Bibelstudium 3 - 2020 - Inlaga - Låg

SAMLA VÄNNER ÅT GUD:
GLÄDJEN ATT DELA

HANS UPPDRAG
Tredje kvartalet 2020
Huvudförfattare: Mark Finley

Översättare: Aila Annala
Skandinaviska
Bokförlaget
3– 2020
BIBELSTUDIUM Eller har du andra frågor angående

FÖR SABBATSSKOLAN din prenumeration?
Utges av Skandinaviska Kontakta prenumerationavdelningen:
Bokförlaget, Stockholm © 2020 prenumeration@adventist .se
eller 08-545 297 70.
Ansvarig utgivare: Rainer Refsbäck
Den engelska originalutgåvan
© 2019 General Conference of
Seventh-day Adventists. Bibelstudium
Samtliga rättigheter förbehållna. för sabbatsskolan
Ingen del av denna publikation får utarbetas under ledning av en utvärde-
på något sätt reproduceras utan ringskommitté för bibelstudiemanus
tillstånd från utgivaren. som utses av Sjundedags Adventistsam-
fundets generalkonferens och vars med-
Originalets titel: lemmar är rådgivande redaktörer från
Making Friends for God: hela världen. Studiehäftet återspeglar
The Joy of Sharing in God's Mission kommitténs arbete och inte enbart eller
nödvändigtvis författarens åsikter.
Huvudförfattare detta kvartal:
Mark Finley Den svenska utgåvan har bearbetats
Internationell redaktör: av följande redaktionskommitté:
Clifford Goldstein
Svensk redaktör: Liane Edlund Per Bolling
liane.edlund@adventist.se Vivianne Carlsson
Översättare: Aila Annala David Cederström
Formgivning: Susan Bolling Lina Frank
Illustrationer: Lars Justinen Nils-Erik Lundberg
Bild på framsidan: Karin Rudholm
Gerd Altmann: pixabay.com
Om inte annat anges är
bibelcitaten hämtade från:
MISSIONSNYTT
FRÅN HELA VÄRLDEN Bibel 2000: copyright © 1999
Redaktör: Susan Bolling Svenska Bibelsällskapet.
FB: Svenska Folkbibeln: copyright ©
Tryck: Åtta.45 tryckeri, Järfälla, 2020 1996, 1998, 2015 Stiftelsen Svenska
ISSN 0349-375-X Folkbibeln och Stiftelsen Biblicum.
nuB: nuBibeln: copyright © 2015,
Biblica, Inc.
PRENUMERERA
Hela året 330 kr (Sverige)
De hebreiska och grekiska texterna som
PlusGiro: 934 – 0
våra bibelöversättningar baseras på är
Glöm inte att skriva avsändare
ibland otydliga eller kan förstås på mer
Enstaka häfte (två kvartal): 195 kr
än ett sätt. Därför kan det förekomma
Kan även prenumereras via
olikheter mellan de olika svenska och
www.skandinaviskabokforlaget.se
engelska översättningarna utan att någon
Är du osäker på när av dem har förvrängt texten eller avvikit
din prenumeration löper ut? från dess innebörd.
2
TREDJE KVARTALET 2020
Innehåll
Solens nedgång ………….…................................…................................... 4

Inledning ……………………………........................................................... 6
1. Varför vittna? | 28 juni – 4 juli ......................................................... 9
2. Övertygande vittnesbörd: det personliga vittnesbördets kraft | 5–11 juli ....... 19
3. Att se på människor genom Jesus ögon | 12–18 juli ........................... 29
4. Bönens kraft: förbön för andra | 19–25 juli ....................................... 39
5. Att vittna i Andens kraft | 26 juli – 1 augusti …............................... 49
6. Obegränsade möjligheter | 2–8 augusti ............................................. 59
7. Att dela med sig av Ordet | 9–15 augusti ……................................... 69
8. Verka som Jesus | 16–22 augusti …................................................... 79
9. Att utveckla en vinnande attityd | 24–29 augusti .............................. 89
10. Ett spännande sätt att engagera sig | 30 augusti – 5 september .......... 99
11. Dela med dig berättelsen om Jesus | 6–12 september …..................... 109
12. Guds sista vädjan | 13–19 september …............................................. 119
13. Ett steg i tro | 20–26 september ........................................................ 129
Så används sabbatsskolgåvorna ………….….......................................……. 138

Bibelläsningsplan ……………………………............................................... 141
3
Solens nedgång
JULI 3 juli 10 juli 17 juli 24 juli 31 juli

Lund 21.50 21.45 21.36 21.25 21.13
Göteborg 22.11 22.04 21.54 21.42 21.28
Stockholm 22.01 21.53 21.42 21.29 21.13
Östersund 23.01 22.50 22.34 22.16 21.55
Luleå 23.28 23.05 22.41 22.15 21.49
Helsingfors 22.45 22.36 22.24 22.10 21.53
Uleåborg 00.07 23.44 23.22 22.58 22.33
AUGUSTI 7 aug 14 aug 21 aug 28 aug

Lund 20.58 20.43 20.26 20.09
Göteborg 21.12 20.55 20.37 20.18
Stockholm 20.56 20.38 20.18 19.58
Östersund 21.33 21.11 20.48 20.24
Luleå 21.23 20.57 20.30 20.04
Helsingfors 21.35 21.16 20.56 20.35
Uleåborg 22.08 21.42 21.16 20.50
SEPTEMBER 4 sept 11 sept 18 sept 25 sept

Lund 19.51 19.33 19.14 18.56
Göteborg 19.59 19.40 19.20 19.00
Stockholm 19.38 19.17 18.57 18.36
Östersund 20.00 19.37 19.13 18.49
Luleå 19.37 19.11 18.44 18.18
Helsingfors 20.14 19.53 19.31 19.10
Uleåborg 20.25 19.59 19.07 19.07
4
SAMLA VÄNNER ÅT GUD:
GLÄDJEN ATT DELA
HANS UPPDRAG
5
INLEDNING
Samla vänner åt Gud:

Glädjen att dela
hans uppdrag
Mark Finley, kvartalets huvudförfattare
Det händer att vi fattar en tanke som djupt inne i den personen. Som Augusti-
gör en djup skillnad i våra liv. För en del nus en gång sade: ”Herre, vi är skapade
år sedan satt jag i ett pastorsmöte med till dig, och våra hjärtan förblir oroliga
några av mina kollegor. Samtalet kom tills de finner ro i dig.” Enligt Johanne-
att handla om hur vi delar med oss av sevangeliet är Jesus ljuset som lyser upp
vår tro, vittnar och evangeliserar. En av var och en som föds in i den här världen
mina vänner uttryckte tanken: ”Mission (Joh. 1:9). Gud har inte bara lagt en
är i första hand Guds verk. Han satsar längtan till honom själv i var och en av
alla himlens resurser på att rädda vår oss, utan han sänder sin heliga Ande för
planet. Vårt uppdrag är att med glädje att dra oss till sig.
samarbeta med honom i hans verk att Varje önskan att göra det rätta,
rädda de förlorade.” Det kändes som om varje insikt om synden kommer från
en tung börda lyftes från mina axlar. Det den heliga Anden. Varje längtan efter
var inte mitt uppdrag att frälsa den för- godhet och benägenhet till vänlighet och
lorade världen, utan Guds. Mitt ansvar osjälviskhet motiveras från början av
var att samarbeta med honom i det han den heliga Anden. Även om vi kanske
redan gör. inte till fullo inser det verkar den heliga
Tanken att mission är Guds verk Anden i våra liv för att dra oss till Jesus
kommer fram klart i Bibeln. Salomo (Joh. 16:7–15). Men Jesus själv är den
konstaterar: ”Också evigheten har han största gåvan av alla.
lagt i människornas hjärtan” (Pred. 3:11, När människosläktet blev hopplöst
FB). När en människa föds till den här förlorat i synden, dömt till evig död, tog
världen lägger Gud en evighetslängtan Guds kärlek initiativet. Lukas skriver:
Mark Finley är född i Connecticut i USA. Han är en internationellt känd evangelist. Han var
en av Generalkonferensens vice föreståndare 2005–2010. Efter att ha gått i pension från
heltidstjänst blev han assistent till Generalkonferensens föreståndare. Pastor Finley och
hans hustru Ernestine har tre barn och fem barnbarn.
6
”Människosonen har kommit för att MISSIONSNYTT FRÅN
söka efter det som var förlorat och HELA VÄRLDEN
rädda det” (Luk. 19:10). Aposteln
Paulus tillägger: ”Men Gud bevisar sin TRETTONDE SABBATEN
kärlek till oss genom att Kristus dog Den 26 september 2020
för oss medan vi ännu var syndare”
(Rom. 5:8). Gud tog initiativet till vår Detta kvartal kommer den trettonde
frälsning. Kristus lämnade himlens sabbatens missionsgåvor att användas
härlighet och glans och kom till denna till projekt inom Västra-Centrala Afrika
av synden förmörkade värld på ett divisionen. Divisionens huvudkontor
återlösningsuppdrag. ligger i Abidjan i Elfenbenskusten, och
Innan vi ens tog den nyföddas för- divisionen har ett ansvarsområde som
sta steg mot honom tog han ett gigan- omfattar 22 länder. Den totala befolk-
tiskt steg mot oss. Innan vi över huvud ningen, som inkluderar 834 183 adventis-
taget gav våra liv åt honom erbjöd ter, är lite drygt 436 miljoner människor.
han oss frälsningen genom sin död. I Bibelstudiet kan du läsa berättelser
Vi var hans fiender, men han var vår som har skrivits av Andrew McChesney
vän. Vi vände honom ryggen, men han från Adventist Mission. Han besökte
vände sitt ansikte till oss. Vi brydde Guinea och Liberia eftersom den tret-
oss knappt om honom, men han visade tonde sabbatens missionsgåvor kommer
djup omsorg om oss. att användas till att bygga skolor i dessa
I Luk. 15 avbildas han som den länder. Andrew besökte även Gabon som
gode herden som ständigt söker sina 2017 fick del av den trettonde sabbatens
förlorade får, en kvinna som intensivt missionsgåvor för att bygga en skola. På
letar efter sitt borttappade silvermynt, resan fick Andrew veta att 75 % av Ad-
och en gammal far som springer fort ventistsamfundets skolor inom denna di-
för att möta sin förlorade son. Ellen vision finns i Ghana, där ungefär hälften
White konstaterar något storartat som av divisionens medlemmar bor, och där
är värt att reflektera över: ”Den stora det officiella språket är engelska. Samfun-
frälsningsplanen utformades innan dets verksamhet är inte lika stark i länder
världen fanns till. Kristus var inte som Guinea och Gabon, där människor
ensam om denna förunderliga handling är fransktalande. Därför behöver vi
för människans återlösning. Innan hjälpa dessa länder med att bygga skolor
världen skapades förband sig Fadern och även enkla hälsokliniker.
och Sonen tillsammans, i himlens råd, Detta kvartals speciella missionspro-
att om människan skulle visa sig vara jekt finns listade på sidan 138.
illojal mot Gud skulle Kristus, som var
På länken bit.ly/WAD.facts finns (på
ett med Fadern, ta överträdarens plats
engelska) en pdf med intressanta fakta
och lida det rättmätiga straff som måste
och aktiviteter.
falla över honom” (The Advent Review
and Sabbath Herald, 15 november 1898). På länken bit.ly/missionspotlight hittar du
Mission Spotlights videor.
Fundera över detta en stund. Vi
har det oerhörda privilegiet och den På facebook.com/missionquarterlies läg-
vördnadsväckande skyldigheten, men ger Adventist Mission (USA) varje söndag
också den eviga glädjen, att delta och ut bilder och information som hör till
medverka med Kristus i hans mission. kommande veckas missionsberättelse.
Det är vad studierna handlar om detta I Bibelstudium kommer dock som tidigare
kvartal. tre berättelser att skrivas av ADRA Sverige.
7
MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 4 JULI 2020
En skola i Liberia
B. Darlington Teah växte upp som kris- kom en adventistevangelist till byn. Dar-
ten. Hans mamma var mycket hängiven, lington lärde känna Jesus, och för första
men hans pappa var inte så engagerad gången hörde han talas om sabbaten och
i kyrkan. Pappan tillhörde ett hemligt började förstå vikten av det som Bibeln
sällskap, och när Darlington blev sju år lär. Så småningom blev han döpt.
ville pappan att Darlington också skulle Darlington längtade efter att bli pas-
bli medlem. tor, och han bad om detta hela tiden. Ad-
”Min son, din farfars far och dina ventistsamfundet hade ingen teologisk
förfäder före honom var medlemmar”, sa högskola i Liberia, så Darlington skulle
han. ”Och när jag dör blir det din tur att behöva studera i Ghana eller Nigeria.
offra till förfäderna.” Men det skulle kosta mycket pengar, och
Men Darlington var inte intresse- Darlington visste att hans föräldrar inte
rad. Han visste att uppe bland bergen i hade råd att hjälpa honom. Han arbetade
Liberia brukade medlemmarna dyrka hårt för att spara pengar till skolavgifter-
sina döda förfäder. Nu och då brukade na. Men då kom inbördeskriget emellan
Darlingtons pappa gå den fyra timmar och satte stopp för hans planer. Istället
långa vandringen dit. Väl framme bad blev Darlington politiker och valdes in i
han och offrade till familjens förfäder. det nationella parlamentet.
När det var dags att plantera grödor bad Han tänkte: ”Om jag inte kan spara
pappa om en god skörd. När sjukdom pengar för att själv studera teologi ut-
svepte genom byn, bad han om lindring. omlands, så kan jag åtminstone grunda
Varje gång offrade han en kyckling en högskola här i Liberia så att andra
till förfäderna. Han lämnade tallrikar ungdomar kan studera.”
med vitt ris och kyckling på marken och Ett år efter valet lade han fram ett
återvände hem. Nästa gång han kom lagförslag som gick igenom, och Adven-
dit var maten borta, och han trodde att tist University of West Africa grundades
detta betydde att förfäderna hade gått i Liberias huvudstad Monrovia. Och
med på att svara på hans böner. efter sex år i parlamentet fick Darlington
Darlington ville inte gå med i det äntligen börja sin egen pastorsutbildning
hemliga sällskapet, men han fick inte vid Adventist University of West Africa.
säga nej till sin pappa. Men hans mam- Idag är Darlington pastor och
ma kunde göra det. När Darlingtons föreståndare för Sydöstra Liberiamis-
pappa förberedde sig för att gå till bergen sionen där ett av detta kvartals särskilda
tog hon med sig pojken till en annan by. missionsprojekt, att bygga en låg- och
”Jag vill att han ska bli kristen”, sa hon mellanstadieskola i staden Buchanan,
till Darlingtons pappa. kommer att genomföras.
När Darlington fortfarande var ung
AV ADVENTIST MISSION, USA | LIBERIA | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN
8
1 Varför vittna?
INFÖR SABBATEN DEN 4 JULI 2020
”Att be så är riktigt och behagar Gud, vår frälsare, som vill att alla människor
skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim. 2:3, 4).
VECKANS HUVUDTEXTER
Jak. 5:19, 20; Luk. 15:6; Sef. 3:17; Joh. 7:37, 38; 1 Tim. 2:3, 4; 2 Kor.
5:14, 15.
INLEDNING
Guds stora längtan för alla och överallt är att de ska svara på hans
kärlek, ta emot hans nåd, förvandlas av hans Ande och bli räddade
till hans rike. Han önskar ingenting högre än vår frälsning. Hans kär-
lek är gränslös. Hans nåd kan inte mätas. Hans medlidande är större
än vi kan beskriva. Hans förlåtelse är ofattbar. Hans makt är oändlig.
I kontrast till hedniska gudar som krävde offer har vår Gud gett det
överlägsna offret. Oavsett hur mycket vi vill bli frälsta längtar Gud
ännu mer efter att få frälsa oss. ”Att be så är riktigt och behagar Gud,
vår frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till
insikt om sanningen” (1 Tim. 2:3, 4). Hans hjärta längtar efter din
och min frälsning.
Vittnande handlar helt om Jesus. Det handlar om vad han har
gjort för att rädda oss, hur han har förvandlat våra liv och om de
förunderliga sanningarna i hans Ord som talar om för oss vem han är
och om skönheten i hans karaktär. Varför vittna? När vi förstår vem
han är och förundrar oss över hans nåd och kraften i hans kärlek kan
vi inte hålla tyst. Varför vittna? När vi får del av honom träder vi in i
hans glädje över att se människor återlösta av hans nåd och förvand-
lade av hans kärlek.
Studiematerial för den 28 juni – 4 juli 2020

9
SÖNDAGEN DEN 28 JUNI 2020
GE TILLFÄLLEN TILL FRÄLSNING

Gud ger människor dagligen och överallt tillfällen att lära känna
honom. Han berör deras hjärtan genom sin heliga Ande. Han up-
penbarar sig själv i naturens skönhet och komplexitet. Universums
storhet, ordning och symmetri talar om en oändlig Gud med oänd-
lig visdom och obegränsad makt. Han ordnar omständigheter eller
tillfällen i våra liv för att dra oss till sig själv.
Fastän Gud uppenbarar sig själv genom sin Andes påverkan, na-
turens härlighet och sin omsorg, finns den tydligaste uppenbarelsen
av hans kärlek i Jesus Kristus liv och verksamhet. När vi berättar
om Jesus för andra ger vi dem de bästa tillfällena att bli frälsta.
FRÅGA
Läs Luk. 19:10 och jämför den texten med Jak. 5:19, 20. Vad
säger Lukasevangeliet om Kristus avsikt med att komma till
jorden? Hur samverkar vi med honom i hans arbete med att rädda
de förlorade?
Jakob skriver: ”Den som återför en syndare från hans villovägar

räddar hans liv undan döden och gör att många synder blir förlåt-
na” (Jak. 5:20). Tanken blir ännu starkare i Romarbrevet. I Rom. 1
och 2 är både hedningar som sett Guds uppenbarelse i naturen och
judar som fått Guds profetiska uppenbarelse i Skriften förlorade
utan Kristus. I Rom. 3–5 visar aposteln att frälsningen kommer av
nåd, endast genom tron. I Rom. 6–8 beskriver han hur nåden som
rättfärdigar varje troende också är en helgande nåd. I Rom. 10:13
säger han att ”var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad”. Se-
dan påpekar han att ingen kan åkalla om han inte tror eller tro om
han inte har hört och inte heller höra om ingen förkunnar (Rom.
10:14, 15). Vi är Guds länkar i frälsningsplanen för att nå ut till de
förlorade med evangeliets härlighet.
FÖR EFTERTANKE
Vi vittnar inte för att ge människor deras enda chans till räddning.
Vi vittnar för att ge dem deras bästa chans. Vad är vår roll i Guds
plan för människosläktets räddning? Fundera också över hur
många som har fått höra evangeliet från din mun.
10
MÅNDAGEN DEN 29 JUNI 2020
ATT GÖRA JESUS GLAD

Har någon någonsin frågat dig: ”Hur har du det idag?” ”Är allt väl
med dig idag?” Hur skulle det vara om du frågade Gud: ”Gud, hur
har du det idag?” Vilken sorts svar tror du att du skulle få? Kanske
någonting i stil med detta: ”Min dag har varit mycket jobbig. Mina
ögon fylls av tårar när jag ser tusentals flyktingläger fulla av frusna,
hungriga, gråtande barn. Jag har gått på gatorna i världens storstä-
der och gråtit med de hemlösa och utstötta. Mitt hjärta brister av
utnyttjade kvinnor och skrämda barn som säljs till sexslaveri. Jag har
bevittnat krigets härjningar, naturkatastrofers förödande resultat och
den smärtsamma ångesten av förödande, dödliga sjukdomar.” Skulle
du svara: ”Men Gud, finns det ingenting som ger dig och ditt hjärta
glädje? Finns det ingenting som får dig att sjunga?”
FRÅGA
Läs Luk. 15:6, 7, 9, 10 och 22–24, 32. Hur slutar dessa berättelser,
och vad säger de sluten dig om Gud?
Hela himlen gläder sig när en förlorad blir funnen. I en värld full
av sjukdom, olyckor och död kan vi glädja Guds hjärta genom att
dela med oss av ”de goda nyheterna” om frälsning. En av de största
motiveringarna till att dela med sig av Kristus kärlek är vetskapen
om att vittnande gläder Guds hjärta. Varje gång vi visar hans kärlek
sjunger hela himlen.
FRÅGA
Läs Sef. 3:17. Hur reagerar Herren när vi tar emot hans frälsande
nåd?
Föreställ dig att som resultat av ditt vittnande tar någon emot Jesus
som sin personlige Frälsare. Jesus gläder sig. Hela himlen brister ut
i en glädjesång, och vår mäktige Frälsare gläder sig över den män-
niskan med sång. Vad kan kännas som en bättre lön, en större
tillfredsställelse, än vetskapen om att ditt vittnesbörd gläder Guds
hjärta i sorgens värld?
11
TISDAGEN DEN 30 JUNI 2020
ATT VÄXA GENOM ATT GE

Döda havet är den lägsta platsen på jorden. Dess vattenyta ligger
422 m under havsytan, och det är världens lägst belägna sjö. Jordan-
floden rinner ut från Galileiska sjön och slingrar sig genom Jordan-
dalen tills den når återvändsgränden Döda havet.
Det heta, torra klimatet med intensivt solsken och ökenförhål-
landen får vattnet att avdunsta snabbt. Eftersom Döda havets salt-
och mineralhalt är 33,7 % finns det inte mycket som överlever i dess
vatten. Där finns ingen fisk, inga växter, bara en del mikrober och
bakterier i botten.
Om Guds nåd som flyter in i våra kristna liv inte flyter ut till
andra stagnerar vi och blir lika livlösa som Döda havet. Det är inte
så som vi som kristna ska leva.
FRÅGA
Läs Joh. 7:37, 38 och Luk. 6:38. I kontrast till Döda havets erfaren-
het, vad är det naturliga resultatet när de troende får uppfriskande
strömmar av levande vatten från Kristus?
”Gud kunde ha nått sitt mål och frälst människor utan vår hjälp.
Men vi måste utföra vår del i hans uppdrag för att vi ska utvecklas
så att vi liknar Jesus. För att vi ska kunna gå in i hans glädje, glädjen
att se människor frälsta genom hans offer, måste vi medverka i hans
arbete för att friköpa dem” (Ellen White: Messias, s. 122, 123).
”De som vill segra måste dras ut ur sig själva, och det enda sättet
att fullfölja detta stora arbete är att bli djupt intresserad av andras
frälsning” (Ellen White: Fundamentals of Christian Education, s. 207).
Vi växer när vi delar med oss till andra av vad Kristus har gjort
i våra egna liv. Med tanke på allt vi har fått i Kristus finns det väl
inget annat än en avskyvärd själviskhet som kan hindra oss från att
dela med oss av vad vi själva fått? Men om vi inte lyckas dela med
oss av vår tro blir vårt andliga liv lika stillastående som Döda havet.
FÖR EFTERTANKE
Vad har varit din egen erfarenhet av vittnande för andra, bön med
andra och omsorg om andras behov? Hur har dessa erfarenheter
påverkat din egen tro och vandring med Herren?
12
ONSDAGEN DEN 1 JULI 2020
TROHET MOT KRISTUS BUD

Lojalitet mot Kristus förutsätter att människan överlåter sig till
att göra hans vilja. Det gör det nödvändigt att lyda hans bud. Det
resulterar i ett hjärta som bultar med hans hjärta för de förlorades
frälsning. Det får en att prioritera det han prioriterar.
FRÅGA
Läs 1 Tim. 2:3, 4 och 2 Pet. 3:9. Vad säger dessa texter oss om
Guds hjärta? Vad är hans prioritet?
Gud vill lidelsefullt rädda människor. Ingenting är viktigare för

honom. Det är hans uppriktiga vilja ”att alla människor skall räddas
och komma till insikt om sanningen” (1 Tim. 2:4). Han vill inte ”att
någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig” (2
Pet. 3:9). Kristus befallning för var och en av oss är att delta i hans
mission som vittnen om hans kärlek, nåd och sanning, vilket växer
fram från hans önskan att alla människor skulle bli frälsta.
FRÅGA
Läs Apg. 13:47 och jämför det med Jes. 49:6. Vem gällde detta
avsnitt ursprungligen? Hur använder aposteln Paulus det?
Det händer att Gamla testamentets profetior har mer än en tillämp-

ning. Här tar aposteln Paulus en profetia som först syftade på Israel
och profetiskt på Messias (se Jes. 41:8; 49:6; Luk. 2:32) och tilläm-
par den på den nytestamentliga församlingen. Om församlingen
försummar eller förringar Kristus befallning går den miste om syftet
med sin existens och sin profetiska kallelse i världen.
FÖR EFTERTANKE
Vad riskerar församlingen, även en lokal församling, om den blir så
inåtvänd att den glömmer sitt ursprungliga syfte?
13
TORSDAGEN DEN 2 JULI 2020
MOTIVERAD AV KÄRLEKEN
Den här veckan har vi ägnat oss åt att besvara frågan ”varför
vittna?” Vi har upptäckt att när vi delar med oss av vår tro har vi
glädjen av att samarbeta med Gud i hans mission i världen. Vårt
vittnesbörd om hans kärlek ger människor större möjligheter till
frälsning, eftersom de kan se hans nåd och sanning klarare.
Samtidigt är vittnandet också ett av Guds redskap i vår andliga
tillväxt. När vi missar att dela med oss vad Kristus har gjort för oss
och att tjäna andra försvagas det äkta andliga livet.
Vittnandet för oss i kontakt med hjärtat hos honom som längtar
efter alla människors frälsning. Det är ett lydnadens gensvar på
hans befallning. I dagens studium får vi veta mer om den största
motiveringen av alla till vittnande.
FRÅGA
Läs 2 Kor. 5:14, 15, 18–20. Vad motiverade Paulus till att gå
igenom prövningar, påfrestningar, svårigheter och lidanden för
evangeliets sak? Hur kan den motiveringen uppmuntra oss i vår
tjänst för Kristus?
Aposteln Paulus var motiverad av kärleken. Det finns saker man

gör för kärleken men inte av någon annan anledning. När aposteln
deklarerade att Kristus kärlek ”driver oss” (FB, nuB) uttalade han en
evig sanning. Det bakomliggande grekiska ordet för ”driva” (sune-
cho) betyder ”hålla samman, hålla till, upprätthålla, hålla fången”.
Kristus kärlek kontrollerade Paulus handlingar och motiverade hans
vittnande. Med ett tveklöst mål och en tydlig inriktning delade han
med sig av frälsningsplanen överallt i Medelhavsländerna.
”Kärleken måste bo i hjärtat. En äkta kristen hämtar motiven
för sina handlingar från hjärtats djup, från kärleken till sin Mästare.
Från rötterna i hans kärlek till Kristus springer det fram ett osjäl-
viskt intresse för hans bröder” (Ellen White: The Adventist Home,
s. 425).
När vi verkligen inser omfattningen av Kristus offer för oss
överväldigas vi av hans kärlek och tvingas att berätta för andra vad
han har gjort för oss.
FÖR EFTERTANKE
Han som skapade allting (galaxerna, stjärnorna, änglaskarorna,
hela kosmos, andra världar) var den som dog på korset för oss. Hur
kan denna häpnadsväckande sanning skapa kärlek till Gud inom
oss och en längtan efter att dela med oss av den kärleken?
14
FREDAGEN DEN 3 JULI 2020
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Guds syfte med församlingen” i Genom vatten
och eld, s. 16–20, och s. 765–772 i Messias.
Den nytestamentliga församlingen mötte faran att inte förstå syftet

med sin existens. Ellen White beskriver den faran: ”Förföljelsen
som drabbade församlingen i Jerusalem ledde till att det evangeliska
arbetet fick ännu större kraft. Evangeliet hade haft framgång när det
förkunnades där i staden. Det fanns nu risk för att apostlarna skulle
dröja kvar där alltför länge utan att tänka på Frälsarens uppdrag
att de skulle gå ut till hela världen. De glömde att man får den
största kraften till att motstå det onda genom en aggressiv insats.
De började tro att de inte hade något arbete som var viktigare än att
skydda församlingen i Jerusalem från fiendens attacker. I stället för
att utbilda nya omvända till att föra evangeliet vidare till dem som
inte hade hört det fanns det risk för att de skulle välja fel väg. Den
skulle ha lett till att alla skulle nöja sig med det som redan hade blivit
utfört.” (Ellen White: Genom vatten och eld, s. 87).
SAMTALSSTART
Hur gick det till när ni lärde känna Jesus? Berätta för varandra hur
det gick till när ni blev kristna.
FÖRBÖN
Be att var och en av er och er församling kan hjälpa människor att
finna Jesus.
SAMTALSFRÅGOR
finns på nästa sida
15
SAMTALSFRÅGOR
1. Se noggrant på citatet av Ellen White ovan, särskilt den sista raden. Varför behöver
vi även idag akta oss för samma potentiella fara? Varför skulle en sådan attityd
vara så fruktansvärt, ja, tragiskt, fel när vi möter missionens utmaningar som lig-
ger framför oss?
2. Varför tror du att vart och ett av evangelierna avslutas med befallningar som liknar
varandra? Läs Matt. 28:18–20; Mark. 16:15, 16; Luk. 24:46–49 och Joh. 20:21.
Vad betydde det för dessa troende under det första århundradet, och vad betyder
det för oss idag?
3. Kan vittnande och tjänst någonsin bli ett surrogat för äkta andlighet? I så fall hur,
och hur kan vi akta oss för den fällan?
4. Samtala i studiegruppen om svaret på frågan i slutet av tisdagens studium om hur
vittnande och tjänst påverkar er egen andliga tillväxt. Vad har ni lärt er som kan
hjälpa andra? Vilka misstag har ni gjort som ni kan hjälpa andra att undvika?
5. Reflektera över det häpnadsväckande faktumet att Gud älskar var och en av oss
individuellt. Hur förstår du vad det betyder? Detta är kanske den viktigaste san-
ningen i hela världsalltet. Hur kan den påverka oss?
16
16
17
Hur Joe lärde sig att läsa Bibeln

Joe Konyon Seeyah kunde inte läsa. Det varje vers högt och förklarade vad orden
hade inte funnits några skolor i hans by betydde.
Seeyah i Liberia. Som pojke arbetade Joe bad innerligt. Han ville berätta
han på familjens risodling. När han blev för människor om att Jesus snart kom-
äldre gifte han sig och fick nio barn och mer tillbaka, men han visste inte hur han
arbetade fortfarande på gården. Han skulle minnas allt som Willie läste.
hade ingen anledning att kunna läsa. Varje dag träffade Joe och de andra
En dag kom Willie Helbig till byn. männen Willie för att lära sig mer. Varje
Willie var den första pastor som ordi- dag bad Joe att den heliga Anden skulle
nerades inom Adventistsamfundet i välsigna undervisningen.
Liberia. Joe blev intresserad av att lära En dag märkte Joe plötsligt att han
sig om Bibeln, och han och några andra inte hade några problem med att hitta
bybor bad pastorn undervisa dem. Det verser på egen hand. Och medan Willie
ville Willie gärna göra, och en månad läste kunde han följa med i sin egen
senare blev alla 50 vuxna i Seeyah och Bibel. Han såg på sina klasskamrater.
grannbyn Dehyu döpta. De kunde också hitta verserna och följa
Willie sa då till de nya medlemmar- med. Joe och de andra männen ställde
na att det nu var deras tur att berätta för sig upp och började läsa Bibeln högt för
människor om Bibelns lära. Joe älskade den förvånade evangelisten.
Jesus och ville gärna föra vidare det han Hemma försökte Joe läsa en annan
hade lärt sig. Men han var 45 år gammal bok än Bibeln, men han förstod inte ett
och kunde inte läsa. ord. Men han kunde läsa Bibeln utan
”Jag kan inte läsa Bibeln och under- svårighet.
visa från den”, sa han. 1937 blev Joe föreståndare för den
Willie var inte orolig. Han inbjöd första adventistkyrkan som grundades
Joe och fem andra nydöpta att delta i en för att betjäna Seeyah och några byar i
bibelskola i Dehyu. Den första dagen närheten. Och trots att Joe aldrig hade
samlades Joe och de andra fem männen gått i skolan undervisade han med klar-
i Willies klassrum. Ingen av dem hade het och predikade från Bibeln. Han dog
gått i skolan. Ingen av dem kunde läsa. 2003 när han var i 90-årsåldern.
Joe var i gott sällskap. ”Det var den heliga Andens verk”,
Willie bad och sedan gav han var och säger Joes son, S.E. Joe Seeyah, även
en av männen en ny bibel. Han öppnade han församlingsföreståndare. ”Han
sin egen Bibel och visade männen hur gjorde det möjligt för pappa att läsa
man hittar viktiga verser. Han läste Bibeln och berätta om Jesus återkomst.”
18
2 Övertygande
vittnesbörd:
det personliga
vittnesbördets kraft
”Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört” (Apg. 4:20).
VECKANS HUVUDTEXTER
Mark. 5:15–20; 16:1–11; Apg. 4:1–20; 1 Joh. 1:1–3; Gal. 2:20; Apg.
26:1–32.
INLEDNING
Det finns en säregen kraft i ett personligt vittnesbörd. När våra
hjärtan värms av Kristus kärlek och vi förvandlas av hans nåd har vi
något betydelsefullt att säga om honom. Det är en sak att återge vad
Jesus har gjort någon för annan men en helt annan att dela med sig av
vad han har gjort för oss personligen.
Det är svårt att säga något emot ett personligt vittnesbörd. Man
kan debattera mot din teologi eller din tolkning av bibeltexten eller till
och med håna tron rent allmänt. Men när en människa kan säga: ”Jag
var en gång utan hopp men har nu ett hopp; jag var full av skuld men
har nu frid; jag var utan mening men har nu mening” påverkas även
skeptiker av evangeliets kraft.
Somliga kan uppleva en plötslig, dramatisk omvändelse liknande
aposteln Paulus omvändelse på vägen till Damaskus, men oftare sker
omvändelsen när man växer i insikt om hur dyrbar Jesus är, får en
djup uppskattning av hans förunderliga nåd och en överväldigande
känsla av tacksamhet för den frälsning han fritt ger. Kristus riktar
om våra liv radikalt. Det är detta vittnesbörd som världen så desperat
behöver och längtar efter.
Studiematerial för den 5 – 11 juli 2020

19
SÖNDAGEN DEN 5 JULI 2020
OSANNOLIKA VITTNEN
Läs Mark. 5:15–20. Varför tror du Jesus skickade mannen till
Dekapolis så att han kunde vittna för sin familj och sina vänner,
i stället för att låta honom växa i sin nyvunna tro genom att låta
honom vara kvar?
Ordet Dekapolis kommer från två ord: deka, som betyder tio, och
polis, som betyder stad. Dekapolisområdet var ett område med tio
städer längs den Galileiska sjöns kust under det första århundradet
e.Kr. Dessa städer bands samman av samma språk och kultur. Den
besatte var känd av många i den regionen. Han hade skrämt dem ge-
nom sitt oförutsägbara, våldsamma beteende. Jesus såg att han var
en människa som längtade efter någonting bättre, och så befriade
han mannen mirakulöst från de demoner som plågade honom.
När invånarna i staden hörde att Jesus hade skickat demonerna
till deras svinhjord och att svinen hade rusat över klippan ner i sjön
kom de för att se vad som pågick. Markusevangeliet berättar: ”De
kom till Jesus och såg den besatte, han som hade haft legionen i sig,
sitta där klädd och vid sina sinnen, och de blev förskräckta” (Mark.
5:15). Mannen var frisk igen, fysiskt, psykiskt, mentalt, emotionellt
och andligt. Kärnan i evangeliet är att återupprätta människor som
synden har brutit ner till den helhet som Kristus har skapat dem för.
Vem skulle vara bättre lämpad att nå ut till de tio städerna i De-
kapolis än en förvandlad besatt som kunde vittna för hela regionen?
Ellen White konstaterar träffande: ”Vi är vittnen för Kristus, och
vi ska berätta det vi vet, det vi själva har sett, hört och känt. Om vi
har följt Jesus steg för steg kommer vi att ha något viktigt att berätta
om hur han har lett oss. Vi kan berätta hur vi har prövat hans löften
och funnit att löftena är sanna. Vi kan tala om vad vi har upplevt
av Kristus nåd. Detta är vad vår Herre ber oss att berätta om för
världen. Om vi inte gör det går den förlorad” (Messias, s. 312). Gud
använder ofta osannolika vittnen som hans nåd har förvandlat för
att göra skillnad i vår värld.
FÖR EFTERTANKE
Vad är din egen berättelse om din omvändelse? Vad berättar du
för andra om hur du kom till tro? Vad kan du ge till någon som inte
är omvänd och som skulle kunna få nytta av din erfarenhet?
20
MÅNDAGEN DEN 6 JULI 2020
ATT FÖRKUNNA
DEN UPPSTÅNDNE KRISTUS
Det var tidig söndag morgon, och de två Mariorna gick hastigt
till Kristus grav. De gick inte för att be honom om någonting. Vad
skulle en död man kunna ge dem? När de senast såg honom var hans
kropp blodig, krossad och bruten. Scenerna från korset hade etsat
sig fast djupt i deras sinnen. Nu skulle de bara göra sin plikt. Sorgsna
gick de till graven för att smörja hans kropp. Hopplöshetens dunkla
skuggor omgav deras liv i förtvivlans mörker. Framtiden var oviss
och erbjöd ringa hopp.
När de kom till graven förvånades de över att den var tom. Mat-
teus återger händelserna från uppståndelsemorgonen så här: ”Men
ängeln sade till kvinnorna: ’Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter
Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som
han sade. Kom och se var han låg’ ” (Matt. 28:5, 6).
Kvinnorna var nu överväldigade av glädje. Deras mörka moln
av sorg löstes upp i solljuset från uppståndelsemorgonens gryning.
Sorgens natt var över för dem. Glädjen lyste upp deras ansikten, och
glädjesånger ersatte deras klagan.
FRÅGA
Läs Mark. 16:1–11. Hur reagerade Maria när hon upptäckte att
Kristus hade uppstått från de döda?
När Maria hade mött den uppståndne Kristus sprang hon för att be-
rätta om det. Goda nyheter måste berättas, och hon kunde inte hålla
tyst. Kristus levde! Hans grav var tom, och världen måste få veta
det. När vi har mött den uppståndne Kristus på livets väg behöver vi
också springa för att berätta om det, för goda nyheter måste delas.
Hur häpnadsväckande är det inte också att trots att Jesus så
många gånger hade talat om för dem vad som skulle hända, att han
skulle dödas och sedan uppstå, skulle lärjungarna, dessa särskilt
utvalda av Jesus, vägra att tro på Marias vittnesbörd. ”När de fick
höra att han levde och att hon hade sett honom trodde de inte på
det” (Mark. 16:11). Om alltså Jesus egna lärjungar inte genast trodde
behöver vi inte bli förvånade över att andra kanske inte heller genast
tar emot våra ord.
FÖR EFTERTANKE
När avvisades ditt vittnesbörd senast? Hur reagerade du, och vad
lärde du av den erfarenheten?
21
TISDAGEN DEN 7 JULI 2020
FÖRVANDLADE LIV GÖR SKILLNAD

”När de såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att
båda var enkla och olärda män, förvånade de sig. De kände igen
dem som följeslagare till Jesus” (Apg. 4:13).
Den nytestamentliga församlingen växte explosionsartat. På pingst-

dagen döptes 3 000 människor (Apg. 2:41). Tusentals fler kom med
i församlingen några veckor senare (Apg. 4:4). Snart insåg myndig-
heterna vad som höll på att hända (Apg. 4:16). Dessa nytestament-
liga troende hade varit med den uppstånden Kristus. Deras liv var
förvandlade. De var förvandlade av hans nåd och den heliga Anden,
och de kunde inte hålla tyst.
FRÅGA
Läs Apg. 4:1–20. Vad hände? Vad hände när myndigheterna för-
sökte tysta ner Petrus och Johannes? Hur reagerade de?
Dessa troende var nya i Kristus och måste berätta sin berättelse. Pet-
rus, en fiskare och gaphals, var förvandlad av Guds nåd. Jakob och
Johannes, åskans söner som hade svårt att behärska sig, var förvand-
lade av Guds nåd. Skeptikern Tomas var förvandlad av Guds nåd.
Lärjungarna och medlemmarna i den tidiga församlingen hade var
sin berättelse att berätta, och de kunde inte hålla tyst. Lägg märke
till detta starka konstaterande av Ellen White i Vägen till Kristus:
”Så snart någon kommer till Jesus får han en längtan i sitt hjärta
att berätta om vilken vän han funnit. Det går inte att hålla tyst med
en sanning som har räddande kraft. Man kan inte hålla tillbaka ett
helgande inflytande” (s. 110).
Lägg också märke till vad de religiösa ledarna sade i vers 16. De
erkände öppet att undret var ett faktum – den helade mannen stod
framför dem. Men ändå vägrade de att ändra sin inställning. Men
trots denna öppna vägran tog inte Petrus och Johannes tillbaka sitt
vittnesbörd.
FÖR EFTERTANKE
Vad finns det för relation mellan att känna Kristus och att berätta
om honom? Varför är det så väsentligt att känna honom personli-
gen för att vi ska kunna vittna om honom?
22
ATT BERÄTTA OM VÅR ERFARENHET

I Apg. 26 finner vi aposteln Paulus som fånge inför kung Agrippa.
Här talar Paulus direkt till honom och ger sitt eget personliga vittnes-
börd, berättar om sitt liv inte bara som förföljare av Jesus efterföljare
utan om sitt liv efter sin omvändelse, om sitt liv som Jesus vittne och
om löftet om uppståndelse från de döda (Apg. 26:8).
Efter Paulus omvändelse på vägen till Damaskus talade vår
Herre till honom och sade: ”Jag har visat mig för dig för att utse dig
till min tjänare och till vittne om vad du har sett av mig och vad du
kommer att få se av mig i framtiden” (Apg. 26:16). Att dela med sig
av sin tro är alltid en dynamisk upplevelse. Det är att berätta vad
Kristus har gjort för oss i det förflutna, vad han gör i våra liv idag,
och vad han kommer att fullfölja i oss i framtiden.
Att vittna handlar aldrig om oss utan om honom. Han är den
Gud som förlåter våra synder, helar våra sjukdomar, kröner oss
med kärleksfull vänlighet och tillfredsställer oss med det goda (Ps.
103:3–5). Att vittna är helt enkelt att berätta vår berättelse om hans
förunderliga nåd. Det är ett vittnesbörd om vårt personliga möte
med denne förunderligt nådige Gud.
FRÅGA
Läs 1 Joh. 1:1–3 och jämför med Gal. 2:20. Vad ser du för likheter?
På vilka sätt liknar Johannes erfarenhet Paulus?
Johannes och Paulus hade olika livserfarenheter, men båda hade ett
personligt möte med Jesus. Det var inget som bara hände en gång i
det förflutna och som sedan var över. Det var en pågående, daglig
erfarenhet av glädje i hans kärlek och en vandring i ljuset av hans
sanning.
Är omvändelse någonsin bara något som händer i det förflutna?
Se på Ellen Whites ord om dem som tänkte att deras omvändelseer-
farenhet var allt som gäller: ”Som om de, om de en gång fått veta nå-
got om tron, inte skulle behöva bli omvända dagligen. Nej, varje dag
bör var och en av oss vända om” (Manuscript Releases, vol. 4, s. 46).
FÖR EFTERTANKE
Påminn dig dina gångna erfarenheter. Har de varit kraftfulla och
dramatiska? Varför är det ändå viktigt att ha en daglig relation
med Herren, känna hans verklighet, godhet och kraft dag för dag?
Ta med ditt svar till studiegruppen på sabbaten.
23
DET PERSONLIGA
VITTNESBÖRDETS KRAFT
Låt oss åter se på Paulus inför Agrippa. Aposteln Paulus står inför
denne man som var den sista i ledet av judiska kungar, mackabeerna,
och av Herodes släkt. Agrippa bekände sig till att vara jude, men i sitt
hjärta var han romare. (Se The SDA Bible Commentary, vol. 6, s. 436.)
Den åldrande aposteln är sliten av sina missionsresor och kamper och
har ärr från konflikten mellan gott och ont. Han står här med hjärtat
fyllt av Guds kärlek och ansiktet lysande av Guds godhet. Vad som
än har hänt i hans liv, vilka förföljelser och svårigheter han än har
erfarit, kan han deklarera att Gud är god.
Agrippa är cynisk, skeptisk, förhärdad och verkligen likgiltig
för alla värdesystem. Paulus däremot är fylld av tro, hängiven till
sanningen och obeveklig i försvaret av rättfärdigheten. Kontrasten
mellan de två skulle inte kunna vara mer uppenbar. Vid sin rättegång
ber Paulus om att få tala och får tillstånd till det av Agrippa.
FRÅGA
Läs Apg. 26:1–32. Hur vittnade Paulus för Agrippa? Vad kan vi lära
oss av hans ord?
Vänlighet öppnar hjärtan där bryskhet stänger dem. Paulus är oerhört

generös mot Agrippa här. Han säger att denne ”så väl känner till
alla judiska seder och bruk och tolkningsfrågor” (Apg. 26:3). Sedan
inleder han en diskussion om sin omvändelse.
FRÅGA
Läs berättelsen om Paulus omvändelse i Apg. 26:12–18. Läs sedan
Apg. 26:26–28 och lägg märke till hur den påverkade Agrippa. Var-
för tror du att Agrippa reagerade som han gjorde? Vad var det som
imponerade honom i Paulus vittnesbörd?
Paulus vittnesbörd om hur Jesus hade förvandlat hans liv hade en

stark påverkan på en gudlös kung. Det finns inget lika effektivt vitt-
nesbörd som ett förvandlat liv. Ett genuint omvänt liv har en förun-
derlig påverkan på andra. T.o.m. gudlösa kungar berörs av liv som
nåden har förvandlat. Även om vi inte har en lika dramatisk berät-
telse som Paulus kan vi alla berätta för andra om vad det innebär att
känna Jesus och vara återlöst av hans blod.
24
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Snart övertalar du väl mig …”, s. 323–327 i Genom
vatten och eld.
Det väsentliga i det kristna livet är en så rik och fullständig relation

till Jesus att vi vill dela med oss av den. Hur viktig rätt lära än är kan
den inte ersätta ett liv som har förvandlats av nåden och kärleken.
Ellen White gör det klart när hon skriver: ”Frälsaren visste att inga
argument, hur logiska de än var, skulle kunna göra hårda sinnen
mjuka eller bryta igenom världslighetens och själviskhetens hårda
skal. Han visste att hans apostlar måste ta emot den himmelska
kraftkällan som en gåva. Han visste att om evangeliet skulle få effekt
måste det bli förkunnat av människor som hade blivit entusiastiska
och vältaliga. Det skulle de bli genom att de hade en levande känne-
dom om honom som är ’vägen, sanningen och livet’ ” (Genom vatten
och eld, s. 30). I boken Messias lägger hon till en kraftfull tanke: ”Kris-
tus underbara kärlek kommer att smälta och betvinga människors
sinnen när det inte skulle bli något resultat om man enbart upprepar
lärosatser” (s. 770).
Det finns de som tänker att deras personliga vittnesbörd handlar
om att övertyga andra om de sanningar de har upptäckt i Guds Ord.
Även om det är viktigt att vid rätt tidpunkt dela med sig av sanningar
från Guds Ord har vårt personliga vittnesbörd mycket mer att göra
med befrielse från skuld, frid, nåd, förlåtelse, kraft, hopp och glädje
som vi har funnit i det eviga livets gåva som Jesus fritt ger.
SAMTALSSTART
Vad brukar ni lyfta fram när ni berättar om er tro för människor ni
möter? Berätta det för varandra.
FÖRBÖN
Be att Gud ska leda er så att ni hittar rätt tankar och ord när ni berät-
tar om er tro.
SAMTALSFRÅGOR
25
SAMTALSFRÅGOR
1. Varför tror du att ditt personliga vittnesbörd kan påverka andra så kraftfullt? Hur
har andras vittnesbörd påverkat dig och din egen erfarenhet?
2. Samtala i studiegruppen om era svar på den sista frågan i onsdagens studium. Var-
för är den dagliga erfarenheten med Herren så viktig, inte bara för vårt vittnesbörd
utan också för vår egen tro?
3. Självklart kan ett personligt vittnesbörd vara effektivt. Varför är ett gudfruktigt liv
samtidigt en så viktig del av vårt vittnesbörd?
4. Ge ditt personliga vittnesbörd i studiegruppen. Kom ihåg att du delar med dig av
vad Kristus har gjort för dig och vad han betyder för dig idag. Vilken skillnad gör
Jesus i ditt liv?
26
27
27
Den långa vägen hem

Alphanso Peter Juah var 19 år när han Men Alphanso tänkte mer och mer
flydde från inbördeskrig i Liberia genom på sabbaten. Han hitttade adressen till
att åka tåg till Guinea. Då hade han en adventistkyrka och började gå dit
förstås ingen aning om att hans flykt varje sabbat samtidigt som han fortfa-
skulle ta honom till åtta länder och att rande arbetade åt den andra kyrkan.
han skulle återvända hem 14 år senare Det gick tre år och söndagskyrkan
med en fru som var indonesiska. slutade stödja Alphanso. Han återvände
När Alphanso flydde 1992 var det en till att sälja droger, lura människor och
svår tid i Liberia. Han övergav snabbt tvätta pengar. Men något stort hände i
adventisttron som han hade växt upp hans liv runt den tiden. Han gifte sig.
med. I Guinea hjälpte en humanitär Medan han arbetade åt söndagskyrkan
organisation honom att avsluta sina hade han förälskat sig i Wastinah som
studier. Men sedan blev han hemlös. var släkt med missionärens hushållerska.
Han använde sig då av alla sätt som han Men efter ett tag kände Alphanso
kunde hitta för att tjäna pengar. den välbekanta rastlösheten och flyttade
Efter ett år skaffade han olagligt ett till Kina. Efter fyra månader skickade
guineanskt pass och flyttade till Senegal. han efter sin fru. Under sin tid i Kina
De följande fyra åren reste han till Tu- återvände Alphansos tankar till Gud,
nisien och sedan till Jordanien, Indien, och han köpte en engelsk bibel. En dag
Thailand och Indonesien. I varje land läste han Predikaren 1:2, som lyder:
sålde han droger och lurade människor, ”Tomhet, idel tomhet … allt är tomhet.”
och på så sätt fick han råd att överleva ”Det beskriver mitt liv väl”, tänkte
och flytta till nästa ställe. han. ”Jag måste åka hem till Afrika.”
Först i Indonesiens huvudstad 2006 flög Alphanso och Wastinah
Jakarta började Alphanso fundera på till Liberia. Hemma väntade en tårfylld
sitt liv. Han kom ihåg hur han hade gått återförening med hans föräldrar. Al-
i Adventkyrkan som barn. Han visste att phanso gav sitt hjärta till Jesus. Wasti-
han hade brutit mot de flesta av Guds nah följde med honom till kyrkan varje
bud. En dag spelade han biljard med sabbat och gav efter en tid sitt hjärta till
en spansk främling som inbjöd honom Jesus.
att besöka sin kyrka nästa söndag. Den Idag arbetar Alphanso som skogs-
amerikanska missionären som ledde huggare i Buchanan. Wastinah säljer ris,
främlingens församling lyssnade på olja och andra livsmedel i ett gatustånd
Alphansos berättelse och erbjöd sig att framför deras hem. De har tre barn i
hjälpa till att betala hans hyra. I utbyte åldrarna 12, 8 och 5 år. Alphanso berät-
arbetade Alphanso i församlingens träd- tar gärna sin berättelse om Guds nåd i
gård och tog hand om deras ljudsystem. hans liv.
28
3 Att se på människor
genom Jesus ögon
”Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare” (Matt. 4:19).
HUVUDTEXTER
Mark. 8:22–26; Joh. 4:3–34; Joh. 1:40, 41; Mark. 12:28–34; Luk.
23:39–43; Apg. 8:26–38.
INLEDNING
Jesus är den mästerliga själavinnaren. Genom att se på hans sätt att
arbeta med människor kan vi få en bättre förståelse av hur vi kan leda
andra till kännedom om frälsningen genom Jesus Kristus. Genom
att vandra med honom bland folkmassorna på Jerusalems gator, på
Judeens dammiga stigar och Galileens gräsbetäckta berg upptäcker
vi hur han uppenbarade Gudsrikets principer för de sökande män-
niskorna.
Jesus såg alla män och kvinnor som möjliga att vinna för hans
rike. Han såg på var och en med den gudomliga medkänslans ögon.
Han såg inte Petrus som en brysk fiskare med stor mun utan som en
mäktig förkunnare av evangelium. Han såg inte Jakob och Johannes
som impulsiva, nitiska radikaler utan som entusiastiska förkunnare
av hans nåd. Han såg den djupa längtan efter äkta kärlek och accep-
tans i hjärtat hos Maria från Magdala, den samariska kvinnan och
kvinnan med blödningar. Han såg inte Tomas som en cynisk tvivlare
utan som en person med ärliga frågor. Oavsett om det var en jude
eller icke-jude, man eller kvinna, en rövare på korset, en befälhavare
eller en besatt, galen man, såg Jesus deras gudagivna potential och
betraktade dem med frälsningens ögon.

29
EN ANDRA BERÖRING
Det finns bara ett underverk i hela Bibeln som Jesus gjorde i två
steg. Det är helandet av den blinde mannen i Betsaida. Denna berät-
telse innehåller en tidlös lärdom för Kristus församling idag. Den
illustrerar Guds plan att använda varje troende för att leda någon
annan till Jesus. Bibeln säger: ”Då de kom till Betsaida förde man
fram en blind och bad Jesus röra vid honom” (Mark. 8:22). De två
nyckelorden är ”förde fram” och ”bad”. Den blinde kunde inte
komma på egen hand. Hans vänner såg hans behov och förde fram
honom. Han kanske inte hade mycket tro, men det hade de. De
trodde att Jesus skulle bota denne mans blindhet.
I Nya testamentet finns ungefär 25 olika helandeunder som
Jesus utförde. I mer än hälften av dem förde en släkting eller vän
personen till Jesus för helande. Många kommer aldrig till Jesus om
inte någon som har tro för dem dit. Vår roll är att presentera och
föra människor till Jesus.
Det andra ordet som är värt att beakta i Mark. 8:22 är ordet
”bad”. Det kan betyda ”tillkalla, påkalla, bedja, förmana, trösta,
uppmuntra”. Det antyder en mjukare, vänligare, mildare vädjan
än ett hörbart, påtagligt krav. Mannens vänner vädjade vänligt till
Jesus och trodde att han hade både viljan och kraften att hjälpa den
blinde. Mannen kanske inte hade tro att Jesus kunde hela honom,
men det hade hans vänner. Ibland behöver vi bära andra till Jesus
på trons vingar.
FRÅGA
Läs Mark. 8:22–26. Varför tror du att Jesus helade den blinde i två
steg? Vad kan vi som är Jesus vittnen idag ta vara på från den här
berättelsen?
Är det möjligt att vi inte heller ser människorna tydligt? Ser vi dem
ibland ”som träd som går omkring”, i svaga skuggiga former mer än
som möjliga medborgare i Guds rike? Vad tror du får oss tidvis att
inte se människor tydligt?
FÖR EFTERTANKE
Berättelsen visar hur Gud använder oss för att nå människor. Men
vad mer kan vi ta vara på från denna berättelse? Vad kan den t.ex.
säga till oss om hur både det medicinska och det andliga kan
verka i arbetet för de förlorade?
30
EN LÄRDOM I ACCEPTANS
Genom att visa för sina lärjungar vad det innebar att se varje individ
utifrån ett nytt perspektiv lärde Jesus dem hur de skulle se män-
niskorna genom himlens ögon. Hans sätt att se på människor var
radikalt. Han såg dem inte som de var utan som vad de skulle kunna
bli. I alla sina kontakter med människor behandlade han dem med
värdighet och respekt. Ofta förvånade han sina lärjungar med sitt
sätt att handskas med människor. Så var det särskilt när han mötte
den samariska kvinnan.
The Archeological Study Bible gör denna intressanta observation
om relationen mellan judarna och samarierna: ”Klyftan mellan
judarna och samarierna härstammar från en tidig period. Enligt
2 Kung. 17 var samarierna ättlingar till mesopotamiska folk som
tvångsförflyttades till de norra delarna av Israel av den assyriske
kungen i början av exilen 722 f.Kr. De kombinerade tillbedjan av
Jahve med avgudadyrkan” (The Archeological Study Bible, Zondervan
Publishing 2005, s. 1727). Förutom denna avgudadyrkan upprättade
de ett rivaliserande prästerskap och tempel på berget Gerissim. Med
tanke på sådana teologiska skillnader till samarierna måste lärjung-
arna ha varit förbryllade när Jesus valde vägen genom Samarien
till Galileen. De var förvånade över att Jesus inte lät sig dras in i en
religiös debatt. Han bemötte direkt den samariska kvinnans längtan
efter acceptans, kärlek och förlåtelse.
FRÅGA
Läs Joh. 4:3–34. Hur närmade sig Jesus den samariska kvinnan?
Hur reagerade hon på samtalet med Kristus? Vad var lärjungarnas
reaktion? Hur vidgade Jesus deras vyer?
Den eviga lärdom som Jesus ville ge sina lärjungar och var och
en av oss är helt enkelt denna: ”De som har Kristus Ande ser alla
människor med den gudomliga medkänslans ögon” (Ellen White:
The Signs of the Times, 20 juni1892).
FÖR EFTERTANKE
Vilka finns det som du tenderar att se ner eller med bristande
respekt på utifrån din kultur och ditt samhälles påverkan? Kan du
ändra på din attityd, och hur kan den förändringen ske?
31
TISDAGEN DEN 14 JULI 202O
BÖRJA DÄR DU ÄR
Någon har alldeles riktigt sagt: ”I livet är den enda platsen för en
början den plats där du är, för någon annan startplats finns inte.” Je-
sus betonade denna princip i Apg. 1:8: ”Men ni skall få kraft när den
heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem
och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”
Jesus budskap till sina lärjungar var för enkelt för att kunna
missförstås: börja där du är. Vittna där Gud har placerat dig. I stället
för att drömma om bättre tillfällen kan du börja med dem du har
omkring dig. Se med gudomliga ögon på möjligheterna som finns
närmast dig!
Du behöver inte vara den mest utbildade i världen, den mest ly-
sande eller begåvade. Hur mycket dessa gåvor än skulle kunna bli till
hjälp om de används rätt är allt du till slut behöver din egen kärlek
till Gud och människor. Om du är villig att vittna öppnar Gud vägen
för dig så att du får göra det.
FRÅGA
Läs Joh. 1:40, 41; 6:5–11 och 12:20–26. Vad säger dessa texter
om både Andreas andliga synförmåga och hans sätt att vittna?
Andreas erfarenhet säger mycket till oss. Han började med sin egen
familj. Han berättade först om Jesus för sin bror Petrus. Han utveck-
lade en god relation med en liten pojke som sedan gav Jesus underlag
för ett underverk, och Andreas visste precis hur man skulle hantera
grekerna. I stället för att debattera teologi insåg han deras behov och
presenterade dem för Jesus.
Konsten att effektivt vinna människor är konsten att bygga
positiva relationer och visa omsorg. Tänk på några i din närhet som
kanske inte känner Jesus. Ser de i ditt liv att du är en person som har
medkänsla och bryr sig? Ser de hos dig en frid och mening som de
längtar efter? Är ditt liv en annons för evangelium? Vi skapar vänner
för Gud genom att berätta om Jesus. De blir kristna vänner och till
slut, när vi berättar om Guds budskap, sanningen för den sista tiden,
kan de också bli adventister.
FÖR EFTERTANKE
Varför kan det ibland vara så svårt att leda våra egna familjemed-
lemmar och släktingar till Kristus? Har du lyckats berätta om Jesus
för några av dina familjemedlemmar eller nära vänner? Dela med
dig av några principer som kan vara till hjälp för studiegruppen.
32
ATT HANDSKAS MED

JOBBIGA MÄNNISKOR
Jesus var en mästare på att hantera jobbiga människor. Både genom
sina ord och sina handlingar visade han acceptans. Han lyssnade
känsligt på deras bekymmer, ställde frågor och visade gradvis
gudomliga sanningar. Han insåg den innersta längtan som fanns i
de mest förhärdade hjärtan och såg möjligheter hos de mest avsky-
värda syndarna. För Jesus var ingen bortom räckhåll för evangeliet.
Jesus trodde att ”ingen människa har fallit så djupt, ingen har blivit
så fördärvad att hon inte kan få frihet i Jesus Kristus” (Ellen White:
Messias, s. 229). Han såg på människorna genom andra linser än vad
resten av oss gör. Hos varje människa såg han en återspegling av den
ursprungliga skapelsen. Han lyfte upp deras tankar till att gripa tag
i möjligheten till vad de kunde bli, och många reste sig för att möta
hans förväntningar på deras liv.
FRÅGA
Läs Matt. 4:18, 19; Mark. 12:28–34 och Luk. 23:39–43. Vad finner
du för likheter mellan Kristus vädjan till Petrus och Johannes, en
inte namngiven skriftlärd och rövaren på korset? Studera noggrant
Kristus sätt att närma sig dessa personer. Vad sticker ut för dig?
Vart Jesus än gick såg han andliga möjligheter. Han såg möjliga
kandidater för Guds rike under de mest osannolika omständigheter.
Vi beskriver det som att ”ha ögon för församlingstillväxt”. De är en
känslighet man skaffat sig för att se människor som Jesus såg dem,
som några som kan vinnas för Guds rike. Det omfattar också ”öron
för församlingstillväxt”, vilket har att göra med förmågan att lyssna
på outtalade behov hos dem som finns runt omkring oss, lyssna till
deras hjärtans längtan efter någonting de saknar trots att de inte öp-
pet ger uttryck för det.
Be att Herren gör dig känslig för den heliga Andens verk i andras
liv. Be att Gud ger dig en andra beröring och öppnar dina ögon till
att se andliga tillfällen som han placerar framför dig varje dag för
att du ska vittna för andra. Sök hos Gud seende ögon, ett lyssnande,
känsligt hjärta och villighet att berätta för andra om Kristus som du
känner och älskar. Då är du på väg mot en spännande resa för livet.
Livet får en helt ny mening. Du får en känsla av tillfredsställelse och
glädje som du aldrig har upplevt tidigare. Bara de som arbetar för
människor kan känna den tillfredsställelse det kan ge.
33
ATT HA EN KÄNSLA FÖR TILLFÄLLEN

Apostlagärningarna är fullt av berättelser om hur lärjungarna tog
vara på tillfällen till Guds rikes framgång. Från bokens början till
dess slut läser vi fascinerande berättelser om den tidiga församlingen
och hur den växte, trots både inre och yttre utmaningar.
I 2 Kor. 2:12, 13 berättar t.ex. aposteln Paulus om sin erfarenhet i
Troas: ”När jag kom till Troas med evangeliet om Kristus stod dörren
öppen för mitt arbete i Herren. Men jag fick ingen ro i sinnet eftersom
jag inte fann min broder Titus där, så jag tog farväl och for vidare
till Makedonien.” Gud öppnade mirakulöst en dörr för Paulus att
predika evangelium på den europeiska kontinenten, och han visste att
dörrar som Gud öppnar idag kan stängas i morgon. Han tog tillfället
och såg möjligheterna och seglade genast till Makedonien.
Nya testamentets Gud är öppna dörrars Gud som ger oss tillfäl-
len att dela med oss av vår tro. Överallt i Apostlagärningarna verkar
Gud. Där finns öppna dörrar i städer, regioner, länder och framför
allt i människors hjärtan.
FRÅGA
Läs Apg. 8:26–38. Vad säger oss dessa verser om Filippos öppen-
het för Guds ledning och hans mottaglighet för gudomliga tillfällen?
”En ängel ledde Filippus till den här mannen som sökte efter kunskap
och som var beredd att ta emot evangeliet. Idag kommer änglar att
vägleda människors steg när de vill tillåta den helige Ande att helga
deras tal och förfina och förädla deras sinnen. Ängeln som sändes till
Filippus kunde själv ha undervisat etiopiern, men det är inte Guds
sätt att arbeta. Hans plan är att människor ska arbeta för sina med-
människor” (Ellen White: Genom vatten och eld, s. 90).
Om vi har öron som hör och ögon som ser leds vi också av osyn-
liga änglar till att nå sanningssökare med gudsrikets sanningar.
FÖR EFTERTANKE
Lägg märke till hur central Bibeln var i denna berättelse. Lägg
också märke till hur det nu var så viktigt att någon som kände till
Skrifterna kunde förklara dem. Vad kan vi ta vara på här?
34
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Flykten från fängelset”, s. 86–91 i Genom vatten och
eld.
Överallt runt omkring oss söker människor eviga ting. Som Jesus
så träffande sade: ”Skörden är stor men arbetarna få” (Matt. 9:37).
Problemet var inte skörden. Med gudomligt smorda ögon såg Jesus
en stor skörd där lärjungarna bara såg motstånd. Vad var Kristus
lösning på problemet? ”Be därför skördens herre att han sänder ut ar-
betare till sin skörd” (Matt. 9:38). Lösningen är att be Gud att sända
dig till hans skördearbete.
Varför inte be denna bön: ”Herre, jag är villig att bli använd för
ditt rikes framgång. Öppna mina ögon så att jag kan se tillfällen som
du öppnar för mig varje dag. Lär mig att bli känslig för människor
runt omkring mig. Hjälp mig att tala ord om hopp och uppmuntran
och dela din kärlek och sanning till dem jag kommer i kontakt med
varje dag.” Om du ber denna bön gör Gud något extraordinärt med
ditt liv.
SAMTALSSTART
Känner ni några besvärliga människor? Hur bemöter ni dem? Har ni
lyckats berätta för dem om er tro? Hur gjorde ni då?
FÖRBÖN
Be att Gud ska ge er mer kärlek till människor som kan vara svåra att
ha att göra med.
SAMTALSFRÅGOR
35
SAMTALSFRÅGOR
1. Om du har arbetat med att leda människor till Jesus vet du en sak: det är inte alltid
lätt, eller hur? Naturligtvis kan bara Gud omvända hjärtan, men i sin visdom har
han valt att använda oss som en del i den processen. Att arbeta bara för en männis-
ka kräver tid, ansträngning, uthållighet och kärlek från ovan. Vilka val kan du göra
som hjälper dig att dö från dig själv som du behöver för att vara ett effektivt vittne
för Kristus?
2. Finns det människor som du kommer i kontakt med och som inte känner Herren?
Vad har du gjort eller gör eller kan du göra för att vittna för dem?
3. Tänk på Saul från Tarsos. Han var en person som verkade vara ungefär så osannolik
som en konvertit som man kan föreställa sig. Ändå vet vi vad som hände med ho-
nom. Vad kan det säga oss om faran i att för snabbt döma andra utifrån det yttre?
4. Hur ska vi, med tanke på berättelsen om Saul, se på en text som Matt. 7:6: ”Ge inte
det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på
dem och vänder sig om och sliter sönder er”?
36
37
Från fattigdom
till självförsörjning
Att lära sig läsa och skriva är ett mäktigt att jag hade kunnat göra någonting för
vapen mot fattigdom – det kan Alimata att hjälpa min familj att bli självför-
från en av ADRA Togos grupper i byn sörjande. Jag var ’bara’ en kvinna som
Anyron intyga. skulle ta hand om hemmet och familjen,
Alimata berättar: ”Jag och åtta laga mat och hjälpa till i trädgården.”
andra kvinnor och en man startade ett ”Nu har jag lärt mig läsa och skriva,
kooperativ sex månader efter att vi hade räkna, spara, göra enklare marknads-
fått läs- och skrivundervisning. Vi fick undersökningar, köpa in varor som kan
lära oss hur vi skulle spara små belopp ge vinster i framtiden, förvara dem på
varje vecka, lägga ihop dem och tillsam- rätt sätt och sälja dem vid rätt tidpunkt.
mans köpa in skördar vid tidpunkter då Jag har blivit utbildad och har insett att
priserna var låga. Sedan kunde vi bevara jag har en viktig roll att spela i att hjälpa
dem på en torr plats för att sälja dem när min familj att bli mer självförsörjande!”
det var brist på varor och priserna var ”Min man ser på mig med andra
högre.” ögon idag. Där finns en respekt som han
”Vi sparade våra medel, och tillsam- aldrig tidigare visat. Han är tacksam för
mans som grupp köpte vi 25 säckar kol, att vi har det bättre ekonomiskt, och han
20 säckar majs och tio säckar bönor. Vi är imponerad över vår grupp. Jag känner
köpte in dem alldeles efter skördesä- att jag har fått värdighet som människa.
songen. Det hade varit ett bra år, och Tidigare har jag aldrig känt det. Detta är
priserna var låga.” tack vare ADRA:s arbete i min by. Jag är
”Fyra månader senare hade priset så tacksam!”
på våra varor nästan fördubblats, och vi ”Öppna din mun för den stumme
kunde sälja dem och göra en fantastisk och försvara alla värnlösa. Öppna din
vinst!” mun och döm rättfärdigt, skaffa den
”Hela mitt liv har jag och familjen betryckte och fattige rätt” (Ords. 31:8, 9,
lidit av att knappt ha någonting att äta nuBibeln).
hela året igenom. Jag hade aldrig känt
AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | TOGO
38
4 Bönens kraft:
förbön för andra
”Bekänn därför era synder för varandra, och be för varandra att ni skall bli
botade. Den rättfärdiges bön har kraft och gör därför stor verkan” (Jak. 5:16).
VECKANS HUVUDTEXTER
Upp. 12:7–9; Ef. 6:12; Heb. 7:25; Ef. 1:15–21; Dan. 10:10–14; 1 Joh.
5:14–16.
INLEDNING
Den nytestamentliga församlingen var medveten om sitt behov av
bön.
”När de hade slutat be skakade marken där de var samlade, och
alla fylldes av den heliga anden och förkunnade frimodigt Guds ord”
(Apg. 4:31). Lägg märke till att lärjungarna bad. De var fyllda av den
heliga Anden, och sedan talade de Guds Ord med frimodighet och
tillförsikt.
Det fanns en direkt relation mellan deras böner, den heliga An-
dens fullhet och kraftfull förkunnelse av Guds Ord. ”Apostlarna …
bad inte enbart om välsignelse för sig själva. De kände också starkt
sitt ansvar för att rädda människor. De insåg att evangeliet skulle
förkunnas för världen. Därför bad de att få kraften som Kristus hade
lovat att ge dem” (Ellen White: Genom vatten och eld, s. 37).
När vi söker Gud och ber för andra verkar Gud i våra egna
hjärtan för att dra oss närmare sig och ger oss visdom att nå andra
för hans rike (Jak. 1:5). Han verkar kraftfullt i deras liv för att dra
dem till sig på sätt som vi inte kan se eller förstå fullständigt (1 Joh.
5:14–17).

39
DEN KOSMISKA STRIDEN

FRÅGA
Jämför Upp. 12:7–9, Ef. 6:12 och 2 Kor. 10:4. Hur påverkar dessa
texter vår förståelse av förbönen?
Bibeln drar undan förhänget mellan den synliga och den osynliga
världen. Det pågår en strid mellan gott och ont, mellan rättfärdig-
hetens och mörkrets makter, mellan Kristus och Satan. I denna
kosmiska konflikt respekterar Gud människans frihet. Han mani-
pulerar eller tvingar aldrig samvetet. Han sänder sin heliga Ande för
att övertyga män och kvinnor om den gudomliga sanningen (Joh.
16:7, 8). Himlens änglar träder in i striden för att påverka människor
för evigheten (Heb. 1:14). Gud ordnar också tillfällen i människors
liv för att leda dem till sig.
Men Gud tvingar inte någons samvete. Tvång är mot Guds
rike, främmande för kärlekens princip som är grunden för hans
styre. Det är här bönen är så viktig. Gud gör allt han kan för att
nå människor innan vi ber, men våra böner frigör Guds mäktiga
kraft. Han respekterar vår valfrihet i bönen för någon, och i ljuset
av striden mellan gott och ont kan han göra mer när vi ber än om vi
inte gjorde det.
Fundera noga över följande: ”Det hör till Guds plan att ge oss
det som vi i tro ber om och som vi inte skulle få om vi inte bad om
det” (Ellen White: Från mörker till ljus, s. 455). I den stora striden
mellan gott och ont gör bönen skillnad. När vi ber för någon som
inte känner Kristus öppnar det kanaler för gudomlig välsignelse att
flöda in i deras liv. Gud hedrar vårt val att be för dem och verkar
ännu mer kraftfullt för dem.
I fråga om förbön bör vi ödmjukt erkänna att vi inte helt förstår
Guds vägar, men det bör inte hålla oss från att ständigt träda in i de
välsignelser bönen ger oss själva och andra.
FÖR EFTERTANKE
Varför tror du att Gud verkar mer kraftfullt när vi ber än om vi inte
gör det? Även om vi inte helt förstår hur allt detta fungerar, varför
skulle Bibelns maning att be för andra få oss att göra det?
40
JESUS, DEN MÄKTIGE

FÖREBEDJAREN
FRÅGA
Läs Luk. 3:21; 5:16 och 9:18. Vad säger dessa texter dig om rela-
tionen mellan Jesus böneliv och hans effektivitet i arbetet?
I Jesus liv fanns en ständig gudomlig kommunikation med hans

Fader. Vid tiden för sitt dop påbörjade han sin messianska tjänst. Då
bad han om gudomlig kraft att fullfölja himlens syften. Den heliga
Anden utrustade honom till att göra Faderns vilja och fullfölja
uppdraget han hade framför sig. Oavsett om det gällde att ge mat till
de femtusen, att bota spetälska eller att befria demonbesatta insåg
Jesus att i striden mellan gott och ont är bönen ett mäktigt vapen
till att slå tillbaka helvetets styrkor. Bönen har vi fått av himlen till
att förena vår hjälplöshet och svaghet med Guds allmakt. Den är
ett redskap som lyfter oss upp mot Gud som är den enda som kan
beröra hjärtana hos dem som vi ber för.
FRÅGA
Läs Luk. 22:31–34 och Heb. 7:25. Vilken försäkran gav Jesus Pet-
rus för att förbereda honom för de frestelser som han snart skulle
möta? Vilken försäkran ger han var och en av oss när vi möter
frestelser?
Effektiva själavinnare är män och kvinnor som ber. Jesus bad för
Petrus vid namn. Han försäkrade Petrus att vid tiden för dennes
största prövning skulle han be för honom. Satan förstod mycket
väl Petrus potential för att främja Guds rike. Han planerade för
att göra allt han kunde för att förstöra Petrus positiva inverkan på
den kristna församlingen. Men genom alla frestelser bad Jesus för
Petrus, och Mästarens böner blev besvarade. Vilken fascinerande
verklighet det är att inse att Frälsaren även ber för oss. Han inbjuder
oss att förena oss med honom i detta förbönsverk och att lyfta upp
andra vid namn inför hans tron.
Vår uthållighet i bönen visar att vi inser vårt totala, absoluta
beroende av Gud för att nå den vi ber för.
FÖR EFTERTANKE
Vem ber du för nu? Varför är det så viktigt att aldrig ge upp, oav-
sett hur svår situationen än verkar vara?
41
PAULUS FÖRBÖNER
Förbönen är biblisk. Genom hela sin verksamhet bad Paulus för
nyomvända i de församlingar han grundade genom sitt evangelise-
rande arbete. Paulus trodde att någonting hände när han bad och att
det inte skulle ha hänt om han inte bad. Även om han var skild från
dem han älskade insåg han att de kunde vara förenade i sina hjärtan
när de bad för varandra.
FRÅGA
Läs Ef. 1:15–21. Skriv ner de olika böneämnen som Paulus kom till
Gud med för efesierna. Vad bad han särskilt Gud att ge dem?
Paulus förbön för de troende i Efesos är anmärkningsvärd. Han bad

att Gud skulle ge dem visdom och andlig urskillningsförmåga, att
han skulle upplysa deras sinnen med gudomlig sanning och ge dem
hopp om evigt liv. Han bad också att de skulle uppleva Guds krafts
mäktiga verkan i sina liv. Denne Gud är så stark, så mäktig, att han
uppväckte Jesus från de döda, en händelse som utgör grunden för
deras hopp om evigt liv i honom. Han avslutar sin bön med en på-
minnelse om det rika och härliga arv Kristus ger. De kristna i Efesos
måste ha uppmuntrats av att de visste att Paulus bad för dem och vad
han bad om.
FRÅGA
Läs Fil. 1:3–11 och lägg märke till tonen i Paulus bön. Tänk dig att
du var medlem i församlingen i Filippi och fick ett sådant brev från
Paulus där han berättar för dig inte bara att han bad för dig utan
också innehållet i sin bön. Hur skulle du uppleva det, och varför?
Vilka löften finns i de orden? Vilka uppmaningar finns där också?
De här orden är några av de mest upplyftande och uppmuntrande

orden i Bibeln. De är fyllda av löften och även av uppmaningar att
fyllas av kärlek, kunskap och urskillningsförmåga som kommer från
att man känner Jesus så att vi kan vara allt det Gud avser att vi ska
vara i honom.
42
OSYNLIGA KRAFTER SOM VERKAR

Förbönen är ett mäktigt vapen i den kamp mellan gott och ont som
vi kallar ”den stora striden”. Dan. 10 är ett ställe där denna strid
visas mest tydligt.
Som du kanske minns hade profeten Jeremia förutsagt att ju-
darna skulle vara i fångenskap i Babylonien i sjuttio år. Mot slutet av
Daniels liv nådde denna profetiska tid av judisk fångenskap sitt slut.
Daniel var bekymrad. Han såg få tecken på att Jeremias ord höll på
att uppfyllas. Hans folk var fortfarande i fångenskap.
Babylon besegrades av meder och perser, men judarna hölls
fortfarande i fångenskap. Daniel fastade och bad i tre veckor. Han
bad ivrigt för sitt folk. I slutet av de tre veckorna visade sig en härlig
änglavarelse för honom.
Läs Dan. 10:10–14. När blev Daniels böner hörda, och vad var det
som temporärt hindrade dem?
Detta är ett fascinerande avsnitt. För att förstå det till fullo ska vi
identifiera några personer. Vem är Perserrikets änglafurste? Säkerli-
gen inte Kyros. Han är det persiska rikets kung. Mest sannolik står
”Perserrikets änglafurste” för Satan. Jesus kallade honom för ”denna
världens härskare” (Joh. 12:31; 14:30). Paulus benämnde honom som
”fursten över luftens rike” (Ef. 2:2). Om Perserrikets änglafurste
representerar Satan, vem är då Mikael. Namnet Mikael används fem
gånger i Bibeln (Upp. 12:7; Jud. 9; Dan. 10:13, 21; 12:1). Ett noggrant
studium av dessa texter visar att Mikael (som betyder ”vem är lik
Gud”) är ytterligare en benämning för att beskriva Jesus som alla
änglars befälhavare i direkt konflikt med Satan. Kristus är den evige,
förutvarande, allsmäktige Guds Son. En av hans uppgifter som alla
änglars befälhavare är att besegra och till slut förgöra Satan.
Dan. 10 drar undan förhänget och visar denna strid mellan gott
och ont. När Daniel ber stiger Mikael, den allsmäktige Jesus, ner
från himlen för att slå tillbaka helvetets makter. Fastän vi kanske
inte ser det verkar Jesus för att besvara även våra förböner. Han är en
mäktig Frälsare. Ingen människas böner går obemärkta.
FÖR EFTERTANKE
På vilket sätt ser du den stora striden utkämpas i ditt liv? Vad kan
verkligheten av denna strid säga dig om vilka sorts val du behöver
göra?
43
DET CENTRALA MED BÖNEN

I hela Bibeln finns en betoning på det specifika med bönen. Bön är
ingen vag längtan från själen. Den lägger fram specifika böneämnen
för Gud. Jesus bad specifikt för sina lärjungar. Aposteln Paulus bad
mycket specifikt för efesierna, filipperna och de kristna i Kolossai.
Han bad för sina unga kollegor som Timotheos, Titus och Johannes
Markus.
FRÅGA
Läs 1 Sam. 12:22–24. Vad säger texten oss om förbön?
Samuel framhåller behovet av uppriktig, innerlig, specifik förbön.

Samuels ord är ganska starka: ”Och själv skulle jag synda svårt mot
Herren om jag upphörde att be för er” (1 Sam. 12:23). Jesus är vårt
exempel, han ber för oss. Vår uppgift är att vädja till Gud för män och
kvinnor som inte känner Kristus (se Job 16:21 nuB).
FRÅGA
Läs 1 Joh. 5:14–16. Vad händer när vi ber för andra?
När vi ber för andra blir vi en kanal för Guds välsignelser till dem.
Han släpper livets vattenfloder från himlens tron genom oss till dem.
Satans hela här bävar när en uppriktig förbön hörs. Ellen White
beskriver bönens kraft med dessa betydelsefulla ord: ”Satan kan inte
uthärda denna mäktiga rival man vädjar till, för han fruktar och
bävar inför hans majestät. När en intensiv bön hörs bävar Satans hela
här” (Testimonies for the Church, vol. 1, s. 346). Bönen kopplar oss till
den gudomliga kraftens källa i kampen för förlorade mäns och kvin-
nors liv.
FRÅGA
Läs Matt. 18:18, 19. Vilket samband har denna text med förbönen,
och på vilket sätt är texten en uppmuntran att be med andra för att
människor som inte känner Herren ska bli frälsta?
44
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Bönens välsignelse”, s. 130–147 i Vägen till Kristus;
”Work for Church Members”, s. 19–24 i Testimonies for the Church, vol.
7.
När vi ber för andra hedrar Gud vår överlåtelse till honom och vårt
beroende av hans kraft genom att engagera himlens alla resurser för
att förvandla människoliv. När våra böner stiger upp till hans tron
rusar änglarna till handling på hans befallning. ”Tjänstgörande
änglar väntar runt tronen för att genast lyda Jesus Kristus mandat att
besvara varje bön som bes uppriktigt i en levande tro” (Ellen White:
Selected Messages, bok 2, s. 377). Vi är försäkrade att ingen bön går för-
lorad, inte en enda blir bortglömd av Gud. De lagras i himlen för att
besvaras vid den tid och på den plats där han vet är bäst. ”En trons
bön går aldrig förlorad. Men att göra anspråk på att den alltid besva-
ras på det sätt och för det specifika som vi förväntar oss är förmätet”
(Ellen White: Testimonies for the Church, vol. 1, s. 231).
Vilken uppmuntran ger inte detta oss när vi ber för våra makar som
inte känner Kristus eller för våra söner och döttrar, släktingar, vän-
ner och arbetskamrater. Inte en enda bön går någonsin förlorad. Vi
ser kanske inte alltid omedelbara svar hos dem vi ber för, men Gud
berör deras hjärtan på sätt som vi får veta först i evigheten.
SAMTALSSTART
Kan Gud göra mer när vi ber? Dela med dig av vad du har sett av
förbönens kraft.
FÖRBÖN
Be i små grupper för någon eller några ni kommer överens om att be
för i er grupp.
SAMTALSFRÅGOR
45
SAMTALSFRÅG0R
1. Läs Fil. 1:19; Kol. 4:2, 3; 2 Thess. 3:1, 2. Vilken övertygelse fick Paulus under sin
fångenskap tack vare filippernas böner? Vad bad han kolosserna och thessaloni-
kerna att be för när det gällde honom? Vad har dessa förböner att göra med själa-
vinnande?
2. Fundera över den stora stridens verklighet och att den utgör den stora berättelsen
bakom världen vi lever i. På vilket sätt hjälper kunskapen om denna strid dig att
inse hur viktig bönen är? Ja, Jesus segrade i striden, och vi vet att de på hans sida
segrar till slut. Men varför är det under tiden så viktigt att vi ber och försöker göra
allt vi kan för att förbli trogna till honom och arbeta för andras frälsning?
3. Vad finns det för hinder för ett effektivare förbönsliv? Vilken sorts ursäkter använ-
der du (om du gör det) för att slippa be mer för andra som behöver det?
46
47
MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 1 AUGUSTI 2020
Christophe och hästarna

Christophe var 27 år när vadslagning Vänliga människor såg till att
på hästar fångade hans intresse. Hans Christophe och de två kvinnorna kördes
pappa, som var mattelärare, hade blivit till sjukhuset. En av kvinnorna dog kort
förtjust i vadslagning medan han stude- efter ankomsten. Några minuter senare
rade vid ett universitet i Frankrike. När dog den andra. Christophe låg på en
han kom hem upptäckte han att även i brits och trodde att han också skulle dö.
Gabon hade hästkapplöpningar blivit ett Han var förlamad och hans blå T-shirt
populärt tidsfördriv. var indränkt i blod. Då började han att
Men människor gick inte till kapp- be.
löpningsbanorna för att satsa. Istället ”Herre, du har sagt till mig många
gick de till små kiosker där man kunde gånger att jag borde sluta spela, men jag
satsa och sedan se live-sändningar på TV lyssnade inte. Nu ska jag lyssna”, bad
från hästlopp i Frankrike. Christophe han.
följde med sin pappa till kioskerna. Han kunde inte ta kontakt med sin
Eftersom Christophe var arbetslös familj, och han kunde inte röra sig. Och
fick han pengar av sin pappa så att de eftersom han inte kunde betala fick han
kunde spela tillsammans. Snart satsade inte någon sjukvård på sjukhuset. Efter
Christophe cirka 100 kronor varje dag på två dagar lyckades han dock lämna
hästarna. Och han försummade mat och sängen, krypa till gatan och få tag i en
sömn medan han prövade sin lycka. taxi. De 2 000 franc som han hade kvar i
I Gabons huvudstad Libreville fickan räckte precis till resan hem.
hade Christophe några adventistvänner Christophes syster var sjuksköterska
som oroade sig för honom. De varnade och tog hand om honom hemma. Han
honom för hasardspel. Men Christophe bad Gud om att han skulle göra honom
ville inte lyssna. ”Man behöver vara bra frisk. Och han lovade Gud att han skulle
på matte bara”, svarade han. ”Det är ett sluta spela. Tre veckor senare kunde han
spel som utmanar ens tankeförmåga.” gå, och han har hållit sitt löfte om att
En söndagsmorgon förlorade Chris- sluta spela.
tophe 3 000 franc på en vadslagning. ”Jag bryr mig inte om ifall jag är rik
När han kom hem dubbelkollade han sin eller fattig”, säger Christophe. ”Jag kom-
speltalong och insåg att han hade glömt mer att tjäna Gud och kommer aldrig
att satsa på en viss häst. Eftersom han att spela igen.” Idag är Christophe 44 år
fortfarande hade 2 000 franc kvar gick och arbetar som målare. ”Det är bättre
han tillbaka till kiosken. att arbeta och tjäna pengar än att spela i
Medan Christophe stod i kö svängde hopp om lätta pengar”, avslutar han sin
en bil upp på vägkanten och körde på ho- berättelse.
nom och två kvinnor. Föraren stannade
inte utan körde snabbt därifrån.
AV ADVENTIST MISSION, USA | GABON | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN
48
5 Att vittna i
Andens kraft
INFÖR SABBATEN DEN 1 AUGUSTI 2020
”När de hade slutat be skakade marken där de var samlade, och alla fylldes av
den heliga anden och förkunnade frimodigt Guds ord” (Apg. 4:31).
VECKANS HUVUDTEXTER
Joh. 15:26, 27; Apg. 2:41, 42; 8:4; Heb. 4:12; Apg. 17:33, 34; 18:8.
INLEDNING
Jesus befallning till de tidiga kristna att ”gå ut överallt i världen och
förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mark. 16:15) måste ha känts
som ett omöjligt uppdrag. Hur skulle de någonsin klara av en sådan
enorm utmaning? De var så få. Deras resurser var begränsade. De var
till större delen en grupp lågutbildade, helt vanliga troende. Men de
hade en stor Gud som kunde utrusta dem för deras stora uppdrag.
Jesus lovade: ”Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer
över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och
Samarien och ända till jordens yttersta gräns” (Apg. 1:8). Den heliga
Andens kraft skulle göra det möjligt för dem att förkunna budskapet
om korset med en livsförvandlande, världsförvandlande kraft. Den
heliga Anden gjorde deras vittnesbörd effektivt. På några få årtion-
den påverkade evangeliet hela världen. Enligt Apostlagärningarna
(17:6) vållade dessa tidiga kristna ”oro i hela världen”. Aposteln
Paulus tillägger att evangeliet ”har förkunnats för allt skapat under
himlen” (Kol. 1:23). I denna veckas studium koncentrerar vi oss
särskilt på den heliga Andens roll, hur Anden utrustar oss att vittna
för Kristus.
Studiematerial för den 26 juli – 1 augusti 2020

49
JESUS OCH LÖFTET

OM DEN HELIGA ANDEN
Med löftet om den heliga Anden bemötte Jesus lärjungarnas oro
inför att han skulle lämna dem och återvända till himlen: ”det är
för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer
inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er”
(Joh. 16:7). Det grekiska ordet för ”Hjälparen” är parakletos. Det syf-
tar på någon som är tillkallad eller utsänd för att vara till hjälp. En
av den heliga Andens främsta uppgifter är att finnas hos alla tro-
ende för att utrusta och vägleda dem när de vittnar. När vi vittnar
om Jesus är vi inte ensamma. Den heliga Anden bistår oss för att
vägleda oss till de uppriktiga sökarna. Han förbereder deras hjärtan
innan vi ens möter dem. Han leder våra ord, övertygar de sökandes
sinnen och ger dem styrka att svara på hans maningar.
FRÅGA
Läs Joh. 15:26, 27 och 16:8. Vad säger dessa verser om den he-
liga Andens roll i vittnandet?
Den heliga Anden vittnar om Jesus. Hans yttersta syfte är att leda
så många som möjligt till Jesus. Hans uppdrag är att förhärliga
Jesus. I den rollen övertygar han alla troende om deras ansvar att
vittna. Han öppnar våra ögon så att vi ser tillfällen hos människor
runt omkring oss och verkar bakom scenen för att skapa mottaglig-
het för evangeliet.
Johannesevangeliet (16:8) säger det tydligt: han skall ”visa
världen vad synd och rättfärdighet och dom är”. Med andra ord
berör han våra hjärtan för att ge oss en djupare känsla av hur långt
borta vi är från Gud och vårt behov av omvändelse. Han övertygar
också världen om rättfärdighet. Den heliga Anden uppenbarar inte
bara synden utan vägleder oss även i rättfärdighet. Han visar hur
stor Jesus rättfärdighet är i kontrast mot vår egen syndfullhet. Den
heliga Andens roll är inte bara att visa hur onda vi är utan också hur
god, mild, medkännande och kärleksfull Jesus är, och han formar
oss till Jesus likhet.
Vittnande är helt enkelt samarbete med den heliga Anden för att
förhärliga Jesus. I Andens kraft och under hans vägledning vittnar
vi om denne fascinerande Kristus som har förvandlat våra liv.
FÖR EFTERTANKE
När vi är villiga att arbeta för människor behöver vi alltid komma
ihåg att vi inte kan omvända någon, utan det gör bara den heliga
Anden. Varför är detta viktigt?
50
FÖRSAMLINGENS KRAFT
Apostlagärningarna har med rätta kallats ”den heliga Andens gär-
ningar”. Den är ett spännande äventyr i vittnande, evangelieförkun-
nelse och församlingstillväxt. Apostlagärningarna är en berättelse
om hängivna troende som är fyllda av den heliga Anden och därför
påverkar världen för Kristus. De var helt beroende av den heliga
Anden för att uppnå mirakulösa resultat. De är ett exempel på vad
den heliga Anden kan uträtta genom män och kvinnor som är helt
överlåtna åt honom.
FRÅGA
Läs Apg. 2:41, 42; 4:4, 31; 5:14, 42; 6:7; 16:5. Vad gör störst in-
tryck på dig i dessa texter? Vad är budskapet som Lukas, Apostla-
gärningarnas författare, vill dela med sig av genom att berätta om
en sådan snabb tillväxt?
Lukas avsikt med att skriva Apostlagärningarna är att berätta för

varje läsare om den heliga Andens verk i den tidiga församlingen.
Lägg också märke till att Lukas inte tvekar att använda siffror
för att mäta det Anden gjort under det första århundradet. Han
räknade alltså antalet döpta. I Apg. 2:41 lyfter han fram faktumet att
3 000 döptes på en enda dag, på en och samma plats. I Apg. 4:4 talar
han om 5 000 döpta. I Apg. 5:14 kommer mängder till Herren och
blir döpta.
Oavsett om det gäller en individ som Lydia, fångvaktaren i
Filippi, en besatt slavflicka eller en etiopisk hovman lägger Lukas
märke till det och berättar om den heliga Andens verk i dessa män-
niskors hjärtan. Det viktiga här är att bakom varje stort antal finns
enskilda människor, var och en Guds barn som Jesus Kristus har
dött för. Ja, vi gillar stora antal, men i slutändan sker vittnandet ofta
från en person till en annan.
För att möta den snabba tillväxten planterades nya församlingar.
En av anledningarna till att den tidiga kyrkan växte så snabbt var
just att församlingen ständigt förnyades genom församlingsplante-
randet. Ett viktigt budskap för oss idag!
FÖR EFTERTANKE
Den tidiga församlingens primära intresse var mission. Hur kan vi
försäkra oss om att kärnan i allt vi gör i vår lokala församling alltid
är mission?
51
DEN HELIGA ANDEN

OCH VITTNANDET
I hela Apostlagärningarna var den heliga Anden kraftfullt närva-
rande. Han verkade för och genom de troende när de vittnade om sin
Herre på olika sätt. Han styrkte dem så att de kunde möta prövning-
ar och utmaningar när de vittnande i en fientlig kultur. Han ledde
dem till uppriktiga sanningssökare. Han förberedde människors
hjärtan i hela städer innan de troende ens kom dit. Han öppnade
dörrar till möjligheter som de aldrig drömt om och gav kraft åt deras
ord och gärningar.
FRÅGA
Läs Apg. 7:55; 8:29; 11:15; 15:28, 29; 16:6–10. Hur verkade den
heliga Anden för de vittnande lärjungarna i var och en av dessa er-
farenheter som beskrivs i dessa bibeltexter? Med andra ord: vilka
olika saker gjorde den heliga Anden i dessa situationer?
Den heliga Andens skiftande verk under det första århundradet var
verkligen häpnadsväckande. Erfarenheterna som nämns i bibeltex-
terna ovan är bara ett urval från hans verksamhet. Han gav Stefanos
styrka att vittna om sin Herre inför en våldsam och okontrollerad
skara som stenade honom till döds. Han ledde Filippos mirakulöst
till en inflytelserik, sanningssökande etiopier för att öppna den afri-
kanska kontinenten för evangeliet. Han gav Petrus ett bekräftande
tecken när också de hednakristna fick den heliga Andens gåva. Han
höll samman församlingen i en enhet vid en tid då den lätt kunde
ha splittrats kring frågan om omskärelse, och han öppnade hela den
europeiska kontinenten för evangelieförkunnelsen genom aposteln
Paulus.
Den heliga Anden var verksam i den nytestamentliga försam-
lingen och är det också i den nuvarande församlingens liv. Han
längtar efter att utrusta oss, stärka oss, lära oss, leda oss, ena oss, och
sända oss ut i världens viktigaste uppdrag: att leda män och kvinnor
till Jesus och hans sanning. Poängen vi behöver komma ihåg är att
han fortfarande är aktiv och verkar idag, precis som han gjorde på
apostlarnas och den tidiga församlingens tid.
FÖR EFTERTANKE
Vad kan vi göra varje dag för att öppna oss själva mer för den
heliga Andens kraft i våra egna liv? Vilken sorts val behöver vi göra
för att det ska vara möjligt för honom att verka i och genom oss?
52
DEN HELIGA ANDEN,

ORDET OCH VITTNANDET
Guds Ord fanns i själva hjärtat av den nytestamentliga församling-
ens vittnesbörd. Petrus predikan på pingstdagen utgick till stor del
från Gamla testamentet för att bevisa att Jesus var Messias. Stefanos
vittnesbörd vid hans död såg tillbaka på Israels historia i Gamla
testamentet. Petrus hänvisade till ”ordet som Gud sände till isra-
eliterna” (Apg. 10:36) och berättade sedan om uppståndelsen för
Cornelius. Aposteln Paulus hänvisade om och om igen till de stora
förutsägelserna i Gamla testamentet beträffande Messias ankomst,
och Filippos förklarade noga betydelsen av messiasförutsägelsen i
Jes. 53 för etiopiern. Vid varje tillfälle förkunnade lärjungarna Guds
Ord, inte sitt eget. Grunden för deras auktoritet var det Ande-inspi-
rerade Ordet.
FRÅGA
Läs Apg. 4:4, 31; 8:4; 13:48, 49; 17:2; 18:24, 25. Vad lär dessa
texter oss om relationen mellan den heliga Anden, Guds Ord och
den nytestamentliga församlingens vittnesbörd?
Samma heliga Ande som inspirerade Guds Ord verkar genom Ordet
för att förvandla liv. I Guds Ord finns en livsförvandlande kraft
eftersom det genom Anden är Kristus levande Ord.
FRÅGA
Läs 2 Pet. 1:21 och Heb. 4:12. Varför kan Guds Ord förvandla liv så
kraftfullt?
”Den kraft som skapade alla världar finns i Guds ord. Hans Ord ger
kraft och föder liv. Alla Guds befallningar är löften. När vi villigt
tar emot dem i vårt inre, för de med sig Guds kraft. De förvandlar
vår karaktär och återskapar vårt inre till Guds avbild” (Ellen White:
Vägen till mognad, s. 142, 143).
Orsaken till att Bibeln har en sådan kraft att förvandla liv är
att samma heliga Ande som först inspirerade Bibeln inspirerar och
förvandlar oss när vi läser den. När vi delar med oss av Guds Ord till
andra verkar den heliga Anden för att förvandla deras liv genom Or-
det han har inspirerat. Gud har lovat att välsigna sitt Ord, inte våra
ord. Kraften finns i Guds Ord, inte i mänskliga spekulationer.
53
DEN HELIGA ANDENS

LIVSFÖRVANDLANDE KRAFT
Ett noggrant studium av Apostlagärningarna visar hur Gud gör
underverk i människors liv genom sin Ande. Apostlagärningarna är
ett fallstudium av hur evangeliet triumferar över kulturella fördomar,
förvandlar djupt rotade vanor, och undervisar alla om Kristus nåd
och sanning. Den heliga Anden möter människor där de är, men han
lämnar dem inte där. I hans närvaro förändras de. Deras liv förvand-
las.
FRÅGA
Läs Apg. 16:11–15, 23–34; 17:33, 34; 18:8. De här är bara några av
Bibelns berättelser om omvändelser. Vad lär de olika berättelserna
om Guds kraft att förvandla liv hos alla sorteras människor från
olika bakgrunder?
Vilken fantastisk variation av människor! Lydia var en framgångsrik

judisk affärskvinna, och fångvaktaren i Filippi var en romersk tjäns-
teman som tillhörde medelklassen. Den heliga Anden kan nå alla
skikt i samhället. Han kraft att förvandla når både män och kvinnor,
rika och fattiga, utbildade och outbildade.
De två sista av människorna på vår lista är lika anmärknings-
värda. Apg. 17:34 nämner att Dionysios, medlem av areopagen, blev
omvänd. Atenarna på areopagen tillhörde ett lagråd av domare som
dömde i rätten. De var framstående, respekterade medlemmar i det
grekiska samhället.
Genom den heliga Andens kraft nådde aposteln Paulus verksam-
het även samhällets överklass. Crispus (Apg. 18:8) var föreståndare
för den judiska synagogan. Han var en religiös ledare som var insatt
i det judiska gammaltestamentliga tänkandet, och den heliga Anden
bröt igenom och förvandlade hans liv. Dessa fallbeskrivningar visar
att när vi vittnar om Kristus och delar hans Ord till andra gör den
heliga Anden anmärkningsvärda ting i alla slags människors liv, från
alla slags bakgrunder, kulturer, utbildningar och trosuppfattningar.
Vi kan inte och får inte göra antaganden om vem som kan eller inte
kan nås. Vårt jobb är att vittna för alla som kommer i vår väg. Herren
gör resten.
FÖR EFTERTANKE
Kristus död var allomfattande, för alla människor, alltid. Hur kan
denna avgörande sanning hjälpa oss när vi möter någon som vi
upplever är bortom hopp om frälsning?
54
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Andens gåva”, s. 44–50 i Genom vatten och eld;
”Hemligheten till framgång”, s. 621–626 i Messias.
Den heliga Anden samverkar med Fadern och Sonen i återlösnings-

processen. I allt vårt vittnande förenar vi oss med hans verk för
människors frälsning. Han övertygar hjärtan. Han öppnar tillfällen.
Genom Guds Ord upplyser han sinnen och uppenbarar sanning. Han
bryter fördomens band som förslavar oss, triumferar över kulturella
fördomar som fördunklar vår syn på sanningen och befriar oss från
ondskans band som binder oss.
När vi vittnar om Jesus är det viktigt att komma ihåg att vi
samverkar med den heliga Anden. Han är där före oss, förbereder
hjärtan för att ta emot evangeliet. Han är där med oss, berör sinnen
när vi gör en vänlig handling, vittnar, ger ett bibelstudium, ger bort
lite litteratur om sanningen eller deltar i en evangelisationskampanj.
Han fortsätter att verka i en individs hjärta långt efter att vi har gått
och gör det som behövs för att leda den personen till kunskap om
frälsningen.
SAMTALSSTART
Hur har ni upplevt att den heliga Anden har påverkat er och använt
er i sin tjänst?
FÖRBÖN
Be om att den heliga Anden ska ge kraft, både i ditt eget liv och i
andras.
SAMTALSFRÅGOR
55
SAMTALSFRÅGOR
1. Berätta i din studiegrupp om ett tillfälle då du kände att den heliga Anden verkade
kraftfullt genom ditt vittnesbörd.
2. Har du någonsin känt dig oroad eller ängslig inför att tala om din tro? På vilket sätt
reducerar kunskapen om den heliga Andens verk den oron och ger dig tillförsikt när
du vittnar?
3. I den här veckans studium har vi talat om den heliga Andens roll i vårt vittnande.
Samtala om olika sätt som den heliga Anden verkar i oss i våra strävanden att
vittna. På vilket sätt utrustar den heliga Anden oss för att vittna och hur verkar han
i andras liv medan vi vittnar?
4. Studiet talade om Bibelns centrala roll i vittnandet. Varför är Bibeln en så viktig del
i vår tro och vårt vittnesbörd? Hur kan vi akta oss för fällorna hos dem som påstår
sig tro på Bibeln men samtidigt förringar dess auktoritet och vittnesbörd?
56
57
Den ljuva, milda rösten

Svartsjuka förändrade livet för polisen kyrkan. Vad kunde det ha varit som hade
Jean Obame-Efayong. Han och hans fått Rosette att sluta gå dit?
fru Rosette bodde i Gabons huvudstad ”Om denna församling inte är bra för
Libreville. När Rosette började komma mig, hjälp mig då att hitta rätt”, bad han.
hem sent varje kväll blev Jean orolig. Tre år senare var Jean på väg hem en
Hon berättade inte vad hon gjorde eller kväll när han såg att någon hade rest ett
var hon hade varit. Jeans fantasi sprang stort tält på fotbollsplanen i närheten av
iväg och han fruktade det värsta. Och till hans hem. Han hörde en snäll, mild röst
slut frågade han henne direkt. tala till honom. ”Jean, vi kom hit för din
”Jag kom från min systers hus”, skull”, sa rösten.
svarade hon. Jean stannade och vände sig om för
Nästa kväll ställde Jean samma att se vem som pratade, men han såg
fråga, och Rosette gav samma svar. Och ingen. ”Jean, gå in och sätt dig och lär
så fortsatte det i flera kvällar. Jean hade dig om Jesus”, fortsatte rösten.
svårt att tro att Rosette tillbringade så Jean gick in i tältet och satte sig
mycket tid hos sin syster. En morgon bad längst bak. Det var första natten i en
han henne att få följa med till hennes tio dagar lång evangelisk mötesserie.
systers hem. Pastorn, som var adventist, talade om
Rosette tog honom till en kyrka. Jean omvändelse, och Jean grät medan han
blev förvånad men samtidigt lättad över lyssnade. Följande kväll gick Jean dit
att Rosette gick i kyrkan varje kväll. med papper och penna för att göra
Församlingens undervisning var en anteckningar.
blandning av kristendom och traditionell I mötena kände Jean en oemotstånd-
afrikansk tro. Och det hade Jean då inga lig lust att bli döpt. Även när han var
invändningar mot. hemma upplevde han samma oemot-
Jean gick i smyg till kyrkan tre nätter ståndliga lust att bli döpt. Han talade
i rad för att kolla om Rosette verkligen med pastorn.
var där. Han stod utanför och bevakade ”Jag vet ingenting om din kyrka,
kyrkan ett bra tag. Den fjärde kvällen men hela tiden upplever jag ett behov av
frågade en ung kvinna vad han höll på att bli döpt”, berättade Jean.
med. Pastorn log. ”Herren har uppenbarat
”Antingen följer du med in idag eller sig för dig”, sa han. ”Kom och bli döpt!”
så kommer du inte hit mer”, sa hon. Jean blev döpt. Idag är han aktiv
Jean gick in. Gudstjänsten var intres- inom adventistförsamlingen. Den ljuva,
sant, och medlemmarna verkade vara milda röst som han hörde när han såg
trevliga. En dag slutade Rosette plötsligt tältet är ett kärt minne.
att gå till kyrkan. Innan Jean hann fråga ”Rösten hjälpte mig att hitta rätt
henne om orsaken födde hon barn och väg”, säger Jean. ”Jag lärde känna Jesus,
dog under förlossningen. I sin sorg bör- och han lever i mitt liv.”
jade Jean ifrågasätta sitt engagemang i
AV ADVENTIST MISSION, USA | GABON | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN

58
6 Obegränsade
möjligheter
”Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på
var och en så som den själv vill” (1 Kor. 12:11).
VECKANS HUVUDTEXTER
1 Kor. 12:12; Matt. 3:16, 17; 1 Kor. 12:7; 1 Kor. 1:4–9; Matt. 25:14–30.
INLEDNING
Gud kallar oss att vittna för honom (Apg. 1:8; Jes. 43:10). Vittnande
är ingen särskild andlig gåva som bara några få utvalda har. Det är en
gudomlig kallelse för varje kristen.
Bibeln använder olika uttryck för att beskriva vår kallelse inför
Gud. Vi ska vara ”världens ljus”, ”Kristi sändebud” och ”kungar och
präster” (Matt. 5:14; 2 Kor. 5:20; 1 Pet. 2:9). Samma Gud som kallar
oss till att vittna och tjäna utrustar oss för uppgiften. Han ger andliga
gåvor till varje troende. Gud kallar inte de kvalificerade. Han kvalifi-
cerar dem som han har kallat. Precis som han ger frälsningen fritt till
alla som tror ger han dem också sina gåvor fritt.
När vi helgar oss åt Gud och ägnar våra liv åt hans tjänst är våra
möjligheter att tjäna oändliga. ”Det finns ingen gräns för använd-
barheten hos den som lägger det egna jaget åt sidan, ger rum åt den
helige Ande att verka i hjärtat, och lever ett liv som är helt överlåtet
till Gud” (Ellen White: Hälsa för hela människan, s. 89).
I denna veckas studium ska vi studera våra obegränsade möjlig-
heter till tjänst genom den heliga Andens gåva.
Studiematerial för den 2 – 8 augusti 2020

59
SÖNDAGEN DEN 2 AUGUSTI 2020
OLIKA GÅVOR, ENADE I TJÄNST

Har du någonsin tänkt på hur olika lärjungarna var? Deras bak-
grund, personligheter, temperament och gåvor var mycket olika.
Men det var ingen belastning för församlingen utan en styrka.
Tulltjänstemannen Matteus var noggrann, exakt och korrekt. Petrus
däremot talade ofta förhastat och var entusiastisk och impulsiv,
men han hade också naturliga ledaregenskaper. Johannes var mild
men också verbal. Andreas var folklig, mycket medveten om sin
omgivning och känslig för andra. Tomas hade en naturlig benägen-
het att ifrågasätta och tvivlade ofta. Trots deras olika personligheter
och gåvor användes var och en av dessa lärjungar kraftfullt av Gud
för att vittna om honom.
FRÅGA
Läs 1 Kor. 12:12, 13, 18–22. Vad finner vi i dessa avsnitt om män-
niskors behov av olika gåvor i Kristus kropp, församlingen?
Gud gläder sig över att ta människor från olika bakgrunder med
olika gåvor och förmågor och ge dem gåvor för arbetet. Kristus
kropp är ingen homogen människogrupp där alla är lika. Den är
ingen klubb med landsmän från samma bakgrund som alla tänker
lika. Den är en dynamisk rörelse som består av människor med
olika gåvor, enade i sin kärlek till Kristus och Skriften, och som
är överlåtna till att förmedla hans kärlek och sanning till världen
(Rom. 12:4; 1 Kor. 12:12). Lemmarna i Kristus kropp har olika
gåvor, men var och en är värdefull och nödvändig för en sunt
fungerande Kristuskropp. Liksom ögon, öron och näsa har olika
funktioner men är nödvändiga för kroppen är också alla gåvorna
nödvändiga (1 Kor. 12:21, 22).
Om du tänker noga på den mänskliga kroppen har även de
minsta delarna en avgörande roll. Tänk på våra ögonfransar. Hur
skulle det bli om vi inte hade dessa till synes betydelselösa ögon-
fransar? Dammpartiklar skulle fördunkla vår syn med konsekvenser
som skulle kunna orsaka obotlig skada. En församlingsmedlem som
verkar mest ”betydelselös” är en väsentlig del av Kristus kropp och
har fått gåvor av den heliga Anden. När vi helt tillägnar dessa gåvor
åt Gud kan var och en av oss göra en evig skillnad.
FÖR EFTERTANKE
Hur begåvad du än är, vad finns det som du inte är bra på medan
andra i församlingen är det? Hur kan det hjälpa dig att hitta din
rätta plats?
60
MÅNDAGEN DEN 3 AUGUSTI 2020
GUD, ALLA GODA GÅVORS GIVARE

Enligt 1 Kor. 12:11; Ef. 4:4, 8 och Jak. 1:17 är Gud alla goda gåvors
givare, och ”varje fullkomlig gåva” kommer från honom. Därför
kan vi vila i övertygelsen om att han ger oss just de Andens gåvor
som bäst lämpar sig för våra personligheter, och han kommer att
använda våra förmågor på bästa sätt för att tjäna hans sak och för-
härliga hans namn.
FRÅGA
Läs Mark. 13:34 och 1 Kor. 12:11. Till vem ger Gud andliga gåvor?
Bibeln är tydlig. Gud har en speciell uppgift för var och en av oss för
att förmedla evangelium till andra. I Jesus liknelse om husägaren
som lämnar sitt hus till sina tjänare och ber dem att ta hand om det
ger husets herre sina tjänare deras bestämda uppdrag (Mark. 13:34).
Det finns en uppgift för varje individ, och Gud ger andliga gåvor
till alla för att de ska kunna utföra det gudomliga uppdraget eller
arbetet som de har kallats till. När vi överlåter våra liv åt Kristus
och genom dopet blir medlemmar i hans kropp, församlingen, ger
den heliga Anden gåvor så att vi kan tjäna kroppen och vittna för
världen.
År 1903 skrev Ellen White ett brev till en viss man för att
uppmuntra honom att använda de gåvor Gud hade gett honom för
tjänst. ”Vi är alla medlemmar i Guds familj, alla mer eller mindre
anförtrodda med gudagivna gåvor att använda och som vi är ansva-
riga för. Oavsett om vår gåva är stor eller liten ska vi använda den i
Guds tjänst, och vi ska erkänna alla andras rätt att använda de gåvor
de är anförtrodda.”
”Vi får aldrig se ner på det minsta fysiska, intellektuella eller
andliga kapital” (Brev 260, 2 dec. 1903).
FRÅGA
Läs Apg. 10:36–38; Matt. 3:16, 17 och Apg. 2:38–42. Vad lär
dessa texter oss om löftet om den heliga Anden vid dopet?
Jesus smordes med den heliga Anden vid sitt dop för att förbereda
och till fullo utrusta honom för hans tjänst för världen. På samma
sätt har var och en av oss lovats att få den heliga Anden vid vårt dop
som en gåva. Gud längtar efter att vi ska vara positivt övertygade
om att han har uppfyllt sitt Ord och gett oss andliga gåvor för att
välsigna sin församling och världen.
61
TISDAGEN DEN 4 AUGUSTI 2020
SYFTET MED DE ANDLIGA GÅVORNA

FRÅGA
Läs 1 Kor. 12:7 och Ef. 4:11–16. Varför ger Gud andliga gåvor till
varje troende? Vad är syftet med dessa gåvor?
De andliga gåvorna tjänar flera syften. Gud ger dem för att ta hand
om och stärka sin församling i dess uppdrag. De är avsedda för att
utveckla en enad församling som är redo att fullfölja hans mission i
världen. Bibelförfattarna ger oss exempel på andliga gåvor som Gud
ger sin församling, olika sorters verksamhet, tjänst, förkunnelse, un-
dervisning, uppmuntran och givande. Den talar också om gästfrihet,
barmhärtighet, hjälpsamhet och omsorg, för att bara nämna några.
För en mer komplett lista kan du läsa Rom. 12 och 1 Kor. 12.
Kanske undrar du över relationen mellan andliga och naturliga
gåvor. Andliga gåvor är gudomligt givna förmågor som den heliga
Anden ger varje troende för att utrusta dem för deras specifika tjänst
i församlingen och för världen. De kan också omfatta naturliga
gåvor som har helgats av den heliga Anden och används i Kristus
tjänst. Alla naturliga gåvor är gudagivna, men alla används inte i
Kristus tjänst.
”Andens speciella gåvor är inte de enda talanger som omtalas
i liknelsen. Den innefattar alla gåvor och anlag, oavsett om de är
ursprungliga eller förvärvade, naturliga eller andliga. Alla ska an-
vändas i tjänst för Kristus. När vi blir hans lärjungar överlåter vi oss
själva och allt vi är och har till honom. Dessa gåvor ger han tillbaka,
renade och förädlade, för att användas till hans ära och till välsig-
nelse för våra medmänniskor” (Ellen White: Såningsmannen, s. 266).
Gud har också upprättat speciella gåvor som profetians gåva
och specifika tjänster i församlingen, som pastorer, föreståndare
och lärare, som är lärare inom Kristus kropp för att ta hand om och
utrusta varje medlem för tjänsten (se Ef. 4:11, 12). Hela församlings-
ledarskapets funktion är att bistå varje medlem i att upptäcka sina
andliga gåvor och undervisa dem om att använda dessa gåvor för att
bygga upp Kristus kropp.
FÖR EFTERTANKE
Vilka naturliga gåvor har du som också kan bli till välsignelse för
församlingen, hur användbara de än kan vara i en sekulär miljö?
62
ONSDAGEN DEN 5 AUGUSTI 2020
ATT UPPTÄCKA DINA ANDLIGA GÅVOR

FRÅGA
Jämför 1 Kor. 1:4–9 med 2 Kor. 1:20–22. Vad säger dessa texter
oss om Guds löften och särskilt om andliga gåvor före Jesus andra
ankomst?
Gud lovar att hans församling ska visa upp alla den heliga Andens
gåvor kort före Herrens återkomst. Hans löften är säkra. Han har
gett oss den heliga Andens vittnesbörd i våra hjärtan för att vägleda
var och en av oss till en förståelse av de gåvor han har gett oss. Det är
Gud som ger gåvorna, och det är Gud som genom sin Ande uppen-
barar dem för oss.
FRÅGA
Läs Luk. 11:13; Jak. 1:5 och Matt. 7:7. Om vi vill upptäcka de gåvor
som Gud har gett oss var och en, vad inbjuder han oss då att göra?
Vi får Andens gåvor när vi helgar oss åt Gud och ber honom att
uppenbara de gåvor han har gett oss. När våra hjärtan är tömda på
självförhärligande och vår prioritet är att tjäna Jesus påverkar hans
Ande oss med de andliga gåvor han har för oss. ”Först när lärjungar-
na genom tro och bön helt hade överlåtit sig själva till hans påverkan
fick de ta emot Andens utgjutelse. På ett särskilt sätt överlämnades
då himlens gåvor till Kristi efterföljare … I Kristus är gåvorna redan
våra, men om vi verkligen får äga dem beror på hur vi tar emot Guds
Ande” (Ellen White: Såningsmannen, s. 265).
De andliga gåvorna (se 1 Kor. 12:4–6) är förmågor som Gud ger
så att vi kan tjäna honom effektivt. Verksamheter är de allmänna
områden där vi kan uttrycka våra gåvor, och aktiviteter är specifika
händelser som låter oss använda våra gåvor. Andliga gåvor kom-
mer inte fullt utvecklade. När den heliga Anden påverkar dig på
något verksamhetsområde behöver du be att han ska leda dig till en
specifik tjänst för att praktisera din gåva genom någon utåtriktad
verksamhet.
FÖR EFTERTANKE
Vilka är dina specifika gåvor, och ännu viktigare: hur kan du ut-
veckla dessa gåvor i tjänsten för Herren?
63
TORSDAGEN DEN 6 AUGUSTI 2020
ATT LÅTA VÅRA GÅVOR VÄXA

FRÅGA
Läs liknelsen om talenterna i Matt. 25:14–30. Vad är den viktigaste
tanken i berättelsen? Varför berömde Gud de två första tjänarna
men dömde den siste? Vad säger denna liknelse oss om hur vi ska
använda våra talenter? Lägg särskilt märke till Matt. 25:29.
Herren gav varje tjänare talenter ”efter hans förmåga” (Matt. 25:15).
En fick fem, en annan två och en tredje en. Varje tjänare kunde välja
hur de investerade eller använde de talenter de fått. En viktig punkt
här är att det de hade fått inte var deras eget. Det tillhörde någon an-
nan som hade gett dem ansvar för det.
Herren var inte intresserad av vem som hade de större eller de
mindre talenterna. Det handlade inte om hur många talenter var och
en hade fått. Det var vad var och en gjorde med det han hade fått.
Paulus uttrycker det så här i 2 Kor. 8:12: ”Har någon bara den
goda viljan, så är han välkommen med vad han har och bedöms inte
efter vad han inte har.” Det som betyder något för Gud är inte så
mycket vad du har utan vad du gör med det du har.
Gud berömde de två första tjänarna eftersom de hade varit trogna
i sin användning av talenterna. Deras talenter hade ökat med använd-
ningen. Den onda tjänaren använde inte talenterna som herren hade
gett honom, och de ökade inte. Det är en evig sanning att ”Lagen
om att tjäna blir den länk som håller oss i kontakt med Gud och våra
medmänniskor” (Ellen White: Såningsmannen, s. 264). Den otrogna
tjänaren slösade bort sitt tillfälle att tjäna och gick ytterst miste om
förmågan att tjäna.
När vi använder de gåvor som Gud har gett oss för att förhärliga
hans namn ökar de, expanderar och växer. Hur kan du upptäcka de
gåvor som Gud har gett dig? Be ödmjukt att Gud visar dig de områ-
den där han vill att du ska tjäna. När han påverkar dig, engagera dig.
Dina gåvor växter när du använder dem, och du kommer att finna
tillfredsställelse i hans tjänst.
FÖR EFTERTANKE
Tänk på denna liknelse och tillämpa den på ditt eget liv. Vad, om
något, säger den till dig om vad du gör med det du har fått av Gud?
(Kom ihåg att allt du har är också en gåva från Gud.)
64
FREDAGEN DEN 7 AUGUSTI 2020
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Talenterna”, s. 263–302 i Såningsmannen.
Rätt förståelse av Bibelns undervisning om de andliga gåvorna ska-

par enhet i församlingen. Insikten att var och en av oss är värdefull
och en behövd medlem i Kristus kropp är en enande tanke. Varje för-
samlingsmedlem är nödvändig för fullföljandet av Kristus uppdrag.
Varje medlem har gåvor för tjänsten.
”Var och en har getts ett arbete att utföra för Mästaren. Var och
en av hans tjänare har tillägnats gåvor eller talenter. ’Den ene gav
han fem talenter, den andre två, den tredje en, åt var och en efter
hans förmåga.’ Varje tjänare har anförtrotts något han är ansvarig
för. Det anförtrodda står i proportion till våra varierande förmågor.
När Gud har gett sina gåvor har han inte agerat partiskt. Han har
gett talenterna efter sina tjänares krafter, och han förväntar sig en
motsvarande respons” (Ellen White: Testimonies for the Church, vol. 2,
s. 282).
Kom också ihåg att Andens gåvor har getts till Guds, inte vår,
ära. Gud gav dem för att förhärliga sitt namn och främja sin sak.
SAMTALSSTART
När förstod du hur Gud har kallat och utrustat dig? Berätta.
FÖRBÖN
Tack, Jesus, för att du kallar mig att tjäna och bygga ditt rike. Vägled
mig i hur jag bäst kan investera talenterna du har gett mig att för-
valta.
SAMTALSFRÅGOR
65
SAMTALSFRÅGOR
1. Stanna inför tanken att var och en av oss har fått gåvor från Gud. Vilka praktiska
tillämpningar har detta för din lokala församling? Vilken skillnad kan denna tanke
göra i varje medlems delaktighet i tjänsten?
2. Berätta i din studiegrupp om hur någon annan medlems gåvor har välsignat dig.
Berätta hur du har upptäckt dina egna gåvor. Vad tror du dina gåvor är, och hur
använder du dem för att välsigna andra?
3. Detta studium har påpekat att våra gåvor växer när vi använder dem. Se tillbaka
på ditt eget liv. Kan du tänka dig gåvor som Gud har gett dig och som har utökats
när du har använt dem för att förhärliga hans namn? Ställ dig samtidigt frågan från
slutet av torsdagens studium om hur trogen du är med det Gud har gett dig.
66
67
Bön och förföljelse

När adventistmissionären besökte vårt hur min sjukdom hade försvunnit efter
bostadsområde i Conakry i Guinea att Tranqulle hade bett. ”Om jag bara
talade min man och jag med honom i inte hade slängt broschyren med hans
några minuter ute på vår husveranda. telefonnummer”, tänkte jag.
Han ville ge mig en broschyr. Men när Nästa dag hörde jag att någon
jag såg att det stod ”Jesus” skrivet med knackade på dörren. Det var Tranqulle.
små bokstäver i hörnet ville jag inte ens ”Jag är så glad att du är här!” grät
röra vid broschyren. jag. ”Jag tänkte precis att jag önskade att
Jag vände mig om och gick in i huset. jag hade kvar ditt telefonnummer. Be för
Jag ville inte höra något om kristendo- min sjuka son!”
men. Dessutom var det dags för kvälls- Tranqulle bad, och Anthony blev
bönen. frisk samma eftermiddag. Alpha och jag
Men jag kunde inte be. Jag kände blev förvånade, men jag ville ändå inte
mig så upprörd att jag inte kunde kon- gå i kyrkan. Men jag kunde inte glömma
centrera mig. Jag kunde höra att adven- Tranqulles böner, så en månad senare
tistbesökaren fortsatte att prata med bestämde jag mig för att gå till kyrkan.
min man Alpha. Han frågade om han Jag blev djupt rörd av predikan och be-
behövde förbön. stämde mig för att gå dit varje sabbat.
”Jag behöver hitta arbete”, svarade Alpha följde med bara två gånger.
Alpha, som är utbildad elektriker. ”Och Han ville inte att jag skulle gå dit och
min fru genomgår en svår graviditet. Be förväntade sig att jag skulle lyda honom.
för henne!” Efter ett tag berättade hans vänner
När vår besökare hade bett skrev han för honom att de hade sett mig gå in i
sitt namn, Tranqulle Fassinadouno, och kyrkan.
sitt mobiltelefonnummer på broschyren Då började Alpha slå mig. En gång
som jag inte hade velat ta emot. Så fort slog han mig så illa att jag var tvungen
Tranqulle hade gått rev jag sönder bro- att åka till sjukhuset. Men jag fortsatte
schyren i småbitar som jag slängde. Jag att gå till kyrkan. Tranqulle, som är Glo-
gillade hans bön, men jag ville inte ha bal Mission-pionjär, studerade Bibeln
någon del av hans kristendom. med mig. Jag bestämde mig för att bli
Den natten sov jag gott för första kristen när vi läste om de tio budorden
gången på flera månader. Smärtan var och jag lärde mig om Bibelns sabbat.
mycket mindre. När jag åkte till sjukhu- En av mina favoritbibelverser är
set fick jag veta att läkaren hade gjort ett Johannes 14:1 där Jesus säger: ”Känn
misstag. Jag hade aldrig varit gravid. Jag ingen oro. Tro på Gud, och tro mig.”
hade varit sjuk, men nu hade jag blivit Trots förföljelsen har jag frid eftersom
frisk. jag har Jesus i mitt hjärta. Jag ber att
Sedan blev min lilla son Anthony Alpha en dag ska lära känna Jesus och
sjuk. Jag köpte medicin åt honom på uppleva samma frid.
sjukhuset, men inget hjälpte. Jag mindes
AV ADVENTIST MISSION, USA | GUINEA | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN
68
7 Att dela med sig
av Ordet
”Så är det med ordet som kommer från min mun: det vänder inte fruktlöst
tillbaka utan gör det jag vill och utför mitt uppdrag” (Jes. 55:11)
VECKANS HUVUDTEXTER
Ps. 119:105; Jer. 23:29; Heb. 1:1–3; 2 Tim. 3:14–17; 1 Joh. 1:7–9;
Pred. 3:1; 2 Tim. 4:2.
INLEDNING
När vi vittnar talar vi om Jesus. Men vad skulle vi veta om honom
utan Bibeln? Hur mycket skulle vi faktiskt veta om den stora striden,
Guds kärlek, vår Herres födelse, liv, verksamhet, död, uppståndelse
och återkomst om vi inte hade Bibeln?
Naturen uppenbarar Guds majestät och kraft men visar inget
om frälsningsplanen. Jesus är, genom den heliga Anden, ”Det sanna
ljuset, som ger alla människor ljus, [och som] skulle komma in i
världen” (Joh. 1:9). Men utan Guds Ord som till fullo förklarar den
gudomliga sanningen är den heliga Andens uppenbarelse till våra
hjärtan ändå begränsad. Guds skrivna Ord är den klaraste och mest
fullständiga uppenbarelsen av Jesus, det levande Ordet.
Fastän de religiösa ledarna studerade Guds Ord missade många
dess primära budskap. Jesus sade: ”Ni forskar i skrifterna därför
att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig” (Joh.
5:39). Rätt förstådd återspeglar all undervisning i Bibeln Jesus karak-
tär. När vi delar med oss av Guds Ord är vårt främsta syfte inte att
bevisa att vi har rätt och de andra har fel, utan det är att uppenbara
Jesus i varje aspekt av sanningen.

69
SYMBOLER I GUDS ORD

FRÅGA
Läs Ps. 119:105; Jer. 23:29; Luk. 8:11; Matt. 4:4. Vilka fem sym-
boler används i dessa texter för att beskriva Guds Ord? Varför tror
du att dessa fem symboler valdes för att representera Guds Ord?
De olika symbolerna som används i dessa texter beskriver några

av de främsta funktionerna hos Guds Ord. När vi delar Bibeln till
andra är den som ett ljus som lyser upp livet. Jesus, ”världens ljus”,
bryter igenom mörkret som skapats av deras missförstånd kring vem
Gud är och hurdan hans karaktär är. Sinnen som är förmörkade av
missförståndet om Gud upplyses av den heliga Anden genom Guds
Ord.
Enligt Jeremia är Guds Ord som en eld och en hammare.
Det förtär syndens skräp i våra liv och bryter igenom våra hårda
hjärtan. När vi hjälper människor att se Jesus härlighet i Bibeln
bryts deras hårda hjärtan, och hans kärleks eld förtär själviskhetens,
begärets, lustens och självcentreringens skräp.
Guds Ord jämförs också med säd. Dess nyckelegenskap är att
ge liv. Ett frö behöver tid att gro. Alla frön gror inte samtidigt. Alla
växter växer inte i samma takt. Men under rätta förhållanden bryter
livet upp genom jorden till ett nytt liv. När vi sår Guds Ords säd i
andras hjärtan och sinnen ser vi inte alltid några omedelbara resul-
tat, utan fröet gror stilla, och i Guds egen tid ger det en skörd till
Guds rike, om de reagerar på den heliga Andens maningar.
Jesus jämför sitt ord med näringsrikt bröd. Som många av oss
vet finns det få saker som är lika mättande som en god skiva bröd.
Guds Ord mättar själens hunger och ger vår inre andliga längtan
näring. När du delar med dig av löften från Guds Ord och hjälper
människor att upptäcka att Jesus är Ordet förvandlas deras liv
genom hans godhet. De dras av hans kärlek, förundras av hans nåd
och mättas av hans närvaro.
FÖR EFTERTANKE
Tänk igen på de sanningar som vi bara känner till från Bibeln. Hur
kan vi värdesätta dess undervisning ännu mer?
70
DEN SKAPANDE KRAFTEN

I GUDS ORD
FRÅGA
Jämför Heb. 1:1–3; 4:12 och Ps. 33:6, 9. Vad säger dessa texter
oss om kraften i Guds Ord?
Guds Ord är ett levande Ord. Det för med sig kraft att fullfölja vad
det säger. Människors ord kan tala om vad som finns, men Gud
talar om ting som ännu inte är gjorda och skapar dem sedan genom
kraften i sitt Ord. Guds Ord är ett skapande Ord. Det hörbara Ord
som kommer från hans mun har kraft att skapa allt det förkunnar.
I skapelseberättelsen i 1 Mos. 1 upprepas uttrycket ”Gud sade” (1
Mos. 1:3, 6, 11, 14, 20, 24, 26, 29). Guds uttryckta ord har en sådan
makt att när han talade kom det torra landet fram, växterna spirade,
blommorna blommade, fruktträd blomstrade och djuren sprang
fram.
Det finns ett fascinerande hebreiskt ord i 1 Mos. 1 om Guds
skapande handlingar: ordet bara. I denna form används det om att
Gud skapade någonting ur ingenting. Verbet kan bara ha Gud som
subjekt. Alltså är det endast Gud som kan skapa, bara, och han gör
det genom kraften av sitt talade ord.
Gud inte bara skapade den här världen genom kraften av sitt
ord, utan han uppehåller den också genom sitt ord. Samma kraft
som finns i Guds talade ord finns i hans skrivna ord. Samma heliga
Ande som var verksam i skapelsen verkade i Bibelns inspiration.
Han är närvarande när vi läser Bibeln eller delar den till andra.
Det finns livgivande, livsförvandlande, skapande kraft i Guds Ord.
”Den kraft som skapade alla världar finns i Guds Ord. Hans Ord ger
kraft och föder liv. Alla Guds befallningar är löften. När vi villigt
tar emot dem i vårt inre, för de med sig Guds kraft. De förvandlar
vår karaktär och återskapar vårt inre till Guds avbild” (Ellen White:
Vägen till mognad, s. 142, 143).
När vi personligen griper tag i löftena i Guds Ord förvandlas
våra liv, och när vi hjälper andra att gripa tag i dessa fantastiska
löften förvandlar den heliga Anden också deras liv.
FÖR EFTERTANKE
Föreställ dig: Gud sade och det blev så. Hur kan vi fatta vad det
innebär? Vad säger denna häpnadsväckande verklighet oss om
hans kraft? Varför kan denna sanning om Guds skaparmakt vara
en tröst för oss?
71
FÖRDELARNA MED
ATT STUDERA GUDS ORD
Det finns många fördelar med att studera Guds Ord. Aposteln
Petrus säger att genom löftena i Guds Ord ska vi ”bli delaktiga av
gudomlig natur” (2 Pet. 1:4). Jakob talar om ”ordet som är nerlagt i
er och som förmår rädda ert liv” (Jak. 1:21). Paulus lägger till ”hans
nåderika ord, det som kan göra er till hans byggstenar och ge er
arvslott bland alla dem som helgats” (Apg. 20:32). Bibelns syfte är
återlösning. När vi ser Jesus i hela Bibeln förvandlas vi. Genom att
se på honom i hans Ord blir vi lika honom (2 Kor. 3:18). ”Det är en
naturlag både för den intellektuella och den andliga naturen att det
som vi betraktar förändrar oss. Sinnet förändras gradvis efter de
saker som det uppehåller sig vid” (Ellen White: Från mörker till ljus,
s. 477).
FRÅGA
Läs 2 Tim. 3:14–17 och Joh. 17:14–17. Vilka ytterligare fördelar får
vi av att studera Guds Ord?
När aposteln Paulus skrev till sin unge medarbetare Timotheos

uppmanade han honom att vara trogen mot Skriften och talar om
fördelarna med att studera det inspirerade Ordet. Enligt Paulus är
Bibeln ”till nytta när man undervisar”. Den uppenbarar sanningen
och avslöjar falskheten. Den visar Guds plan för människosläktet.
Den tillrättavisar oss för våra synder, korrigerar våra felaktiga tan-
kesätt och vägleder oss i rättfärdighet. Skrifterna uppenbarar Kristus
rättfärdighet. De leder oss från dåraktigheten hos vår syndfullhet
till skönheten i hans rättfärdighet. När vi ser Jesus osjälviska kärlek
i kontrast till vår själviskhet blir vi förundrade. När vi i Skriften
betraktar djupet av hans medkänsla och omsorg förvandlas våra liv.
När vi förmedlar hans Ord till andra förvandlas även de radikalt.
Genom att se på Jesus i hans Ord blir vi mer lika honom. Vittnandet
handlar inte om vad vi tänker eller ens vad vi tror. Det handlar om
att förmedla eviga sanningar som finns i Guds Ord. När Guds Ord
har välsignat våra liv så förunderligt är vi skyldiga att tala om för
andra hur det kan välsigna även deras liv.
FÖR EFTERTANKE
Tänk på en svår tid du själv har mött och hur Guds Ord då visade sig
vara en styrka för dig. Vad lärde du dig av den erfarenheten?
72
TILLÄMPNING AV GUDS ORD

Någon har räknat upp till mer än tretusen löften i Guds Ord. Vart
och ett av dem kommer från en kärleksfull Guds hjärta som ”verkar
i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller
tänka” (Ef. 3:20). Guds löften är överenskommelser han gör med var
och en av oss. När vi gör anspråk på dessa löften genom tron och lär
andra att göra det flödar himlens välsignelser in i våra liv. Aposteln
Paulus betonar denna gudomliga verklighet i Rom. 8:32: ”Han som
inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss
alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom?” Aposteln Pet-
rus förtydligar detta löfte: ”Ty allt som leder till liv och gudsfruktan
har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom
som i sin härlighet och kraft har kallat oss” (2 Pet. 1:3). Genom Kris-
tus död på korset och hans seger över Satan och helvetets makter och
styrkor har han gett oss allt som behövs för ett gudaktigt, andligt liv.
Han lovar också att ge oss våra grundläggande fysiska behov.
FRÅGA
Jämför 1 Joh. 1:7–9 med Fil. 4:13, 19. Även om dessa löften är gan-
ska olika, vad lär de oss om Guds karaktär? Hur har dessa löften
påverkat ditt liv?
Löftena som vi har läst om i dessa texter är vart och ett något olika,
men bilden av Gud de ger oss är i hög grad densamma. De uppenba-
rar en Gud med kärleksfull förlåtelse, oändlig kraft och omsorg om
våra grundläggande behov. De ger oss en försäkran om att Gud bryr
sig mycket om oss.
FRÅGA
Läs Heb. 3:19; 4:1–3 och Matt. 13:58. Vad säger dessa texter oss
om behovet av tro?
I Bibeln finns så många underbara löften från Gud, och när vi genom
tro gör anspråk på löftena i Guds Ord och tror på dem som något
som Kristus har lovat blir välsignelserna från dem våra. Det är bris-
ten på tro på Guds förmåga att göra vad han har lovat i sitt Ord som
begränsar hur löftena uppfylls i våra liv. Be att Gud leder dig den här
veckan till någon som behöver de hoppfulla löftena i Guds Ord.
73
ATT DELA MED SIG AV ORDET

Goda nyheter ska man dela med sig av. Tänk på tider i ditt liv då du
har fått glädja dig över goda nyheter. Det kan ha varit dagen då du
förlovade dig för att sedan gifta dig, ett barns födelse, ett nytt jobb,
eller köpet av en ny bil eller ett hus. Du var så glad att du inte kunde
vänta med att berätta om det.
Det är underbart att dela sin glädje med andra, men de bästa
nyheterna i hela världsalltet är berättelsen om Jesus. När vi får nya
insikter i hans Ord om frälsningen i Jesus flödar våra hjärtan över av
glädje, och vi vill berätta det för någon. När de religiösa auktorite-
terna försökte stoppa apostlarna sade Petrus: ”Vi kan inte tiga med
vad vi har sett och hört” (Apg. 4:20).
”Så snart någon kommer till Jesus får han en längtan i sitt hjärta
att berätta om vilken vän han har funnit. Det går inte att hålla tyst
med en sanning som har räddande kraft. Man kan inte hålla tillbaka
ett helgande inflytande. Om vi har fått del av Jesus rättfärdighet och
hans ande finns i oss kan vi inte tiga” (Ellen White: Vägen till Kristus,
s. 110).
I Rom. 1:14–16 skrev Paulus: ”Greker och barbarer, lärda och
olärda – alla har jag skyldigheter mot. Därav min iver att förkunna
evangeliet också för er i Rom. Jag skäms inte för evangeliet. Det är en
Guds kraft som räddar var och en som tror, juden främst men också
greken.”
Aposteln Paulus tröttnade aldrig på att berätta om sin omvändel-
se. Hans hjärta flödade över av glädje i Jesus. För honom var de goda
nyheterna något som måste återges, och han kunde inte hålla tyst.
FRÅGA
Vilka viktiga principer finner vi om spridningen av Guds Ord i Jes.
50:4; Pred. 3:1 och 2 Tim. 4:2?
När vi överlåter våra liv till Kristus och hans tjänst öppnar han dörrar
till tillfällen då vi kan tala de rätta orden för dem vilkas hjärtan han
har öppnat. I allt vårt vittnande behöver vi hålla tre bibliska principer
i tankarna: vad vi säger, hur vi säger det, och när vi säger det.
EFTERTANKE
Vilka människor har du kontakt med, och hur kan du bli ett bättre
vittne för dem?
74
STUDIEHJÄLP
Läs Ellen White: ”Kunskapen om Gud”, s. 118–129 i Vägen till
Kristus; ”Bible Readings With Families”, s. 192–193 i Gospel Workers;
”Bible Work Techniques”, s. 481–486 i Evangelism.
Gud verkar i hjärtan runt omkring oss. Om vi har andlig urskill-

ningsförmåga att se var Gud redan verkar ser vi hela tiden tillfällen
att dela hans Ord till andra. När Gud förbereder hjärtats jordmån
har vi ett tillfälle att så evangeliets säd. Den heliga Anden förberedde
hjärtan hos Nikodemos, kvinnan vid brunnen, kvinnan med blöd-
ningar, rövaren på korset, den romerske officeren och många andra
för att ta emot hans Ord innan Jesus ens mötte dem. Genom omstän-
digheter i deras liv och den heliga Andens påverkan var de redo att ta
emot Kristus budskap.
Vi kan vara naturligt tveksamma till att fråga människor om
vi kan be med dem, tala om ett löfte från Bibeln eller ge dem lite
litteratur. Ofta när vi känner att vi borde dela med oss av vår tro till
någon beror det på att den heliga Anden som påverkar oss redan har
påverkat den personen för att ta emot vårt vittnesbörd.
SAMTALSSTART
På vilka sätt är Bibeln Guds levande Ord som talar till dig i ditt liv?
FÖRBÖN
Tack för ditt dyrbara Ord som ger tro, hopp och vägledning.
SAMTALSFRÅGOR
75
SAMTALSFRÅGOR
1. Om någon kom till dig med en känsla av en förskräcklig skuld för någonting och
behövde Guds förlåtelse, vilket råd skulle du ge, och vilka bibeltexter skulle du
lyfta fram? Vad har varit din erfarenhet av Guds makt att förlåta i ditt eget liv?
2. Ibland leder Gud människor i vår väg eftersom han vill att de ska lära känna hans
sanning. Hur kan vi bli känsliga för Guds ledning?
3. Fundera ytterligare över Guds kraft och hans ord som det uppenbaras i skapelse-
berättelsen och i själva skapelsen. Vi kan knappt fatta begreppet universum efter-
som det är så stort och omfattande. Och tänk dig att Gud som skapade det måste
vara ännu större än det han skapade. Hur kan vi finna tröst i vetskapen om att den
Gud vi tjänar är så mäktig? Han är inte bara mäktig utan han älskar oss också.
Vilket fantastiskt hopp kan vi få av vetskapen om detta? Hur kan denna kunskap
hjälpa oss att bli bättre vittnen om honom för andra?
76
77
Kärlek och barmhärtighet

Tracy Hamulwa är en mycket livlig inkomster. Så jag anmälde mig direkt.”
kvinna som bor i Kamanga i Zambia. Tracy har startat en liten affär och
Hon arbetar aktivt för att kunna ge sin en hårvårdssalong som hon använder
familj ett välordnat liv. som mötesplats för ungdomar. När hon
En dag fick hon möjlighet att arbeta gör i ordning deras hår eller står i sin
för en liten biståndsorganisation för affär pratar hon med ungdomarna om
att stödja barn som blivit föräldralösa faran med hiv-viruset och om olika bra
genom hivpandemin. Arbetet föränd- alternativa arbeten som kan hjälpa ung-
rade hennes liv för alltid! Hon läste domarna att försörja både sig själva och
om de olika barnens bakgrund, och en sina syskon. Hon har startat frivilliga
flicka på 16 år fångade hennes intresse. vänskapsgrupper som möts regelbundet.
Flickan blev den som tog ansvar för hela Där får ungdomarna möjlighet att öppet
sin syskonskara när deras föräldrar hade diskutera sina utmaningar och vad de
dött i aids. Tracy undrade hur 16-åringen verkligen behöver för att kunna klara av
tjänade sitt levebröd och blev förfärad livet.
när hon upptäckte att hon tjänade sina Tracys engagemang som mentor har
pengar genom prostitution! förändrat livet för flera av de ungdomar
Tracy utbildade sig till barnrådgi- som hon arbetar med. Idag försörjer de
vare och började arbeta med den unga sig utan att själva riskera att bli smittade.
tonårsflickan. Nu kunde hon hjälpa De har fått andra sätt att förtjäna sitt
många andra unga människor som inte levebröd och kan nu leva en mycket mer
bara hade blivit föräldralösa, utan också meningsfullt liv. Det är Tracys tro som
utsatte sig själva för enorma smittorisker driver henne till att arbeta med dessa
genom olika sätt att försörja sig själva ungdomar – hennes tro och hennes stora
och sina syskon. medkänsla för dessa mycket sårbara
I kyrkan en sabbatsmorgon fick unga människor som bara vill överleva
Tracy höra om ADRA-projektet ”Min och kunna ge sina föräldralösa syskon
hälsa – mitt ansvar”. När man bad om hopp om en framtid!
vuxenmentorer för de ungdomar som ”ADRA-projektet har gett mig en
projektet arbetade med anmälde hon sig möjlighet att bli som en extramamma åt
som frivillig. Hon berättar om sin egen dessa sårbara ungdomar”, säger Tracy.
reaktion när hon hörde om projektet: ”Den kärlek jag får tillbaka är värd allt
”Det var som om projektet talade direkt jag lägger ned i projektet i form av tid
till vad jag ville uppnå för dessa unga och energi. Det har verkligen gett mig
människor i mitt samhälle. Jag var så större mening med livet, och mitt enga-
imponerad av arbetssättet för att försöka gemang har räddat många ungdomar.
hjälpa dessa unga människor som inte Jag önskar att fler skulle engagera sig
hade någon vuxen att ty sig till, att och bli mentorer åt dessa ungdomar som
hjälpa dem att skydda sig och få andra Jesus älskar så mycket!”
AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | ZAMBIA
78
8 Verka som Jesus
”När han såg människorna fylldes han av medlidande med dem, för de var illa
medfarna och hjälplösa, som får utan herde” (Matt. 9:36).
VECKANS HUVUDTEXTER
Matt. 5:13, 14; Fil. 2:15; Mark 12:34; Ef. 4:15; Matt. 4:23–25;
25:31–46.
INLEDNING
Jesus brydde sig genuint om människorna. Han var mer intresserad
av deras bekymmer och behov än av sina egna. Hans liv var helt kon-
centrerat på andra. Hans verk utgick ifrån en kärleksfull medkänsla.
Han mötte fysiska, mentala och emotionella behov hos människor
runt omkring honom, och därför öppnades deras hjärtan för de and-
liga sanningar han lärde ut. När han helade spetälska, öppnade de
blindas ögon och de dövas öron, befriade besatta, gav de hungrande
mat och tog hand om de behövande berördes hjärtan och liv förvand-
lades.
På grund av att människor såg hans genuina omsorg var de öppna
för de andliga sanningar han lärde ut. ”Det är bara Kristi metod som
kan ge verklig framgång när det gäller att nå människor. Frälsaren
umgicks med människor som en som ville deras bästa. Han visade
dem medkänsla, hjälpte dem i deras behov, och vann deras förtro-
ende. Sedan bad han dem: ’Följ mig’ ” (Ellen White: Hälsa för hela
människan, s. 78). Jesus insåg att världen behövde en demonstration
av evangeliet lika mycket som den behövde dess förkunnelse. Det le-
vande vittnesbördet i ett kristuslikt liv ägnat åt att tjäna andra vittnar
för och ger trovärdighet åt de ord vi talar.

79
JESUS INSTÄLLNING
TILL MÄNNISKORNA
Jesus letade alltid efter det goda hos andra. Han lockade fram det
bästa hos dem. Något de religiösa ledarna kritiserade Jesus för var
att ”Den mannen umgås med syndare och äter med dem” (Luk.
15:2). De var bekymrade eftersom han delade gemenskap med de
”ogudaktiga”. Deras åsikt var att religion handlade om att dra sig
undan snarare än att engagera sig. De blev förvånade när Jesus sade
om sig själv: ”Ty jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan
syndare” (Matt. 9:13).
De skriftlärdas, fariséernas och saddukéernas religion handlade
om undvikande. De tänkte: Gör allt du kan för att undvika att bli
smittad av synden. Jesus undervisning var radikalt annorlunda.
Han kastade sig in i vår värld, denna ondskans högborg, för att
rädda den, inte undvika den. Han är ”världens ljus” (Joh. 8:12).
FRÅGA
Läs Matt. 5:13, 14. Vilka två illustrationer använde Jesus för att
beskriva sina efterföljare? Varför tror du att han använde just de
här två illustrationerna? Se även Joh. 1:9; 12:46; Fil. 2:15.
Salt var en av de viktigaste resurserna i den forntida världen. Det

var mycket värdefullt, och tidvis använde de romerska trupperna
det som betalningsmedel. Det var en symbol för stor rikedom. Det
användes också för att konservera och smaksätta mat. När Jesus
använde saltet som illustration sade han faktiskt att den sanna
rikedomen i världen inte är dess mäktigaste och rikaste människor.
Den är de hängivna kristna som gör skillnad för Guds rike. Deras
kärleksfulla handlingar av osjälvisk tjänst bevarar världens godhet
och smaksätter dess atmosfär.
Den andra illustrationen Jesus använde (Matt. 5:14) var ”värl-
dens ljus”. Ljuset undviker inte mörker. Det lyser i mörkret. Det
tränger igenom mörkret och gör mörkret ljust. Jesus efterföljare ska
tränga igenom den här världens mörker i sitt grannskap, i byar och i
städer för att lysa över dem med Guds härlighet.
FÖR EFTERTANKE
Fundera över Jesus ord i Joh. 17:15–18. Hur kan vi förstå tanken
om att skilja sig från världen och undvika världen? Är det en och
samma sak? Vad menade Jesus när han bad att hans efterföljare
skulle vara i världen men inte av den? Hur gör vi det?
80
JESUS SÄTT ATT

BEHANDLA MÄNNISKOR
Jesus mål var att locka fram det bästa hos människorna. Även när
omständigheterna var särskilt utmanande reagerade han med nåd.
Lukasevangeliet (4:22) berättar: ”Alla prisade honom och häpnade
över de ljuvliga ord som utgick ur hans mun.” Johannesevangeliet
(1:17) tillägger: ”nåden och sanningen har kommit genom Jesus
Kristus.” Hans sätt att närma sig människor var oemotståndligt.
Hans nådefulla ord berörde deras innersta.
FRÅGA
Läs Matt. 8:5–10 och Mark. 12:34. Vilka hoppfulla ord sade Jesus
till dessa två osannolika människor, en romersk officer och en
judisk skriftlärd?
Jesus ord till en romersk militärbefälhavare var revolutionerande.

Tänk vad denne karriärofficer måste ha känt när Jesus hävdade att
han inte funnit så stor tro ens i Israel. Tänk också på den judiske
skriftlärdes tankar när Jesus sade att han inte var långt från Guds
rike. Jesus hade en förmåga att locka fram det bästa hos människor-
na. Det finns inte mycket som öppnar hjärtan lika bra för evangeliet
som beröm. Se på det goda hos människor runt omkring dig och tala
om för dem att du uppskattar dem.
FRÅGA
Jämför Jes. 42:3; Kol. 4:5, 6 och Ef. 4:15. Vilka viktiga principer lär
dessa texter oss om hur vi kan dela vår tro med andra och hur vi
kan förhålla oss till dem?
När våra ord uppmuntrar och är fulla av nåd har de en positiv in-
verkan på andras liv. Jesajas profetiska ord uppenbarar att Jesus inte
skulle bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan.
Med andra ord: Jesus var så medlidsam att han aktade sig noga för
att i onödan bryta sönder någon som just kom till tro eller släcka
den minsta lågan av tro i deras hjärtan.
FÖR EFTERTANKE
Varför är det lika viktigt eller t.o.m. viktigare hur vi säger något än
vad vi säger? Hur reagerar du på påståendet: ”Sanning är sanning,
och folk får ta eller förkasta den”? Hur kan en sådan attityd skapa
hinder för att människor tar emot Jesus?
81
JESUS HELANDETJÄNST – 1
Vår Herres evangelisationsmetod går bortom inlärda tal och gamla
presentationer; den är lika rik och dynamisk som själva livet. Varje
dag umgås vi med människor som har många olika slags behov:
fysiska, mentala, emotionella och andliga. Kristus är angelägen om
att möta dessa behov genom oss när vi visar att vi bryr oss om män-
niskors ensamhet, sorg och bekymmer och visar intresse för deras
glädje, hopp och drömmar.
Jesus tog hand om de behov som människor själva upplevde, så
att han till slut kunde möta även deras djupaste behov. Ett behov som
någon upplever är ett område av livet där människan redan inser att
hon inte kan lösa ett problem på egen hand. Det kan vara att sluta
röka, gå ner i vikt, skaffa sig bättre matvanor eller minska sin stress-
nivå. Det kan vara ett behov av mat, husrum eller läkarvård. Eller de
kanske behöver äktenskaps- eller familjerådgivning.
Det som människor dock allra mest behöver är en personlig rela-
tion med Gud och insikten att deras liv har evig betydelse. Försoning
med Gud i en brusten värld är vårt yttersta behov.
FRÅGA
Läs berättelserna om den lame mannen i Matt. 9:1–7 och kvinnan
med blödningar i Mark. 5:25–34. Vad finns det i båda dessa berät-
telser som visar att Jesus kopplade samman det fysiska helandet
med att bemöta det yttersta behovet – försoning med Gud?
Jesus helandetjänst omfattade mycket mer än fysiskt och emotionellt

helande. Han ville att människor skulle uppleva den helhet som syn-
den hade brutit sönder. För Kristus var fysiskt helande utan andligt
helande ofullständigt. Om Guds kärlek motiverar oss till att önska
en individs fysiska och emotionella välbefinnande kommer den att
motivera oss ytterligare till att önska den personens andliga välbe-
finnande, så att personen kan leva ett fullödigt liv här och genom
all evighet. Varje människa som Jesus helade dog ju ändå till slut.
Därför var deras verkliga behov i första hand andligt, eller hur?
FÖR EFTERTANKE
Vilka sorters initiativ kan vår församling ta i vårt samhälle för att
bemöta människors behov och visa att vi verkligen bryr oss om
dem? Tänk på människor i din omgivning. Vad gör din församling
för att göra skillnad i människors liv?
82
JESUS HELANDETJÄNST – 2
FRÅGA
Läs Matt. 4:23–25 och 9:35. Vilket trefaldigt arbetssätt utgjorde
grunden för Kristus verksamhet? Hur bemötte han människors
behov, och vilken påverkan hade det i deras liv?
Jesus kombinerade den trefaldiga verksamheten av undervisning,

förkunnelse och helande. Han gav eviga principer så att vi alla skulle
kunna leva ett liv med mening och syfte. Han sade: ”Jag har kommit
för att de skall ha liv, och liv i överflöd” (Joh. 10:10). Hans verksam-
het visade att det finns nåd i överflöd. Och Jesus kom för att göra det
möjligt för oss att leva i det överflödet nu och för evigt.
FRÅGA
Läs Mark. 1:33–39. Jesus tillbringade hela dagen med att bota
sjuka och driva ut demoner. Efter att ha tillbringat tid i bön gick
han följande morgon, när folkmassorna fortfarande sökte ännu
mer helande, till en annan stad. Varför botade han dem inte? Lägg
märke till hans egen anledning i Mark. 1:38, 39.
Berättelsen är avslöjande. Efter att ha botat mängder av människor

dagen innan lämnar Jesus följande dag massorna som sökte honom
och fortfarande var i behov av helande. Hans förklaring var att han
hade kommit till världen med syftet att förkunna evangelium. Jesus
var inte bara en spektakulär mirakelgörare. Han var Guds Son som
hade kommit för ett återlösningsuppdrag. Han nöjde sig inte bara
med fysiska helanden från sjukdomar. Han ville att människor skulle
ta emot det eviga livets gåva som han erbjöd. Han slog fast syftet
med sin ankomst till jorden: ”Människosonen har kommit för att
söka efter det som var förlorat och rädda det” (Luk. 19:10). Varje
helande var ett tillfälle att uppenbara Guds karaktär, befria från
lidande och erbjuda en möjlighet till evigt liv.
FÖR EFTERTANKE
Är det möjligt att leva det överflödande liv som Jesus ger om du
är fattig eller sjuk? Gav Jesus människor något djupare än fysiskt
helande? På vilka praktiska sätt kan vi leda människor till andliga
sanningar när vi värnar om deras fysiska och emotionella behov?
83
DET SOM ÄR VIKTIGT FÖR JESUS

Jesus budskap till sina lärjungar i Matt. 24 blandar händelserna
kring Jerusalems förstörelse med tiden före hans återkomst och följs
av tre liknelser om den sista tiden i Matt. 25. Dessa liknelser ger en
sammanfattning av de karaktärsegenskaper som Jesus betraktar som
verkligt viktiga för dem som väntar på hans andra ankomst. Lik-
nelsen om de tio brudtärnorna betonar vikten av ett genuint, äkta,
andefyllt liv. Liknelsen om de tio talenterna understryker vikten
av att troget använda de gåvor som Gud har gett var och en av oss.
Liknelsen om får och getter visar att äkta kristendom verkligen ser till
behoven hos dem som Gud låter komma in i våra liv varje dag.
FRÅGA
Läs Matt. 25:31–46. Hur beskriver Jesus äkta kristendom? Räkna
upp de sätt att tjäna som avsnittet talar om.
Denna liknelse handlar om människors genuina fysiska behov, en

aspekt vi inte bör ignorera, men är det möjligt att där finns någonting
mer? Det finns en dold hunger och törst efter Jesus hos människor,
och den längtar efter att bli mättad (Joh. 4:13, 14). Alla är vi främ-
lingar som längtar hem tills vi upptäcker vår sanna identitet i Kristus
(Ef. 2:12, 13, 19). Vi är andligt nakna tills vi kläs i hans rättfärdighet
(Upp. 3:18; 19:7, 8).
Gamla testamentets profeter beskrev ofta människans tillstånd
som en hopplös sjukdom (Jes. 1:5; Jer. 30:12–15). Syndens sjukdom
är dödlig, men profeten pekar på en räddning: ”Jag skall skänka dig
läkedom och hela dina sår, säger Herren” (Jer. 30:17). Jesus botar oss
från våra själars livshotande sjukdom.
Liknelsen om får och getter manar oss att uppfylla de fysiska
behoven hos dem som finns runt omkring oss, men den gör också
mer. Det är berättelsen om Kristus som uppfyller själens djupaste
behov, och han inbjuder oss att delta med honom i tjänsten för
dem som finns runt omkring oss. Att leva ett självcentrerat liv och
ignorera de fysiska, mentala, emotionella och andliga behoven hos
andra är att riskera evig förtappelse. I liknelsen hyllas de som ger sitt
liv för någonting mer än för sig själva och välkomnas av sin Herre till
evigheten, medan de som själviskt strävar efter sin egen agenda och
ignorerar andras behov döms av sin Herre.
84
STUDIEHJÄLP
”Många har ingen tro på Gud, och har förlorat tron på människor.
Men de uppskattar sympati och hjälpsamhet. När de ser någon kom-
ma till deras hem, som utan tanke på beröm eller belöning hjälper
de sjuka, ger de hungriga mat, klär de nakna, tröstar de sorgsna, och
vänligt riktar allas uppmärksamhet mot honom som har sänt dem att
endast vara budbärare om hans kärlek och sympati – när de ser detta,
rörs deras hjärtan. De blir tacksamma. Tron vaknar till liv. De förstår
att Gud bryr sig om dem, och är beredda att lyssna när hans ord öpp-
nas för dem” (Ellen White: Hälsa för hela människan, s. 79).
Jesus osjälviska tjänst öppnar hjärtan, bryter ner fördomar och
gör människor mottagliga för evangelium. Församlingen är Kristus
kropp som i kärlek uppfyller behov överallt. Kristus sänder ut oss i
vår omgivning för att göra skillnad i hans namn. Vi behöver visser-
ligen akta oss för att bli besmittade av världen (och det är ett mycket
verkligt och farligt hot för vår församling), men vi behöver ändå lära
oss att nå ut till människor där de är och bli använda av Gud, som vill
föra dem ifrån där de är dit där de borde vara.
SAMTALSSTART
Jesus praktiska demonstrationer av evangeliet var en stor del av hans
undervisning. På vilket sätt lär du dig mest om Gud? Föredrar du att
vara involverad i praktisk tjänst, eller brinner du mer för det talade
och skrivna ordet?
FÖRBÖN
Trots att en människas frälsning är avgörande i ett evighetsperspektiv
kan det vara mycket tufft när en närstående drabbas av sjukdom eller
går bort. Be för en människa som sörjer, så att sorgen inte gör att
han/hon tappar tillit till Gud.
SAMTALSFRÅGOR
85
SAMTALSFRÅGOR
1. Varför kan Kristus medkännande tjänst så kraftfullt bryta ner fördomar och öppna
människor för att höra andliga sanningar? Försök föreställa dig hur mycket effek-
tivare vårt vittnesbörd som folk skulle vara om vi återspeglade samma osjälviska
intresse för andra som Jesus gjorde.
2. Tänk på ett tillfälle då du sade något som kan ha varit sant, rätt och även behövt,
men du sade det på ett felaktigt sätt, med en dålig ton eller attityd. Vad lärde du
dig av den erfarenheten som kan hjälpa dig att inte göra om det, som att exempel-
vis vänta tills du har lugnat ner dig innan du talar?
3. Vilken typ av verksamhet kan din församling starta i din omgivning som inte görs
nu?
4. Hur kan vi skapa andliga tillfällen för sökare genom att uppfylla deras fysiska
behov?
86
87
Hon kröp som en baby

Oumou Toure blev väldigt sjuk när hen- långt dit från hennes hem, men hon
nes man dog. Hennes knän svällde upp kunde inte gå. Hon bad om hjälp. På sab-
och hon drabbades av svåra smärtor. batsmorgonen bar Tranqulle Oumou till
Hon kunde inte sova på nätterna. Hon sin motorcykel och körde henne till kyr-
kunde inte gå. Trots att hon var gammal kan. Han hämtade henne den följande
kröp hon på golvet som ett litet barn i sabbaten, och även nästa. Varje dag blev
familjens hem i Conakry i Guinea. Oumou starkare. Den fjärde sabbaten
Det gick fyra långa år. Fyra år av gick hon ensam till kyrkan.
smärtor. Fyra år när Oumou inte kunde Oumous farbror och andra famil-
gå. jemedlemmar var glada över att hon
En dag hörde Oumou sin syster prata mådde bättre. Men de gillade inte att
med någon i ett annat rum. Någon läste hon gick i kyrkan eftersom de inte var
Bibeln och bad. Oumou var inte kristen, kristna. Farbror Amara kallade till ett
men hon ville att någon skulle be för stort familjemöte. I ena handen höll han
henne. Med stor ansträngning lämnade en svart bibel och i den andra familjens
hon sängen och kröp på sina händer och traditionella heliga bok.
knän till nästa rum. ”Vilken bok väljer du?” frågade han
”Snälla, be för mig också”, vädjade Oumou. ”Tänk på att om du inte väljer
hon. vår heliga bok kommer du inte längre att
Tranqulle Fassinadouno, man- vara en del av vår familj.”
nen som hade kommit på besök, blev Oumou tänkte på hur hon hade varit
förvånad över att se den gamla kvinnan sjuk i fyra långa år, och hur hon hade
krypa på alla fyra. Han bad inte. Men blivit botad.
tre dagar senare hörde Oumou att någon ”Jag väljer Bibeln, den svarta boken”,
knackade på dörren. En stund senare sa hon utan att tveka.
stod Tranqulle bredvid hennes säng. Farbror Amara beordrade ilsket
”Mamma, jag har kommit för att be”, familjemedlemmarna att packa Oumous
sa han. tillhörigheter.
Tranqulle öppnade sin Bibel och ”Du har blivit kristen”, sa han. ”Gå
läste. Sedan bad han. Den natten sov till de kristna. Vi vill inte längre ha med
Oumou gott för första gången på flera år. dig att göra.”
Hennes smärta blev mindre. Oumou hade ingenstans att ta vägen.
Nästa dag kom Tranqulle tillbaka När församlingsmedlemmarna fick höra
och bad med henne igen. I två veckor om hennes situation erbjöd de henne
bad han och fastade för Oumou. en plats att bo inom kyrkans inhägnade
En dag frågade Oumou honom plöts- område. Det är där hon bor idag.
ligt: ”Var finns din kyrka?” ”Jag tackar Gud för min nya familj”,
Tranqulle gav Oumou adressen till säger Oumou. ”Och jag ser fram emot
närmaste Adventkyrka. Det var inte att få vara hos Herren Jesus för evigt.”
88
9 Att utveckla en
vinnande attityd
”Men Herren, Kristus, skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att
svara var och en som kräver besked om ert hopp” (1 Pet. 3:15).
VECKANS HUVUDTEXTER
Joh. 4:27–30, 39–42; Matt. 15:21–28; 2 Thess. 1:1–4; Rom. 15:7;
Ef. 4:32; 1 Pet. 3:15.
INLEDNING
Ju mer vi studerar Jesus liv desto mer förundras vi över hans för-
måga att acceptera och bekräfta människor. Även om han gav skarp
kritik till sin tids religiösa ledare tog han med glädje emot dem som
kämpade med synd, plågades av skuld och var hopplöst fördömda.
Hans nåd fanns till för dem. Hans nåd sträckte sig även till de värsta
syndarna. Djupet av hans förlåtelse var oändligt djupare än deras
synd. Hans kärlek visste inga gränser.
Jesus visade aldrig en tillstymmelse till högmod eller överlägsen-
het. Han såg hos varje människa någon som var skapad till Guds
avbild men som fallit i synd och som han hade kommit för att rädda.
Ingen var bortom hans kärlek. Ingen hade fallit så lågt att hans nåd
inte kunde nå dem. Han visade respekt för alla han kom i kontakt
med och behandlade dem med den värdighet de förtjänade. Han på-
verkade människor för Guds rike eftersom han trodde på dem. Deras
liv förvandlades i hans närvaro eftersom han brydde sig om dem så
djupt. De utvecklades till att bli vad han trodde att de kunde bli.
Den här veckan utforskar vi djupare Jesus attityd mot människor
och upptäcker hur vi kan tillämpa dessa principer i våra liv.

89
MOTTAGLIGHET FÖR EVANGELIET

FRÅGA
Läs Joh. 4:27–30, 39–42. På vilket sätt visar Jesus möte med den
samariska kvinnan att det är sant att alla sorters människor är
öppna för evangeliet, även på oväntade platser?
Samarien var sista plats där lärjungarna förväntade sig finna hjär-
tan som var mottagliga för evangeliet. Samarierna var i ständig kon-
flikt med judarna om lärosatser och tillbedjan. Denna fientlighet
hade pågått i århundraden. Samarierna hade velat delta i tempel-
bygget i Jerusalem men tilläts inte på grund av att deras tillbedjan
var uppblandad med den hedniska kulturen omkring dem och på
grund av sina oortodoxa uppfattningar. Resultatet blev att samari-
erna byggde sitt eget tempel på berget Gerissim. Lärjungarna skulle
gärna ha hoppat över Samarien som ofruktbar mark för evangelie-
förkunnelsen.
Jesus såg vad lärjungarna inte såg: mottagliga hjärtan. Johannes
berättelse om kvinnan vid brunnen börjar med att Jesus lämnade
”Judeen och begav sig på nytt till Galileen. Han måste ta vägen
genom Samarien” (Joh. 4:3, 4). Jesus ”måste” gå genom Samarien
eftersom den heliga Anden övertygade honom om att det kunde fin-
nas mottagliga hjärtan på denna osannolika plats. När våra ögon är
gudomligt smorda av den heliga Anden ser vi möjligheter där andra
ser svårigheter. Vi ser en rik skörd av människor för Guds rike där
andra bara ser torra fält.
FRÅGA
Läs Apg. 8:4, 5, 14. Vad var det yttersta resultatet av Jesus verk-
samhet i Samarien?
Lärjungarna skulle ha gått förbi Samarien utan att någonsin ha

erbjudit en möjlighet för samarierna att höra sanningen från Guds
Ord. Jesus såg vad de inte såg. Han insåg att den heliga Anden
hade skapat mottaglighet i en kvinnas hjärta. Hennes dramatiska
omvändelse påverkade mängder av människor i staden. Vi ser inte
alltid omedelbara resultat av vårt eget vittnande, men när vi sår säd
i mottagliga hjärtan ger de en dag skörd till Guds ära.
FÖR EFTERTANKE
Vi vet aldrig med säkerhet hur våra ord och handlingar påverkar
andra, på gott eller ont. Varför behöver vi därför alltid vara noga
med vad vi säger och gör inför andra?
90
EN KORRIGERING AV ATTITYDEN
Våra attityder styr ofta vår förmåga att påverka andra. En hård, kri-
tisk och ovänlig attityd jagar iväg människor, och även om du kan
vittna mottas dina ord sannolikt inte, hur trovärdiga de än är.
Men en positiv attityd och tilltro till andra drar dem till oss. Det
skapar vänskapsband. Jesus framförde denna princip på ett vackert
sätt: ”Jag kallar er inte längre tjänare, ty en tjänare vet inte vad hans
herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad
jag har hört av min fader” (Joh. 15:15). Vänner accepterar varandra
trots sina svagheter och misstag och delar fritt sina glädjeämnen och
bekymmer.
FRÅGA
Läs Matt. 15:21–28 och Mark. 14:6–9. Dessa texter beskriver två
kvinnor från mycket olika omständigheter. Jesus verkar hård mot
den ena och mild mot den andra. Vad finns det i texterna som visar
att Jesus nådde ut med sin frälsande nåd till var och en av dem
och byggde ett förtroende?
Kvinnan i Matt. 15 är en kanaaneiska. Jesus avvisar först hennes

begäran avsiktligt, så att hennes tro kan växa genom hennes uthål-
lighet. Till slut ger han henne vad hon önskar och konstaterar sedan
häpnadsväckande något som ingen religiös ledare i Judeen vid den
tiden någonsin skulle ha sagt till en kanaaneisk kvinna: ”Kvinna,
din tro är stark!” (Matt. 15:28). Han ger henne en av de största kom-
plimanger en religiös ledare någonsin kan ge. Kan du föreställa dig
hur hennes hjärta jublade och hennes liv förvandlades?
Kvinnan som smörjer Jesus fötter med en dyr balsam är en
judinna, en kvinna med dåligt rykte som fallit djupt och ofta syndat,
men som fick förlåtelse, blev förvandlad och gjord ny. När andra
kritiserar henne ger Jesus henne beröm och bekräftar det hon gör.
Han säger: ”Sannerligen, överallt i världen där evangeliet förkunnas
skall man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne”
(Mark. 14:9).
FÖR EFTERTANKE
Vad är det väsentliga i den vinnande positiva attityden i de två
berättelserna ovan? Vilken sorts korrigeringar kan du göra i din
attityd, inte bara i vittnandet utan i livet rent allmänt?
91
ATT PRESENTERA
SANNINGEN MED KÄRLEK
Enbart vänlighet vinner inte människor för Kristus. Vi kan ha
många vänner, sådana som vi trivs med och som trivs med oss. Men
om vi aldrig talar om för dem vad Jesus betyder för oss och hur han
har förvandlat våra liv gör vår vänskap ingen evig skillnad. Visst kan
vi vara trevliga att vara tillsammans med, men Gud kallar oss till att
vara mer än bara människor som är trevliga. Enbart vänskap för inte
människor till Kristus, men ovänliga attityder kan driva bort dem
från honom.
Paulus säger: ”Låt oss i kärlek hålla fast vid sanningen” (Ef.
4:15). Vänskapens band byggs upp när vi så långt som möjligt håller
med människor, visar acceptans och berömmer dem när det är lämp-
ligt. Hur viktigt är det inte att vi gör det till en vana att se det goda
hos dem i stället för det onda!
FRÅGA
Läs 2 Thess. 1:1–14. Räkna upp något som Paulus berömmer
thessalonikerna för.
Det finns de som tycks finna sin glädje i att leta efter fel hos andra.
De tycks glädja sig över att finna något som någon inte har gjort rätt,
om inte för annat så åtminstone för att de själva ska känna sig bättre.
Aposteln Paulus tänkte tvärtom. Han sökte det positiva i de för-
samlingar han tjänade. Visst tillrättavisade han dem för det som var
fel och förbisåg inte synden, men han koncentrerade sig på att bygga
upp de församlingar han hade grundat. Ett sätt att göra det var att
lyfta fram det som de gjorde rätt.
Ellen Whites ord om vikten av positiva relationer är anmärk-
ningsvärda: ”Om vi ödmjukade oss själva inför Gud och var vänliga
och artiga och godhjärtade och fyllda av medkänsla skulle det finnas
hundra omvändelser till sanningen där det nu bara finns en” (Testi-
monies for the Church, vol. 9, s. 189).
FÖR EFTERTANKE
Fundera över orden ovan en stund. Vad skulle det betyda för din
församling om vänlighet, artighet, ömsinthet och medkänsla (nåd)
överflödade från varje medlems hjärta? Hur skulle en sådan för-
samling se ut? Se till ditt eget hjärta och fråga dig själv vad du kan
göra bättre på detta område.
92
ACCEPTANSENS GRUND
FRÅGA
Läs Rom. 15:7 och Ef. 4:32. Hur skulle du beskriva grunden för all
acceptans? Vad är det väsentliga i en accepterande attityd?
I dessa två texter presenterar aposteln Paulus de grundläggande

principerna för ömsesidig acceptans. Kristus har förlåtit och accep-
terat var och en av oss. Hur skulle vi då kunna vägra att förlåta och
acceptera varandra? Det är faktiskt just på grund av att Jesus har
tagit emot oss som vi kan bejaka varandra, trots våra brister.
Tänk noga på vad detta innebär. Tänk på dig själv och något du
har gjort som du kanske fortfarande brottas med. Något kanske bara
du själv vet om, vilket skulle skrämma dig om andra också visste om
det.
Men vadå? Du är accepterad i Kristus, som vet allt som andra
kanske inte vet någonting om. Ja, han vet allt detta men accepterar
dig ändå, inte på grund av din egen godhet utan på grund av sin.
Vad kan då din inställning till andra vara?
Här finns något som vissa har svårt att förstå. Genuin acceptans
betyder att vi accepterar människorna som de är, med alla deras
syndfulla vanor, eftersom de är människor som har skapats till Guds
avbild. Eftersom ”Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare”
och vi ”blev försonade med honom” medan ”vi var Guds fiender”
kan vi förlåta och acceptera andra. Hans kärlek till oss blir själva
grunden för att vi accepterar och förlåter andra (Rom. 5:6–10).
Men när en accepterande, kärleksfull relation upprättats är det
ofta nödvändigt att kärleksfullt konfrontera den personen med Bi-
belns sanningar. Att inte göra det är att vägra att älska. Som vänner
bryr vi oss tillräckligt om varandra för att dela med oss av livsför-
vandlande, eviga sanningar.
Jesus inställning var inte: ”Gör vad du vill. Det är okej. Jag
accepterar dig fortfarande.” Nej, hans inställning var: ”Vad du än
har gjort är jag villig att förlåta dig och ge dig kraft till förändring.”
Biblisk sanning som presenteras ödmjukt i Kristus anda med en
kärleksfull attityd vinner hjärtan och förvandlar liv.
FÖR EFTERTANKE
Vilket tankesätt kan hjälpa oss att acceptera någon utan att ac-
ceptera hans/hennes syndiga beteende? Hur kan vi vara accepte-
rande utan att samtidigt förbise eller tolerera synd?
93
KÄRLEKSFULLT
PRESENTERAD SANNING
Jesus undanhöll inte sanningen för ”kärlekens skull” eftersom det
inte hade varit kärlek. Kärlek söker alltid den andras bästa. Det finns
ingen konflikt mellan kärlek och sanning. Sanning som presente-
ras ödmjukt och vänligt är en kärleksförklaring. Jesus sade: ”Jag är
vägen, sanningen och livet” (Joh. 14:6). Han är den enda vägen till
frälsningen (Apg. 4:12). Hans nåd räddar oss så att vi kan förstå hans
sanning och leva för honom. Sanning utan kärlek leder till torftig
legalism som kväver det andliga livet. Så kallad ”kärlek” utan san-
ning leder till en tolerant sentimentalism utan substans och lämnar
människan till att driva på ovisshetens hav. Sanning som presenteras
i kärlek leder till en äkta kristen erfarenhet som ger en klar riktning,
ett mål och en visshet.
FRÅGA
Läs 1 Pet. 3:15; 2 Tim. 4:2 och Tit. 3:4, 5. Vilka uttryck finns det i
dessa texter som visar balansen mellan att presentera Bibelns san-
ning och en ödmjuk, accepterande anda?
Nya testamentets författare betonar aldrig kärleken över sanningen.

De blandar på ett vackert sätt kärlek och sanning, nåd och lag, med-
känsla och uppriktighet. Petrus manar: ”Men Herren, Kristus, skall
ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som
kräver besked om ert hopp. Men gör det ödmjukt och respektfullt” (1
Pet. 3:15). Med andra ord: du behöver veta vad du tror, varför du tror
det, och kunna förklara vad du tror och varför. Detta innebär inte att
du har alla svaren eller måste kunna övertyga andra om dina trosupp-
fattningar. Det innebär bara att ”ödmjukt och respektfullt”, med en
känsla för frågornas omfattning, kunna förklara och försvara din tro.
Paulus ger sin unge skyddsling Timotheos rådet att ”förkunna or-
det, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt
och med ständig undervisning” (2 Tim. 4:2). Han påminner Titus om
att Gud i sin barmhärtighet och kärlek räddade oss som är födda på
nytt (Tit. 3:5).
Även vi är kallade till att presentera sanningen i kärlek med all
mildhet och ödmjukhet. Vår Herre inbjuder oss att förenas med
honom för att kärleksfullt och med en accepterande attityd dela med
oss av hans budskap för den sista tiden till en värld som utan Kristus
är döende.
FÖR EFTERTANKE
Om någon frågar dig varför du är kristen, vad svarar du?
94
STUDIEHJÄLP
”I Kristus finner vi herdens ömhet, en fars och mors kärlek och
den medkännande Frälsarens ojämförliga nåd. Han beskriver sina
välsignelser på det mest lockande sätt. Han nöjer sig inte med att
bara tillkännage dessa välsignelser. Han lägger fram dem på det sätt
som är mest tilldragande för att människor ska önska att de ska få del
av dem. På samma sätt ska hans tjänare visa på den rika härligheten
som finns i gåvan Kristus, en gåva som är så stor att den inte kan
beskrivas. Kristus underbara kärlek kommer att smälta och betvinga
människors sinnen när det inte skulle bli något resultat om man
enbart upprepar lärosatser. ’Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud.’
’Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg. Jerusa-
lem, du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft! Höj den utan
fruktan, säg till Juda städer: ’Se er Gud!’ … Han vallar sin hjord som
en herde, han samlar lammen i sina armar och bär dem i sin famn.
Sakta för han moderfåren fram’ (Jes. 40:1, 9–11)” (Ellen White: Mes-
sias, s. 770).
SAMTALSSTART
Lärjungarna såg på Samarien som en osannolik plats att sprida
evangeliet. Har du varit med om ett tillfälle då en människa på ett
oväntat sätt har visat intresse för din tro eller gett dig möjlighet att
vittna?
FÖRBÖN
En ”vinnande” positiv attityd gör att människor blir mer benägna att
lyssna till våra ord. Men för att vi ska kunna utmana varandra på ett
djupare plan behöver vi bygga en relation av ömsesidigt förtroende.
Be för att Gud ska hela en relation där tilliten brustit.
SAMTALSFRÅGOR
95
SAMTALSFRÅGOR
1. Tyvärr pekar somliga ut andras fel för att själva känna sig bättre. Hur kan vi försäk-
ra oss om att inte falla i den sortens tankesätt?
2. Fundera över detta scenario: en vän har just kommit från en begravning och säger:
”Jag är så glad att min moster är i himlen och ser på mig. Det känns så bra för mig.”
Hur skulle du reagera utifrån det vi har studerat denna vecka? Hur viktigt de dödas
tillstånd än är, varför är detta tillfälle kanske inte det bästa att ge den personen ett
bibelstudium om ämnet?
3. Samtala om följande påstående i ljuset av vårt vittnesbörd till andra: ”Själva hand-
lingen att söka det onda hos andra utvecklar ondska hos dem som gör det. Genom
att stanna inför andras fel förvandlas vi till detsamma. Men genom att se på Jesus,
tala om hans kärlek och hans fullkomliga karaktär förvandlas vi till hans avbild.
Genom att reflektera över det höga ideal han har ställt framför oss lyfts vi upp till
en ren och helig atmosfär, till själva Guds närvaro. När vi stannar där kommer det
därifrån ljus till oss som strålar ut till dem vi har kontakt med” (Ellen White: Gospel
Workers, s. 479).
96
97
MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 5 SEPTEMBER 2020
Underliga drömmar och en flicka

Ändå sedan Maria bara var två år underlig dröm. I slutet av veckan kände
gammal hade hon följt med när hennes hon sig helt utmattad efter alla dröm-
mamma besökte medicinmannen för mar och bestämde sig för att åka och
att be honom välsigna familjeföretaget shoppa. Medan Maria väntade på att
i Guinea. Besöken var en del av livet, vakten skulle öppna grinden rusade en
och välsignelserna verkade fungera. liten flicka fram till hennes bilruta och
Marias mamma blev en rik affärskvinna frågade: ”Vill du gå i kyrkan?”
som ägde många butiker i Guinea. Hon Maria blev förvånad.
gjorde också sin dotter rik. ”Jag vill gå i kyrkan”, sa flickan.
Medicinmannen hade dock en obe- Maria tittade noga på flickan. Hade
haglig överraskning för Maria, som hade hon tappat bort sina föräldrar och gått
hunnit bli 24 år och vuxen, när hon 2013 vilse? Flickan tycktes kunna läsa hennes
besökte honom på egen hand för att få en tankar och sa: ”Jag kan vägen.”
välsignelse över sin egen butiksverksam- Maria bestämde sig för att hjälpa
het. flickan att hitta sin familj och klev ur
”Om du vill bli rik måste du ge ett bilen. Efter en kort promenad kom hon
mänskligt offer”, sa han. och den lilla flickan fram till Adventist-
Tanken på att genomföra något samfundets unionskontor i Guinea. En
sådant chockerade Maria djupt. Och grupp människor stod utanför en kyrk-
tanken plågade henne fortfarande när byggnad som fanns inne på området. En
hon lade sig den kvällen. Medan Maria av dem frågade Maria om hon kunde
sov drömde hon att två små barn pratade vara till hjälp.
med henne. Men hon kunde inte förstå ”Den här lilla flickan bad mig
vad de sa. komma hit”, sa Maria och vände sig
Nästa natt drömde hon om samma om för att peka på flickan. Men flickan
barn. Men den här gången kunde hon fanns inte kvar. Maria gick och tittade ut
förstå dem. ”Lösningen ligger inte hos genom grinden och kom sedan tillbaka
medicinmannen”, sa ett av barnen. in på området. Ingen flicka.
Den tredje natten drömde Maria Den vänliga kvinnan såg då lika
igen. Den här gången hörde hon en röst förbryllad ut som Maria, och plötsligt
som sa: ”Lösningen finns hos vår Far kände Maria en stark önskan att berätta
och vår Frälsare Jesus Kristus.” för henne om sina drömmar.
När Maria vaknade berättade hon ”Vänta här”, sa kvinnan. ”Min man
för sin mamma om de underliga dröm- är pastor. Jag tänker hämta honom och
marna. Marias mamma gillade dem be honom om hjälp.”
inte alls. Hon sa till Maria att hon skulle Idag är Maria kristen och älskar
köpa en ko och nöja sig med att offra Jesus av hela sitt hjärta. Maria såg aldrig
den. flickan igen. Hon är övertygad om att
Men nästa natt fick Maria en till flickan var en ängel.

98
10 Ett spännande sätt
att engagera sig
INFÖR SABBATEN DEN 5 SEPTEMBER 2020
”Och han sade till sina lärjungar: ”Skörden är stor men arbetarna få.
Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd”
(Matt. 9:37, 28).
VECKANS HUVUDTEXTER
1 Mos. 1:1, 2, 26; 2 Mos. 18:21–25; 1 Kor. 12:12–25; Apg. 16:11–15,
40; Apg. 4:31; 12:12.
INLEDNING
Någon har sagt: ”Det finns styrka i mängden.” På ett sätt är det
sant. Har du någonsin lagt märke till att du är mycket mer motiverad
att träna om du gör det i en grupp än om du måste göra det ensam
varje dag? Många går med i hälsoklubbar, gym och motionsanlägg-
ningar därför att de tror att de kommer att träna mer och njuta av det
mer om de gör det tillsammans med andra. Gud har skapat oss för
gemenskap. Vi är sociala varelser, och det som gäller träning gäller
mycket annat i livet: vi gör det bättre om vi har socialt stöd. Detta
gäller särskilt det andliga.
I hela Bibeln lyfts smågrupper fram som en av Guds metoder att
stärka vår tro, öka vår kunskap om hans Ord, fördjupa vårt böneliv
och utrusta oss för att vittna. Fadern, Sonen och den heliga Anden
deltog i smågruppsarbete. Mose var en liten gruppledare. Jesus
bildade sin smågrupp av lärjungar, och aposteln Paulus reste i den
romerska världen med sin smågrupp av medarbetare i evangelisa-
tionsteamet.
Den här veckan ska vi koncentrera oss på den bibliska grunden
för smågrupper, och du kommer att upptäcka ett spännande sätt att
engagera dig.
Studiematerial för den 30 augusti – 5 september 2020

99
SMÅGRUPPER VAR
GUDS IDÉ FRÅN BÖRJAN
FRÅGA
Läs 1 Mos. 1:1, 2, 26; Heb. 1:1, 2; Ef. 3:8, 9. Hur visar dessa ver-
ser gudomens enhet?
Fadern, Sonen och den heliga Anden deltog i skapelsen tillsam-

mans. Var och en hade de olika uppgifter men de arbetade tillsam-
mans i en oskiljaktig enhet. Fadern var mästaren i planeringen, den
store arkitekten. Han genomförde sina planer genom Jesus, som den
aktiva medarbetaren i skapelsen tillsammans med den heliga An-
den. Ett sådant övernaturligt handlande är bortom vår fattningsför-
måga. Men vad vi ganska klart kan förstå är inte bara den skapade
världens och kosmos verklighet utan att Gud själv gjorde allt detta
(se Rom. 1:18–20).
Små grupper var först Guds idé. Även om man ska vara försiktig
med analogier när det gäller många av Guds gåtfulla egenskaper,
låt oss använda en analogi lite fritt och säga att Fadern, Sonen och
den heliga Anden utgjorde den första ”smågruppen” i frälsningshis-
torien. De deltog tillsammans i skapelsen av människosläktet och
sedan också i dess återlösning efter syndafallet.
FRÅGA
Jämför Joh. 10:17, 18 med Rom. 8:11 och 1 Kor. 15:15. På vilket
sätt visar Kristus uppståndelse på Faderns, Sonens och den he-
liga Andens enhet i frälsningsplanen?
Fadern, Sonen och den heliga Anden är enade i en ”smågrupp” med

det tydliga syftet att återlösa människosläktet. ”Frälsningsplanen
hade sin plats i den Oändliges råd från all evighet” (Ellen White:
Fundamentals of Christian Education, s. 186). Det finns inget viktigare
för Gud än att rädda så många som möjligt (1 Tim. 2:4; 2 Pet. 3:9).
Smågrupper kan ha flera syften som vi ska studera denna vecka,
men deras överordnade syfte är att vinna människor för Jesus.
Alltså kan vi genom arbete i smågrupper inte bara hjälpa oss själva
utan också andra. Det vill säga: det yttersta syftet med våra små-
grupper bör vara att rädda människor.
FÖR EFTERTANKE
Fundera över gåtan med Guds enhet. Visst är den svår att förstå?
Ändå kan vi fortfarande tro och lita på något vi inte helt förstår,
eller hur? Varför är detta en så viktig princip för kristna att följa
när det gäller tro?
100
SMÅGRUPPER I BIBELN
Bibeln ger många exempel på smågrupper kring bön, gemenskap,
uppmuntran och gemensamt arbete för Kristus. Dessa grupper gav
Guds folk möjlighet att dela ansvar och kunna använda sina olika
gåvor. Smågrupper kan alltså ge Herren tillfällen att använda var
och en av oss mer.
FRÅGA
Läs 2 Mos. 18:21–25. Vilket gott råd gav Moses svärfar Jetro som
gjorde en markant skillnad för Mose? Varför var denna plan så
avgörande?
Varje individ i det israelitiska lägret kom med i grupper på tio ledda
av fromma ledare. I dessa smågrupper löstes problem, men där hän-
de också mycket mer. Där fanns gemenskap där problem kunde före-
byggas och andligt liv uppbyggas. Det var platser där visioner kring
Guds plan för Israel kunde delas. Där kunde människor utveckla
nära och kärleksfulla relationer som hjälpte alla berörda att arbeta
sig igenom vad de än mötte. Utan tvekan brottades människor då
som nu med saker som andra kunde hjälpa dem med. Smågrupper
ger möjlighet till varm gemenskap, där man tar hand om varandra,
växer andligt och löser problem.
Det är fascinerande att smågruppsexperter säger att den bästa
storleken för en samarbetsgrupp är mellan sex och tolv personer. Det
är precis det antal som både Mose och Jesus använde sig av när de
bildade sina grupper.
FRÅGA
Läs Luk. 6:12, 13; Matt. 10:1 och Mark. 3:13–15. Vad var Jesus
dubbla syfte med att kalla lärjungarna och välja ut dem till att vara
en del av hans smågruppsverksamhet?
Jesus syfte med att kalla lärjungarna var att förbereda dem både
andligt och praktiskt för deras uppdrag i världen. I hans gemenskap
skulle de växa till i nåd. I deras smågruppsmöten skulle de lära
sig hur de kunde arbeta effektivare. Dag för dag skulle de, när de
iakttog hur Jesus hjälpte människors behov, lära sig hur de kunde
använda sina gåvor. Syftet med Jesus smågrupper var både andlig
fostran och utåtriktad verksamhet.
FÖR EFTERTANKE
Tänk på en tid då du var med i en smågrupp, oavsett samman-
hanget, där man tog hand om varandra och verkade för ett gemen-
samt mål. Vad lärde du dig som kan hjälpa dig att förstå värdet av
smågrupper i andliga sammanhang?
101
TISDAGEN DEN 1 SEPTEMBER 2020
ORGANISERADE TILL TJÄNST

FRÅGA
Läs 1 Kor. 12:12–25. Hur är människokroppen en utmärkt illustra-
tion på ett harmoniskt arbete i smågrupper?
Paulus inte bara avslöjar hur viktiga andliga gåvor är i församlingens

liv utan föreslår också en modell för hur de kan organiseras. Han
sätter andliga gåvor i samband med Kristus kropp och hur den kan
fungera.
Ett studium i anatomi och fysiologi visar att kroppsorganen är
organiserade i olika samverkande system. T.ex. är matsmältning,
hjärta och kärl, andningsorganen och skelettet bara några av krop-
pens komplexa organsystem. Andliga gåvor är som kroppens olika
delar. De fungerar bäst när de är organiserade i system eller grup-
per. Oftast kan de faktiskt inte fungera ensamma. Våra kroppar är
inte bara ett antal skilda organ som frilansar vad de än gör. Varje
kroppsfunktion är organiserad i ett nära sammanbundet system som
arbetar mot ett gemensamt mål.
Allt detta säger något om den miljö där vi bäst kan använda våra
andliga gåvor. Det är så lätt att bli missmodig om vi arbetar ensam-
ma, men när vi är en del av en smågrupp med samma intressen och
mål finner vi att våra ansträngningar kan bli mycket bättre inriktade
och mycket mer omfattande.
Smågrupper ger den bästa miljön för att utöva våra andliga gåvor
och kan bli hjärtat i församlingens utåtriktade verksamhet.
Ellen White understryker smågruppernas värde: ”Bildande av
smågrupper som grund för kristna insatser har presenterats för mig
av Den som inte kan ta fel. Om församlingen har många medlem-
mar, låt dem delas upp i små enheter för att arbeta, inte bara för för-
samlingsmedlemmar utan också för icketroende. Om det någonstans
bara finns två eller tre som känner till sanningen, låt dem forma sig
till ett arbetsteam. Må de bevara banden, hålla nära ihop i kärlek och
enhet, uppmuntra varandra att gå framåt, och finna mod och styrka
från varandras stöd” (Testimonies for the Church, vol. 7, s. 21, 22).
Smågruppsarbete är instiftat av Gud för att möjliggöra varje
församlingsmedlems andliga tillväxt, upplevelse av varm gemenskap
och användning av deras gudagivna gåvor i arbetet.
FÖR EFTERTANKE
Fundera över Ellen Whites ord ovan. Analysera dem sats för sats.
Hur kan dessa gudomliga råd tillämpas i din församling?
102
ONSDAGEN DEN 2 SEPTEMBER 2020
SMÅGRUPPER I NYA TESTAMENTET

Den nytestamentliga församlingen hade en explosiv tillväxt. På
några få år växte den från en liten grupp troende till tiotusentals
tillbedjare. Det var många faktorer som bidrog till denna ökning av
troende och denna snabba tillväxt. Jesus verksamhet sådde evang-
eliets frön och förberedde massorna för att ta emot lärjungarnas
förkunnelse. Efter hans himmelsfärd kom den heliga Anden ner
mäktigt på pingstdagen över de bedjande, troende lärjungarna. En av
de bidragande faktorerna till den snabba tillväxten av den nytesta-
mentliga församlingen var deras organiserade smågruppsstruktur.
Smågrupper gav resultat.
FRÅGA
Läs Apg. 18:1–5 och 20:1–4. Varför tror du att Lukas räknar upp
några av namnen på dem som Paulus hade ett nära samarbete
med?
Det är fascinerande att lägga märke till hur Lukas nämner några av
dem som Paulus arbetade med. Han kände till dem vid namn. Var
och en var viktig för honom. De stöttade varandra i den utåtriktade
verksamheten. Fastän antalet nämnda namn var litet bidrar det till
att bekräfta vikten av ett nära samarbete, även när antalet är litet.
Var och en av dessa människor hade säkert gåvor som skilde
sig från andras. De kom från olika bakgrunder och kulturer. Deras
sätt att se på saker och ting var inte alltid detsamma, men var och
en hade värdefulla bidrag att ge för Kristus sak. De olika gåvorna,
bakgrunderna och erfarenheterna bidrog till församlingens tillväxt.
Var och en bidrog till Kristus mission ur rikedomen av sin egen bak-
grund och personliga upplevelse med Jesus.
FRÅGA
Jämför Apg. 16:11–15, 40 och 12:11, 12. Vilken inbjudan kom
Lydia med till Paulus omedelbart efter sin omvändelse? Vart gick
både Paulus och Petrus när de hade blivit frisläppta från fängel-
set?
De nytestamentliga troende möttes regelbundet i hemmen. Kristna

hem blev centrum för inflytande och hjärtat i smågruppsverksamhe-
ten.
FÖR EFTERTANKE
Har du tänkt på att börja en smågruppsverksamhet i ditt hem eller
att tillsammans med en vän göra det i hans/hennes hem? Om du
redan tillhör en smågrupp, tänk på vad du kan dela med dig av i din
bibelstudiegrupp om dess fördelar.
103
TORSDAGEN DEN 3 SEPTEMBER 2020
SMÅGRUPPERNAS DYNAMIK
Smågrupper är ett redskap som Gud använder för att få sin försam-
ling att växa. De är ”skyddszoner” för människor där de kan ge
uttryck för sina problem och samtala om gemensamma intressen. De
ger tillfällen till andlig tillväxt då man bryr sig om varandra. Många
ickekristna förstagångsbesökare känner sig mer bekväma i ett små-
gruppsmöte i ett hem än i en traditionell gudstjänst i en kyrka.
FRÅGA
Läs Apg. 4:31; 12:12 och 20:17–19, 27–32. Räkna upp de olika
aspekterna i dessa nytestamentliga grupper. Vilka verksamheter
var dessa grupper engagerade i?
Tidiga kristna samlades för att be för andra, dela gemensamma

intressen och en varm gemenskap, studera Guds Ord, utrusta sig för
tjänst, hjälpas åt mot falska lärare och delta i gemensamma utåtrik-
tade verksamheter.
Smågrupper gör skillnad. Människor som förenar sina gåvor i
arbetet och koncentrerar sig i den heliga Andens kraft på utåtriktat
arbete är ett mäktigt vapen i Herrens händer.
FRÅGA
Läs Matt. 9:37, 38. Vad säger Jesus om skörden, och vad är hans
lösning på problemet?
Lärjungarna såg bara svaga möjligheter för evangeliets framgång,

men Jesus såg stora möjligheter. Han kom med goda nyheter till dem:
”Skörden är stor.” Sedan pekade han på problemet: ”men arbetarna
få.” Hans lösning var: ”Be därför skördens herre att han sänder ut ar-
betare till sin skörd” (Matt. 9:37). Smågrupper är ett svar på Kristus
bön och ger möjligheter att öka antalet arbetare i hans skörd.
Alla effektiva smågrupper inriktar sig på vittnande och tjänst.
Smågruppsarbetet dör snart ut om det riktar sig inåt och inte utåt.
Om en smågrupp blir inåtvänd och inget mer än en samtalsgrupp
misslyckas den med sitt syfte och tappar den viktigaste orsaken till
varför den finns. Smågrupperna ska främst finnas till för att leda
människor till Jesus, ge dem näring i tron på honom och utrusta dem
till att vara Jesus vittnen.
FÖR EFTERTANKE
Kanske kallar Gud dig till att starta en smågrupp i ditt hem. Varför
inte börja be om vad det kan vara som Gud vill påverka dig till att
göra? Du kan vara på gränsen till ditt livs mest givande andliga tid.
104
FREDAGEN DEN 4 SEPTEMBER 2020
STUDIEHJÄLP
För en del år sedan beslöt en liten europeisk församling utanför en av
kontinentens viktigaste städer att den ville göra något betydelsefullt
för Herren. Församlingen hade stagnerat. Man hade inte haft några
dop på många år. Om den nuvarande trenden fortsatte skulle försam-
lingen knappast ha någon framtid. Pastorn och hans församlingssty-
relse bad intensivt och övervägde noga vad de kunde göra.
När de studerade Nya testamentet beslöt de sig för att starta
en smågruppsverksamhet. Nio församlingsmedlemmar fångades
av visionen. De gick in för att tillsammans be och studera hur de
effektivt skulle starta sin smågruppsverksamhet. Snart beslöt de sig
för att göra sina hem till evangelisationscentrum. Grupperna lärde
sig att utöva sina gåvor på olika sätt. De startade böne- och omsorgs-
grupper. De skapade vänskapsrelationer i sin omgivning. Genom
vänskapliga handlingar sökte de kontakt med sina familjer, vänner
och före detta adventister. Smågruppsledarna startade bibelstudier i
nio hem med fyrtio besökare. De var förundrade över vad den heliga
Anden gjorde. Till slut döptes sjutton av de fyrtio som kom. Vittnes-
bördet från den där lilla, stagnerade församlingen är att smågrupper
gör en enorm skillnad. De är ett av Guds redskap för att engagera
många församlingsmedlemmar i församlingens mission.
SAMTALSSTART
Vad tycker ni är fördelarna med att sitta som nu och samtala i en liten
grupp?
FÖRBÖN
Be gärna om hur ni ska få uppleva mer av den smågruppsdynamik
som studiet beskriver.
SAMTALSFRÅGOR
105
SAMTALSFRÅGOR
1. Samtala i studiegruppen om de viktigaste inslagen i varje smågrupp som de pre-

senteras i torsdagens studium. Vilka andra sorters verksamheter skulle en små-
grupp kunna ägna sig åt? På vilka sätt kan en smågrupp hjälpa dem som har speci-
ella gåvor att verkligen kunna använda dem som aldrig förr?
2. Varför är det så viktigt att en smågrupp håller inriktningen mot utåtriktad mission?
Det vill säga: hur mycket en grupp än kan ge näring och stöd till sina medlemmar,
varför behöver den alltid hålla i centrum sitt syfte att sprida evangelium? Varför är
det så viktigt att en smågrupp också alltid är knuten till den lokala församlings-
kroppen?
3. Har du någonsin varit med eller hört om en smågrupp som inte fungerade effektivt
utan till slut dog ut? Samtala om orsaker till att sådant kan hända.
4. Tänk på berättelsen tidigare om vad som hände i Europa med en smågruppsverk-
samhet. Varför tror du att det fungerade så bra? Vad gjorde de som på många sätt
var så enkelt men ändå så effektivt? Varför kan det vara ett effektivare sätt att
utgå från ”tryggare” hemmiljöer, i motsats till en kyrkobyggnad, när vi börjar utåt-
riktad verksamhet i grannskapet eller i samhället?
106
107
Det är inte bara att

acceptera sin fattigdom
Renu Ara Begum i Bangladesh är en av hon betala tillbaka lånet, och efter ett år
medlemmarna i en ADRA-grupp som tog hon ett större lån på ca 1 500 kronor.
heter Dorua Mohila. Hon är 34 år gam- För det köpte hon en ko. Genom att sälja
mal och har tre barn. Nyligen fick hon mjölk och mjölkprodukter samt en kalv
en utmärkelse för att hon är en sådan kunde hon sedan betala tillbaka lånet,
fantastisk ledare i sin grupp. Genom och hennes familj kunde inkludera mjölk
hennes ledarskap har många kvinnor fått och mjölkprodukter i sin kost!
ett bättre liv. Något år senare tog hon ett ännu
Men så har det inte alltid varit. Som större lån på ca. 2 500 kronor och arren-
så många andra fattiga i Bangladesh derade en bit mark där hon och hennes
kämpade hennes man för att få bostad man kunde odla grönsaker. Hon hade
och mat åt familjen. Han drog en rick- lärt sig vikten av näringsriktig mat. Nu
shaw, och familjen hade inget hus. De hade familjen mjölkprodukter, grönsaker
byggde ett skydd av käppar och plast för och spannmål i tillägg till det vanliga
att hålla regnet borta, och de fick nöja riset som de alltid åt. De fick så bra skör-
sig med en till två måltider per dag. dar att de kunde sälja en del produkter
År 2012 fick Renu höra om en otrolig på marknaden.
organisation som hjälpte människor att Idag är Renu en av ledarna i ADRA-
ta sig ur fattigdomen – var det verkli- gruppen. Hon ger andra kvinnor tro på
gen sant? Kunde det vara möjligt? Hon att det är värt att drömma om ett bättre
fick reda på att ADRA var en kristen liv, ett liv där de inte behöver acceptera
organisation. Därför misstänkte hon att sin egen fattigdom utan har en roll att
detta var ett sätt att försöka omvända spela i att förändra sin situation.
människor till kristendomen, så hon var ”ADRA har förändrat mitt och min
lite orolig och rädd. Till att börja med familjs liv!” säger hon. ”Idag äter vi tre
vågade hon inte gå med i gruppen. Men näringsrika måltider varje dag. Vi har
när hon såg att flera av hennes grannar bättre hälsa, jag har råd att skicka mina
som varit lika fattiga som hon började få barn till skolan, och vi har byggt ett
ett bättre liv, gick hon med och började ordentligt hus. Min man och jag arbetar
få utbildning. Hon började regelbundet tillsammans, och vi har mycket större
spara en mycket liten summa så att hon kärlek och respekt för varandra än tidi-
till slut kunde ta ett litet lån för att för- gare. Jag trodde aldrig att detta skulle
söka bidra till sin familjs försörjning. vara möjligt! ADRA har också gett mig
Sitt första lån tog hon efter sex må- en starkare tro på att Gud verkligen ser
nader. Summan var ca 550 kronor, och till oss fattiga – de har levt ut sin tro på
med de pengarna startade hon en liten ett fantastiskt sätt.”
teservering nära hemmet. Snabbt kunde
AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | BANGLADESH

108
11 Dela med dig
berättelsen om Jesus
”Detta skriver jag till er som tror på Guds sons namn, för att ni skall veta att
ni har evigt liv” (1 Joh. 5:13).
VECKANS HUVUDTEXTER
Ef. 2:1–10; 1 Joh. 4:7–11; Mark. 5:1–20; Heb. 10:19–22; Gal. 2:20; 1
Kor. 1:30.
INLEDNING
Som redan sagts i ett tidigare studium talar ingenting starkare för
evangeliets kraft än ett förvandlat liv. Människor kan säga mot din
teologi och debattera mot dina lärosatser. De kan ifrågasätta din
förståelse av Bibeln, men de kan sällan ifrågasätta ditt personliga vitt-
nesbörd om vad Jesus betyder för dig och har gjort i ditt liv.
Att vittna är att berätta vad vi vet om Jesus. Det är att låta andra
veta vad han betyder för oss och vad han har gjort för oss. Om vårt
vittnesbörd bara består av försök att bevisa att vad vi tror är rätt och
vad andra tror är fel möter vi starkt motstånd. Om vårt vittnesbörd
om Jesus kommer från ett hjärta som förvandlats av hans nåd, berörts
av hans kärlek och förundrats av hans sanning blir andra påverkade
av hur sanningen vi tror på har påverkat vårt liv. Sanning som presen-
teras utifrån ett förvandlat liv gör en oerhörd skillnad.
När Kristus är varje läras centrum och varje biblisk undervisning
återspeglar hans karaktär är det mycket mer troligt att de vi talar med
om Skriften tar emot hans ord.
Studiematerial för den 6 – 12 september 2020

109
SÖNDAGEN DEN 6 SEPTEMBER 2020
JESUS ÄR GRUNDEN
FÖR VÅRT VITTNESBÖRD
Som kristna har vi alla en personlig berättelse att återge, en berät-
telse om hur Jesus förvandlat vårt liv och vad han gjort för oss.
FRÅGA
Läs Ef. 2:1–10. Hurdana var vi innan vi lärde känna Kristus? Vad
äger vi sedan vi har tagit emot honom?
A. Innan vi kände Kristus (Ef. 2:1–3).

B. Efter att vi lärt känna Kristus (Ef. 2:4–10).
Vilken förunderlig förvandling! Innan vi kände Kristus var vi

”döda” genom våra överträdelser, ”levde i dem på denna tidens och
världens vis”, ”följde våra mänskliga begär och handlade som krop-
pen och våra egna tankar ville, och av födseln var vi vredens barn”.
Enkelt uttryckt: innan vi kände Kristus vandrade vi mållöst genom
livet i ett förlorat tillstånd.
Vi kan ha upplevt något som verkade vara lycka, men där fanns
en själens ångest och en ofullbordad mening med våra liv. Att
komma till Kristus och uppleva hans kärlek gjorde hela skillnaden.
Nu är vi i Kristus verkligen ”levande”. ”Men Gud, som är rik på
barmhärtighet, har älskat oss med så stor kärlek att fast vi var döda
genom våra överträdelser har han gjort oss levande tillsammans
med Kristus – av nåd är ni frälsta – och uppväckt oss med honom
och gett oss en plats i himlen genom Kristus Jesus. Därmed ville
han för kommande tider visa den överväldigande rika nåden i sin
godhet mot oss genom Kristus Jesus” (Ef. 2:4–7). I Kristus har livet
fått en ny mening och ett nytt mål. Som Johannes säger: ”I honom
fanns livet, och livet var människornas ljus” (Joh. 1:4, nuB).
FRÅGA
Läs Ef. 2:10. Vad säger det oss om hur centrala goda gärningar
är för den kristna tron? Hur förstår vi den tanken i samband med
frälsning genom tro ”oberoende av laggärningar” (Rom. 3:28)?
FÖR EFTERTANKE
Hur har ditt liv förändrats tack vare Jesus, en förvandling som kan-
ske kan hjälpa någon annan att lära känna Jesus?
110
MÅNDAGEN DEN 7 SEPTEMBER 2020
DET PERSONLIGA VITTNESBÖRDETS

FÖRVANDLANDE KRAFT
Johannes och Jakob var kända som ”Åskans söner” (Mark. 3:17).
Det var faktiskt Jesus som gav dem det öknamnet. En uppvisning av
Johannes häftiga sinnelag kom när Jesus och hans lärjungar färda-
des genom Samarien. När de försökte finna natthärbärge mötte de
motstånd på grund av samariernas fördomar mot judarna. De fick
inte ens det enklaste logit.
Jakob och Johannes tänkte att de hade lösningen på problemet.
”Då sade hans lärjungar Jakob och Johannes: ’Herre, skall vi kalla
ner eld från himlen som förgör dem?’ ” (Luk. 9:54). Jesus tillrät-
tavisade bröderna, och de lämnade alla byn i stillhet. Jesus väg var
kärlek, inte aggressivt tvång.
I Jesus kärleks närvaro förvandlades Johannes häftighet och
vrede till kärleksfull vänlighet och en mild, medkännande anda. I
Johannes första brev förekommer ordet kärlek nära fyrtio gånger
och i dess olika former 50 gånger.
FRÅGA
Läs 1 Joh. 1:1–4; 3:1; 4:7–11 och 5:1–5. Vad säger dessa texter
om Johannes vittnesbörd och den förvandling som ägde rum i hans
liv tack vare hans kontakt med Jesus?
Det finns en evig princip som är universums lag. Ellen White förkla-
rar den principen väl: ”Att använda makt eller våld strider mot Guds
rikes principer. Gud vill bara ha en tjänst som kommer från kärlek.
Det går inte att tvinga någon till att visa kärlek. Ingen kan vinna
kärleken genom att använda tvång eller makt. Det är bara kärlek
som kan skapa kärlek” (Messias, s. 20).
När vi har överlämnat oss till Kristus lyser hans kärlek igenom
oss till andra. Det största vittnesbördet om kristen tro är ett för-
vandlat liv. Det innebär inte att vi inte begår misstag och att vi tidvis
kanske inte är de kärlekens och nådens kanaler som vi borde vara.
Men det betyder att vi vill att Kristus kärlek ska få flöda från våra
liv så vi blir till välsignelse för andra runt omkring oss.
FÖR EFTERTANKE
Hur bra tycker du att du återspeglar Kristus kärlek till andra? Vad
blir dina slutsatser av ditt svar?
111
DELA MED DIG

BERÄTTELSEN OM JESUS
Vilka var de första missionärer Jesus sände ut? De var inte bland
lärjungarna. Inte heller bland hans långvariga efterföljare. De första
missionärer Jesus sände ut hade varit galningar, besatta, som några
timmar tidigare hade terroriserat landsbygden och skapat skräck hos
människorna i de närliggande byarna.
Med övernaturlig demonisk kraft bröt en av dessa besatta ked-
jorna som han bundits med, gallskrek öronbedövande och skadade
sin egen kropp med vassa stenar. Ångesten i deras röster återspeg-
lade bara ångesten i deras själar (Matt. 8:28, 29; Mark. 5:1–5).
Men sedan mötte de Jesus, och deras liv förvandlades. De skulle
aldrig bli desamma igen. Jesus drev ut de plågande demonerna ur
deras kroppar till en svinhjord och över en klippa till sjön (Matt.
8:32–34; Mark. 5:13, 14).
FRÅGA
Läs Matt. 8:28–34. Vad hände med dessa män, och vad fann sta-
dens befolkning när de kom ut för att se vad som hänt?
De besatta var nu förvandlade nya män genom Kristus kraft. Stads-

befolkningen fann dem sittande vid Jesus fötter där de lyssnade till
varje ord från Mästarens mun. Vi bör lägga märke till att Matteus
evangelium säger att det var två besatta som befriades, medan Mar-
kus evangelium koncentrerar sig bara på en av de två. Men poängen
är att Jesus återupprättade dem fysiskt, mentalt, emotionellt och
andligt.
FRÅGA
Läs Mark. 5:18–20. Självklart ville dessa förvandlade besatta,
dessa nyomvända, stanna hos Jesus, men vad sände han dem till
att göra?
”Bara under en kort stund hade de haft förmånen att lyssna till Jesus
undervisning. De hade inte ens fått höra något av hans tal. De kunde
inte undervisa på samma sätt som apostlarna som var tillsammans
med Jesus varje dag. Men de var själva levande bevis på att Jesus
var Messias. De kunde tala om vad de visste, vad de själva hade
sett och hört och upplevt av Jesus makt. Varje människa som har
blivit påverkad av Guds nåd kan göra detta” (Ellen White: Messias,
s. 312). Deras vittnesbörd förberedde Dekapolis, tio städer vid den
Galileiska sjöns kust, för att ta emot Jesus undervisning. Detta är det
personliga vittnesbördets kraft.
112
ATT VITTNA MED ÖVERTYGELSE

FRÅGA
Läs 1 Joh. 5:11–13; Heb. 10:19–22 och 1 Kor. 15:1, 2. Vilken för-
säkran om evigt liv ger dessa texter oss som gör att vi kan vittna
om vår frälsning i Kristus med visshet?
Om vi saknar personlig frälsningsvisshet i Jesus är det inte möjligt

att vittna om det för någon annan. Vi kan inte dela med oss av det vi
inte har. Det finns samvetsgranna kristna som lever i ett tillstånd av
ständig ovisshet och undrar om de någonsin ska bli goda nog för att
bli frälsta. Som en klok, gammal förkunnare en gång sade: ”När jag
ser på mig själv ser jag ingen chans att bli frälst. Men när jag ser på
Jesus ser jag ingen chans att gå förlorad.” Herrens ord klingar med
visshet genom tiderna: ”Vänd er till mig, folk från hela jorden, så
skall ni bli hjälpta. Jag är Gud, ingen annan finns” (Jes. 45:22).
Vår Herre vill att var och en av oss får glädja sig åt frälsningen
som han fritt erbjuder. Han vill att vi ska få uppleva vad det innebär
att vara rättfärdiggjord genom hans nåd och fri från fördömelsen
som syndens skuld medför. Paulus säger i Rom. 5:1: ”Då vi nu har
gjorts rättfärdiga genom tro har vi frid med Gud genom vår herre
Jesus Kristus.” Han tillägger att vi kan vara säkra på att ”Nu blir det
alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus” (Rom.
8:1). Aposteln Johannes bekräftar: ”Den som har hans son har livet.
Den som inte har Guds son har inte livet” (1 Joh. 5:12).
Om vi genom tro har tagit emot Jesus och han lever i våra hjärtan
genom sin heliga Ande är det eviga livets gåva vår idag. Det inne-
bär inte att när vi en gång har upplevt Guds nåd och frälsningen i
Kristus kan vi aldrig förlora det (2 Pet. 2:18–22; Heb. 3:6; Upp. 3:5).
Vi har alltid fritt val att gå bort från honom, men när vi en gång har
upplevt hans kärlek och förstått djupet av hans offer skulle vi aldrig
välja att gå bort från honom som älskar oss så mycket. Dag för dag
söker vi tillfällen att dela med oss till andra av den nåd vi har fått i
Jesus.
FÖR EFTERTANKE
Har du frälsningsvisshet i Jesus? Vad grundar du den på i så fall?
Varför har du den? Var finner man den? Å andra sidan: om du inte är
säker, varför är du inte det? Hur kan du finna den vissheten?
113
NÅGONTING VÄRT ATT VITTNA OM

”Jag har blivit korsfäst med Kristus, men jag lever, fast inte längre
jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här
i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat
sig för mig” (Gal. 2:19, 20)
Det kräver säkert uppoffringar att ta emot Kristus. Det finns saker
han ber oss att lämna. Jesus gjorde det klart vad det skulle kosta att
följa honom: ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig
själv och varje dag ta sitt kors och följa mig” (Luk. 9:23). Döden på
ett kors är en smärtsam död. När vi överlåter våra liv åt det Kristus
förväntar sig och denna ”gamla syndiga människa” korsfästs gör det
ont (se Rom. 6:6). Det gör ibland ont att ge upp omhuldade begär och
livslånga vanor, men belöningen överväger klart smärtan.
Kraftfulla vittnesbörd som har en livslång påverkan på andra
koncentrerar sig på vad Kristus har gjort för oss, inte vad vi har gett
upp för hans skull. De koncentrerar sig på hans offer, inte på våra så
kallade ”offer”. Kristus ber oss aldrig att lämna någonting som är
bäst för oss att behålla.
Men kristendomens historia är full av berättelser om människor
som har fått göra enorma uppoffringar för Kristus skull. Inte så att
dessa människor skulle förtjäna frälsningen eller att deras handling-
ar, oavsett hur osjälviska och uppoffrande de än var, gav dem meriter
inför Gud. Nej, dessa män och kvinnor insåg vad Kristus hade gjort
för dem och var villiga att lägga allting på offeraltaret, i linje med
Guds kallelse för deras liv.
FRÅGA
Läs Joh. 1:12; 10:10; 14:27 och 1 Kor. 1:30. Vårt vittnesbörd grun-
dar sig alltid på vad Kristus har gjort för oss. Samtala om några av
hans nåds gåvor som nämns i dessa texter.
Tänk i ljuset av ovan nämnda texter på vad Kristus har gjort för dig.
Kanske har du varit en hängiven kristen hela ditt liv, eller möjligen
har du upplevt en mer dramatisk omvändelse. Tänk efter hur god
Jesus har varit mot dig och vilken mening, frid och lycka han har gett
dig. Tänk på tillfällen då han gett dig styrka att komma igenom svåra
erfarenheter i ditt liv.
FÖR EFTERTANKE
Vilka sorts offer har du kallats att ge för Kristus sak? Vad har du
lärt dig av dina erfarenheter som kan bli till välsignelse för andra?
114
STUDIEHJÄLP
Läs Mark. 5:25–34.
”Den undrande skaran som trängdes runt omkring Jesus märkte inte
någon livgivande kraft. Men när den sjuka kvinnan hade tro att hon
skulle bli botad och räckte ut sin hand för att röra vid honom kände
hon den läkande kraften. Så är det också i andliga sammanhang. Att
tala om kristendom på ett lättvindigt sätt eller att tillbe utan andlig
hunger leder inte till något resultat. Och vi kan aldrig få andlig läke-
dom om vi bara har en intellektuell tro som erkänner att han är värl-
dens Frälsare. Tron som ger oss frälsning är inte detsamma som att
ta emot evangeliet med sitt förstånd … Det räcker inte att ha en tro
om Kristus, vi måste tro på honom. Den enda tro som verkligen kan
bli till nytta för oss är tron som griper tag i honom som en personlig
Frälsare och som tar emot hans förtjänst för egen räkning.
Himlen har valt att Kristus ska uppenbaras för världen genom
att vi bekänner att han är trofast. Vi ska erkänna hans nåd så som
den har blivit förkunnad genom heliga män i forntiden. Men det som
kommer att ha störst effekt är att vi berättar om vad vi själva har
upplevt. Vi är Guds vittnen när vi visar att en kraft som kommer från
Gud är verksam i oss. Varje enskild människa har ett liv som skiljer
sig från alla andras, och en erfarenhet som i allt väsentligt också
skiljer sig från andras. Gud vill att när vårt tack stiger upp till honom
ska det präglas av vår egen personlighet. Dessa värdefulla erkännan-
den prisar hans härliga nåd. När de understöds och bekräftas av ett
kristet liv har de en oemotståndlig kraft som verkar till människors
frälsning” (Ellen White: Messias, s. 317, 318)
SAMTALSSTART
Har du vittnat i en domstol någon gång? Vad är det enda man får
berätta då? Varför är det viktigt?
FÖRBÖN
Ha en bönestund utifrån vad som står i fredagens studiehjälp.
SAMTALSFRÅGOR
115
SAMTALSFRÅGOR
1. Vad är de väsentliga delarna i ett övertygande vittnesbörd? Läs Paulus vittnesbörd

inför Agrippa i Apg. 26:1–23. Vad var grunden i hans vittnesbörd?
2. Varför tror du att vårt personliga vittnesbörd om vad Kristus har gjort för oss är så
kraftfullt? Men hur svarar du på frågan: Okej, det är vad som hänt dig, men om jag
nu inte har den sortens erfarenhet? Varför skulle din erfarenhet kunna lära mig
något om varför jag borde följa Jesus?
3. Vad finns det som du vill undvika när du vittnar för en icketroende?
4. Fundera över frågan om frälsningsvisshet. Varför är den en så viktig del av den
kristna erfarenheten? Hur kan vi vara övertygade om vår egen frälsning utan att
samtidigt vara förmätna?
116
117
Mammas drastiska åtgärder

Marias mamma blev rasande när kusin bankkonto. Och när Maria trots detta
Hamadou berättade att Maria ägde en ändå höll fast vid sin tro meddelade hen-
Bibel. nes mamma att det var dags för drastiska
Som de flesta människor i deras åtgärder.
hemland, Guinea i Västafrika, tillhörde ”Min dotter, eftersom du inte lyssnar
familjen en annan världsreligion än på mig måste jag döda dig”, sa hon.
kristendomen, och därför ville inte Ma- Några dagar senare kom mamman
rias mamma att hennes dotter skulle bli till Marias hem och lagade en favoritgry-
kristen. Mamman skyndade sig genast ta. Maria anade inte att grytan innehöll
hem till Maria i Conakry. ett dödligt gift. När maten var klar bad
”Var finns din Bibel?” krävde hon. mamman Maria att bära grytan till bor-
”I mitt sovrum”, svarade Maria. det. Maria var hungrig, men hon ville ta
Mamman stormade in i sovrummet. ett bad först. Hon lovade att äta efteråt,
Hon sökte överallt men kunde inte hitta och hennes mamma gick hem. Medan
den. ”Jag såg inte Bibeln någonstans”, Maria badade kom en katt från ingen-
sa hon. Maria tittade in i sovrummet. stans. Den hoppade upp på bordet och
Bibeln låg väl synlig på ett bord. knuffade till maten så att alltsammans
Nästa sabbat gick Maria till Ad- föll ner på golvet. Maria ägde inte någon
ventkyrkan. Vanligtvis arbetade hon katt. Den kvällen ringde Marias mamma
den dagen i den stora butiken som hon för att fråga hur Maria mådde.
ägde. Hennes mamma hade gått dit, och ”Alldeles utmärkt, tack” svarade
hon förstod inte varför Maria inte hade Maria. Hon undrade varför hennes
arbetat. mamma lät förvånad.
”Var var du?” frågade hon. ”Jag var i Några dagar senare hällde kusin Ha-
kyrkan”, svarade Maria. madou giftet i Marias flaska med dricks-
Mamman såg mycket upprörd ut. vatten. Efter att ha druckit av vattnet
Maria visste inte att hennes familjs reli- fick Maria svåra smärtor i magen. När
gion motsatte sig kristendomen och att Hamadou såg detta berättade han vad
vissa människor till och med betraktade han hade gjort. Han hade blivit lurad av
det som en heder att döda en familje- medicinmannen att det var medicin.
medlem som blev kristen. Genast ringde Maria Jacob Gbale,
”Mamma, jag arbetar gärna alla an- Adventistsamfundets föreståndare i
dra dagar, men jag kommer inte längre Guinea, och bad honom att be för henne.
att arbeta på lördagarna”, sa hon. Han åkte hem till henne, bad för henne
Från den dagen började Marias och gav henne fem kolpiller.
mamma slå henne. ”Jag vill hellre se dig Maria tvivlar inte på att Jesus grep in
död än att du skämmer ut oss”, skrek båda gångerna för att rädda hennes liv.
hon. Som det står i Psaltaren 68:20: ”Vår Gud
När misshandeln inte fick Maria är en räddande gud, Herren, vår härs-
att ändra sig spärrade mamman hennes kare, för oss bort från döden.”
118
12 Guds sista vädjan
”Och jag såg en annan ängel flyga över himlens mitt. Han hade ett evigt
evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla länder och stammar och
språk och folk, och han sade med hög röst: ’Frukta Gud och ge honom er hyll-
ning, ty stunden för hans dom är inne. Tillbe honom som har skapat himlen
och jorden och havet och vattenkällorna’ ” (Upp. 14:6, 7).
VECKANS HUVUDTEXTER
2 Pet. 1:12, 16–21; Upp. 19:11–18; Upp. 14:14–20; Pred. 12:13, 14;
Upp. 14:6–12.
INLEDNING
Kristus försoningsdöd var allomfattande: den var avsedd för alla som
någonsin levt, oavsett när och var. Därför talar evangeliet till män-
niskor från alla språk, kulturer och bakgrunder. Det bygger broar
mellan etniska skillnader. Det är oerhört goda nyheter att Jesus i sitt
liv, sin död och uppståndelse har besegrat ondskans makter och kraf-
ter. Evangeliet handlar helt om Jesus. Han kom en gång för att befria
oss från syndens straff och makt, och han kommer igen för att befria
oss från syndens närvaro. Han dog den död vi förtjänar för att vi
ska kunna leva det liv han förtjänar. I Kristus är vi rättfärdiggjorda,
helgade och en dag förhärligade.
Bibeln koncentrerar sig på Jesus två ankomster. Han kom en gång
för att återlösa oss, och han kommer igen för att hämta hem vad han
har köpt för ett sådant omätligt pris. Bibeln sista bok, Uppenbarelse-
boken, skrevs särskilt för att förbereda världen för Jesus återkomst.
Det är ett brådskande budskap för denna generation. I den här
veckans studium ska vi studera Uppenbarelsebokens relevans för det
21:a århundradets samhälle. Tillsammans ska vi återupptäcka Jesus
vädjan till sin församling om att dela med sig av detta budskap för
den sista tiden.

119
PETRUS AKTUELLA BUDSKAP

Genom frälsningshistorien har Gud regelbundet sänt ett speciellt
budskap genom det profetiska ordet för att förbereda människor för
det som ska komma. Gud blir aldrig överrumplad (Jes. 46:9, 10).
Han förbereder sitt folk för framtiden genom att sända profeter för
att uppenbara sitt budskap innan domen faller (Am. 3:7). Tiden före
floden sände Gud genom Noa ett budskap till världen om att floden
skulle komma. Gud såg till att Josef fanns på plats i Egypten för
att göra förberedelser för de sju årens hungersnöd. Judiska profeter
varnade de israelitiska ledarna för de babyloniska styrkornas kom-
mande förstörelse av Jerusalem. Johannes döparens budskap om
omvändelse förberedde nationen för Jesus första ankomst.
FRÅGA
Läs 2 Pet. 1:10-15. Vilken viktig poäng lyfter Petrus fram här?
Läs 2 Pet. 1:16–21. Vad var det för ”aktuell sanning” som Petrus
och lärjungarna förkunnade?
Budskapet med evighetsvärde för första århundradet var att Kristus

hade kommit. Faderns kärlek uppenbarades genom Kristus offer
på korset. Fastän ”syndens lön är döden” har alla, genom Kristus,
garanterats evigt liv. Det är vårt val om vi tar emot det genom tro
(Rom. 3:23; 6:23; Ef. 2:8). Detta frälsningsbudskap i Jesus föråldras
aldrig. Det är en aktuell sanning för varje generation.
Från början till slut visar Uppenbarelseboken Jesus och vad han
har gjort för mänsklighetens skull. Den avslöjar falskheten i mänsk-
lig tradition och självcentrerad religiositet.
Jesus är det sanna vittnet för sin Faders karaktär. Han är ”härs-
karen över jordens kungar. Han som älskar oss och har löst oss från
våra synder med sitt blod och som har gjort oss till ett kungadöme,
till präster åt sin Gud och fader” (se Upp. 1:1–6). Uppenbarelsebo-
ken handlar helt om Jesus och hans budskap för den sista tiden för
att göra hans folk redo för hans snara återkomst.
FÖR EFTERTANKE
Vad är din bild av Uppenbarelseboken? Vad tycker du att den
handlar mest om? Varför tror du att Jesus gav oss profetiorna i
Uppenbarelseboken? Vad säger den om Guds plan för mänsklig-
heten?
120
UPPENBARELSEBOKENS
FOKUS PÅ DEN SISTA TIDEN
Evangelierna kretsar främst kring Jesus första ankomst. De berättar
om hans födelse, liv och verksamhet, hans död och uppståndelse.
Även om de nämner hans andra ankomst är det inte deras huvud-
betoning. Men Uppenbarelseboken koncentrerar sig främst på hur
striden som har pågått i flera århundraden når sin kulmen. Var och
en av dess viktiga profetior slutar med vår Herres härliga återkomst
FRÅGA
Läs Upp. 1:4–8; 14:14–16 och 19:11–16. Vad är budskapet i de
här texterna?
Från det första till det sista kapitlet i Uppenbarelseboken är Jesus

återkomst höjdpunkten i varje profetia. ”Lammet som blev slaktat”
(Upp. 5:12) kommer åter som ”konungarnas konung och herrarnas
herre” (Upp. 19:16). Han besegrar alla fiender som förtrycker och
förföljer hans folk (Upp. 17:14). Han befriar dem från denna syndens
mardröm och för dem hem till härligheten. Den stora striden mellan
gott och ont tar slut. Jorden skapas på nytt, och de frälsta ska leva
där med sin Herre för evigt (Upp. 21:1–4).
I Upp. 22:7 (se även v. 12, 17 och 20) säger Jesus: ”Se, jag kom-
mer snart. Salig den som tar vara på profetians ord i denna bok.”
Jesus slutliga vädjan till hela mänskligheten är att svara på hans
kärlek, ta emot hans nåd och följa hans sanning för att vara redo
för hans snara återkomst. Uppenbarelseboken (22:17) avslutar med
Jesus inbjudan: ”Och Anden och bruden säger: ’Kom!’ Och den som
hör det skall säga: ’Kom!’ ”
Vår Herre kallar alla som söker evigt liv att komma till honom.
Sedan inbjuder han dem av oss som har tagit emot frälsningsbudska-
pet och väntar ivrigt på hans återkomst att förena oss med honom
för att inbjuda andra att ta emot hans kärleksbudskap. Han sänder
oss ut på hans uppdrag för att dela med oss av hans budskap för att
förbereda världen för hans snara återkomst. Det finns ingenting mer
fulländande än att samverka med Kristus i hans frälsningsplan i den
sista tiden.
FÖR EFTERTANKE
Kristus kommer snart? Så skrev Johannes för ca 2 000 år sedan.
Hur kan det stämma även för oss? På vilket sätt kan vår syn på
döden påverka vår förståelse av hur snart Jesus kommer?
121
UPPENBARELSEBOKENS BUDSKAP
FÖR DEN SISTA TIDEN
Uppenbarelsebokens epicentrum är kapitel 14. Detta kapitel visar
Guds budskap till mänskligheten i den sista tiden. Ett budskap som
är av högsta vikt för Guds folk och för hela mänskligheten.
FRÅGA
Läs Upp. 14:14–20. Vilken symbolik används här för vår Herres
återkomst?
Symboliken av skörd används i hela Bibeln för Kristus återkomst

(Matt. 13:37–43; Mark. 4:29). I Upp. 14 representerar den mogna
skörden de rättfärdigas återlösning, och de övermogna druvorna
avbildar de ondas förstörelse. Upp. 14:6–12 innehåller ett viktigt
budskap för den sista tiden för att förbereda män och kvinnor för
jordens sista skörd.
FRÅGA
Läs Upp. 14:6, 7. Vad är det väsentliga i budskapet här?
Den första ängelns budskap i Upp. 14 vädjar till det 21:a århundra-
dets generation som längtar efter mening med sitt liv. Det presenterar
evangeliet om Guds nåd som ger alla förlåtelse. Det renar oss från
syndens skuld och ger oss kraft att segra. Detta budskap ger grunden
för allt egenvärde i och med att Kristus har skapat och återlöst oss.
Det pekar på att en dag upphör all orättvisa i och med Guds yttersta
dom. Det är oerhört goda nyheter eftersom det visar att orättfärdig-
heten inte består för evigt.
FÖR EFTERTANKE
”I en speciell bemärkelse har adventisterna satts i världen som
väktare och ljusbärare. De har anförtrotts den sista varningen för
en värld som går under. Över dem lyser ett underbart ljus från Guds
Ord. De har getts ett arbete av den allvarligaste vikt, att förkunna
den första, andra och tredje ängelns budskap. Det finns inget
annat arbete som är lika viktigt. De får inte låta någonting annat
uppta sin uppmärksamhet” (Ellen White: Evangelism, s. 119, 120).
Vad är det som gör att Ellen White anser att just adventisterna har
en speciell uppgift i den sista tiden? Vad innebär det för oss som
församling, och ännu viktigare, som individer?
122
ATT FÖRSTÅ GUDS BUDSKAP

MER FULLSTÄNDIGT
I Uppenbarelsebokens budskap för den sista tiden presenteras Jesus
i fullheten av sin frälsande nåd för hela mänskligheten (Upp. 14:6).
Det är en uppriktig vädjan att ”frukta” eller vörda Gud i allt vi gör,
att respektera hans bud och lyda hans lag i ljuset av Guds dom (Upp.
14:7). Att ”frukta Gud” har att göra med hur vi tänker. Det är en
vädjan att leva för att behaga Gud och sätta honom först i alla våra
tankar. Det är en inställning av lydnad som leder oss till ett gudfruk-
tigt liv (Ords. 3:7; Apg. 9:31; 1 Pet. 2:17). Detta budskap inbjuder oss
också att ge Gud äran. Att ge honom äran hänger ihop med allt vi
gör på alla områden i våra liv.
FRÅGA
Läs Pred. 12:13, 14 och 1 Kor. 6:19, 20. Vad innebär det att frukta
Gud och ge honom äran?
I en tid när miljoner människor känner att de inte är ansvariga inför

någon annan än sig själva påminner detta domsbudskap oss om att
vi är ansvariga för våra handlingar. Det finns en relation mellan en
attityd av vördnad för Gud, att lyda honom och domen. Lydnad är
frukten av en frälsande relation med Jesus. Bara hans rättfärdighet
är god nog för att bli godkänd i domen, och i hans rättfärdighet är
vi trygga. Genom hans rättfärdighet lever vi för att förhärliga hans
namn i allt vi gör.
FRÅGA
Läs Upp. 14:7; Upp. 4:11; 1 Mos. 2:1–3 och 2 Mos. 20:8–11. Vad
är grunden för all sann gudstillbedjan? På vilket sätt kan sabbaten
återspegla detta?
Sabbaten upphöjer Kristus som Skaparen och vädjar till alla män
och kvinnor överallt att ”tillbe honom som har skapat himlen och
jorden” (Upp. 14:7). Den tanken har relevans i en tid där evolutionen
lyfts fram. Den kallar oss tillbaka till tillbedjan av Jesus som har
skapat oss och som ger oss en känsla av vårt sanna värde i honom.
FÖR EFTERTANKE
Vad kan vi rent konkret göra för att sabbaten ska bli en påminnelse
om att Gud är vår Skapare och därmed den enda som är värd vår
tillbedjan?
123
HANTERA SVÅRIGHETERNA
BIBLISKT OCH MED BÖN
FRÅGA
Läs Upp. 14:8; 17:3–6 och 18:1–4. Vad är kännetecknande för det
andliga Babylon?
I Uppenbarelseboken står ”Babylon” för falska religiösa system som

är grundade på mänskliga gärningar, traditioner och falska läror. Det
upphöjer människor och deras självrättfärdighet över Jesus och hans
syndfria liv. Det placerar bud från mänskliga religiösa ledare över
Guds bud. Babylon var centrum för avgudadyrkan, soltillbedjan och
den falska läran om själens odödlighet. Detta falska religiösa system
har på ett subtilt sätt integrerat mycket av det forna Babylons religiösa
praxis i sin tillbedjan. Guds budskap i den sista tiden till vår dö-
ende planet är budskapet om Jesus och hans rättfärdighet. Där ekar
himlens vädjan: ”Störtat, störtat är det stora Babylon … Dra bort från
henne, mitt folk” (Upp. 18:2, 4). Gud har rest sitt folk till att upphöja
Kristus budskap i hela dess fullhet. Att upphöja Jesus är att lyfta fram
vad han har lärt. Det är att förkunna honom som är ”vägen, sanning-
en och livet” (Joh. 14:6). Det är att visa Babylons villoläror i motsats
till Jesus sanning.
FRÅGA
Läs Upp. 14:7, 9–11. I dessa verser blir konsekvenserna helt olika
beroende på vem man tillber. Hur gör man för att tillbe Gud? Tillbe
odjuret?
Upp. 14 beskriver två olika akter i tillbedjan: tillbedjan av Skaparen

och tillbedjan av odjuret. De två akterna i tillbedjan kretsar sig kring
Guds dag för tillbedjan, den sanna sabbaten och den som ersätter el-
ler står mot den. Sabbaten står för vila, övertygelse och trygghet som
vi har i Kristus, vår Skapare, Återlösare och kommande Kung. Den
motsatta dagen står för ett mänskligt och falskt substitut och män-
niskobud. Enligt vers 12 handlar sann tillbedjan om att bevara ”Guds
bud och tron på Jesus”. Bibeln har en helhetsbild av tillbedjan som
berör varje område i våra liv.
FRÅGA
Läs Upp. 14:12. Vad säger texten, särskilt i samband med vad som
stod strax innan? Hur visas lagen och nåden i denna text, och vad
kan det lära oss om hur lagen och nåden fungerar i vår tillbedjan?
124
STUDIEHJÄLP
”Gud har kallat sin församling idag, så som han kallade det forna
Israel, till att stå som ljus på jorden. Genom den mäktiga delaren av
sanningen, den första, andra och tredje ängelns budskap, har han
avskilt dem från andra församlingar och världen för att föra dem till
en helig närhet till sig själv. Han har gjort dem till sin lags bevarare
och gett dem de stora sanningarna i profetian för denna tid. Liksom
de heliga oraklen var ägnade åt Israel är dessa ett heligt förtroende
som ska kommuniceras till världen.
De tre änglarna i Upp. 14 representerar ett folk som tar emot lju-
set i Guds budskap och går ut som hans agenter för att låta varningen
höras över jordens bredd och vidd. Kristus säger till sina efterföljare:
’Ni är världens ljus’ (Matt. 5:14). Till varje människa som tar emot
Jesus talar Golgatas kors: ’Gå ut överallt i världen och förkunna
evangeliet för hela skapelsen’ (Mark. 16:15). Ingenting får tillåtas
hindra detta arbete. Det är det viktigaste arbetet i vår tid. Det ska nå
så långt som till evigheten. Kärleken som Jesus visade för människo-
själar i det offer han gav för deras återlösning mobiliserar alla hans
efterföljare.
Jesus tar emot, ja med en sådan glädje, varje människa som över-
låter sig åt honom. Han enar människan med det gudomliga för att
han ska kunna kommunicera den människoblivna kärlekens myste-
rier till världen. Tala om det, be om det, sjung det, fyll världen med
budskapet om hans sanning, och fortsätt till länder allt längre bort”
(Ellen White: Counsels for the Church, s. 58, 59).
SAMTALSSTART
Vad får dig att se fram emot att Jesus ska komma tillbaka?
FÖRBÖN
Tillbe Gud tillsammans genom att säga en mening som beskriver
vem Gud är. Be gärna flera gånger, men försök att hålla dig till
en mening i taget, så att fler får möjlighet att be och bönen blir en
gemensam bön.
SAMTALSFRÅGOR
125
SAMTALSFRÅGOR
1. På vilket sätt identifierar de tre änglarnas budskap i Upp. 14 kärnan i adventist-

samfundets tro?
2. Som vi sett denna vecka är sabbaten så viktig att Gud befaller att vi avskiljer en
sjundedel av vårt liv för att komma ihåg honom som vår Skapare och Återlösare. På
vilket sätt kan sabbaten lyfta fram Gud som vår Skapare? Hur kan vi rent praktiskt
tillbe Gud tillsammans?
3. Vad handlar Babylons fall och odjurets märke om? På vilket sätt påverkar det oss
som församling och individer? Hur kan vi presentera dessa sanningar på ett så lite
offensivt sätt som möjligt?
126
127
Äntligen fri
Marias mamma tog till drastiska åtgär- blev rädd och ringde en av Marias ad-
der för att övertyga sin dotter Maria att ventistvänner. Adventister i hela Guinea
avstå från Kristus. Två gånger hade hon bad sedan för Maria. Efter några dagar
försökt döda Maria. Och två gånger ringde adventistvännen till Hadja.
hade Maria undkommit döden. ”Jag vet att det skulle vara svårt
När de var på en restaurang lade för Maria att resa, men kan du hjälpa
mamman en stark sömntablett i Ma- henne att fly?” frågade han.”Jag skickar
rias glas i ett ögonblick när Maria inte pengar.”
märkte det. Med Marias yngre systers Hadja lovade att försöka. Hon såg
hjälp bar hon sin medvetslösa dotter till sin chans en fredagsmorgon när hennes
bilen och körde henne till deras hemby i mamma var på affärsresa. Medicinman-
Guinea. Marias femårige son Mark blev nen lämnade huset i ett ärende, och Had-
tvungen att följa med. ja skickade väktaren för att köpa något
Marias mamma var en rik företaga- i affären. Snabbt öppnade hon grinden,
re, och familjens ägor i byn innehöll en stoppade en bil och betalade föraren för
flervåningsherrgård, ett lyxigt pensionat att köra Maria och Mark till samfunds-
och flera andra byggnader. Ett högt sta- kontoret i Conakry.
ket omringade området, och en väktare Nästa morgon, på sabbaten, smorde
bevakade porten. Maria blev inlåst i ett församlingsföreståndaren Maria med
sovrum. olja och bad för henne i kyrkan. Några
Den här gången hade Marias mam- timmar senare ringde det i Marias
ma anlitat en nigeriansk medicinman. mobiltelefon. Det var ett samtal från ett
”Din mamma berättade för mig att okänt nummer. Först vågade hon inte
hon har försökt och misslyckats med svara, men personen fortsatte att ringa.
att döda dig många gånger”, sa han till Det var Marias lillasyster Hadja. ”Jag
Maria. ”Men jag har något mäktigare än ville bara berätta att jag vet att du kom-
din Jesus som du tror har räddat dig.” mer att bli frisk nu”, sa hon.
Han blandade ut ett pulver i vatten ”Varför säger du så?” frågade Maria.
och tvingade Maria att dricka alltsam- ”Det har väl inte hänt mamma något?”
mans. Med Marias mammas hjälp täckte ”Nej, inte mamma”, svarade Hadja.
han senare hela hennes kropp med en ”Men med medicinmannen från Nigeria.
salva. Marias hud blev sårig, och nästa Han föll från andra våningen i vårt hus
dag blödde hon överallt. och dog omedelbart.” Nästa dag började
Marias son Mark förstod inte vad Marias sår försvinna.
som hände med hans mamma. Men han Maria har gett upp allt för Jesus.
kom ihåg hur han brukade be tillsam- Hennes mamma vill fortfarande döda
mans med henne varje kväll innan han henne, så hon och Mark gömmer sig och
lade sig. Han bad Marias lillasyster kan inte åka hem. Men Marias kärlek till
Hadja att be med honom. Jesus är stark. ”Jag drömmer om att se
Sju månader gick. Maria blev så svag mitt folk bli kristet”, säger hon. ”Jag kan
att hon knappt kunde röra sig. Hadja inte behålla Jesus kärlek för mig själv.”
TRETTONDE SABBATEN | GUINEA | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN
128
13 Ett steg i tro
”Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde
Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt
och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre
hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden,
döden på ett kors” (Fil. 2: 5–8).
VECKANS HUVUDTEXTER
Fil. 2:5–11; Matt. 4:18–20; Apg. 9:3–6, 10–20; Joh. 21:15–19; 1 Joh.
3:16–18.
INLEDNING
Att lämna himlens härlighet, änglarnas tillbedjan och gemenskapen
med Fadern var ett ofattbart offer. Men Jesus kom till denna lidan-
dets och dödens värld för att visa Faderns kärlekskaraktär, återvinna
människosläktets intresse och återlösa hela mänskligheten. ”De räd-
dade kommer inte att förstå vad det har kostat att friköpa dem förrän
de en dag står tillsammans med Friköparen inför Guds tron. Där
ska härligheten i det eviga hemmet breda ut sig inför våra hänryckta
sinnen.”
”Då ska vi minnas att Jesus lämnade allt detta för oss. Vi ska inse
han inte bara blev landsflyktig från de himmelska boningarna, utan
för vår skull tog han också risken att lida nederlag och gå förlorad för
evigt. Då ska vi kasta våra kronor framför hans fötter och instämma
i sången: ’Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten, ri-
kedomen, visheten, kraften, äran, härligheten och lovsången!’ (Upp.
5:12)” (Ellen White: Messias, s. 112).
Jesus offer för vår frälsning var ofattbart. När vi svarar på hans
ledning, tar emot hans bud och förenar oss med honom för att nå de
förlorade för hans rike förutsätter det uppoffringar. Även om våra
uppoffringar aldrig på något sätt kan jämföras med hans är arbetet
med att vinna människor ett steg i tro även för oss. Det leder oss ut ur
vår bekvämlighet till okända vatten. Tidvis ber vår Herre oss att göra
uppoffringar, men den glädje han ger är långt större.

129
JESUS SJÄLVUTGIVANDE KÄRLEK

Aposteln Paulus uppmuntrar oss att ”låta” eller ”tillåta” Kristus
sinnelag att bo i oss. Detta leder oss till några fascinerande frågor.
Hurdant var Kristus sinnelag? Vad styrde hans tankemönster? Vad
var kärnan i hans tankar?
FRÅGA
Läs Fil. 2:5–11. Hur beskrivs Jesus här?
Från all evighet var Jesus lik Gud. Paulus uttrycker denna eviga
sanning: ”Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlik-
het med Gud” (Fil. 2:6). Ordet ”gestalt” kommer från grekiskans
morfe. Det betyder själva kärnan i någonting. Det kopplar samman
två likvärdiga ting. The SDA Bible Commentary beskriver det så här:
”Detta jämställer Kristus med Fadern och placerar honom långt
över all annan makt. Paulus betonar detta för att bättre avbilda dju-
pen av Kristus frivilliga förödmjukelse” (vol. 7, s. 154). Ellen White
talar om Kristus eviga natur och tillägger: ”I Kristus finns livet, det
ursprungliga livet som inte har lånats eller tilldelats” (Messias,
s. 492).
Jesus som var lik Gud från all evighet ”avstod från allt” (Fil.
2:7). Detta är också ett fascinerande uttryck i grekiskan. Det be-
tyder ordagrant ”uttömde sig” från sina privilegier och rättigheter
som Guds like. Han gjorde det för att ta en människas gestalt och
bli mänsklighetens ödmjuka tjänare. Som tjänare uppenbarade
han himlens kärlekslag för hela universum och utförde till slut den
yttersta kärlekshandlingen på korset. Han gav sitt liv för att rädda
vårt, för evigt.
Det centrala i Jesus tänkande var självuppoffrande kärlek. Att
följa Jesus innebär att vi älskar som han älskade, tjänar som han
tjänade och arbetar som han gjorde. Att tillåta Jesus att genom sin
heliga Ande uttömma oss från våra själviska ambitioner kommer att
kosta oss något. För Jesus kostade det allting. Men Bibeln säger om
honom: ”Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett
honom det namn som står över alla andra namn” (Fil. 2:9).
Det kommer att finnas uppoffringar under resans gång, men
glädjen i att tjäna kommer att uppväga dem. Den eviga glädjen av
att leva med Kristus i all evighet kommer att göra att varje uppoff-
ring vi gör här på jorden verkar betydelselös.
FÖR EFTERTANKE
Vad betyder det att låta sitt jag dö för Kristus skull? När har du
upplevt det?
130
ÖVERLÅTELSENS KALL
Föreställ er att ni är Petrus och Johannes. Det är en vacker galileisk
morgon. Solen har just gått upp och föst bort den kyliga nattluften.
Ni tänker bara på en sak: att fiska, att få mycket fisk. Fisket har
gått bra på sistone, och ni ser fram emot ännu en bra fiskedag. I det
tidiga morgonljuset ser ni honom närma sig, Jesus från Nasaret. Ni
har ingen aning om att inom några minuter kommer era liv att vara
helt förändrade. Ni kommer aldrig att vara desamma igen.
FRÅGA
Läs Matt. 4:18–20. Varför tror du att Petrus och Johannes var
beredda att genast lämna allt och följa Kristus? Vad finns det i tex-
ten som antyder att Jesus kallade dem till ett högre syfte än fiske?
Troligen visste dessa män något om Jesus sedan en tid tillbaka, men
de hade inte helt överlåtit sig åt honom. Kan det ha funnits någon-
ting gudomligt hos Kristus, någonting i hans sätt att vara, ord och
handlingar som antydde för dessa galileiska fiskare att han inbjöd
dem till en gudomlig kallelse? Det är troligt att de lämnade sina bå-
tar, sitt yrke och sin bekanta omgivning för att följa honom eftersom
de insåg kallelsen till ett högre syfte, till ett extraordinärt syfte. Gud
kanske inte kallar dig till att lämna ditt yrke idag, men han kallar
dig till ett extraordinärt syfte: att dela hans kärlek och vittna om
hans sanning för att förhärliga hans namn.
FRÅGA
Betrakta tullindrivaren Matteus kallelse i Matt. 9:9. Vad ser du
som är ganska anmärkningsvärt där?
I den romerska världen var tullindrivarna ofta kriminella som miss-

brukade sin offentliga makt till att förtrycka vanligt folk. De var
bland de mest hatade och föraktade i hela Israel. Kristus inbjudan
”Följ mig” pekar därför på att Matteus hade hört om Jesus och i
sitt hjärta längtade efter att följa honom. När inbjudan kom var han
redo. Det är troligt att han var häpen över att Kristus accepterade
honom och inbjöd honom att bli en av hans lärjungar.
Djupt inne i allas våra hjärtan finns en längtan efter någonting
mer i livet. Vi vill också leva för någonting som är värt att leva för,
ett större, ädlare syfte. Därför kallar Kristus oss, liksom han kallade
Matteus, att följa honom.
FÖR EFTERTANKE
Tänk på vad människor har lämnat för att följa Jesus. Vad har gjort
att de tyckt att det varit värt det?
131
PAULUS, GUDS UTVALDA REDSKAP

När Paulus tog emot Jesus förvandlades hela hans liv radikalt.
Kristus gav honom en helt ny framtid. Han ledde honom ut ur hans
bekvämlighet till erfarenheter som han knappast skulle ha kunnat fö-
reställa sig. Genom den heliga Andens ledning förkunnade aposteln
Paulus Guds Ord för tusentals människor i hela Medelhavsregionen.
Hans vittnesbörd förändrade kristenhetens och världens historia.
FRÅGA
Läs Apg. 9:3–6, 10–20. Vad hade Jesus för syfte med Paulus liv?
Jesus väljer ofta de mest otänkbara kandidater till att vittna om hans
namn. Tänk på de besatta, den samariska kvinnan, en prostituerad,
en tullindrivare, galileiska fiskare, och nu en häftig förföljare av
den kristna tron. Alla blev de förvandlade genom nåden och sedan
utsända för att med glädje i sina hjärtan berätta om vad Kristus gjort
i deras liv. Ingen tröttnade någonsin på att berätta det. Vad Kristus
hade gjort för dem var så fantastiskt att de måste berätta om det. De
kunde inte hålla tyst.
FRÅGA
Läs Apg. 28:28–31 och 2 Tim. 4:5–8. Vad var Paulus respons på
Guds kallelse?
Mot slutet av sitt liv, i husarrest i Rom, bekräftade Paulus: ”det är till
hedningarna som Gud nu har sänt frälsningen. De kommer att lyss-
na” (Apg. 28:28). Det står att han tog emot alla som besökte honom
och förkunnade Guds Ord för dem (Apg. 28:30, 31). Mot slutet av
sitt liv manade han Timotheos att arbeta som evangelist, och Paulus
kunde säga om sig själv: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har
fullbordat loppet, jag har bevarat tron” (2 Tim. 4:7).
Även om vår kallelse kanske inte är lika dramatisk som Paulus
kallar Gud var och en av oss till att delta i hans verk för att förändra
världen. Det är uppenbart att trots alla prövningar som Paulus mötte
under åren (se 2 Kor. 11:25–30) förblev han trogen till sin kallelse i
Herren. Berättelsen om hur denne f.d. förföljare av Jesus efterföljare
blev den mest inflytelserika och betydelsefulla försvararen av den
kristna tron (med undantag av Jesus) förblir ett kraftfullt vittnesbörd
om vad Herren kan göra genom den som helgar sitt liv för arbete åt
Herren.
FÖR EFTERTANKE
Vad har Gud kallat dig till att göra? Vad är din upplevelse av att
följa hans kallelse?
132
KÄRLEKENS KRAV
Kärleken till Kristus visar sig alltid i handlingar och får oss att göra
något för den förlorade mänskligheten. Paulus uttryckte det klart:
”Kristi kärlek lämnar mig inget val” (2 Kor. 5:14). Kristen tro är inte
primärt att lämna något ont för att bli frälst. Jesus ”lämnade” inte
något ont i himlen för att kunna bli frälst. Han lämnade något gott
för att andra skulle kunna bli frälsta. Han inbjuder oss inte bara till
att ge vår tid, våra förmågor och skatter åt honom; han inbjuder oss
att ge våra liv. I ett morgonmöte med lärjungarna vid Galileiska sjön
gav Jesus en lysande beskrivning av den gudomliga kärleken.
FRÅGA
Läs Joh. 21:15–19. Vilken fråga ställde Jesus till Petrus tre gånger,
och vad var Petrus svar? Varför ställde Jesus frågan tre gånger?
Petrus förnekade sin Herre tre gånger, och Jesus fick en kärlekens
respons från Petrus läppar tre gånger. I närvaro av lärjungarna
återuppbyggde Jesus Petrus förtröstan på att han var förlåten av
gudomlig kärlek och att Jesus fortfarande hade arbete som han ville
att Petrus skulle uträtta för hans sak.
FRÅGA
Läs Jesus svar på Petrus bekräftelse av sin kärlek till honom i Joh.
21:15–19. Vad sade Jesus att Petrus skulle göra?
Gudomlig kärlek är aktiv, inte passiv. Genuin kärlek är mer än en

varm känsla, mer än en trevlig tanke. Den omfattar överlåtelse.
Kärleken får oss att handla. Den leder oss att nå ut till en förlorad
värld, till Guds barn i desperat behov av hans kärlek. När Jesus sade
till Petrus: ”För mina lamm på bete” var det både en befallning och
en förtröstansfull återförsäkran. Mästaren manade till en kärlekens
respons, och han uppmuntrade också Petrus. Han visade att han
fortfarande hade arbete för Petrus att utföra, trots hans skamliga
handling när Jesus tillfångatogs. Då hade Petrus inte bara förnekat
att han kände honom utan han förnekade det även genom att svära,
precis som Jesus sagt att han skulle komma att göra.
Vad är poängen? Du kan ha svikit din Herre på ett fruktansvärt
sätt eller förnekat honom genom dina handlingar. De goda nyhe-
terna är att nåden alltid är tillgänglig, och att Gud inte är färdig med
dig än. Det finns alltid plats för dig i hans verk om du vill.
FÖR EFTERTANKE
Har du någonsin känt att du har ”förnekat” Herren? Vilken tröst
kan i så fall den här berättelsen om Petrus ge dig?
133
KÄRLEKENS ÖVERLÅTELSE
I slutet av samtalet mellan Petrus och Jesus ser vi två män gå på
stranden. När vågorna slår mot stranden berättar Jesus för Petrus vad
lärjungaskap kostar. Han vill att Petrus ska veta vad han kommer att
möta när han tar emot Jesus inbjudan: ”För mina lamm på bete.”
FRÅGA
Läs Joh. 21:18, 19. Vad sade Jesus till Petrus om vad lärjungaskap
kostade? Varför tror du att Jesus berättade det redan nu?
Med dessa ord förutsade Kristus Petrus kommande martyrskap.

Hans händer skulle sträckas ut på ett kors. I denna uppenbarelse gav
Kristus Petrus ett val. Han erbjöd honom livets största glädje: att få
se människor vunna för Guds rike. På pingstdagen skulle han få se
tusentals människor komma till Kristus. Han skulle utföra underverk
i Jesus namn och förhärliga honom inför tusentals personer. Han
skulle ha den eviga glädjen av gemenskap med Kristus i hans mis-
sion.
Men det privilegiet hade sitt pris. Det skulle kräva en uppoffring,
en yttersta uppoffring. Petrus ombads att överlåta sig med vidöppna
ögon. För nu visste Petrus att ingen uppoffring var för stor för att få
delta med Jesus i hans mission i världen.
FRÅGA
Läs 1 Joh. 3:16–18. Hur beskriver Johannes kärleken?
I evigheten kommer ingenting vi någonsin gjort att kännas som en

uppoffring. Tid och ansträngningar som vi har investerat i våra liv
kommer att kännas rikligt belönade. Vilken glädje är det inte att låta
kärleken bli till handlingar och avsikter till överlåtelse. Livets största
glädje och bestående lycka kommer när vi fullföljer meningen med
vår existens genom att förhärliga Gud genom vårt sätt att leva och
dela med oss av hans kärlek och sanning till världen. Som Jesus så
träffande sade: ”Vet ni detta är ni saliga om ni också handlar så”
(Joh. 13:17).
FÖR EFTERTANKE
Det är svårt att förstå tanken på evigheten när allt vi känner till är
en liten bit av tid. Men försök så gott du kan att föreställa dig evigt
liv, ett evigt gott liv, bättre än någonting vi kan ha här. Med det per-
spektivet blir det lättare att inse varför ingenting här, under denna
korta sträcka av tid, kan vara värt förlusten av löftet om evigt liv
som vi har i Jesus.
134
STUDIEHJÄLP
”De som har andlig överblick över församlingen bör planera för sätt
och medel genom vilka ett tillfälle kan ges åt varje församlingsmed-
lem att göra sin del i Guds verk. Alltför ofta har man inte gjort detta
i det förflutna. Klara planer har inte lagts eller inte genomförts på ett
sådant sätt att allas förmågor har använts till aktiv tjänst. Det finns
bara några få som inser hur mycket som har gått förlorat på grund av
detta.
De som leder Guds sak ska, likt kloka generaler, lägga planer för
att framsteg ska göras över hela linjen. I sin planering ska de särskilt
studera det arbete som medlemmar kan göra för sina vänner och
grannar. Guds verk kan aldrig slutföras i den här världen om inte
män och kvinnor som utgör vårt medlemskap skyndar sig till arbetet
och förenar sina krafter med pastorer och församlingsfunktionärer.
Syndarnas frälsning förutsätter ett ivrigt, personligt arbete. Vi ska
bära livets ord till dem, inte vänta på att de ska komma till oss. Om
jag ändå kunde tala ord till män och kvinnor som kunde få dem till
ett ivrigt arbete! Tillfällena vi får nu är få. Vi står vid själva gränsen
till den eviga världen. Vi har ingen tid att förlora. Varje stund är guld
värd och alltför dyrbar för att bara ägnas åt att tjäna sig själv. Vem
vill söka Gud uppriktigt och hämta styrka och nåd från honom till
att vara hans trogna arbetare på missionsfältet?
I varje församling finns förmågor som i rätt sorts arbete kan
utvecklas till att bli till stor hjälp i detta arbete. Det som behövs nu
för att våra församlingar ska byggas upp är gott arbete av kloka ar-
betare för att urskilja och utveckla församlingens förmågor som kan
utbildas till att användas av Mästaren” (Ellen White: Testimonies for
the Church, vol. 9, s. 116, 117).
SAMTALSSTART
På vilket sätt har du upplevt att din relation med Gud har förändrat
dig och ditt liv?
FÖRBÖN
Vänd er mot varandra två och två. Berätta kort vad som har berört
dig mest i denna veckas studie och be sedan för varandra om Guds
kärlek och förvandling.
SAMTALSFRÅGOR
135
SAMTALSFRÅGOR
1. Vad är huvudtanken i citatet från Ellen White ovan? Vad innebär det för hur din för-
samling ser på utåtriktad verksamhet? Hur du själv upplever personligt vittnande?
2. Hur visar sig äkta kärlek? Vad är motsatsen?
3. Samtala i studiegruppen om uppoffringar som människor gjort för Herren, förlorat
liv medräknat. Vad tänker du när du hör dessa berättelser?
4. Tänk på ditt svar på frågan i slutet av söndagens studium, om när du har upplevt att
du har uppoffrat något för Kristus. Varför gjorde du det? Var det värt det? Hur kan
du förklara för någon som inte är kristen vad du gjorde och varför du gjorde det?
136
137
Så används sabbatsskolgåvorna
Sabbatsskolgåvorna som vi ger varje MISSIONSPROJEKT
sabbat spelar en viktig roll i samfundets TREDJE KVARTALET 2020
verksamhet. Tack vare de projekt som Se kartan:
har genomförts med hjälp av dessa gåvor 1. Bygga Kobayaskolan i Conakry i
har miljontals människor funnit hopp, Guinea. Den kommer att erbjuda alla
frälsning och ett bättre liv. årskurserna 1–12.
Gåvorna vi ger den trettonde sabba- 2. Bygga en grundskola och ett ”center
ten varje kvartal används på ett speciellt of influence” i Buchanan i Liberia.
sätt. 25 % av dessa gåvor används till 3. Bygga en hälsocentral i Abuja i Nige-
särskilda projekt inom en av samfundets ria.
världsdivisioner. Det här kvartalet går
dessa 25 % till tre projekt i Västra-Cen- FRAMTIDA PROJEKT
trala Afrika divisionen. Nästa kvartals gåvor (fjärde kvartalet
Resten går till att stödja samfundets 2020) kommer att tillfalla Sydasiatiska
pågående arbete, precis som de gåvor vi divisionen.
ger varje vanlig sabbat. 1. Pojkinternat vid Garmar Academy i Ra-
janagaram i delstaten Andhra Pradesh,
VÄRLDSVITT ARBETE och ytterligare ett internat vid E.D.
Samfundets arbete omfattar hela världen. Thomas Memorial Higher Secondary
Det vill missionsberättelserna återspegla. School i Thanjavur i delstaten Tamil
Därför berättar många av dem om hur Nadu.
människor i olika länder har kommit i 2. Fem klassrum vid Flaiz Adventist Col-
kontakt med samfundet och fått sina liv lege i Rustumbada i delstaten Andhra
förändrade. Pradesh .
Genom ADRA Sverige påverkas mel- 3. Varsin kyrka i Amritsar i delstaten Pun-
lan en och två miljoner människor varje jab, och i Ranchi i delstaten Jharkhand.
år. Deras liv förändras till det bättre. 4 Internat vid en adventistskola i Varanasi
ADRA:s verksamhet spänner över ett i delstaten Uttar Pradesh.
brett område. Men gemensamt för alla 5. Andra etappen av en skolbyggnad vid
Roorkee Adventist College i Roorkee i
insatser är att man vill förbättra livet för
delstaten Uttarakhand
dem som Jesus kallade för ”dessa minsta
6. Nya byggnader åt Central Kannada och
som är mina bröder” (Matt 25:40). Under
Savangar Tamils församlingar i delsta-
2019 förmedlade ADRA Sverige bistånd
ten Karnataka.
och katastrofhjälp för 32 miljoner kronor. 7. Två klassrum vid Adventistsamfundets
Tack vare detta har samfundet kunnat engelsktalande högstadie- och gym-
förbättra levnadsförhållandena för över nasieskola i Azam Nagar i delstaten
1,8 miljoner människor bara under det Karnataka.
året. 8. Laboratorium och bibliotek vid Thiru-
Som tidigare kvartal handlar tre av mala adventistskola i Thiruvananthapu-
våra missionsberättelser om det arbete ram i delstaten Kerala.
som ADRA Sverige stöder i låginkomst- 9. Skolbyggnad vid Spicer Adventist Uni-
länder och hur det har bidragit till att ge versity i Ahirewadi i delstaten Maha-
människor ett bättre liv. rashtra.
138
Unioner Församlingar/grupper Medlemmar Befolkning
Kamerun 955/581 112.493 25.641.000
Centrala Afrika 137/96 14.285 28.913.000
Östra Nigeria 683/612 160.053 41.956.425
Östra Sahel 199/346 27.297 86.871.000
Norra Ghana 902/1.092 198.887 15.073.782
Norra Nigeria 234/403 45.612 97.075.650
Södra Ghana 927/1.244 166.768 14.390.218
Västafrika 131/208 34.842 24.458.000
Västra Nigeria 297/473 57.691 56.842.925
VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN
Västra Sahel 58/92 16.255 44.895.000

Trettonde sabbatens missionsprojekt | 26 september 2020
Totalt 4.523/5.147 834.183 436.117.000
139
140
April Maj Juni
Det kronologiska bibelåret 1. Dom 17-19 1. 2 Sam 15-17 1. Ords 31; Ps 127, 128,
Läs hela Bibeln under ett år i den ordning den skrevs eller 2. Dom 20-21 2. Ps 3-6, 61, 84 144;
som händelserna inträffade i den bibliska historien! 3. Dom 4-6 3. 2 Sam 18, 19 Ef 5:22-6:4
4. Dom 7, 8 4. 2 Sam 20-22 2. 1 Kung 9; 2 Krön 8
Januari Februari Mars 5. Dom 9, 10 5. 2 Sam 23, 24; 1 Krön 3. 2 Krön 9; 1 Kung 10, 11
6. Rut 21, 22 4. Pred 1-5
1. 1 Mos 1-2; Ps 8, 19, 29, 33 1. 2 Mos 14-16 1. 4 Mos 20-22 7. Dom 11-13 6. 1 Krön 23-27 5. Pred 6-12
2. Ps 93-101, 103-104 2. 2 Mos 17-20 2. 4 Mos 23-25 8. Dom 14-16 7. 1 Kung 1; 1 Krön 28; 6. 2 Krön 10-12; 1 Kung 12
3. 1 Mos 3-6 3. 2 Mos 31:18-33:23 3. 4 Mos 26-27 9. 1 Sam 1-3 Ps 72 7. 1 Kung 13-14
4. 1 Mos 7-10 4. 2 Mos 34:24-25 4. 4 Mos 28-30 10. 1 Sam 4-7 8. 1 Krön 29: 1 Kung 8. 2 Krön 13-15
5. 1 Mos 11-15 5. 2 Mos 26-28 5. 4 Mos 31-32 11. 1 Sam 8-11 2; Ps 89 9. 1 Kung 15, 2 Krön 16; 1
6. 1 Mos 16-19 6. 2 Mos 29-31:17 6. 4 Mos 33-34 12. 1 Sam 12-14 9. Ps 1, 2, 9, 10, 12- Kung 16
7. 1 Mos 20-23 7. 2 Mos 35-37 7. 4 Mos 35-36 13. 1 Sam 15, 16; Ps 23 15, 18 10. 1 Kung 17-18
8. 1 Mos 24-25 8. 2 Mos 38-40 8. 5 Mos 1-2 14. 1 Sam 17, 18 10. Ps 22, 25-26, 28, 30 11. 1 Kung 19-20
9. 1 Mos 26-28 9. 4 Mos 1-2 9. 5 Mos 3-4 15. 1 Sam 19, 20; Ps 58, 59, 64 11. Ps 35-40 12. 1 Kung 21; 2 Krön 17
10. 1 Mos 29-30 10. 4 Mos 3-4 10. 5 Mos 5-7 16. 1 Sam 21; Ps 34, 56; 1 Sam 22; 12. Ps 41, 44, 45, 49 13. 1 Kung 22; 2 Krön 18
11. 1 Mos 31-33 11. 4 Mos 5-6 11. 5 Mos 8-10 Ps 27, 52, 57 13. Ps 50, 53, 55, 62, 14. 2 Kung 1-3
12. 1 Mos 34-36 12. 4 Mos 7 12. 5 Mos 11-13 17. 1 Sam 23; Ps 11, 31, 54, 63; 69, 70 15. 2 Krön 19-21; Ps 83
13. 1 Mos 37-41 13. 4 Mos 8-10:28 13. 5 Mos 14-16 1 Sam 24; Ps 142, 143 14. Ps 71, 73, 77, 80 16. 2 Kung 4, 5
14. 1 Mos 41-42 14. 3 Mos 1-4 14. 5 Mos 17-20 18. 1 Sam 25; Ps 120, 121; 1 Sam 26; 15. Ps 81, 82, 91, 92, 102 17. 2 Kung 6-8
15. 1 Mos 43-45 15. 3 Mos 5-7 15. 5 Mos 21-23 Ps 16, 42, 43 16. Ps 109, 110, 113-116 18. 2 Kung 9-10; 2 Krön 22
16. 1 Mos 46-48 16. 3 Mos 8-9 16. 5 Mos 24-26, Ps 90 19. 1 Sam 27-30 17. Ps 117, 118, 122, 123 19. 2 Kung 11-12: 2 Krön 23
17. 1 Mos 49-50; 1 Krön 1 17. 2 Mos 21-23 17. 5 Mos 27-28 20. Ps 78; 1 Krön 3, 4 18. 2 Krön 1; 1 Kung 3, 4 20. 2 Krön 24; 2 Kung 13-14
18. Job 1-5 18. 4 Mos 10:29-13:33 18. 5 Mos 29-31 21. 1 Krön 5, 6 19. Höga Visan 21. Jona
19. Job 6-10 19. 4 Mos 14; 3 Mos 10-11 19. 5 Mos 32-34 22. 1 Krön 7-9 20. 1 Kung 5-7 22. 2 Krön 25-26; 2 Kung
20. Job 11-16 20. 3 Mos 12-13 20. Ps 119:1-88 23. 1 Krön 12:1-22; 1 Sam 31; 21. 2 Krön 2-5 15:1-17
21. Job 17-21 21. 3 Mos 14-15 21. Ps 119:89-176 1 Krön 10; 2 Sam 1, 2; Ps 7 22. 1 Kung 8 23. Jes 1, 2
22. Job 22-27 22. 3 Mos 16-18 22. Jos 1-4 24. 2 Sam 3-5; 1 Krön 11, 12:23-40 23. 2 Krön 6-7 24. Amos 1-4
23. Job 28-31 23. 3 Mos 19-21 23. Jos 5-7 25. 1 Krön 14; 2 Sam 6; 1 Krön 13-15 24. Ps 125, 131, 133, 134. 25. Amos 5-9
24. Job 32-35 24. 3 Mos 22-23 24. Jos 8-9 26. 1 Krön 16, 17; 2 Sam 7; Ps 138-141 26. Hos 1-4
25. Job 36-39 25. 3 Mos 24-25 25. Jos 10-12 24, 132 25. Ords 1-4 27. Hos 5-9
26. Job 40-42; Ps 111-112 26. 3 Mos 26-27 26. Jos 13-15:19 27. 1 Krön 18; 2 Sam 8, 9; Ps 26. Ords 5-9 28. Hos 10-14
27. 1 Krön 2; 2 Mos 1-2 27. 4 Mos 15-16 27. Jos 15:20-18:28 60, 108 27. Ords 10-13 29. 2 Kung 15:8-16:20; 2
28. 2 Mos 3-5 28. 4 Mos 17-19 28. Jos 19-21 28. 2 Sam 10, 1 Krön 19, 20; Ps 28. Ords 14-18 Krön 27
29. 2 Mos 6-8 29. Jos 22-24 20, 21 29. Ords 19-22 30. Mika 1-4
30. 2 Mos 9-11 30. Ps 105-107 29. 2 Sam 11, 12; Ps 32, 51 30. Ords 23-26
31. 2 Mos 12-13 31. Dom 1-3 30. 2 Sam 13, 14 31. Ords 27-30
Du kan börja när du vill under året, bara kryssa för de dagar
du har läst så vet du var du är någonstans. Men du kan också
följa bibelåret efter kalendern.
141
Oktober November December
1. Joh 5: Luk 4:14-30; Matt 4:12-22; Mark 1:14-20; 1. Luk 22:66-71; Matt 1. Rom 10, 11
142
Det kronologiska bibelåret Luk 5:1-11 27:1, 27:3-10, 27:2, 2. Rom 12-14
2. Mark 1:21-2:14; Luk 4:31-44, 5:12-28; Matt 8:14- 27:11-14; Mark 15:1-5; 3. Rom 15, 16
17, 4:23-25, 8:2-4, 9:2-9 Luk 23:1-5; Joh 4. Apg 20:3-
Juli Augusti September 3. Matt 12:1-21; Mark 2:23-3:19; Luk 6 18:28-38; Luk 23:6- 21:40
1. Mika 5-7 1. 2 Kung 23:26-27; 1. Hes 36, 37 4. Matt 5:1-8:1 12; Mark 15:6-47 5. Apg 22-24
2. 2 Krön 28; Jes 3-4 2 Krön 35:20-36:4; Jer 17, 7 2. Hes 38, 39 5. Luk 7:1-10; Matt 8:5-13, 9:27-35; Luk 8:1-3, 2. Luk 23:13-56; Joh 6. Apg 25-27
3. Jes 5-8 2. Jer 8-11 3. Hes 40, 41 7:11-17; Matt 12:22-50; Mark 3:20-35: Luk 18:39-19:42; Matt 7. Apg 28;
4. Jes 9-12 3. Dan 1-3 4. Hes 42, 43 11:14-32, 8:19-21 27:15-66 Ef 1-3
5. Jes 13-15 4. Jer 26, 35, 25 5. Hes 44-46 6. Matt 13:1-53; Mark 4:1-34; Luk 8:4-18 3. Matt 28:1-15; 8. Ef 4-6
6. Jes 16-19 5. Jer 22:1-19, 18-20 6. Hes 47, 48, 29:17-21 7. Matt 8:18-9:1, 9:10-26; Mark 4:35-5:43, Mark 16:1-11; Luk 9. Kol
7. Jes 20-23 6. Jer 36:1-4, 45, 36:5-32, 12; 7. Dan 3-5 2:15-22 24:1-12; Joh 20:1 10. Fil
8. Jes 24-28 2 Kung 24:1-16; 2 Krön 8. Dan 6, 7 8. Luk 8:22-56, 5:29-39; Matt 11:2-30; Luk -18; Luk 24:13-49; 11. 1 Pet
9. Jes 29-31 36:5-10 9. Dan 8 7:18-35 Mark 16:12-13; Joh 12. 2 Pet; Judas
10. Jes 32-35 7. Jer 22:20-30, 13, 23; 10. Dan 9 9. Matt 9:36-11: 1; Mark 6:1-29; Matt 13:54-14:12; 20:19-23 13. Filemon;
11. 2 Kung 17-18; 2 2 Kung 24:17-20; 2 Krön 11. Dan 10-12 Luk 9:1-9 4. Joh 20:24-21:25;
Titus
Krön 29 36:11-16 12. 2 Krön 36:22, 23; Esra 1-3; 10. Matt 14:13-36; Mark 6:30-56; Luk 9:10-17; Matt 28:16-20; Mark
14. 1 Tim
12. 2 Krön 30,31 8. Jer 24, 29, 30 Ps 85, 126 Joh 6:1-7:1 16:14-20; Luk 24:50-
15. 2 Tim
13. 2 Kung 18:13-19:37 9. Jer 31, 27, 28 13. Esra 4-6 11. Matt 15:1-16:28; Mark 7:1-8:26 53: Apg 1:1-11
16. Heb 1-3
14. Jes 36, 37; 2 Krön 10. Jer 46-48; Obadja 14. Haggai; Sak 1-4 12. Matt 18; Mark 8:27-9:1, 9:30-35; Luk 9:18-27, 5. Apg 1:12-3:26
17. Heb 4-6
32:1-23 11. Jer 49-50 15. Sak 5-9 9:43-50 6. Apg 4, 5
13. Matt 17:1-27; Mark 9:2-29; Luk 9:28-42 7. Apg 6, 7 18. Heb 7-9
15. Ps 46-48, 75, 76, 12. Jer 51 16. Sak 10-14
14. Joh 7:2-8:59 8. Apg 8, 9 19. Heb 10, 11
124, 129 13. Hes 1-3; Ps 137 17. Ester 1-3
15. Joh 9:1-10:31; Matt 19:1-2: Mark 10:1; Luk 9. Apg 10, 11 20. Heb 12, 13
16. 2 Kung 20; 2 Krön 14. Hes 4-7 18. Ester 4-6
9:51-10:24 10. Apg 12, 13 21. 1 Joh 1-4
32:24-33; Jes 38-39 15. Hes 8-11 19. Ester 7-10
16. Luk 10:25-42; Joh 10:32-42; Luk 11:1-13, 11:33- 11. Apg 14, 15 22. 1 Joh 5; 2
17. Jes 40-42 16. Hes 12-14 20. Esra 7-9
18. Jes 43-46 17. Hes 15, 16 21. Esra 10; Neh 1, 2 54, 12:1-34 12. Apg 16, 17 Joh; 3 Joh
19. Jes 47-50 18. Hes 17-19 22. Neh 3-5 17. Luk 12:35-14:35 13. Jak 1-5 23. Upp 1-3
20. Jes 51-55 19. Hes 20, 21 23. Neh 6-8 18. Luk 15, 16 14. Apg 18:1-17; 1 Thess 24. Upp 4-7
21. Jes 56-60 20. Hes 22, 23 24. Neh 9-11:14 19. Luk 17:1-10; Joh 11; Luk 17:11-37 15. 2 Thess; Apg 18:18- 25. Upp 8-11
22. Jes 61-65 21. Jer 37:1-15, 21, 34, 32:1-25 25. Neh 11:15-13:31 20. Matt 19:3-30; Mark 10:2-31; Luk 18:1-30 19:22; 1 Kor 1 26. Upp 12-15
23. Jes 66: 2 Kung 21; 22. Jer 32:26-44, 33; Hes 24, 25 26. Malaki 21. Matt 20; Mark 10:32-52; Luk 18:31-19:28 16. 1 Kor 2-5 27. Upp 16-18
2 Krön 33 23. Jer 37:16-39:18 27. Joh 1:1-18; Luk 1:1-4; Matt 22. Matt 26:1-16; Mark 14:1-11; Luk 7:36-50; Joh 17. 1 Kor 6-8 28. Upp 19, 20
24. Nahum 24. Hes 29:1-16, 30:1-19; 2 Kung 1:1-17; Luk 3:23-28, 1:5-56 12:1-11 18. 1 Kor 9-11 29. Upp 21, 22
25. 2 Kung 22; 2 Krön 25; 2 Krön 36:17-21; Jer 52 28. Matt 1:19-25; Luk 1:57- 23. Matt 21:1-11, 21:18-22; Mark 11:1-14, 11:20-26; 19. 1 Kor 12-14 30. Ps 65-68,
34:1-28 25. Jer 40, 41 2:38; Matt 2; Luk 2:39-52 Luk 19:29-44; Joh 12:12-19; Matt 21:12-17; Mark 20. Kor 15, 16; Apg 135, 136
26. Habakkuk 26. Jer 42-44 29. Matt 3:1-4:11; Mark 1:1-13; 11:15-19; Luk 19:45-48 19:23-20:1 31. Ps 145-150
27. Jer 1-3 27. Ps 74, 79; Klag 1-2 Luk 3:1-23, 4:1-13; Joh 24. Matt 21:23-22:22: Mark 11:27-12:17; Luk 20:1-26 21. 2 Kor 1-3
28. Jer 4-6 28. Klag 3-5 1:19-51 25. Man 22:23-23:39; Mark 12:18-44; Luk 20:27- 22. 2 Kor 4-7:1
29. Jer 14-16 29. Hes 27, 28, 30:20-26 30. Joh 2-4 21:4 23. 2 Kor 7:2-10:18
30. Joel; 2 Kung 23:1-20; 30. Hes 26, 31, 32 26. Joh 12:20-50; Matt 24; Mark 13 24. 2 Kor 11-13; Apg
2 Krön 34:29-33 31. Hes 33-35 27. Luk 21:5-38; Matt 25 20:2-3
31. Sefanja; 2 Kung 23:21- 28. Matt 26:17-35; Mark 14:12-31: Luk 22:7-39: 25. Gal 1-3
25; 2 Krön 35:1-9 Joh 13 26. Gal 4-6
29. Joh 14-16 27. Rom 1, 2
Det kronologiska bibelåret utvecklades av den kände radioevangelis- 30. Joh 17; Ps 17, 69, 86-88 28. Rom 3, 4
ten H. M. S. Richards (1894–1985) som 1929 grundade radiotjänsten 31. Matt 26:36-75; Mark 14:32-72; Luk 22:40-65: 29. Rom 5-7
Joh 18:1-27 30. Rom 8, 9
Voice of Prophecy (som i Sverige kom att heta ”Hoppets Röst”).
Gamla testamentet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32
1 Mos.
33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48
49 50
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
2 Mos. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32
33 34 35 36 37 38 39 40
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
3 Mos.
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
4 Mos. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32
33 34 35 36
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
5 Mos. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32
33 34
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Josua
17 18 19 20 21 22 23 24
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Dom.
17 18 19 20 21
Rut 1 2 3 4
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
ed denna hjälpreda De feta kapitelnumrena 1 Sam.
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
M kan du läsa igenom är ett urval kapitel som 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
2 Sam.
Bibeln under ett år. På är viktigast för nybörjare 17 18 19 20 21 22 23 24
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
de tre följande sidorna och barn. Vill du läsa 1 Kung.
17 18 19 20 21 22
finner du Bibelns alla igenom alla dessa på ett 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
2 Kung.
kapitel uppställda. Där år behöver du läsa 1 1/2 17 18 19 20 21 22 23 24 25
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
kan du kryssa över alla kapitel varje dag. 1 Krön.
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
kapitel som du läst. Läs Bibeln med efter- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
2 Krön. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32
För att läsa igenom hela tanke och under bön –
33 34 35 36
Bibeln under ett år bör då kommer du att förstå Esra 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
du läsa 3 1/2 kapitel varje vad Gud vill visa dig Neh. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Ester 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
dag. genom sitt Ord.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Job 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32
33 34 35 36 37 38 39 40 41 42
143
144
Gamla testamentet Nya testamentet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Matt.
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Mark. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Luk.
65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 17 18 19 20 21 22 23 24
Ps.
81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Joh.
97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 17 18 19 20 21
113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Apg.
129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28
145 146 147 148 149 150 Rom. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 1 Kor. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Ords.
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 2 Kor. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Pred. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Gal. 1 2 3 4 5 6
Höga V. 1 2 3 4 5 6 7 8 Ef. 1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Fil. 1 2 3 4
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 Kol. 1 2 3 4
Jes. 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 1 Thess. 1 2 3 4 5
49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 2 Thess. 1 2 3
65 66 1 Tim. 1 2 3 4 5 6
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2 Tim. 1 2 3 4
17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 Titus 1 2 3
Jer.
33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Filem. 1
49 50 51 52 Heb. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13
Klag. 1 2 3 4 5 1 Pet. 1 2 3 4 5
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2 Pet. 1 2 3
Hes. 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 1 Joh. 1 2 3 4 5
33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 2 Joh. 1
Dan. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3 Joh. 1
Hos. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Jak. 1 2 3 4 5
Joel 1 2 3 Jud. 1
Amos 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Upp.
Ob. 1 17 18 19 20 21 22
Jona 1 2 3 4
Mika 1 2 3 4 5 6 7
Nah. 1 2 3
Hab. 1 2 3 Det fullständiga bibelkrysset
Sef. 1 2 3 finns tillgängligt på www.adventist.se
Hag. 1 2
Sak. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 under ”Du & Gud”.
Mal. 1 2 3 4

Bibelstudium 3 - 2020 - Inlaga - Låg

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bibelstudium 3 - 2020 - Inlaga - Låg

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

SAMLA VÄNNER ÅT GUD:

GLÄDJEN ATT DELA

Tredje kvartalet 2020

Huvudförfattare: Mark Finley

BIBELSTUDIUM Eller har du andra frågor angående

Solens nedgång ………….…................................…................................... 4

1. Varför vittna? | 28 juni – 4 juli ......................................................... 9

2. Övertygande vittnesbörd: det personliga vittnesbördets kraft | 5–11 juli ....... 19

3. Att se på människor genom Jesus ögon | 12–18 juli ........................... 29

4. Bönens kraft: förbön för andra | 19–25 juli ....................................... 39

5. Att vittna i Andens kraft | 26 juli – 1 augusti …............................... 49

6. Obegränsade möjligheter | 2–8 augusti ............................................. 59

7. Att dela med sig av Ordet | 9–15 augusti ……................................... 69

8. Verka som Jesus | 16–22 augusti …................................................... 79

9. Att utveckla en vinnande attityd | 24–29 augusti .............................. 89

12. Guds sista vädjan | 13–19 september …............................................. 119

13. Ett steg i tro | 20–26 september ........................................................ 129

Så används sabbatsskolgåvorna ………….….......................................……. 138

JULI 3 juli 10 juli 17 juli 24 juli 31 juli

AUGUSTI 7 aug 14 aug 21 aug 28 aug

SEPTEMBER 4 sept 11 sept 18 sept 25 sept

Samla vänner åt Gud:

AV ADVENTIST MISSION, USA | LIBERIA | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN

Studiematerial för den 28 juni – 4 juli 2020

GE TILLFÄLLEN TILL FRÄLSNING

Jakob skriver: ”Den som återför en syndare från hans villovägar

ATT GÖRA JESUS GLAD

ATT VÄXA GENOM ATT GE

TROHET MOT KRISTUS BUD

Gud vill lidelsefullt rädda människor. Ingenting är viktigare för

Det händer att Gamla testamentets profetior har mer än en tillämp-

Aposteln Paulus var motiverad av kärleken. Det finns saker man

Den nytestamentliga församlingen mötte faran att inte förstå syftet

Hur Joe lärde sig att läsa Bibeln

AV ADVENTIST MISSION, USA | LIBERIA | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN

Studiematerial för den 5 – 11 juli 2020

FÖRVANDLADE LIV GÖR SKILLNAD

Den nytestamentliga församlingen växte explosionsartat. På pingst-

ATT BERÄTTA OM VÅR ERFARENHET

Vänlighet öppnar hjärtan där bryskhet stänger dem. Paulus är oerhört

Paulus vittnesbörd om hur Jesus hade förvandlat hans liv hade en

Det väsentliga i det kristna livet är en så rik och fullständig relation

Den långa vägen hem

AV ADVENTIST MISSION, USA | LIBERIA | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN

Studiematerial för den 12 – 18 juli 2020

ATT HANDSKAS MED

ATT HA EN KÄNSLA FÖR TILLFÄLLEN

AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | TOGO

Studiematerial för den 19 – 25 juli 2020

DEN KOSMISKA STRIDEN

JESUS, DEN MÄKTIGE

I Jesus liv fanns en ständig gudomlig kommunikation med hans

Paulus förbön för de troende i Efesos är anmärkningsvärd. Han bad

De här orden är några av de mest upplyftande och uppmuntrande

OSYNLIGA KRAFTER SOM VERKAR

DET CENTRALA MED BÖNEN

Samuel framhåller behovet av uppriktig, innerlig, specifik förbön.

Christophe och hästarna

AV ADVENTIST MISSION, USA | GABON | VÄSTRA-CENTRALA AFRIKA DIVISIONEN

Studiematerial för den 26 juli – 1 augusti 2020

JESUS OCH LÖFTET

Lukas avsikt med att skriva Apostlagärningarna är att berätta för

DEN HELIGA ANDEN