abel, är dit blod

Talar till Gud för oss
Frälsningen utförd helt perfekt
Guds rättfärdighet möt
4. Genom den Heliga Ande

Gav du dig själv till Gud
Ditt offer aldrig gammalt blir
Tidlöst är blodet dit
5. Frimodigt av dit blod vi går

Fram i mot nådens tron
Till våran Gud med nytt förbund
Och till din Helgedom
6. Herre, dit blod gör Gud skyldig

Att ge sig själv till oss
Och oss mota in i sitt liv
Och leva genom oss
7. Herre, hur dyrbart är dit blod

Dit Nya Testament
Motar välsignelsen av Gud
med honom vi blir ett
188
LOVPRISA HERREN – HANS SEGER OCH UPPHÖJELSE
1096
1. Ortsförsamlingen utropar, Jesus Herre är!
Alla heliga bekänner, Jesus Herre är!
Han sitt verk har helt fullbordat, Satan med sin här besegrat.
Han i härlighet nu sitter, Jesus Herre är!
2. Livets Ande, det är Jesus, Jesus Herre är!

Han är här, allt folk kan höra, Jesus Herre är!
Ej i fattigdom vi klagar, när vi ropar in han tågar,
Han vår mittpunkt härlig blir då, Jesus Herre är!
3. Han din levnad helt förvandlar, Jesus Herre är!

All sin rikedom han giver, Jesus Herre är!
Han för evigt tillfredsställer, och var dag han oss försörjer,
Han med Gud oss helt förenar, Jesus Herre är!
4. I sin nåd han oss mottagit, Jesus Herre är!

Han oss aldrig nånsin lämnar, Jesus Herre är!
All sin fullhet av sitt väsen, i sin kropp har blivit synlig,
Och hans fiende är slagen, Jesus Herre är!
189
LOVPRISA HERREN – SOM OMFATTAR ALLT
1103
1. Vem är han? Han är Fadern
Som i evighet förbliver.
Han är förstfödd i sin skapelse,
Han är den som i mitt hjärta bor,
Han är Fadern underbar!
2. Vem är han? Han är floden

Är en mäktig flod som flödar.
Ger mig vatten i ett ödsligt land.
Och i honom gömma mig jag kan,
Han är floden underbar!
3. Vem är han? Han är vinträdet

Ifrån Isais rot och stam.
Han är livets träd, vi äta får,
Och ha liv i honom som det står.
Han är vinträdet, underbar!
4. Vem är han? Han är herden!

Han är lammet som blev slaktat.
Vi på gröna ängar vila får,
Och vi hälsa har uti hans sår.
Han är herden, underbar!
5. Vem är han? Han är Anden

Han som allting innesluter,
Han är allting, allt i allt han är,
Han ger liv till den som längtan bär.
Han är Anden, underbar!
6. Vem är han? En person

Är en levande person,
Och han bor i våra hjärtan här,
En person så nådefull han är,
En person, underbar!
7. Vem är han? Han är Kroppen.

Han är Guds hela fullhet.
Han är centrum i vår Faders plan,
Den nya männ’skan, församlingen,
Han är underbar, underbar!
190
1107
1. Som kroppen är vi samlade nu Herre,
Så många lemmar, ändå är vi ett.
Delar ditt liv, bekänner vi är lemmar,
Så nu i anden är vi alla ett.
Det finns en Kropp i universum nu,

På jorden vi uttrycker den.
I ortsförsamlingen vi står som ett.
Den synlig är för alla här.
2. Vi har ett bröd, din kropp för oss betecknar,

Vi bryter det med alla heliga.
Genom att äta vi nu proklamerar,
Att vi är ett med alla heliga.

3. Ett bröd, en kalk på detta bord det visar,

Att vi är ett, vi har ju inget val.
Till kroppen har vår Herre oss förlossat,
Vi säger ”Amen, Herre vi är ett!”

4. Ja vi är ett och inget kan oss skilja,

Ty vår enhet är du vår Herre kär.
Ditt bröd, din kalk varav vi alla tager,
Ett synligt tecken på vår enhet är.

5. Välsignad vare denna enhets glädje,

Vi märker Herre, att du är tillfreds.
Och denna tillfredsställelse vi delar,
En ljuvlig försmak på din bröllopsfest.

191
1112
1. O hur härligt är ditt bord för oss, Herre, du har oss inbjudit,
I ditt hus vi nu förbliver. O, hur härligt är ditt bord för oss.
Halleluja! Halleluja! Halleluja, vilken fest!

Halleluja! Halleluja! O hur härligt är ditt bord för oss.
2. Herre, av ditt bord vi njuter nu, när gemenskapen vi delar.

Halleluja, att vi fann det. Herre, av ditt ord vi njuter nu.

3. O, vad dyrbart är ditt bord för oss. Bröd och vin din död oss visar,
Själslivet vi helt avvisar, Herre, när vi deltar i ditt bord.

4. O, hur verkligt är ditt bord för oss, genom brödet har du visat,
Att din kropp för oss blev bruten, de som äter därifrån blir ett.

5. Vid ditt bord du oss uppfriskat har, vi är nu så tillfredsställda.

Dag för dag du oss försörjer, vid ditt bord du oss uppfriskat har.

6. Herre, vi är så uppmuntrade, tills du kommer skall vi äta.

Dagligen vi av dig festar. Herre, vi är så uppmuntrade.

192
ANDENS FULLHET – SOM DEN INNEBOENDE ANDEN
1113
1. Den Treene har nu kommit för att bo
Som den underbara Anden i oss.
Förenade med Herren, vi är ett
Med den levande Anden i oss.
Anden är underbar i oss idag!

Han är underbar i oss idag.
Gud är i sin Son och han är Anden nu,
Han är underbar i oss idag!
2. ”Abba Fader”, ropar Anden inom oss.

Det är Sonens Ande själv som ropar högt,
Hans livgivande Ande i oss.

3. Jesus Kristus, Herren, lever nu i oss

Han är uppstånden och kommer så till oss

4. Nu är verklighetens Ande här i oss

Nu blir Kristi ord så verkligt och så klart,
Av den levande Anden i oss.

5. Herre, led oss in i denna verklighet.

För att erfara Anden i oss.
När vi ropar ”Herre Jesus” sätts vi fri
Av den levande Anden i oss.

193
ANDENS FULLHET – SOM DEN INNEBOENDE ANDEN
1114
1. Guds Ande idag är vår andedräkt,
I detta inflöde vår ande sig gläds.
För så som vår kropp kan andas luften in,
Så är det ock’ att leva i andens värld.
2. Guds Ande idag är vår andedräkt,

Ej något så viktigt som andningen är.
Var stund när vi andas nytt liv tar in,
Och Guds levande färskhet är ständigt ny.
3. Gud är nu processad , som luft är han fri,

Livgivande pneuma är allt vårt behov.
Så rik och så överflödande för oss,
I anden att vandra vi andas in.
4. Var glad att nu Anden utgjuten är,

Och Gud helt processad i oss flyter fram!
Vi fritt nu kan andas den som ger oss liv,
Vi andas och mottar hans liv underbart!
194
ANDENS FULLHET – DE SJU ANDARNA
1122
1. Sju Guds Andar givits oss
Att tidsåldern vändes om,
Till din Ande med din Son,
För församlingens välstånd.
Kör: Sju Guds Andar till oss kom,

Återställ nu allt ditt verk!
Helt igenom bränn och sök,
Tills vi alla är för dig.
Bränn oss, sök oss,
Tills vi alla är för dig!
2. Anden sjufaldig nu är,

Då församlingen är död
Att vi alla vänder om
Herre fortsätt bränn och sök.

3. Nu Guds Ande blivit har,

Sju istället blott för en,
Intensivare du kan
Din församling nu förse.

4. Sju Guds Andar också är

Facklor sju som brinner klart
Genom elden som förtär,
Blir du också tillfredsställd.

5. Sju Guds Andar nu oss ser,

Sju ögon utforskande,
I församlingen klargör
Allt som måste rensas bort.

6. Nu sju Andar Herren tar,

I tjänst för församlingen.
Alla i församlingen
Denne Ande njuta kan.

195
FRÄLSNINGENS GLÄDJE OCH VISSHET
FÖRSONAD MED GUD
1131
1. I mörkrets djup, vi saknade hopp,
Trots vi försökt vi kunde ej tro.
Gud öppnat himlen, Jesus sig visat
Gud i oss sig ingjutit!
Gud i oss sig ingjutit!
Kör: Han återlöst oss genom sitt blod

Jesu förlossning köpt oss till Gud!
Ej mer fördömda, rättfärdiggjorda!
Vi har frid med vår Gud!
2. Född in i Adam, döende var,
Vi fått en sjukdom, ingen bot har.
Gud sin Son sände, Adam till ände,
Han är död, vi är fria!
Han är död, vi är fria!

3. Nu fylld av glädje, i nåden står,

O, halleluja! Synd ej består!
Gud i oss flyter, i oss han växer
Vi är frälsta i hans liv!
Vi är frälsta i hans liv!

196
LÄNGTAN - EFTER TILLVÄXT I LIV
1132
1. Lär oss att bedja du, inte fåfängt med tomma ord.
Men vänd oss från vår väg
Och få oss åkalla ditt namn var dag.
O, Herre väx du i oss.
2. Herren är livets säd, du i vårt hjärta har dig sått.

Och nu du får en start.
Var dag ingjut mer av ditt liv i oss.
3. Gör nu vårt hjärta mjukt, du vet från var vi kommit har

När vi åkallar dig,
Låt inga stenar, ogräs vara kvar.
4. Herre, ditt ljus så klart, vi aldrig kan behaga dig

Men ändå finns det hopp,
Att livets säd inom oss bryter fram.
5. I anden fattiga, tag nu bort allt vi tror vi vet.

Vi öppnar till din ström
Och livet i oss växer mer och mer.
6. Gör oss renhjärtade, vi aldrig nöjda blir förrän

Vår varelse du fyllt.
Vårt sinne, känslor, vilja gör nu nytt.
7. Herre, vårt hjärta väck, att vi dig intar varje dag.

Din säd kan växa fram,
Din tillväxt för in riket dag för dag.
O, Herre, väx du i oss.
8. Amen! – Tillväxt i liv! Ditt liv kan göra vad som helst,
Förnya varje del.
Vi klarar allt när vi beror på dig.
197
LÄNGTAN – EFTER KRISTI UPPENBARELSE
1133
1. O, härlighets Fader, nu skänk till mig
En visdomens ande, en ande att se.
Förläna den fulla kunskapen om dig.
Upplys nu mitt hjärtas inre ögon.
2. Mig visa att Kristus är kallelsens hopp

Ett härlighets hopp, Kristus allt i alla!
Framvisa hans härlighets rikedom nu –
Och Guds arvslott han är, hur underbart!
3. O, Jesus vår Gud låt oss nu helt förstå

Den kraft du har givit till alla som tror,
Den kraft som din Son upprest ur dödens grav
Och ställt honom över alla, till Kroppen gav.
4. Gud du in i Kristus har fört denna kraft

Han nu i mig lever, mitt liv och person.
O, Fader skänk uppenbarelse att vi ser
Att denna överstigande kraft i oss är.
198
1134
1. Styrk nu min ande, Herre Jesus
styrk nu min ande , jag ber
så styrk nu min ande med kraften
som flöde i hjärtat i dag
I hjärtat mitt, O i hjärtat mitt

fyll hela hjärtat, O, Jesus
gör ditt hem och få din väg i dag
in till mitt hjärtas fullhet
2. Kom in i mitt hjärta, O Jesus

In i mitt hjärta, jag ber
Sprid dig till hjärtat från min ande
låt hjärtat bli fyllt i dag
3.
4. Herre gör ditt hem i mitt hjärt

För ditt hem i mig, jag ber
Så vi blir fyllda av din fullhet
Gör hem i hjärtat i dag
5.
6. Vänd till Herren Han som för mår det

Styra över tankar och tal
Med hjärtat öppet vi välkomnar
Honom in i oss i dag
7.
199
LÄNGTAN - EFTER HELGELSE
1135
1. O, Herre helga oss, tillför dig själv till oss.
I vår erfarenhet sprid din person i oss.
Så din församling blir i sanning härlig, ren.
Tillför dig själv till oss, vi ber!
O, Herre helga oss idag!

Du Jesus enda vägen är.
Du vår person nu är, o sprid dig vitt omkring,
O, Herre helga oss idag!
2. O, Herre rena oss genom ditt tal till oss,

Ditt ord så levande skall två vårt hjärta helt.
Utöka Herre nu ditt tal och två oss ren’,
O, Herre rena oss, vi ber!
O, Herre rena oss idag!

Naturligt liv nu helt borttag.
Tala ditt ord till oss och gör oss härliga.
O, Herre tala nu i oss!
3. O, Herre när oss du, du födan är för oss,

Och när vi äter dig förvandlade vi blir.
Helt nöjda då vi är, vi äter av dig själv.
O, Herre mätta oss, vi ber!
O, Herre mätta oss idag!

Skölj, Herre bort vårt hela jag.
Ej endast rena oss, men fyll och mätta oss,
O, Herre mätta oss idag!
4. O, Herre vårda oss, närhelst vi äter dig.

Värm oss så kärleksfullt och möt nu all vår nöd.
Vår hårdhet gör nu mjuk, tills vi är verkligt din.
O, Herre vårda oss vi ber!
O, Herre vårda oss idag!

Till dess vår kyla ger sig av,
O, håll oss tätt till dig, oss vårda innerligt,
O, Herre vårda oss idag!
5. Förhärligade gör oss med ditt inre verk,

Ej ära för oss själv, men för församlingen.
Att du må få din brud, ditt sökande tar slut.
Verka på oss idag, vi ber!
O, verka på oss, Herre så,

Att din församling formas må,
Att bli en härlig väg, så du kan sprida dig,
Förhärligade gör oss nu!
200
ATT ERFARA KRISTUS – I ANDEN
1141
1. Vi vill sjunga till Herren i anden
Vi vill sjunga av hjärtat till han
Vi vill sjunga och lovprisa Jesus
Och bli blandad till enhet med han
2. Många år religiösa vi varit

Många år i vårt sinne vi var
Många år har vi varit i själsliv
Alltid sökte, men aldrig vi fann
3. Nu vi lär oss att vända till anden

Nu vi lär oss ta Kristus som liv
Nu vi lär oss att äta av Jesus
Och blir fri från vår strid och vårt kamp
4. Halleluja för livet i Anden

Halleluja för friskhet i oss
När vi vänder från sinne till anden
Kan vi njuta all rikdom i han
201
ATT ERFARA KRISTUS – SOM ANDEN
1142
1. Jesus, Anden som ger liv och är vår verklighet,
När vi ropar, honom njuter, i all enkelhet.
Jesus, Anden som ger liv är nu vårt vittnesbörd,

Han är rik för alla när vi åkallar hans namn.
2. Inom oss han lever nu och frihet han oss ger,

Smaka nu och se hur nådig och hur god han är.

3. Jesus, Anden som ger liv och livets Ord han är.
Genom böneläsning mottar och honom berör.

4. Jesus, Anden som ger liv och strömmar i vår mitt,

Vår gemenskap helt i anden vi är alla ett.

5. Jesus, anden som ger liv, han är vår rika fest,

Nu som Kroppen honom njuter, lovsången frambär.

202
ATT ERFARA KRISTUS – SOM MAT OCH DRYCK
1143
1. Ja, livets träd, vad söt dess frukt,
Med Gud som liv komplett.
Jag förr var död men lever nu.
Var hungrig är nu mätt.
2. Guds Ande mig fört till detta träd,

Där Kristus själv är mat.
Dess frukt blev liv och Ande i mig
När honom jag åt och drack.
3. Gud Herren själv är föda nu,

Han är mitt livs behov.
Min njutning han vill vara nu,
I kraft av livets ord.
4. Jag äter fritt av livets träd,

Att äta vägen är.
Guds eget liv jag får var dag,
Av honom jag lever här.
203
1146
1. Vi äter Jesus dag för dag.
Äter hans kött tills han en dag,
I stora prövningar som små,
Ändå vårt allt förbliva må.
Ät mera av Jesus!
Ät mera av Jesus!
Varför undernärda va’?
Hans mänsklighet i oss vi har.
2. Vi dricker Jesus tills vi är,

Mänskliga liksom Jesus är,
Tills vattenströmmar väller fram,
Och alla släcka törsten kan.
Drick mera av Jesus!

Drick mera av Jesus!
Vi skall inte törsta mer,
Hans mänsklighet i oss ju är.
3. Vi äter Jesus tills Gud kan,

Fullborda det som är hans plan,
Församlingen i varje stad,
Den nya mänskan kommer fram.
Vi äter av Jesus!
Vi äter av Jesus!
Till mötestältet tar vi med,
Jesus vårt sanna matoffer.
204
1150
1. Vi äter nu av livets bröd, vi dricker nu av källan söt,
Och den som dricker Jesus här, skall aldrig, aldrig törsta mer.
Skall vi aldrig törsta mer? Nej, aldrig törsta mer!
Skall vi aldrig törsta mer? Nej, aldrig törsta mer!
Ty den som dricker Jesus här, skall aldrig, aldrig törsta mer.
2. Vi äter gott av livets bröd, ”Kom ät av mig!” hans stämma ljöd,

Så den som äter Jesus här, skall aldrig, aldrig hungra mer.
Skall vi aldrig hungra mer? Nej, aldrig hungra mer!
Skall vi aldrig hungra mer? Nej, aldrig hungra mer!
Ty den som äter Jesus här, skall aldrig, aldrig hungra mer.
3. Vi andas livets Ande in, andas honom in, han som är vårt liv
Och den som andas Jesus in, skall få hans eget liv.
Kan vi få hans eget liv? Ja, vi får hans eget liv!
Kan vi få hans eget liv? Ja, vi får hans eget liv!
Ty den som andas Jesus in, skall få Herrens eget liv.
4. Vi dricker nu av glädjens vin, i andens smak så gudomligt fint,

Och den som smakar, han skall få Guds glädje i överflöd.
Kan vi få Guds glädje här? Ja, vi får Guds glädje här!
Kan vi få Guds glädje här? Ja, vi får Guds glädje här!
Ty den som smakar, han skall få, Guds glädje i överflöd.
5. Jesus är nu vår uppståndne kung, och han uppstod för att ge oss liv.
Tag honom in och du skall se, du leva får i evighet.
Kan vi undfå evigt liv? Ja, vi undfår evigt liv!
Kan vi undfå evigt liv? Ja, vi undfår evigt liv!
Tag honom in och du skall se, du leva får i evighet.
205
1151
1 Drick av strömmen från Guds tron, ja livets vatten tag.
Ät av livets träd med frukt från Gud så underbar.
I Guds stad är Lammets härlighet vårt sanna ljus,
Här intet mörker finns.
Anden och bruden, de säger nu: Kom!

Och den som hör det, han säger nu: Kom!
Och den som törstar, han kommer nu hit!
Och livets vatten tar!
2. Kristus du är floden som i oss nu flyter fram.

Kristus trädet, Kristus frukten, dig vi njuta kan.
Kristus du är ljuset, du är morgonstjärnan klar,
I Kristus allt vi har.

3. För att äta livets träd, vår dräkt vi rena må.

”Herre Jesus! Amen! Halleluja!” är vår sång.
Nu vår ande vi uppövar, Kristus erfar då.
Vår Kristus smakar så!

4. Nu vi har vårt hem så härligt i församlingen.

Här är sanna enheten med alla syskonen.
Jesus för oss nu tillsammans hans liv visas fram,
Inom församlingen.

206
ATT ERFARA KRISTUS – NJUTA HONOM
1152
1. Till Jesus varje dag vårt hjärta närmar sig allt mer,
Är fagrare och ljuvare än fägnanden i skyn.
Det finnes inga ord som hans skönhet uttrycka kan,
Och varje dag hans ljuvlighet är bättre än igår.
En skattgömma ofantlig bortom all föreställning,

Och varje dag hans ljuvlighet är bättre än förut.
2. Hans härlighet oss bländade med rikedom och prakt;

Församlingen vårt hem där allt vi söker finna kan.
Ja, här han tillfredsställer nu vår längtan mer och mer,
Och varje dag hans ljuvlighet är bättre än igår.

3. Den livgivande Anden i vår ande lever nu,

Och genom Herrens smörjelse hans liv nu väller ut,
Med alla heliga vi frigör anden i glad sång,
Och nu är Herren ljuvare än vad han var igår.

4. För Herrens återupprättelse har vi blivit ett,

Församlingen och Kristus mänskor genast måste se,
Ja, allt vi har och allt vi är vi utgjuter var dag,
För Herrens underbara avsikt som vi lever för.

207
ATT ERFARA KRISTUS – NJUTA HONOM
1153
1. Vi har funnit Kristus som vårt allt, han är alltomfattande.
När vi ropar Herrens ljuva namn, så gudomligt underbart!
Han är glädje och så full av härlighet, tillfredställelse och verklighet.

Ja, han är nu vårt liv till evig tid och denna skatt blir rikare var dag.
2. Vi har sett att Kristus Anden är, i vår ande nu han bor.
Han är nära och berörbar för oss då vi åkallar hans namn.

3. Vägen till att leva Kristus är: Böneläsning, åkallan.

Denna mat och dryck tillräcklig är, mer och mer vi kan det se.

4. Ortförsamlingen vi funnit har, det är här vi hemma är,

Vi har lämnat alla splittringar, här är allt vad vi begär.

5. Med de heliga att mötas här, är den största fröjd som finns.
Det är här vår ande styrka får, och vårt liv blir meningsfullt.

208
ATT ERFARA KRISTUS – ÄLSKA HONOM
(Upprepa de två sista raderna i varje vers) 1154
1. Jag älskar dig Jesus, din kärlek till mig,
Har mig dragit till att söka och ila efter dig,
Har mig dragit till att söka och ila efter dig,
Min älskade är du, så ljuvligt är ditt väsen.
Mitt hjärta i dig är tillfredsställt.
2. Din kärlek o Jesus, är ljuvare än vin,

Väldoften av dina salvor omfamnar hjärtat mitt.
Väldoften av dina salvor omfamnar hjärtat mitt.
En källa i lustgår’n, en brunn med friskt vatten,
Ett flöde från Libanonsbergen.
3. Min älskade kom du, min lustgård är blott din.

Må dess vällukt utströmma och tillfredsställa dig.
Må dess vällukt utströmma och tillfredsställa dig.
Min brud, min syster, jag kommer till min lustgård,
Och festar på vin och mjölk och honung.
4. Som ett insegel Herre, på ditt hjärta mig fäst.

Kärlek stark såsom döden, dess glöd såsom eld.
Kärlek stark såsom döden, dess glöd såsom eld.
Ej vatten kan den släcka, ej strömmar kan den dränka,
Ej köpas kan den för rikedomar.
209
ERFARENHET AV KRISTUS – ÄLSKA HONOM
1158
1. Käre Jesus, dyre Jesus, du min kärlek vunnit har.
Vem lik dig, så skön och härlig?
Vem lik dig, så ljuv och älskvärd?
Med din skönhet du mig bländar,
Aldrig du jämföras kan.
2. Käre Jesus, dyre Jesus, glatt jag nu din stämma hör,

Sen din röst mitt hjärta intog,
Allt det andra jag nu lämnar,
Mina önskningar så tomma,
All min stolthet gått sin väg.
3. Käre Jesus, dyre Jesus, varför envisas jag så?

Lägger ner nu all min hårdhet,
Och med sång till dig omvänder.
Att din slav jag älskar vara,
Och med glädje lyder dig.
4. Käre Jesus, dyre Jesus, jag din väg nu välja vill.

Fast med tårar jag dig lyder,
Vill dock aldrig detta ångra.
Ditt behag är nu min längtan
Och din kärlek frid mig ger.
5. Käre Jesus, dyre Jesus, när du inte är hos mig,

Gryningen syns då långt borta,
Och mitt ansikte så dystert,
All min längtan är din ankomst,
Och din närvaro så ljuv.
6. Käre Jesus, dyre Jesus, kan jag nämna allt för dig?
Du min kärlek och min glädje,
Du min arvedel för evigt
Du är allt vad jag kan önska,
Inget annat är mig nog.
7. Käre Jesus, dyre Jesus, Jag mitt allt till dig vill ge.
Vem som du så täck och vacker?
Vem som du så ljuv och älskvärd?
Nej, det finnes ingen annan,
Som med dig jämföras kan.
210
ATT ERFARA KRISTUS – ÄLSKA HONOM
1159
1. Jesus, jag är gripen av din skönhet,
Med ett hjärta öppet helt för dig.
Med ditt eget lov i hjärtat skrivet,
Nu är jag i dig och du i mig.
När jag här din härlighet beskådar,
Fyll mitt hjärta med ditt återsken.
Herre, genomsyra mig, jag ber dig,
Att min ande ett får bli med din.
2. Du den rena klara morgonstjärnan,

Männ’skoson, jag dig på tronen ser.
Allt mitt eget lämnar jag bakom mig,
Så av dig jag fylles mer och mer.
När jag såg din glans för första gången,
All min egen härlighet försvann.
Nu mitt hjärta pris och kärlek bringar,
Smakar ljuvligheten av ditt namn.
3. Jesus kär, min alabasterflaska,

Krossar jag i kärlek blott till dig,
Och ditt huvud smörjer jag med nardus,
Bästa delen giver jag åt dig.
Allt, o Jesus på dig vill jag slösa,
Tillfredsställelse min kärlek ger.
All min kärlek, Herre, jag utgjuter,
Dyrbar olja ger jag dig med fröjd.
4. Herre, kom till berget utav kryddor,

Jesus vänd ditt ansikte till mig.
Drick, o Herre från mitt hjärtas källa,
I din famn jag evigt vila kan.
Ej blott ensam, Herre, jag tillbeder,
Men med alla heliga, din brud.
Giv att vi dig alla väg bereder,
Kom snart, kom och hämta hem din brud.
211
ATT ERFARA KRISTUS – FÖRBLI I HONOM
1162
1. Vi har nu funnit Guds gåta.
Vi har nu sett hans vision.
Vi är av Gud i hans Kristus.
Vi i vinträdet alltid kan förbli.
Vi lever och förblir,

I vinträdet så rikt.
All Guds rikedom har blivit min!
Herren har fört oss hit
Vi tänker stanna och
I vinträdet leva och förbli.
2. All möda och oro är gagnlöst.

Kämpa behöver vi ej.
Vi är i Herren för alltid.
Halleluja, i vinträdet förblir!

3. Smörjelsen växer inom oss,

Herrens gudomliga liv.
Guds dyra väsen förlänas
Då vi lever i vinträdet så rikt!

4. Nu när vi lever i flödet,

O, hur vi lyser och ler!
Gud och hans söner är ett nu
Ömsesidigt i vinträdet förblir.

212
ATT ERFARA KRISTUS – HANS MÄNSKLIGHET
1174
1. Vilken seger! O hur dyrbart!
Att Gud har blivit människa.
Han iklätt sig mänsklig skepnad
För att uppfylla sin plan.
Genom döden Satan krossad
Uppstånden en mänskoson.
2. Jesus, genom mänsklig levnad

Ormen fångat i sitt kött.
Han som människa har motstått
Frestarens varje listigt grepp.
Vi i anden honom äger
Allt han är har blivit vårt.
3. Nu i Jesu Kristi Ande

Finns hans fina mänsklighet.
Mänsklig dygd har han adderat
Till den Helige Ande.
Överflödande i Anden
Rik han är för alla här.
4. O hur gåtfullt! Ändå verkligt!

Han i mig sin boning fått.
I mitt hjärta han sig sprider
Att mitt liv han vara må.
Halleluja! Halleluja!
Honom lovsjunga jag vill.
5. Vilket under! O hur härligt

Gud uppenbarad är i kött.
Vi är lemmar i hans kropp nu
Hans mänsklighet i oss du mött.
Nu hans mänsklighet vi äger
För att bygga upp hans hus.
213
ATT ERFARA KRISTUS – SOM VÅR PERSON
1179
1. Den gamla skapelsen är nu korsfäst, med all sin uselhet och sitt förfall,
Och ormens väsen ock’ till graven gått, det är fullbordat, jag tillämpa kan,
Ja, det är sant!
2. Jag i min ande en Person nu har, född som en baby, liten och så svag,
Han växer genom Ordets rena mjölk, min inre mänska nu till seger för,
Mitt hjärta vann.
3. Som min Person mitt hjärta nu intag, den första platsen i mitt hela jag,
Det gamla livet än förföljer mig, du i mitt sinne, känslor boning tag,
Välkommen nu!
4. I anden sammanblandade är vi, gudomligt, mänskligt helt i harmoni,

Men i vår själ du måste bana väg, att din personlighet så härlig kan,
Uttryckas helt.
5. O, Herre vi vårt hjärta till dig ger, inred ditt hem och få din egen väg,
En plats där du kan vila, slå dig ner, och allt ditt verk du kröna kan genom
En ny mänska.
214
1180
Allt det gamla är tillintetgjort, allt han uppå korsets trä medtog.
Nu i ingenting vi tillämpar, det är dött för mig.
I min ande allt det nya bor, flödar i mig som en källa stor,
Flödar fram tills varje del han når, liv i överflöd.
I min ande min Person nu är, jag mitt hjärta var dag honom ger,
Att ett hem som inre mänskan ser, och en plats att slå sig ner, ja–
En plats som är hans egen – där finns hela fulla sanningen,
Där uttrycks allt vad han är för mig, i mitt hjärta bor i överflöd,
Som en sann Person.
Hans person i mig nu formas kan, jag en lem nu blir i kroppen hans,
Aldrig mer som individ jag går, med de heliga står.
Mer och mer han vår Person må bli, vår naturliga personlighet,
Undanröjes genomgripande, Kristus är vårt allt.
Endast Kristus vår Person blir kvar, våra egna mål till korset bar,
Tills församlingen av Kristus fyllts, byggts upp som en ny man,
Och så uppfyller Guds stora plan, nu han blandas kan med människan,
Han en egen boning funnit har, nådens rike han upprättar snart,
Över hela vår jord.
215
1181
1. Herre att få känna dig.
Uppriktigt vi söker dig
Till att erfara fullheten
I en konstant inre väg
Inte längre bara utåt
Eller med egen åsikt
Men i verklig kontakt O, Herre
Vi av dig skall bliva ledd
Herre din Person nu
Är i vårat inre
Må vi konstant erfara
Denna verklighet
2. Hela världen är i mörker
framförs av en fallen själ
och hur fienden nu formas
genom själsligt livs kontroll
ja så var vi, tills Guds nåd
fick sin Sons boning i oss
helt vi honom kommer känna
i församlingen helt fullt ut
Herre din Person nu
Är i vårat inre
Denna verklighet
3. Vår person i själen var
vilset vandrande omkring
aldrig vetandes vår ande
Guds fullhet uttryck skall
i den stund Jesus kom in
helt förändrat livet blev
nu medvetna om våran ande
Halleluja för detta liv
Herre din Person nu
Är i vårat inre
Denna verklighet
4. Vår person är nu vår ande
vilken härlig verklighet
att ha Kristus uttryck i oss
Guds syfte och helighet
inte själsliga tankar
utan andens styrka är
att ha Kristus som vår person
Han är vår och vi är Hans
Herre din Person nu
Är i vårat inre
Denna verklighet
216
ATT ERFARA GUD – HANS FRAMTRÄDANDE
1190
1. O, du har kallat oss, att inta Kannan och,
Ett heligt folk att bli, som dig uttrycka vill,
Men världens mörker har oss nu förblindat helt. Framträd o Herre vi nu ber.
Framträd o Herre för oss nu, för detta enda vägen är,
Avgudar överger, att Kannan blir vår del, Framträd o Herre vi nu ber.
2. Låt nu din härlighet, få lysa på oss mer,

Oss motivera Gud, vi kan dig följa nu.
Ditt ljus oss till dig drar, allt annat bleknat har, O Herre lys på oss vi ber.
O Herre lys på oss idag, till dess allt annat bleknat har,
Tills endast dig vi ser, strålande härlighet – O Herre lys på oss idag.
3. När du framträder här, så klart ditt talande,

Ditt ord oss kraften ger, vår fruktan finns ej mer.
O Herre kalla nu, din röst vi höra vill. O Herre tala nu vi ber.
O Herre tala i oss nu, ditt ord så klart nu till oss ge,
Vårt hjärta öppnas helt, du av dig själv oss ger. O Herre tala i oss nu.
4. All ära vi dig ger, för vi det ej förmår,

Du kallat oss ju har, du är ursprunget vårt!
Vi detta kall mottar, genom att skåda dig – O Gud av härlighet nu kom.
O Gud av härlighet nu kom, vi vet att detta vägen är,

Ditt kall besvara att, du nu kan va vårt allt – O Gud av härlighet kom fram.
217
ATT ERFARA GUD – SOM LIV
1191
1. Från min ande nu flödar en källa av liv, Den treenige flödar i mig.
Gud vår Fader som ursprung och Sonen vår väg,
Samt Anden som för liv till mig.
Liv så dyrbart och ljuvligt för mig.

Nu mitt själsliv jag helt lägger ner,
Herre, flöda ditt renande liv,
Som vid din återkomst min krona blir.
2. I ett friskt gräs så grönt, Herren vila mig ger,

Han mig leder till vatten så skönt.
Ingen oro och möda och arbete tungt,
Vid flödet jag vilar så lugnt.

3. Till det heligaste, Herren kallat mig har,

I hans närvaro nu jag får bo.
Halleluja ett ord han då sade till mig:
”Förbli som en gren nu i mig.”

218
1193
1. Liv är Fadern Gud i Kristus Jesus.
Han som Anden flödar in i oss.
Honom njuter vi, en underbar Person!
Vi har nu fått liv, ja övernog.
2. Pånyttfödelsen vi fått erfara,

När för honom vi oss öppnade.
Föddes då på nytt, ett annat liv vi fick,
Och det flödar fram till evigt liv.
3. Inom oss han är Anden så levande,

Från vår ande han nu flödar ut,
Till vårt hjärta och förvandlar varje del,
Genom livet som han själv ger ut.
4. Vi med Gud nu måste samarbeta.
Sätter nu vårt sinne på Guds Son.
Vi nu vänder om från allt som leder bort.
Tills vi honom har i vårt blickfång.
5. Herre, i vår ande du din boning har.
Än din avsikt du fullborda vill.
Om vårt sinne nu allt gammalt lämnar kvar,
Liv och frid vår arvedel ska bli.
6. Herre, vi nu låter varje tanke,
Fångas av ditt Ord, så njutningsfullt.
Tillförsel vi får, vårt sinne här förblir,
Tills vårt sinne helgats helt och fullt.
7. Detta liv vi måste praktisera,
Våra tankar fyllda med Guds Son.
Prisar honom nu, vi honom leva kan,
Nu vårt sinne i honom förblir.
219
1194
1 Vi kan leva av två olika linjer idag –
Och den ena är liv som för oss till Kristi nåd.
Men den andra är kunskap som tar död på oss.
Därför måste vi veta vilken linje vi tar.
Kör:
O, vi väljer Guds linje, aldrig lämnar vi den.
Vill ej längre ha kunskap som så slugt tar vårt liv.
Herre, ditt namn berör i daglig åkallan,
Lever i din närvaro, i din tillkommelse.
2 Herre, Abel, han var i ständig kontakt med dig,
Genom liv, ej i kunskap, må vi göra det med.
Liksom Enos ditt namn så troget åkalla’,
Liksom Hanok som vandrade med dig varje dag.
Kör:
3 Låt oss leva och vandra i ditt heliga ljus,

Som förvandlade gamle broder Abraham.
Både Isak och Jakob levde likadant,
Även Moses, som var beroende av ditt liv.
Kör:
4 Och kung David, han åt av livets träd varje dag.

Daniel bad till sin Gud och levde blott för hans plan.
Jesus levde av Fadern i fullkomligt liv.
Nu som kroppen vi lever blott på livets linje.
Kör:
220
UPPMUNTRAN – ATT GÅ VIDARE
1206
1. Det finns ett lopp att löpa här, Halleluja!
Och ett sätt för oss att vinna det,
Till oss alla som är här, Halleluja!
Gud har sagt, ”Din blick på honom fäst!”
Se nu bort! Ja, se nu bort!

Se på Jesus dag för dag!
Från allt annat se nu bort, se på Jesus!
Se nu bort, din blick på honom fäst!
2. Se nu bort från allt omkring, Halleluja!

Från all strid och från allt larm, se bort.
Se nu dit där friden finns, Halleluja!
Se nu bort, din blick på honom fäst.

3. Se nu bort från nyckfull själ, Halleluja!

Se nu bort från dina egna fel.
Se på målet framför dig, Halleluja!
Se nu bort, din blick på honom fäst.

4. Se nu bort från allt förflutet, Halleluja!

Se nu bort från både gott och ont.
Vid den levande håll fast, Halleluja!

5. Se nu bort på Herren själv, Halleluja!

Han fullbordar det han påbörjat har.
Vilken nåd att löpa loppet, Halleluja!
Vi når fram när vi på honom ser.

221
FÖRSAMLINGEN – VISIONEN
Melodi 66 med repetitioner. 1220
1. Tag från mitt hjärta alla täckelser, uppenbara dig för mig.
En vision så klar, O Herre nu, av återupprättelsen ge.
2. Genom uppenbarelse jag förstår, den kraft som uppväckt Kristus har,
När jag i tro denna kraft mottar, jag till hans Kropp blir ledd.
3. Din kraft så mäktig mig satt fri, från världens ting som mig har stört.
Och in i ortsförsamlingen, har denna kraft mig fört.
4. I ortsförsamlingen jag behöver ta, Kristus som min egen person,

Mitt yttre minskar för var dag, mitt hjärta för Herren är.
5. Jag tar dig som min person nu Herre, jag är med dig korsfäst.
Mitt inre har upprättat blivit, du nu i mig bor.
6. När dina lemmar sig förnekar, då din Kropp kan bliva känd,
När vi tar del av din person, den nya mänskan blir sedd.
7. Församlingslivet är den nya, människan uttryckt på vår jord.

En korporativ mänska är, din Kropp den är en person.
222
FÖRSAMLINGEN – SOM GUDS HJORD
1221
1. En underbar herde, vår Jesus, förde från fållan oss ut,
In på hans ängar så gröna, ymnighet förutan slut!
Församlingslivet! Härliga fest och förråd!

Här får jag leva i enhet, Gud bjuder liv och sin nåd.
2. Sökte i splittringen länge, trötta och svältande får.

Till goda landet oss förde, härligt vår ande nu mår.

3. Jesus vår ymniga grönska, föda som smakar så gott.

Vi som hans får har här bete, rikt överflöd har vi fått.

4. Vi bor på berget det höga, våta i morgonens dagg,

Släcker vår törst vid vår källa, med vatten, levande klart.

5. Kristus vår vila och njutning, rädsla vi känner ej mer.

Fåren i säkerhet vilar, Herren beskydd åt dem ger.

223
FÖRSAMLINGEN – SOM GUDS STAD
1222
1. Lovsjunga och prisa Herren Jesus Krist’,
Nu i Jerusalem hans boning är.
Proklamera högt hans stora gärningar,
Hans tron i himlen, ändå är han här.
Frälsning från Sion kommen är till jord,
Frihet för fången, säger nu hans ord.
Sjung nu högt av glädje alla ni som tror,
Sjung nu högt av glädje alla ni som tror.
2. I din stad så helig mitt ibland oss bor,

Herre, vår Herre högtlovat ditt namn!
Med vår lovsång du på tronen är upphöjd,
All din glädje du i Sion har.
I din församling nu du gör ditt verk,
Du som vår arvedel, vi är tillfreds.
Underbara gåvor du har givit oss,
Underbara gåvor du har givit oss.
3. Vem får i hans tabernakel bo,

Vem får komma upp till berget Sion?
De som söker honom renar hjärtat sitt,
Alla de som söker hans ansikte.
Sök nu hans ansikte, ni som vill,
Öppnade hjärtan, Kungen kommer in.
Nu skall han leva och regera här,
Nu skall han leva och regera här.
4. Se Guds tabernakel står nu bland hans folk,

Emmanuel – Gud med oss, är vår sång.
Allting är berett för alla Herrens barn.
Kristus, församlingen har blivit ett!
Lyft era ögon, alla ni på jord,
Portarna öppna, Konungen drar in.
Jubla alla ni, han kommer som regent!
Jubla alla ni, han kommer som regent!
224
FÖRSAMLINGEN – SOM KRISTI KROPP
1225
1. Dig som Kroppen nu att känna är ett stort behov idag,
Att i dina lemmar se dig, är en verklig bönesak.
Ej blott känna dig som huvud över mig som individ
Men att se dig inkarnerad, dig som Kroppen-Kristus se.
2. Många år vi sökt och längtat, efter verklighet så rik
Vi såg uppåt, sökte inåt, för att få en glimt av dig.
Uppenbara nu att Kristus, själv är Kroppen manifest,
Och att Kristus bor inom oss, han som Kroppen är uttryckt.
3. Lätt benägen att gå vilse, egna tankar för mig bort.
Lätt för självet dig att söka utan verklighet berör.
Vi behöver dig att finna i var lem på jorden här,
Evig Gud som bor ibland oss, han för oss då kan bli känd.
4. Min självständighet begränsa, må jag vända till din Kropp.
Ej blott söka ljus från ovan, men få ljus i Kroppen ock’.
Vi från lera nu förvandlas att som stenar bygges upp,
Vinn din hjärteönskan i oss, att du i oss blir uttryckt.
225
FÖRSAMLINGEN – SOM KRISTI KROPP
1226
1. O, vad härlig Kristi samling är och vi är del av den.
Vi är glada, Herren har oss gjort till ett!
I vårt universum finns en kropp och vi tillhör den nu.
Halleluja, Herren har oss gjort till ett!
Halleluja för Kroppen!

Vi är lemmar nu i Kroppen!
Vi är endast för Kroppen!
Halleluja, Herren har oss gjort till ett!
2. Inga kristna individer, men en korporativ enhet,

Gud ska ha det för sitt fulla uttryck nu,
Inga kristna egna kyrkor, men en korporativ kropp.
Halleluja, vi är ett i Kroppen nu!

Satan skakar inför Kroppen!
Vi har seger nu i Kroppen!
Halleluja, vi är ett i Kroppen nu!
3. De sju ljusstakarna är i sin natur gudomliga,

Kroppen tillåter ej något mänskligt här.
O, vad ljusstakarna skiner när vi delar Guds natur.
Halleluja, nu den skiner riktigt klart!

För ljusstakarna i Kroppen!
För den skinande Kroppen!
Halleluja, nu den skiner riktigt klart!
4. Hur kan vi bli ett, gudomliga och skinande också?

Halleluja, äta Jesus är vår väg!
Han är livets träd och mannat och en fest så ren och ny.
Halleluja, vi kan äta honom nu!
Vi blir ett genom att äta!

Och vi skiner av att äta!
Blir gudomliga som Jesus.
Halleluja, äta Jesus är vår väg!
226
FÖRSAMLINGEN – SOM KRISTI BRUD
1227
1. O, Jesus, du så värdefull, du kom att dö och ge oss liv.
Du kommer åter till vår jord, din brud till dig att hämta.
Jesus! Ja du kommer snart.

Jesus! Du vår brudgum skön
Jesus! Inta hjärtat vårt,
Vi nu din brud ska vara.
2. Din största önskan Herre är, blott ej att återlösa oss.

Men att vi vill ett pris nu ge, din brud för evigt vara.

3. Som jungfrur enkla vi må va’, ej någon annan man vi har,

Att när han kommer vi då kan, hans brud för evigt vara.

4. Ej denna värld vår kärlek tar, för Herren önskar oss envar,
Vår kärlek nu oss helt förtar, att du må komma evigt.

227
FÖRSAMLINGEN – SOM KRISTI BRUD
1229
1. Församlingen Gud älskar,
Hon är hans välbehag.
Vart ord och varje handling,
Han gör för hennes skull.
Hans kärlek är djupt rotad,
Hans vilja hård som stål.
Långt före jorden grundats,
Hans Brud var allt han såg.
2. På kvällen när allt skapats,
Han skådade sitt verk,
Vart drag han djupt begrunda’
Med välbehag och fröjd.
Men djupt inom hans väsen,
Hans avsikt så fördold,
En längtan outgrundlig,
Hans fullkomliga Brud.
3. Gud fastställde sin avsikt
Att vinna sin motpart,
Hans syfte är orubbligt,
Förblir i evighet.
Hon hånad är av Satan,
Bedragen av hans lögn,
Men aldrig övergiven,
Guds längtan aldrig dör.
4. Barmhärtighet nu blomstrar,
Guds kärlek svämmar stort,
Med nåd han henne sökte,
Med vishet omätbar.
Sin brud han vann med kärlek,
Hans liv han gav som pris,
Blott Gud dess glöd begriper,
Dess doft än finnes kvar.
5. I uppståndelsens ljussken
Han närmar sig sin Brud
Med härlighetens strömmar,
Guds kärlek svämmar ut.
När hon sin Brudgum skådar
Hans hjärta flödar ljuvt,
Tills hon, hans motpart, upprycks,
En efterlängtad Brud.
228
FÖRSAMLINGEN – SOM DEN NYA MÄNNISKAN
1232
1. Av natur vi döda var i synd,
I en värld av disharmoni.
Men tillsammans Gud oss uppväckt har.
Han har upprest oss tillsammans med sin Son.
Jesus, han för oss nu tillsammans,

Kom och se de heliga är ett,
Hans kärlek fogar oss tillsammans,
Herrens fullhet nu gestaltas mer och mer.
2. Nu med alla heliga vi kan,

Fatta hela Guds dimension.
Känna Kristi kärlek, o så stor.
Vi tillsammans blir helt fyllda med vår Gud.

3. Nu vi känner Herrens frälsningsplan,

Herrens hemlighet nu vi vet,
Kristus och församlingen vi ser,
Och hans fiende blir bragt till skam därmed.

4. Nu till Gud vi ber för denna sak,

Att vår inre människa blir styrkt,
Skapa i vårt hjärta nu ditt hem,
I din kärlek och din plan nu håll oss fast.

5. Nu i kroppen kan vi passas in,

Varje lem i kroppen näring får.
Genom kraften avmätt av vår Gud,
Genom tillväxt hela kroppen mognad når.

6. Som den nya människan vi kan,

Nu uppfylla det som är hans plan.
Ära vare nu till dig, Guds lamm,
I församlingen i evigheten lång.

229
FÖRSAMLINGEN – SOM DEN NYA MÄNNISKAN
1233
1. I församlingen vi har nu funnit vårt hem,
Här med bröder vi gläds varje dag.
Här är Kristus vårt liv, inget strävande mer,
Halleluja vi hemma är!
Nu vi hemma är, Ja vår sökan till ända är.

Alla dagar vi har, han all ära ska ha.
För församlingen – Halleluja!
2. Här Gud vila kan, här är skatten han vann.

Här hans hjärta kan fröjdas var dag!
Våra hjärtan hans hem, aldrig Satan får del.
Här hans härlighet fullt visas fram.
Guds hem vi nu är, här hans sökan till ända är.

Alla dagar vi har, han all ära ska ha.
För församlingen – Halleluja!
230
FÖRSAMLINGEN – SOM VÅRT HEM OCH VILA
1234
1. Jag törstat så uti det torra Babylon
Och ingenting mig tillfredställde då.
Men så en dag till Ortsförsamlingen jag kom,
Där flödar livets vattenkälla fram.
Kör: Dricker nu av livets vattenkälla,

Lycklig jag nu är, Tillfredsställd jag är.
Dricker nu av livets vattenkälla,
O, underbara, rikliga förråd!
2. Så ljuvligt är det vatten som vi får från Gud,

Det flödar in och flödar ut ur mig.
Och nu jag funnit platsen jag så länge sökt,
Och där finns liv, ja liv i överflöd.

3. O, syskon kom till oss i Ortsförsamlingen!

En källa flödar här så djup och bred.
Må Herren föra dig till Ortsförsamlingen,
Där nu din ande helt kan bli tillfreds.

231
1236
1. I församlingen ett ljud av liv vi ständigt höra,
Där vi Kristi glädje alltid klart uttrycka kan.
Babylon och världens ting, det vill vi inte röra.
Vi är evigt hemma i Kristus vårt land.
Vi samlas här i Anden, den lokala grunden är klar.
Är tillsammans här med syskon, familjen funnit har,
Ja, vi tillsammans med församlingarna, högt utropa skall:
Ett halleluja för Kristus vårt land!
2. Vårt förflutna har vi lämnat med dess innebörd,
Världen fjärmas mer och mer, den ej oss binda kan.
Jesu Kristi kärlek har vårt innersta nått fram till.
Intet kan oss rycka från Kristus vårt land.
3. Jesus sa: ”Församlingen på klippan skall jag bygga.”
Nu vi ser hans plan och avsikt börjar träda fram.
Lemmar till hans kropp nu fogas, som det honom passar,
Vi nu bygges samman i Kristus vårt land.
4. Herrens återupprättelse överallt frambryter,
Och församlingarna står i enhet starkt i bön.
Herre, skynda dagen då vår jord skall genomljuda,
Av ett halleluja för Kristus vårt land!
232
1237
1. Till församlingslivet härligt, till sin trädgård han oss fört.
Att uppleva Kristus, han som växer här.
Riklig njutning till hans heliga som ett i honom är.
Han är ny och frisk och tillgänglig och kär.
Jag är lycklig här på denna plats. I trädgården i hans nåd jag gror.
Ingen större fröjd jag känner än att äta livets träd,
Och bli fylld av livets vatten mer och mer.
2. Ingen skola, industri, ej heller något kyrkohus,
Men en trädgård att plantera och att så.
Han har satt oss här tillsammans, vi hans trädgård bliva må,
Där han fritt oss kultiverar och vi gror.
3. I församlingslivets trädgård, finns ett träd med riklig frukt,
Fullt av liv och så tillgängligt nu som mat,
Var nu enkel, ej förhärdad, släpp din mening, Kom och ät!
Ta in Jesus varje stund han smakar gott!
4. Vi har trädet, vi har vattnet, Gud nu flyter in i oss,

Ingen törst och inga strider har vi mer.
Halleluja! I hans trädgård Jesus flyter in i oss.
Som en riklig tillförsel för oss att gro.
5. Är du inte glad och tacksam för att Herren dig har fört,
Dit hans rikedomar alltid flödar fritt?
Var nu lycklig, vi i anden nu på honom festa kan,
Så Guds trädgård frukt i överflöd får fram.
233
1238
Ny melodi
1. Aldrig nå’nsin har jag drömt
Att en sådan plats var verklig.
Där all gråt och sorg tar slut,
Ändlös sång av fröjd i överflöd.
Han som väldigt sällan sjöng,
Nu i glädje stämmer in,
Sjunger hymner med de heliga, ekar ändlöst lov och pris.
2. Dag för dag vår värld fortgår
Såsom den alltid har gjort.
Alla famlar blint för sitt,
Undrar om det finns nåt mer;
Sån var jag och skulle vara än,
Tills din nåd mig tog sig ann;
Full av tacksamhet jag ropar ut: ”Nu är jag i Guds familj.”
3. Vilken glädje att få se,
Verkligheten ljuv och subjektiv
Inom denna inre nåd
Som vi erfar då vi möts.
Ymnigt liv givet av Herren
Som min sanna verklighet,
Lova Herren för hans sanning stor: Nu jag tillhör hans familj.
4. Världen närmar sig sitt slut,
Snart så ser vi din regering.
Må du vinna ditt folk snart
För din boning och ditt hem.
För min skull du gav ditt allt,
Liksom jag ger nu upp mitt.
Allt jag ger för din församling här, för att tillfredsställa dig.
234
FÖRSAMLINGEN – ATT BYGGA GENOM TILLVÄXT I LIV
1240
1. Djupare nu i ditt kors, o Jesus, djupare med dig.
Död och liv, de alltid följes åt för, det är livets väg.
O djupare vi ber, ditt verk då i oss sker.
Allt djupare vi går, tills förnyelse vi når.
2. Högre nu i Jesu liv allt högre, högre dag för dag.

Genom Jesu liv vi når allt högre, det är hans behag.
För högre liv vi ber, väx i oss mer och mer.
Förvandla oss var dag, tills i oss du är vår lag.
3. Växer, växer, han i oss nu växer, mera dag för dag.

Han nu flödar in i vardagslivet, det är hans behag.
För tillväxt vi nu ber, föröka i oss mer.
Att veta är ej nog, nej ditt liv i oss må gro.
4. Levnad , Kristus han är nu vår levnad, han är tillämpbar.

I allt stort och smått jag låter honom nu alltmer delta.
Att leva Kristus ut, tills varje dag tar slut.
Åkalla högt hans namn, han kan föra dig i hamn.
5. En Person, ja Jesus vår person är, han i oss nu bor.

Han vår smak, vår attityd och handling, av honom beror.
O, vår Person du är, vårt hjärta inta mer.
Ditt liv vi leva må, tills du helt är vår Person.
6. Ortsförsamlingen är rätta platsen, flödet finns ju här.

Höjd och djup, ja Kristus är vår levnad, tillväxt nu vi bär.
Församlingen idag, är Kristus i sin prakt.
Vårt eget får sitt slut, så din Kropp kan komma ut.
7. Bygga, bygga, nu vi ser uppbyggnad av församlingen.

När vi erfar Kristus byggs vi samman, det är Herrens väg.
Bygg upp oss nu vi ber, din Ande nåd oss ger.
Att vi kan vara män, för det nya Jerusalem.
8. Komma, komma, Jesus snart skall komma, för sin kära brud.
I församlingen vi gör oss redo, lyssnar till hans bud.
O, Jesus, kom igen – vi ropar var och en.
Vi prisar, lovar dig. Kom igen! Amen! Amen!
235
FÖRSAMLINGEN – INVIGELSE
1248
1. Kung David en gång svor:
”Jag vill inte bo i huset,
Jag kan ej finna ro,
Mina ögon finna vila.
Förrän o store Gud du får,
Ett hus, en vilostad.
En vilostad där du kan bo,
Och vi ditt folk med dig”.
2. Förblindade vi var,
Av vårt dagliga bekymmer.
Guds hus ju öde är,
Bryt igenom, väck oss Herre!
Stå upp och samla virke,
Bygg åter Herrens hus!
Vi säger ej: ”En annan dag.”
Det tid nu är, kom bygg!
3. O Herre, uppväck nu
Några för din egen boning.
Ja, som på Davids tid,
En kvarleva som är villig,
Att bygga upp ditt hus igen,
O ett välsignat bud,
Ditt hjärtas val, vår önskan är,
Vi kommer, bygger nu.
4. Och dem du kallar nu,

Lägg allvarligt det på sinnet.
Att helt inviga sig,
För din boning helt sig binda.
Ty dödsrikets portar kan
Aldrig få den på fall.
Vår tid är kort, blott få det ser,
O, Herre bygg i oss!
236
FÖRSAMLINGEN – ÖVERVINNARNA
1271
1. Korsar stora vatten, Hebréer kallas vi,
Över Eufrat där avgudar slogs ner.
Andra sidan lämnat, nu till Kanaan går,
Söker en stad som alltid ska bestå.
Vi är Hebréer, ja, det är vårt namn,
Korsade vatten, alltid går vi fram
Bygger Guds hus att han på jord kan bo,
Bygger Guds hus att han på jord kan bo.
2. I Egypten bundna, byggt åt Farao,
Då sade Gud, ”Låt nu mitt folk få gå”!
Röda havet korsat, andra sidan nått,
Till havets botten Farao har gått.
Gud av Hebréer tala nu igen!
Gud av Hebréer, led oss fram igen.
Fräls nu ditt folk från denna onda tid,
Fräls nu ditt folk från denna onda tid.
3. Vi är fria nu att bygga upp ditt hus,
Ditt tabernakel är vårt sanna hem.
Allt det gamla lämnat i floden Jordan
Kämpar för Kanaan, Riket träder fram.
Frälsningens furste ljuder sin trumpet.
Stad efter stad oss underlägges helt,
Hans rike vinna, in i vilan gå,
Hans rike vinna, in i vilan gå.
4. Det som Gud har givit stelnat i sin form,
Därför i öknen ropades: ”Vänd om”!
Än en gång gå över, Gud vill framåt gå,
Judendom över, lyssna på min Son!
Vänd från profeter, vänd er till min Son,
Denne jag älskar, jag i honom kom.
Hans Ord kan frälsa helt igenom allt,
Hans Ord kan frälsa helt igenom allt.
5. Nu vi vunnit seger, på glashavet står,
Vi korsar över sista gången får.
Mose lovsång sjunger, fullständigt vårt lov,
Se, våra fiender under vår fot.
Vi är Hebréer, ja det är vårt namn,
Gud har sin stad och Satan kom på skam.
Gud är vår arvslott i all evighet,
Gud är vår arvslott i all evighet.
237
FÖRSAMLINGEN – ÖVERVINNARNA
1273
1. Kristus har oss kallat ut,
Nu han kallar oss igen,
Till hans kallelse säg, ”Amen!”
Övervinn!
Hans församling fallit har,
Kanske kunskapen finns kvar,
Men det saknas liv och kraft, så
Övervinn!
Övervinn! Övervinn!
Övervinn den fallna kyrkan, Övervinn!
Allt ditt verk åt sidan lägg,
Alla läror som oss skiljer,
Herren ät i alla lägen, Övervinn!
2. Herren sa till Adam: ”Ät!”

Detta bud nu åter hörs.
Detta fienden besegrar,
Övervinn!
Kom och njut av livets träd,
Diskussion är ett fördärv.
Äta Kristus vägen är,
Övervinn!
3. Läror ej förvandling ger,

Guds mål då vi aldrig ser,
Men att äta Kristus mer,
Övervinn!
För att övervinna, Ät!
En och en och när vi möts,
Han en fest för oss att njuta,
Övervinn!
4. Gossebarnet födas kan,

Herren åter komma kan,
När vi honom äter var dag,
Övervinn!
Gossebarnet vi må va,
Den församling han vill ha,
Bruden som han älskar så,
Övervinn!
238
FÖRSAMLINGEN – FILADELFIA
1278
1. I församlingen finns kärleken för dig,
Kärlek ren och varm, kärlek djup och sann.
Varför ensam gå och vänner söka när,
I församlingen en vän du har så kär?
2. I församlingen finns liv ja, övernog,
Varm som solens sken, ljuv som morgondagg.
Varför fruktan bära, oro i ditt bröst,
När församlingen kan skänka sådan tröst?
3. I församlingen finns arbete för dig,
Sånt som kanske änglar skulle vilja ha,
Varför sucka efter ett fint och lönsamt jobb,
När församlingen behöver dig så väl?
4. I församlingen finns plats också för dig,
Härligt strålande med glädje och med frid.
Varför vandra runt så rastlöst utan rot,
Om församlingen en plats för dig berett?
239
ANDLIG KRIGFÖRING – INTA LANDET
1287
1. Vi har ett land! Ett land som Gud har givit oss 3. Vi har Guds Ord! Det skrivna Ordet som vår mat.
Hans Kristus är så riklig i vårt liv. Vi äter Ordet, säger sen ”Amen!”
Vi har nu fått hans utrustning för denna strid: Och genom dagen påminns vi om detta Ord
Hans blod, hans Ord, hans Ande och hans Kropp. Som inrättar vår livsstil inifrån.
(Systrar sjunger) (Systrar sjunger)

Kom, låt oss inta landet, bröder, Kom, låt oss inta landet, bröder,
Det land som Gud har givit oss. Det land som Gud har givit oss.
Var stark och trofast, för vi kan ta det Var stark och trofast, för vi kan ta det
Och vinna detta rika land! Och vinna detta rika land!
(Bröder sjunger) (Bröder sjunger)

Kom, låt oss inta landet, systrar, Kom, låt oss inta landet, systrar,
Med ivrig strävan och tillit Med ivrig strävan och tillit
Vår Gud har talat, han går framför oss Vår Gud har talat, han går framför oss
Och gett oss allt vad vi bör ha! Och gett oss allt vad vi bör ha!
2. Vi har Guds blod! Hans Kristus gav sig själv åt oss 4. Guds Ande är vår verklighet och hela liv.
En fläckfri gåva åt vår Herre Gud. Han styr allt som vi känner i vårt själv.
Och därför går vi inför nådens tron med mod Han bor i oss och vi alltmer i honom bor
Guds dyra blod oss renar dagen lång. Och leder oss till allting som är sant.
(Systrar sjunger) (Systrar sjunger)

Kom, låt oss inta landet, bröder, Kom, låt oss inta landet, bröder,
Det land som Gud har givit oss. Det land som Gud har givit oss.
Var stark och trofast, för vi kan ta det Var stark och trofast, för vi kan ta det
Och vinna detta rika land! Och vinna detta rika land!
(Bröder sjunger) (Bröder sjunger)

Kom, låt oss inta landet, systrar, Kom, låt oss inta landet, systrar,
Med ivrig strävan och tillit Med ivrig strävan och tillit
Vår Gud har talat, han går framför oss Vår Gud har talat, han går framför oss
Och gett oss allt vad vi bör ha! Och gett oss allt vad vi bör ha!
5. Vi har hans Kropp! De heliga är alla här

Att uppfylla Guds stora verklighet.
Tillsammans ska vi vinna Kristus som är allt:
Vårt liv, vårt land och allt vad vi vill ha!
(Systrar sjunger)
Kom, låt oss inta landet, bröder,
Det land som Gud har givit oss.
Var stark och trofast, för vi kan ta det
Och vinna detta rika land!
(Bröder sjunger)
Kom, låt oss inta landet, systrar,
Med ivrig strävan och tillit
Vår Gud har talat, han går framför oss
Och gett oss allt vad vi bör ha!
240
ANDLIG KRIGFÖRING – EVANGELIUM
1293
1. Som människa
Är jag syftet med Guds skapelse
Som människa
Är jag syftet med Guds skapelse
Gud gjorde så
Ty han vill få
En ny mänska till att vara centrum på jorden här.
2. Kristus i mig –
Han är innebörden av mitt liv
Kristus i mig –
Han är innebörden av mitt liv
Han bor i mig
Han lämnar ej
Han är meningen och syftet med mitt mänskliga liv.
3. Församlingen -
Kristi uttryck på vår jord idag
Församlingen -
Kristi uttryck på vår jord idag
Guds plan med oss
Ett enat folk
Är att vi – en enad mänska – nu må styra vår jord.
4. Församlingen –
Det är verkligen gemenskapsliv
Församlingen –
Det är verkligen gemenskapsliv
Vi växer till
För Gud han vill
Att vi äter, dricker Kristus och byggs upp till ett.
5. Vad gör vi nu?

Vi bör gå och vinna lärjungar
Vad gör vi nu?
Vi bör gå och vinna lärjungar
När vi gör så
Bygger vi på
Låt oss resa världen runt och vinna lärjungar här.
241
HÄRLIGHETENS HOPP – FÖRBEREDELSE
INFÖR KRISTI TILLKOMMELSE
1307
1. Den dagen närmar sig då Jesus kommer,
Din tid använd, förspill den ej min vän.
O, gör oss redo för din återkomst nu,
Då vi tar vara på var dag och stund.
När Jesus kommer, får vi honom möta?

När Jesus kommer, är vårt själsliv slut?
Han kommer snart, de visa han tar med sig.
O, låt oss inte då få stanna kvar.
2. O, hjälp oss nu var gyllne stund att fylla,

Tills våra kärl av oljan genomträngs.
Vi säger Amen till vart prov du sänder,
Föröka dig, din kärlek flöda kan.
Han kommer snart – var stund är nu så dyrbar.

Oljan finns här – O, låt oss köpa mer.
Säg Amen till var prövning och var plåga
Riket blir vårt när vi allt det utstår.
3. O, Herre, vänd oss bort från själslig njutning,

Att vi må se ditt ljuva anlete.
O, låt oss löpa framåt dig att möta,
Och tålmodigt i loppet stanna kvar.
När Jesus kommer, har vi hans närvaro?

När Jesus kommer, ser vi hans åsyn?
O, låt ej lättja aldrig oss förvilla,
Vi svartsjukt håller fast hans närvaro.
4. Vi som hans Brud, går fram att honom möta,

Och våra lampor brinner ljust och klart.
Fyllda är kärlen, härlighet framför oss,
Helt tillfredställda vi med honom blir.
Ja, tillfredställda – Kristus och hans Brud då

Ja, tillfredställda – i all evighet.
O, vilken vila, glädje, kärlek, förmån,
Hans Brud få va’ hans bröllopsfest delta.
242
HÄRLIGHETENS HOPP – FÖRBEREDELSE
INFÖR KRISTI TILLKOMMELSE
1308
1. Vi har olja i lampan, vi brinner.
Vi har olja i den idag.
Till vår ande, o Herre, vi vänder.
Ja, vi vänder, vänder dagen lång.
Herre! Amen! Halleluja!

Vi vill brinna, brinna varje dag.
Herre! Amen! Halleluja!
Vänder, vänder dagen lång.
2. Fyllda kärl ska vi ha när du kommer,

Vi ska lagra ett tryggt förråd.
Så vi ger våra kärl för din fyllning,
Våra lampor aldrig slockna skall.
Fyll oss, Jesus! Fyll oss, Jesus!

Varje stund, o giv oss mer av dig.
Fyll oss, Jesus! Fyll oss, Jesus!
Fyll oss med din verklighet.
3. Låt oss brinna tills Herren oss möter,

Tills den dan ska vi brinna klart.
Sedan går vi till bröllopsfesten
Och vi brinner, brinner alltid klart.
Kom, o Jesus! Kom, o Jesus!

Kom och se oss fyllda, brinnande.
Kom, o Jesus! Kom, o Jesus!
Kom och hämta hem din brud.
243
EVANGELIUM - ALLMÄNT
1327
1. En gång jag en källa sökte,
Något djupt så min törst försvann.
Men den källan som jag drack ur –
Ingen mättnad för själen fanns.
Så en dag jag honom fann.
Min törst den släckte han,
Blev en källa inom mig där
Liv och nog jag fann –
Nu jag dricker!
Jesus, Jesus, nu är du mitt liv!

Jesus, Jesus, är mitt liv!
Jag behöver aldrig törsta mer.
Jesus, Jesus är mitt liv,
2. När jag smakat den källans vatten

I mitt hjärta en längtan brann.
I Guds Ord en vision jag mötte:
Att ta del av gemenskap sann.
Så en dag han fann mig.
Jag hans församling ser.
Jag fått liv i överflöd jag,
Söker inte mer –
Halleluja!

3. Du som kämpar och som strävar –

Det är alls inte mödan värt!
Öppna nu i tro ditt hjärta.
Säg blott ”Jesus” och han är där.
Då du finner honom,
Hans namn dig frälsning ger.
Förenad helt med honom ett, du –
Ej densamme är!
Helt förvandlad!

244
Sjung första raden i varje vers två gånger 1331
1. Smaka och se – att Herren är god.
Han är god för dig, han är god för mig.
Så vad helst du än gör, bara smaka och se.
2. Åkalla hans namn – han förändrar ditt liv.

Fantastisk nåd vill han ge till dig.
Om du på varje plats, åkallar hans namn.
3. Sann kärlek ska flöda in i ditt liv.

Vår Gud i skyn kommer fylla dig.
Och den sanna kärleken finns nu i dig.
4. Så prisa Gud – för hans liv i dig.

Nånting av Kristus har han gett
In i ditt liv – så prisa Gud!
245
1332
1. Visste du att du blev utvald innan världens grund var lagd,
Att du av vår Gud blev utsedd för att fullfölja hans plan?
Nånting i ditt inre väsen säger dig det här är sant,
Därför är du på vårt möte och nu känner just så här.
2. Alla dina misstag synder, allting som du nånsin gjort,

Allt det här har Gud förlåtit och lämnat det till Guds Son.
Kämpa ej, nej bara tro på hans ord som försäkrar dig,
Att du bara tror och tackar för allt som han gjort för dig.
3. Visste du att hela Bibeln faktiskt är Guds Testament’?

Allting som har gjorts av Kristus är blott menat för Guds barn.
Som hans barn är du inräknad, ty hans ord är sant och fast.
Så av tro du genast ärver allt som han har gjort för dig.
4. Visste du att Gud är med oss i en lycklig stor familj?

Det är därför vi nu njuter allt han är – så magnifik!
Han är vår Gud, vi hans folk här, älskar honom mer och mer.
Vi är glada, så tacksamma, prisar honom om igen.
5. Att vi älskar honom vet vi, glada för allt som han gjort.
Han har fört oss hit, nu ser vi att vår enhet är så ljuv.
O vad vi är glada över att ta del i gemenskapen!
Och nu vill vi välkomna dig in i Guds egen familj.
246
EVANGELIUM - ALLMÄNT
1333
1. Vilken lycklig dag
När jag ej mer kan vända om,
När Jesus tog mitt hjärta
Från mörker och sorg,
Och förde mig till ljus och sång.
2. Nu mitt liv begynner.

Det ”sanna livet” i hans Son.
Ej längre vill jag ha
Världens tomma dröm,
Djupt i mig flödar livets ström.
3. När jag ser på honom

Jag uppfylls av hans eget liv.
Nu är våra liv ett i verklighet
O, halleluja, han är min!
4. Vad jag älskar dig, min Gud,

Din kärlek bryter varje mur.
Nu är du mitt liv i all evighet.
Du är den enda i mitt liv.
247
ORDET FÖR SÅNG
Psalm 30:12-13 1334
Du förvandlade min klagan till dans för mig,
Du tog av mig sorgens dräkt,
Du förvandlade min klagan till dans för mig,
Omgjordat mig med glädje.
Därför skall min själ för alltid lovsjunga dig,
Utan att tystna,
Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.
Psalm 48:2-3 1335

Stor är Herren, och högt prisad,
I vår Guds stad, på sitt heliga berg.
Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd,
Berget Sion längst upp i norr, den store konungens stad.
Berget Sion högst upp i norr, den store konungens stad.
Psalm 133 1339

1. Ja, se hur gott och hur ljuvligt det är,
När bröder kan bo tillsammans i endräkt!
Ja, se hur gott och hur ljuvligt det är,
Det är som den dyrbara oljan på huvudet,
Som rinner ner på hans skägg, ja, Arons skägg,
Och ner över fållen på hans dräkt.
2. Ja, se hur gott och hur ljuvligt det är,
Det är som den dyrbara oljan på huvudet,
Som rinner ner på hans skägg, ja, Arons skägg,
Och ner över fållen på hans dräkt.
3. Är som dagg från Hermon,
Ja, likt daggen som faller
Ner över Sionsbergen.
Ty där befaller Herren välsignelse om liv till evig tid.
Jesaja 12:3-4.6 1340

Därför med fröjd ska ni dra vatten,
Ut ur frälsningens källor.
Och på den dagen ska ni säga ”Prisa Gud”
(Sjungs två gånger)

Åkalla hans namn, kungör hans gärningar bland folken,
Förkunna att hans namn är upphöjt.
Ropa av fröjd ni invånare i Sion,
Ty Israels Helige är stor mitt ibland er.
248
ORDET FÖR SÅNG
Jeremia 31:12 1341

Ja, Herrens förlossade vänder nu hem,
Och kommer jublande till Sion
Och evig glädje kröner deras huvuden.
Ja, Herrens förlossade vänder nu hem
Och kommer jublande till Sion
Och evig glädje kröner deras huvuden.
De skall undfå glädje och fröjd,

Och sorg och suckan skola fly bort
(sjung rad 1-3 igen)
249
SUPPLEMENT 1
Kristus du är livet, ger liv till mig,
Och varje gång jag kallar dig,
Din Ande frigör mig.
Kristus du är livet, är liv för mig.
Ej längre är du blott ett namn,
Men verkligheten sann.
SUPPLEMENT 2
1. Liv i Gud vi nu erfara kan.
Det är rikare än tanke och förstånd.
Överflöd det är av liv, härlighet samtidigt,
Bred och lång och djup, ja helt gränslös.
Detta liv är endast Herren Gud.
I sin Sons person han uppenbarad är.
Han som Anden nu är här, i vår ande han ger
Av sig själv för tillväxt av församlingen.
O, Herre, livets ström du är, dig att känna vårt behov är,
Vi är här för liv och du är liv i oss.
Vänd oss helt, blott till dig, vänd oss djupare till dig,
Och du får församlingen ditt längtans hem.
2. I församlingen vi alla ser,

Denna rikedom som nu inom oss bor.
Ingen ytlighet och strid, men ett djupt, fridfullt liv,
Detta liv vill strömma som en källa ut.
Sammans med de heliga vi vill,
Gripa detta liv i all frimodighet.
Alla andra ting vi må lägga bakom oss och få,
Del i liv, Guds eget liv och honom se.
3. Djupare, o Herre, vänd mot dig,

Vill vi vandra blott i livet, ledd av dig.
Egna tankar har vi ej, absolut för dig vi är,
Giv oss nåd att vandra så varenda dag.
Anden inom oss vi nu berör,
Vilken glädje, mer än känslor och förstånd.
I vårt djupaste du är, Herre, det är hemmet ditt.
Låt din närvaro utströmma som en flod.
250
SUPPLEMENT 3
1. I min ande, Herre, jag ser dig som du är.
Du den förste och siste, allt för mig du är.
I min ande bor, en livsström härlig frisk.
Intag mitt hjärta helt, gör det till tronen din,
O bred dig ut och väx nu fort i mig.
I min ande nyckeln är.

Därför ängslas jag er mer om rätt och fel.
Verklighet i församlingen!
Rotad, grundad i din plan nu mer och mer.
2. Herre, i församlingen jag dig nu ser,

Hjärteönskan din, ett folk du söker här.
Här förbliver jag, det är din plan för mig,
Här blir jag uppbyggd nu, till hus till stad till brud,
Församlingen, en vandringsman kom hem.

3. För din avsikt vi nu strömmar fram i liv,

Vi nu vila kan och sluta med allt kiv.
I församlingarna vi dig njuta kan,
Du kan oss bygga upp nu i enhetens band,
I vårt hem, vi vet du kommer snart.

SUPPLEMENT 4
1. Jesus är allt, ja allt för mig. Jag önskar inget mer.
Som brudgum min, jag älskar dig, min Herre, Konung du är.
Gåvorna aldrig målet når, arbete, läror heller ej.
Kristus i mig, han själv vill bli, hela mitt liv.
2. Jesus är allt, ja allt för oss. Allt annat väger lätt.

Han är det bästa på vår väg, vi älskar honom allt mer.
Vi blir så rika i hans liv, till manlig mognad växer vi,
Vi dör var dag, han blir vårt liv, Kristus i oss.
3. Jesus är allt, ja allt för oss. Ej annat är till gagn.

Ty han är rik, allsmäktig vis, han fyller vårt hjärtas begär.
Till honom vi oss själva ger, från död till liv han oss då för.
Vi blir hans brud, förvandlas nu, i församlingen.
251
SUPPLEMENT 5
1. Herre, du är i oss en eld som brinner.
O, du brinner i vår ande för din plan.
Du har vår ande satt i eld och lågor.
Och vårt amen till din eld vi säga kan.
2. Vi redo är, du har oss landet givit.

Och vi vill intaga landet för din plan.
Herre, vi går frimodigt utan dröjsmål.
Vi besitter Kalebs ande, tar vårt land.
3. Vi är så trötta på vår ökenvandring.

Vi vill inte dö som våra fäder dog där.
Vi fruktar inte jättarna i landet.
Nej, vi tar dem var och en som en bit bröd!
4. Vi prisar dig, vi är generationen.

Som din plan uppfyller och tillbakabringar dig.
Vi starka är, ditt ord som i oss bliver.
Övervinner fienden till evig tid.
5. Vi ger oss helt, vår ande vi uppövar.

Vi förryckta är och brinner i vår ande här.
Är absoluta för din egen avsikt.
Därför giver vi oss helt och fullt till dig.
SUPPLEMENT 6
1. Halleluja! Lova Gud i hans helgedom.
Lova honom i hans makts fäste.
Lova honom för hans stora gärningar.
Lova honom i hans stora härlighet.
:/: Allt vad anda har, lova hans namn! Halleluja! :/:
2. Lova honom med basunklang, lova Gud.

Lova honom med psaltare och harpa.
Lova honom med gitarrer, lova Gud.
Lova honom med klingande cymbaler.
:/: Allt vad anda har, lova hans namn! Halleluja! :/:
252
SUPPLEMENT 7
1. Gläd dig nu i kroppen du är. Nu ditt sökande är slut.
Lova Herren! Så underbart. Kristus lever nu i oss.
2. Inte längre vandrar vi, Kristus har oss lett till vårt hem.
Vi är inte åtskilda mer. Herren Jesus vår glädje är.
3. Här är Herrens viloplats. Här han talar sitt rika ord.
Här hans namn sin boning fann. Här är vårt goda land.
4. Halleluja! Gud har valt, Till församlingen han mig fört.

Ja, jag hör hans stämma här. Amen, här jag honom tillhör.
SUPPLEMENT 8
1. Vad fick dig, Gud, att dö för mig?
Du dog för mig som var din fiende.
Plågad på korset blödde du för mig. Du bar mitt straff och led för mig.
O, varför dog du, Gud, För mig, din fiende?
O, Herre, du led för min skull.
En sådan hemlighet, Att Gud, du dog för mig!
Du dog för mig, din fiende.
2. Aldrig har jag fått känna dig,
Så nådefull och kärleksfull och öm
En sån som jag du älskar utan gräns. En sådan som jag, din fiende.
3. Med kärlek stor och tålmodig
Har du mig älskat om och om igen
Alltid har jag dig hånat, Herre Gud, Och ändå så bad du i väntan på mig
4. Jag levde i ett syndigt liv.
En följd av Satans ondskefulla list
Rebelliskt var mitt hjärta mot dig, Gud. Men, Herre, min själ du rörde så ljuvt.
Kärlek besegrar mig, Din egen fiende.
I kärlek frälste du min själ.
Inget kan ändra mig, Förutom nåd från dig
Din kärlek övervann mitt själv.
5. När allt gick fel så fann jag dig,
I ivrig väntan, omtanke, så kär.
Aldrig igen din fiende jag är, Din kärlek har segrat och avväpnat mig!
Kärlek besegrar mig, Din egen fiende.
I kärlek frälste du min själ.
Inget kan ändra mig, Förutom nåd från dig
Din kärlek övervann mitt själv.
253
SUPPLEMENT 9
Låt mig älska utan er vördnad,
Låt mig tjäna, men ej bli belönad,
Låt mig kämpa i möda men glömmas,
Låt mig lida, men ej bli beaktad.
Låt mig ge vin, utan att dricka,

Låt mig ge bröd, utan att äta.
Nu mitt kors blir att söka er lycka,
För att giva er kärlek och trygghet.
Jag förväntar mig aldrig medömkan,

Jag tillåter ej ärans applåder.
Hellre är jag ensam och bortglömd,
Hellre hemlös, helt övergiven.
Spiller tårar, blod för rättfärdighetens krans,

Är det pris jag tar för att leva blott för dig.
Detta var ditt val på den tid som du
Levde här med oss på din egen jord.
Alla sår och bördor du bar helt själv.
Du led för vår tillit och vår tro.
Jag kan ej se något slut på denna stig,

Här leds jag ensam och kan ej vända hem.
Låt mig följa ditt mönster, så sant och perfekt,
Aldrig klaga för klander och kritik.
Under denna prövningstid jag ber

Dig att torka de tårar jag har dolt.
Herre, lär mig se att du är mitt pris.
Låt mig leva för er välsignelse.
254
SUPPLEMENT 10
1. Gud oss kallat för sin avsikt, 3. Hans uppståndelse vi lever,
Hans ekonomi så härlig, Dör i köttet och i själen,
Fullständigt processad är han, Nu i andens sammanblandning,
Fullbordad han är i oss! Avvisar naturligt liv.
Innebor oss nu som Anden, Nu i kroppen kan vi leva,
Arvslotten som Gud oss givit, Dagligen vi övervinner,
Uträttar sin fulla frälsning, Strävar efter Sions bergstopp,
Honom vi är nu helt lika – Väntar på vår Herres tillkomst.
O må en styrande och klar vision, O må en styrande och klar vision,

Mitt hjärta vägleda om Herrens mål, Mitt hjärta vägleda om Herrens mål,
Och brinna i mig tills att anden min står i Och brinna i mig tills att anden min står i
brand. brand.
Med ande stark och verksam går vi fram, Med ande stark och verksam går vi fram,
Och fullbordar Guds plan – Och fullbordar Guds plan –
Ny’ Jerusalem, Halleluja! Ny’ Jerusalem, Halleluja!
2. Jesus gav oss mönsterbilden, 4. Gud och männ’skan har gemensamt,
För Gud-mänskans sanna levnad. I anden en enda levnad,
Han förnekade sitt själsliv, Sammanblandade tillsammans,
Lydig ända till sin död. En organisk enhet har!
Han var jordens första Gud-man, Tidsålderns vision oss leder,
Nu vi hans fördubbling blivit. Styr och verkar i vår levnad.
Som hans sädeskorn vi blandas, Så att Herren sin kropp vinner,
En gemensam Gud-avbildning. Strålar som en stad så helig.
O må en styrande och klar vision, O må en styrande och klar vision,

Mitt hjärta vägleda om Herrens mål, Mitt hjärta vägleda om Herrens mål,
Och brinna i mig tills att anden min står i Och brinna i mig tills att anden min står i
brand. brand.
Med ande stark och verksam går vi fram, Med ande stark och verksam går vi fram,
Och fullbordar Guds plan – Och fullbordar Guds plan –
Ny’ Jerusalem, Halleluja! Ny’ Jerusalem, Halleluja!
255
SUPPLEMENT 11
1. Min Gud jag sjunker ner,
Vid korsets fot och ber.
Om denna djupa frälsning,
Som du av nåd mig ger.
Min egen vilja krossa,
All själviskhet fördriv,
O Gud, mig helt förlossa,
Ifrån mitt eget liv.
Som hjorten efter vatten.

Jag längtar efter dig.
Med Andens hela fullhet,
O Gud välsigna mig.
2. O Jesus, helga mig,
O, drag mig närmre dig,
Och till mitt sinnes ande,
O Gud, förnya mig.
Till hjärtats djup mig rena,
I blodets purpurälv,
Mig helt med dig förena
Och fyll mig med dig själv.

3. Det finnes ingen ann’,
Som mig förlossa kan;
Och himlen kan ej fylla
Ett hjärta som du vann.
Ej dina gåvor heller,
Har värde utan dig;
Blott du mig tillfredsställer,
Blott du är nog för mig.

4. Min brudgum rik och skön,
Jag är din kärleks lön.
Mitt hjärtas djupa längtan
Är svaret på din bön.
Till din uppstungna sida
jag måste luta mig;
O låt mig sedan lida
Och fröjdas blott med dig.

256
SUPPLEMENT 12
Melodi: H.310
1. Gud-mänskan Jesus, Frälsare mäktig,
Son av den högste, mänskoson är,
Allt Gud är uttrycks i mänskans dygder,
Reproducering, Guds mästerplan.
Kör: Underbar Gud och människa är han,

Uttrycker Gud i sin mänsklighet!
Anden som ger liv är prototypen,
Han producerar sig själv i mig.
2. Kristus den första Gud-mänskan blivit,

Anden som ger liv han blivit har,
Nu som extrakt vi honom mottagit,
Allt Kristus är med oss blivit ett.

3. Födda av Anden in i vår ande,

Kristus vårt liv, gudomlig natur,
Vart element som finnes i Anden
Nu i vår levnad han väver in.

4. Jesus, förhärligad, allt omfattar,

Genom förvandling i hjärtat sprids.
Guds egenskaper i mänskans dygder
I våra inre delar tar form.

257
SUPPLEMENT 13
1. Gud har kallat oss för sitt syfte,. 2. Jesus levde Gud-man mönstret,Satte
Hans ekonomi så härlig, vägen för oss att följa,
För vilken han har behandlats; Han bestred sin fallna männ’ska och
Fulländad nu är Han! Var lydig, han dog för oss,
Som Anden bor han inom oss ; En gång var han ensam gudman;
Som vår Gud tilldelade del, Nu är vi hans duplicering.
Arbetar ut sin fulla frälsning, Som de många kornen vi blandas
Att göra oss till hans egen avbild Som hans koorporativa reproduktion.
Åh, må en klar, granskande vision om Åh, må en klar, granskande vision om

Herrens ekonomi dra i mig , Herrens ekonomi dra i mig,
Och brinna i mig tills min ande är helt full av liv! Och brinna i mig tills min ande är helt full av
Med stark och aktiv ande trycker vi på liv!
För att fullborda Guds mål - Med stark och aktiv ande trycker vi på
Nya Jerusalem, Halleluja! För att fullborda Guds mål -
Nya Jerusalem, Halleluja!
3. Leva ut Hans uppståndelse,

Dö mot köttet och själs-livet.
Att leva av blandad ande,
Fallna männ´skan nekar vi.
Nu så lever vi i kroppen,
Varje dag vi övervinner,
Sträva efter Sions bergstopp,
Väntar på vår Herres åsyn.
Åh, må en klar, granskande vision om

Herrens ekonomi dra i mig ,
Och brinna i mig tills min ande är helt full av liv!
Med stark och aktiv ande trycker vi på
För att fullborda Guds mål -
4. Gud och männ´skan lever i ett,

Alltid i blandad Ande;
Vi två är integrerade
En organisk enhet!
Detta är tidens vision
Som styr vårat dagliga liv
Att Herren kan ha sin kropp som
Den Lysande heliga staden.
Åh, må en klar, granskande vision om

Herrens ekonomi dra i mig ,
Och brinna i mig tills min ande är helt full av liv!
Med stark och aktiv ande trycker vi på
För att fullborda Guds mål -
258
SUPPLEMENT 14
1. Kära Herre, du kallar oss,
Och öppnar hjärtat ditt.
Glädjen att få höra dig
Och gå i arken in.
Räddar oss från dag till dag
O Herre, är din väg.
I dig förblir vi flytande,
från denna onda tid idag.
Kör. Herre tack, i dina ögon finns nåd,

Och med öppna hjärtan kommer vi, (till dig).
Oavsett vad vänner säger till oss eller gör,
Vi, o Herre, älskar dig.
2. Söker smaka denna tid,

Och av den va en del.
Om vi bara kände Dig,
Förstå ditt hjärtas sorg.
Vi skulle skynda oss till dig
Med hjärtat ångerfullt,
Och skulle ge oss själv att va
Med dig, O Gud, i arken.

3. Prisa Herren, vi säkra är;

Från dödsvattnets djup.
Många ting jag älskade
Är på havsbotten nu
Håll oss öppna för dig Herre,
Låt oss va i dig.
Halleluja, prisa Gud,
Församlingen är vi, Arken.

259
SUPPLEMENT 15
(Songbas 661)
Hebr. 4:15-16
För vi har inte en Överpräst som är, kall inför känslan av vår svaghet
Utan en som har, frestats i allting såsom oss,
Men utan synd, men utan synd
Låt oss därför komma, frimodigt, till nådens tron,
Så vi får barmhärtighet och nåd, till hjälp i rätt tid
SUPPLEMENT 16
Nya sånger 199

1. Närmare varje dag,
Kärare varje dag
Personen inom mig blir,
Blir mer och mer verklighet
Räddar mig, älskar mig
Tro och hopp ger han mig,
Jesus min Herre du blir
Helt min värld (Herre min Gud)
2. Även när tron är svag,

När hoppet inte finns kvar,
Hör jag han säga mig,
Tro på mig, du ska få se
Att jag förser all din nöd,
Om du bara vill tro mig
Ängslan, tvivel upphör
Förtrösta på mig
SUPPLEMENT 17
New songs 209
1. Herre jag ser

Allt du vill ha nu är min tro
Allt som sker ska va i dig ej religion
Tro på dig och vad du gjort och inte det jag ser
2. Herre jag tror,

När allt omkring mig är förlust
Och förändringen ej utifrån kan ses
Jag är inte avskräckt
För jag tror på dig Gud
3. Ja, för ja tror

Och det finns inget krav på mig,
Enkel tro,
Ja det är allt du vill av mig
Fri från oro, tvivel
Å, fri att bara tro
4. Att tro på dig,

För Herre du är min triumf
I min brist, bara bekännelse behövs
Och fortgå att njuta dig
Jag älskar tro på dig
260
SUPPLEMENT 18
1. Åh kärlek som ej släpper mig

Jag vilar trött min själ hos dig
Jag återger det liv du skänkt
Så i ditt djupa hav, dess flöde rikt och fullt ska bli.
2. Åh ljus som följer helt min väg

Jag ger mitt flacka bloss till dig
Mitt hjärtas stråle återställs,
Så i ditt solskens ljus, dess dag
Kan klar och fager va
3. Åh fröjd som når mig i min sorg

Mitt hjärta aldrig sluts för dig
Jag följer regnbågen i regn
Och vet att löftet det är lönt morgonen tårfri bli
4. Åh kors som lyfter upp mitt krön

Jag törs ej be att fly från dig
I livets aska låg jag död
Och marken blommar rött Livet som oändligt ska va
261

Hymner Svenska 2023 PDF.03

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Hymner Svenska 2023 PDF.03

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

TREENIGHETENS VÄLSIGNELSE – HANS PLAN

2. När vi skapelsen beskådar, vilken skicklighet!

4. Du din tanke uppenbarat, människor nu ser.

5. Så i Kristi återlösning, ondskan övervann!

6. Ära till Gud Fadern och till Kristus Sonen,

2. Fader, ärans källa, var familj ursprungen:

3. Vi den högste tillber, helig i sin prakt,

2. Evig Son, vi dig nu tillber, Lammet som på tronen är.

3. Fader, Son och helige Ande – Tre i en vi prisar mer!

2. Helig, Helig, Helig! Vi dig alla tillber;

3. Helig, Helig, Helig! Trots du döljs av mörkret,

2. Lova Fadern som planerar!

2. Prisa Gud Fadern, källan är.

2. Vår ande har du givit oss, att vi kan tillbe dig,

3. Och Fadern uti Sonen kom, och Anden Sonen är,

4. Ditt Ord så evigt Sonen är, och Anden likaså,

5. Din Ande i vår ande är, och i all enighet,

6. I allt din Ande leder oss, att vi må följa dig,

7. I anden vi nu tillber dig, och vänder oss till dig,

8. Vår Fader, vi dig prisar nu, att Anden det är du,

1. O, Fader du är källan av liv, gudomlig, rik och fri.

2. I kärlek du i Sonen flöt fram, ibland oss människor,

4. Vi alltför ofta ringaktar dig, och Anden bedrövar så.

5. Du såsom Anden i din Son, nu sammanblandad är.

6. Guds kärlek, Kristi nåd nu kan, med Anden flöda fritt,

7. Du Fader, Son och Ande är En, en ström av nåd så rik.

Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

2. Kärlek vittnar om ditt väsen, det du gör kan ses i ljus.

Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

3. Kärlek genom nåden visas, ljus i sanning manifest.

Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

4. Kärlek fört dig till Golgata, vi Guds liv nu motta kan.

Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

5. Du som liv i kärlek kommer, att med dig gemenskap få.

Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

6. Genom ljus och blod som renar, smörjelsen vi känna får.

Du är kärlek och liv! I din Son som liv du är.

7. Dina barn vi är av kärlek, Abba Fader ropar vi,

Vilken nåd! Det är sant! Ljus och kärlek vi nu ser!

2. Distinkt, unik och helig, ej endast rätt och ren,

3. Du ypperlig och utmärkt, den skönaste är du,

4. Din helighet för oss du, berett i övermått,

5. Vi prisar dig och tillber, du heligheten själv,

Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

2. O du är Gud och du är ”ny”, allt annat gammalt är,

Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

3. Och var välsignelse du ger, de alltid nya är,

Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

4. Nu vi din nya skapelse är, nytt hjärta, ande fått,

Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

6. O Fader du är alltid ny, och allt är nytt i dig,

Du Fader aldrig förändras, du aldrig åldras kan,

Kör: Då brister själen ut i lovsångsljud. Så underbart! Så stor du är!

2. När jag betänker nåden av din frälsning.

Då brister själen ut i lovsångsljud. Så underbart! Så stor du är!

3. I din församling alla nu deltager,

Då brister själen ut i lovsångsljud. Så underbart! Så stor du är!

4. Medan vi väntar tidernas fullbordan,

Då brister själen ut i lovsångsljud. Så underbart! Så stor du är!

Kör: Orubblig är din trofasthet! Jag därför tillber dig,

2. Likt skuggan som ej flyttat sig, du är dig alltid lik.

Orubblig är din trofasthet! Jag därför tillber dig,

3. Ditt Ord så säkert som du själv, kan aldrig suddas ut,