Mars 2022

S v a r f r å n S k o lv e r k e t
8 t ip s t il l n y a lä r a r e
M a k e m u s ic m a t t e r

U k r a in a
GDPR
Estetkongress
Noter

www.mrmusik.se
Musikläraren mars 2022 1
2 Musikläraren mars 2022
Från Redaktionen
Vi lever i en pandemisk tid. Farso-
terna Corona och Omikron ”värkar”
drabba oss alla. Effekterna av Rysslands
krig i Ukraina ”värker” också pande-
miskt; Putins illdåd kommer att drabba
”hela folket” på något vis. Även om vår-
dagjämningen närmar sig ser det mörkt
ut. Stalinorglarna smattrar…
Världen utanför hindrar oss dock
inte från att sätta ihop ett nytt num-
mer av tidningen Musikläraren. Det
gläder oss att vi kan presentera en ak-
tuell sång med anknytning till rådande
världsläge. Kenneth Wadström har, ef-
ter ödmjuk önskan av tidningen Mu-
sikläraren, komponerat sången ”Från
Odessa till Majdan”. Du hittar låten på
sidan … utan ackordanalys. Sången går
i moll och till tonikan räcker det med
att komplettera med ett dominant-
sjuackord. Du kan lyssna på Kenneths
version på Soundcloud. Kanske kan
den sången bli ett inslag i din
skolas våravslutning?
“Vi är stolta över
Förövrigt har vi fått svar
på våra frågor gällande kurs-
att Musiklärarnas
planen i musik som vi ställde Riksförening....”
till Skolverket i förra numret
av tidningen. Frågorna och
svaren hittar du på sidan 4 och 5. Som
den minnesgode läsaren erinrar sig,
har Musiklärarnas Riksförförening va-
rit kritisk till Skolverkets hantering av
remissvaren och kursplanen i musik,
LGR22. Den reviderade timplanen med
avsaknad av elevens val har heller inte
fallit i god jord hos föreningen. Det ver-
kar vara enbart Lärarnas Riksförbund
och möjligen den nybildade intresse-
föreningen för praktiska och estetiska
ämnen inom LR som applåderar bort-
tagande av elevens val.
I sammanhanget noterar vi att Skolver-
ket undvikit att besvara vår fråga om
hur kompetensutveckling och imple-
mentering av den nya kursplanen skall
gestalta sig. Var så säker att vi kommer
att påminna Skolverket i frågan.
Vi är stolta över att Musiklärarnas
Riksförening skaffat sig en position
som remissinstans. Mindre stolta är vi
att musiklärare i gemen inte verkar ha
insett vilken kraft en förening som MR
har. Facebook-grupper i alla ära men
den saknar spetsverktyg med möjlighet
till formell påverkan.
Vi välkomnar således nya läsare! Vå-
rens utgåva av Musikläraren innehåller
förutom ovanstående i vanlig ordning
en rik blandning av musikrelaterad in-
formation. Inledningsvis uppmärksam-
mar vi kampen om instrumentalun-
dervisning på skoltid som bl.a. Sävsjö
kommun för med Skolinspektionen.
Bästa läsare! Det handlar om att låta
elever deltaga i musikundervisning
tjugo minuter i veckan, en tidsvolym
som enligt Skolinspektionen inkräk-
tar menligt på annan timplanebunden
undervisning. Twenty minutes! Visser-
Mu s i k l ä ra re n m a r s 2 0 2 2
ligen måste man kanske följa timplanen
men hur trångsynt får man tillåta sig att preludium 3
vara? Musikläraren hittade en motion i redaktionen formulerar sig
frågan skriven av en folkpartistisk riks-
dagsman 1998. Motionen hittar du på
sidan 26.
brev till Skolverket 4
svar?
För övrigt innehåller tidningen Mu-
sikläraren många och intressant tex- mer teori 6
ter. Göran Nikolausson, ansvarig för mindre hjärta
projektet Make Music Matter och
Stories#ForABetterDay, uppdaterar oss
i vad som hänt och vad som kommer att hör mitt hjärt 7
hända. Pia Åhlund, vd för musikskolan.se, ukraina
skiver en läsvärd artikell om ”noter”. En
ny psalmbok är på gång som skall ersätta info 8
den gamla från 1986. Sverikges Kommu-
ner och Regioner (SKR) och ADDA har
mr
sett till att vi fått ett avtal när det gäller
upphandling av utrustning och musikin- estetkongressen 10
strument. lund i sol
Utöver detta finns det i tidningen en
”färsk” artikeln från Estet-
nytt under solen 12
kongressen i Lund som ägde riktiga lärare
rum 18 - 20 mars 2022, re-
censioner, en intervju med
den kulturella mångsyssla-
therese 14
ren Therese Olsson Hugos-
åtta tips
son, notiser om den kommu-
nala kulturskolan och så en digitala verktyg 17
påminnelse om att Musiklärarnas Riks- utbildningsutskottet
förening har årsmöte 9 april i Göteborg.
Det går att medverka på nätet. Anmäl årsmöte 18
dig i god tid och skicka gärna in förslag
om vad du tycker vi skall arbeta med det
kallelse
kommande verksamhetsåret.
ny psalmbok 23
tobin
Nästan sist uppmanar vi dig återigen att
medverka med förslag till nya sånger i
sångboken Sjung Svenska Folk. Alice Teg-
krönika 25
nér, en av de främsta skaparna av barnvi- ordföranden
sor i Sverige, ställde samman den första
upplagan av Sjung Svenska Folk 1906 för är du med på noterna 29
Samfundet för Unison Sång. Nu är det musikskolan.se
dags, som du säker känner till, att ge ut
en sjätte upplaga av Sjung Svenska Folk.
Musiklärarnas Riksförening har medver- make music matter 34
kat vid tidigare utgivningar och har en a have a dream
självklar plats i detta spännande arbete.
MR hoppas också på din medverkan.
Sist men inte minst..... Sjung gärna
Musikläraren
Kenneth Wadströms sång ”Hör mitt hjär- Ansvarig utgivare:
ta”, om Ukrainakriget med dina elever! Kristina Stenborg
Månsagårdsvägen 28
Vi tillönskar våra läsare 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
och medlemmar en härligt varm, solig och
förhoppningsvis fredfull vår! Musikläraren utkommer två gånger/år.
Medlemsavgift: 100:-/år.
Pensionärer: 50:-/år.
Studerande: Gratis under hela studietiden.
Omslagets första sida: Pablo Melara
Redaktör: Rune Fredriksson
(design, osign. foto och text)
tel. 0733 70 40 16
e-post: Rune.Fredriksson@bredband2.com
Musikläraren mars 2022 3
 k a r. . .. .
R bev a
Frågor... M

Till Skolverket och undervisningsrådet Camilla Gölstam!

Vid senaste styrelsemötet i januari 2022 med Musiklärarnas Riksför-

ening diskuterades ånyo den nya kursplanen och förslaget till ny tim-

MR:s frågor till Skolverket och

plan. Styrelsen diskuterade även kommentarmaterial till ämnet musik.
I brev till undervisningrådet Camilla Gölstam i början av 2021 erhöll vi
svar från Pernilla Sundström Fast , enhetschef på Skolverket. I slutet

undervisningsrådet i musik
av hennes svar anmodas Musiklärarnas Riksförening att ta del av det
slutgiltiga förslaget till kursplan och kommentarer samt att återkomma
med frågor. Nedan lyfter vi fram några aspekter som vi vill ha kom-
menterade.

1. Tabulatur
I nya kursplanen i musik nämns inte tabulatur överhuvudtaget. Tabula-
tur är ett sätt att lära sig att spela som är oerhört viktigt för ungdomar
idag. Denna metod är vanligt förekommande på skilda lärplattformar
på nätet. I kommentarsmaterielet s. 16-17 nämns heller inte tabulatur
under byggstenar och symboler.
Inom MR är vi mycket kritiska till detta och vill ha en kommentar.

2. Musikaliska uttryck
I kommentarsmaterielet (s.23) saknar vi en tydlig förklaring av kun-
skapskravet i åk 6: Eleven komponerar musikaliska uttryck som har en
i huvudsak fungerande/fungerande/väl fungerande form.
Vi menar att texten i kommentarsmaterielet inte tillräckligt tydligt för-
klarar för läraren vad som menas med uttrycket ”att komponera mu-
sikaliska uttryck”. Har Skolverkets språkgranskare verkligen godkänt
detta uttryck?
Vi är tacksamma för en kommentar.

3. Egna musikaliska tankar

I sista meningen i kommentarsmaterielet under Musikskapande (s.16)
finns en klar felaktighet. Här hänvisas till det övergripande målet i
kursplanen i Lgr11 (!) som ju har fått en tydlig omformulering i nya
kursplanetexten (…….att kunna gestalta och kommunicera egna musi-
kaliska tankar och idéer).
Vi är tacksamma för en kommentar.

4. Ensemblespel
MR konstaterar att man i kursplanen lägger stor tyngd på digitala
hjälpmedel. Betyder detta att musiklärare bör lägga mindre tid på en-
semblespel? Begreppet ensemblespel saknas i kunskapskraven.
Vi är tacksamma för en kommentar.

5. Implementering
Hur kommer genomförande av den nya kursplanen att gestaltas? Vil-
ken typ av kompetensutveckling kommer att äga rum i samband men
implementeringen och genomförandet hösten 2022?

Vi har fler frågor men nöjer oss med dessa frågor för denna gången.

Med vänlig hälsning

Musiklärarnas Riksförening

4 Musikläraren mars 2022


nas Riksförening
Skolverkets svar till Musiklärar-
Pernilla Sundström Fast
Enhetschef/Head of unit
Skolverket/Swedish National Agency for
Education
Postadress/Postal address: Box 4002,
171 04 Solna
Besöksadress/Location: Svetsarvägen 16
Tfn: 08-527 33 450 /+46-8-527 33 450
Svar...
1. Tabulatur
Det stämmer att tabulatur inte finns kvar som obligatoriskt innehåll i
högstadiet. Även om tabulatur inte är specifikt framskriven i kursplanen
kan det naturligtvis användas som musiksymboler och grundläggande
notkännedom när eleverna lär sig spela gitarr, oavsett vilket stadium
de går i.
2. Musikaliska uttryck
För att utforma kunskapskrav som ska fungera för att göra en samman-
tagen bedömning av en elevs kunskaper behöver Skolverket, ibland, fin-
na breda formuleringar. Musikaliska uttryck i kunskapskravet för år 6 är
en sådan formulering. Kunskapskravet ska kunna användas till att be-
döma flera sorters kompositioner som på olika sätt relaterar till musik.
Kommentarmaterialets text:
”Att eleven komponerar musikaliska uttryck indikerar ett brett förhåll-
ningssätt i bedömningen. Det betyder att eleven inte behöver kunna
komponera en hel låt. Det kan handla om kortare kompositioner som
sträcker sig över några takter där musikaliska mönster sätts samman
till en form. En komposition kan också bestå av en kombination av olika
musikaliska uttryck, till exempel om undervisningen har handlat om
ljudkompositioner och grafiska partitur, eller om eleverna har kompo-
nerat en rörelsegestaltning utifrån olika musikaliska byggstenar.”
3. Egna musikaliska tankar
Det är ett korrekturfel som kommer att ändras. Tack för att ni uppmärk-
sammade oss på detta!
4. Ensemblespel
I Lgr22 återfinns digitala verktyg i samma innehållspunkt som olika
musikinstrument vilka också används för musicerande och musikska-
pande. Justeringen gjordes eftersom de digitala verktygen idag är en
naturlig del av musikundervisningen. I Lgr22 finns de digitala verkty-
gen även i lågstadiet. Eftersom ”digitala verktyg för framställning av
olika estetiska uttryck” är en innehållspunkt i förskoleklassens centrala
innehåll är det en logisk progression att dessa verktyg även finns med
i lågstadiet. Digitala verktyg står inte i konflikt med ensemblespel eller
att på andra sätt musicera tillsammans.
Alla kunskapskrav i Lgr22 är mindre omfattande och detaljerade. I mu-
siken innebär det bland annat attsamma kunskapskrav ska kunna an-
vändas till att bedöma elever både när de musicerar i grupp och enskilt.
Det handlar inte om att lärarna behöver lägga mindre tid på ensemble-
spel.
5. Implementering
Stöd för implementering finns på skolverket.se. Där finns övergripande
material med bland annat filmer,föreläsningar och diskussionsfrågor.
Implementeringsmaterialet innefattar också ämnessidor med kurspla-
ner, kommentarmaterial, jämförelsedokument samt ämnesspecifika
frågor för kollegiala samtal.
För ytterligare frågor och synpunkter vänder du dig lämpligast till Skol-
verkets Upplysningstjänst eller till vår presstjänst.
Vänligen
Pernilla Sundström Fast
Musikläraren mars 2022 5
Mer och mer teori i

skolan!!!
De teoretiska ämnena får större och större utrymme i skolan. De prak-
tisk-estetiska blocket får färre och färre Enligt en artikel i tidningen Estetkongress
Ämnesläraren har undervisningstiden i de teoretiska ämnena ökat med hösten 2022
14 procent sedan 1994. Detta på bekostnad av det praktisk-estetiska
Västerås 7 - 9 oktober 2022
blocket vars tid har minskat med drygt 19 procent.
Information och anmälan:
1994 www.estetkongress.se

69,9 % teori
28,4 % praktiskt-estetiskt
1,7 % elevens val Nationell Estetisk Kongress
Totalt: 6 717 timmar
Nationell Estetisk Kongress är ett nät-
En stor del av det praktisk-estetiska blocket, 387 timmar, består av öronmärkt tid för verk för alla som arbetar på framförallt
skolavslutningar, friluftsdagar och prao. Barnkunskap 22 timmar är ett ämne. gymnasiets estetiska program
inom samtliga kulturinriktningar
1995 (Bild & Formgivning, Dans, Estetik
och Media, Musik, Teater) och också
73,1 % teori för alla gymnasieskolor som erbjuder
19,8 % praktiskt-estetiskt estetiska kurser.
7,1 % elevens val Nationell Estetisk Kongress erbjuder
Totalt: 6 665 timmar också ett nätverk för de konstnärliga
högskolorna och har intresse även för
Lpo94 införs och idrott minskar med 77 timmar, slöjd 76 timmar, bild 16 timmar och kultur- och folkhögskolor. Lärare från
musik 16 timmar. Musik i 15-grupp försvinner. Barnkunskap försvinner. Hemkunskap grundskolor är också välkomna att del-
får 6 av de 12 timmar som frigörs. Elevens val ökar när de 387 öronmärkta timmarna för taga som en del i den personliga kompe-
skolavslutningar, friluftsdagar och prao tas bort. SO- och NO-ämnena växer med totalt tensutvecklingen.
97 timmar och moderna språk förstärks med 74 timmar.
Efter flera års inställda kongresser p.g.a.
2012 pandemin erbjuder vi nu en höstkonfe-
rens, i Västerås 7 - 9 oktober 2022. För
73,1 % teori estetlärare är förutsättningarna att åka
21,1 % praktiskt-estetiskt på kongress under hösten bättre än un-
5,7 % elevens val der våren. En vårkongress ligger ofta i
Totalt: 6 665 timmar konflikt med diverse slutproduktioner,
utställningar eller framträdanden. Det är
Läroplanen Lgr11 införs. Slöjd får tillbaka 48 timmar och idrott 40 timmar av den tid också ett svårt pussel att lägga vårkon-
ämnena förlorade vid införandet av Lpo 94. Timmarna tas från elevens val. gresser som inte krockar med sport- eller
påsklov. En kongress på hösten är kanske
2022 också enklare att lägga in i planeringen.
75,5 % teori Höstens Estetkongress äger rum i Väs-
21,9 % praktiskt-estetiskt terås, på Carlforsska gymnasiet, där alla
2,6 % elevens val estetiska inriktningar finns, liksom gym-
Totalt: 6 890 timmar nasiesärskolans estetiska verksamheter.
Den totala undervisningstiden ökar när matematik växer med totalt 330 timmar och Kongressen kommer bland annat att fo-
idrott och hälsa med 100 timmar. En del av timmarna tas från elevens val, som minskar kusera på de nya ämnes/kursplaner som
med 205 timmar. Skolverket planerar. Skolverket kommer
att medverka vid kongressen.
2023
Välkomna till en intressant kongress!
77,6 % teori
22,4 % praktiskt-estetiskt Program och övrig information samt an-
0 % elevens val mälan:
Totalt: 6 890 timmar
www.estetkongress.se
Elevens val tas bort. Av de 177 timmar som frigörs läggs 145 på NO- och SO-ämnena. 32
timmar fördelas mellan hem- och konsumentkunskap (+ 12 timmar), musik (+ 10 tim- Sverker Zadig
mar på lågstadiet) och bild (+ 10 timmar på lågstadiet).
I skrivande stund är det fortfarande oklart när den nya timplanen införs.

6 Musikläraren mars 2022

Hör mitt hjärta - Se mitt
land
Solen står högt på himlen
Men jag går med tunga steg ifrån min vän
Solen vill att jag sjunger
Men min stämma brister när jag ser min vän

Från Odessa till Majdan

Hör mitt hjärta - Se mitt land

Rosorna står i rader
Ända bort där jorden möter himmelen
Får jag se dig imorgon
Lova mig min kära att vi möts igen

Från Odessa till Majdan

Hör mitt hjärta - Se mitt land

Dagen vet: Natt skall komma

Dina steg försvinner bort i skymningen
Men när du kommer åter
Ukraina, är du åter min igen

Från Odessa till Majdan

Hör mitt hjära - Se mitt land Lyssna:
Från Odessa till Majdan https://soundcloud.com/user-695213788/01-fran-
Hör mitt hjärta - Se mitt land odessa-till-majdan-2

Text och musik: Kenneth Wadström

Musikläraren mars 2022 7

Information från Musiklärarnas Riksförening

Om du känner
dig ensam....?
Bakre raden från vänster: Rune Fredriksson, Malin Olah, Lotta Liljered, Elisabeth Möller, Jonas Lars-
son. Främre raden: Torbjörn Agerberg och Kristina Stenborg

Hej bäste medlem!

En ny termin och ett nytt år. Detta mail skickas också till alla som var medlemmar under
2021. Om du vill fortsätta att vara medlem i föreningen under 2022:
Yrkesarbetande och organisationer: 100 kr
Pensionärer: 50 kr
Som student får du gratis medlemskap under hela din studietid

BETALA i första hand med Swish till: 1231219583

Du kan också betala till Bankgiro: 5337-0706
När du betalt är det bra om du också skriver i formuläret på vår hemsida, så att vi kan
hålla vårt medlemsregister uppdaterat!
http://www.mrmusik.se/medlemssida-33958523

Styrelsen har under dagen haft ett digitalt möte. På gång är t ex samarbetet med Bild-
lärarnas Riksförening (Läs mer på hemsidan. Tillsammans är vi starkare | MR - Musiklä-
rarnas Riksförening (mrmusik.nu) och frågan kring tillgång till digitala verktyg, där det
skiljer hur kommuner tolkar GDPR. Håll utkik på Facebook där det kommer en enkät.

Sök MRs nyinstiftade stipendium: Läs mer info på vår hemsida

MRs stipendium | MR - Musiklärarnas Riksförening (mrmusik.se)

Vi efterlyser också en gymnasielärare som är medlem och som har för avsikt att åka på
Estetkongressen i Lund 10 - 12 mars 2022.
Föreningen bekostar konventet. Resa och uppehälle står medlemmen för själv. Du ska
jobba på gymnasiet och efter kongressen i all enkelhet skriva egna tankar och reflek-
Musiklärarstuderande!
tioner i form av en artikel om kongressen. Artikeln kommer att publiceras i tidningen
Musikläraren.
Välkommen att kontakta oss genom att svara på detta mail Gratis medlemskap

Årsmöte: Lördag 9/4 13.00. I nu-läget är planen att genomföra möte i Göteborg,
men det ska också finnas möjlighet att vara med digitalt. Vi återkommer med i Musiklärarnas Riksförening
mer information.

Om du vill engagera dig i föreningen kan du höra av dig till valberedningens ordförande under hela studietiden
Lisa Möller elisabet.moller56@gmail.com

Vår medlemssida: http://www.mrmusik.nu/inlogg-37493047 Bli medlem genom att gå in på

(som främst är vårt arkiv av gamla nummer av vår tidning Musikläraren)

Facebookgruppen
https://www.facebook.com/groups/423684255072218/

www.mrmusik.nu
MRs styrelse 16/1 - 2022

8 Musikläraren mars 2022

Musikläraren mars 2022 9
Estetkongress i Lund
18 - 20 mars 2022
Anteckningar förda vid Estetkon-
gressen av Lars Pollack, musiklä-
rare , Kulturama Gymnasium.
Bäste musiklärare! Håll till godo!
Fredag 18 mars
Efter registrering på gymnasieskolan
Spyken i ett soligt men svalt Lund var det
dags för kongressens öppnande av Sver-
ker Zadig, kongressgeneralen. Sverker var
glad att kongressen äntligen kunde bli av
efter två års covidvila och lämnade över
ordet till kongressens inledande före-
dragshållare.
Om ämnesbetygsreformen i gymnasie-
skolan
Andreas Bhatti, undervisningsråd på Skol-
verket med ansvar för Estetiska program-
met.
Andreas arbetar med ämnesbetygsrefor-
men, som nu är ute på remiss. Förslaget
innefattar bl.a. följande:
• Längre och mer sammanhållna ämnen
med tydligare progression
• En eller flera ”nivåer” inom ett ämne.
”Nivåerna” är i allmänhet på 100p och
motsvarar grovt sett dagens ”kurser”
inom dagens ”ämnen”.
• I de nya betygskriterierna blir det min-
dre ”avcheckningar” och mer övergripan-
de kriterier vilket ger professionen mer
frihet.
Man skissar också på att slå ihop kurser-
na under ämnet musikteori till ett enda
ämne där varje nivå innehåller delarna
musiklära, gehör och arrangering/kom-
position, med progression mellan nivåer-
na. Dagens kurs ”Ensemble med körsång”
försvinner. ”Ensemble” blir ett ämne och
”Körsång” ett ämne.
Historia2b föreslås flytta till programför-
djupningen och Digitalt skapande blir ett
gymnasiegemensamt ämne.
10
”Vi kommer att göra vårt bästa....”
Estetiken, hjärnan och vår hälsa – hur
hänger det ihop?
Dr Eva Bojner Horwitz, professor i musik
och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm och forskare vid Institutionen
för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Institutet
Föreläsningen gick i ett högt tempo. Det
är väsentligt för den uppväxande gene-
ration att ”stretcha sin känslomässiga
repertoar” genom estetisk verksamhet.
Estetik tidigt i skolan hjälper den unga
människan att komma i kontakt med sina
känslor. En undersökning visade att en
timme extra musik i veckan innebar bätt-
re hälsa för elever och lägre cortisolni-
våer, samt lika bra eller bättre kunskaper
i matematik i jämförelse med de elever
som i stället fått extra matte. ”Skolverket
borde se sig själva uppifrån och försöka
komma ifrån de gammalmodiga sätten
att mäta kunskap” var ord som Eva rik-
tade till Skolverkets representant. .
Paneldebatt med politiker från riks-
dagspartierna
Deltagare: Vasiliki Tsouplaki (V), Lina
Olsson (S), Rasmus Ling (MP), Adrian
Kaszperczyk (L), Roland Utbult (KD),
Niels Paarup Petersen (C).
Noteras kan att SD tackade nej/fick för-
hinder. M hade inte svarat alls på huru-
vida de ville delta trots upprepade frågor.
Moderator var Josefine Fälth, ordf. Sveri-
ges Elevkårer
Diskussionerna fick två huvudteman.
Det ena temat var om effekter av pande-
min på kulturen och kulturskolan. Samt-
liga deltagare höll med om att det blivit
negativa effekter och att mycket kunde
gjorts bättre. I perspektivet framåt talade
Musikläraren mars 2022
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Mil-
jöpartiet och Centerpartiet och betydel-
sen av tillgänglighet med hänvisning till
ett glesbygdsperspektiv och att eleverna
borde få gå i kulturskolan ”tjugo minu-
ter” på skoltid. Liberalerna menade att
det var viktigt att ta tillvara de digitala
färdigheterna som utvecklats under pan-
demin.
Det andra temat var ”ett återinförande”
av ett obligatoriskt estetiskt ämne i gym-
nasieskolan.
C: – Man var rädd för bredden i valfrihe-
ten, och kanske är det inte bra att ha ännu
fler ämnen ännu. Men kanske vi ska tänka
över det igen?
KD: –Vi är inte där ännu att ta tillbaks
detta ämne.
L: –Vi vill inte göra det obligatoriskt, för
då kommer elever hoppa av. Det kan is-
tället vara mer kulturella gemensamma
lektioner som att gå på teater på svensk-
alektioner.
MP: – Vi vill ha ett estetiskt ämne på gy
för alla!
S: –Vi vill ha estetiskt på gr och gy för alla
elever.
V: – Vi instämmer. Utbildningspolitiker-
na borde ta fasta på forskningen om kul-
turens viktiga roll för hälsa och inlärning.
På en publikfråga angående att techbran-
schen ropar efter kreativa människor
och att orkestrar får leta efter personal
från andra länder samt att ”Hur kan vi
lita på att ni tar dagens diskussion med
er till riksdagen?” …. svarade partiernas
representanter: ”Vi kommer att göra vårt
bästa....”
Lördag 20 mars
GeMu1 & 2
Manuel Ahlqvist, förstelärare i musik på
Spyken, Lund, samt metodiklärare på Mu-
sikhögskolan i Malmö.
Vi fick många konkreta tips på hur man
kan variera undervisningen i GeMu-kur-
serna genom olika praktiska och teore-
tiska moment.
• Notskrivningsprogrammet MuseScore
för att koppla teoretiska moment till
klingande ljudexempel
• Korta instruktionsfilmer inlagda/län-
kade med mjukvara Edpuzzle.
• Gehörsträningsmjukvaran EarMaster
där diktamen och à vista-träning finns
med. Eleverna kan sjunga eller med en
klaviatur spela in i datorn och få feed-
back.
En intressant sak var att de använder
Soundtrap för att göra sångprov. Gehörs-
proven görs annars i Musescore på det
viset att eleven får en ljudfil på en melodi
eller rytm och ska återskapa den i Muses-
core. GeMu2 är ett individuellt val på Spy-
ken. De ger inte längre någon ArrKo-kurs
alls. GeMu2 görs med mycket arrangering
i. En stråkkvartett spelar elevernas arr
som avslutning på stråkkvartettsblocket.
Gotlands tonsättarskola
Mattias Svensson Sandell, tonsättare, lä-
rare och utbildningsledare på Gotlands
Tonsättarskola.
Skolan har två KKU-utbildningar: Kom-
positionslinje 2 år, 23 platser, samt Kom-
position fri konst 1år, 3 platser, Elever
som inte läser noter kan tas in på skolan.
Mattias menade att ” Om man bara hål-
ler på med noter så kan det kopplas bort
från det kreativa skapandet. De lär sig i
den ordning som man behöver” Man an-
vänder programmet Dorico. Redan första
terminen träffar eleverna en ensemble.
Efter mötet reviderar de sitt stycke Teorin
börjar i praktiken och kreativiteten
Det finns även en förberedande linje:
”Tonis online”. Detta är en gratis online-
kurs med fokus på breddad rekrytering
till ovanstående linjer. Åldersspannet där
är nu är 19-62 år. Efter vad vi såg verkar
det vara ganska mycket ljudcollage och
liknande samt en hel del samarbeten över
nätet mellan eleverna med stöd av pro-
grammet Jamboard.
Jag har också rätt att ljudsätta värl-
den” - om tjejers och transpersoners
tillblivelser som musikskapare i mu-
sikteknologiska lärmiljöer
Camilla Jonasson, fil dr i musikpedagogik,
lärarutbildare, feminist och rocktrummis
Avhandlingen visar bland annat att mu-
sikprogram eller datorer inte upplevs
vara ”könade” på samma sätt som exem-
pelvis jam, eller instrument som trum-
mor och elgitarr.
Det är stora normproblem i musikbran-
schen. Och bara närvaron av killar kan
bromsa. Lärarna i musikproduktion är
oftast män. Kvinnliga lärare föredras,
liksom popkollo och musikskaparprojekt
utan killar
Söndag 20 mars
Katastrofkapitalism och business as
usual
Malin Ideland. Professor i utbildningsve-
tenskap och docent i etnologi vid Malmö
universitet.
Malin Ideland gav oss inledningsvis någ-
ra hållpunkter:
• Winston Churchill: ”Never let a good
crisis go to waste”. Detta innebär att kri-
ser öppnar upp för förändringar.
• Naomi Kleins bok”Chockdoktrinen, Ka-
tastrofkapitalismens genombrott” visade
på hur privata företag tog över offentliga
verksamheter.
• Swedish Edtech Industry, en samman- Sverker Zadig
slutning av företag i utbildningsbran-
schen, som snabbt försöka försökte hitta
kapitaliserande lösningar för onlineun-
dervisning när skolorna stängde pga pan-
demin. ”Vi är nu inte längre bara kunder
utan även varor”.
Utbildningsföretagens narrativ är att
svensk skola är i konstant kris, och det-
ta öppnar upp marknader. Det behöver
inte vara kriser eller katastrofer utan det
räcker med snabba policyreformer som
förstelärarreformen. När denna kom blev
problemet: Hur ska man välja ut förste-
lärarna? Företag klev då fram för att göra
detta. ”Förstelärarcertifiering” eller ”för-
stelärarmeritering” såldes och säljs t.ex.
av företaget Arete. Nu säljs evidensba-
serade utbildningsprodukter in. The Big Manuel Ahlqvist GeMu
five - Google, Amazon, Microsoft, Apple,
Meta(Facebook) har skolan som företags-
kund. Google classroom har 150 000 000
användare.
Det finns en idé i dessa företag om att
man ska förändra auktoriteten i skolan. ”Det lek-
fulla och
Alla i klassen snabbt kan googla fram mer
info än vad läraren kan bidraga med. Lä-
raren ska bara vara en coach. Även klass-
det krea-
rummet behöver upplösas. Man ska hela
tiden vara uppkopplad till sitt digitala
classroom och kunna ge feedback dygnet
tiva har
rumt.
Malin Ideland ställde frågor: Vad kan allt
detta innebära när det dras till sin spets?
Vad betyder det att läraren ska vara en
ständigt närvarande coach? Att inte un-
dervisa utan mer hjälpa till med karriär-
val och det sociala. Vad betyder det att in-
blivit kid-
dividanpassa undervisning? Att alla inte
behöver lära sig samma saker. Att varje
individ ska optimeras för ett framtida nappade
och kom-
yrke, eventuellt baserat på en AI-ställd
individuell diagnos med åtföljande plan.
Att kunskapen sägs finnas på webben och
mersiali-
inte i det gemensamma klassrummet.
Diskussionen som följde mynnade ut i ett
konstaterandet och en fråga:
serade”
”Det lekfulla och det kreativa har blivit
kidnappade och kommersialiserade”
”När man minskar det gemensamma
kunskapsgodset, vad händer då?”
Med detta avslutades kongressen som jag
tycker var mycket lyckad. Det var färre
deltagare än det varit som mest men fler
än det varit som minst.
Vi ses kanske i Västerås till hösten?
Lars Pollack
Musikläraren mars 2022 11

n d er
Ny tt
u
Tyst skruv - Akoustos ???
Tycker du det låter mycket från gran-
nen? Det är du inte ensam om. Störande
ljud hör till de vanligaste klagomålen
från boende. Forskaren Håkan Werners-
son har tagit fram en skruv som kan
halvera den upplevda ljudnivån.
– Med vår skruv kan man montera gips-
skivor direkt i väggarna. Genom att göra
väggarna lite tunnare så frigör man
golvyta, och en kvadratmeter golvyta är
värd många tusenlappar, säger Håkan
Wernersson, universitetslektor vid In-
stitutionen för materialvetenskap och
tillämpad matematik, Malmö universi-
tet.
Störande ljud från grannar eller trafiken
utanför, men även mellan rum, är ett
vanligt problem i våra hem och på våra
arbetsplatser. Den ljudabsorberande
skruven förenklar ljudisoleringen och
är särskilt lämpad för byggande med tr-
äreglar, där de akustiska utmaningarna
är större än när man bygger med tung
betong.
Akoustos bryter ljudvågorna. I princip
delar man en skruv på mitten och sät-
ter ihop den med en fjäder. Den främre
delen gå in i träregeln, den bakre fäster
i gipsskivan och däremellan blir en fjäd-
rande mekanisk koppling som förhin-
drar ljudvågornas framfart.
Tester i ljudlabb visar på en ljudreduk-
tion på nio decibel för en traditionell
gipsvägg, vilket motsvarar en halvering
av den upplevda ljudnivån.
Källa: Malmö Universitet
Fåglarnas musik och vår!
Rödhaken är en fenomenal sångare, men
alla rödhakar är inte virtuoser. Detta fram-
går i en bok om fåglarnas musik: ”Fåglar-
nas musik och vår”. Det finns mästerha-
Här finns mycket matnyttigt att hämta...
12
en ?
sol
”Riktiga lärare???”
• Riktiga lärare rättar prov och upp-
satser medan de kör bil, då reklamen
dyker upp på teven, ja till och med i
kyrkan.
• Riktiga lärare utstöter glädjeskrik då
de upptäcker att det kommande årets
1:a april inte infaller på en skoldag.
• Riktiga lärare kan inte gå förbi en
grupp med barn utan att säga till dem
att ställa sig på en rak linje.
• Riktiga lärare kan få i sig en rejäl
lunch på två minuter och arton sekun-
der.
• Riktiga lärare kan räkna upp exakt vilka föräldrar som kommer då det är åhörardagar.
• Riktiga lärare utgör Sveriges statistik över njurarnas och urinblåsornas storlek och
elasticitet.
• Riktiga lärare vet den snabbaste vägen för att komma till lärarrummet efter lektionens
slut — även om den väg inkluderar att hoppa över bänkar och springa genom källar-
gångar.
• Riktiga lärares luktsinne kan sniffa upp ett tuggummi på femtio meters håll — oavsett
var det är gömt i eller på elevens kropp.
• Riktiga lärare vet skillanden mellan vad som ska betygsättas, vad som borde betygsät-
tas och vad som aldrig mer bör skåda solens ljus.
• Riktiga lärare är den enda orsaken till regnskogens försvinnande. I alla fall enligt elev-
erna.
• Riktiga lärare har sina bästa konferenser efter skolans slut, på parkeringsplatsen, all-
deles innan de ska stiga in i bilen och åka hem.
• Riktiga lärare köper Prozac och Cipramil i storpack.
• Riktiga lärare äter det som finns i lärarrummet. Oavsett vad det är och när bäst före
datumet gick ut.
• Riktiga lärare vet att det är killarna med det svarta långa håret i 9c som styr skolan.
• Riktiga lärares nackar är helt ur led från att de skrivit på svarta tavlan utan att vända
ryggen mot klassen.
kar och normalhakar. En medelmåtta kan
dock utvecklas och bli en mästersångare
när häckningsbestyren lättar. Även få-
gelsångslyssnaren har stora möjligheter
att göra framsteg. För det behövs idoghet
och god ledning.
I ”Fåglarnas musik och vår” berättar
Staffan Börjesson om fåglars musika-
liska egenheter på ett personligt och
spännande sätt. En del av boken ägnas
åt människans musik där tonsättare har
låtit sig inspireras av fågelsång. I Lille
Bror Söderlundhs violinkonsert finns ett
återkommande tema med talgoxemotiv.
I Jean Sibelius musik förekommer fåglar
som tranor, gäss och örnar.
Källa: TT
Musikläraren mars 2022
 EJ KLAR!
Dess
Diss
Till alla musiklärare:
En fortsatt härlig vår-
termin!
Vårordvitsar att förtälja i
vitsippsbacken!
Kom ihåg att det viktigaste när du köper
fotbollsskor är att de passar bra.
Vilka är mest aktiva i skogen? – Träna.
Om jag var tvungen att välja färg på min
tv-tidning skulle jag tablå.
Min pappa valde att sticka när jag var fem
år. Jag fick en ny halsduk.
Min GPS gav mig en vägbeskrivning som
var rutten.
Klavén
Musikläraren mars 2022
och
Dass
Uardaord
Då delar av redaktionen varit på estet-
kongress i Lund tvekar vi endast en halv-
sekund att delge våra läsare några nyord
ur Uardaakademiens ordbok.
Menuett – lätt måltid
Mysik – trivsam akustisk underhållning
Nyktergal – oinsperad sångare
Missando – felspelning
Mollskinn – Hud av dovdjort som spän-
nes över trummor vid kungliga begrav-
ningar
Operett – mindre kirurgiskt ingrepp
Psalmiak – verksam halstablett för kyr-
kosångare
Quinntett – damensemble
och till sist, ett riktigt dassigt ord...(!)
Rumpet – blåsinstrument med tvivel-
aktig anblåsningsposition. Coronamun-
skydd anbefalles!
Copyright: Johan Wettergren
Copyright: Johan Wettergren 13
 ”Man behöver
ha många ben
att stå på när
man bor lite
som jag gör… ”

Musikläraren jagar understundom runt på nätet i hopp att hitta något skolan måste också erbjuda en attraktiv
matnyttigt för sina läsare. Av en ren slump hamnade vi på en sida med arbetsplats, med minst 75%-iga anställ-
rubriken ”8 tips till dig som skall börja en ny anställning”. Vi tyckte ningar. Vi måste uppmuntra till samar-
bete på alla plan.
det lät intressant så vi letade vidare och fann upphovspersonen i södra
Värmland på gränsen till Dalsland; Therese Olsson Hugosson I vårt första samtal nämnde du urban
Therese har åtskilliga strängar på sin lyra; musiklärare, kulturentre- norm? Du har, antar jag, själv valt att
prenör, musiklärare och riksspelman. Hon är född i Vedum nära Vara. bosätta dig på landsbygden, men där
Efter ungdomsskolan blev det studier på Musikhögskolan i Ingesund finns väldigt få jobb…?
Vi gynnar städer idag,….. Det är tydligt
med examen 2014 och inriktningen ML KK med klarinett som huvud- för mig och det handlar många gånger
instrument. om chefers synsätt. Arbetsgivaren måste
Vi kontaktar Therese och inledningsvis berättar Therese om sina förstå, att även om du är musiklärare så
många engagemang och att det funkar väl att både vara anställd och är du också musiker, eller tvärtom…. Mu-
att kombinera det med frilansjobb. ”Det jag inte får utlopp för som siklärare är professionella. Vi måste sam-
tala om detta. Vi som bor på landsbygden
anställd får jag som frilans …” måste klara allt, allt från marknadsföring
till att boka lokaler. I en stad kan man
Kan du utveckla din tankar kring att Du arbetade tre fyra år som klasslä- tillåta sig att vara mycket mer specialise-
vara anställd och jobba som frilans? rare? Hur upplevde du denna tid? rad.
För min del handlar det om, när man Jag jobbade som klasslärare i Hagfors och
arbetar på kulturskola, så är undervis- i Vårgårda totalt fem år. Musiklärarjobbet Vad skulle du vilja lyfta fram som mest
ningsformen ”tjugo minuter in och tjugo är väldigt chefsberoende. Att rektorn för- betydelsefullt för dig som musiker,
minuter ut”, det innebär begränsning- står betydelsen av utrustning, att man får kulturentreprenör och musiklärare?
ar…. Jag vill ha ut lite mer. Musikerjobbet köpa in det man behöver, förstår elevens För mig handlar det om att vara lekfull….
är en nödvändighet, detta för att fortsatt behov av stöd, att man har ett schema Att utveckla olika uttryck i förening med
vara en bra lärare, och ge mina elever och som fungerar andra, tillsammans….
mig själv en kick. Nu arbetar vi i Vårgår-
da kulturskola med blåsorkestrarna i ett Du skriver på din hemsida att man kan Musikläraren konstaterar avslutningsvis
projekt med Erik Berndalen, kompositör anlita dig som musiklärare? att klarinettisten Therese Olsson Hugos-
och didaktiker, och det ger mersmak.... Det är både barn, ungdomar och vuxna son har en förvånansvärd unik kombina-
som anlitat mig privat. Ibland har jag tion av kompetenser inom musik, kultur,
Om du tittar tillbaka på din utbild- haft undervisning hos dem, ibland har pedagogik och projektledning.
ning på musikhögskolan i Ingesund… de kommit hem till mig. Kulturskolan tar I sin pedagogroll strävar hon efter elev-
Vad har du för kommentar? Vad tyck- ju inte emot vuxna elever…och det har ernas självständiga utforskande, utveck-
er du att du att saknar idag…? handlat om både klarinett- och pianoun- lande av personligt uttryck och musika-
Vår didaktiklärare var mycket inspire- dervisning. lisk kompetens.
rande, och, den undervisningen har gett
mig oerhört mycket. Vi hade verkligen Kulturskolorna rent generellt har det Anlita gärna Therese och se hennes tips
en musiklärarinriktad didaktik! Det jag rätt svårt… På vilket sätt påverkar du till dig som är nyanställd på omståande
saknade var den mer fackliga informatio- en fortlevnad av kulturskolan i dag? sida.
nen, det är lätt att man går på för många Ett sätt är att samverka med personalor-
minor i det första jobbet och sedan vill ganisationerna och skolledningen, till-
man inte vara lärare speciellt länge. In- sammans kan vi utveckla kulturskolan!
strumentspecifik ergonomi hade också Jag uppmuntrar mina kolleger att bli mer
kunnat vara obligatorisk. medvetna och fackligt aktiva. Kultur-

14 Musikläraren mars 2022

 MINA ÅTTA BÄSTA TIPS TILL DIG
SOM BÖRJAR SOM MUSIKLÄRARE
PÅ MUSIK-/KULTURSKOLA
För dig som är ny och börjar som musiklärare
kommer här mina hetaste tips för att få en
hållbar arbetsmiljö när du börjar som musik-
lärare på en musik- eller kulturskola.
1. Var noggrann med raster och pauser
i ditt schema
Enligt lag ska du ha minst 30 min rast
senast efter 5 timmars arbete. Se till att
hålla den. Har du elev direkt före eller ef-
ter rasten, lägg in minst ett 40 minuters
hål för det tar alltid lite tid att komma
ifrån lektionen före och komma till lek-
tionen efter. Se till att också lägga pau-
ser på eftermiddagar, dels för att du ska
hinna äta mellanmål och gå på toa, men
också för att du garanterat kommer råka
ut för att du drar ut på någon lektion och
så blir alla andra lektioner försenade. För
att komma ikapp kan du behöva 10-15
minuter någonstans på eftermiddagen.
2. Håll ramschemat och logga din för-
troendetid
Ramschemat är start och slut på dagen
(tänk t.ex. 7-16). Lägg inte in konstiga ex-
traraster eller delade turer för att få sche-
mat att gå ihop (t.ex. 7-18). Du har ett liv
utanför jobbet att sköta också. Att strunta
i ramschemat kommer att slita mycket på
dig i längden. Logga din förtroendetid
i början så att du inte jobbar mer än du
måste. När du börjar som musiklärare och
loggar din förtroendetid får du en käns-
la för hur mycket tid du ska lägga även
framöver i ditt yrkesliv och vad du egent-
ligen hinner med.
3. Schemalägg redan nu för vintertid
med dåligt väder
Om du ska resa mellan olika skolor och
platser i ditt jobb, lägg 10 min extra res-
tid i ditt schema. Om resan tar 20 min
enligt Google, schemalägg 30 min. Då är
du garderad för vinterväglag, långsamma
fordon, någon som haffar dig och vill säga
något på vägen, försenad lektion, osv.
4. Prioriteringsordning av elever i
schemaläggning
Att lägga schema är bland det svåraste vi
gör för det är så många parametrar att ta
hänsyn till. Första prioritet är alltid att
du ska orka och hinna din dag utan att
stressa. Bra strategi för att prioritera ord-
ningen på lektionsläggning:
1 Ensembler och grupper
2 Elever som går gymnasiekurser i musik
och ska ha sin lektion under skoldagen.
3 De elever och platser du ska resa till
4 Elever som kan gå ifrån på håltimmar/
raster.
5 Elever som måste resa till lektionen.
6 Övriga elever.
5. Var noga med att ta hand om din
hörsel
Var noga med att skydda din hörsel vid
undervisning. Det tar lång tid att utveck-
la tinnitus så du kommer inte märka dina
hörselskador med en gång. Tänk exem-
pelvis på hur du placerar dig och elever
i rummet så att du inte t.ex. kompar på
piano och får elevens saxofonklocka i
öronhöjd. Som musiklärare blir decibel-
talen så pass höga att det i nästan alla fall
kräver av arbetsgivare att förse dig med
hörselskydd.
6. Lämna jobbet på jobbet
Elever och vårdnadshavare kan höra av
sig på jättekonstiga tider om saker som
inte är särskilt bråttom. Sätt en regel för
dig själv att inte svara t.ex. 22 på kvällen
eller på helgen om det verkligen inte är
tvunget. På så sätt lär du dem att respek-
tera din fritid. Lägg inte in jobbmailen i
din e-postklient tillsammans med pri-
vat e-post. Det gör att du kommer slå på
jobbhjärnan varje gång ett mail trillar in.
Låt mailen vara kvar på jobbet eller logga
in på internet de gånger du måste läsa
den utanför arbetstid.
7. Undvik att överkompensera och ta
på dig mer än du orkar och hinner
Om det är ditt första år så kommer det
ta mycket kraft och tid från dig att lära
känna arbetsplatsen, miljön, eleverna
och bygga din egen metod-, material- och
repertoarlåda. Det tar ungefär 3-4 år inn-
Musikläraren mars 2022
an man har tillräckligt med material i ba-
gaget för att kunna “freestyla” med saker
och därmed frigöra tid och ork. Överkom-
pensera inte din färskhet genom att ta
på dig massa extra saker och träna redan
från början i att säga nej till extra arbets-
uppgifter, även om de verkar små och inte
tar så lång tid. INGEN kommer tacka dig
om du stressar sönder
8. Bli medlem i facket och ha koll på
dina fackliga rättigheter som arbets-
tagare
När man jobbar på musik- eller kultur-
skola så är det ibland svårt att veta alla
rättigheter och skyldigheter man har som
arbetstagare. Hamnar du i trubbel eller
tvetydigheter med chef eller kollegor så
är det guld värt att vara med i facket. Det
är inte många kronor per månad, men du
kan få extremt mycket hjälp både från
lokal, regional och nationell facklig nivå.
Summan av kontentan för dig som
börjar som musiklärare
Du måste prioritera att ta hand om dig
själv först om du ska prestera bra och ha
roligt på jobbet, orka ett helt arbetsliv
och fortfarande ha ett liv du orkar med
utanför arbetstid! Stort lycka till med ditt
nya jobb!
”Bli medlem i
facket och ha koll
på dina fackliga
rättigheter som
arbetstagare!”
15

Skrivna och inte skrivna texter
i boken ”Att skriva låttexter” av
Gunnar Törngren
Notfabriken, 176 s
Gunnar Törngren, aktiv i Vi-
sans vänner, låtskrivare m.m.
har skrivit en bok om att skriva
sångtexter. Om du tycker att det
är det minsta kul att producera
egna texter får du här en bok
att använda efter eget huvud,
som uppslagsbok, inspirations-
källa eller bara för att gotta ner
dig i skrivandets konst. Boken
innehåller såväl tips om hur du
kan skriva, som resonemang om
kvalitéer, hantverk och funktion i
olika sammanhang.
I början av boken kan man känna sig
lätt förvirrad, för i Törngrens anda kan
man skriva si eller så, eller låta bli, el-
ler göra på ett annat sätt. Möjligheterna
tycks oändliga. Eftersom jag själv gil-
lar att skriva texter vet jag ändå att det
är just så det är. Det finns inte ett recept
på hur man skriver en bra text, utan det
finns fler! Dock framhåller författaren att
det kan vara bra att studera andras tex-
ter, att läsa in sig på och prova olika drag
som kan anses som texttypiska i olika
genrer. Många texttypiska drag samman-
faller ju med diktformens och i den här
boken får du många av dem förklarade, t
ex allusion, allitteration, olika former av
rim, zeugma, paradox, antites etc. Listan
är lång och författaren konstaterar att
kunskap är en tillgång! Jag betvivlar inte
författarens intresse för språket och hur
man kan använda det för att mejsla fram
en sångs olika språkliga aspekter. Att an-
vända språket som bärare av tonfall och
rytm är ett hantverk och vill du vara en
god hantverkare bör du träna.
Att fundera över vad som är en bra el-
ler dålig sångtext är i sig själv relativt
komplext. Jag tycker ändå att Törngrens
resonemang är berättigat. Når sången
fram till åhörarna? Har sången något att
berätta, eller förmedlar den en känsla? I
olika sammanhang, tider och genrer har
olika texter berört eller lämnat sin pu-
blik oberörd. Gunnar Törngren går därför
också in på hur du framför en sång, till
vem du riktar den och om du själv är nöjd
med din egen text och ditt framförande.
Vad lyssnar du in hos publiken – lyssnar
du efter negativ eller positiv feedback?
Det kommer att påverka din egen inställ-
ning till sången. Du får också läsa om hur
man kan tänka kring logik, trovärdighet
eller att rikta retoriska frågor till den som
lyssnar.
Om du har fastnat i ett sätt att skriva
på, så fungerar den här boken lite som en
färgpalett med många olika val. Du får en
mängd olika genrer – både äldre och ny-
are förklarade för dig och några övnings-
16
uppgifter i slutet av boken. Jag skulle säga
att boken passar en vuxen läsekrets. Jag
skulle knappast använda den i sin helhet
i arbete med t ex tonåringar. Däremot kan
man själv få uppslag och idéer att förvalta
vidare till en yngre generation.
I boken får du också en bild av männis-
kors längtan efter att uttrycka sig i form
av text och att den viljan tycks oändlig.
Författaren menar att vi människor alltid
kommer att känna det behovet. Så även
om han också tror att det i framtiden
kommer att utformas texter genom arti-
ficiell intelligens utifrån varierade möns-
ter, så kommer det alltid finnas den som
vill skriva sin egen visa eller text i någon
musikform.
Nåväl, Törngren uppmanar till att
känna textskaparens och musikskapa-
rens egen frihet, att utforska olika sätt
att skriva på, men sedan ändå gå sin egen
väg – och det är väl gott så! Många tex-
ter har blivit skrivna men många väntar
fortfarande på att få sättas på pränt och
bli till berg och floder, till levande möten
och skimrande ögonblick i en ny historia!
Om du redan skriver texter, eller är ny-
börjare och vill utveckla ditt skrivande, så
är det här en bok som du gärna kan an-
vända din tid på. Det är en bok du kan an-
vända när idéerna sinar och kunskaperna
om texttypiska drag tryter. Goda texter
förtjänar att skrivas och även läsas. Att
Törngren lyfter en del redan skrivna tex-
ter och deras textförfattare är ett plus.
Nu väntar världen på fler goda exempel!
Kristina Stenborg
Musikläraren mars 2022
Flaklåtar
och
sånger vid
våravslut-
ningar
I en artikel i Lärartidningen 2021
hämtar vi karaktärsdragen för
flaklåtar och sånger vid vårav-
slutningar i grundskolan.
Sångerna skall vara ljusa, positiva och
härliga och endast i dur. Visorna skall
andas hopp framtidstro och samhörighet.
Den ljusnande framtid är vår... beskrivs
såväl i den över hundra år gamla Student-
sången som i den betydligt yngre Laleh-
låten Goliat.
Vad gäller de äldre elevernas favoritlåtar
och som spelas på lastbilsflakan för vår-
berusade nybakade studenter så citeras
musikskribenten Jan Gradvalls låtval:
Flaklåtar
• ”Lev nu dö sen”, Miss Li
• ”Hon dansar vidare i livet”, Hov1
• ”Svag”, Victor Leksell
• ”Don’t you worry child”, Swedish House
Mafia
• ”Without you”, Avicii
• ”Cheap thrills”, Sia
Jan Gradvall ser flera gemensamma näm-
nare i låtarna som spelas på studentfla-
ken.
– En bra flaklåt ska vara fysisk i känslan,
få en att vilja hoppa upp och ned, och ha
en text som är lika lycklig som melanko-
lisk. Avicii gjorde de perfekta flaklåtarna.
Vad gäller avslutningslåtar i grundsko-
lan finns ”i dessa tider” en trend för en
revival av mer traditionella sånger enligt
artikeln. De lite mer högstämda sångerna
som ”Den blomstertid nu kommer” kom-
mer förmodligen alltid att sjungas
Grundskolans tio i topp
• ”Den blomstertid nu kommer”, psalm
• ”Idas sommarvisa”, Riedel/Lindgren
• ”Sommaren är kort”, Tomas Ledin
• ”Sommartider”, Gyllene tider
• ”I denna ljuva sommartid”, psalm
• ”Du gamla, du fria /nationalsången”
• ”Goliat”, Laleh
• ”Barfotavisan”, Mats Paulsson
• ”Wake me up”, Avicii
• ”Sol, vind och vatten”, Ted Gärdestad
Källa: Lärartidningen 2021
Till Utbildningsutskottet 220325

Musiklärarnas Riksförening (MR)

Tillgången av digitala verktyg måste stärkas

Att skapa musik digitalt är en del av kursplanens i musik centrala
innehåll och kunskapskrav. För detta krävs digitala dataprogram an-
passade för skolan, enheter som kan användas och en gemensam syn
på vilka program/verktyg som vi musiklärare och den svenska skolan
ska ha tillgång till.
I MR:s enkätundersökning under januari månad 2022 bland musiklärare runt om i Sve-
rige svarar 25% att dom helt saknar digitala verktyg för att kunna bedriva den undervis-
ning som styrdokumenten kräver.

25% av de resterande musiklärarna är oroliga inför framtiden då avtal löper ut, pengar
ska sparas eller de enheter som finns på skolan inte passar med programutbudet som Utbildningsutskottet
skolan kan använda
Hur ska den svenska skolan se ut?
50% av lärarna är mycket nöjda. Dessa 50% använder de program/digitala verktyg som Vilka regler ska gälla för lärarle-
resterade lärare inte har och får tillgång till. gitimation? Hur ska pengar till
forskning fördelas? Utbildnings-
Det framgår av enkätsvaren att jurister inom kommuner och privata skolkoncerner tol- utskottet behandlar forsknings-
kar GDPR olika. Det framgår också tydligt att skolor satsar olika mycket pengar på att frågor och alla utbildningsfrågor,
köpa in licenser för dataprogram. från förskola till universitet och
högskolor samt kommunal vuxen-
Musiklärarnas Riksförening vill med denna skrivelse visa på den ojämlikhet som råder i utbildning och yrkeshögskola. Där
svensk skola och som i förlängningen påverkar kvalité, förutsättningar och resultat för ingår även frågor om studiestöd.
eleverna i ämnet musik. Även rymdfrågor ligger på utskot-
tets bord.
Vi behöver snarast ett beslut och besked om vilket/vilka digitala programvaror som
”håller” såväl kvalitetsmässigt och som säkerhetsmässigt inom den svenska skolan.

r. . . . .
Musiklärare har just nu en situation där jurister i vissa kommuner godkänner program-

beva k a
varor som i andra delar av landet inte accepteras. Detta skapar en orättvis men framfö-
rallt en ojämlik situation.

MR
Ska vi musiklärare kunna bedriva en kvalitetssäkrad och rättssäker undervisning i di-
gitalt skapande behöver vi tydliga riktlinjer som gör det möjlighet för musiklärare att
få tillgång till programvaror anpassade till kursplanens innehåll samt till de operativ-
system som förekommer på marknaden, detta oberoende hur jurister och huvudmän
tolkar GDPR. Just nu är det många enskilda musiklärare som själva driver frågan mot
huvudmän och jurister, här behövs en nationell samsyn för att vi musiklärare ska kunna
utföra vårt uppdrag.

Göteborg 220325
Musiklärarnas Riksförening
Lotta Liljered

Musikläraren mars 2022 17

Kallelse till årsmöte 9 april 2022
MR:s årsmöte 2022 äger rum lördagen 9 april kl. 13.00 - 15.00 i
Göteborg; Villa Belparc, Slottskogen och på nätet

Anmäl dig till årsmötet genom att maila till:

musiklararnasriksforening@gmail.com
Väl mött 9 april!
Ta tillvara på denna unika möjlighet att kunna diskutera med kolleger!

Skriv ett förlag/motion till liljeredlotta@hotmail.com före 30 mars 2022

Föredragningslista
Hjälp oss bevara MR!!!

Vi söker medlemmar till

MR:s styrelse, då ett par le-
damöter kommer att lämna
Förslag till föredragningslista vid årsmöte med Musiklärarnas Riksförening sina poster vid årsmötet.
lördagen 9 april 2020, Villa Belparc, Slottsskogen, Götebrog och på nätet... Du musiklärare som har vilja,
tankar och idéer är hjärtligt
välkommen att kontakta oss i val-
Föredragningslista vid årsmöte med Musiklärarnas Riksförening 9 april, 2022 beredningen, så berättar vi mer
1. Årsmötets öppnande. om dessa spännande uppdrag!
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet. Utan styrelse-inget MR!!!
3. Fastställande av röstlängd. Presentation av de som är med via länk. Hör av er till:
4. Val av två justeringspersoner att jämte mötesordföranden justera
protokollet. Elisabet Möller (sammankal-
5. Fråga om mötets stadgeenliga utlysning. lande i valberedningen)) e-post:
6. Fastställande av föredragningslistan. elisabet.moller56@gmail.
7. Styrelsens verksamhetsberättelse. com (tel: 0705/118 119).
8. Revisionsberättelse.
9. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkning.
10. Fastställande av medlemsavgift för kalenderåret 2023.
Förslag: 100 kr/verksam, 50 kr/pensionär, gratis för studenter
11 Fastställande av budget för kommande verksamhetsår
12. Fråga gällande föreningens stadgar. Se förslag:
Ändring av antalet styrelsesuppleanter; från en suppleant till två
suppleanter
13. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
14. Förberedande information från styrelsen inför val
15. Val av föreningens ordförande och vice ordförande samt tre
styrelsemedlemmar och tv suppleanter.
16. Val av två revisorer och en revisorssuppleant
17. Val av valberedning
18. Musiklärarnas Riksförenings kommande verksamhet, verksamhets Är du en blivande sty-

19.
plan
Övriga frågor.
relsemedlem?
a Fortsatt medlemsrekrytering
b Utvärdering digital tidning, vad tycker medlemmarna?
c Idéer från medlemmar, finns önskemål om nya fokusområden?
20. Årsmötets avslutning.

Kungsbacka 22-02-27
Lotta Liljered. Ordförande, MR

18 Musikläraren mars 2022

 Mars 2022

MUSIKLÄRARNAS
RIKSFÖRENING
EN FACKLIGT OBUNDEN NATIONELL ÄMNESLÄRARFÖRENING FÖR ALLA MUSIKLÄRARE
OCH MUSIKLÄRARSTUDENTER SEDAN 1902!

VÅR FÖRENING HAR KANALER OCH MÖJLIGHET ATT VARA MUSIKLÄRARKÅRENS RÖST
TILL HÖGRE BESLUTANDE ORGAN

FÖRENINGEN KONTAKTAR OCH KONTAKTAS KONTINUERLIGT AV OLIKA BESLUTANDE

ORGAN FÖR SYNPUNKTER OCH SOM REMISSINSTANS. VI SAMARBETAR MED ANDRA
ÄMNESLÄRARFÖRENINGAR, AKTÖRER OCH ORGANISATIONER

FÖRENINGEN GER UT DEN DIGITALA TIDNINGEN MUSIKLÄRAREN

TILLSAMMANS KAN VI PÅVERKA, SAMVERKA OCH FÖRÄNDRA, MED VÅR ARBETSMILJÖ

OCH ÄMNETS UTVECKLING I FOKUS

TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD PÅ RIKTIGT

BLI MEDLEM REDAN IDAG OCH STÖD FÖRENINGENS ARBETE FÖR VÅR YRKESKÅR OCH
VÅRT GEMENSAMMA ÄMNE

Medlemsavgift/år: Scanna QR-koden i Swish-appen!

Yrkesverksam: 100kr
Pensionär: 50kr
Student: Gratis (fyll endast i formuläret på hemsidan)

Hemsida: www.mrmusik.se
E-post: musiklararnasriksforening@gmail.com

Musikläraren mars 2022 19

 Pandemin avslöjar våra Kulturstark
politiker som kulturella Kulturskola och psykisk hälsa
analfabeter Kulturskolerådet vill med projek-
tet Kulurskola och psykisk hälsa
ge fler unga bättre uppväxtvill-
kor genom att förebygga psykisk
ohälsa med kulturskolan som
I Frankrike, England och USA är det självklart för politiker att vara resurs. I satsningen får kultursko-
engagerade i kultur och idrott. För att vara en betrodd beslutsfattare lor i cirka 30 kommuner pröva
förväntas man också vara en läsande, lyssnande och gärna också nya metoder och arbetssätt, ex-
sportande människa. empelvis ”Kulturskola på recept”
För att kunna navigera genom livet och ta ansvar för dig själv och an- som handlar om att elever med
dra behöver man kulturell kompetens. För att vi ska kunna begripa psykisk ohälsa får förtur till kul-
det land vi bor i behöver vi inte bara kunna prata budget, lag och turskolan. Genom att undersöka
ordning och integration. Det behövs lite mer.... målgruppens behov kan projektet
Det är i den här stilen som Johan Lindqvist, Göteborgsposten, inleder se till att kulturskolan är en plats
en krönika från 2021. Han fortsätter.... där rätt stöd finns.
”Om vi inte också kan diskutera musik, film, litteratur förblir vi främlingar inför var-
andra. Segregationen är sällan så tydlig som i våra spellistor. Egentligen är inkom- En viktig del av projektet är också att in-
petensen inget nytt. Vi har sedan flera valrörelser tillbaka kunna fnissa lite besvärat volvera ledningen för att säkerställa att
åt partiledares rent undermåliga kunskaper, när det gäller musik, litteratur och film. det går att bedriva en stöttande undervis-
I bland har stämningen blivit lite mer knepig och ansträngd, som när kristdemokra- ning. Genom erfarenhetsutbyten och ett
ternas Ebba Busch 2017 argumenterade för att en svensk litteraturkanon skulle infö- bättre samarbete med Elevhälsan, för-
ras i skolan men sedan inte kunde identifiera vare sig Selma Lagerlöf, August Strind- eningar och andra institutioner ska kul-
berg eller Klas Östergren. turskolorna bli en bättre förebyggande
Lite taskigt av SVT som tes- tade Ebbas kunskaper kan och främjande aktör för att minska psy-
man kanske tycka. Hon är
tog en smäll för laget precis
“De har ingen an- allt annat en ensam. Ebba
som när fotbollsspelaren
kisk ohälsa bland unga.
Tomas Brolin intygade att ing vad det hand- han aldrig varit tillräckligt
I projektet deltar kulturskolor från Norr-
botten, Västerbotten och Södermanland.
sjuk för att ta sig igenom en
lar om” hel bok. Deltagande kommuner och aktörer kom-
mer även att mötas för att ta del av varan-
Vi har vant oss. Politiker har så mycket annat att tänka dras erfarenheter, och nya arbetssätt och
på. Så när kulturminister (!) Amanda Lind kom till guldbaggegalan utan att ha sett metoder kommer att testas. Kulturskole-
någon av de nominerade filmerna var det knappt någon som iddes rycka på axlarna. rådet ansvarar för spridning av erfaren-
Problemet är att det skarpt läge nu. Och då menar jag inte som när Gudrun Schy- heter och metoder till övriga kommuner
man kunde ta enkla poäng genom att hänga på Hultsfredsfestivalens camping, Mona samt det civila samhället.
Sahlin drog på sig en Springsteen-tröja eller att Sverigedemokraterna numera har
fritt fram att på en tom spelplan definiera svensk kultur som en mjödbrygd av Ultima Källa: Kulturskolerådet
Thule och ”Grindslanten”.
Problemet är att våra beslutsfattare uppenbarligen är obrydda inför kultur och inte
minst inför evenemang som konserter och festivaler. Det är kanske okej i goda tider
när allt rullar på. Då kan det ordna sig trots att Stockholms politiker städar undan
rockklubben Debaser som en jobbig fluga. Men inte nu.
Det är självklart att det ska vara virussäkrat innan vi går på festivaler och konserter
igen. Men jag vill att våra folkvalda, och gärna också FHM-gänget, ska visa lite pepp
inför att vi så småningom ska kunna träffas och ha kul. Att de ska manifestera något
som i alla fall liknar ett genuint engagemang.
Men det är bara tomt. Blankt. Pliktskyldigt. Man lägger upp stödpengar på bordet men
jag ser ingen lust, ingen glöd, ingen längtan tillbaka till vare sig festival¬trängsel eller
fullsatta fotbollsläktare.
Och den enda förklaringen jag hittar är lika enkel som nedslående. De har ingen
aning vad det handlar om.

Källa: TT

20 Musikläraren mars 2022

 Glöm kors-
orden –
spela efter
noter!
Korsord trodde vi var lösningen
och möjligheten till ett långt liv
och att hålla uppe en ”rapp”
hjärna. Klassisk musik har vi
också hört skall vara raketbräns-
le för knoppen, för att inte tala
om att spela efter noter.
Nu punkterar professorn Nicholas Spitzer
emellertid åtminstone de två första my-
terna i en intervju med The Economist.
Varken klassisk musik eller att spela spel
som schack ökar hjärnfunktionen, slår
Nicholas Spitzer, professor i neurove-
tenskap vid University of California, fast.
”De här teorierna har undersökts i detalj
och de håller inte. Det är en besvikelse på
sätt och vis, men det vi har upptäckt är att
fysisk träning är det viktigaste sättet att
hålla hjärnan i trim.”
Inte heller korsordslösning funkar så som
många tror, enligt Spitzer. En vandring i
skog och mark är bättre för hjärnan.
Att spela ett instrument är däremot en
kulturell aktivitet som stärker hjärnans
funktioner.
”Särskilt att lära sig att spela samtidigt
som man läser noter. Men träning är den
viktigaste faktorn, följd av rätt kost och
social interaktion.”, avslutar professor
Spitzer.
Källa: TT
Fem knep … och fem
som får saker du
eleverna ska undvika
att lyssna
Att använda ett icke-verbalt ledar-
skap som utgår från blick, gester,
rörelsemönster och tempo är nyckeln
för att lyckas enligt John Steinberg.
Här kommer fem tips om hur du kan
lyfta undervisningen genom ökad
röst- och kroppsmedvetenhet.
5. Använd rösten
Vill du uppfattas som tillgänglig? Använd
minipauser och en stigande intonation.
Vill du uppfattas som mer bestämd och
tydlig? Använd en lite hårdare ton men
tänk på att det kan vara svårt att ta emot
ett budskap i en alltför hård förpackning.
4. Koll på blicken
Be en kollega filma dig under en minut
när du står inför klassen. När du sedan
tittar observera var du har dina ögon?
Fångar du hela klassen eller har du fokus
på enskilda elever? Öva dig på att skanna
hela rummet så att alla känner sig inklu-
derade.
3. Frys gesten
Håll fast i en gest lite längre när du ger
instruktioner som exempelvis ”nu ska vi
…” En frusen gest understryker och gör
ditt budskap tydligare. Kombinera också
med att ta ett steg mot klassen medan du
håller gesten.
2. Pausera mera
Gör en paus då och då när du pratar. Det
skapar förväntan och tid för eleverna att
tänka över vad du har sagt.
1. Snåla på orden
Visa i stället din intention med hjälp av
gester. Här är ett exempel: Du får säker-
ligen ofta frågan ”vad ska vi göra?” trots
att du gett tydliga instruktioner. Då är det
mer effektivt att vara tyst, peka och titta
på instruktionerna som du skrivit upp på
tavlan.
Källa: Lärartidningen, Lärarens kroppsspråk
(Gothia kompetens), John Steinberg.
Musikläraren mars 2022
Lärare är gärna mer än verbala , lä-
rare pratar mer än gärna och lärares
röst ekar bland bänkar och I-pads.
röst- och kroppsmedvetenhet. Här
kommer fem saker som du som lärare
kan träna på att undvika... kanske?
1. Visa ”framfötterna”!
Göm dig inte bakom möbler. Det skapar
distans. Ta i stället din självklara scen
mitt i rummet.
2. Variera dig!
”Smutsa” inte ned en plats. Skilj varifrån
i rummet du ger positiv och negativ in-
formation. Om du står framme vid tav-
lan och ger gruppen en sträng tillsägelse
”smutsar” du ned platsen. Flytta dig till
en annan plats i rummet. Vänta någon
sekund innan du kommer med din upp-
maning.
3. Ta det lugnt!
Prata inte för fort. Andas och ta det lugnt.
För många ord gör att eleverna blir trötta
och tappar koncentrationen.
4. En mjuk blick
Stirra inte. En arg blick får eleverna att
inta försvarsställning. Undvik att spänna
ögonen i någon och slå bort blicken när
det blir en konflikt. Gå inte heller alltför
nära utan ge eleven lite utrymme, cirka
två meter.
5. Var stark!
Skyll inte ifrån dig. Det är inte elevens fel
om det är stökigt. Underskatta inte din
egen betydelse.
Fundera i stället på ditt eget agerande
och hur du kan slipa på kroppsspråket.
Öva, öva, öva.
Källa: Lärartidningen, Lärarens kroppsspråk
(Gothia kompetens), John Steinberg.
21
 Det ska vara lätt att köpa
instrument
Marita Lohmander, kategoriansvarig Utbildning och
Lärande på Adda Inköpscentral, har arbetat med att få till
ett avtal på musikinstrument som är enkelt att köpa från och
som har små, specialiserade musikleverantörer.

- Vi utvecklade ett nytt sätt att köpa på och utgick ifrån särskilda behov.
Vi tog in önskemål såsom hållbara alternativ, närhet till säljaren så att det går att prov-
spela innan köp, snabbhet i leverans, storlek på instrument för att passa olika åldrar på
barn och naturligtvis pris. Instrumenten är indelade i 22 produktområden och vi har 27
lokala leverantörer runt om i Sverige. Vi tycker att vi har lyckats!

Behöver du köpa instrument enkelt och samtidigt följa kommunens

inköpsregler? Vi hjälper dig hela vägen.
Besök oss på adda.se/musikinstrument

22 Musikläraren mars 2022

 Sätt färg på musiken
Färgkodning gör det enklare att förstå Instrument för färgspel:
och avkoda noter, tonhöjd och notnamn. Boomwhackers startpaket, från 1 200 kr
Använd samma färgskala i alla samman- Soundbellows tonbubblor, från 840 kr
hang, för både melodi- och ackordspel. Tonboxar, från 456 kr
Alla i gruppen kan vara aktiva samtidigt Klistermärken 300 st, 152 kr
och varje individ bli en del av det musi- (Samtliga priser exkl moms.)
kaliska sammanhanget. Passar alla åldrar.

Söker du ett bra

läromedel för
färginstrument?

Paketpris för 1 st
lärarhandledning
och 15 elevhäften:
675 kr (exkl moms).

Beställ direkt från oss eller hos din musikaffär, bokhandel eller där du har avtal.

Läromedel, noter, instrument och tillbehör för musikundervisning

031-963200 order@musikskolan.se www.musikskolan.se

Ansök om stipendium från MR!

Möjlighet att ansöka om stipendium har du som är
musiklärare och är MR-medlem
Ansökningsperiod för 2022 är: 7 januari till 15 mars och 20 augusti till 15 oktober
Stipendiesumma: 1.000 kronor - 10.000 kronor

Kriterier
Du kan söka stipendium inom följande områden:

· Du bedriver undervisning som ger synbara resultat för dina elever i din kommun och dess invånare i t ex form av konserter.
· Du planerar att bedriva musikprojekt på din skola, eventuellt i samarbete med annat ämne

Ansökan måste innehålla en beskrivning av ett konkret arbete eller projekt med en tydlig målsättning, tidplan och budget.
Projektet ska ha anknytning till ditt arbete som musiklärare.

Urvalsprocess
När ansökningstiden gått ut vidtar urvalsprocessen. I urvalsprocessen involveras då, MR:s styrelse och eventuellt andra musiklärare
med kompetens inom stipendieområdet. Styrelsens uppgift är att bedöma ansökningarna för att avgöra vilka ansökningar som bäst
svarar mot de uppsatta kriterierna. Föreningen kommer inte att motivera sina beslut när besked ges om vilka projekt som beviljats
stipendier. Du som inte fått din ansökan beviljad kommer att få besked via mail. MR:s beslut kan inte överklagas.

Stipendieutdelning
Stipendierna utdelas årligen i maj och november eller tidigare. Stipendiaterna kommer att publiceras på MR:s hemsida.

Redovisning av projekt
Senast ett år efter att stipendiet tilldelats dig förväntas du redovisa hur det har gått med ditt projekt.

Ansök om stipendium från MR!

Musikläraren mars 2022 23
GOTLANDS TONSÄTTARSKOLA

Utforska musiken!
Oavsett var du är och hur ditt skapande
ser ut så har du möjlighet att skapa din
egen musik på Tonis Online.

Anmäl dig till Tonis Online på:

gotlandstonsattarskola.se

24 Folkuniversitetet Musikläraren mars 2022

 Ny psalm-
bok
Svenska kyrkans nuvarande
psalmbok, Den svenska psalm-
boken, togs i bruk den första ad-
vent 1986. Nu förbereds en revi-
sion av psalmboken – en process
som kommer att ta åtskilliga
år. Beslut togs av kyrkomötet
2016 och 2018. Arbetet innebär
att både se över de psalmer som
redan finns i psalmboken samt
att finna nya psalmer. Inbjudan
att deltaga i arbetet kommer att
gå till allmänheten men även
professionella tonsättare och
diktare kommer att involveras.
Musikläraren kontaktar Henrik
Tobin, ordförande i arbetsgrup-
pen Psalmboken - revision.
https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken/formular-nya-psalmer-for-
svenska-kyrkan
bevak
MR
Foto: Jonas Tobin
– Anledningen till att psalmboken be-
höver revideras är bland annat att språ-
ket och samhället förändras, och att en
psalmbok ska innehålla psalmer från oli-
ka tider sida vid sida, säger Henrik Tobin,
Förstudiegruppens huvudförslag består
av en revisionsprocess med två parallella
spår:
• Nya psalmer – med öppen inbjudan dels
utifrån grundläggande kriterier, dels uti-
från specifika behov.
• Revision av Den svenska psalmboken
1986. I det arbetet ingår möjligheten att
pröva nya psalmer under processens gång.
En psalm ska överensstämma med Svens-
ka kyrkans tro, bekännelse och lära.
Psalmen ska kunna sjungas av en grupp
människor tillsammans, i första hand i
gudstjänstsammanhang i Svenska kyr-
kans församlingar.
– Beroende på hur omfattande man väljer
att de två spåren ska vara, kan processen
ta alltifrån tre till tolv år. Förstudien fö-
reslår att antalet nya psalmer ska ligga på
nivån ”liten”, och att revisionen ska ligga
på en ”mellannivå”. Det innebär språkliga
justeringar inklusive eventuella musika-
liska konsekvensändringar, samt att både
lyfta in och lyfta ut psalmer, fortsätter
Henrik Tobin.
Det finns en digital ”brevlåda” dit det går
att skicka psalmförslag.
”Brevlådan” finns på plats från 1 novem-
ber 2021 till 31 december 2022.
Bäste musiklärare!
Välkommen med förslag till
nya psalmer!
. .
.
a r. .
Musikläraren mars 2022
Upphandling
av musikinstru-
ment - avtal
Ett avtal för upphandling av
musikinstrument har utarbetats
mellan Sveriges Kommuner
och Regioner (SKR) och ADDA.
Avtalet trädde ikraft under våren
2021 och ska underlätta för kom-
muner samt se till att man följer
Lagen om offentlig upphandling,
LOU, när man köper in musik-
instrument till skolor, musikut-
bildningar och annan musikalisk
verksamhet. Avtalet är frivilligt
att använda.
– Vi har märkt av en ökad efterfrågan hos
våra kunder av ett nationellt avtal för att
underlätta inköp av musikinstrument.
Under 2019 kontaktade vi och åkte runt
till skolor, kulturskolor, musikaffärer och
musikinstrumentförsäljare för att ta reda
på hur verksamheterna såg ut, och har se-
dan arbetat för att skapa ett avtal, berät-
tar Marita Lohmander på ADDA.
Kommunen eller regionen betalar in en
medlemsavgift och sedan kan alla enhe-
ter använda sig av avtalet.
– Vi har något som kallas dynamisk rang-
ordning, så när skolan avropar, alltså ska
köpa, så tittar de på de olika avropspara-
metrarna och kan välja till exempel snabb
leverans, närhet, miljö, eller pris - vi har
försökt undvika att det ska bli »billigast
vinner«, vi vill inte skapa monopol utan
ville göra en lösning med många små
leverantörer. säger Marita Lohmander på
ADDA.
För info om avtalet se:
https://www.adda.se/upphandling-och-
ramavtal/vara-ramavtal-och-upphand-
lingar/ramavtal-och-avtalskategorier/ut-
bildning-och-larande/musikinstrument/
MR:s kommentar
MR har ifrågasatt att ett nationellt avtal
skulle underlätta för verksamma musik-
lärare att centralt upphandla utrustning
och musikinstrument. MR har då anfört
att upphandling hos en lokal musikaf-
fär är att föredra även om det kan vara
ekonomiskt födelaktigt att köpa in ut-
rustning och musikinstrument av en ”ut-
ländsk näthandlare”. MR värnar om att
bevara musikaffärer i närområdet som
kan sörja för personlig kontakt och ser-
vice.
Efter att ha läst informationen på www.
adda.se tror vi dock nu att upphandlings-
förfarandet knappast kommer medföra
några nackdelar för musiklärare.
25
 Musikote- Instrumen-
ket + Sing- tallektioner
back på skoltid
Favoritlåtar utan sång
Sedan hösten 2010 ger Musikoteket mu-
siklärare, pedagoger och elever i grund-
skolan möjlighet att på ett smidigt sätt
följa läroplanens musikdel och skapa po-
sitiva musikupplevelser. Under årens lopp
så har Musikoteket byggt upp en gedigen
kundstock med över 2000 st grundskolor
som dagligen använder deras tjänster
runt om i Sverige. Det digitala läromed-
let som Musikoteket presenterar på sin
hemsida är omfattande och innehåller
pedagogiskt material uppdelad i katego-
rier utifrån Lgr 22. Man hittar även över
400 stycken musikbakgrunder i lämpliga
tonarter anpassade för elever i grundsko-
lan som gör det enkelt att få till positiva
sångstunder tillsammans med eleverna.
En mängd olika genrer
Här kommer Singback in i bilden, för
sedan 2002 har de producerat tusentals
musikbakgrunder av grym kvalité i en
mängd olika genrer. Hos dom hittar man
sina favoritlåtar utan sång för att själv
kunna sjunga och bland deras kunder fin-
ner man solister, trubadurer, musiklärare,
resebolag, radio, TV och många andra.
Tack vare detta samarbete kommer utbu-
det av musikbakgrunder öka markant på
Musikoteket både med gamla klassiker
men också låtarna från topplistan. Tack
vare detta samarbete kommer även Mu-
sikotekets kunder få möjlighet att köpa
dessa bakgrunder direkt av Singback till
reducerat pris.
Om Musikoteket
Musikoteket grundades 2010 med en vi-
sion av att tillhandahålla ett webbaserat
läromedel i musik för grundskolan med
låtar, pedagogiskt material för kontinui-
tet, tradition och långsiktighet i musik-
ämnet.
Om Singback
Singback grundades i Stockholm 2002,
utifrån en enkel och klar idé: Att göra
musikbakgrunder av god kvalité då in-
tresset för att sjunga i olika sammanhang
ständigt växer.
26
Elever i Sävsjö kommun kom-
mer inte längre få lämna ordi-
narie undervisning för att del-
ta i musikskoleverksamheten.
Skolinspektionens utredning visar att
den kommunala musikskolans verksam-
het i Sävsjö till viss del bedrivs under
skoltid i grundskolan, vilket får till följd
att elever lämnar ordinarie undervisning
för att delta i musikskoleverksamheten.
Att elever tillåts gå ifrån ordinarie under-
visning för att delta i en fritidsaktivitet
är inte förenligt med bestämmelserna i
skollagen, som kräver att elever ska del-
ta i verksamheten om de inte har giltigt
skäl att utebli. Skolinspektionen bedömer
därmed att huvudmannen (Sävsjö kom-
mun) inte ser till att alla elever i grund-
skolan fullgör sin skolgång och deltar i
den verksamhet som anordnas för att ge
den avsedda utbildningen.
I oktober 2021 riktade Skolinspektionen
kritik mot Sävsjö kommun. Kommunen
ansågs strida mot skollagen genom att
elever hade möjlighet att ta del av mu-
sikskolans undervisning under skoltid.
Arbetssättet är väl spritt i många kom-
muner och är en tradition sedan många
år. En del elever har kunnat gå ifrån en
stund på lektionstid för att spela gitarr
eller piano.
Sävsjö kommun tog initiativ till en påver-
kanskampanj. Beslutet påverkar många
kommuner med stor landsbygd. Det är
enklare att låta musiklärare komma till
skolorna, än att barnen ska skjutsas till
musikskolan på fritiden.
Att försöka få till stånd en ändring av
skollagen tar dock betydligt längre tid
än den tid Skolinspektionen gav Sävsjö
kommun för att anpassa sin verksamhet.
Sedan vårterminens start används en-
dast håltimmar, raster och tid direkt efter
skoldagen för musikundervisningen. Det
framgår av kommunens svar till Skolin-
spektionen.
Källa: Kurlturskolerådet
Musikläraren mars 2022
Redan
1998...
Skåpmat?
Musik- och kulturskolornas
rättigheter i LPO 94 Motion
1998/99:Ub267 av Runar Pat-
riksson (fp)
I läroplanen för grundskolan LPO 94 har
ordet garantitid en viktig betydelse. Vissa
ämnen utgör grundstommen i garantiti-
den. Du ska kunna läsa, skriva och räkna
är viktiga påståenden i LPO 94. Men vi
får inte glömma bort att hjärnan har två
halvor som båda är i behov av stimulans.
Genomströmningen blir bättre när båda
sidorna är i trim. Ett bra exempel på detta
är att många högutbildade ofta också är
duktiga musiker. Därför är det av största
vikt att musik- och kulturskolorna få
en given plats i utbildningen av elever i
grundskolan, så tidigt som möjligt.
I tidigare läroplaner har musik- och kul-
turskolorna nämnts som viktiga inslag
i utbildningen och därför i skrivningen
haft rätt till att ta ut en elev till under-
visning i musik 20 minuter per vecka från
annat ämne. Många grundskolerektorer
tillämpar samma regel även idag men på
vissa skolor vållar den uteblivna skriv-
ningen problem. Problemet kan verka
litet men speciellt elever med långa rese-
avstånd kan ha svårt att komma till lek-
tioner efter skoltid.
Även i kommuner på landsbygden med
många småskolor och stora avstånd är
undervisning under ordinarie lektions-
tid enda möjligheten att ge alla samma
förutsättningar för att få musikundervis-
ning. Ett sätt att enkelt lösa detta pro-
blem är att återinföra den i motionen
nämnda skrivningen även i LPO 94.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger reger-
ingen till känna vad i motionen anförts
om att i LPO 94 ge de kommunala musik-
och kulturskolorna rätt att undervisa en
elev 20 minuter per vecka under annan
lektionstid.
Stockholm den 27 oktober 1998
Runar Patriksson (fp)
 MUSIKBÖCKER OCH DIREKTNOTER
NYHET!
179:-
PLEKTRUMTEKNIK
av Jonas Strandgård
Boken innehåller exempel
på olika speltekniker och tips
på hur du kan bygga upp
din egen anslagsteknik. Här
finns övningar och förslag
på hur de kan användas
som utgångspunkt för att
skapa egna linjer. Samtliga
övningar finns inspelade.
NOTPOOLEN AB | www.notpoolen.com
info@notpoolen.com | 08 753 79 96
Läs ett smakprov!
På notpoolen.com kan
du provläsa dessa och
många andra böcker.
249:-
ATT SKRIVA SÅNGTEXTER
Idéer och inspiration
av Gunnar Törngren
Hur gör jag för att skriva
en bra sångtext? I den här
boken bjuder författaren
på verktyg och tips kring
hantverket – utan vare sig
pekpinnar eller normer.
Boken passar både för eget
bruk och som kurslitteratur.
Musikläraren mars 2022
NYHETER FRÅN GEHRMANS
SenSuS KörmuSiK 1052 Sensus körmusik nr 1069
ALVA KLUM
LARS HALAPI
o
Känslolatarna
– som det känns när det känns
karm
rg An
ogbe
Karin Sk
Tretton sanger
för barnkör
d
me
upp
ng
S ju noter
SJUNG UPP MED KÄNSLOLÅTARNA
NOTER – som det känns när det känns
Karin Skogberg Ankarmo Alva Klum | Lars Halapi
En helt ny ingång till not­ Alva Klum har med sina di­
läsning ihop med uppsjung­ rekta och omtänksamma tex­
ning. Från enkla tonplatser ter gett barn och ungdomar en
går man vidare till dur, samling låtar att uttrycka sina
moll, klaver och tonarter. känslor genom. Sånger om allt
Ett kreativt komplement att från att börja skolan eller få
alltid ha till hands för barn­, vara ifred till funderingar om
ungdoms­ och vuxenkören. döden eller att vara kär.
www.gehrmans.se
order@gehrmans.se
Hösten 2022
7 - 9 oktober i Västerås
Information och anmälan:
www.estetkongress.se
27
 Mars 2022

MUSIKLÄRARNAS
RIKSFÖRENING
EN FACKLIGT OBUNDEN NATIONELL ÄMNESLÄRARFÖRENING FÖR ALLA MUSIKLÄRARE
OCH MUSIKLÄRARSTUDENTER SEDAN 1902!

VÅR FÖRENING HAR KANALER OCH MÖJLIGHET ATT VARA MUSIKLÄRARKÅRENS RÖST
TILL HÖGRE BESLUTANDE ORGAN

FÖRENINGEN KONTAKTAR OCH KONTAKTAS KONTINUERLIGT AV OLIKA BESLUTANDE

ORGAN FÖR SYNPUNKTER OCH SOM REMISSINSTANS. VI SAMARBETAR MED ANDRA
ÄMNESLÄRARFÖRENINGAR, AKTÖRER OCH ORGANISATIONER

FÖRENINGEN GER UT DEN DIGITALA TIDNINGEN MUSIKLÄRAREN

TILLSAMMANS KAN VI PÅVERKA, SAMVERKA OCH FÖRÄNDRA, MED VÅR ARBETSMILJÖ

OCH ÄMNETS UTVECKLING I FOKUS

TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD PÅ RIKTIGT

BLI MEDLEM REDAN IDAG OCH STÖD FÖRENINGENS ARBETE FÖR VÅR YRKESKÅR OCH
VÅRT GEMENSAMMA ÄMNE

Medlemsavgift/år:
100:-
Scanna QR-koden i Swish-appen!
Yrkesverksam: 100kr
Pensionär: 50kr
Student: Gratis (fyll endast i formuläret på hemsidan)

Hemsida: www.mrmusik.se
E-post: musiklararnasriksforening@gmail.com

28 Musikläraren mars 2022


Krönika
24 februari 2022
Jag har försökt skriva denna krö-
nika i flera dagar utan framgång.
Tanken för några veckor sedan
var att skriva om ljuset i covid-
tunneln, ljuset som våren kom-
mer med, ljuset. Sen hände något
som gjorde att mycket vändes
upp och ner igen, ljuset var inte
längre lika dominerade – ett nytt
mörker kom med kraft.
Som jag, och väldigt många med mig,
skrivit om tidigare står ofta vi lärare mitt
i reaktionernas centrum när saker händer
som påverkar oss människor på djupet.
I mötet med alla dessa barn och unga så
får vi bemöta, hantera och finnas där. Vi
får frivilligt, och ibland ofrivilligt, försöka
svara på frågor vi inte själva har svar på,
trösta, lugna och vara de trygga vuxna
som barnen förväntar sig möta. Detta är
inte alltid en lätt uppgift.
Torsdagen den 24 februari klockan
07.50 står jag och skriver på tavlan i mu-
siksalen, förbereder dagens första lektion
med en av mina klasser i årskurs 8. Vi ska
idag avsluta ett sångprojekt där eleverna
i små grupper ska redovisa sång. Förra
lektionen hade vi ett teoretiskt prov om
rösten, ljudbildning, sångtekniker och ut-
tryck, detta prov ska dom idag få tillbaka.
Jag hör från korridoren att det pratas
om dagens stora nyhet, jag hör hur vissa
uttrycker oro, jag hör några skämta om
att det värsta med nattens händelse är att
de inte kommer kunna köpa bensin till
mopparna om bensinen blir för dyr. Det
är här och nu det inte går att öppna dör-
ren och bara köra på, jag måste möta de-
ras tankar och frågor och bara vara vuxen,
oavsett vilket ämne som just nu står på
schemat.
Det blir snabbt tydligt att alla inte vet
vad som har hänt, ingen vet vad som
kommer hända härnäst, jag har absolut
inte svar på alla frågor men jag kan göra
”Det är
här och
nu det
inte går
att öpp-
na dör-
ren och
bara köra
på.”
något. Jag kan belysa vikten av källkri-
tik, jag kan prata om vårt gemensamma
ansvar för att upprätthålla en demokrati
och faran i att glömma, i stället för att
lära av historien. Och jag kan lyssna. När
jag efter en stund känner att det är dags
att styra in på det planerade lektionsin-
nehållet vill jag ändå skicka med dom
vikten av att upprätthålla en så normal
vardag som möjligt. Följ med i händelse-
utvecklingen men skydda dig från flödet i
sociala medier.
Att vara lärare är komplext. Att vara lä-
rare är i första hand att möta andra män-
niskor – gör vi inte det kan vi aldrig skapa
lärmiljöer där kunskaper och erfarenhe-
ter delas och utvecklar. Vi är viktiga för
så många. Både som vuxna men också för
upprätthållandet av en vardag, som även
när det blåser, står pall och tuffar vidare.
Ljuset har en fantastisk förmåga att all-
tid återvända – idag gick solen ner bakom
trädtopparna 17.51, imorgon får vi 6 mi-
nuter till.
Kungsbacka 5 mars 2022
Lotta Liljered
Ordförande MR
Musikläraren mars 2022
Musik och
kirurgi
Musik ökade effektiviteten
Under operationer spelar kirurgteamet
ofta musik i högtalare för att bli mer fo-
kuserade och hitta ett lugn. I en del stu-
dier som undersökt detta syns en positiv
effekt på kirurgin, medan andra visat på
motsatsen. Forskare från bland annat
Stockholms universitet har gjort en sam-
manställning av de studier som finns pu-
blicerade inom området för att ta reda på
hur det faktiskt ligger till
När forskarna gallrat bort studier med
låg kvalitet återstod bara sex studier. Av
dessa pekade majoriteten på en positiv
effekt. Bland annat blev kirurgerna mer
effektiva, mer exakta och kände sig min-
dre stressade när de fick lyssna på musiki
samband med ett ingrepp.
Några få studier pekade dock på att musik
och bakgrundsljud med hög volym kan
vara distraherande och försämra resulta-
tet av kirurgin.
I en studie analyserades operationer uti-
från hur många gånger någon i kirurg-
teamet behövt upprepa en fråga i ope-
rationssalen för att göra sig hörd. I nio
fall av tio skedde upprepningarna under
ingrepp då musik spelades. Förutom att
dyrbar tid gick till spillo skapade upprep-
ningarna frustration inom teamet, och
en ökning av ljudnivån när personerna
höjde rösten för att höras.
En annan studie tittade på patienter som
drabbades av en infektion efter sin ope-
ration. Studien visade att dessa patienter
haft en betydligt högre ljudvolym i opera-
tionssalen under ingreppet, jämfört med
de som tillfrisknade utan komplikatio-
ner. Denna studie gjorde ingen skillnad
på musik och bakgrundsljud, utan mätte
bara ljudnivån i rummet.
I den stora sammanställningen av de sex
studierna konstaterar forskarna dock att
musikens positiva effekter statistiskt
väger tyngre än de negativa. Samtidigt
framhåller de att volym och tempo är
viktigt att ha i åtanke för att inte riskera
att kirurger och operationssjuksköterskor
distraheras.
Världshälsoorganisationen, WHO, har
riktlinjer för ljudvolymen i operations-
salar. De rekommenderar inte högre
volym än 30 decibel, vilket ungefär är
nivån i ett tyst sovrum eller bibliotek.
Källa: Forsning och Framsteg
29
 Sverige Sjunger!
Alice Tegnér, en av de främsta skaparna av barnvisor i Sverige, ställde samman den första upplagan av
Sjung Svenska Folk 1906 för Samfundet för Unison Sång. Sedan dess har mycket hänt i Sverige och i värl-
den och nu är det dags att ge ut en ny uppdaterad upplaga av Sjung Svenska Folk. Den har nu fått namnet
Sverige Sjunger. Sångboken ska spegla all den rika kultur och de sångskatter som vi alla tillsammans äger
i vårt avlånga och stora land. Musiklärarnas Riksförening har medverkat vid tidigare utgivningar och har
en självklar plats i detta spännande arbete.
I denna nya uppdaterade upplaga vill Tidsplan

Vilka sånger
vi be alla musiklärare i Sverige att Under hösten 2021 kommer denna enkät
delta genom att gå till: https://forms. att gå ut för att samla in sånger. Våren
gle/9ETecMyScpJBHg8u6 2022 skall arbetet sammanställas i en ny

skall ingå i den

och skriva in: bokform och hösten 2022 skall den nya
fem traditionella sånger på svenska av sångboken delas ut till barn och unga i
svenska upphovspersoner skolorna runt om i Sverige i anslutning

nya sångboken?
fem moderna sånger på svenska av till skolstart.
svenska upphovspersoner (fr 1980-tal
och framåt)
fem sånger, som representerar de erkän-
da minoritetsspråken i Sverige samt ur de
invandrade nysvenskars sångskatter.

https://forms.gle/9ETecMyScpJBHg8u6

Uppmaning
Gå in på https://forms.gle/9ETecMyScpJBHg8u6 för att påverka innehållet i
den nya upplagan av Sjung Svenska Folk.

Ny unik sångsamling ”Sverige sjunger” (Pressrelease)

”Sverige sjunger” är namnet på en ny och unik sångsamling, som skall spegla hela den kulturella bredd och mångfald som finns i
Sverige inom vis – och sångrepertoaren. Sångsamlingen kommer att ge röst åt traditionella och moderna svenska sånger samt sånger
som representerar de fem erkända minoritetsspråken i Sverige, liksom invandrade nysvenskars sångskatter.
Det är ett samarbete mellan Samfundet för Unison sång och Musiklärarnas Riksförening, som skall bidra till ett bredare nationellt
intresse för sång och musik och de bjuder in allmänheten att ge förslag på sånger de vill skall vara med i en enkät via föreningarnas
hemsidor.
Musiklärarnas Riksförening och deras medlemmar kommer att engagera sina elever i skolan att föreslå sånger, som skall ”utgöra en
del av den framtida sångskatten i Sverige”. Sångsamlingen skall kostnadsfritt finnas tillgänglig i samtliga grundskolor och kommer att
anpassas för användning i undervisningen och vara i linje med Skolverkets kursplan för ämnesområdet musik i grundskolan. Detta är
ett långsiktigt engagemang, som är tänkt att skapa mycket glädje och bygga broar mellan människor i Sverige.
Bakgrund
Musiklärarnas Riksförening (MR) bildades 1902 i syfte att stärka musiken i skola och samhälle. Samfundet för unison sång (SUS) bil-
dades efter svensk-norska unionsupplösningen 1905 för att ”genom sång verka för att stärka modet och samhörigheten bland svensk-
arna”. En av grundarna var den kända kompositören av barnsånger Alice Tegnér. Samfundets ambition resulterade i sångsamlingen
”Sjung Svenska Folk”. Den utkom i sin första upplaga 1906 och har sedan dess utkommit i 41 upplagor. Den senaste versionen är från
år 1989.

”Att fritt kunna använda sin röst och sjunga sånger, som uttrycker din identitet och historia är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt
samhälle. Sångsamlingen ”Sverige sjunger” belyser detta genom att bevara traditioner, spegla samtiden och samtidigt lyfta framtiden med
alla de nya röster och sånger som idag klingar i Sverige.”
Charlotta Huldt, ordförande för SUS

”En efterlängtad gemensam sångsamling för alla…..Den nya sångboken ”Sverige sjunger”, som kommer att finnas tillgänglig både i handen
och på nätet, skapar en unik möjlighet att utveckla elevers röster och sångrepertoar samtidigt som den stödjer deras lust att lära och behov
av gemenskap med sina jämnåriga. Den digitala tekniken, i förening med traditionell tryckteknik, ger skolungdomar en möjlighet att känna
samhörighet med gångna tiders sångskatter, med andra kulturers sångtraditioner och med jämnårigas samtida kulturella uttryck”.
Lotta Liljered, Ordförande, Rune Fredriksson, Styrelseledamot, Musiklärarnas Riksförening

Kontaktuppgifter:
Charlotta Huldt-Ramberg - Ordförande, Samfundet för Unison Sång, Telefon: 070-319 49 11,
e-post: charlotta@sverigesjunger.se, www.sverigesjunger.se
Sören Ohlsson - Sekreterare, Samfundet för Unison Sång, Telefon: 076- 305 91 73,
e-post: soren@sverigesjunger.se, www.sverigesjunger.se
Rune Fredriksson, Musiklärarnas Riksförening Telefon: 073-370 40 16,
e-post: rune.fredriksson@bredband2.com, http://www.mrmusik.nu/

30 Musikläraren mars 2022

 HUVUD, AXLAR, KNÄ OCH TÅRAR

- en workbook för kulturutövare

Uppge
Mer än 100 tips och "Musikläraren" under
övningar som rör övrig information vid
beställning så bjuder
kroppen, tanken, vi på ett par
prestation, nervositet, hörselskydd!

lärande m.m.

Läs mer och beställ på

www.bodyartmind.se

Aktuellt från Bo Ejeby Förlag

Jan Bruér Lars Lilliestam Alfred Brendel Cecilia Rydinger

Lars Gullin Lyssna på musik Pianistens ABC Eric Ericson genom
Saxofonist och Upplevelser, En läsebok för mina glasögon
kompositör mening, hälsa pianoälskare
Ett personligt färgat por-
Närgånget och faktarikt Vad hör vi när vi lyssnar Ett inspirerande fyrverkeri av trätt av dirigenten som mer än
om en stor svensk musiker. på musik? Hur påverkas vi idéer kring pianot, pianospelet någon annan påverkat vår tids
Närmare 400 foton, original- av musiken? Vad gör den och musik i allmänhet. körsjungande.
noter och andra dokument. med vårt välbefinnande?
Musikanalyser av Jan Levander.
1991
Bo Ejeby Förlag
0706-85 91 47 30
info@ejeby.se år
2021
www.ejeby.se

Musikläraren mars 2022 31

Musikläraren Anette Mitander,
Stockholm, har avlidit i en ålder
av 64 år. Närmast anhöriga är döt-
trarna Isa och Ilona med familjer,
syster Inger samt övrig släkt och
vänner.
Rågsved, åtta trappor, fyra rum, två barn, en frysbox, 80 liters, det är bra… Anette föddes
1957 och storasyster Inger 1951 mitt i Framgångssagan Sverige. Föräldrarna Rune och ”Rågsved, åtta trappor,
Elsie Holmström gav döttrarna en trygg uppväxt i Hammarbyhöjden och Björkhagen,
mitt i ett blomstrande Folkhem. Somrarna tillbringades i stugan på Talludden i Saltsjö-
Boo eller i familjens Saab – med tält och gasolkök – på väg ner mot kontinenten. Det var fyra rum, två barn, en
en gång i ett svunnet Sverige. En sån sång är väl inget att ha? Men håll med om att en
köksfläkt över spisen, det är bra!
frysbox, 80 liters, det är
Låt oss sjunga en sång, så länge den varar… Anette visade tidigt musikaliska anlag och
antogs vid Adolf Fredriks musikklasser och Stockholms Musikgymnasium. Hon gick
ut Kungliga Musikhögskolan 1983 och blev en mycket uppskattad musiklärare på Rå-
lambshovskolan på Kungsholmen, Albäcksskolan i Hultsfred och Bäckahagens skola i
bra…”
Bandhagen, samt ansvarig för oräkneliga avslutningar och Lucia-tåg. Så, håll musiken
igång, så länge du kan!

Jag säger: Banne mej, den karln ska jag ha… Med skådespelaren Hans V Engström, känd
”Låt oss sjunga en sång,
som Uno i SVT:s Rederiet, fick Anette döttrarna Isa 1988 och Ilona 1989. Anette var gift
med Hans Mitander 2007-2014. Där hör du, lille plutt! Vet hut!
så länge den varar…”
Blå Stetsonhatt, sidenkravatt… Min moster Anette öppnade musikens dörr för mig till
revyns, musikalens och operans värld. Jag lärde mig Hasse & Tage, Povel Ramel, Mozart
och Bach. Min syster Ulrika, bror Markus och jag kan än idag framträda med revysånger
vid festliga tillfällen. Jag diggar dej, jag diggar dej… ”Jag säger: Banne mej,
Det finns ett hav, som ingen ser… På 70- och 80-talet sjöng Anette i S:t Jacobs Motett-
kör och turnerade i Europa med Arja Saijonmaa, som sjöng Mikis Theodorakis sånger i den karln ska jag ha… ”
översättning av Bo Setterlind. Ett djupt samhällsengagemang mot samhällets orättvi-
sor var det självklara patos som brann inom Anette. Så bygg en värld, en värld att leva i.
Nu gäller det ditt liv, ditt eget liv!
”Blå Stetsonhatt, siden-
När man ser på hur barna växer upp och står i... Anette kämpade tappert mot cancern
de sista åren med operationer, sjukhusvistelser och starka mediciner. Hennes lycka var
stor att den sista månaden få uppleva sitt första barnbarn. Jag tänker på moster Anettes kravatt…”
glada leende, hennes snabba intellekt och stora konstnärssjäl och höjer en skål: Och
man hoppas att barna, ändå får ett glas öl!

Estradören Mattias Enn, Stockholm ”Det finns ett hav, som

ingen ser…”

”När man ser på hur

barna växer upp och står
i...”

32 Musikläraren mars 2022

 ”Är du med på
noterna?”
I förra numret av Musikläraren fick vi en liten inblick från en not-
utgivares horisont och vi har bett att få mer information från den
världen.
Pia Åhlund, VD på musikskolan.se, berättar nedan från sitt perspek-
tiv som förläggare och läromedelsförfattare....
”I Sverige finns som bekant inte så
många, om ens någon, renodlad not-
handlare kvar med en stor fysisk butik.
Det är naturligtvis väldigt synd, men det
avspeglar både den tekniska utvecklingen
och förändrade musikaliska preferenser.
Själva begreppet nothandlare är dessut-
om så ovanligt, att stavningskontrollen
i Word föreslår näthandlare i stället för
nothandlare! Det säger en hel del om vart
utvecklingen har tagit vägen. Idag spelar
långt många fler instrument efter ack-
ordanalys än efter noter, på både piano
och gitarr, och med det enorma utbudet
och tillgängligheten av klingande musik,
behöver individen inte längre noter för
att tillgodogöra sig hur musiken låter. De
flesta kan utan att ens gå in i en skivaf-
fär lyssna på musiken och kanske lära
sig den på gehör eller ladda hem någon
snabbplankad version på någon internet-
sida.
Tanken svindlar! För lite mer än 100 år
sedan försörjde sig George Gershwin,
innan hans komponerande tog fart, som
notspelare, eller ”song plugger”, i en mu-
sikaffär i New York. På den tiden saknade
de flesta grammofon eller radio, så för att
tillgodogöra sig populärmusik gick man
till musikaffären och köpte noter för att
själv spela de senaste hitsen. För att veta
hur stycket lät tog man med sig noten in
ett bås där det satt en pianist som spe-
lade melodin för kunden (!).
Själv tillhör jag en generation som både
kunde gå in i en skivaffär och lyssna på
det jag eventuellt ville köpa eller besöka
Erdmans musikaffär i Göteborg för att
köpa noter. Musikaffären var inredd med
hyllor från golv till tak, längs med alla
väggar fanns det noter. Det var så högt
i tak att Erdman själv understundom er-
bjöd sig att klättra upp på notstegen för
att hämta ner det som en höjdrädd kunde
ville ha. På en pall satt hans åldriga mor
och övervakade affären med örnblick
Efter den eran har flera notaffärer tömts ”För att
veta hur
och lagts ner. Idag säljs det mesta via det
s k nätet. Men nu kommer det som ändå
är det fina i kråksången:
stycket
I Sverige har vi, tro’t eller ej, en livaktig
notbransch. Svenska musikförläggare är
lät, tog
flitiga utgivare och många gånger också,
parallellt med den egna utgivningen, bra
på att importera noter. Tänk bara att vi,
som är ett mycket litet språkområde i
världen, har så många spelskolor för olika
instrument, på landets eget språk!
Svårigheten med näthandel, jämfört med
man med
nothandel, är att ge kunden möjlighet
att ”titta i noterna” innan köpet, men
här är distansköplagen ett bra skydd för sig no-
ten in ett
felköp. Dessutom är det inte så svårt att
ringa till förlagen eller de svenska nät-
nothandlarna och be om råd och tips.
bås, där
(Nätnothandlare finns inte heller i Words
ordlista, men däremot nätbokhandlare…)
det satt
Mitt tips som förläggare och nothandlare
är att uppmana dig att ta kontakt med
din handlare. Köp de noter du behöver
och kopiera så lite det någonsin är möj-
ligt – och enbart om det är lagligt enligt
de avtal som finns.
Mantrat ”det finns inga noter” betyder
en pianist
oftast att den som upprepar det inte har
hittat det som söks och att ingen har frå-
gat. Jag kanske sticker ut hakan, men vi som spe-
lade me-
på musikskolan.se utför dagligen detek-
tivarbete för att hjälpa kunder få tag i det
de önskar, och jag är övertygad om att de
lodin för
flesta av mina kollegor i notbranschen
med glädje gör det samma. Noter är ju
vårt specialintresse!
kunden
En annan gång skriver jag gärna mer om
det här med trycktillstånd och risken för
monopolisering av rättighetsinnehav
men nu slutar jag med uppmaningen:
Hoppas att du är med på noterna!
Pia Åhlund
(!)”.
musikskolan.se
Musikläraren mars 2022 33
 Make Music Matter!
Make Music Matter- projektet går vidare….Den 13-19 december 2021 genomfördes kampanjen ”Make Music
Matter! I Have A Dream” till förmån för Musikhjälpen/Radiohjälpen. Skolkörer i hela landet sjöng ABBA-
låten ”I Have A Dream” i ett arrangemang som musiklärare Fredrik Berglund skrivit med tillstånd från
Benny Andersson. Bakom musikproduktionen ligger Tony Carlsson, gymnasielärare vid Academy of Music
and Business och Fredrik Berglund/RYTMUS Göteborg.
I samband med kampanjen producerades också en musikvideo med deltagande skolor. Denna video visades
för övrigt i direktsändning i SVT då projektansvarige berättade om kampanjen. Kampanjen samlade in ca
10 000 kronor, vilket enligt Musikhjälpen kommer att göra skillnad för många barn i världen. Kampanjen
är en fortsättning av skolprojektet Make Music Matter! I Have A Dream, ett samarbete kring Barnkonven-
tionen med ABBA The Museum och UNICEF Sverige under år 2019-2020. I projektet, som samtliga ABBA-
medlemmar ställde sig bakom, deltog ca 300 skolor från hela landet
Se musikvideo: https://play.lnu.se/media/t/0_rm63e8de?fbclid=IwAR1-hrLuTdFxyidC5QKOvUpw7Hu07cE-vShgumLI_Qf4j46jO3CPHBuefFM

Skolprojektet Make
Music Matter! STORIES
#ForABetterDay
Make Music Matter! Stories #ForABet-
terDay är ett projekt som pågår under
2021-2022, i vilket ca 400 skolor från
hela landet deltar. STORIES-projektet är
ett samarbete mellan Linnéuniversitetet,
Tim Bergling Foundation, Signatur – In-
samlingsstiftelse för musikfrämjande,
Soundtrap by Spotify, Wahzaa, NE och
Academy of Music and Business.

Skolprojektet har stort fokus på musik,

kreativitet och elevers välmående och
är ett ämnesövergripande projekt där
samtliga skolans ämnen kan delta i. Inom
projektets ramar kan eleverna bl a delta i
olika ”Challenge” och göra remixer i egna
musikproduktioner utifrån originalfiler-
na på några av Avicii:s allra största låtar,
till exempel ”Wake Me Up” och ”Without
You”. Den 6 april kommer det vinnande
bidraget från höstens Challenge-omgång
att offentliggöras i samband med en nät-
verksträff för musiklärare (Let´s Co-Net).
Förstapris är ett exklusivt möte med en
av Aviciis musikproducenter och ett be-
sök på Avicii Experience i Stockholm se-
nare i vår. Vinnare från vårens omgång av
Challenge kommer att presenteras under
maj månad.
I slutet av november 2021 var Make
Music Matter! inbjudna att medverka vid
ett seminarium på Kungliga Slottet för
att visa på musikens och dansens bety-
delse för barn och ungas välbefinnande.
Seminariet arrangerades av Kronprin-
sessparets stiftelse i samarbete med Tim
Bergling Foundation, Mind och Kungliga
Musikaliska Akademien, med stöd från
Kronprinsessan Victorias Stiftelse för Ve-
tenskaplig Forskning och Utbildning. In-
bjudna till seminariet var representanter
från näringslive, ideella organisationer
och musikbranschen. Syftet med semina-
riet var att lyfta fram frågan om och dis-
kutera barn och unga psykisk hälsa samt
att belysa hur musik och rörelse kan bidra
till ungas välmående.
För anmälan: https://lnu.se/mot-linne-
universitetet/konferenser/make-music-
matter/anmalan-till-skolprojektetFABD/
För mer info:
• Make Music Matter
• Tim Bergling Foundation/For A Better
Day
• Film från Gillboskolans projektarbete
• Tidigare pressmeddelande
• Make Music Matter på slottsbesök
Let´s Co-Net – nätverksträf-
far för musiklärare och
musikintresserade
Make Music Matter! anordnar sedan
december 2020 regelbundet interaktiva
nätverksträffar under olika teman. Syftet
med Make Music Matter! Let’s Co-Net
är att skapa gemensamma mötesfora för
musiklärare på nätet samt att erbjuda
kompetensutveckling genom olika sam-
arbeten som Make Music Matter har med
forskare, lärarutbildare i musik, musi-
kentreprenörer, organisationer etc. Nät-
verksträffarna har namnet Let´s Co-net
som står för ”tillsammans” på nätet”. I
dessa medverkar såväl akademi, skola
som musikbranschen.
Varje sändning utgår från ett aktuellt
tema, till exempel; läroplan och kursplan,
bedömning, musikskapande, musikpro-
duktion med digitala verktyg, kreativa
lärprocesser i musik, entreprenörskap,
digitala musikappar, etc..
Vid varje nätverksträff medverkar en
eller flera inbjudna gäster. Sändningarna
har formen av föreläsningar, workshops,
paneldebatter, artistuppträdande m.m.
Sedan starten i december 2020 har 8 nät-
verksträffar hållits med medverkande or-
ganisationer/stiftelser som: –…Skolver-
ket, UNICEF, Tim Bergling Foundation,
Musikaliska Akademien, Appar: We Are
Voice, Soundtrap, SoundLily, NoteSing,
Wahzaa. Läromedel i musik från förla-
gen: NE och Natur & kultur. Artister:
Oscar Stembridge, Mollie Minott, Dimp-
ker Brothers, Adée, Martin Rollinski, Yej
Gonzalez mfl.
https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/
konferenser/make-music-matter/digita-
la-natverkstraffar/

34 Musikläraren mars 2022

I Have A Dream...
Tim Berling
Collab 2 Compose - kollabora-
tivt musikskapande
Make Music Matter! Collab 2 Compose
är ett internationellt samarbete mellan
Make Music Matter!, Linnéuniversite-
tet, Stiftelsen Signatur, musiktjänsten
Soundtrap by Spotify och Wahzaa och
Birmingham Royal Conservatoire. Pro-
jektet har stor tyngdpunkt på kollabo-
rativt musikskapande i syfte att främja
musikaliska kreativitet, språklig förmåga
och kulturellt utbyte mellan skolor i Stor-
britannien och Sverige. Projektet startade
som ett pilotprojekt våren 2021 och pågår
i större skala under 2022. Collab2Com-
pose genomförs även som ett skolprojekt
där endast svenska skolor deltar.
För intresseanmälan: https://lnu.se/mot-
linneuniversitetet/konferenser/make-
music-matter/anmalan-till-make-music-
matter-collab-2-compose/
På gång under våren 2022
Stories #For A BetterDay
• Nätverksträff Make Music Matter!
Let´s Co-Net 6 april kl. 15.00-16.30
”Vilka kompetenser utvecklas hos den
som arbetar med musik?” Medverkande
musikentreprenören, artisten, låtskriva-
ren, skivbolagsdirektören Ola Håkans-
son. Andra medverkande är bl a Natur
& Kultur presenterar Digilär - ett nytt
läromedel i musik för årskurs 7-9. Anmä-
lan senast 4/6. Länk: https://lnu.se/mot-
linneuniversitetet/konferenser/make-
music-matter/digitala-natverkstraffar/
mmm220406/
• Kampanjen Make Music Matter! I
Have A Dream till förmån för Ukraina
Under april månad kommer en manifes-
tation och insamlingskampanj för Ukrai-
na att genomföras bland Sveriges skolor.
https://w w w.facebook.com/
groups/265470805595212
• Make Music Matter! i TV4 nyhets-
morgon
Make Music Matter! har fått en in-
bjudan att medverka i TV4 Nyhets-
morgon och berätta om skolprojektet
STORIES#ForABetterDay. Detta inslag
har flyttas fram till senare i vår p g a kri-
get i Ukraina.
• Make Music Matter! på Järvaveckan
1-5 juni
Make Music Matter! STORIES #ForABet-
terDay kommer att utgöra en del av inne-
hållet vid Järvaveckan 2022 1-5 juni 2022.
Järvaveckan är en årligt återkommande
politikervecka och folkfest på Spånga IP i
nordvästra Stockholm, där företrädare för
svenska politiska partier, intresseorgani-
sationer och företag samlas och diskute-
rar politik och samhällsfrågor. Make Mu-
sic Matter! kommer att hålla till en mobil
musikstudio i en glascontainer där unga
kommer att få möjlighet att skapa musik
i kollaborativa former, bl a med några in-
bjudna musikproducenter. Det kommer
också att vara artistuppträdande på Stora
scenen. Årets Järvavecka är särskilt in-
tressant, eftersom den infaller under va-
låret där alla partiledare från riksdagen är
inbjudna som talare. Senaste gången Jär-
vaveckan genomfördes i fysisk form 2019
samlades över 50 000 deltagare.
För kontinuerlig uppdatering av verk-
samheten se: Facebook Make Music Mat-
ter!
https://w w w.facebook.com/
groups/265470805595212
Göran Nikolausson
Musikläraren mars 2022 35