Det psykodynamiska perspektivet

Kapitel 3
F1 ht 2020
1
Sigmund Freud (1856–1939)

• Studerade till läkare

vid Wiens Universitet

• Började som
neurolog

• Det omedvetna

• Det psykodynamiska
perspektivet

• Psykoanalys
2
Hysteriska kvinnor

3
Freuds karriär
• 1800-talets slut var hysteri vanlig diagnos bland kvinnor.

• Hysteri tycktes vara knuten till undertryckt sexualitet.

• Livmoder -> gr. hyste'ra -> Hysteri.

• Freud utvecklade behandling för hysteriska patienter.

4
Freuds behandling
• Freud upptäckte att kvinnor ville TALA om sina
känslor och tankar.

• I terapistunder med hysterikor fann Freud

bortträngning och det omedvetna.

• Drömmar och ”fria associationer” blev viktiga,

avslöjade det omedvetna.

5
Freuds människosyn
• Människan en organism, vars inneboende
djuriska (destruktiva) natur hölls i schack av
samhällets tvång och regler.

• Dualism. Djur – samhälle.

6
Drifter och ångest
• Freud ansåg att människans energi kom från drift
till lust och tillfredsställelse.

• Ångest motverkar drifterna.

• Dualism.

• Drift – ångest.

7
Aggression & Sex

• Tabu att prata om sex i dåtidens Wien.

• Freud: Aggression och sex styr oss mer än vi tror.

• Vissa krafter är omedvetna.

• Omedvetna krafter påverkar oss mest.

8
Tes och an1tes

• Tes: Sexualitet ska för1gas.

• An1tes: Sexualitet är grunden 1ll våra

beteenden.

• Syntes?

9
Dualism

10
Den 1diga barndomen
• Viktig för den fortsatta utvecklingen.

• Personligheten grundläggs.

• Problem i vuxen ålder kan ofta förklaras

av händelser i barndomen.

11
A: förstå sig själv
• Genom individens insikt i orsakerna 1ll si> beteende
har hon tagit första steget mot förändring.

• SyAet med psykodynamisk terapi är a> pa1enten ska

förstå sig själv bä>re.

12
Psykets tre nivåer
1. Det medvetna (det man kan tala om).

2. Det förmedvetna (som vi inte är medvetna om nu, men

som vi kan bli medvetna om).

3. Det omedvetna.

• Det omedvetna har enligt psykodynamisk teori en stor

inverkan på beteende, tankar och känslor.

13
Personlighetens tre rum
• Detet

• Överjaget

• Jaget

14
Personlighetens tre rum

Jaget

Överjaget Detet

15
Jaget

16
Personlighetens rum: Detet
•Detet är biologiska driAer (ex sex och aggression).

•Den del av personligheten som formas först.

•Ologiskt och orealis1skt, påminner om små barn.

•Präglas av önsketänkande, vill 1llfredsställa

driAer snarast, även när det är olämpligt.

17
Personlighetens rum: Överjaget
• Överjaget växer fram genom a> barnet börjar
iden1fiera sig med vuxna i omgivningen.

• Samvete och moral – 1llåtet resp förbjudet.

• Idealbild – föreställning om hur saker borde vara.

• Auktoritet som övervakar jaget, jämför handlingar med

samvete. Avvikelser straffas med skuld och skam.

18
Personlighetens rum: Jaget
•Jaget är vår vilja som hela 1den måste medla mellan
detets och överjagets oförenliga önskningar.

•Logiskt, medvetet om omgivningens krav, realis1sk

verklighetsbild.

•Ignorerar kortsik1ga frestelser (ex en godisbit) för a>

på sikt vinna något större (ex två godisbitar).

•Påverkas av omedvetna önskningar/impulser,

vilket ändå visar sig i individens agerande.

19
Jaget

Medvetet

Förmedvetet
JAGET
ÖVERJAGET

DETET
Omedvetet

20
Försvarsmekanismer

• Gör det lättare att orka med påfrestningar.

• Sker omedvetet

• Anna Freud

21
Bor:rängning

… av impulser och minnen som väcker ångest.

Exempel: När Lasse var liten tappade hans föräldrar

bort honom på Liseberg. Han minns inte det, men
varje gång han går förbi Liseberg känner han
obehag och förstår inte varför folk går dit.

22
Förnekande
Individen ljuger för sig själv genom a> blunda för
sanningen och tolkar situa1oner på e> sä> som
hindrar ångest.

Exempel: Birgi>as man dog igår, men Birgi>a lever

som om mannen forVarande lever och vägrar a>
lyssna när familj och vänner menar a> han fak1skt
är död.

23
Reak1onsbildning
Individen beter sig tvärtemot det hen egentligen
känner, men det sker omedvetet, så det handlar
inte om a> medvetet försöka lura någon.

Exempel: På Peters jobb har det börjat en ny kille

som Peter verkligen gillar, men varje gång de möts
och börjar prata är Peter nedlåtande mot honom.

24
Ra1onalisering
Individen får sina handlingar a> verka bä>re än vad de
egentligen är med hjälp av ra1onella argument.

Exempel: Alice är på fest med sin kompis Jack. På festen

träffar Alice en kille hon är intresserad av, och lämnar festen
1llsammans med honom, trots a> hon och Jack har bestämt
a> ta sällskap hem. Hon försvarar si> beteende med a> Jack
ändå står och pratar med Eva, den där tjejen han är kär i.
Bäst a> inte störa!

25
Projek1on
Individen 1llskriver andra människor förbjudna eller
oönskade egenskaper och känslor hen själv har.

Exempel: Amelie har en hemlig dröm om a> få äta

okontrollerat, men hon säger oAa a> hon
avskyr när folk vräker i sig och klagar på alla som
har dåligt bordsskick.

26
Iden1fika1on
Individen iden1fierar sig med känslor och egenskaper som
egentligen finns hos någon annan eAersom hen vill vara
som den personen.

Exempel: Lennart pratar oAa om hur allmänbildad han är

bara för a> han hade alla rä> på nu1dstestet vid e> 1llfälle.
Egentligen är han avundsjuk på Lo>a som all1d har alla rä>,
och som dessutom har koll på allt när polarna diskuterar
samhällsfrågor.

27
Förskjutning
Individen tar ut känslor hen har för någon/något
på e> annat objekt än det aktuella.

Exempel: S1na har få> en rejäl utskällning av sin

chef, och när hon kommer hem skäller hon i sin tur
på sin flickvän Ronja för a> hon ”aldrig” diskar.

28
Självbestraffning
Individen straffar sig själv för a> hantera känslor
som skulle ge ångest om de visades utåt.

Exempel: Gunilla blev sexuellt utny>jad som barn,

och som vuxen valde hon a> pros1tuera sig i stället
för a> bearbeta händelserna i barndomen.

29
Regression
Individen går 1llbaka i utvecklingen och beter sig
barnsligt för sin ålder för a> slippa krav som
vuxenheten ställer.

Exempel: Halim är sex år när han får en lillasyster.

Systern kräver mycket uppmärksamhet och Halims
mamma tycker a> han är gammal nog för a> börja
hjälpa 1ll. Plötsligt börjar Halim stoppa tummen i
munnen igen, och kissa på sig, vilket han inte har gjort
på nästan tre år.

30
SpliNng/klyvning
Individen skyddar jaget från konflikt genom a> hålla
isär två motstridiga sidor hos sig själv.

Exempel: Benny jobbar som förskolepedagog och är

omtyckt av barn, kolleger och föräldrar. Hemma är
han oAa arg och hård mot sina egna barn, och de
vänder sig mest 1ll mamma. Själv är Benny inte
medveten om dessa två sidor.

31
Freuds gamla vänner
• Freud har beskrivits som rigid, auktoritär
och intolerant av f d vänner och kolleger.

• Erich Fromm (1900–1980).

• Carl Gustav Jung (1875–1961).

32