Utvecklingsplan

för Leklustans
förskola
2019-2022

Vad kan ”Hållbar framtid” bli,

i ett utforskande tillsammans
med barnen?

www.orebro.se
 Inledning
Utvecklingsplanen för Leklustans förskola är ett resultat av vårt sätt
att beskriva våra ställningstaganden och strävan för att nå de
mål som styr vår verksamhet. Dessa mål beskrivs i de olika
styrdokumenten som vår utvecklingsplan är en del av. Vi arbetar
återkommande med att reflektera omkring vår verksamhet och
värdera den utifrån de styrdokumenten. Det är en ständigt
pågående process, där delaktigheten är viktig och central.
Vi har enats om en gemensam syn på uppdraget och tagit ställning
för ett arbetssätt samt olika verktyg och organisation som vi
behöver för att kunna genomföra den verksamhet vi
tillsammans vill bygga.
Vi strävar efter en hållning där vi ständigt lär och utvecklas
tillsammans genom att prova, leva och undersöka vår
utvecklingsplan tillsammans med barn och familjer i vår
verksamhet.
www.orebro.se
Sid 2
 Våra styrdokument
• Internationella styrdokument
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention
och Agenda 21
• Nationella styrdokument
Läroplanen för förskolan, Lpfö 2018
• Kommunala styrdokument
Övergripande strategi och budget samt verksamhetsplan för barn och
utbildning i Örebro kommun.
• Lokala styrdokument
Lokal utvecklingsplan för Leklustans förskola, med verksamhetsmål för
innevarande läsår samt Trygghetsplanen för Leklustans förskola

www.orebro.se
Sid 3
 Innehållsförteckning
Inledning 2
Våra styrdokument 3
Innehållsförteckning 4
Vår syn på uppdraget 5-6
Vår vision 7
Vår barnsyn och kunskapssyn 8-9
Ekologi och hållbar framtid 10
Våra ställningstaganden och värden som stödjer vår vision 12-13
Varma relationer 12
Mångfald 12
Delmokrati 12
Undersökande 13
Viktiga förutsättningar som stödjer vår vision 14
Pedagogisk dokumentation 14
Projektinriktat/utforskande arbetssätt 15
Miljö och material 16
Digitalt språkande 17
Tydlig och genomtänkt organisation 18
Det pedagogiska årshjulet 19
Trygghetsplanen är en del av helheten 20
Förskola – hem 21
Förskola – förskoleklass – fritids – skola 21
Organisation för planering 22-26
Verksamhetsmål för 2020-21 27-30

www.orebro.se
Sid 4
 Vår syn på uppdraget
Vårt uppdrag är att vara ett komplement till hemmet där omsorg, fostran och
lärande går i varandra och bildar en helhet. Därmed är vårt samarbete med barn
och familjer något viktigt som vi vill värna om.
I vårt sätt att se på uppdraget vill vi lyfta fram vår syn på varje barns kompetens
och barn som en viktig och jämbördig medlem av samhället.

Vi väljer att se barn

• med stor kompetens, som utforskar och upptäcker sin omvärld med stöd av
medforskande vuxna och barn
• fulla av frågor och ivriga att förstå
• som aktivt skapar kunskap och identitet tillsammans med andra

Det här får konsekvenser för hur vi tänker omkring vår verksamhet och hur den
barnsyn och kunskapssyn vi har kommer till uttryck i de dagliga aktiviteterna
och i förskolans undervisning.

Vi vuxna behöver därför vara aktivt nyfikna på barnen. Vi behöver försöka förstå
vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och ställa frågor för att
genom detta utmana barnen vidare i sitt lärande.

www.orebro.se
5
Sid 5
www.orebro.se
Sid 6
 Vår vision…
Vår förskola är en plats där små och stora människor får möjlighet att
utvecklas genom att, utforskande och nyfikenhet, fakta och fantasi, glädje
och gemenskap, alltid är närvarande!
Barn föds in i ett samhälle som idag bygger mycket
på att man samspelar och kommunicerar med
andra och genom det utbyter och utvecklar nya
kompetenser. Det är även i mötet med andra vi
blir till, alltså skapar vår identitet och lära nytt.
Den språkliga förmågan är central för en god
identitetsutveckling. Därför ser vi att det är
viktigt att vi ger barn möjligheten att få goda
erfarenheter av samspel med andra, där möten
är lustfyllda, meningsfulla och där man får
använda sin fantasi, kreativitet i kommunikation
med andra.

I ett globalt perspektiv vill vi ge barnen redskap för

en hållbar framtid med omsorg om både
människor och miljö. Möjligheterna ges till
barnen genom hur vi pedagoger skapar goda
möten och tid för ett undersökande av
ekologiska samband och relationer.

”Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa

frågor och samtala om företeelser och samband i
omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras
intresse för hälsa och välbefinnande samt för en hållbar
utveckling.” 7
”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen.” Lpfö 18

www.orebro.se
Sid 7
 Vår barnsyn och kunskapssyn
Vår barnsyn innebär att vi utgår
från att barn är kompetenta
med stora potentialer och
oändliga möjligheter att lära och
utvecklas, om de ges de rätta
förutsättningarna och
möjligheterna.
Barn är fulla av frågor och ivriga
att förstå sin omvärld. De
upptäcker och utforskar ständigt
saker i sin närhet och skapar
kunskap och identitet i aktivt
möte med andra barn, miljön
och medforskande vuxna.
”Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse
och glädje det ger att göra framsteg,
övervinna svårigheter och att vara en
tillgång för gruppen. Förskolan ska ge
barnen möjlighet att utveckla en positiv
uppfattning om sig själva som lärande
och skapande individer.” Lpfö 18
Sid 8
www.orebro.se
I vår kunskapssyn finns det inga
”sanningar”, allt kan ses från
olika perspektiv och prövas
igen. Kunskap är oändlig, tar
aldrig slut och blir aldrig färdig.
Barn lär genom att få försöka,
undersöka, förundras, fantisera,
uppleva och få dra slutsatser,
själva och tillsammans med
andra. Alla människor har olika
sätt att lära och bearbeta
intryck. Genom ett rikt språk,
med möjlighet till olika
uttryckssätt, ger vi alla barn
möjlighet att utvecklas.
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap
kommer till uttryck i olika former – såsom
fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet – som förutsätter och
samspelar med varandra.”
Lpfö 18
8
 Barn lär
genom att
försöka,
undersöka,
förundras,
fantisera,
uppleva och
få dra
slutsatser,
själva och
tillsammans
med andra.

www.orebro.se
Sid 9
 Ekologi och hållbar framtid
Läroplanen i förskolan lyfter fram vikten av att ge barnen större möjligheter att arbeta med naturvetenskap
och teknik som en del av att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra. Förskolan ska sträva efter att vara en plats där barn får utforska och
utveckla sin förståelse för naturvetenskap, sitt kunnande om växter, djur, enkla kemiska processer och
fysikaliska fenomen.
För att detta ska bli möjligt har vi på vår förskola bestämt oss för att tillsammans med barnen intressera oss
för naturvetenskap och ekologi för en hållbar framtid. Genom att konkret inom olika projekt, lägga stor
vikt vid att undersöka ekologiska samband och relationer, vill vi ge barnen möjlighet att förstå, ta ansvar för och
visa omsorg om vår natur och miljö. Ekologi handlar om människans och naturens ömsesidiga beroende. Genom
att arbeta med lärande för en hållbar framtid handlar det också om att arbeta med förskolans värden och
omsorg om både människor och natur. Förskolans viktigaste uppgift är att bidra till HOPP om en hållbar framtid.
”Vi är alla en del av problemet och kan alla vara en del av lösningen.” Mattias Klum

Återbruk är ett sätt att använda olika material flera gånger och ett sätt att arbeta med kreativa processer där
vi samtidigt tar ett ansvar för hur vi kan undvika att belasta vår natur med att slänga det som kan användas
mer. Inom forskningen lyfts kreativitet fram som en avgörande faktor för att lösa vår gemensamma framtid ur
det ekologiska perspektivet. Därför kommer återbruk att vara en viktig del i vårt arbete för en hållbar framtid.
”Giftfri förskola” är ett projekt som innebär att reducera giftiga ämnen i allt material i förskolan. För oss ingår
det som en självklar del i den helhet vi eftersträvar. Genom att använda Örebro kommuns inköpsportal
säkerställer vi att varor och produkter till förskolans verksamhet är granskade och giftfria i så lång utsträckning
som möjligt. Vi följer både en egen och en kommunövergripande plan för ”giftbantning” i förskolans miljö och
materialval.
Ekologisk och klimatsmart mat på våra förskolor och att minska matsvinn, arbetar vi med i Örebro
kommun. Det innebär också att minska köttkonsumtionen och laga mer vegetarisk mat inom kommunens alla
verksamheter. Genom ett långsiktigt arbete för en hållbar framtid vill vi knyta ihop flera delar, pedagogiska
projekt kopplat till mat och miljö, till en förenad helhet.
”Imorgon är idag. Framtiden är nu” Okänd

www.orebro.se
Sid 10
Sortera

www.orebro.se
Sid 11
 Ställningstaganden som stödjer vår vision

Våra gemensamma värden är…

Varma relationer
Alla, barn och vuxna ska få känna sig välkomna till vår förskola. Grunden för en positiv identitetsutveckling är att
få uppleva att man är del av ett sammanhang och betyder något för andra. Det goda mötet och samspelet
mellan barnen och mellan barn och vuxna har därför ett stort värde. Förskolan ska vara en plats där goda
möten sker genom samtal, att bli lyssnad till och att lyssna till andra samt få erfara att andras tankar föder
nya tankar. Vi behöver varandra för att växa och utvecklas.
Tillit är en del av varma relationer och är viktigt för att hålla ihop t.ex samhällen och organisationer. I alla möten
blir det viktigt att tro gott om både oss själva och andra.

Mångfald
För oss innefattar begreppet mångfald ett ställningstagande för värden som likhet, olikhet, skillnad, subjektivitet
och allas lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, social bakgrund, religion, olika familjebildningar
eller funktionsvariationer. Vi vill skapa en verksamhet för alla. Det innebär bland annat att ge alla likvärdiga
villkor och förutsättningar för att utforska, upptäcka, prova och utveckla hela sin potential.
Genom att låta barnen mötas på olika sätt och i olika sammanhang, skapar vi möjligheter för barnen att sätta ord
på sina tankar och idéer, lyssna och förstå att det finns andra sätt att tänka, andra sätt att göra, olika
klokskap, olika förmågor och sätt att lära. Genom förståelse kan vi visa respekt för allas olikhet.
Mångfald ska vara synlig i miljön, där barnen får möjlighet att konkret få uppleva att saker och ting är olika.
Olikheten i omgivningen kan hjälpa barnen att även se mångfald och olikhet hos varandra.

Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns

förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika
levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att
förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.
Lpfö 18

www.orebro.se
Sid 12
Demokrati
Delaktighet är en förutsättning för att utveckla verksamheten för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. Vi
behöver skapa möjligheter för inflytande, men det kräver också ett gemensamt och individuellt ansvar för
verksamheten. Genom delaktighet skapas förståelse, motivation och ett personligt engagemang. Genom
att ges möjlighet att bli delaktig måste var och en formulera sig, argumentera och förhandla. Det ger
erfarenheter och förmågor som är nödvändiga i demokratiska processer. Genom att leva demokrati i
vardagen, fostras samhällsmedborgare för morgondagen.

Undersökande
I förskolan, som alla andra platser i samhället, samspelar vi med den samtid och värld vi lever i. Olika synsätt,
värden, fakta och företeelser talar till oss genom olika möten med omvärlden och är viktiga att få
undersöka. Också den pedagogiska miljön, materialet och organisationen samspelar med barnets lärande
och utveckling som människa.
Vi vill erbjuda en verksamhet som ger rika möjligheter till kreativitet, där material och miljö, inne och ute,
inbjuder till olika sätt att undersöka och lära. I en genomtänkt och innehållsrik undervisningsmiljö kan
barnens undersökande bli kreativt och lärorikt. Vi tror på människans lust att lära och redan som liten har
man rätt till undervisning med meningsfull innehåll och variationsrikt material.

www.orebro.se
Sid 13
Viktiga förutsättningar och organisation som stödjer vår vision
Pedagogik och organisation hänger ihop och är förutsättningar för
varandra. Vi måste skapa förutsättningar och göra olika val för att
kunna stå för den syn på barnen och lärande som vi har sagt att vi
är överens om. Det innebär att vi måste organisera för ett
arbetssätt, miljö och material, ett lyssnande och seende för att
kunna leva våra ställningstaganden.

Pedagogisk dokumentation
Är ett av våra viktigaste verktyg där observation,
dokumentation och reflektion ingår. Vi är nyfikna och har
ett seriöst intresse att bättre förstå och lära känna
barnen. Genom dokumentationen kan vi också få fatt i
barnens nyfikenhet och fascination likväl som deras
förändrade kunnande över tid. Genom observation och
dokumentation försöker vi visa vilken kompetens varje
enskilt barn har, men också den kompetens som en
grupp barn tillsammans skapar..
Dokumentationen är också en hjälp för barnen att diskutera
och reflektera över vad de har gjort och få syn på sitt
eget och kamraternas lärande.
Observationen och dokumentationen är ett arbetsmaterial för
pedagogerna att reflektera omkring och lära av. Genom
att dela sina egna observationer och tankar med
kollegor, ökar vi förståelsen för barnens vardag och
göranden. Därmed kan vi också ta tillvara och lägga till, i
barnens sammanhang för att utmana dem i ett förändrat
kunnande.
Som observationsverktyg använder vi oss av bilder,
anteckningar, videofilmer, barnens bilder m.m
www.orebro.se
Sid 14
Ett utforskande/projekterande arbetssätt och förhållningssätt
Arbetssättet innebär att vi ger barnen möjlighet att under en längre tid tränga djupare in i något
och verkligen relatera till fenomen, begrepp, ting m.m. När vi vuxna aktivt lyssna på
barnens frågor och hur de skapar teorier omkring det de erfar, kan vi också utmana dem
vidare utifrån det.
Genom ett projekterande arbetssätt får barnen möjlighet att arbeta i mindre grupper där både
individers olika förmågor kan bli synliga och tas tillvara och där barnens samtal med
varandra får ett stort utrymme. Det blir i den meningen, ett arbetssätt med stor tonvikt vid
språk och kommunikation. Även matematiska begrepp och förståelse blir ett konkret del i
de olika projektens sammanhang och meningsskapande. Att få möjlighet att uttrycka sig på
många olika sätt t.ex genom bild, musik, dans, skapande ger alla barn både tillgång till ett
rikt språk och en djupare förståelse.
När barnen och de vuxna möts kring ett gemensamt innehåll som bygger på gruppens egna
intressen och frågor, skapas de meningsfulla sammanhang som i sin tur har betydelse för
både det egna kunnandet och gemenskapen i gruppen.

www.orebro.se
Sid 15
Miljö och material
Den pedagogiska miljön, inne och ute, är ett sätt att synliggöra och stärka våra valda värden
och vår barn- och kunskapssyn. Vi vill att vår miljö ska vara välkomnande, inspirerande och
ge förutsättningar för delaktighet. Där ska finnas möjlighet för det egna undersökandet.
Möjligheter att i experimenterandet, leken och fantasin möta andra barn och vuxna i ett
utbyte. Vi vill att vår förskola ska vara en plats för goda möten av olika slag mellan barn-
barn, barn-vuxna, barn-material och vuxna-vuxna.
Vi har valt att organisera oss i grupper där barnen är nära varandra i ålder och där skapa miljöer
som gör det möjligt för oss att utmana barnen med material anpassat för deras
förutsättningar och behov, vilket stärker deras delaktighet.
Genom att erbjuda ett mer flexibelt, kreativt och ofärdigt material, kan barnens egen fantasi och
kreativitet få större utrymme. Vi tror också att det ger både flickor och pojkar ett större
personligt utrymme till lek och skapande, med mindre inverkan av val utifrån kön.

www.orebro.se
Sid 16
 Digitalt språkande…
Under flera år har vi jobbat med att allt mer införa det digitala språket som del i vårt
undersökande arbetssätt. Vi ser att med hjälp av digitala verktyg kan vi både skapa magi och
fantasi, gestalta, inspirera till dans och rörelse, göra barnen delaktiga i dokumentationen, noga
undersöka och ta fram information, skapa musik och film, skriva och mycket mer. Genom
digitala verktyg, vill vi på ett kreativt sätt ge barnen både förmåga att hantera digital teknik och
kritiskt granska det vi möter i den digitala världen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl
digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. Lpfö 18

www.orebro.se
3
sid 17
Tydlig och genomtänkt organisation

Ett viktigt verktyg för att möjliggöra våra mål och strävanden, är en tydlig och
genomtänkt organisation. Den är viktig för att skapa lugn, arbetsro och
möjlighet till meningsfull fördjupning för barn och pedagoger, i mindre och
större sammanhang. Vi har en organisation på flera plan för, avdelningen,
arbetslaget och hela förskolan.
Dagen i varje arbetslag/avdelning har en struktur för lek och aktiviteter i mindre och
större grupper. Där görs barnen delaktiga i den dagliga planeringen och i
gemensamma rutiner som t.ex dukning, städning, utflykter, projektgrupper
m.m.
Varje vecka har alla pedagoger tid för planering och reflektion omkring
observationer och dokumentationer, tillsammans med kollegor på avdelningen
och i arbetslaget. Då kan pedagogerna tillsammans hitta utmaningar för barnen
i ett fortsatt undersökande.
Varje måndag eftermiddag organiserar vi personal i olika grupperingar. Dessa syftar
till att ge tid till pedagogisk planering för förskollärare, barnskötare samordna
och överföra information mellan avdelningarna men också att organisera för ett
kollegialt lärande och en form av intern kompetensutveckling där vi t.ex
diskuterar och relaterar till våra mål och värden, forskning och uppföljning av
vår undervisning. Varje månad har vi dessutom arbetsplatsträffar där vi tar upp
arbetsmiljöfrågor.

www.orebro.se
Sid 18
 Pedagogiska året som stöd för systematiskt
kvalitetsarbete
I vår strävan att skapa en tydlig
och genomtänkt
organisation för hela
förskolan, har vi också
skapat en bild och
struktur för hela läsåret.
Det pedagogiska året är
ett stöd för
verksamhetsstyrning,
uppföljning och
utvärdering under året.
Genom den tydliga
strukturen får vi också
möjlighet till en
återkommande
fördjupning av vår egen
förståelse och kunskap
inom vissa fokusområden.
Detta sker då vid samma
tidpunkt för alla på
förskolan och möjliggör
därmed en gemensam
reflektion och
erfarenhetsutbyte.
Uppföljning görs därmed
återkommande och med
viss kontinuitet, utifrån
dessa fokusområden. Den
uppföljningen är då färsk
och kan även vid behov,
åtgärdas innan
kvalitetsrapporten skrivs.
Utifrån den här tydligheten har
vi skapat en organisation
som är synlig och därmed
möjliggör allas
delaktighet.

www.orebro.se
Sid 19
 Trygghet och likabehandling är inte del av
helheten, utan ÄR helheten!
Likabehandlingsplan och trygghetsplanen är dokument vi enligt skollag och diskriminerings-
lagen, måste ha. Hos oss finns de levande i hela verksamheten, genom vårt arbetssätt och
genom att eftersträva att leva de värden vi tagit ställning för. Vi utgår från allas styrkor och
kompetenser och vårt ansvar är att göra tydligt för alla, barn och vuxna, att allas tankar och
teorier behövs för att skapa ny kunskap och utveckla vår förskola. Det viktiga är inte vilket
kön, etnisk tillhörighet, religion eller social bakgrund individen har, utan istället vill vi lägga
fokus på hur vi tar tillvara allas styrkor och erfarenheter i vår verksamhet.

”Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
eller ålder, hos barnet eller någon barnet har anknytning till, eller annan kränkande behandling”.
Läroplanen för förskolan

ICDP-vägledande samspel
Är ett program som all verksamhet inom förskola och skola i Örebro kommun, arbetar utifrån.
Med det som stöd strävar vi efter att skapa goda relationer, ett positivt sätt att reglera och
sätta gränser samt utöka och vidga våra perspektiv. Genom detta förhållningssätt finns en
”röd tråd” genom våra verksamheter för barn och unga och där man som både barn och
vuxen, kan känna igen sig. Genom återkommande kompetensutveckling får alla pedagoger
tillgång till ”Vägledande samspel” som ett förhållningssätt.

www.orebro.se
Sid 20
Barnhälsoarbete
Barnhälsoarbetet är organiserat enligt Örebro kommuns fastställda riktlinjer som innebär att vi
har tillgång till psykolog, läkare och sjuksköterska från BVC, som ingår (BHT) för
barn som har behov av stöd i sin utveckling. I vårt skolområde finns även Förskolans
hälsoteam (FHT) som arbetar främjande och förebyggande för barnets bästa, där
ingår specialpedagog, psykolog och rektorer.

Förskola och hem

Vårdnadshavarna är huvudpersonerna i sina barns liv och har huvudansvaret för sina barns
omsorg, fostran och lärande. Därför har alla vårdnadshavare rätt att få veta hur förskolan
arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Genom att ha en väl genomtänkt
introduktion och kommunikation genom daglig kontakt eller via Unikum, vill vi skapa goda
relationer mellan förskola och hem. Vi möts under tillfällen som t.ex introduktionsmöte för
nya vårdnadshavare, höstens föräldramöte, Luciafirande och avslutande sommarfest i juni.
Förskolan är ett komplement till hemmet där barnen tillsammans med andra barn får möjlighet
att lära och utvecklas.

Förskola-förskoleklass-fritidshem–skola
Förskolan är idag en del av skolväsendet i Sverige. Vi har ett gemensamt uppdrag tillsammans
med skolan att ge varje barn goda förutsättningar att lyckas i sitt lärande, utveckling och
syn på sin egen förmåga och möjligheter.
För att lyckas i det uppdraget behöver vi ha ett gott samarbete och en god samsyn omkring
våra uppdrag, styrdokument och arbetssätt. Vi har därför ett nära samarbete kring
överlämnande från förskolan till förskoleklass.

www.orebro.se
Sid 21
 Organisation för reflektion /Analys

• Syftet med organisationen skall vara ett led i att få ned det
dagliga arbetet i en lägre stressnivå, hinna förbereda,
reflektera och analysera avdelningarnas arbete med
barngruppen och utveckla utbildningen vidare i ett
systematiskt kvalitetsarbete.
• Reflektion och analysen är en förutsättning för att fördjupa
sig i arbetet vilket ger nytt bränsle till projekten på
förskolan samt för att se och förstå vad barnen är
intresserade av just nu.
För att få ut det bästa av tiden är det viktigt att fundera över:
– Vad har barnen intresserat sig m est för och återkom m er till?
– Hur har m iljöer och m aterial kunnat utm ana barnens
efterforskningar?
– Hur har barnen blivit introducerade och delaktiga i m iljön?
– Hur har ni skapat delaktighet kring barnens lärande m ed deras
fam iljer?

• Organisationen blir ett stöd för projektarbete där man får

tid att följa och reflektera över vad barnen är intresserade
av just nu och hur vi kan utmana dem vidare – en
fördjupning i arbetet.

• Inför ett planerat undervisningstillfälle är det viktigt att ha

de didaktiska frågorna ( vad, hur, varför och för vem) i
beaktande.

www.orebro.se
sid 22
 Reflektion Vecka 1-3 sker arbetet i
projekten
Handledning till arbetet med
projekt.

• 3 stycken korta reflektioner för planering av

verksamheten.
• 1 långreflektion för fördjupning.
• Put-tid
Syfte
Syftet med 3+1 är att stödja projektarbetet samt reflektera i
vad barnen står i , fördjupa och komma vidare. Det är på det
sättet vi tar reda på barnens teorier och kan utmana dem. Vi
arbetar tre veckor i projekt då vi samlar in barnens tankar
och dokumenterar. Mellan vecka 1-3 så planerar vi aktiviteter
för de tre projektveckorna. Vi samlar in all dokumentation
från vecka 1-3, dokumentationerna tar vi sedan med till
långreflektionerna vecka 4, där vi fördjupar oss under en hel
förmidag med reflektionsfrågor och det insamlade materialet
för att komma vidare i vårt pedagogiska arbete.
Under vecka 1,2,3 sker arbetet i projekten. Här sker ”ihop samlandet”
av det barnen arbetat med. Detta ska vi under veckorna kontinuerligt
dokumentera med hjälp av olika digitala verktyg, observationer,
barnens reflektioner och frågor vi ställer oss under de veckorna.
Dokumentationerna gör vi tillsammans med barnen på avdelningarna.
Vi utgår från läroplanen (Lpfö 18) och Leklustans utvecklingsplan,
reflekterandet tillsammans med barnen/pedagogerna sker kontinuerligt
under dessa veckor så vi lättare kan fånga upp hur alla barnen
/pedagogerna tänker. Barnens tankar/strategier kommer synas i
dokumentationer.
Under vecka 1-3 har pedagogerna en timmes gemensam reflektion,
där vi reflekterar kring vad som har hänt under veckan. På
nästkommande avdelningsreflektion förbereder vi praktiskt och
planerar den kommande veckans aktiviteter utifrån barnens intresse.

www.orebro.se
sid 23
 Långreflektion vecka 4
Varje avdelning har en långreflektion mellan kl.
8:00-10:45 där vi fördjupar reflekterandet
tillsammans med våra kollegor. Det vi reflekterar
kring är dokumentationerna från barnens arbete
som skett under vecka 1-3. Kopplingar till
läroplansmålen ska vara en central del i
reflektionsarbetet och ett tydligt syfte som ligger
till grund för det fortsatta projektarbetet på
avdelningen.
Alla avdelningar ska använda följande frågor som underlag under
långreflektionerna
• Vad står vi just nu?
• Vad har barnen fått vara med om?
• Vilka val har vi gjort när det gäller görandet i projekten sedan förra
reflektionsmötet?
• Vad valde vi bort av det vi såg att barnen lekte med och arbetade
med och varför?
• Vilka likheter och olikheter mellan barnens sätt att göra, tänka och
uttrycka såg vi?
• Vilka strategier använder sig barnen av?
• Vilka miljöer kan understödja arbetet?
• Vilka material och verktyg (både praktiska och intellektuella) kan vara
till hjälp?
• Hur syns det på avdelningen vad vi arbetar med?
• Hur ska vi skapa lust och glädje under arbetet?
• Hur går vi vidare?
• Vilka faktakunskaper behöver vi pedagoger skaffa oss?
www.orebro.se
sid 24
Årshjul 2020-2021

Målområden som skall utvärderas under 2 tillfällen. Dessa ligger till

grund för kvalitetsrapporten.

Målområde 2
November - April

Trygghetsplan

Normer och värden

Barnkonventionen
Välkomnande
Målområde 1 förskola/varma relationer
Reviderad läroplan Omsorg, utveckling och
Augusti – November lärande
Undervisning/Utbildning
Övergångar förskoleklass

Arbetsplan

kvalitetsrapport

www.orebro.se
sid 25
 Utvärderingsverktyg

Utvärderingspunkter: följande punkter skall finnas inom varje målområde.

Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att de ska bidra till att verksamheten
utvecklas och därmed varje barns förutsättningar för utveckling och lärande. Allt kvalitetsarbete i
förskolan skall vara riktad mot läroplanen och visa hur verksamheten möter läroplanens intentioner. All
form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

• Framgångsfaktorer och syfte: Varför har vi valt det vi valt? Vad är vårt syfte?
Vad har varit gynnsamt för barnen, har vi sett någon skillnad eller förändring, utveckling?

• Läroplans mål: Hur har vi kopplat processerna (aktiviteterna) mot målen?

• Förbättringsområden: Hur kan vi förbättra? Kan vi göra på något annat sätt?

• Åtgärd: Så här skall vi göra! Dessa förändringar behöver göras!

• Analys (Reflektion över resultat): På vilket sätt har det vi gjort, gjort skillnad, för barnen
och för verksamheten, förändrat kunnande?

• Analysen över resultatet skickas in till rektor senast 25 maj.

www.orebro.se
sid 26
 Verksamhetsmål för 2020-2021
Leklustans förskola
Verksamhetens utvecklingsområden utifrån prioriterade politiska områden:
Samsyn kring begreppet utbildning och undervisning.
Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas i alla verksamheter
Verksamheten har väl fungerande övergångar till förskoleklass och fritidshem.

Prioriterade målområden utifrån kvalitetsrapport, brukarenkät.

Normer och värden
-Hur arbetar ni för en välkomnade förskola och varma relationer?
-Hur är barnen delaktiga i planering samt uppföljning och får sitt inflytande synliggjort i utbildningen.
-Hur får barnen sina röster hörda i utbildningen?

Undervisning och utbildning

-Hur har vi fördjupat vår förståelse av begreppet undervisning i förskolan kopplat till digitalisering och
estetiska lärprocesser?

-Hur är våra miljöer utomhus och inomhus en miljö för lärande med ett rikt material för undersökande samt
hur stödjer miljön undervisningen ute och inne?

-Hur används de digitala ateljéerna av avdelningarna?

-Hur används förskole biblioteket av avdelningarna?
-Hur har vi arbetat med systematiskt med planering av undervisningen utifrån läroplansmål, pedagogisk
dokumentation, reflektion och analys. Vad har det gett för resultat för barnen och deras förändrande
kunnande?
-Hur har vi arbetat med övergångar förskola-förskoleklass och utvecklat rutiner och struktur för en trygg
övergång?
www.orebro.se
sid 27 6
 Utvärderingsverktyg Målområde 1 utvärdering augusti-november

Utvärderingspunkter: följande punkter skall finnas inom varje målområde.

• Framgångsfaktorer och syfte: Varför har vi valt det vi valt? Vad är vårt syfte?
Vad har varit gynnsamt för barnen, har vi sett någon skillnad eller förändring,
utveckling?

• Läroplans mål: Hur har vi kopplat processerna (aktiviteterna) mot målen?

• Förbättringsområden: Hur kan vi förbättra? Kan vi göra på något annat sätt?

• Åtgärd: Så här skall vi göra! Dessa förändringar behöver göras!

• Analys (Reflektion över resultat): På vilket sätt har det vi gjort, gjort skillnad, för
barnen och för verksamheten, förändrat kunnande?

• Målområde 1 Normer och värden

• Hur arbetar ni för en välkomnade förskola och varma relationer?

• Hur är barnen delaktiga i planering samt uppföljning och får sitt inflytande
synliggjort i utbildningen.

• Hur får barnen sina röster hörda i utbildningen?

www.orebro.se
sid 28
 Utvärderingsverktyg Målområde 2 utvärdering november- april

Utvärderingspunkter: följande punkter skall finnas inom varje målområde.

• Framgångsfaktorer och syfte: Varför har vi valt det vi valt? Vad är vårt syfte?
Vad har varit gynnsamt för barnen, har vi sett någon skillnad eller förändring, utveckling?

• Läroplans mål: Hur har vi kopplat processerna (aktiviteterna) mot målen?

• Förbättringsområden: Hur kan vi förbättra? Kan vi göra på något annat sätt?

• Åtgärd: Så här skall vi göra! Dessa förändringar behöver göras!

• Analys (Reflektion över resultat): På vilket sätt har det vi gjort, gjort skillnad, för barnen och
för verksamheten, förändrat kunnande?

• Målområde 2
Hur har vi fördjupat vår förståelse av begreppet undervisning i förskolan kopplat till digitalisering och estetiska
lärprocesser?

Hur är våra miljöer utomhus och inomhus en miljö för lärande med ett rikt material för undersökande? samt hur
stödjer det undervisning ute och inne?

Hur används de digitala ateljéerna av avdelningarna?

Hur används förskole biblioteket av avdelningarna?

Hur har vi arbetat systematiskt med planering av undervisningen utifrån läroplansmål, pedagogisk
dokumentation, reflektion och analys. Vad har det gett för resultat för barnen och för verksamheten?

Hur har vi arbetat med övergångar förskola-förskoleklass och utvecklat rutiner och struktur för en trygg
övergång?
www.orebro.se
sid 29
Verksamhetsår 2020-2021
Leklustans förskola har kommit med i ett forskningsprojekt tillsammans med Universitetet med start till hösten 2020.
Det innebär att vi startar upp ett digitaliseringsprojekt där pedagoger tillsammans med forskare och pedagogista
undersöker hur den digitala tekniken kan bidra till en meningsskapande och kreativ undervisning i förskolan. Genom
workshops där all personal får konkret erfarenhet genom att själv prova och se hur man på olika sätt kan använda
digital teknik i undervisningen. Därmed vill vi skapa erfarenheter och kompetens på ett konkret sätt som ka ge barnen
möjligheter till utveckling och lärande, men också ges möjlighet till ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital
teknik.
Frågeställningar som vi kommer att undersöka är följande:
-Hur kan den digitala tekniken användas i undervisningen i syfte att ge barnen redskap för att tillsammans med
estetiska uttrycksformer undersöka, kommunicera, söka och granska information.
-Vilka material och vilken undervisningsmiljö kan vi utveckla med stöd av digital teknik?

Vi kommer att fortsätta arbetet med barnkonventionen och barnrättsnurran som blir ett verktyg för att förankra barnens
rätt utifrån de olika artiklarna från barnkonventionen i det pedagogiska innehållet.

Vi kommer att ha stöd i arbetet med arbetsmiljön för att arbeta med friskfaktorer och en vi-känsla på arbetsplatsen.

Vi kommer att ha pedagogiska diskussioner samt forskaseminarium där vi kommer att diskutera och reflektera utifrån
olika frågor och pedagogiskt innehåll, där vi får ett kollegialt lärande. Vi läser litteratur i ämnet digitalisering kopplat till
miljö och undervisning från bland annat boken ”Digitalt meningsskapande i förskolan”.

Vi har en digital grupp som träffas en gång/månad för att följa upp arbetet med digitaliseringsprojektet, digitala miljöer,
samt utbildning för pedagoger i verksamhetssystem.

www.orebro.se
Sid 30 9