His To Rien Is Orm Land Malm Ko Ping

15
Det ständiga knekthållet 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Den som ställde upp med häst och ryttare Lilla Malma
tan 13
kyrka i ngsga
i kungens vaktstyrka slapp betala skatt. T 5-6
22 7
Det bestämdes år 1279 och det blev grunden Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
till att adeln bildades och att militärväsendet 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
utvecklades. s ga
Malmahed
12
26 hu 11
27
d
Ba
Någon fast armé fanns inte. Vid krigsfara 28
Ku
n g sg
atan
utsågs mellan var tredje och femte man till La
n dsv
soldat. Vid behov kunde man också leja ägsg
atan
soldater utomlands, de stred mot betalning Gå i vilken ordning du vill. Mot
och kallades legoknektar. Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
Båda dessa system hade nackdelar – det första

1. Det ständiga 16. ”modell Plevna”
var orättvist och det andra mycket dyrt.
knekthållet
År 1682 infördes istället indelningsverket som 17. Krig på allvar
2. På heden
var i bruk fram till 1901. 18. När soldaterna
3. Knektar och marscherat ut
Vad var då indelningsverket? Man kan säga beväringar
19. Med plats för allt
att det var ett system för att ha en vältränad 4. På vakt
20. Rusthåll blev
armé som snabbt kunde kallas in, utan att 5. Musik till marsch militärskola
staten behövde betala lön till soldaterna. och dans
21. info
Istället var det bönderna som fick avlöna 6. Veva och lyssna
22. ”Gud med oss”
soldaterna. Några bondgårdar bildade ett 7. ”på stubben”
23. Gustafs stad blev
rote som hade ansvar för en soldat, vilket 8. info Malmköping
innebar att ge soldaten bostad, mat och övrigt 9. Sova under tak 24. Officerarna och
livsnödvändigt. 10. Alle man till tvättning hierarkin
25. Högtidligt
För bönderna fungerade detta som ett slags 11. Maten på heden
och uppsluppet
skatt samtidigt som de slapp att själva bli 12. Järnvägen
26. Officerarnas
utskrivna till soldater. 13. Sovsalar
dukade bord
och gymnastikhus
Systemet brukar kallas för det ständiga knekt 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
hållet. Samtidigt fanns rusthållen där gårds kvinnor och andra
och magont
ägaren, vanligen på stora gårdar, åtog sig att 28. 15 krogar
15 info
anskaffa och underhålla en ryttare med häst
och utrustning. För detta blev rusthållaren
befriad från grundskatt.
I ett samhälle, där byte av varor och tjänster
var vanligare än kontanta pengar, var detta
tema
ett naturligt sätt, både att avlöna anställda

och betala skatt. Till exempel fick officerare,
präster och andra statligt anställda, gårdar att Fältövning 1895.
försörja sig på.
Soldaterna
En del av Region Sörmland
Övning i början på 1900-talet. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden ”His torien i Sörmland ” f inns på många plat ser i länet. Alla sk yltar f inns at t se på w w w. s o rm l a n d s mu s e u m . s e
Det ständiga knekthållet
Totalt fanns omkring 50 officerare och 1200

soldater i Södermanlands regemente under
indelningsverkets tid. Var och en hade sin
”tjänstebostad” vilket betydde att det fanns
50 boställen och 1200 soldattorp fördelade
över hela landskapet.
Nio av soldattorpen låg i Lilla Malma socken.
De ingick i regementets 4: e kompani som
hette Oppunda kompani. I socknen fanns
även tre rusthåll vilka ingick i Lif-Regemen
tets Grenadiers-Corps i Örebro.
Att indelningsverket fungerade berodde bland
annat på att övningarna tog så pass kort tid
att man också kunde sköta sitt jordbruk hem
ma på torpet.
Under 1800-talet började systemet bli både
opraktiskt och föråldrat. Ett av skälen var att
det grundade sig på en enda grupp, nämli
Övning på Malma hed 1863. Till höger regementsbyggnaden, idag kallad Stadshuset. Mot skogen syns militärernas förläggningstält.
gen bönderna. Och den gruppen blev stadigt
”
mindre, i takt med att nya näringar växte
fram, industrialiseringen tog fart och allt fler Medan musiken spelade och vi
flyttade till städerna. skyldrade gevär vecklade chefen
för fanvakten ut regementets
År 1812 infördes beväringen, en form av gula fana med den svarta gripen.
värnplikt som fungerade som personalreserv Officerarna sänkte sina sablar.
till den indelta armén. Det var en imponerande militärt
Beväringarna var mellan 21 och 25 år och skådespel åtminstone för mig
gjorde en förenklad värnplikt i cirka 10 dagar som dittills inte varit med i större
per år. Man kunde dock betala och därmed förband än bataljon.
låta någon annan göra ens uppgift. Bevä Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin
ringarna var oftast bonddrängar i det civila. studentvärnplikt på 500 dagar.
Beväringstiden utökades successivt så att den

var 90 dagar år 1890.
År 1901 avskaffades indelningsverket och
ersattes med allmän värnplikt. Alla män blev
nu skyldiga att göra militärtjänst under en
tema
viss tid. Systemet fungerade fram till mitten

av 1990-talet och från 2010 ersattes den av en
frivillig utbildning.
Beväringar rastar och lagar mat i augusti 1902.
Soldaterna
Fanjunkare C A Ahrén i början på 1900-talet.

Kusken är okänd. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
På heden 16
14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Hedar, moar och slätter. Det krävdes stora Lilla Malma

tan 13
kyrka ngsga
plana ytor när soldater skulle samlas för ut Ti
5-6
22 7
bildning och militära övningar. Hembygds- 24-25 4 8-10
gård 20-21 23
I landet fanns 32 olika övningsplatser och de 1-3 n Museet
ta Malmahed
ga
flesta regementen förde en ambulerande till 26 hu
s
11
12
27
d
varo. Först mot slutet av 1800-talet, när man
Ba
Ku
28 n g sg
övergav tälten och byggde fasta anläggningar, La
atan
n dsv
fick alla regementen bestämda övningsplatser. ägsg
atan
Södermanlands regemente bildades 1627 och Gå i vilken ordning du vill. Mot

övningarna bedrevs till en början på olika Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
håll i Sörmland. År 1771 fick regementet en

1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
ny chef som hette Gustaf Adolf von Siegroth.
hållet
Han insåg att den sandiga heden utanför Lilla 17. Krig på allvar
2. På heden
Malma kyrka skulle bli en utmärkt plats för 18. När soldaterna
regementet. 3. Knektar och marscherat ut
beväringar
Marken disponerades av rusthållet Malma 4. På vakt
20. Rusthåll blev
och av länsmansbostället Malma by. Rege 5. Musik till marsch militärskola
ringen biföll von Siegroths förslag och 1774 och dans
21. info
kunde Malma hed invigas som fast övnings 6. Veva och lyssna
plats för Södermanlands regemente.
7. ”på stubben”
På heden samlades hela regementet för ge 8. info Malmköping
mensamma övningar. Länge rörde sig dessa 9. Sova under tak 24. Officerarna och
regementsmöten om ett par veckor. I slutet av 10. Alle man till tvättning hierarkin
1800-talet förlängdes de till 90 dagar. 25. Högtidligt
11. Maten på heden
och uppsluppet
Mellan de stora mötena samlades officerare 12. Järnvägen
26. Officerarnas
och soldater som bodde nära varandra till 13. Sovsalar
dukade bord
övningar, ibland så ofta som en gång i veckan. och gymnastikhus
27. Företagsamma
Då användes kyrkbacken i den egna socken. 14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
Det fanns 1200 indelta soldater och cirka 50 28. 15 krogar
15 info
officerare. Under 1800-talet kallades desutom
in ett antal unga män, så kallade beväringar.
De skulle fungera som personalförstärkning.
Med tiden blev de fler och övningstiderna
blev längre.
”
Överst: Delar av Oppunda kompani i juni 1863.
Till höger syns tälten och gevärsbarackerna som ser
När de indelta soldaterna och beväringarna De flesta av de värnpliktiga hade
tema
ut som parasoll och som var ställningar för gevären

var på heden samtidigt, kunde de bli över aldrig lossat ett skott och mången med tak av granris. Lägg märke till de unga musiker-
na längst fram.
2000 personer. av de unga krigarna kände sig
Under: Skjutövning vid förrådet, 1890-tal.
kusliga till mods, då han höjde
Soldaterna
geväret för att fyra av sitt skott. En del av Region Sörmland
Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands

Exercis på Malma hed omkring 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden
regemente åren 1874-1905.
”His torien i Sörmland ” f inns på många plat ser i länet. Alla sk yltar f inns at t se på w w w. s o rm l a n d s mu s e u m . s e
På heden
Utbildningen gick ut på att soldaterna skulle En dag på heden år 1900

kunna hantera sin sex meter långa pik eller
05.00 Revelj
musköt och senare gevär. De skulle också
kunna använda sin värja eller huggare samt 06.00 Frukost, växelvis kaffe eller
senare även bajonetten. the samt en bulle
07.00-09.00 Övningar, mest
Det var viktigt att ge och förstå komman
exercis och instruktioner
don liksom att lära sig rörelse och gruppering
under strid. Hur man förlades i läger och hur 09.00-10.00 Grötfrukost
man skulle gå från marschordning till strids 10.00-12.00 Övningar
ordning var andra viktiga moment soldaterna
12.00-15.00 Middag och
måste kunna.
middagsrast
Officerarna övade även befälsföring, det vill 15.00-18.00 Övningar
säga leda grupper av meniga soldater.
18.30 Aftonmål
En soldat skulle vara stark och ha god håll
ning. Inte bara för att bli en bra krigare utan
också för att man ansåg att de yttre egenska
”
perna var en spegling av de inre. Därför skul
le soldaten ha vårdad klädsel och ett trevligt Bland annat förekom övningar
uppförande. såsom hävvarv, lodhängande
äntring på gymnastikappareljens
Fysisk fostran ingick i utbildningen. Förutom
linor och efter denna rätt
marschering övade man simning och gym
ansträngande rörelse utfördes
nastik på hinderbana.
någon avledande, för hjärtslaget
Både soldater och officerare har beskrivit vad lugnande samt ytterligare andra
de gjorde på fritiden. På söndagarna kom till dagövningen hörande rörelser.
ibland släktingar på besök, man festade med Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
kamraterna på någon av köpingens många regemente åren 1874-1905.
krogar eller så blev det en kväll på dansbanan
som låg intill högvakten vid heden.
” Själva exercisfältet var mycket

litet. Mer än en bataljon kunde
icke uppträda där i sluten
exercis på heden, som förut varit
trädbevuxen. Därom vittnade
trästubbar, vilka ännu finnas kvar,
tema
ehuru de av det eviga stampandet Gymnastik på Malma hed under ledning av Hjalmar Trafvenfelt, ca 1900.
aldrig vågade visa sig ovanför
jordytan.
Soldaterna
Carl A Bäckström var kapten vid regementet 1909-1914. En del av Region Sörmland
Hjalmar Trafvenfelt leder gymnastiken, ca 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Knektar och beväringar 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Den indelte soldaten (knekten) hade bostad, Lilla Malma

tan 13
kyrka i ngsga
åker, äng, säd och ved som en del av sin lön. T 5-6
22 7
Ibland också ko, gris och djurfoder. Avtalen Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
kunde variera. Han var anställd av en eller 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
flera gårdar som tillsammans bildade ett rote. s ga
Malmahed
12
26 hu 11
27
d
Ba
Torpen var små och låg ofta på de sämsta 28
Ku
n g sg
atan
jordarna. Soldaterna tvingades ofta ta andra La
n dsv
jobb för att klara sin och familjens överlev ägsg
atan
nad. Många var hantverkare av olika slag. Gå i vilken ordning du vill. Mot
Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
Övningarna på heden brukade hållas mellan
vårbruket och skörden, och soldaterna kunde
på så vis hinna med jordbruket.
hållet
17. Krig på allvar
Blev det krig på riktigt måste soldaten inställa 2. På heden
18. När soldaterna
sig med kort varsel och börja en lång marsch 3. Knektar och marscherat ut
mot fronten. Då kunde han bli borta länge. beväringar
Skulle han dö i kriget blev frun och barnen 4. På vakt
20. Rusthåll blev
tvungna att lämna torpet eftersom en ny 5. Musik till marsch militärskola
soldat skulle flytta in i stugan. och dans
21. info
Det fanns 1.200 soldattorp i Sörmland, alla 6. Veva och lyssna
var tjänstebostäder och var en del av lönen. 7. ”på stubben”
Även officerarna hade tjänstebostäder men 8. info Malmköping
deras hus var större och de hade större och 9. Sova under tak 24. Officerarna och
bättre jordbruksmark. 10. Alle man till tvättning hierarkin
25. Högtidligt
Varje soldattorp skulle ha en skylt med namn 11. Maten på heden
och uppsluppet
och nummer. Samma nummer fick soldaten 12. Järnvägen
26. Officerarnas
också ha på regementet. 13. Sovsalar
dukade bord
och gymnastikhus
Soldaten ägde inte sin utrustning. Den ägdes 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
av kronan, det vill säga staten. Geväret fick kvinnor och andra
och magont
han ansvara för och förvara hemma. 28. 15 krogar
15 info
Uniformen däremot måste förvaras i en kista
hos rotemästaren. Den var dyr och fick inte
angripas av vare sig möss, mal eller mögel.
Efter ett visst antal år, när uniformen blivit
tillräckligt sliten, fick soldaten överta den och Överst: Övning på heden, omkring 1900.
tema
kunde använda den hur han ville.

Under: Innan hemfärd måste utrustningen lämnas
Beväringarna hade helt andra villkor. De var tillbaka till förrådet, filtarna skulle skakas och vikas ihop.
Vid vardagssysslor användes en enkel arbetsuniform,
unga män som kallades in för en tids utbild så kallad lägeruniform, för att spara på den dyrare
ning i lånad utrustning, för att sedan återgå uniformen. Foto cirka 1890.
Soldaterna
till ett civilt liv. Längst till vänster: Axel Florin 1905.
i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Knektar och beväringar
Per Erik Knutsson

” Det var ledsamt att lilla Kalle har
varit sjuk men det var roligt att
höra att han har blivit bättre och
” 28 marker torrt bröd, 7 qwarter
Korngryn, 7 qwarter Ärter,
7 marker Rågmjöl, 3 ½ marker
att du har fått i marken och, som Kornmjöl, 8 2/5 marker Salt Kött,
1877. Rekrytutbildning i 50 dagar
du sade, att väderleken har varit 3 ½ marker Fläsk, 2 marker Smör
samt regementsövning i 22 dagar
hos eder. Det skulle roa mig att få och 3 marker Sill eller Strömming,
1879. Rekrytutbildning i 50 dagar höra om lilla Lotta är snäller och samt 21/30-dels marker Salt.
samt regementsövning i 22 dagar om inte lilla Kalle kan gå, för jag Soldatens matsäck då han skulle på regementsmöte, år
tänker på dem ofta. 1803. Rotebonden var skyldig att hålla med matsäck. En
1880. Regementsövning 22 dagar marker var ungefär 220 g.
En hjärtlig kär hälsning till dig
1881. Regementsövning 22 dagar
min älskade maka samt till barn
”
1882. Regementsövning 22 dagar och mormor, tecknar en intill En tillkommande Soldat bör
dödens kulna natt ömt älskande wara långsamt upskuten eller
1883. Regementsövning 22 dagar
man och make som är Johan Erick utväxt, 25 år gammal, ha bredt
1884. Förberedande korpralskola Roos. Skrivet med stapplande och stort bröst, smalt underlif,
50 dagar, korpralskola 120 dagar tunga och darrande hand. ingalunda fet, men kjöttfull, med
samt regementsövning 22 dagar Ur brev till soldathustrun Rebecka Roos i Lerbo socken, 28 fasta och grofhåriga lår och ben,
juni 1856. Texten är bearbetad till nutida stavning.
1885. Beväringsrekrytskola 17 dagar långsam, lätt och jämn samt
samt regementsövning 22 dagar nästan omärkeligt andedrägt,
” Hjalmar Fritz, hustrun Gerda och barnen utanför soldattorpet Svartkärrstugan, rote 147, cirka 1900.
lång syn, god hörsel, stora ådror,
1886. Befälsmöte 10 dagar samt Till Chefen 3:dje Majorens
hårda öppningar och svårt att
regementsövning 22 dagar Compagnie.
swettas, god matlust och okänbar
Undertecknade Rotehållare för
1887. Befälsmöte 42 dagar samt matsmältning, samt en jämnhet
No 515, få härmed ödmjukast
regementsövning 22 dagar eller wiss art långsamhet i sina
anmäla, att Soldaten Jacob
kropps rörelser.
1888. Regementsövning 22 dagar Kraft, som tjänar för nämnde
Ur En Soldats hälsa skriven av militärläkaren Pehr Zetzell,
rote, bortsålt allt foder som blivit
1889. Regementsövning 22 dagar tryckt 1761.
vid torpet under all den tid han
1890. Regementsövning 22 dagar tjänat, samt vanvårdat stället,
intagit en gift Båtsmans Hustru
1891. Regementsövning 22 dagar, med flera barn i sitt hus utan
beväringsrekrytskola 18 dagar samt vårt Rotehållarenas medgivande.
befälsmöte i 10 dagar
Ofvannämnde Kraft är mindre
1892. Befälsmöte i 10 dagar godkänd inom församlingen,
hvarför vi vördsamt anhåller, att
bliva skild från nämnde person.
Per Erik Knutsson var 20 år då han antogs Snista i Råby soken d 29 Maji 1835.
tema
till soldat 1877 för rote nr 971 i Mariefred-Kärnbo Anders Ersson, G. Hagberg
socken. Han tog avsked 1892. Hans hustru
hette Maria och de hade fyra barn. Jacob Kraft blev avskedad som soldat för ”liderlighet Rast under övning, omkring år 1900.
och oordentligt leverne”. Han var då 28 år. Texten är
bearbetad till nutida stavning.
Soldaterna
15
På vakt 16
14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
En vaktstyrka fanns ständigt på plats under Lilla Malma

tan 13
kyrka i ngsga
övningsperioderna. Deras uppgift var att hålla T 5-6
22 7
ordning vid lägret. Vaktlokalen på Malma Hembygds- 24-25 44 8-10
gård
hed uppfördes 1902 och utökades 1911 med 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
en arrestlokal. s ga
Malmahed
12
26 hu 11
27
d
Ba
Vid högvakten på Malma hed fanns även 28
Ku
n g sg
atan
flaggstången. Flaggan var en viktig symbol La
n dsv
både i krig och fred, särskilt under den natio ägsg
atan
nalistiska tiden under det sena 1800-talet. Gå i vilken ordning du vill. Mot
Vid högvakten stod också fyra kanoner upp
ställda, en gåva till regementet från Gustaf
Adolf von Siegroth som var regementschef
hållet
åren 1771-1792. Kanonerna användes för att 17. Krig på allvar
2. På heden
skjuta salut morgon och kväll, varje dag under 18. När soldaterna
övningarna. 3. Knektar och marscherat ut
beväringar
4. På vakt
20. Rusthåll blev
5. Musik till marsch militärskola
Vakt- och arresttält bakom högvakten, omkring 1900. Framför den uppställda vaktstyrkan står gevärsposten. och dans
21. info
Bakom tälten syns en lägerbarack och Siegroths lund.
6. Veva och lyssna
”
8. info Malmköping
Under beväringsrekrytmötet alla kompanierna samlades i ett 9. Sova under tak 24. Officerarna och
vid denna tid lågo vi i tält. avlägset hörn av slätten på andra 10. Alle man till tvättning hierarkin
Ordningens upprätthållande sidan om stora björken. 11. Maten på heden 25. Högtidligt
och uppsluppet
ombesörjdes av en lägervakt Här mottogs och rangerades 12. Järnvägen
framför och en polisvakt bakom vakten av en adjutant, som 26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
lägret. Den förre hade till avlämnade densamma till den och gymnastikhus
27. Företagsamma
befälhavare en underofficer, den pågående daglöjtnanten. Denne 14. Feber, hosta
kvinnor och andra
senare en korpral. Under detta klädd i paraddräkt, avlämnade och magont
28. 15 krogar
möte skedde vaktombytet ”tyst”, i sin tur vakten till tjänstgörande 15 info
Högvakten på heden, troligen 1915. dvs utan musik. major, som inspekterade dess puts
och klädsel.
Vaktgöringen försiggick alltså
under mera enkla former, till Efter avslutad inspektion fick
skillnad från regementsmötet, daglöjtnanten avmarschera under
då stor pomp och ståt tonerna från hela musikkåren och
tema
utvecklades. Befälet fördes då defilera för majoren.

av en regementsofficer under Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
benämning ”tjänstgörande regemente åren 1874-1905.
major”, en dagkapten och
Soldaterna
en daglöjtnant. Vakten som
Vaktposten Linderoth från Vingåker. bestod av kontingenter från i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Högvakten på Malma hed. Fotot är troligen från 1915.

15
Musik för marsch och dans 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Ett jakthorn kunde höras mycket långt. Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
Och det var så militärmusiken började, som Ti n 5-6
5-6
7
ett sätt att meddela sig över stora avstånd. Hembygds-
22
24-25 4 8-10
gård 20-21 23
Landtrupper till fots använde trummor och 1-3 n Museet
ta Malmahed
ga
pipor medan de ridande trupperna hade pu 26 hu
s
11
12
27
d
kor och trumpeter. Instrumenten blev med
Ba
Ku
28 n g sg
tiden fler och militärorkestrar bildades. atan
La
n dsv
ägsg
När Södermanlands regemente bildades 1627 atan
ingick både trumslagare och blåsare men Gå i vilken ordning du vill. Mot
i början av 1700-talet tog man bort blåsarna Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
för att spara pengar. Bara trumslagarna blev

kvar.
hållet
17. Krig på allvar
När Gustaf Adolf von Siegroth blivit rege 2. På heden
18. När soldaterna
mentschef 1771 såg han till att väcka liv 3. Knektar och marscherat ut
i militärmusiken. Han anställde musiker och beväringar
upprättade bland annat en turkiskt inspirerad På planen framför lägerhyddorna 1914.
4. På vakt
20. Rusthåll blev
så kallad Janitschar-orkester. Det var en blås 5. Musik till marsch militärskola
orkester med kraftfull slagverkssektion.
” ”
och dans
21. info
Regementets musikkår kom att successivt Det gick bättre att marschera Förbimarschen aflöpte utan 6. Veva och lyssna
utökas under hela 1800-talet och regementet när trummorna slog takten. några störande intermezzon. 7. ”på stubben”
hade en egen musikskola som låg i Nyköping. Själva kåren utgjorde en blandad Stolt fladdrade våra gula dukar 8. info Malmköping
skara. Från feta och präktiga för vinden, förda av käcka 9. Sova under tak 24. Officerarna och
Den militära musiken fick stor betydelse även
äldre underofficerare ner till underlöjtnanter. Man kunde med 10. Alle man till tvättning hierarkin
för musiklivet ute i samhället. I Malmköping
små spinkiga trumslagare. När Strengnässkalden säga ”Högt och 25. Högtidligt
spelade regementets orkester vid militära cere 11. Maten på heden
monier men de gav också offentliga konserter bataljonschefen tog ut hela sin festligt svaja Sörmlands fanor, och uppsluppet
12. Järnvägen
och spelade upp till dans vid den allmänna styrka på någon längre marsch, regementet med de gamla anor”. 26. Officerarnas
13. Sovsalar
dansbanan. lät han musikkåren gå i täten Med lugna taktfasta steg under de och gymnastikhus
dukade bord
under första marschpasset. välkände tonerna av regementets 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
Regementet fick sin paradmarsch, sin egen Längre orkade inte kåren gå, marsch, ryckte kompani efter kvinnor och andra
och magont
signaturmelodi 1874. Den är troligen kompo men det hände att den mötte kompani i långa linjer förbi 28. 15 krogar
15 info
nerad av C. A. Lundvall. oss på hemvägen och muntrade sin konung. Fanorna sänktes
Då regementet flyttades till Strängnäs 1921 upp de trötta rekryterna under och sablarna blixtrade vid den
och hela regementet marscherade ut från sista passet. Marschen avslutades kungliga saluten.
Malmköping för sista gången, var det till då med att musikkåren med Nu kommenderade vår Kapten
”Södermanlands regementes paradmarsch”. ”tamburmajoren” i spetsen efter ”Gif - akt” och därpå ”se till
en sväng på heden gjorde halt höger”. ”Bra gossar” hördes
tema
och lät hela bataljonen marschera konungen utropa. Vi voro förbi

förbi till tonerna av regementets och hade bestått provet.
paradmarsch. Det piggade upp, Kapten CA Hermelin om en manöver 1882.
takten i leden blev bättre.
Soldaterna
Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin

studentvärnplikt på 500 dagar. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Musik för marsch och dans
” Rätt ofta blåste vi revelj på

morgnarna kl 05.30. Då gick vi
runt heden och väckte.
9-11 var det repetition nere i
musikpaviljongen. Då övade vi
till kvällens konsert, som vi höll
malmköpingsortens hembygdsförening
ovanför underofficersmässen.
På kvällen gick vi runt och blåste
tapto.
Vi spelade konsertmusik nästan
varje kväll utom onsdagar och
söndagar.
Onsdagar och söndagar mellan
klockan fyra och sex spelade vi
dansmusik vid dansbanan. Vals,
hambo och polska förekom - från
omkring 1920 även step. Den
kallades ”jumpa”. Man böjde på
ena knät när man dansade.
Det var mest civila som dansade.
Flickor var det ont om, och de som
Dansbanan vid högvakten. Banan byggdes omkring 1902. var där fick dansa tills de var slut.
Från början var det viss aversion
”
mellan de civila killarna och
På midsommarafton var ”pluggarna” men det blev bättre
dansbanan lövad och fin, sedan man börjat spela boll
musiken spelade i högan sky tillsammans.
och det var trevligt värre. Vi O Stålhammar var med i musikkåren då regementet
flyttade till Strängnäs 1921.
fingo väl även någon extra
förplägnad. Den blå uniformen
var nyborstad och knapparna
extra blankade, på mössan
hade vi en mässingsplåt med
hästsvans upptill - det kallades
visst för paradmundering. Några
små uppträdanden inträffade
tema
vid dansbanan när befälet ville

plocka åt sig våra flickor men
allting redde upp sig till det bästa.
Soldaterna
Torsten Hammarin kallades som 20-åring till En del av Region Sörmland
Ovan: Militärorkestern spelar upp till dans 1914. militärtjänstgöring på heden 1921, det år då regementet
flyttade till Strängnäs.
Till vänster: Dansbanan vid heden 1895. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
”på stubben” 16
14
Plevnagården
17
18
”
Mot
Eskilstuna 19
Malma hed var täckt av gles tallskog fram till Vädret var vackert och marken var Lilla Malma
tan 13
kyrka gsga
1774 då det beslutades att heden skulle bli lättgrävd, så stubben var snart Ti n 5-6
5-6
7
permanent övningsplats för Södermanlands uppe. Efter rengöring av den och Hembygds-
22
24-25 4 8-10
7
regemente. Då sågades tallarna ner så nära borttagning av en del smårötter gård 20-21 23
1-3 Museet
n
marken som möjligt. så visade sig stubbens övre del ha s ga
ta Malmahed
26 hu 12
11
formen av två örnhuvuden, vända 27
d
Kvar blev många mer eller mindre osynliga
Ba
Ku
stubbar i marken. En av dem utsågs till ”stub från varandra. Många nyfikna 28 n g sg
atan
ben” och fick en särskild betydelse för män från bygden hade samlats och La
n dsv
ägsg
för dem förevisade Leijonhufvud atan
nen på heden.
stubben och besvarade en mängd Gå i vilken ordning du vill. Mot
Den kom att användas som träffpunkt både Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
frågor. Efter fotografering fördes
av officerare och indelta soldater. Här kun stubben till en expedition i den
de man fira bemärkelsedagar, dela en flaska 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
gamla regementsbyggnaden. hållet
brännvin eller fatta beslut. 17. Krig på allvar
Bertil Moback var en av de fyra som grävde upp stubben 2. På heden
hösten 1921, några månader efter att regementet flyttat 18. När soldaterna
Ett muntligt avtal kunde bekräftas med ett till Strängnäs. 3. Knektar och marscherat ut
handslag och orden ”säkert som klubba på beväringar
stubba”. 4. På vakt
20. Rusthåll blev
Stubben låg ute på heden och syntes inte 5. Musik till marsch militärskola
ovan jord. Man fick mäta in den. De erfarna och dans
21. info
visste var den fanns medan de nya kunde få 6. Veva och lyssna
i uppgift att leta reda på den. 7. ”på stubben”
8. info Malmköping
När regementet flyttat till Strängnäs 1921
9. Sova under tak 24. Officerarna och
grävdes stubben upp och togs med dit där Till vänster: Major K G A Leionhufvud poserar med
hierarkin
den så småningom hamnade i ett vindsförråd. den nyss uppgrävda stubben på heden 1921. 10. Alle man till tvättning
11. Maten på heden 25. Högtidligt
Idag återstår bara en liten bit av stubben och uppsluppet
Nedan: Underlöjtnanter runt en flaska på heden. 12. Järnvägen
och den kan ses i utställningen om soldaterna Står den möjligen på stubben? Foto cirka 1900. 26. Officerarnas
13. Sovsalar
på heden i den gamla logementsbyggnaden dukade bord
och gymnastikhus
intill skylt nr 10. 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
28. 15 krogar
15 info
tema
Många regementen har traditioner som skapats kring

viktiga personer eller platser. I Malmköping finns
Siegroths lund, lindar som enligt traditionen plante-
Soldaterna
rades där regementschefen Gustaf Adolf von Siegroths En del av Region Sörmland
tält stod på 1700-talet. Lunden var en populär plats

för fotografering. Foto cirka 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
”på stubben”
Gustaf Adolf von Siegroth

blev chef för Kungl. Söder-
manlands Regemente år
1771 Han insåg att det
skulle vara bättre att ha en
permanent övningsplats
istället för att flytta runt.
Valet föll på den magra
heden vid Lilla Malma
kyrka.
Intill kyrkan låg två går-
dar, länsmannens gård och
rusthållarens gård. Rust-
hållaren var lantbrukare
men skulle hålla en en häst
och en ryttare krigsklar åt
staten.
I övrigt var platsen i det
närmaste öde.
1774 blev Siegroths förslag
verklighet och Kungl.
Södermanlands regemente
fick Malma hed som fast
punkt. Här skulle de kom-
ma att stanna till 1921.
Kartan visar övningsplat-
sen 1783.
Fotot längst till vänster är
taget omkring hundra år
senare.
tema
Soldaterna
15
Livet på heden - soldater och gymnaster 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Om männen som samlades på Malma hed för att lära sig kriga. Lilla Malma
tan 13
kyrka i ngsga
Om en tid då skottsalvorna ljöd och befallningarna ekade till taktfast trampande. T
7
5-6
22 4 8-10
Om knektarna, beväringarna och officerarna. Hembygds-
gård 20-21 23
24-25
1-3
Och om folket i köpingen, inte minst kvinnorna. ta
n Museet
Malmahed
s ga
26 hu 12
11
27
Kungl. Södermanlands regemente fanns på Malma hed i 147 år.
d
Ba
Ku
28 n g sg
Under tiden växte Malmköping fram med handelsbodar och krogar. La
atan
n dsv
1921 lämnade soldaterna heden. Sedan kom gymnasterna. ägsg
atan
Gå i vilken ordning du vill.
Utställningar om soldaterna och gymnasterna och köpingens framväxt. Siffrorna är bara till för kartan
Mot
Nyköping

hållet
INOMHUS
17. Krig på allvar
i soldaternas gamla logement intill vårdcentralen 2. På heden
18. När soldaterna
Logementet, tältplatsen och soldattorpet i uppbyggda miljöer. Texter, bilder, föremål och beväringar
en ljudburk. Fri tillgång till registret över alla sörmländska indelta soldater 1682-1901. 4. På vakt
20. Rusthåll blev
Gymnasterna, om barnlägren och elitlägren som hölls efter soldaternas uttåg.
och dans
21. info
Missa inte filmen från det allra första barnlägret 1927. 6. Veva och lyssna
I huset finns också ”gröna rummet” med utställning av Naturskyddsföreningen i Flen och 7. ”på stubben”
Arkeologi i Sörmland. 8. info Malmköping
Öppet: sommartid, fri entré. Visningar även andra tider efter överenskommelse,
10. Alle man till tvättning hierarkin
via turistbyrån i Flen tel: 0157-43 09 97. Texterna finns på engelska.
och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
UTOMHUS på röda stolpar i köpingen och gymnastikhus
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
Texter, bilder och en ljudburk med militärmusik. och magont
28. 15 krogar
På varje skylt finns en karta där platserna är angivna. Läs dem i vilken ordning du vill. 15 info
Numren är bara till för att du ska hitta stolparna på kartan.

Se dem i verkligheten eller på webben.
tema
Historien i Sörmland är en utställningsform där Sörmlands museum berättar historia på olika teman,
Soldaterna
främst utomhus, på skyltar på röda stolpar med vimplar. De finns på många platser i Sörmland, En del av Region Sörmland
Varje ort eller område har sitt tema. Historien berättas alltid med människorna i centrum.
Se mer på www.sormlandsmuseum.se i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Sova under tak 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Soldaternas sängar bestod av halmmadrasser Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
på träbritsar. Varje soldat fick stoppa sin egen Ti n
5-6
7
madrass och noggrannheten avgjorde hur Hembygds-
22
24-25 4 8-10
knöligt underlaget blev. gård 20-21 23
1-3 Museet
n
ta Malmahed
ga
Sängarna stod tätt och luften kunde vara 26 hu
s
11
12
27
d
mättad av snarkningar och kroppslukter.
Ba
Ku
28 n g sg
Men det var ändå en standardhöjning, för atan
La
i de nya barackerna fanns tak och väggar som n dsv
ägsg
atan
skyddade mot regn och blåst.
Gå i vilken ordning du vill. Mot
Det var nog inte många som saknade de Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
gamla bostadstälten som under övnings

perioderna hade stått uppställda i ena kanten 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
av heden. Manskapet hade sovit på halm, tätt 17. Krig på allvar
ihop. Officerarna däremot hade redan på ett 2. På heden
18. När soldaterna
tidigt stadium övergivit tälten och istället hyrt 3. Knektar och marscherat ut
rum i köpingen. beväringar
4. På vakt
20. Rusthåll blev
Under 1800-talet utvecklades stridstaktiken,
vilket krävde längre utbildning. Därmed öka och dans
21. info
de också kraven på inkvartering, mathållning
6. Veva och lyssna
och tvättmöjligheter. 22. ”Gud med oss”
Värnpliktiga soldater på fältövning Foto Axel Florin 1905. 7. ”på stubben”
För manskapet byggdes stora lägerbaracker. 8. info Malmköping
Eftersom de gjordes efter typritningar såg de i 9. Sova under tak 24. Officerarna och
stort sett likadana ut på alla Sveriges militära 10. Alle man till tvättning hierarkin
övningsplatser. 25. Högtidligt
11. Maten på heden
och uppsluppet
Barackerna på Malma hed byggdes 1878-79. 12. Järnvägen
Ursprungligen var de fyra. Två av dem finns 26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
kvar idag. Det ena är museum och det andra och gymnastikhus
är en del av vårdcentralen. 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
I slutet på 1800-talet blev de inkallade 28. 15 krogar
15 info
soldaterna, beväringarna, allt fler. Då
behövdes ännu fler bostäder och i början på
1900-talet byggdes lägerhyddorna,
se mer på skylt nr 13.
tema
Soldaterna
Vid lägerbarack 4. Här sov man på britsar av trä och En del av Region Sörmland
det fanns inga kaminer eller spisar i huset eftersom

övningarna mest hölls sommartid. Foto 1910-tal. Värnpliktiga soldater utanför ett av tvätthusen intill barackerna, cirka 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Sova under tak
” Han förde oss till en förråd där vi

genast fick sätta igång med att
prova uniformer. Var och en fick ut
en gammal blå och en relativt ny
grå exercismundering och därtill
en grå permissionsmundering.
Den gamla blå var från 1800-talet,
luktade mycket begagnad och
verkade avskräckande. Den
relativt nya grå var begagnad
även den men luktade bättre.
När det var klart kom skorna i tur.
Två par marschkängor och ett par
lägerskor.
Underkläder och skjortor kunde
man också få ut, men det var
valfritt och de flesta beslöt att
använda egna.
En gammal blå men kraftig kappa
provades också ut, och så fick vi
ett ställ linnekläder, jackan var
den så kallade grötrocken.
”
Torsten Hammarin kallades som 20-åring till
Madrassvar och putvar delades militärtjänstgöring på heden 1921, det år då regementet
ut och så fick vi stoppa dem med
halm. Det gällde att bedöma
fyllnadsgraden. Blev det för
mycket kunde man inte ligga på
dem och blev det för lite kändes
stålbottnen.
studentvärnplikt på 500 dagar.
Ovan: De värnpliktiga soldaterna hade inga egna

uniformer utan fick börja med att prova ut lämpliga
tema
sådana. Dessutom skulle de ha kängor, strumpor,

ränsel, matlåda, mugg, bestick med mera och så
förstås vapen och ammunition.
Till vänster: Madrasserna skulle stoppas med halm.
Soldaterna bär arbetsuniformer. Dem använde man
Soldaterna
för vardagliga arbeten som matlagning, tvätt och En del av Region Sörmland
liknande. Detta för att inte slita på de dyra unifor

Unga värnpliktiga på övning 1905. merna i onödan. Foto cirka 1890. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Alle man till tvättning 14

Plevnagården
16
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Lilla Malma
tan 13
kyrka i ngsga
T 5-6
22 7
Hembygds- 24-25 4 8-10
gård 20-21 23
1-3 n Museet
ta Malmahed
s ga
26 hu 12
11
27
d
Ba
Ku
28 n g sg
atan
La
n dsv
ägsg
atan

hållet
17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
beväringar
4. På vakt
20. Rusthåll blev
och dans
21. info
6. Veva och lyssna
8. info Malmköping
Även under övningar i fält var det viktigt att tvätta sig och raka sig, inte minst för att motverka angrepp av löss. Här används tvättfaten lite skämtsamt 10. Alle man till hierarkin
som mall för klippning av så kallad pottfrisyr. Foto 1910-tal. tvättning 25. Högtidligt
11. Maten på heden och uppsluppet
”
12. Järnvägen 26. Officerarnas
Soldaten skall kläda sig noggrannt efter 13. Sovsalar
dukade bord
de föreskrifter som givna äro, så att dess och gymnastikhus 27. Företagsamma
klädsel må på en gång vara ändamålsenlig kvinnor och andra
14. Feber, hosta
och prydlig. Han bör därjemte i allmänhet, och magont 28. 15 krogar
och synnerligen då han är klädd i uniform, 15 info
giva akt på sin kroppsställning och gång,
så att en strikt hållning må hos honom
övergå till vana.
Hans ställning bör vara strikt utan stelhet,
hans gång ledig och lidande, hans uppsyn
tema
frimodig och hela hans yttre tillkännagiva

raskhet och flit.
Ur soldatinstruktion 1836.
Soldaterna
Till varje barack hörde ett tvätthus. Vid långväggen kunde man stå många i bredd. En del av Region Sörmland
Till vänster: Tvättstugan vid en av barackerna användes ibland som extra arrestlokal.
på heden
Arresten låg annars vid högvakten. Foto omkring 1900.
15
Maten på heden 16
14
Plevnagården
17
18
Mot
”
Eskilstuna 19
Mathållningen var till en början av enklaste Maten kokades i stora järngrytor Lilla Malma
tan 13
kyrka i ngsga
slag. Maten lagades utomhus över öppen eld i kokgropar, som var grävda i T 5-6
22 7
i gropar som man grävt i marken. Ett besvär trumslagarskogen. Vad själva Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
med kokgroparna var att sand och skräp blåste maten beträffar, var den inte 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
ner i grytorna och hamnade i maten. mycket omväxlande. Frukost s ga
Malmahed
12
26 hu 11
korngröt utan mjölk. Middag ärter 27
d
Ba
På Malma hed fanns kokgroparna kvar fram 28
Ku
n
till 1867. Enkla kokhus, eller snarare skjul, och fläsk. Kvällsmat gröt. Två g sg
atan
La
användes en tid. 1878 kom en central order gånger i veckan kokt kött istället n dsv
ägsg
atan
där det krävdes att kokhus med ångkoknings för ärter. Oaktat denna kost,
apparater skulle byggas vid regementena. hördes aldrig några klagomål. Mot
Året därpå hade skjulen på heden ersatts med regemente åren 1874-1905.
två kokhus. Där härskade kokhusförestånd
hållet
aren som tillsammans med meniga soldater 17. Krig på allvar
2. På heden
stod för matlagningen. 18. När soldaterna
Frukost och middag åt de gröt. Middagen beväringar
(mitt på dagen) åt de oftast potatis och sill 4. På vakt
20. Rusthåll blev
eller ärter och fläsk. Variationen var inte stor 5. Musik till marsch militärskola
men det var ungefär så här matvanorna såg ut Matlagning i kokgrop. och dans
21. info
i de flesta hem på landet vid den här tiden. 6. Veva och lyssna
Från mitten av 1870-talet fick soldaterna bord 7. ”på stubben”
och bänkar och slapp sitta på marken och äta. 8. info Malmköping
För att de också skulle få regnskydd byggdes 9. Sova under tak 24. Officerarna och
fyra mathallar på 1880-talet. De bestod av 10. Alle man till tvättning hierarkin
tak på stolpar utan väggar. Senare satte man 25. Högtidligt
11. Maten på heden
även upp väggar med fönster. och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
Utvecklingen var likadan på alla Sveriges mi 13. Sovsalar
dukade bord
litära mötesplatser. och gymnastikhus
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
Officerskårens mathållning såg helt annor kvinnor och andra
och magont
lunda ut. På officersmässen serverades bland 28. 15 krogar
15 info
annat smörgåsbord och flera varmrätter plus
dessert.
tema
Soldaterna
Matlagning under fältövning cirka 1890. Manskapet bär arbetskläder, lägermundering m/1869
Kökspersonal, omkring 1910. och lägermössa m/1860, för att inte smutsa ner sin uniform. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Maten på heden
En av de fyra mathallarna innan väggar sattes upp på 1890-talet.
” Med muggen i den ena handen

och matbesticket i den andra
tågade vi till matsalen.
De nakna något flottiga långa
träborden och bänkarna var inte
särskilt inbjudande. Dagens rätt
var rotmos och fläsk som ett
par ”malajer” placerade i ett par
Kökspersonal rensar sill iförda lägeruniform m/1869. Förklädena av linne infördes 1895
stora byttor på varje bord. och skulle användas vid matlagning. Sill och potatis var en vanlig rätt, liksom gröt
Alla var vi vid det laget hungriga och ärtsoppa med fläsk. Foto cirka 1900.
och törstiga. Svagdricka hälldes
i muggarna och mycket tack
”
vare den slank såväl rotmoset
Krigarna bjöds på kalops till
som det feta fläsket ner.
söndagsmiddag. Att det var
tema
Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin miljoner flugor på oxkroppen
Malaj kallades de män som var inkallade men av störde inte de blivande kockarna.
psykiska eller fysiska orsaker inte utbildades för
Torsten Hammarin gjorde sin militärtjänst på heden 1921.
krigstjänst utan fick jobba med annat som matlagning
Soldaterna
och kontorsarbete. En del av Region Sörmland
Kökspersonal, omkring 1910. Många tallrikar att diska. Foto cirka 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Egen järnväg 16
14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Det var en stor dag i Malmköping när järn Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
vägen invigdes. Den 28 oktober 1907 rullade Ti n
5-6
7
tåget med alla inbjudna gäster in till stationen Hembygds-
22
24-25 4 8-10
och många års kamp hade fått ett lyckligt gård 20-21 23
1-3 Museet
n
slut. De som kämpat var inte bara rallarna s ga
ta Malmahed
26 hu 12
som byggt utan också alla i köpingen som 11
27
d
Ba
Ku
lyckats förverkliga planerna på en järnväg och 28 n g sg
atan
som själva satsat pengar. La
n dsv
ägsg
atan
Drömmen om en järnväg föddes vid mitten
av 1800-talet då stambanan mellan Stock Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
holm och Göteborg planerades. Eftersom
Malmköping var ett samhälle med många 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
resande, inte minst soldater, så trodde många hållet
17. Krig på allvar
att järnvägen skulle dras genom köpingen. 2. På heden
18. När soldaterna
Men planerarna hade andra åsikter. Istället 3. Knektar och marscherat ut
lade man rälsen genom tämligen obebyggda beväringar
trakter söder om Malmköping. Linjen invig 4. På vakt
20. Rusthåll blev
des 1962 och tågen stannade vid byar som 5. Musik till marsch militärskola
snabbt växte till stationssamhällen med namn och dans
21. info
som Gnesta, Sparreholm, Flen, Katrineholm 6. Veva och lyssna
och Vingåker. Malmköping låg utanför. 7. ”på stubben”
Bygget gav jobb åt många rallare. 8. info Malmköping
Nästa järnvägsbygge, TGOJ-banan mellan
Bergslagen och Oxelösund, gick också utan 9. Sova under tak 24. Officerarna och
” ”
för Malmköping, den här gången väster om. 10. Alle man till tvättning hierarkin
Ehuru beläget i hjärtat av I lägret i Malmköping var det liv
Köpingens styrande insåg att de måste göra Södermanland, var Villåttinge och rörelse. Sommarstiltjen hade och uppsluppet
något själva. Men det var inte så lätt. Först härad länge en ifråga om försvunnit. Från järnvägsstationen 12. Järnväg
26. Officerarnas
när ytterligare en järnväg skulle byggas järnvägskommunikationer strömmade civilklädda skaror 13. Sovsalar
dukade bord
missgynnad trakt, och få torde de och gymnastikhus
genom Sörmland, den mellan Stockholm och ledda av underbefäl eller 27. Företagsamma
Eskilstuna, såg de sin chans. platser vara, som haft så många underofficerare till de olika 14. Feber, hosta
kvinnor och andra
svårigheter att övervinna för att och magont
lägerhyddorna. 28. 15 krogar
De byggde en förbindelse mellan den nya och järnvägsledes ernå förbindelse 15 info
den gamla, 23 km egen järnväg mellan Stål Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin
med yttervärlden som detta studentvärnplikt på 500 dagar.
boga och Skebokvarn – via Malmköping.
härads sekelgamla ”huvudstad”
Trafiken drevs i det egna bolaget 1907–1932 Malmköping.
då staten övertog ägarskapet. Med SJ:s em Ur Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926
blem på vagnarna fortsatte persontrafiken i
tema
30 år till, godstrafiken något längre, innan

banan lades ner.
Numera är en del av banan museispårväg. ” Den väg herrarna på några
minuter befarit, ha vi behöft fyra
år för att komma igenom.
Soldaterna
Sagt av en löjtnant Wernlund vid middagen som hölls

Järnvägen invigdes i oktober 1907. invigningsdagen. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Egen järnväg
” En kulen höstkväll stod hela

regementet åter samlat på
heden. Såväl kompanichefen
som bataljonschefen sade några
allvarsord om krigsläget ute i
Europa. Ingen visste om det skulle
förunnas oss att stå utanför.
I vart fall måste vi vara beredda.
Regementet skulle under natten
transporteras till Uppland för
att där deltaga i stora övningar.
Nu gällde det att visa vad Kungl.
Södermanlands regemente
förmådde.
Sålunda psykologiskt preparerade
satte bataljonscheferna sina
bataljoner i marsch mot Skebokvarn
där ilastning till järnvägstransport
skulle ske. I nattmörkret under
marschen undrade man varför
ilastningen inte kunde ske i
Malmköping, men det tillhörde de
militära hemligheterna.
Nu fick vi marschera i tre timmar
men väl framme gick det raskt att
stuva in grabbarna i godsfinkor. På väg hem efter övning? Foto från 1910.
”
Vagnarna hade försetts med hyllor
på sidorna om vagnsdörrarna. På Våren 1921, den 28 maj på en
dem och på golvet var det ”bäddat” lördag, bar det så iväg per
med halm. Mannarna var sömniga järnväg till Malmköping, som
och trötta och somnade snart i skulle bli vår hemvist under några
halmen. månader. Sergant Wetterberg
hade befälet över oss nybörjare
Officerare och underofficerare fick under tågtransporten och allt
åka i sittvagnar. Som plutonchef gick lyckligt och städat till i
hade jag en stilla förhoppning att våran vagn. I några andra var det
få fara med underofficerarnas vagn.
tema
visst rörigt värre, enligt vad som

Kapten Rhodin fick syn på mig och rapporterades. Vid ankomsten så
sa att jag som underbefäl skulle fara var det att kliva upp för den smala
med mannarna i godsvagn. Även jag trätrappan till kasernområdet.
Soldaterna
somnade i halmen. En del av Region Sörmland
Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin militärtjänstgöring på heden 1921, det år då regementet
på heden
studentvärnplikt på 500 dagar. flyttade till Strängnäs.
15
Sovsalar och gymnastikhus 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Beväringarna var en grupp soldater som Lilla Malma

tan 13
kyrka i ngsga
under 1800-talet blev allt fler. De kunde vara T 5-6
22 7
på heden samtidigt som de indelta soldaterna Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
men det var stora skillnander dem emellan. 20-21 23
1-3 Museet
n
ta Malmahed
s ga
De indelta soldaterna var yrkessoldater i olika 26 hu 11
12
27
d
Ba
åldrar som kom till heden för sin årliga 28
Ku
n g sg
atan
övningsperiod. Beväringarna var unga män La
n dsv
som under en viss tid gjorde sin värnplikt och ägsg
atan
som sedan återgick till sitt vanliga civila liv. Gå i vilken ordning du vill. Mot
Systemet med beväringar kom så småningom
att utvecklas till en allmän värnplikt och var
den modell som ersatte indelningsverket då
hållet
det lades ner 1901. 17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
För att kunna ta emot de värnpliktiga unga 3. Knektar och marscherat ut
männen måste man bygga fler logement. Vid beväringar
Malma hed byggdes i början av 1900-talet 4. På vakt
20. Rusthåll blev
fem så kallade lägerhyddor. Lägerhyddorna ett och två under byggnation 1902.
och dans
Hyddorna var billigare än barackerna och 21. info
”
kunde lätt monteras upp. Runt 360 man 6. Veva och lyssna
Hyddan var sprängfull, här och
kunde ha sina sovplatser i en enda hydda. 7. ”på stubben”
var stod tre sängar i höjd och det
8. info Malmköping
Officerarna hade sina bostäder på annat håll. var alltid trängsel i tvättrummet
Regementschefen hade bostad i tingshuset vid om morgnarna. Kamratandan
Gustaf Adolfs torg och övriga högre officerare var sålunda god, även om man
25. Högtidligt
sov främst i officersgården mellan Storgatan ibland skämtade med att den på 11. Maten på heden
och uppsluppet
och heden. kvällarna blev alltför stark i den 12. Järnvägen
26. Officerarnas
överfyllda baracken. Den rymde 13. Sovsalar
Hyddorna hade, förutom att vara sovplats, dukade bord
väl 400 man! och gymnastikhus
andra funktioner. Bland annat användes de 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
som gymnastikhus. Hyddorna var byggda Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin kvinnor och andra
studentvärnplikt på 500 dagar. och magont
efter typritningar och likadana hyddor fanns 28. 15 krogar
15 info
runt om på militära mötesplatser i landet.
Vid Malma hed fanns som mest fem läger
hyddor i en lång rad. De första två byggdes
1902, en 1904 och de två sista 1911. Idag
återstår en av dem.
” Skall väl inte glömma våra
vägglöss, som vi hade ett visst
besvär med. Rätt som det var om
Vykort från exercisfältet 1905 med nybyggda läger- kvällarna när mörkret börjat falla
tema
hyddor i bakgrunden.
brukade de komma fram i taket
och på väggarna, men vi vande
oss rätt snart vid de små söta
djuren.
Soldaterna
militärtjänstgöring på heden 1921, det år då regementet
på heden
Till vänster: Inryckning omkring 1900. flyttade till Strängnäs.
Sovsalar och gymnastikhus
Hyddorna användes för olika aktiviteter, men i första hand var de förläggningslokaler. Regementets badplats ”knektis” vid Hosjön. Foto omkring 1900.
” Tvättrummet i ”hyddan” bestod

av två bänkar med en rad
plåthandfat. En vattenkran fanns
i bortre änden. Rakningen erbjöd
visst bekymmer då det inte fanns
någon spegel.
tema
Soldaterna
Ovan: Städning i en av lägerhyddorna. Foto omkring 1900.

på heden
Till vänster: Madrasserna stoppas med halm. Foto slutet av 1800-talet.
15
Feber, hosta och magont 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
De var många som levde tätt ihop under Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
övningsperioderna. De frös och svettades Ti n
5-6
7
och tvättade sig inte så noga. De sov för lite Hembygds-
22
24-25 4 8-10
och maten de åt kunde innehålla bakterier av gård 20-21 23
1-3 Museet
n
många olika sorter. s ga
ta Malmahed
26 hu 12
11
27
d
En fungerande sjukvård var en viktig del av
Ba
Ku
28 n g sg
hela organisationen för att regementet skulle atan
La
fungera. n dsv
ägsg
atan
På 1700-talets Malma hed löstes det med ett Gå i vilken ordning du vill. Mot
kringflyttande lasarett med plats för knappt Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
tjugo sjuka och skadade. Det har även funnits

en sjukstuga i Malmköping. Den låg i nuva 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
rande Lottagården vid Gustaf Adolfs torg och 17. Krig på allvar
började användas 1832. Byggnaden hade åtta 2. På heden
18. När soldaterna
rum och blev med tiden för liten. 3. Knektar och marscherat ut
beväringar
När övningarna blev mer omfattande, i slu 4. På vakt
20. Rusthåll blev
tet av 1800-talet, krävdes en större och mer
välorganiserad sjukvård. och dans
Sjukvårdssoldater under övning, 1890-tal. 21. info
Ett nytt sjukhus stod färdigt 1886, ett trähus 6. Veva och lyssna
i två våningar med stora fönster. Personalen 7. ”på stubben”
bestod av en regementsläkare, en sjukskö 8. info Malmköping
terska, ett par sjukvårdskorpraler och en 9. Sova under tak 24. Officerarna och
grupp sjukvårdssoldater. 10. Alle man till tvättning hierarkin
Väl tilltagna sjukhus byggdes på många 11. Maten på heden 25. Högtidligt
och uppsluppet
övningsplatser i hela landet. Sjukhusen är 12. Järnvägen
en av de byggnadstyper där det fanns typrit 26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
ningar och sjukhuset på Malma hed var ett av och gymnastikhus
tio som byggdes vid den här tiden. 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
Sedan många år är sjukhusbyggnaden hotell 28. 15 krogar
15 info
och restaurang och heter idag Plevnagården.
Läs på skylt nummer 17 om hur namnet
Plevna kom till Malmköping.
tema
Soldaterna
Sjukvårdssoldater, 1890-tal. Sjuksyster med patienter vid sjukhuset cirka 1900.

Feber, hosta och magont
” Återkomna till exercisfältet

besökte vi det nya vackra
sjukhuset, som ligger just i det
hörn af fältet, där körvägen går
ner till Hosjön. Kapten T. hade
här en af sina beväringar sjuk i
lungsot, ja, nu nära döden.
Han hade skrifvit efter modern, -
hon var där inne hos sin son, sade
han - och det rörde mig att höra,
men hvilket intresse han talade
om den stackars ynglingen. Han
Sjukvårdssoldater, 1890-tal.
gjorde det på detta patriarkaliska,
halft faderliga sätt, som, efter
hvad det påstås, förr i världen
kännetecknade en kompanichefs
förhållande till sina ”gossar”.
Vi trädde in i den ljusa och snygga
korridoren på nedre botten, vi
tittade in i ett par tomma sjukrum,
allt var så renlig och fint att det
var en glädje. Så gingo vi upp i
öfre korridoren. ”Här ligger han”,
sade han hviskande och stannade Tabellen visar ”Sjukligheten och dödligheten vid
utanför en dörr, ”jag vill gå in och Malma hed” åren 1866-1875. Magproblem var
språka litet med honom och den vanligast, vid sidan av influensaliknande sjukdomar
” ”
stackars modern.” Och så öppnade med feber och hosta.
han dörren sakta och trädde in på Genom sin personlighet och sitt Beträffande sjukvården sköttes
tå, som om det gällt att besöka arbete har hon verkat höjande på den av doktor von Braun och det
en sjuk anförvandt. Han stannade sjukvården. Ordning och renlighet var en barsk herre och så fruktad
inne en god stund, och när han hafva bättre iakttagits, de sjukas av rekryterna, att de ej blevo sjuka
kom åter, voro hans ögon tårade, vård mera tillgodosetts och i första taget.
”Stackars gosse, han har ej långt hennes exempel och inflytande Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
kvar”, sade han, ”men mest gör åstadkommit hos sjukvården regemente åren 1874-1905.
det mig ondt om modern. Här är ökad pliktkänsla och deltagande

svårt att trösta.” för de sjuka. Det skulle vara en
stor förlust för sjukvården, om
Nils Petrus Ödman skriver ”Ett litet besök i Malmköping”
icke anställandet af sjuksköterska
tema
efter ett besök på orten 1898.

hos oss blefve permanent vid
vapenöfningarna.
Regementsläkaren Johnson talar om Klara Sofia
Soldaterna
Karlsdotter som anställdes 1891 som sjuksköterska på
regementssjukhuset. Klara föddes 1852 i Hyltinge.
Lönen bestod 1908 av 3 kr per dag samt mat, tvätt, resor
Sjukvårdssoldater under övning, 1890-tal. och fri bostad i sjukhuset. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
1515

16
14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
tan 13
kyrka i ngsga
7
5-6
22 4 8-10
gård 20-21 23
24-25
1-3
n Museet
Malmahed
s ga
26 hu 12
11
27
d
Ba
Ku
28 n g sg
atan
n dsv
atan
Mot
Nyköping

hållet
INOMHUS
17. Krig på allvar
18. När soldaterna
20. Rusthåll blev
och dans
21. info
och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
28. 15 krogar

tema
Soldaterna
15
”modell Plevna” 16
16
14
Plevnagården
17
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Lilla Malma
tan 13
kyrka i ngsga
T 5-6
22 7
Hembygds- 24-25 4 8-10
gård 20-21 23
1-3 n Museet
ta Malmahed
s ga
26 hu 12
11
27
d
Ba
Ku
28 n g sg
atan
La
n dsv
ägsg
atan

hållet
17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
beväringar
4. På vakt
20. Rusthåll blev
och dans
21. info
6. Veva och lyssna
8. info Malmköping

och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
och gymnastikhus
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
I slutet av 1870-talet pågick krig på Balkan Bilderna är från en skytteövning på Plevna-
28. 15 krogar
mellan Ryssland och Turkiet. Åren 1877-78 höjden, omkring 1900. På stora bilden syns 15 info
också ett skyddsrum.
belägrades den bulgariska staden Plevna och
då byggdes ett nytt och avancerat system av
skyttegravar. Stridssättet blev uppmärksam
mat och kallades ”modell Plevna”.
När de svenska trupperna vid Södermanlands
tema
regemente skulle öva stormning och försvar

byggdes skyttegravar av ”modell Plevna” upp
på åsen intill Malmahed. Dessa kan man
fortfarande se som diken och vallar runt om
Soldaterna
på åsen som idag kallas Plevnahöjden.
Ingenjörstrupp arbetar med att anlägga skyttegravssystemet på Plevnahöjden cirka 1900.

15
Krig på allvar 16
14
Plevnagården
17
18
18
”
Mot
Eskilstuna 19
Sverige har varit inblandat i många krig se Den svenska krigshistorien, i bemärkelsen 1813 kom wi till Leijpsig, der Lilla Malma
tan 13
kyrka i ngsga
dan början av 1500-talet. Anledningarna till stora konflikter, tog slut i början av 1800-talet. hade Napolion församlat hela T 5-6
22 7
krigen har varierat. Det kan ha varit själv Därefter har visserligen hot om krig förekom sin styrka: slaget warade i 3 Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
ständighetskrav gentemot ett annat land, som mit men utrikespolitiken har kunnat föras på dagar, den 17e 18e, 19e oktober 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
till exempel i kriget mot Danmark (Nordiska fredlig väg. 1813: både natt och dag. s ga
Malmahed
12
26 hu 11
sjuårskriget 1563-70), eller Rysslands inbland Bron sprängdes sönder som 27
d
Ba
En grund i denna fredligare politik har varit Ku
ning i svensk politik (Gustaf III:s ryska krig fransmännen skulle över, men 28 n g sg
atan
den svenska alliansfriheten som i teorin ska
1788-90). största delen drunknade i strömen. La
n dsv
göra landet neutralt i krig. Men helt neutralt ägsg
atan
En annan anledning kunde vara att avvärja har Sverige aldrig varit eftersom olika band Der war förfärligt hwad menniskor
hot från utlandet samtidigt som man ville funnits till exempel med västvärldens länder. der stupade – 20.000. Mot
göra det egna territoriet större, som till exem Tre och tjugotusen togs till fånga,
Den svenska regeringens handlande under alla fördes til Rysland förutom de
pel Karl X Gustavs danska krig 1657-58. Då 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
andra världskriget 1939-45 har kritiserats, som war dödskutne de war dubelt
övergick Skåne, Bohuslän, Blekinge, Gotland hållet
17. Krig på allvar
främst undfallenheten mot Tyskland i första mer.
och Ösel till Sverige från Danmark. 2. På heden
delen av kriget. Man kan dock konstatera att 18. När soldaterna
Johan Qvist född 1788, indelt soldat från 1811 efter tre år 3. Knektar och
Ibland slutade ett krig med förlust av stora politikens mål att hålla landet utanför kriget marscherat ut
inom Lantvärnet. Han deltog i fälttåget mot Napoleon
beväringar
landområden, till exempel Finska kriget mot lyckades. 1813 där fransmännen led ett avgörande nederlag i slaget 19. Med plats för allt
vid Leipzig. 4. På vakt
Ryssland 1808-09, då Sverige förlorade hela 20. Rusthåll blev
Mycket av det svenska välståndet efter kriget
Finland till ryssarna. 5. Musik till marsch militärskola
beror på att vår industri och infrastruktur stod och dans
21. info
Krig kunde också inledas för att få bättre intakt direkt efter krigsslutet – och att Sverige 6. Veva och lyssna
handelsvillkor med lägre tullar och avgifter därmed kunde exportera industrivaror till de
på utrikeshandeln. krigshärjade länderna. 23. Gustafs stad blev
8. info Malmköping

och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
och gymnastikhus
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
28. 15 krogar
15 info
tema
Soldaterna
Ovan: Marsch på heden.

på heden
Till vänster: Försöksmobilisering invid lägerhyddorna i början av 1900-talet.
Krig på allvar
Det är dyrt att föra krig. Soldaterna ska ut-

rustas, tränas, födas och få lön. En del av
betalningen både till officerare och vanliga
” Byar brunno, eld sprutades ur
2.000 kanoner och kanske ur en
half million handgevär. Må detta
soldater var det krigsbyte man kunde ta på
gifva ett någorlunda begrepp
om en bataljdag. Menniskor
de olika platser som krigshärjades.
stympades på tusentals sätt,
Plundringen var en lika självklar som trampades af slutna truppmassor
fasansfull del av kriget. Svenska trupper under fötterna. All känsla af
mensklighet är vid sådana
deltog i plundrande lika mycket som sina
tillfällen försvunnen, man ser
fiender.
med köld och liknöjdhet tusende
Exempel på svenska krig på utländskt likars lidande, utan att en gång
område är Karl X Gustavs polska krig känna böjelse till medlidande.
Hvarifrån kommer denna hårdhet
1655-60 och den del av Trettioåriga kriget
i ett annars känslofullt hjärta? Jag
på främst tysk mark som Sverige var
tror det är vana att se så mycket
inblandat i 1630-48. Ett krig där det egna elände, som så kan förhärda
territoriet varit krigsskådeplats är Finska menniskonaturen.
kriget 1808-09, där ryska trupper Sista gångerna som sörmländska soldater marscherade iväg för att kriga på allvar var 1813 mot Napoleon och 1814
mot Norge. På bilden är soldaterna ute på övning och passerar en gård i Floda socken, mitt i höskörden. Jag skulle önska att kunna skildra
marscherade in i det då svenska Finland.
rysligheterna efter bataljen vid
Ett av statens stora problem då kriget var Leipzig. Alla gator voro öfverfyllda
över och fred slutits, var den så kallade af döde och döende; på många
” ”
ställen lågo hopar af dessa
avdankningen. Då skulle alla soldater ha Utanför landets gränser pågick Vi sutto en gång i början på
olyckliga och i rännstenarne
betalt. Om man hade lejt in trupper från världskriget. Tyskarna hade på 1880-talet på Kung Carls Café
flödade menniskoblod som vatten.
utlandet skulle också dessa ha betalt nu, våren förgäves försökt erövra i Stockholm efter en ”Tia” och
Anteckningar av överstelöjtnant Carl Gustaf Klingspor,
vilket kunde bli kostsamt. Verdun och på sommaren dryftade frågan om den blivande
född 1786. Han deltog i slaget vid Leipzig 1813, där
kom det fransk-engelska världsstriden mellan slaver och fransmännen under Napoleons ledning gjorde stora
Man skulle kunna säga att det var enklare Somme-anfallet, som blev lika germaner. Jag var den tiden en förluster.
att låta kriget fortsätta än att få fred och blodigt tillbakaslaget. Hemska grön underlöjtnant och lyssnade
avdanka trupperna. förlustsiffror syntes i tidningarna, med intresse till mina äldre och
men i det fredliga Malmköping kunnigare kamrats utläggningar
förnamns mycket litet av över detta svårlösta spörsmål.
krigsbullret. Att den striden förr eller senare
Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin skulle komma därom voro vi
studentvärnplikt på 500 dagar. båda fullt övertygade, men om
dess utgång voro vi av skilda
tema
åsikter. Min kamrat frukade för att

slaverna skulle få överhand, vilket
dock mitt förhoppningsfulla sinne
ej ville medgiva.
Soldaterna
Försöksmobilisering invid lägerhyddorna i början av regemente åren 1874-1905.
1900-talet. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
När soldaterna marscherat ut 16

14
Plevnagården
17
18
18
Mot
”
Eskilstuna 19
Så randades 1 juli, den dag då vi Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
sade adjö till Malmköping och vår Ti n
5-6
22 7
gamla sandiga vän ”Hea”. Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
Hela Landsvägsgatan var 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
fullproppad med folk som vinkade, s ga
Malmahed
12
26 hu 11
som grät och som lämnade 27
d
Ba
Ku
blommor till en del bekanta, det 28 n g sg
atan
var ett rörande avsked från ett La
n dsv
ägsg
gammalt exercisfält, som med atan
detta upphörde att vara krigiskt. Gå i vilken ordning du vill. Mot

Torsten Hammarin, inkallad 1921, det år då regementet
hållet
17. Krig på allvar
2. På heden
När soldaterna lämnat Malmköping 1921, 18. När soldaterna
blev det tyst på heden. Sovplatser, tvättrum 3. Knektar och marscherat ut
beväringar
och dass för tusentalet personer stod tomma. 19. Med plats för allt
En stor grusplan låg öde. 4. På vakt
20. Rusthåll blev
Fem år senare köpte Södermanlands Gym och dans
21. info
nastikförbund stora delar av anläggningen 6. Veva och lyssna
och året därpå hölls det första gymnastik
lägret för barn. De kom att fortsätta i 48 år. 23. Gustafs stad blev
8. info Malmköping
Gymnastik hade blivit en växande folkrörelse, 9. Sova under tak 24. Officerarna och
inspirerad av Per Henrik Ling. Hans teorier 10. Alle man till tvättning hierarkin
om gymnastiska övningar passade bra in i I lägerhyddan. Sveriges bästa gymnaster samlades på 25. Högtidligt
11. Maten på heden
den här tidens propaganda för motion, kost Malma hed för träning inför Olympiska spelen 1960. och uppsluppet
12. Järnvägen
och frisk luft. 26. Officerarnas
Till heden kom även andra idrottare som fot 13. Sovsalar
dukade bord
På Malma hed anordnade gymnastikför bollsspelare och friidrottare, liksom scouter, och gymnastikhus
27. Företagsamma
bundet läger för gymnaster på alla nivåer. lottor och hemvärnsmän. 14. Feber, hosta
kvinnor och andra
Hit kom barn, motionärer och OS-kandi och magont
28. 15 krogar
dater för inkvaretering och träning. Några av En av de gamla lägerhyddorna blev leksaksfa 15 info
lägren hade internationell prägel. brik när Zig-Zag flyttade in med tillverkning
av främst byggklossar i trä.
De två största var Lingiaderna. Den första
hölls 1939 i Stockholm och samlade många I en av barackerna byggde Sörmlands museum
tusen deltagare från hela världen. I Malmkö utställning om militärlivet och om köpingen
ping anordnades en avslutande träningsvecka. i slutet av 1980-talet. Den finns kvar i delvis
tema
525 gymnaster från 28 länder deltog. Många omarbetat skick och har nu kompletterats
kontakter knöts men de fick ett abrupt slut med ett avsnitt om gymnastiktiden där man
I lägerhydda nummer ett flyttade leksaksfabriken
några veckor senare när andra världskriget bland annat kan se en film från det allra för Zig-Zag in på 1920-talet. Hyddan revs 1980.
började. sta barnlägret på heden 1927.
Soldaterna
Mellan 500 och 700 barn per läger inkvarterades i Baracken intill är numera en del av vårdcen
militärens gamla logement. Foto 1960. tralen. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
malmköpingsortens hembygdsföre
När soldaterna marscherat ut
Barnen var mellan nio och fjorton år.

De övade gymnastik och spelade boll på
heden, simmade i Hosjön och sov i militärens
” När jag var nio år så åkte jag på
gymnastikl äger till Malmköping.
Där inkvarterades vi i gamla
gamla sängar. baracker. Jag minns den där salen,
För många var det första gången de var säng vid säng vid säng med över-
hemifrån och hemlängtan var en vanlig före och undersängar som soldaterna
teelse, särskilt de första dagarna. hade haft en gång.
Lägren pågick i cirka tio dagar och avslut Jag hade en fruktansvärd
ningsdagen var festlig med väl inövade para hemlängtan och på besöksdagen,
der och gymnastikuppvisningar för alla till när mina föräldrar kom, slängde
resta familjemedlemmar. jag kvickt in resväskan i bilen och
följde med hem. Ett par år senare
Det första lägret hölls 1927, det sista 1975. var jag där igen. Då uppskattade
De blev så populära att man från 1952 jag det på ett helt annat sätt.
erbjöd två läger per sommar. Som mest tog
man emot 700 barn åt gången. Det var ett ganska friskt liv.
Vi badade i Hosjön, hade
Ett femtiotal ledare och många andra
gymnastik på heden och andra
frivilliga såg till att allt fungerade. De flesta
övningar. Vid matdags stod vi i
arbetade oavlönat mot mat och husrum ”för
jättelånga köer och fick maten
att det var så roligt”.
serverad vid stora bord där vi åt
stående.
Det var en särskilt lägervisa som
”
Simundervisning och märkestagning ingick i aktiviteterna. Bilden är troligen från det första lägret 1927. vi sjöng hela tiden. Jag minns den
Något så härligt tror jag inte jag fortfarande.
varit med om, jag hoppas att jag
Inger Rask deltog i två gymnastikläger på 1940-talet.
får vara med nästa år också.
Thyra från Eskilstuna var med på det första lägret 1927.
” På nätterna var det alltid fyra

ledare som skulle ”gå jour”. Då
skulle man gå runt och se till att
allt var i sin ordning, några barn
skulle ha medicin och några skulle
väckas för att gå upp och kissa.
tema
Det gällde bara att hitta rätt barn.

Carl-Åke Svensson var ledare under flera år på 1960-talet.
Soldaterna
Många av barnen kom med tåg, det gick särskilda tåg
från Stockholms Central till och från barnlägren. Med brev och kort höll man kontakten med familjen. Först matkö, sedan diskkö. Foto 1960.
Foto 1960. Fickpengarna gick till frimärken och godis. Foto 1960. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Med plats för allt 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Varje ny övningsperiod började med att Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
männen marscherade till de olika förråden Ti n
5-6
7
och hämtade den utrustning de behövde, allt Hembygds-
22
24-25 4 8-10
från filtar och kalsonger till kängor, vapen gård 20-21 23
1-3 Museet
n
och ammunition. ta Malmahed
s ga
26 hu 12
11
27
d
De indelta soldaterna hade själva ansvar för
Ba
Ku
28 n g sg
sin uniform och en stor del av sin utrustning. atan
La
De inkallade beväringarna behövde däremot n dsv
ägsg
atan
utrustas från topp till tå. I takt med att de
blev allt fler så krävdes också allt fler förråd. Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
Männen skulle dessutom ha mat och sovplats.

När alla var på heden samtidigt så kunde där 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
vara ett par tusen personer. 17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
beväringar
4. På vakt
”
20. Rusthåll blev
Med furiren i täten gick vi
och dans
diagonalt över den stora heden 21. info
Med häst och vagn transporterades varorna till och från förråden. 6. Veva och lyssna
till en hög ålderstigen röd 22. ”Gud med oss”
inhägnad förrådsbyggnad. Det var 23. Gustafs stad blev
vapenförrådet. Där fick vi ut var 8. info Malmköping
sitt gevär. Vapnen var smetiga - 9. Sova under tak 24. Officerarna och
anoljade hette det på militärspråk 10. Alle man till tvättning hierarkin
- och trasselsudden som vi också 11. Maten på heden 25. Högtidligt

och uppsluppet
fick ut var välkommen. 12. Järnvägen
26. Officerarnas
----- 13. Sovsalar
dukade bord
och gymnastikhus
27. Företagsamma
Förrådsförvaltarna var ytterst 14. Feber, hosta
kvinnor och andra
noga med att få tillbaka alla och magont
28. 15 krogar
prylar och det var ett evinnerligt 15 info
räknande av persedlar.
Så småningom blev dock allt klart,
mannarna var åter civilklädda och
nästa morgon skulle de rycka ut.
tema
studentvärnplikt på 500 dagar. Vid det senare citatet har

han avancerat till plutonchef.
Soldaterna
Beväringar med två unga besökare utanför proviant-

magasinet som låg i närheten av kokhuset. Utanför det stora förrådet växte en stor björk som allmänt kallades förrådsbjörken. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Rusthåll blev militärskola 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
En gård kunde ha i uppgift att ställa upp med Lilla Malma

tan 13
kyrka i ngsga
häst och ryttare i händelse av krig. Gården T 5-6
22 7
kallades rusthåll och ägaren rusthållare. Det Hembygds- 24-25 4 8-10
gård
var ett stort åtagande och rusthållarna var 20-21 23
1-3 Museet
n
ta
godsägare eller storbönder. s ga
Malmahed
12
26 hu 11
27
d
Ba
För att inte själv behöva kriga anställde 28
Ku
n g sg
atan
rusthållaren en ryttare, en grenadjär. Han La
n dsv
betalade för grenadjärens bostad, häst och ägsg
atan
utrustning, utom vapen och uniform som Gå i vilken ordning du vill. Mot
bekostades av staten. Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
Grenadjärens bostad kallades grenadjärstorp.

När grenadjären inte var på övning eller i krig
hållet
hade han sitt torp att sköta, som de övriga 17. Krig på allvar
2. På heden
indelta soldaterna. 18. När soldaterna
För sin insats slapp rusthållaren betala vissa beväringar
grundskatter till staten. Rusthållen var en del 4. På vakt
20. Rusthåll blev
av indelningsverket. De ingick i kavalleriet 5. Musik till marsch militärskola
medan de indelta soldaterna hörde till infante och dans
21. info
riet, det vill säga de gick till fots. 6. Veva och lyssna
Lilla Malma rusthåll köptes in av staten då heden blev permanent övningsplats 1774. En stor del av 1800-talet och 22. ”Gud är med oss”
I Lilla Malma socken fanns tre rusthåll som in på 1900-talet användes huset som gästgivaregård. Gården intill ägdes också av staten och var tjänstebostad åt 7. ”på stubben”
ingick i Lif-Regementets Grenadiers-Corps länsmannen, en del av hans lön. Foto 1903. 8. info Malmköping
i Örebro. Totalt ingick femton rusthåll från 9. Sova under tak 24. Officerarna och
Södermanland. Grenadjären från Lilla Malma 10. Alle man till tvättning hierarkin
rusthåll hade grenadjärstorpet Klofvsten som 25. Högtidligt
11. Maten på heden
tjänstebostad. och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
I Lilla Malma socknen fanns dessutom nio 13. Sovsalar
dukade bord
soldattorp. De ingick i Södermanlands re och gymnastikhus
27. Företagsamma
gementes 4:e kompani som hette Oppunda. 14. Feber, hosta
kvinnor och andra
I hela landskapet fanns cirka 1200 soldattorp och magont
28. 15 krogar
och 50 boställen för officerare. 15 info
Utmed kusten fanns också båtsmanstorp som

fungerade på samma vis som soldattorpen
och grenadjärstorpen men som var knutna till
flottan.
tema
Indelningsverket upphörde 1901.
Det fanns hästar även vid Södermanlands regemente,
Soldaterna
både för ridning och för transporter. När regementet En del av Region Sörmland
år 1921 lämnade Malmköping för sista gången red

officerare i täten för de marscherande soldaterna. Interiör från gästgivaregården cirka 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Rusthåll blev militärskola
En officer borde kunna mer än att bara kriga.

Han borde också vara bildad. Framför allt
borde han veta mycket om militärhistoria och
nya militära teorier.
Det ansåg regementschefen Gustaf Adolf von
Siegroth som blev chef för Södermanlands re
gemente 1771. Själv var han ett gott föredöme.
Han var kunnig i en rad ämnen och under
sina år utomlands hade han samlat en impo
nerande mängd böcker, kartor och tekniska
instrument.
Siegroth donerade delar av sina samlingar till
regementet i hopp om att höja bildningsnivån
hos de unga männen. 1782 grundade han en
skola för de blivande officerarna, en militära
kademi.
Där kunde de studera teoretiska ämnen som
fortifikation, statskunskap, geometri, lantmä Gustaf Adolf von Siegroth 1725-1802.
teri, fältbefästning och historia. Också fäkt
ning fanns på schemat, liksom dans och hur
man umgås med unga damer.
Undervisningen bedrevs i den gamla huvud
byggnaden vid Lilla Malma rusthåll. Gården
hade övertagits av staten i samband med att
Malma hed gjordes till fast övningsplats.
Regementet fick därmed överta uppgiften att
vara rusthållare. Bostaden behövdes inte utan
kunde användas för undervisning.
När skolan öppnade var den en av de första
i sitt slag i landet. Men den pågick bara i sex
år. Undervisningen lades ner eftersom Sverige
var i krig mot Ryssland och officerarna hade
fått annat att tänka på. Skolan öppnade aldrig
igen. En militärakademi inrättades vid Karl
berg i Stockholm 1792.
tema
Huset var under många år gästgivaregård.

Det disponeras numera av Malmköpings Ovan: Karta över Prag.
ortens hembygdsförening.
Till vänster: En del av en beskrivning av kanonerna på ett krigsskepp.
Soldaterna
Till höger: Skiss över befästningarna på Gibraltarklippan i Medelhavet. En del av Region Sörmland
Alla tre illustrationerna har troligen använts i utbildningen vid militärakademien på Malma hed och tillhör numera
Södermanlands regementes officersförening. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
tan 13
kyrka i ngsga
7
5-6
22 4 8-10
gård 20-21 23
24-25
1-3
n Museet
Malmahed
s ga
26 hu 12
11
27
d
Ba
Ku
28 n g sg
atan
n dsv
atan
Mot
Nyköping

hållet
INOMHUS
17. Krig på allvar
18. När soldaterna
20. Rusthåll blev
och dans
21. info
22. ”Gud är med oss”
och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
28. 15 krogar

tema
Soldaterna
15
”Gud med oss” 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Genom reformationen under Gustav Vasas Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
tid på 1500-talet blev den svenska lutherska Ti n
5-6
7
kyrkan knuten till kungamakten och staten. Hembygds-
22
24-25 4 8-10
Kungen blev då kyrkans överhuvud. gård 20-21 23
1-3 Museet
n
ta Malmahed
ga
Inför avgörande bataljer i krig hölls alltid 26 hu
s
11
12
27
d
gudstjänst. Under 30-åriga kriget 1618-1648
Ba
Ku
28 n g sg
använde svenskarna fältropet ”Gud med oss” atan
La
när trupperna skulle kommenderas framåt n dsv
ägsg
atan
till strid. De katolska motståndarna använde
”Jesus Maria” vid samma tillfälle. Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
Kyrkan betraktade regementena som försam

lingar, vilket blev särskilt tydligt i krig utom 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
lands. Då skickade man ut ett kringflyttande 17. Krig på allvar
domkapitel, det vill säga en samling präster 2. På heden
18. När soldaterna
knutna till domkyrkan, tillsammans med 3. Knektar och marscherat ut
trupperna. beväringar
4. På vakt
20. Rusthåll blev
Även i fredstid ingick kyrkliga ceremonier
i vardagen. Sedan 1600-talet hade varje och dans
21. info
regemente tre präster. På 1700-talet kallas
6. Veva och lyssna
en av dem regementspastor och de två andra 22. ”Gud med oss”
bataljonspredikanter. 23. Gustafs stad blev
8. info Malmköping
På Malma hed hölls bönestunder, korum, På kyrkbacken på 1890-talet. 9. Sova under tak 24. Officerarna och
varje morgon och kväll. Ibland var hela 10. Alle man till tvättning hierarkin
regementet uppställt, ibland var soldaterna 25. Högtidligt
11. Maten på heden
indelade bataljonvis. och uppsluppet
12. Järnvägen
Bönestunden varade ungefär en timme. På 26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
söndagar var det högmässa och aftonsång. och gymnastikhus
Långt in på 1900-talet var gudstjänsterna 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
obligatoriska för alla. När hela eller halva och magont
28. 15 krogar
regementet var med, var man utomhus. 15 info
Annars höll man till i kyrkan.
Regementets präster höll katekesförhör med
soldaterna. Även då nyttjades Lilla Malma
kyrka. På grund av kyrkans storlek kunde
man bara vara två kompanier, cirka 300 man,
tema
åt gången vid förhören.
Soldaterna
Kyrkan restaurerades 1898. Kyrkoparad i kyrklunden 1896. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Gustafs stad blev Malmköping 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth Lilla Malma
tan
kyrka sga 13
fick sin önskan beviljad och Malma hed blev Ti ng
5-6
fast övningsplats för Kungl. Södermanlands Hembygds-
22
24-25 4
7
8-10
regemente år 1774. Det blev början till en ny gård 20-21 23
1-3 n Museet
tid för bygden. ga
ta Malmahed
s 12
26 hu 11
27
d
Regementet behövde en mängd civila tjänster
Ba
Ku
28 n g sg
som levererades av hantverkare, jordbrukare, atan
La
handelsmän och gästgivare. Ett samhälle n dsv
ägsg
atan
växte fram i rask takt i utkanten av heden.
Siegroth ville skynda på utvecklingen. Han Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
föreslog att det växande samhället skulle få

bli stad, eftersom det skulle innebära fördelar 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
både för ekonomi och handel. 17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
Siegroth tog fram en stadsplan och lämna 3. Knektar och marscherat ut
de sitt förslag till regeringen. Staden skulle beväringar
heta Gustafs stad. Valet av namn var ingen 4. På vakt
20. Rusthåll blev
tillfällighet. Siegroth ville smickra dåvarande
kungen Gustav III för att han skulle godkänna och dans
21. info
stadsbildningen. På köpet skulle han själv Vykort från torget i Malmköping, Foto: Sigfrid Öijer cirka 1910.
6. Veva och lyssna
med sitt ena förnamn bli inskriven på den 22. ”Gud med oss”
sörmländska kartan. 23. Gustafs stad blev
8. info Malmköping
Förslaget gick inte igenom och någon stad 9. Sova under tak 24. Officerarna och
blev det aldrig. Däremot beslutade regeringen hierarkin
10. Alle man till tvättning
1785 att låta bebyggelsen kring heden få kalla 25. Högtidligt
11. Maten på heden
sig köping. Och namnet blev Malmköping och uppsluppet
efter sockennamnet Lilla Malma. 12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
En köping var steget under formella stads och gymnastikhus
privilegier och innebar vissa rättigheter att 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
bedriva handel och hantverk. Nu kunde allt och magont
fler hantverkare och handelsmän flytta hit. 28. 15 krogar
15 info
Många lockades säkert av löftet om att de inte
skulle behöva betala skatt de första 20 åren.
Bland yrkena i husförhörslängderna från
tidigt 1800-tal finns snickare, skräddare,
krukmakare, skomakare, glasmästare, sämsk
tema
makare, hattmakare och handelsman.
Soldaterna
Gustaf Adolf von Siegroths förslag till stadsplan för Gustafs stad undertecknat av Siegroth 22 januari 1784.
Landsvägsgatan 1912. Till vänster Gustaf Adolfs torg, till höger Stora Torget. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Gustafs stad blev Malmköping
Landsvägsgatan, södra infarten omkring 1900.
Landsvägsgatan cirka 1890.
”
Sörmlands museum
Denna idylliska ort är belägen vid

Mellersta Södermanlands järnväg
i Lilla Malma socken. Innevånare-
antalet belöpte sig då till cirka
800. Malmköping har gator
och torg, tingshus, postkontor,
tema
gästgivaregård, apotek,
läkarstation, bank och hotell,
således en verklig liten stad.
Carl A Bäckström, f d överste löjtnant, om sin tid vid
Soldaterna
Södermanlands regemente 1909-1914.
Ovan: Marknadsdag vid Stora Torget omkring 1900.
Till vänster: Spritbolagets försäljning ökade markant under övningsperioderna. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Officerarna och hierarkin 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Militärmakten har alltid varit hierarkiskt Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
organiserad. Den ordning som rådde under Ti n
5-6
7
1800-talet, gäller till viss del än idag. Störst Hembygds-
22
24-25 4 8-10
skillnad gjordes mellan manskap och office gård 20-21 23
1-3 Museet
n
rare. Inom gruppen officerare fanns sedan s ga
ta Malmahed
26 hu 12
flera olika nivåer, främst skiljde man mellan 11
27
d
Ba
Ku
officerare och underofficerare. 28 n g sg
atan
La
Varje regemente hade en överste som chef n dsv
ägsg
atan
med en överstelöjtnant som ställföreträdare.
Under honom fanns olika officerare med Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
olika funktioner.
Regementet bestod av åtta kompanier som 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
alla hade var sin chef, de var oftast kaptener. 17. Krig på allvar
Här fanns även en fänrik som ledde exercisen 2. På heden
18. När soldaterna
och som förde kompanifanan i strid. Fältvä 3. Knektar och marscherat ut
beln ansvarade för disciplinen. De komplet beväringar
terades av korpralerna vilka inte var officerare 4. På vakt
20. Rusthåll blev
utan vanliga soldater med en del arbets 5. Musik till marsch militärskola
ledande uppgifter. och dans
21. info
6. Veva och lyssna
Bland övriga officerare fanns tre präster per 22. ”Gud med oss”
Officerskåren. Bostadstält på Malma hed omkring 1863. Det som påminner om palmer är
regemente och under 1800-talet också läkare. förvaringsställen för gevär, så kallade gevärsbaracker. Granris skyddade gevären mot regn. 23. Gustafs stad blev
8. info Malmköping
Officerskåren på regementet bestod av upp
till 80 personer. 9. Sova under tak 24. Officerarna och
”
I gruppen underofficerare fanns från 1833 Manskapet fick stora, runda tält, 25. Högtidligt
11. Maten på heden
och framåt fanjunkare, sergeanter och furirer. som rymde ända till 24 man. Vi och uppsluppet
12. Järnvägen
Dessutom fanns ett antal officersvolontärer, volontärer fingo ett tält och var 26. Officerarnas
de var unga studenter som gjorde en frivillig 13. Sovsalar
och en hade sin säng, dessutom och gymnastikhus
dukade bord
utbildning. bestod vi oss med byrå och bord. 27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
Under 1700- och 1800-talen var officerare Vi bibehöll dock vårt rum på och magont
28. 15 krogar
som regel adelsmän. Karl XIV Johan tog i Flodmanska gården, där vi hade 15 info
början av 1800-talet bort de formella reglerna en bra reträttplats att tillgå,
om att endast adliga kunde få höga statliga i synnerhet vid regnväder och till
tjänster. Men i praktiken levde de kvar länge.
förvaring av våra bättre persedlar.
Skillnaderna mellan de olika grupperna
Manskapet låg på halm med
märktes på hur man var klädd, hur man
ränseln till huvudkudde och
tema
bodde, var och vad man åt, vilka man kunde

kappan till täcke. Det var
umgås med och vilka man kunde tilltala.
understundom så kallt om
nätterna, att vattnet frös i
handfatet.
Soldaterna
C A Hermelin började sin officerskarriär som volontär vid

På trappan till en av officersgårdens flyglar. Underlöjtnant Ernst Åhlén, 1920. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden
regementet 1874.
Officerarna och hierarkin
När Malma hed blev militär mötesplats 1774

bodde både officerare och meniga soldater i
tält under övningsveckorna. Officerarnas tält
var stora, kunde innehålla både sovrum och
arbetsrum och vara möblerade med säng,
byrå, stolar med mera. De högsta officerarna
hade egna tält.
De meniga soldaterna fick sova många i ett
tält, direkt på halmen på marken. Var och en Officersgården blev vårdhem. Huset förstördes i en
hade en liten låda för personliga tillhörigheter. brand 1971 då fem människor brann inne.
”
Officerarna hade ofta uppassare som skötte
praktiska göromål som att städa, tvätta, töm Övriga officerare bodde i en större
ma pottor och putsa stövlar. De meniga solda byggnad med två flyglar. Varje
terna gjorde allt sådant själva. officer disponerade i regel eget
Under 1800-talet blev det allt vanligare att rum. Vår värdinna här, fröken
officerarna hyrde rum i köpingen under Anna Jansson, fullgjorde sin tjänst
övningsperioderna, hos privatpersoner eller på på ett alldeles enastående sätt.
hotell. År 1883, efter att övningstiden för Hon erhöll vid sin avgång pension
längts betydligt, byggdes officersgården med av officerskåren. En trotjänarinna
Officerare vilar efter maten, 1919. av gamla stammen, värd allas
bostäder för officerarna. Vid den här tiden
hade även manskapet fått flytta inomhus, i de aktning och stora tacksamhet!
nybyggda lägerbarackerna. Carl A Bäckström, överstelöjtnant vid regementet 1909-1914.
När officersgården öppnade 1882 fick Anna Jansson
Officerarna hade sin matsal, officersmässen, jobbet som husföreståndarinna. Hon blev kvar i 37 år.
i regementsbyggnaden vid torget, idag kallat
”
stadshuset. Underofficerarna hade egen mäss i
en byggnad intill, även kallad paviljongen. De Varje volontär hade en uppassare
meniga hade sina mathallar, se stolpe nr 11. eller kalfaktor, som gjorde ren
hans persedlar m m. I regel voro
dessa utmärkta, pålitliga och
trogna. Aldrig har jag haft så
blanka skor, som på den tiden.
Ur minneanteckningar av kapten Carl Wilhelm August
Hermelin, volontär åren 1874-76
tema
Soldaterna
Ovan: Skylten gällde allén utanför officersgården. En del av Region Sörmland
Till vänster: På trappan till en av officersgårdens Den militära hierarkin rådde i stort som i smått. Officerarna hade ett eget dass där varje kompani hade en egen
sittplats. Det skulle alltid finnas färska blommor på piedestalen. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden
flyglar.
15
Högtidligt och uppsluppet 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
När kungen besökte Kungl. Södermanlands Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
regemente så togs han emot i regementsbygg Ti n
5-6
7
naden vid torget. Här fanns de fina salong Hembygds-
22
24-25 4 8-10
erna där man åt festmiddagar med långa gård 20-21 23
1-3 Museet
n
menyer och dyra viner. Salongerna där man s ga
ta Malmahed
26 hu 12
skålade, höll spirituella tal och aldrig bröt mot 11
27
d
Ba
Ku
etikettsreglerna. 28 n g sg
atan
La
Endast de högre officerarna hade tillträde till n dsv
ägsg
atan
salongerna. Plus deras inbjudna gäster som
kunde vara civila, kanske familjemedlemmar Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
eller vänner. Eller gästande höga militärer och
ibland någon ur kungafamiljen. 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
Officersmässen låg alltså i regementsbyggna 17. Krig på allvar
den men här fanns också kontorslokaler och 2. På heden
18. När soldaterna
några övernattningsrum. I regementsbyggnaden fanns en större matsal och flera mindre rum för umgänge, foto cirka 1900. 3. Knektar och marscherat ut
beväringar
De äldsta delarna av huset är från slutet av 4. På vakt
20. Rusthåll blev
1780-talet och byggdes rätt snart efter det att
regementet fått Malma hed som sin perma
” ”
och dans
21. info
nenta plats. Officersmässen bestod av en Man kan icke skriva om 6. Veva och lyssna
Under 1800-talet ändrades byggnaden i flera mycket stor matsal jämte ett par Malmköping och officerslivet 7. ”på stubben”
omgångar så att den blev längre och byggdes samlingsrum på övre botten. där utan att nämna hovmästare 8. info Malmköping
på med en våning. Den stora balkongen kom Byggnaden hade dessutom på Malmqvist, som var i officers 9. Sova under tak 24. Officerarna och
till i början på 1860-talet. Den användes vid ena långsidan en stor utbyggd kårens tjänst i många år och dess hierarkin
10. Alle man till tvättning
festliga tillfällen, för dem som ville se evene veranda, där officerarna sedan allt i allo i mässen. 25. Högtidligt
11. Maten på heden
mang och för dem som ville synas. många år alltid efter middagen Vid middagarna var han alltid och uppsluppet
12. Järnvägen
intogo kaffe och punsch, under iklädd frack och vit halsduk samt 26. Officerarnas
När regementet hade flyttat till Strängnäs 13. Sovsalar
det att musikkåren stod nedanför gick, då middagen var färdig, dukade bord
1921 och huset övergivits så byggdes det om och gymnastikhus
på grusplanen och spelade. En stor fram till den äldste i samlings 27. Företagsamma
ännu en gång. Regementsbyggnaden bytte 14. Feber, hosta
del av truppen liksom köpingens rummet, bockade sig djupt och kvinnor och andra
också namn till Stadshuset och har sedan dess och magont
innevånare brukade alltid höra på. ceremoniöst och anmälde, att 28. 15 krogar
använts till många olika verksamheter som 15 info
På nedre botten var ett middagen var serverad.
kontor, samlingssal, utställningslokal, biograf
och bank. samlingsrum, vilket medels en Carl A Bäckström var kapten vid regementet 1909-1914.
vindstrappa stod i förbindelse med
övre våningen. I bottenvåningen
fanns dessutom bostadsrum
för regementsofficerarna och
” Så körde vi upp på torget
i Malmköping och såg
för första gången den s k
tema
expeditionslokaler. Översten ”regementsbyggnaden”, ful till

bodde i tingshuset och hade till det yttre, präktig i det inre, där
sitt förfogande tvenne mycket vi under kommande år skulle
Ovan: Officerarna har samlats för fotografering,
trevliga rum med utsikt över uppleva så mycket.
Soldaterna
omkring 1900. En del av Region Sörmland
exercisfältet.
Till vänster: Middag med gäster i matsalen, omkring Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
regemente åren 1874-1905. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden
1900, till vänster sitter löjtnant Axel Svinhufvud. Carl A Bäckström var kapten vid regementet 1909-1914.
Högtidligt och uppsluppet
Malmköpingsortens hembygdsförening
Regementsbyggnaden, nuvarande Stadshuset, i festskrud med gevär, hillebarder, fanor, vapensköldar, lövgirlander och kulörta lyktor. Fotot är från 1882.
Bilden till vänster är från någon festlighet omkring år 1900.
tema
Soldaterna
15
Officerarnas dukade bord 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Tiden på heden innehöll inte bara militära Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
övningar. Det var också en tid av festande Ti n
5-6
7
och humoristiska upptåg, särskilt ifall man Hembygds-
22
24-25 4 8-10
tillhörde de yngre officerarnas skara. gård 20-21 23
1-3 Museet
n
ta Malmahed
ga
Många minnesberättelser från heden handlar 26 hu
s
11
12
27
d
om hur de äter, dricker, spelar spel och roar
Ba
Ku
28 n g sg
sig på olika sätt. atan
La
n dsv
ägsg
De högre officerarna hade sin matsal, mässen, atan
i regementsbyggnaden, nuvarande stadshuset. Gå i vilken ordning du vill. Mot
Där serverades maten vid uppdukade bord Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
med nymanglade linnedukar och tjocka lin

neservetter. Menyerna var eleganta och vinlis 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
tan lång. 17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
Underofficerarna hade sin egen mäss strax 3. Knektar och marscherat ut
intill. Här var allt lite enklare men ändå med beväringar
en standard skyhögt över manskapets kokhus 4. På vakt
20. Rusthåll blev
och mathallar. Underofficersmässen kallades
paviljongen och är idag privatbostad. och dans
21. info
De unga officerseleverna, volontärerna, hade Hustrur och gäster inbjöds ibland till fest, här utanför underofficersmässen, troligen i slutet av 1800-talet. 6. Veva och lyssna
inte plats på någon av officersmässarna utan 7. ”på stubben”
fick sina måltider på hotell Almqvist, även 8. info Malmköping
kallad Gula knuten. 9. Sova under tak 24. Officerarna och

och uppsluppet
12. Järnvägen
26. Officerarnas
13. Sovsalar
dukade bord
och gymnastikhus
27. Företagsamma
14. Feber, hosta
kvinnor och andra
och magont
28. 15 krogar
15 info
Underofficersmässen, byggd 1875.

tema
Soldaterna
Underofficerare spexar framför fotografen, troligen

i slutet av 1800-talet. Officerarna samlades gärna runt punschbordet. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Officerarnas dukade bord
” Middag 2.30 e.m. Smörgåsbord

och 3 rätter mat. Söndagar
vanligen 4 rätter, ty då brukade
” På lördagskvällen gick det
vanligen lustigt till på mässen.
Inte för att vi heller sparade oss
ofta några gäster vara inbjudna. under de andra dagarna i veckan,
Bland de goda rätter, som ty ”stimulantia” fanns alltid att
serverades, minnes jag särskilt tillgå i obegränsade mängder.
den goda gösen från Båven och Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
de praktfulla abborrarna från regemente åren 1874-1905.
Oxbro. Under smultrontiden fingo
”
vi massor av de röda, vackra
Övningstiden var kort och man
bären,
hann ej ledsna på det glada
Ja vi mådde inte illa den tiden festandet. Ofta hade vi civila
på Malma hed. Vi sutto vid ett gäster från de kringliggande
bord i hästskoform. Regementets godsen.
officerare och kaptener i mitten. Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
Löjtnanter på högra och under- regemente åren 1874-1905.
löjtnanter på vänstra, då man
”
vänder sig mot bordet vid inträdet
Vid klubbaftnarna i mässen gick
till salen.
det alltid muntert och glatt till.
Tre olika smörgåsbord Det fanns många musikaliska
stodo mitt på golvet. Ett för förmågor, vilka alltid läto höra
regementsofficerare och kaptener, av sig.
ett vardera för löjtnanter och Carl A Bäckström, f d överste löjtnant, om sin tid vid Fem sergeanter till bords i det fria cirka 1900.
underlöjtnanter. På varje bord 3 Södermanlands regemente 1909-1914.
olika slags brännvinsflaskor, som
” ” ”
tronade i mitten.
Efter supén i officersmässen Kl 8 e, sedan vi sjungit ”Så Full i går. Sjuk i dag. Kommer i
Då kaffet druckits, kommo våra denna afton samlades vi i den går en dag ifrån vår tid och morgon.
regementsflickor inbärande rikt vackra sommaraftonen ute på den kommer ej mer”, erhöll vi vår Majoren Tönnes Falkenberg skriver telegram efter ett
försedda brickor med punsch, rymliga balkongen och åhörde aftonmåltid, som bestod av en besök hos sin svåger Harald Strömfelt på Malma hed.
whisky och cognac, vilket allt gossorkestern, som spelade på rätt mat, the m m. Omedelbart
gick på gemensamt konto och i planen nedanför. Sedan musiken därpå uppenbarade sig ånyo
obegränsade mängder. upphört, sutto officerarne ännu en den förföriska drycken ”Hoengo”
stund kvar språkande och rökande men nu voro brickorna ännu
Detta upplivande fluidum
och då och då smuttande på sina mer belastade, ty nu började det
inverkade ej så litet på
oumbärliga punschglas - till dess muntra festandet på allvar och
eftermiddagsexercisen, som
att mot kl. half 11 aftonkylan räckte vanligen till midnatt och
tema
därigenom fördes med större kläm

manade till uppbrott. ofta längre, slutande med en
och fart.
Nils Petrus Ödman f 1838 i ”Ett litet besök i Malmköping” ”loppsexa” på morgonsidan.
Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands skriven efter besök på orten i juni 1898.
regemente åren 1874-1905. Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands
Soldaterna
regemente åren 1874-1905. En del av Region Sörmland
Utanför lusthuset Lyktan i Gula Knutens trädgård.

Notera den emaljerade punschkylaren. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
15
Företagsamma kvinnor och andra 16

14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Kristina Strandberg blev änka 1841. Hon Lilla Malma

tan 13
kyrka gsga
hade barn att försörja men hur skulle det gå Ti n
5-6
7
till? Det här var en tid då kvinnor hade små Hembygds-
22
24-25 4 8-10
möjligheter att jobba utanför hemmet. gård 20-21 23
1-3 Museet
n
ta Malmahed
ga
Kristina löste problemet genom att öppna en 26 hu
s
11
12
27
d
krog i en tillbyggnad på sitt hus vid Lands
Ba
Ku
28 n g sg
vägsgatan. Hon blev därmed en av många atan
La
företagsamma kvinnor i Malmköping. n dsv
ägsg
atan
Kvinnorna lagade mat, bakade, tvättade, Gå i vilken ordning du vill. Mot
sydde, strök och serverade. De sålde potatis, Siffrorna är bara till för kartan Nyköping
fläsk, grönsaker, ost, smör och mjölk. De drev

kaféer, krogar, bagerier, hyrde ut rum och 1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”
hållet
öppnade cigarrbodar. 17. Krig på allvar
2. På heden
18. När soldaterna
Regementet gav dem kunder. När mellan 3. Knektar och marscherat ut
tusen och tvåtusen män kom till heden beväringar
behövdes det mat och service av olika slag. 4. På vakt
20. Rusthåll blev
Särskilt officerarna blev bra kunder. Innan de
fått sina egna bostadshus hyrde de rum hos och dans
21. info
ortsborna. De hade också pengar nog att
6. Veva och lyssna
kosta på sig god mat och dryck. 22. ”Gud med oss”
Affärsverksamheten blomstrade, här i en av Värdshusets flyglar cirka 1890.
Kvinnorna var ofta egna företagare och de var 8. info Malmköping
driftiga, ordentliga och respekterade. Många 9. Sova under tak 24. Officerarna och
”
av dem var änkor som fortsatte driva sin ma 10. Alle man till tvättning hierarkin
kes affär eller verkstad. En änka var nämligen En häpnadsväckande liten Under tapeten till det rum som 25. Högtidligt
11. Maten på heden
myndig, till skillnad från en gift kvinna. krog, som dessutom var indelad gränsade till krogen fanns en dörr, och uppsluppet
12. Järnvägen
i två klasser med särskilda eller kanske ett litet fönster med 26. Officerarnas
Så fanns de andra kvinnorna, servitriserna 13. Sovsalar
matsedlar. Men läget, centralt vid rullgardin för. Hörde frun i huset dukade bord
och pigorna som passade upp. Hit hörde de och gymnastikhus
Landsvägsgatan, var förmånligt. att det blev tumult på krogen, 27. Företagsamma
unga flickorna som lätt föll för stiliga män i 14. Feber, hosta
uniform, de som lät sig förföras och drömde Utanför krogen kunde det på drog hon upp gardinen, taxerade kvinnor och andra
och magont
om ett liv som officersfru. Drömmar som inte gatan stå hela foror på väg åt läget och tillkallade vid behov 28. 15 krogar
15 info
sällan slutade med oönskade barn och social norr eller söder. Forkarlarna hade utkastare.
katastrof. bara att kliva in, sätta sig på de Erik Sjöström har berättat om Kristina Strandbergs krog,
gröna, väggfasta bänkarna och återgivet i skrtiften Kvinnor kring Malmahed.
Här fanns också de som behövde tjäna lite beställa in. Medan de åt och drack
extra och såg sin kropp som handelsvara. Och kunde de titta upp på väggarnas
de som blev utsatta för våldtäkt. Dem vet vi hyllor där det stod rader med
tema
inte så mycket om, deras namn och öden har brännvinsmått. Det kunde också
försvunnit ut ur historien. hända att en körkarl stod vid
porten med tömmarna i hand
och svepte sin sup för att snabbt
Soldaterna
kunna fara vidare.
Kristina Strandberg och en av hennes söner. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
Företagsamma kvinnor och andra
” Bakom ”Gula Knuten” låg en liten

trädgård med ett lusthus, som
kallades ”Lyktan”. Här serverades
om sommaren alla goda drycker,
mest stimulerande, vilka passade
bäst för våra törstiga strupar.
Där fanns även en kägelbana
som flitigt användes och
beredde oss ett stort nöje. Detta
njutningens tempel var för oss
på sommarkvällarna ett omtyckt
samlingsställe, i synnerhet under
regementsmötet, då volontärkåren
var fulltalig och uppgick den
ibland ända till 18 man.
Serveringen sköttes av en ung
flicka, som utövade en stark
dragningskraft på det varma
krigarblodet. I synnerlighet
beundrades Emilie, en högväxt,
vacker flicka, som vi hemburo vår Hotell Almqvist syns vid gatans ände mitt i bilden. Hotellet kallades också Gula Knuten och där hade officersvolontärerna sin
hyllning. Ibland hissade vi henne utspisning åren 1885-1904. I trädgården bakom hotellet låg ett lusthus där de unga officerarna ofta satt och drack punsch.
i vår uppsluppna ungdomsglädje
” ” ”
och då hon flög högt upp i När Ni nu har slutat upp med Edra De första 10 à 15 åren hade vi Någon av kamraterna uttalade
luften och kjolarna fladdrade ut onödiga tårar, vill jag ge Eder kvinnlig betjäning, vanligen sin förvåning över, att vi sprungo
mycket, upptäcktes det, att den ett gott råd, som ni kan ha nytta 3 à 4 flickor. Beroende på den efter oaptitliga och illaluktande
sköna ej hade några byxor. Detta av i framtiden. Gå aldrig med en officers uppfattning, som förestod bondpigor och uppmanade oss att
intressanta förhållande väckte ung man ännu mindre med en mathållningen voro de för oss en spara våra karesser för värdigare
mitt och fleras intresse, så att löjtnant nattetid och drick punsch ögonfägnad eller raka motsatsen. föremål.
vi ofta slutade våra små fester i en skogsbacke, såvida Ni ej vill I förra fallet gingo de under Kapten C A Hermelin började som volontär vid
med en hissning och då hände fullfölja äventyret, ty kom ihåg, namnet ”Regementets döttrar”, regementet 1874. Han var då 19 år.
det någon gång, att man var lite att det inte är bara för Edra vackra i det senare för ”Uvarne”.
klåfingrig. Ungdomen är litet ögon, som han blir Eder kavaljer. Det kan ju ej förnekas att de unga
nyfiken ibland. Ni kan råka ut för en värre karl än flickorna ibland voro villiga att
Kapten C A Hermelin började som volontär vid jag, och nu god natt eller rättare inlåta sig på ett litet äventyr. Ett
regementet 1874. Han var då 19 år.
sagt god morgon. uppfriskande skämt behövdes nog
Och så gick jag därifrån, förargad ibland i deras något enformiga
tema
på mina kamrater, som indragit sysselsättning att springa med

mig i detta enfaldiga äventyr, tallrikar och punschglas.
men nöjd med mig själv, att jag Kapten C A Hermelin började som volontär vid regementet
Soldaterna
Fästmör, fruar och systrar kom ibland och hälsade på behärskat situationen . 1874. Han var då 19 år. En del av Region Sörmland
soldaterna i Malmköping. Axel Florin från Oxelösund

Kapten C A Hermelin började som volontär vid
tillsammans med Tyra Florin, foto 1905. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden
regementet 1874. Han var då 19 år.
15
Femton krogar 16
14
Plevnagården
17
18
Mot
Eskilstuna 19
Så snart Malma hed hade utsetts till fast Lilla Malma

tan 13
kyrka i ngsga
övningsplats för regementet 1774, började de T 5-6
22 7
första serveringarna etableras i grannskapet. Hembygds- 24-25 4 8-10
gård 20-21 23
1-3 Museet
Madam Qvarnberg tillhörde de första. Hon ta
n
Malmahed
s ga
serverade kaffe och te till törstande militärer. 26 hu 11
12
27
d
Ba
Serveringen byggdes snart ut till ett kaffehus 28
Ku
n g sg
atan
med namnet Värdshuset Antonia. Det låg på La
n dsv
Tingsgatan. ägsg
atan
I slutet av 1800-talet fanns 15 krogar Gå i vilken ordning du vill. Mot

i Malmköping. Det var betydligt fler än vad
som var normalt för en så liten ort. Anled
ningen till detta var förstås regementet.
hållet
17. Krig på allvar
Varje sommar mångdubblades befolkningen 2. På heden
18. När soldaterna
med tillresta militärer som var på möten och 3. Knektar och marscherat ut
övningar. Dessutom kom släktingar och vän beväringar
ner och hälsade på. De behövde också mat 4. På vakt
20. Rusthåll blev
och sängplatser. 5. Musik till marsch militärskola
och dans
Försäljningen av mat, kaffe, pilsner och 21. info
brännvin var alltså klart säsongsbunden. Till 6. Veva och lyssna
en början var säsongen kort, men i och med 7. ”på stubben”
att de inkallade beväringarna blev allt fler, 8. info Malmköping
blev också övningstiderna längre. Därmed Restaurang Fenix vid Stora torget cirka 1890.
förlängdes säsongen även för näringsidkarna. 10. Alle man till tvättning hierarkin
” ”
25. Högtidligt
Utbudet var stort och varierande. Här fanns Någon gemensam samlingslokal Lördag-söndag blev det vanligen
11. Maten på heden
och uppsluppet
alla sorters näringsställen från fina matsalar för alla oss vicekorpraler fanns lite extra livligt både på heden 12. Järnvägen
26. Officerarnas
med nymanglade vita linnedukar till enkla inte. ”Gästis” blev vårt tillhåll. och i köpingen. Släktingar och 13. Sovsalar
dukade bord
serveringar och nattliga lönnkrogar. Vi förde en glad och bekymmersfri bekanta kom till heden för att och gymnastikhus
27. Företagsamma
tillvaro i den gamla lägerplatsen, hälsa på – många per hästskjuts. 14. Feber, hosta
Dagens värdshus öppnade 1910 under nam kvinnor och andra
och magont
net Nya hotellet. badade i Hosjön och gjorde I Köpingen fanns det kafé i 28. 15 krogar
15 info
cykelturer i omgivningana. vart och vartannat hus och där
Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin kunde man också köpa brännvin
studentvärnplikt på 500 dagar. och öl. På hedens marketenteri
tillhandahölls endast svagdricka
”
och kaffe.
Vi intog våra måltider på
Den siste indelta soldaten Carl Albin Stenqvist anställdes
tema
Gästgivaregården. Riklig och god 1901 samma år som indelningsverket upphörde.

mat, smörgåsbord och ”nubben”.
Kaffe och punsch, hur mycket som
helst.
Soldaterna
Kapten C A Hermelin började som volontär vid
regementet 1874. Han var då 19 år. Gästgivaregården var
På balkongen till Värdshuset cirka 1910. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening
på heden
det före detta rusthållet, se skylt nr 20.

His To Rien Is Orm Land Malm Ko Ping

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

His To Rien Is Orm Land Malm Ko Ping

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

15

Det ständiga knekthållet 16

Båda dessa system hade nackdelar – det första

ett naturligt sätt, både att avlöna anställda

försörja sig på.

Övning i början på 1900-talet. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening

Totalt fanns omkring 50 officerare och 1200

Beväringstiden utökades successivt så att den

viss tid. Systemet fungerade fram till mitten

Fanjunkare C A Ahrén i början på 1900-talet.

Hedar, moar och slätter. Det krävdes stora Lilla Malma

Södermanlands regemente bildades 1627 och Gå i vilken ordning du vill. Mot

håll i Sörmland. År 1771 fick regementet en

ut som parasoll och som var ställningar för gevären

Kapten C A Hermelin, om tiden vid Södermanlands

Utbildningen gick ut på att soldaterna skulle En dag på heden år 1900

” Själva exercisfältet var mycket

Hjalmar Trafvenfelt leder gymnastiken, ca 1900. i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening

Knektar och beväringar 16

Den indelte soldaten (knekten) hade bostad, Lilla Malma

kunde använda den hur han ville.

Per Erik Knutsson

i samarbete med Malmköpingsortens hembygdsförening

En vaktstyrka fanns ständigt på plats under Lilla Malma

utvecklades. Befälet fördes då defilera för majoren.

major”, en dagkapten och

Högvakten på Malma hed. Fotot är troligen från 1915.

Musik för marsch och dans 16

Ett jakthorn kunde höras mycket långt. Lilla Malma

för att spara pengar. Bara trumslagarna blev

och lät hela bataljonen marschera konungen utropa. Vi voro förbi

Albert Rothstein var inkallad 1915-16 för att göra sin

” Rätt ofta blåste vi revelj på

vid dansbanan när befälet ville

Många regementen har traditioner som skapats kring

tält stod på 1700-talet. Lunden var en populär plats

Gustaf Adolf von Siegroth

Livet på heden - soldater och gymnaster 16

1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”

Numren är bara till för att du ska hitta stolparna på kartan.

Sova under tak 16

Soldaternas sängar bestod av halmmadrasser Lilla Malma

gamla bostadstälten som under övnings­

det fanns inga kaminer eller spisar i huset eftersom

” Han förde oss till en förråd där vi

Ovan: De värnpliktiga soldaterna hade inga egna

sådana. Dessutom skulle de ha kängor, strumpor,

liknande. Detta för att inte slita på de dyra unifor­

Alle man till tvättning 14

1. Det ständiga knekt- 16. ”modell Plevna”

frimodig och hela hans yttre tillkännagiva

En av de fyra mathallarna innan väggar sattes upp på 1890-talet.

” Med muggen i den ena handen

Det var en stor dag i Malmköping när järn­ Lilla Malma

30 år till, godstrafiken något längre, innan

Sagt av en löjtnant Wernlund vid middagen som hölls

” En kulen höstkväll stod hela

visst rörigt värre, enligt vad som

Sovsalar och gymnastikhus 16

Beväringarna var en grupp soldater som Lilla Malma

” Tvättrummet i ”hyddan” bestod

Ovan: Städning i en av lägerhyddorna. Foto omkring 1900.

Feber, hosta och magont 16

gamla bostadstälten som under övnings

liknande. Detta för att inte slita på de dyra unifor

Det var en stor dag i Malmköping när järn Lilla Malma

Kyrkan betraktade regementena som försam

med nymanglade linnedukar och tjocka lin