You are on page 1of 4

ILOCOS SUR POLYTECHNIC STATE COLLEGE

Tagudin Campus

MODULE
Name: JEROME ONATO
Course & Year: BAEL 4
Subject: EL 127 – LANGUAGE AND POWER

A Lito a nakiinnammuyo
kadakuada.
agpatpat (v.) – to cut grasses which
will be used for feeding livestock arsab (a.) – a voracious person who
grabs the food of others
Example: Napan ni Andrew
sadiay taltalon tapno Example: Dina nalapdan iti
agpatpat ti kanen dagiti gumilgil-ayab a rurodna ket
dinguenna. dagdagus a tinasona ti arsab
a kabsatna kalpasan iti bigla
ambingan (v.) – to steadily look a panangkimmeg daytoy ti
upon the food of others as if you makan nga adda kadagiti
want to get it from them dakulapna.
Example: Kinunana a mismo
iti imatang iti kabsatna a
masapul a gumatang iti B
bukodna a makan tapno
balang (a.) – someone who strolls
saanna isuna ambingan.
and who does not want to go home
agsaray (v.) – to look for rice grains to eat for lunch
in the fields that were left after the
Example: Tila napnapananda
harvest
dagiti balang nga aggayyem
Example: Kalpasan iti gapas, nga urayla dida ammon no
nagturong dagiti buyot iti sadino iti pagawidanda.
ubbing kadagiti kataltalunan
balang-balangen (v.) – to make
tapno agsaray kadagiti
something without care and effort
nabatbati nga irik.
Example: Gapu ta nagtuok a
ammuyo (n.) – a kind of bayanihan
sungbatan dagiti modyulna,
where you voluntarily help other
binalang-balangna lattan;
farmers in exchange for the help
basta kano adda maipasa.
that they have given to you during
the planting and the harvesting bantay-sabot (a.) – in a game
seasons especially hide and seek where the
seeker remains stationary in his or
Example: Gapu iti
her location and is afraid to go away
panangtulong kenkuana
from the base
dagiti padana a mannalon,
kas panangipakitana iti Example: Inuy-uyaw dagiti
panagyaman ken kaay-ayamna ni Julia a
panagsubalitna, awan kunkunada kenkuana,
duadua a nagtignay ni Ka- “bantay-sabot doble agala!”

Course Code: 127


Descriptive Title: LANGUAGE AND POWER Instructor: MRS. FEMARIE CAPISTRANO
ILOCOS SUR POLYTECHNIC STATE COLLEGE

Tagudin Campus

MODULE
bislak (n.) – any kind of stick that intero ti issiyag ti naaryud
can be bent and is commonly used ken garampang a ballasitang.
to strike hardheaded children
Example: Pimmidot iti bislak
ni Apo Maria sana insaplit I
kadagiti likod ti saka ti
impupok (n.) – pertains to canned
sulpeng nga anakna.
goods especially sardines
bayat (c.) – while
Example: Gapu ta masadotak
Example: Bayat iti inda nga agdengdeng,
panagdigus iti karayan gimmatangak lattan iti
Amburayan, inragpingda ti impupok.
nagpana kadagiti lames.
buyok (a.) – an extremely
unpleasant odor like a rottemed egg K
Example: Tallo a piraso a kagimongan (n.) – humanity
buyok nga iklog ti manok ti Example: Madama a
nabuong kalpasan a natnag maipaspasango ita iti intero a
dagitoy manipud iti nadadael kagimongan iti saknap a
a baki. pandemya.
kater (a.) – in the hide and seek
game when the seeker is not
D
capable to find his or her playmates
dambel (a.) – a newly coined word
Example: Haanna masapulan
that is used to describe a person
dagiti kaay-ayamna nga
who does not know much
aglinglinged isu nga agkater
Example: Saan a nasayaat isunan.
nga angaw ti panangibaga a
kirmot (a.) – niggard
dambel iti maysa a tao gapu
laeng ta nagkammali bassit. Example: Kirmot ti ikitmi;
awan pay sirsirbina a
dulpet (a.) – foolish or silly
padpadiguan.
Example: Dulpet nga inanak!
kumaw (n.) – someone who kidnaps
children along the streets and gets
their internal organs
G
Example: Dagiti makunkuna
garampang (a.) – a flirt (girl) a kumaw ket nakaluganda iti
puraw a van ken agal-alada
Example: Apaman a kadagiti awan gawayna nga
limmabas iti sanguananna iti ubbing.
maysa a nataraki a baro,

Course Code: 127


Descriptive Title: LANGUAGE AND POWER Instructor: MRS. FEMARIE CAPISTRANO
ILOCOS SUR POLYTECHNIC STATE COLLEGE

Tagudin Campus

MODULE
L iti social media isu a masapul
nga agsukisoktayo.
laad (a.) – ugly: not looking good
pamalatpatan (n.) – a way of doing
Example: Ti tao a barbasan things
ket naglaad a buyaen.
Example: Malaksid iti
panagkalap, ania pay dagiti
pamalatpatan nga inka ar-
M aramiden tapno mapakanmo
ti pamiliam?
mannakar (n.) – a test-taker who
copies the answer of his or her patapongan (v.) – to guess (the
seatmate answer of a difficult quiz or test
item)
Example: Ni Jasmin ket
mannakar; saan gamin a Example: Saanna a malagip
nagrepaso. no ania iti umiso a sungbatna
ti maikapito a saludsod isu a
Marites (n.) – someone who spreads
pinataponganna lattan.
gossips behind others especially a
neighbor or a barriomate
Example: Ni Betty ket maysa S
a Marites; adu iti
madakdakamatna maipapan salawasaw (a.) – dishonest
kadagiti kaarrubana.
Example: Salawasaw dayta
nga aglaklako, gamin
ibagana a sadiwa dagiti
N tagilako na a sidsida uray no
saan.
nakabkablaawan (v.) – when
someone got sick after he or she sirbis (n.) – a person who takes a
was allegedly noticed by someone bicycle without asking a permission
who passed away from the owner
Example: Killaat a naggurigor Example: Binirngasanda iti
ni Blessy ket maipagarup a sirbis ni Cardo agsipud ta
nakabkablaawan. ugalina ti agala ti biskleta
uray no saanna nga
impakada iti makinkukua.
P subeg (a.) – a stubborn (child)
palso (a.) – used to describe a Example: Tinagi-awanna
misleading or false (belief, dagiti bilin dagiti dadakkelna
knowledge, etc) ket gapu iti kinasubegna,
Example: Nagadu iti palso a gistay isuna a naisagmak.
damdamag ti agraraira itatta sursurando (a.) – refers to a person
who is fond of strolling elsewhere

Course Code: 127


Descriptive Title: LANGUAGE AND POWER Instructor: MRS. FEMARIE CAPISTRANO
ILOCOS SUR POLYTECHNIC STATE COLLEGE

Tagudin Campus

MODULE
Example: Sursurando a Example: Ubbaw a panagayat
talaga ni Angelo agsipud ta ti insupapakna kadagiti
tila madandanonna. tattao a timmulong
kenkuana.
switek (a.) – very deceptive
ugma (n.) – long long time ago
Example: Isu metla gayam a
kanayon a mangabak isuna Example: Dagiti arkeologo ket
iti sugal gapu ta na-switek. nakadiskubre kadagiti
bambanag iti uneg iti maysa
supay-a (int.) – an interjection that a kweba a mapapati nga
is used to express an agreement to inaramat dagiti tattao idi
something that is being spoken ugma.
Example: “Supay-a!” Kuna ni
ugsa (n.) – derived from the first
Berta apaman a nanggegna ti
syllables of the words uggot and
kinuna ni Lilia maipapan ken
saluyot
Moling.
Example: Nagsida kami ti
ugsa di kalman.
T umallatiw (v.) – to migrate or move
(from one nursery or palayan) to
tarakitak (a.) – very quick in
another
speaking and has incessant
thoughts to say Example: Kalpasan a
naitugkelda dagiti bunubon,
Example: Nagtarakitak la
immallatiwda iti sabali a
unay tay maysa a reporter a
kinelleng.
naiyakar ditoy La Union a
naggapo sadiay Bombo uraydtam (int.) – a shortened
Radyo Vigan. version of uray dita kan
tugking (a.) – incapable of walking Example: No dika agpudno,
properly due to a leg injury uuraydtam!
Example: Manipud idi
naaksidente isuna gapu iti
motor, nagbalin isunan a Y
tugking.
yantangay (c.) – while: during the
time that

U Example: Yantangay
madama iti pasken, madama
ubbaw (a.) – not sincere or earnest met ti sugal.

Course Code: 127


Descriptive Title: LANGUAGE AND POWER Instructor: MRS. FEMARIE CAPISTRANO

You might also like