Rivstart A1+A2 - Textbok (Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm)

NATUR & KULTUR
Box 27323, 10254 Stockholm

Produktinformation/kundsupport: Tel 08-453 8700, produktinfognok.se
Redaktion: Tel 08-453 8600, infoenok.se
wwwenokse
Orderoch distribution: Förlagssystem
Box 30195, 104 25 Stockholm
Tel 08-657 95 00, orderaforlagssystem.se.
wwwssbutiken.se
Projektledare: Karin Lindberg
Textredaktör: CarolineCrona
Bildredaktör: Caroline Croona
Grafisk form: Cristina Jäderberg
Omslag: Carina Länk
illustrationer: Eva Thimgren.
C
KopieringsförbudDetta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt.
Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat BONUS-avtalet) är
detta verkatt se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt
avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål
Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt
förbjuden.
Utan tillåtelse av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära
otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och
kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 $$ lag
(1960:729) om upphovsrätt till itterära och konstnärliga verk.
02014 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur, Stockholm
Tryckt i Lettland 2014
Andra upplagans första tryckning
15BN 978-91-27-43420-2
” A1l+A? Textbok
Paula Levy Scherrer » Karl Lindemalm
Natur & Kultur

NATUR & KULTUR
Produktinformation/kundsupport: Tel 08-453 87 00, produktinfoQnok.se
Redaktion: Tel 08-453 86 00, infoQnok.se
www.nok.se
Order ochdistribution: Förlagssystem

Tel 08-657 95 00, orderQforlagssystem.se
www.fsbutiken.se
Projektledare: Karin Lindberg

Textredaktör: Caroline Croona
Bildredaktör: Caroline Croona
Grafisk form: Cristina Jäderberg
Omslag: Carina Länk
Illustrationer: Eva Thimgren
(9
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt.
Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat BONUS-avtalet) är
detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt
avtalet över huvud taget inte kopieras för undervisningsändamål.
Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt

förbjuden.
Utan tillåtelse av förlaget kommerkopiering utöveravtalet att innebära

otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och
kommeratt ge upphovtill skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 $$ lag
(1960:729) om upphovsrätttill litterära och konstnärliga verk.
& 2014 Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm och Natur & Kultur, Stockholm
Tryckt i Lettland 2014
Andra upplagansförsta tryckning
ISBN 978-91-27-43420-2
Till läraren
Rivstart A1 + A2 är ett enspråkigt kursmaterial i svenska som främmande språk
för personeri och utanför Sverige. Boken är kopplad till Gemensam europeisk
referensram för språk. Materialet består av textbok, övningsbok och lärarhand-
ledning. På www.nok.se/rivstart finns bland annatfacit, ordlistor, självdiag-
nostiska framstegstest och interaktiva övningar. Där finns också ljudfilertill
inlästa texter och hörövningar som du kommeråt via inloggningsuppgifterna
på insidan av bokens pärm.
Rivstart Al + A2 innehåller en mängd kommunikativa övningar där
deltagarna använderspråket på olika sätt redan från början. För att kursdelta-
garna ska kunnagöra det finns språkliga verktyg. På insidan av bokens pärm
finns också olika klassrumsfraser för att man ska kunna använda svenska
som undervisningsspråk från dag ett. Rivstart Al + A2 ska locka deltagarna
att själva i möjligaste månlista ut språkliga mönster och grammatiskaregler.
I textboken finns därför fokus på-rutor som ska varaså illustrativa att man ska
kunnase mönstret. I övningsboken återkommer exemplen med mycket enkla
regler utskrivna. Övningsbokens uppgifter lämpar sig väl för självstudier/
hemarbete och ger möjlighet att i lugn och ro repetera och befästa klassrums-
arbetet. I textboken finns förutom texter och övningar också uttalsövningar
samt en minigrammatik. Nytt för denna utgåva är att uttalsövningarnaärinte-
greradei textboken.
Lärarhandledningen innehåller tips på hur du kan jobba med Rivstart och
ett avsnitt om uttal. Där finns också kopieringsunderlag med extra övningar
samtdesjälvdiagnostiska framstegstesterna. Till lärarhandledningen hör också
en cd medalla ljudfiler som även kan köpasseparat. Rivstart finns också som
Interaktiv bok plus — en digital utgåva med ljud och interaktiva övningar.
Tanken medRivstart är att det ska vara ett inspirerande läromedel som
tar lärare och deltagare på allvar. Men vår förhoppningärgivetvis också att
språkinlärningen skabli lustfylld och att man ska ha roligt under arbetets gång.
Vi önskarer lyckatill i arbetet med Rivstart!

Paula Levy Scherrer och Karl Lindemalm
4 Skriv på separat papper 2 Arbetai par/liten grupp

Jr
cv Språkliga verktyg
)i
)J
e Lyssna på ljudfil ÄV Arbetai helklass ÖB 1:4 Arbeta i övningsboken i
- Arbeta meduttal 0 Fokus på-ruta EID) Lyssna på ljudfil

Innehåll
| Kapitel Tema Jag kan pråkfokus
Presentation: ' » med enkla ord säga vad Verb: presens
4 hälsa, land, arbete jag heter, var jag bor och Ordföljd: påstående, fråge-
studier, familj, varifrån jag kommer ordsfråga, ja/nej-fråga
- språk » beskriva var jag bor och Frågeord
dan 8
SSR » Alfabetet hur jag lever med enkla i Subjektspronomen
meningar i « Negation
» Uttal: lång vokal eller
konsonant, betoning,
reduktioner
7
Presentation: fråga hur någon mår i « Subjektspronomen -
hälsnings- och presentera mig själv och | fortsättning
avskedsfraser någon annan | « Substantiv: singular
Arbete och studie använda enkla hälsnings- | obestämd form
sidan 18
- fortsättning och avskedsfraser » Frågeord - fortsättning
» Uttal: lång vokal eller
konsonant, betoning,
reduktioner — fortsättning.
Vokalen a
El
Räkneord: grund- I « förstå siffror och tider » Frågeord - fortsättning
tal | « med enkla ord prata om » Ordföljd — fortsättning
. Tid en vanlig dag |.» Substantiv: singular bestämd
Presentation: » skriva en enkel text om | form
sidan 26
adress, telefonen dag » Verb: imperativ
nummer » Uttal: tjugo-ljudet [s] och
» Ålder
VI » Vardagsinköp
« Mat
« Räkneord - fort-
» göra enklare inköp men
ibland måste jag peka
och visa
| « Demonstrativt pronomen +
substantiv
sättning » beställa något på en « Substantiv: plural obestämd
sidan 36
restaurang eller ett kafé form
» förstå priser je Uttal: ordbetoning, samman-
satta ord. Vokalerna o, å
och a.
=
» Fritid « prata om mina fritidsin- » Verb: presens futurum
+ Kultur tressen på ett enkelt sätt » Adverb för frekvens
« Planera och » planerafritidsaktiviteter » Ordföljd: adverbets position
bestämma med andra » Tycker om/gillar (att)
sidan 46
» kortfattat och på ett » Adjektiv: former
enkelt sätt beskriva » Verb: preteritum — DÅ
aktiviteter » Uttal: vokalerna i och y
| Kapitel | Tema 's pråkfokus -
» Utbildning « lite om det svenska Subjunktioner — fortsättning
1 (6) » Arbetsliv utbildningssystemet « Relativa bistaser med
» säga vad jag tyckeri ett satsadverb
SEELIG samtal . Verb: presens futurum
« läsa korta, enkla « Tid
intervjuer i en tidning » Uttal: partikelverb -
« berätta om mina planer fortsättning
för framtiden
« beskriva min utbildning
» Boende « förklara var och hur jag « Adverb: komparation
bor Jämförelser
delta i en enkel diskus- Rumsprepositioner
sion Sitta, ligga, stå om saker
läsa bostadsannonser Står om text, ligger om
beskriva saker och geografi
jämföra dem med Presentering
varandra Ser + adjektiv + ut
Uttal: ordbetoning —
fortsättning
LL:
» Vardagssituatio- delta i ett mycket kort Adjektiv: bestämd form
ner på arbetet socialt samtal (småprat) Uttal: reduktioner —
» Småprat läsa diagram föra resone- | fortsättning
sidan 188
» Telefonsamtal mang om dem
» Teknik på arbetet delta i ett telefonsamtal
meddirekt utbyte av
information
föra enkla anteckningar
förstå enkla instruktioner
på apparater
skriva ett enkelt mejl till
(E)
en kollega
» Sjuk och frisk berätta hur jag mår och Kortsvar
» Kroppsdelar förstå när någon ger mig Tidsprepositioner för
råd frekvens
sidan 198 Uttryck för frekvens
Adverb
Uttal: reduktioner —
fortsättning
» Massmedier uppfatta huvudinnehållet | Uttal: sats- och ordbetoning - |
» Nyheter i nyheter som rapporterar ; fortsättning
händelser
sidan 206 beskriva en händelse
| med enkla meningar.
TTAL sidan 214
MINIGRAMMATIK sidan 223
ildkällor sidan 240

1 Du kan svenska!
ÅA Kombinerafoton och ord.
: hamburgare advokat potatis mobil

: kaffe bok "kanelbulle penna
1 kanelbulle 6
ee 7
Foss 8
FRANS 10
e B Lång vokaleller konsonant?

Exempel:
mobil — [mobiiil]
kaffe — [kafffe]
« RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällandeavtal.
Tema - Jag kan | ee | Språkfokus
+» Presentation — ; « beskriva min familj I « Objektspronomen I
fortsättning » berätta om vardagen nu |» Tidsadverb DÅ + preteritum |
» Familj och släkt | och då » Relativt pronomen i
FER » Arbete « förstå enkel beskrivande «+ Possessiva pronomen i
» Fritid faktatext » Adjektiv efter verb
« Verb: grupp 1-4
« Uttal: assimilationer
Vokalen u
» Shopping | » klara av enkla situationer i » Indefinit pronomen
VÅ » Kläder > iaffärer och varuhus ; « Färger som adjektiv
» Färger » läsa en enkel text på « Substantiv: bestämd form
sn 66 internet | plural
hitta information i en Adjektiv: komparation
enkel annons Uttal: uttal av g, k och sk
medenkla medel Vokalerna i, e och ä
beskriva personer och
saker
« Turism prata om vad jag har Verb: presens perfekt

Fd » Väder gjort och upplevt » Ordningstal
» Datum och » planera en resa » Skillnaden presens perfekt/
EEE planering » läsa ett enkelt mejl | preteritum
» skriva ett mycket enkelt | « Adverb: position och
personligt mejl destination
Hjälpverb - fortsättning
Uttal: assimilationer —
fortsättning. Vokalerna e
och ö
» Kommunikationer |» fråga om information när i Verb: gå och åk
Oo » Vägbeskrivningar | jag ska åka buss, tåg eller |» Siffror som substantiv i
taxi '» Verb: presens som presens
sidan 92 ge och förstå enkla väg- futurum
beskrivningar Tidsprepositioner
förstå enkel beskrivande Uttal: partikelverb,
faktatext ng-ljudet [n]
förstå och skriva person-
liga sms
» Fakta om Sverige :=» lite om Sverige » Sverigefakta
1 (0) » Geografi « läsa enkel, beskrivande » Uttal: reduktioner —
» Speciellt för i faktatext fortsättning
Sverige
sidan 104
«läsa tabeller och diagram :
| Tema | Språkfokus
| » hålla med och säga emot ; « Också/inte heller
11
» Dejting
» Datorer i ett samtal i « Konjunktioner
» Internet | e förstå de viktigaste » Substantiv: användning av
kommandonanär jag obestämd och bestämd form
il ETOD
använder en dator Uttal: ordbetoning — fortsätt- |
skriva enkla personliga ning
meddelanden
I » fylla i personliga upp-
gifter i ett formulär"
sa enkel beskrivande Få, många,lite, mycket
(UD
» Svensk mat
» Äta på restaurang faktatext Tror/tycker
beställa något att äta och Bisats
dricka Nationalitetsadjektiv
sidan 122
« förklara vad jag tycker om Sitter och, ligger och, står och |
ochinte tycker om Uttal: sats- och frasbetoning |
13
» Arbetsliv berätta om min Adverbför position, destina-
» Yrken nuvarandeeller senaste tion och från position
« Arbetsuppgifter anställning Verb: preteritum som berät-
» Söka jobb förstå när andra berättar tande tempus
sidan 132
om en arbetsdag NU-adverb och DÅ-adverb |
skiva ett kort brev med Presens perfekt - fortsättning |
hjälp av lexikon Tidsprepostion i I
Verb: infinitiv med att och
utan att
Uttal: fokusbetoning
skriva en mycket enkel Indirekt tal
14
« På landet
» Bjudning personlig inbjudan Relativa bisatser
» Vett och etikett framföra tack och Subjunktioner
ursäkter Utrop
sidan 142
+ be om sakeroch själv ge Uttal: reduktioner —
personer saker som de fortsättning
ber mig om
lite om svensk livsstil och |
traditioner
läsa diagram och prata
om informationen i dem
läsa enkel beskrivande
15
» Typiskt för Sverige Reflexiva possessiva
» Svenskt klimat faktatext pronomen
på ett enkelt sätt beskriva Självständiga pronomen
aktiviteter Uttal: lång konsonant —
sidan 156
stavning
+ Finns i övningsboken.
2 På kurs
1 — Hej! Jag heter Patricia. GD)
— Hej! Daniel heterjag.
—- Varifrån kommer du, Daniel?
—- Från Australien. Och du? Kommer du
från Spanien?
= Nej, jag kommerfrån Argentina.
—- Jaha. Vad talar du för språk?
— Engelska och lite svenska. Och spanska
såklart.
— Jaha, vad bra!
2 - Hej! Gabiheter jag. Vad heter du?

— Giovanni. Varifrån kommer du?
— Jag är från Tyskland. Och du?
- Jag kommerfrån Italien, från Trieste.
- Trieste, var ligger det?
- I norra Italien.
—- Jaha. Jag pratar pyttelite italienska.
— Vad kul! ÖB 1:1
e A Lyssna på dialogerna i På kurs. Vilka ord har betoning? Ringain.

Exempel:
-(E9Jjag heter(Patria
-(Fej)Oanie)heter(jag
B Lyssna igen. Lång vokal eller konsonant? Markera.
Exempel:
— Hej! Jag heter Patricia.

—- Hej! Daniel heter jag.
C Lyssna igen. Vad uttalar vi inte? Markera.

Exempel:
— Hej! Jag hetey Patricia.

—- Hej! Daniel heteyjag.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 1 . 9
2 D Titta på rutan här nedanför. Kan ni se ett system för verbets position?
1 3 | Verbets position
Varifrån du? |
Vad du för språk?
Jag Patricia.
Daniel jag.
OBS!Ja/nej-fråga:
1 3
du från Spanien?
2 E Läs dialogernai På kurs igen. Sätt ett kryss vid alla verb. ÖB 1:2
F Fråga varandra.
Frågeord
Vad? Varifrån? Var?
ÄV G Mingla och fråga alla i gruppen. Skriv.

Exempel:
=O NAMN LAND SPRÅK |

= Maria Colombia Spanska, franska |
LEDS
KR Peter Irland engelska SN
10 «+ RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
H Presentera varandra.
Subjektspronomen
jag du han hon den det vi ni de
& I Säg alla namn i klassen ”på svenska”.

Exempel:
Maria — [Mariiija]
Peter — [Peeeter]
J Fråga varandra om alla i klassen.

Exempel:
— Varifrån kommer Maria? — Vadtalar Peter för språk?

—- Hon kommer från Colombia. —- Hantalar engelska.
e K Varifrån kommer de? Vadtalar de för språk? =D)

1 Luisa kommerfrån
Hontalar och
2 Peter kommerfrån
Han talar >
3 Nicole kommerfrån
Hontalar 3
och
4 Jack kommerfrån
Hantalar > ÖB 1:3-4
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 1 11
3 Arbetar du här?
> A Kombinera bilder och ord.
: ingenjör tandläkare frisör lärare

: läkare sjuksköterska webbdesigner servitör
: advokat busschaufför fotograf ”koek)
1 — Arbetar du här i Sverige, Kyoko? 2 — Axel, jobbar du? =D)

— Nej, jag arbetar inte här. —- Ja, jag jobbar med barn. Påförskola.
— Nähä. Vad gör du då? Och du?
- Jag pluggar. —- Jag jobbar inte nu. Jag söker
- Jaha. Vad studerar du? jobb på restaurang.
- Design. Och du, Renate, arbetar du? — Jaha. Lyckatill!
— Nej, jag arbetar inte. Jag är
pensionär.
12 «+ RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Nej, jag arbetar inte här. Negation
Jag jobbar inte nu.
Jag intesarbetfar här.
2 B Säg meningar medinte.

Exempel:
Renate arbetar> pensionär. — Renate arbetar inte. Hon är pensionär.
1 Olga Bysslarnd > Ukraina 3 Sofia filossf > psykologi.

2 Henrique Sparska — portugisiska. 4 Katerina tandläkare — läkare. ÖB 1:5
JA C Skriv 3-5 exempel medinte.
D Fråga varandra.
Exempel:
— Jobbar du?
—- Ja, jag är ingenjör och arbetar på Vägverket. Du då?
= Jag... ÖB 1:6
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 1 « 13
& E Vilka yrken hör du? Kryssa för rätt alternativ. GD)
1 CJ advokat 3 [ sjuksköterska
OC polis OC frisör
OC servitör CO lärare
OC ingenjör CO fotograf
2 CO webbdesigner Cd kemist
OC förskolelärare CJ advokat
CJ advokat CI ekonom
CO servitör OC biolog
4 Gift, samboeller singel?

1 — Eva, är du gift? — Agnes, är du gift? ED)
— Ja. Min man Andreas är schweizare. — Nej, men jag haren flickvän,
Du då Renate, är du gift? Kicki. Hon bor i USA nu. Du då, är
— Nej, menjag har två barn. En son, du gift?
Klaus, och en dotter, Mirja. — Nej, jag är singel. Det är toppen!
—- Jaha, vad bra!
2 -— Brian, är du gift?
— Nej, menjag är sambo. Med Sara.
- Jaha. Är hon svensk?
—- Ja, honär från Norrköping. Du då,
är du också sambo?
—- Jag har en flickvän, menvi bor inte
ihop.
— Nähä.
2 2 gifte sig 50616 par i Sverige. 23 422 par skilde sig samma år. En man kan vara gift
med en man och en kvinna kan vara gift med en kvinna sedan 2009 i Sverige.
l Källa: SCB (2013)
q> A Prata med varandra.
— Är du gift?
— Nej, men jag har en pojkvän.
— Jaha. Vad heter han?
gift
singel
sambo
skild
separerad
Jag har en flickvän/tjej Jag har barn

en pojkvän/kille en son/pojke (plural: söner/pojkar)
en sambo en dotter/flicka (plural: döttrar/flickor)
en man bonusbarn
en fru
e B Tre personertalar om familjen. Vilka ord hör du? Kryssa för rätt alternativ. GD)
1 CI gift 2 O flickvän 3 OO gift

OC singel OC sambo CO singel
CO pojkvän CO man CO son
CO flickvän CO son OC dotter
CO man OC dotter
AC Skriv en text om personernapå fotot.
Verb: presens — NU eller generellt
Jag har en pojkvän.
D Läs texten och stryk underalla verb.

Steven kommerfrån England,
men han bor i Göteborg. Han talar
engelska, svenska ochlite tyska. Steven
har en svensk sambo. Hon heter Anna
och studerar ekonomipå universitetet.
Honjobbarextra på en restaurang.
Steven är tandläkare och arbetar nära
universitetet.
ÖB 1:7
3: Sortera och säg meningarna.
16 + RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
5 Alfabetet
GD
Alfabetet )
A [a] K [kål U [u”]
B [be] L [el] Vv [ve]
C [se] M [em] W [dubbelve]
D [de] N [en] X [eks]
E [e] O [0] Yi
F [ef] P [pe] Z[säta]
G [gel Q [kul Å [å]
H [hå] R [er] Ä [ä]
I [0] S [es] Ö [ö]
Jä T[te]
år A Fråga varandra och skriv.

Exempel:
— Vadheter du i efternamn?
— Rojas.
— Hur stavar du det?
-R-O-J-A-S
B Stava andra namnför varandra. ÖB 1:8-12
HH OH of H od a: H I H MM Ho I H H H | H H or H | I H | H I
OÖ666C6O66066066060660666660606600600666606660eC
Skriv om dig själv. Använd texten om Eva som inspiration.

Jag heter Eva. Jag kommer från Umeå men jag bor och jobbar i Stockholm nu.
Jag är ingenjör. Jag pratar engelska och tyska. Och svenska såklart. Min man,
Andreas, är från Schweiz. Han är läkare och forskar på Karolinska institutet.
Andreas talar tyska, italienska, engelska och lite svenska. Jag förstår pyttelite
italienska. Andreas och jag pratar tyska med varandra.
i
ETEN
EEEEN!
1 Hej och tjena!
Ö Ö
1 — Hej, hur mår du? 5 - Hej, hur mår du? GD)
— Bara bra, tack! Och du? — Helt okej. Jag jobbar för mycket.
- Jo tack, det är bra! Själv då?
- Jodå... Som vanligt.
2 - Tjena, hur är läget?
—- Det är lugnt! Själv? 6 - Tja! Hur är det?
—- Det är kanonbra! —- Detär så där. Hur är det med dig?
- Nja, så där.
3 - Hejsan, hur är det?
- Fint! Du? 7 -Hurstår dettill?
— Bara bra! — Ganskadåligt faktiskt. Jag är
förkyld. Hur mår dusjälv?
4 — Allt väl?
—- Inte så bra. Jag är så trött.
—- Ja, tack! Ochsjälv?
8 - God morgon! Hurär det?
— Så där. Jag är jättetrött.
—- Oj då. Drick lite kaffe!
18 +» RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
år A Hälsa, fråga och svara.
Exempel:
— Hej hej! Hur är läget?
= Det är bara bra! Själv då?
Vd B Skriv 2-3 dialoger tillsammans.
ec C Lyssna på dialogerna i Hej och tjena. Vilka ord har betoning? Ringain.
Exempel:
hur(mår) du?
D Lyssna igen. Lång vokal eller lång konsonant? Markera.

Exempel:
Hej, hur mår du?
E Lyssna igen. Vad uttalar vi inte? Markera.
F Prata om markeringarna.
Exempel:
—- Hej och mår är betonade. Hej har lång konsonant (j)
och mårhar lång vokal (å). Vi uttalar inte r här.
G Lyssna på intonationen i slutet på fraserna. Går tonen uppeller ner?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 2 » 19
H Hur mår de? Kryssaförrätt alternativ. ce)
Oo 8 Oo 8€
10 OO 40 OO
20 OO 50 Od
30 DO ÖB 2:1
Vad gör du i Sverige?

Noi kommerfrån Thailand och plug- Renate kommerfrån Berlin, men aa)
gar i Uppsala nu. Honläser svenska honbori Sverige nu. Renate är
för hon är intresserad av Sverige. pensionär. Honärintresserad av
Honjobbar också som journalist och svenska deckare och svenskjazz.
skriver för en thailändsk tidning på Renates barn kommertill Sverige
nätet. Hon skriver om Sverige och ibland. De studerar svenska hemma
Norden. Noitrivs i Sverige, men i Berlin.
honlängtarefter familj och vänner
i Thailand. De pratar ofta på Skype
och i telefon.
Alberto är IT-ingenjör och kommer
från Spanien. Han jobbarpåett
spelföretag i stan. På jobbet talar han
engelska, spanska ochlite svenska.
Hanärsingel och haren katt, Frasse.
Hanpluggar svenska med Noi.
Alberto trivs ganska bra i Sverige men
hanlängtarefter sol ibland. Albertos
mamma och pappa kommertill
Sverige en vecka i sommar. Det blir
roligt. S /
Skandinavien är Sverige, Norge och Danmark. Nordenär Sverige, Island, Norge, Danmark
(medsjälvstyrande Färöarna och Grönland) och Finland (medsjälvstyrande Åland).
« RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal,
& Arbeta 2-3 personer. En person är Noi, en person är
Alberto och en person är Renate. Fråga varandra.
e Vad heter du?
» Vadtalar du för språk?
» Är du gift eller singel?
» Vad gör du i Sverige?
e Trivs du i Sverige? ÖB 2:2
3 En fest
Noihar enfest för vänner och klasskompisar. aD)
1 Noi: Välkomna! 2 Pernilla: Noi, vad har du för yrke?
Daniel: Hej! Hur är läget? Det här Noi: Förlåt, jag förstår inte ”yrke”.
är min flickvän Pernilla. Pernilla: Hmm ... ”Jobb”, vad har du
Noi: Hej Pernilla, vad trevligt! för jobb?
Jag heter Noi. Noi: Jag är journalist. Jag skriver
Pernilla: Hej Noi, trevligt att träffas. för en webbtidning.
Fin lägenhet! Pernilla: Jaha, skriver du på engelska?
Noi: Tack! Jag trivs bra här. Kom Noi: Nej, på thai. Vad heter
in! Det här är Alberto. ”article” på svenska?
Pernilla: Hej Alberto. Läser du Pernilla: Artikel.
svenska med Noi och Noi: Okej, jag skriver en artikel
Daniel? om svensk mat nu.
Alberto: Ja, precis. Pernilla: Jaha, vad kul!
3 Daniel: Tack, Noi! Vi ska gå nu.

+ Noi: Detvarroligtatt träffas,
Pernilla!
Pernilla: Ja, tack detsamma.
Daniel: Vi ses på kursen på måndag,
Noi!
Noi: Just det. Ha det så bra!
Daniel: Du med! Hej då!
Noi: Hej hej!
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 2 + 21
Subjektspronomen
jag | vi
du ni
han hon den det man | de [dom]
2 A Säg rätt pronomeni fraserna. Komplettera fraserna.

Exempel:
Katarina kommerfrån Grekland....är....
— Katerina kommer från Grekland. Hon är läkare.
jag du han hon vi ni de
1 — Det här är Ola och Jenny. 4 - Var arbetar...?

... kommer... - Jag jobbarpå...
2 — Det här är Maria. ... är... 5 -— Bengt och Kennethärgifta.
3 - Vad pluggar ni? .. har...
=... studerar... ÖB 2:3
2 B Säg rätt frågeord i fraserna.
varför hur vad var varifrån
1 —... bor du? 4 —... läser du svenska?

—- I Göteborg. - Jag jobbar här.
2 —... heter du? 5 —... mår du?
- Ulla. — Så där.
3 —... kommer du?
- Från Kina. ÖB 2:4
&p C Mingla och presenteraer för varandra. Fråga vad ni gör i Sverige.
Fråga alla i gruppen ochskriv enlista.
Exempel:
A — Hej! Vad gör du i Sverige? A — Jag jobbar på ett IT-företag. Det här är Jenny.
B — Jag pluggar här. Du då? C — Hej Jenny! Vad kul!
NAMN VARFÖR ÄR DU I SVERIGE[VARFÖR LÄSER DV SVENSKA?

37473Ö
Daniel Han har en svensk flickvän

Noi Hon är intresserad av Sverige.
4 Vad har du i väskan?

Enjournalist frågar folk på stan: ”Vad har du i väskan?” mm)
—- Ursäkta, vad har du i väskan?
- I väskan? Tja ... en mobiltelefon, ett tuggummipaket och
en läsplatta. Här har jag en kam, en ordbok, ett cerat, en
mössa och en penna och ett suddgummi också.
— Okej, tack så mycket.
—- Det var sålite.
&> A Titta på bilden. Vad har de i väskan? Vad tror ni?

Diskutera och skriv enlista.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gältande avtal, KAPITEL 2 ». 23
e B Vad har personerna i väskan? Komplettera listan.
1 En bussbiljett, ett oo"...,enbananen
en flaska vatten och en
2 En mobiltelefon,ett » en läsk, en penna,
en, pengar och en

3 Entröja, ett par skor, en necessär, en oo, ettpass,
en , ettpakettuggummi och en
år C Vad har ni i väskan? Visa varandra.
D Fråga läraren: — Vad heter det här på svenska?
E Skriv upp alla nya ord på tavlan.
20 "en mobiltelefon ett tuggummipaket Substantiv: singular obestämd form

vett pass
ÅF Skriv 10 substantiv utan artikel på ett papper.

Exempel:
—O bok, papper,halsduk,= Fj
JE Z
3 G Byt papper med varandra. En eller ett? Sortera.

Exempel:
FE 2)
=O bok papper |
> halsduk FLSA
ÖB 2:5
& H Vokalen a. Lyssna och imitera. aa)
A A +lång konsonant
advokat potatis banan papper kaffe vatten

vokal Australien konsonant Spanien
& I Lyssna. Markera långt a eller lång konsonant. a)

Exempel:
advokat, papper
1 Daniel 6 man
2 Spanien 7 namn
3 Italien 8 bra tack
4 fotograf 9 ganska bra
5 sambo 10 jazz
ÖB 2:6-11
HORROR OC OJO OR ORO OH OC KOH OO OL OK OH OR H

0O0006606600660608606006866866860666686068600600
Skriv en text: Varför läser du svenska? eller Vad gör du i Sverige?

Exempel:
Jag bori Sverige med min sambo Wils. kan är ekonom. Jag är också ekonom. Nu
studerar jag svenska och söker jobb. Jag har inte barn men jag har en hund. Han
heter Pompe. Jag trivs bra i Sverige men jag längtar efter fransk mat ibland.
1 Räkna
2 A Skriv siffrorna på rätt plats.
0 6 12 18 90
1 z 13 19 100
2 8 14 20 101
3 S 15 21 102
4 10 16 22 1000
5 11 17 23 1000 000
fem tjugo en miljon
arton en/ett tre sex

åtta elva femton två
sexton tio nitton femtio
tjugoen fyra sjutton tjugotre
trettio nio fyrtio tolv
tretton sextio sjuttio tjugotvå

åttio nittio sju hundra
fjorton ettusen hundraen hundratvå
26 « RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag ochgällande avtal.
& B Lyssna på hur manuttalarsiffrorna. Markera lång vokal Ga)
eller lång konsonant.
C Tjugo-ljudet [g] och sju-ljudet [Sf]. Lyssna och imitera. a)
sju-ljudet (bakre)
tjugo-ljudet sju-ljudet (främre)
Tjugo-ljudet Sju-ljudet
tjugo tjej tjena kemist Kina sju skild chaufför kanske position
€ D Lyssna. Vilket ljud hör du? a)

TJUGO-LJUDET SJU-LJUDET TJUGO-LJUDET SJU-LJUDET
10 Od 60 Od
20 OO Ti Od
30 Od 80 Od
40 Od 9 CI Od
50 Od 10 Od Od
E Säg jämnatal. Säg uddatal. Räkna baklänges.
Exempel:
20 ASG 00308
F Kasta tärningar. Säg talet.

Exempel:
[."”] — Femhundratrettiosex.
G Kasta tärningarna igen. Öva matematik.

Exempel:
5+3+6=14 -— Fem plus tre plus sex är fjorton.

eller:
5-3+6=8 — Fem minustre plus sex är åtta. ÖB 3:1
2 Vilken gata bor du på?

1 — Vilken gata bor du på? 4 — När är du född? aD)
—- På Linnégatan. - 1973. Du då?
- Jaha, där bor min mammaockså! - 1981.
—- Vilket nummerbor hon på? - Jaha, sammaår som minlillasyster!
- 68. Du då? 5 - Morfar, är du gammal?
= —- Ojojoj, ja, jag är mycket gammal.
2 - Hur många barn har du? - Ja, men hur gammalär du? 100 år?
- Sju. — Nej, så gammalär jag faktiskt inte.
- Oj! Jag fyller 83 i år.
3 - Vad har du för telefonnummer? 6 - Hur mycket kaffe dricker man
- 0792-32 47 89. i Sverige?
— Okej, tack. Jag ringer dig imorgon. —- Ungefär 150liter per person och år.
— Oj, vad mycket!
Frågeord
vilken? Vilket? Vad... för? Hurmånga? Hur mycket?
ÖB 3:2-3
2 A Fråga varandra.
Vad har du för telefonnummer?
Vilken gata bor du på? Vilket nummer?
Hur gammalär du?/Närär du född? o.s.v.
EB Vilka tal hör du? (ED

1 2 3 4 5
3 Hur mycket är klockan?

1 -— Ursäkta, hur mycket är klockan? 3 -— Ursäkta, har du en klocka? ED)
= Honärhalv sju. - Ja, hon är kvarti sju.
- Tack! - Oj, redan!
2 - Vad är klockan? 4 -— Vet du vad klockan är?

—- Denär fem översju. —- Ja, honärprick sju.
— Okej. Tack så mycket. —- Jaha. Tack!
ä A Kombinera.
halv fem över fem över halv kvart över fem i kvart i fem i halv
Klockan är — sju. 5 Klockan är sju.
Klockanär. — sju
en sekund en minut enkvart en halvtimme en timme
B Fråga varandra om tiden.
ÖB 3:4
När är det fika? =)

—- Anders, har du programmet för konferensen imorgon?
—- Ja, självklart.
- Kanon!Vilkentid börjar vi?
- Klockannio.
— Okej. Och hurdagsäter vi lunch?
— Klockantolv, tror jag.
— När är det fika då?
—- Det är två fikapauser, en kvart övertio och
en klockan tre.
— Vad bra! Ensista fråga, när slutar vi?
—- Vislutar vid fem.
— Okej, tack. Vi ses imorgon!
— Ja, vi ses.
När börjar vi? Fråga om tid

dags äter vi lunch?
Vilken är det fika?
å3 C Fråga varandra.
» Vilken tid/när/hur dags börjar kursen? » Vilken tid/när/hur dags slutar kursen? ÖB 3:5
» Vilken tid/när/hur dags harni fikapaus?
30 «» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
4 Renate
(C A Lyssna på Renates dag. Titta inte i texten här nedanför. Kryssa för i listan GD)
vilka aktiviteter ni hör.
OC vaknar OC röker CO spelargitarr
CO stiger upp OO promenerar CO läser en bok
OC dricker kaffe OC pratar CO lyssnar på radio
O äter frukost CO skriver ett mejl O surfar på internet
OC fikar 0 städar O tittar på teve
O tar taxi O tar en tupplur O dricker vin
OO dansar 0 lagar mat 0 chattar
CO träffar en väninna 0 äter middag OC går och läggersig
0 äter lunch CO diskar CO somnar
ä B Jämför med varandra. Har ni markerat sammaaktiviteter?
C Läs texten och kontrollera om ni hörderätt.
Renates dag
Renate är en mycketaktiv pensionär. Hon vaknaralltid
klockan sex och stiger upp direkt. Klockan halv sju äter hon
frukost. Efter frukosten tar hon bussentill stan. Hon har en
danskurs mellan tio och tolv. Renate dansar lindy hop.
Honälskar dans! Efter dansen är hon mycket hungrig
förstås. Klockan ett prick träffar hon en väninna och de äter
lunchpåen liten restaurang i stan. Idag äter Renate en stor
biff med pommesfrites och bearnaisesås.
Renate promenerar hem efter lunchen. Det tar nästan en timme.
På eftermiddagen skriver Renate ett mejl till en vän i USA. Hon berättar om
livet i Sverige. Sedan tar hon enliten tuppluri soffan.
Klockan halv åtta äter Renate middag. Efter middagen diskar hon och spelar
lite piano. Pianot är en present från Klaus, Renates son. Sedan tittar hon på
teve. Klockan tio börjar Renates favoritprogram. Det heter Familjen. Sedan
lyssnar hon på musik och chattar med en väninnai Tyskland.
Vid tolv är hon mycket trött. Hon går och läggersig och somnardirekt.
D Stryk underalla subjekt och verb i texten Renates dag. Skriv s eller v under.
Exempel:
Renate är en mycket aktiv pensionär. Hon vaknaralltid klockan sex...

S Vv S Vv
Klockan halv sju äter hon frukost. Efter frukosten tar hon...
v sS Vv sS
E Subjekt + verb eller verb + subjekt? Serni ett system?
Hon älskar dans. Verbets position

Efter dansen är hon...
I dag äter Renate...
a ÖB 3:6
2 F Skriv 7-10 frågor om Renates dag.

Exempel:
/
a |
— VilkentidvaknarRenate?=I
>AS Hur dags äter hon frukost? ERSEN
/
G Fråga paret bredvid. De svarar mentittar inte i texten.
H Byt roller.
I Säg meningar. Börja med orden i rutan.
På morgonen Efter frukosten På eftermiddagen Efter skolan

Klockan åtta Klockan tolv Klockan tre På kvällen
Exempel:
—- Klockan åtta äter jag frukost. ÖB 3:6C
32 +» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
en klocka klockan Substantiv: singular bestämd form
en frukost frukosten
ett piano pianot.
ettliv livet.
J Stryk underalla substantiv i Renates dag. Är det bestämd eller obestämd form?
Skriv en lista med båda formerna.
Exempel:
=O OBESTÄMD FORM 0BESTÄMD FORM |

enpensionär >pensionären
ÖB 3:7
Exempel:
—- Anja vaknarklockan ett och stiger upp direkt. Hon ärjättetrött. Sedan...
AL Skriv en text om Anjas dag.
e M Lyssna.Skriv tiden. ee)
1 6
2 7
3 8
4 9
5 10
N Öva svenska utanför klassrummet. Fråga fem personerpå stan:

» Vad är klockan?
» När går bussen?
5 Titta!
A Titta på bilderna. Skriv siffrorna vid rätt bild.
1 — Titta, en älg! 3 —- God natt. eD)

- Åh, vad fin! - Sov gott!
2 -— Sätt på teven! Filmen börjar nu. 4 — Ursäkta, hur kommer man
— Okej. till köpcentret?
— Gå Krutgatan rakt fram! Det
ligger på höger sida.
34 «+» RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Titta, en älg! Verb: imperativ
'Sov gott!
"Sätt på teven!
Gå rakt fram!
B Titta på verben i imperativ. Vad heter de i presens? Kanni se ett

system för presens och imperativ? (Tips: Slutar imperativen på vokal
eller konsonant?)
. Titta! o Sätt!
» Sov! » Lyssna!
» Gå! » Skriv!
ÖB 3:8-13
Skriv en text om en dag ditt liv. Du kan också fantisera om en känd

persons dag. Kontrollera att ordföljden är rätt.
Exempel:
Jag vaknar klockan sju och stiger upp efter en liten stund. Jag
dricker ett glas vatten. Sedan yogar jag en timme. Efter yogan
dricker jag en kopp örtte och surfar på datorn. Sedan går jag till
Studion och arbetar sex-sju timmar. Vid ett äter jag en soppa. På
kvällen går jag till gymmet och tränar två timmar. Vid tio träffar
jag min pojkvän på en restaurang i stan. Jag äter en
sallad och dricker ett glas mineralvatten.
Efter middagen gårvitill en bar och
dricker champagne. Jag kommer hem, läser
mina mejl och lyssnar på musik. Jag går och
lägger mig vid två och somnardirekt.
1 Jag måste köpa...
— Du, vad ska du göra efter kursen? DD)
— Jag ska gåtill närbutiken. Jag måste köpa ett kontantkort till mobilen.
Och näsdukar, för jag är lite förkyld.
— Jag kan följa med. Jag ska köpa snus. Sedan måste jag äta för jag är jätte-
hungrig. Vill du följa medtill kebabstället?
- Ja, gärna. Jag är också ganska hungrig. Jag ska fika med en kompis klockan
tre. Kom med du också!
— Tyvärr, jag kan inte fika idag för jag ska träffa farfar. Gärna en
annan dag!
Jag ska gå till närbutiken. Jag d | Hjälpverb + infinitiv

måste köpa ett kontantkort. :
| Jag skaTårC Ordetfika
kommerfrån kaffe
(ka-fe > ka-fi > fi-ka).
Man fikareller tar en fika.
Hjälpverb Då dricker man kaffe eller te
kan vill ska måste och äter en bulle, kaka
eller smörgås.
år A Stryk under alla hjälpverb + infinitiv i Jag måste köpa ... Jämför med din partner.
B Muntlig övning. Berätta för din partner: Vad ska du göra? Vad vill du göra?
Vad måste du göra? Vad kan du(inte) göra? ÖB 4:1
I närbutiken G3)
- Ja, tack! Nästa! - Vardet bra så?
—- Hej! Jag skulle vilja ha det här — Jag skulle vilja ha en kaffe också.
tuggummipaketet. —- Menynkostar 67 och kaffet 15. Det
—- Det kostar 12 kronor. Något annat? blir 82, tack.
—- Jag vill ha ett kontantkort också, tack. —- Härär 100.
—- Javisst! De kostar 120 eller 240. - Har du 2 kronor?
—- Dåtarjag det för 120. Kan jag få ett —- Ja, väntalite... Här.
paket näsdukar också? - Då får du en
- Självklart! Något mer? tjugatillbaka. e
— Nej, tack. Det var bra så. Tack. — Det blir 35 kronor, tack.
= Det blir 143 kronor, tack.
- Tar ni kort?
På kaféet - Tack, tack.
—- Absolut. Sätt in kortet här och slå
koden. —- En latte, tack.
= Jag har ingen kod,tyvärr. —- Vill du ha en liten
—- Då kan du skriva din namnteckning eller en stor?
här. Har du leg? —- En stor, tack.
- Ja, här. - En storlatte. Vill du ha någotatt äta
- Vill du ha kvittot? till kaffet?
- Ja, tack. —- Ja, jag vill ha den därbullen, tack.
Vad kostar den?
= Denhär? Detären lyxbulle! Den
På kebabrestaurangen kostar 26 kronor.
— Hej! En falafelmeny, tack. - Jag tar den.
—- Vill du äta häreller ta med? —- Varsågod. Då blir det 61 kronor.
—- Jag äter här. - Här.
—- Vadvill du dricka? = Tack! Jag kommermedlatten strax.
— En mellanläsk, tack. - Tack.
C Stryk underalla verb i dialogerna här ovanför. Är det imperativ, infinitiv ÖB 4:2-4
eller presens?
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gältande avtal, KAPITEL 4 » 37
Jag vill ha den där bullen, tack. Demonstrativt pronomen + substantiv
Jag skulle vilja ha det här tuggummipaketet
Det här och

dendär tack!
D Titta på prislistorna nedan. Säg fraser med demonstrativt pronomen.

Exempel:
— Den härapelsinen, det där äpplet... ÖB 4:5
I kiosken På kafé
en apelsin 5:- en brownie 31:-
en dosa snus 47:- en chokladboll 26:-
en flaska vatten/läsk 19:- en chokladruta 29:-
15:- På lunchrestaurang | en dammsugare 23:-
en glass
25:- enfalafel 35:- en morotskaka
en godispåse 37:
22:- en hamburgare 47:- ; en kanelbulle
en tidning 17:-
11:- en lasagne 67:- I en mazarin
ett frimärke 21:-
57:- en liten/stor pommesfrites 26:-/30:- jen kopp kaffe/te
ett paket cigaretter I —20:-
11:- en ostsmörgås 46:-
ett paket näsdukar "en latte
en pizza 73:-
ett kontantkort 120:- eller 240:- i ett wienerbröd
7: en räksallad 77: en läsk
ett äpple
— en stor sushi (11 bitar) 96:- jett glas juice
en thaicurry 83:-
en wrap 59:-
en soppa med bröd 52:-
2 E Köp ochsälj i kiosken, på lunchrestaurangen eller på kaféet.

=
38 » RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
& F Några ord har betoning (lång vokal eller lång konsonant) i början. Några har e3D)
betoningi slutet. Lyssna på orden och stryk under lång vokal eller konsonant.
Exempel:
flaska, apelsin
1 en påse en falafel 9 enlatte
Un
2 entidning en pizza 10 en tomat

&
3 ett paket en soppa 11 en fika

NN
4 ett äpple en mazarin 12 ett kvitto

ÅO
en näsa + en duk = en näsduk Sammansatta ord är två eller flera ord i ett ord.
kontant + ett kort = ett kontantkort Sammansatta ord har två långa ljud.
G Markera alla sammansatta ord i menyn från lunchrestaurangen och kaféet.
& H Lyssna på sammansatta ord och stryk under långa ljud.

Exempel:
=)
frimärke, näsduk, kontantkort.
1 en ostsmörgås 5 en chokladruta ett wienerbröd

2 en räksallad 6 en dammsugare 10 en lyxbulle
3 en thaicurry 7 en morotskaka 11 en godispåse
4 en chokladboll 8 en kanelbulle 12 en kebabrestaurang
I Lyssna på dialogen På kebabrestaurangen. Vilka ord har betoning? Ringa in.
J Lyssna igen. Lång vokal eller lång konsonant? Markera.
K Lyssna igen. Vad uttalar vi inte? Markera.

Exempel I-K:
- Vill du äta(härk elleyta (medj
AL Skriv en egen dialog från en närbutik, ett snabbmatsställe eller en restaurang.

Läs för varandrai klassen.
2 På torget
A Kombinerabild och ord. Skriv rätt bokstav.
: Z
g
b e
id f h
1 paprikor oc 4 purjolökar — 7 äpplen

2 gurkor a 5 apelsiner 8 päron oe
3 druvor er 6 bananer sr
40 « RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
& B Lyssna. Vad kostar det? GD)
1 paprikor för =:
2 gurkor — för rr
3 vindruvor — :-/kilo.
4 purjolökar oo: styck.
5 apelsiner — kilo för =:
6 bananer — för
7 äpplen — för oo
8 päron :-/kilo.
gurkor Substantiv:
purjolökar plural obestämd form, 5 grupper
tomater
äpplen
päron —
hamburgare-
C Sortera. Titta på pluralformen.
apelsiner flaskor frimärken smörgåsar dammsugare

bananer glassar paket pizzor kanelbullar
vindruvor persikor kontantkort sallader koppar
chokladkakor påsar äpplen chokladbollar wienerbröd
dosor tidningar hamburgare chokladrutor kvitton
Exempel:
SN MSORTERRAN TAee AANORSR

=O GURKOR PURJOLÖKAR TOMATER ÄPPLEN PÄRON |
< paprikor Namburgare |
— NRA Ae ee SERA SENSE een RATE SH
D En eller ett? Säg orden i Ci singular.

Exempel:
gurkor — — En gurka ÖB 4:6
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällandeavtal. KAPITEL 4 + 41

3 I mataffären
Till vänster Rakt fram Till höger

Fjärde hyllan Mejeri Fjärde hyllan
Tredje hyllan Tredje hyllan
Andra hyllan Andra hyllan
Första hyllan Första hyllan
Duär här
1--— Du ursäkta, var finns kakao? 3 -— Förlåt mig, var finns schampo? GD)
—- Första hyllantill höger här. - Ehh... kom såska jag visa.
—- Och falukorv?
= Andra hyllantill vänster. 4 - Hej! Parmesanost...?
—- Denärslut, tyvärr.
2 — Ursäkta, har ni turkisk yoghurt?
—- Där, rakt fram.
- Tack.
å3 E Titta på kartan över affären här ovanför. Fråga varandra om varornai rutan.
Exempel:
= Du ursäkta, var finns mjölk?

— Rakt fram.
lättöl ostbågar mjöl läsk saltlakrits

fil tvål räkor ost fläskkotletter
köttfärs smör sill socker duschkräm
AF Kombinera förpackning och vara.
Exempel:
enpåse räkor JE |
en burk en dosa en flaska en påse
ett paket
chips kaviar marmelad olja tandkräm

choklad ketchup mineralvatten Täker tandpetare
cigaretter knäckebröd mjukost schampo tändstickor
fil lingonsylt mjöl sill ärtor
godis läsk mjölk snus öl
å: G Prata om vadniska äta idag.
Exempel:
— Vad ska du äta ikväll?

—- Jag vill laga pizza.
— Vad gott! Vad behöver du då?
— Jag måste köpa mjöl, tomater, ost och skinka.
— Och oliver?
— Ja, det är en bra idé. Vad är du sugen på?
— Pytt i panna!
& H Vokalerna o, å och a. Lyssna och imitera
tungan > bak

"eng >
munnen 3
i
öppen
al
Oo År |A
godis kronorrolig betoning språk biolog ekonom son advokat potatis banan vokal
position telefon Australien
O +lång konsonant Å? + lång konsonant A+lång konsonant
x a kaffe
ost id-kort hon lång korv kopp kostar norra PApper kate vatten
= konsonant Spanien
>Å skriver man med eller å.
& I Lyssna. Hör du o,å eller a? =D)
—orne kesson —dam B..dström

| Ja ronsson Nra Thström
| keJ hansson M-orten hl
Tre kerlund LveFgelström
—sa KLsson KLora rsson
| e J Lyssna igen på I. Markera lång vokal eller konsonant.
ÖB 4:7-12
HH BHBBKBHBKHGG
Vad ska duäta till middag? Skriv en inköpslista.

Exempel:
—LLpaketm öl Q ka)
—ENburk tomte,ee
—A påo ne
seni Venos
S
t
Tekto skinka =S
SS
—4burkoliver
kilo (kg)
hekto (hg) (= 100 g)
SS gram (9)
Filmparadiset Stadsteatern TT
ök
lampyrer(15 å
17.15, 21.15
Backen|
,
i
ONS:
-festi
ulie EREÄ
I
:
Tors, fre: Ett drömspel
BIOBILJETTER!
Pa la tse t Biljetter: 250-500 kr ma
Jag älskardig (Btill)
R Experimentteatem Stefan
med gitarr |
15.30, 19.30
Akrobatisk poesi
I lo 3 SS och
S—=ENF Biljetter 700humo r på Tyrol
kronorinkl .
(Centralbion Fritt inträde! middag
Semester i helvetet (15ån) Ta med dina vänner!
105 kr —=
20.00, 22.30 Operan ög, Hockeyarenan
ot och krokodilen 3 (Btill) ES "
5 kr åänden | Färjösted
12.00; 14.00 / :
Speltid 5 timm ar Biljetter: 350—700:-
Biljetter: 200-850 kronor
1 Ska vi gå på Experimentteatern?
1 —- Vill du se Valkyrian på Operan 3 -— Hardu lust att gå på hockey med 329)
nästa vecka? mig på onsdag?
- Vilken dag? —- Ja, gärna. Vilka spelar?
— På tisdag. - Det är Djurgården motFärjestad,
- Tyvärr, jag kan inte. Jag ska träffa på Hockeyarenan.
Peter då. —- Vad skoj! När är det?
—- Jaha. Vad synd! — Klockan sju. Jag fixarbiljetter.
= Toppen!
2 -— Kicki och jag ska gå på bio på
lördag. Vill du hänga med? 4 — Vad ska du göra på fredag?
— Ja, vad kul! Vad skanise för film? — Jag vet inte. Hur så?
- Semesteri helvetet. — Jag hartvåbiljettertill Stadsteatern.
— Okej. Var går den? Vill du följa med?
- På Centralbion. Den börjar klockan — Det låter kul. Vad är det för pjäs?
åtta. —- Ett drömspel.
— Då kanskevi kan ta ett glas vin - Jaa ... jag vet inte, Strindberg är inte
efter? precis min favorit.
= Absolut! — Nej, men okej. Dåfrågar jag Sergej
i stället.
5 -— Ska vi gå på Experimentteatern ikväll?
— Experimentteatern? Vad går där?
—- Det är Akrobatisk poesi. Gratis!
—- Nja, jag vet inte. Kan viinte ta en öli stället?
- Tja, varför inte.
Veckodagar
måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag
& A Lyssna på meningarna. Huruttalas att och och? GD)
1 Har dulustatt ta en öl och sedan gå på bio?

2 Jag tycker om att gå på hockey och fotboll.
B Säg meningarna.
1 Det är kul att gå på teater
2 Har du lust att gå på bio ikväll?
3 Jag tycker inte om att gå på opera.
C Lyssna på dialogerna 1-5 igen. Vilka ljud/bokstäver uttalar vi inte?

Markerai texten.
å: D Titta på annonserna på s. 46 och diskutera vad ni ska göra. När ska ni göra det?
—- Jag ska gå på hockeyikväll. —- Vad kul/roligt/skoj!

—- Jag kan inte följa med på bio. - Vad synd!
E Vadsvarar du? Skriv Vad kul/roligt/skoj! eller Vad synd! där det passar in.
1 — Jag kan inte kommapå kursen imorgon. ee
2 -— Jag ska gå på en storfest på fredag. |
3 -— Jag kan inte gå på teater på lördag. Jag måste plugga.
4 -— Jag ska åkatill Göteborg och gå på fotboll nästa vecka.
20 Jag ska träffa Peter på tisdag. Verb: presens futurum.

S a Subjektet planerar/bestämmer.
2 F Vad ska ni göra på måndag, tisdag o.s.v? Berätta för varandra.

Exempel:
— På måndag ska jag träffa en kompis från universitetet.

— På tisdag ska jag spela squash. ÖB 5:1
2 Vad gör de påfritiden? ED
ä3 A Vem gör vad? Vadtror ni? Skriv 1-5 vid fotona.
1
Jag brukarträffa vänner. Vi går ofta på teatereller
konsert. Jag älskar klassisk musik! På tisdagar
går jag alltid på vattengympa. Jag går sällan på
restaurang, menjag äter ofta middag med vänner
hemma.
Jag brukar lyssna på musik ochtitta på filmer på

datorn.Jag görfilmersjälv också. Ibland går jag
på bio med kompisar. På söndagar tränar jag med
min hund Apollo. Han tycker om att göra trick.
Jag har inte så mycketfritid, men jag brukar

läsa böcker. Ibland promenerarjag i parken.
På måndagar sjungerjag alltid i en kör. Det är
fantastiskt! Jag gillar att laga mat också. Jag lagar
ofta asiatisk mat.
Im På fritiden brukarjag jobba i trädgården. Jag

och min samboharenstor trädgård med många
blommor.Vi åkersällan till stan. På söndagar åker
jag ofta på auktioner på landet. Jag tycker om fina
saker.
Jag brukarjaga och fiska. Ibland går jag till biblio-

teket och läsertidningar. Jag går aldrig på bio, men
jag tittar på teveserier ibland. Jag gillar polisserier.
Minfru och jag brukaråkatill Spanien på vintern.
Vihar en lägenhet där.
Emil 22, Falun
B Diskutera med paret bredvid.
Adverbför frekvens
09 FE (EN EE (rn (ÅR)

Oo AY
& ör
Jag går aldrig/sällan/ofta/alltid på bio. I Adverbets position
SPECIAL
Jag går på bio ibland.
Ibland går jag på bio.
C Vad har du för intressen? Skriv en lista.
2 D Berätta för varandra. Vad gör du ofta/sällan/ibland/aldrig på fritiden? Vad

gör du en vanlig vecka?
Exempel:
= Jag går sällan på konsert.

— På måndagar går jag på yoga.
ÖB 5:2
ec E Lyssna på de två dialogerna. aa)

AF Lyssna igen och svara på frågorna.
Dialog 1: Dialog 2:
1 Vad gör Eva på tisdagar? Vad gör Adam på måndagar?
=
2 Vilka dagar tränar Eva hockey? 2 Vad gör Adam påtisdagar?

3 Vad gör Evasällan? 3 Vad gör Adam på onsdagar?
4 Vad gör Eva och hennes pappa 4 Vad gör Adam påtorsdagar?
på söndagar? 5 Vad gör Adam på fredagar?
Jag tycker om fina saker. | Tycker om/gillar (att)

Jag gillar att laga mat.
G Titta i texterna i Vad gör de påfritiden? Stryk under alla fraser med tycker
om/gillar. När har manatt efter tycker om/gillar?
H Vad tycker ni om/Vadgillar ni? Vad tycker ni om att göra? Berätta för varandra.
Exempel:
— Jag tycker om attfiska.

— Jag gillar kanelbullar. ÖB 5:3
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gältande avtal. KAPITEL 5 » 51
3 Vilken film ska vi se?
Detär söndag och Per och Miavill gå på bio ikväll. De läser bioannonserna GD)
i tidningen. Vilken film ska de se?
Per: Jag skulle vilja se en härlig, romantisk film

ikväll. Vi kanske kan seJag älskar dig?
Mia: Nja, jag vet inte. Kan vi inte se en
historisk film i stället? Titta, på Rex går
Platon, Aristoteles och jag. Den är bra,
tror jag!
Per: Men den börjar klockan sju och slutar
halv elva! Jag vill inte se en så lång film.
Mia: Okej. Men den här då: Semesteri helvetet?
En klassisk, engelsk skräckfilm.
Per: Mia, jag tycker inte om läskiga filmer!
Mia: Hmm,vad svårt! Men du, det går ett roligt program påteve ikväll, Sveriges
kungarefter Gustav Vasa. Det kan vi se! Då kan vi ha en hemmakväll i stället.
Per: Okej, då. I så fall kan jagtitta lite på fotbollsmatchen också.
en romantisk film Adjektiv: former

ett roligt program
läskiga filmer
år A Stryk underalla adjektiv i texten och titta på rutan här ovanför. Titta på
formerna. Kanni se ett system?
B Säg rätt form av adjektivet.
romantisk 1 — Ska vi se en... film?
dålig romantisk 2 — Nej, vi ser alltid..., ... filmer.
fransk 3 — Ska vi se en... film?
SVÅR 4 — Nej, franska filmerär så ...!

ÖB 5:4
härlig italiensk 5 -— Vi kantitta på tevei stället. Ikväll går det ett...
program om ... mat.
2 C Kontrollera att ni förstår adjektiven i rutan. Säg meningar med några
av adjektiven.
Exempel:
— Jag läser en rolig bok nu.
rolig tråkig romantisk lång spännande

historisk sorglig läskig svår bra
dålig intressant gammal ny svensk
dansk tysk amerikansk engelsk fransk
italiensk kinesisk indisk japansk koreansk
D Tänksjälv: Vad tycker du om för filmer? Har du någon favoritfilm?

Vad tycker du inte om för filmer? Skriv ner några nyckelord.
är E Prata med varandra om film.

Exempel:
— Vadgillar du för filmer?

— Jag tycker om japanska skräckfilmer.
— De ärläskiga!
Fråga Svara
Vad gillar/tycker du om för filmer? Jag tycker om/gillar ...
Jag gillar romantiska filmer, till exempel...

Men jag gillar inte/tycker inte om...
Har du någonfavoritfilm? Jag tycker mycket om...
Denär jätterolig/intressant/läskig ...
Filmtyper
( en) romantisk film
( en) skräckfilm
( en) actionfilm
( en) komedi
( en) dokumentär
( en) science fiction-film
( ett) drama
( en) thriller
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal. KAPITEL 5 + 53

4 Prat om helgen
Det är måndag och Perärtillbaka på jobbet. Han GD)
fikar tillsammans meden kollega och pratar om
helgen.
Erik: Anki och jag gick på bio och såg en jättebra

film i helgen, Jag älskar dig. Den måste du se!
Per: Hmm... Jag ville se Jag älskar dig på bio igår.
MenMia ville se en annanfilm så vi stannade
hemmai stället.
Erik: Okej. Vad gjorde ni då?
Per: Vi ringde och beställde pizza. Sedan åt vi framför teven ochtittade på
en dokumentär, Sveriges kungarefter Gustav Vasa.
Erik: Jaha. Var den bra?
Per: Nej, jag tyckte att den varjättedålig och jag somnadei soffan. Och Mia
måddeinte så bra. Hon hade feber så hon somnade också framför teven.
Erik: Oj då. Det låter inte som en toppenkväll direkt.
Per: Nej, det var en ganska tråkig kväll.
Anki och jag gick på bio... Verb:

Jag tyckte att den var jättedålig och jag somnadei soffan. I Preteritum - DÅ
A Stryk underalla verb i preteritum i texten här ovanför om Per och Mia.
Vilka verb är SPECIAL?
B Titta på de andra verbeni preteritum (inte SPECIAL). Vad slutar verben

på för ändelser?
ÖB 5:5
Strindberg
August Strindberg (1849-1912) var en svensk författare och målare. Han skrev roma-
ner, noveller, poesi och många teaterpjäser. Hans bok Röda rummet blev en stor succé
1879. Strindbergs teaterpjäser, till exempel Fadren, Fröken Julie och Ett drömspel, blev
mycket berömda utomlands.
Strindberg gifte sig tre gånger och fick fem barn. Två av hans fruar, Siri von Essen och
Harriet Bosse, var skådespelare och spelade i hans pjäser. Strindberg boddei Blå tornet
på Drottninggatan 85 i Stockholm. Där finns nu Strindbergsmuseet.
e&e C Vokalernai och y. Lyssna och imitera. GD)
I y
Y I
vampyrförkyld meny ny byt fin apelsin ekonomitio liter
Y +lång konsonant I + lång konsonant
Vad synd! mycket lyssna gift lista nitton ringer inte

Tyskland yrke
D Lyssna. Hör du i eller y? aD)
TraNIdsson —ngvar Nström -—van ovarsson

SdJvia Nman ongve Trgg ongrid KIman
E Lyssna igen på D. Markera lång vokal eller konsonant.
ÖB 5:6-12
Skriv en text om din fritid. Använd texten här nedanför som inspiration.
Jag brukar träffa kompisar på min fritid. vi går ofta och fikar Tillsammans.
Ibland gårvi på bio eller konsert. Jag tycker mycket om actionfilmer. Jag går
sällan på opera och teater.
Jag brukar träna också. På måndagar och torsdagar går jag på gym och på
Söndagar joggar jag. På fredagar spelar jag tennis med en kollega.
Ibland går jag ut och äter på restaurang. Men jag gillar att laga mat också.
Jag lagar ofta italiensk eller koreansk mat.
1 Min faster är Nobelpristagare
—- Vad gjorde du i lördags? a)
— Jag var på Stadshusetpåfest.
— Nej, är det sant?! På Nobelfesten?!
— Ja, jag har en faster som fick Nobelpriset.
— Nähä! Vilket pris fick hon?
— Kemipriset.
—- Wow! Var pluggade hon?
- Honläste kemi i Uppsala på 80-talet och började forska direkt efter examen.
- Träffade du henneofta?
- Nja, inte så ofta. Hon jobbade mycket på helgerna, men ibland kom hon hem
till oss. Min familj bodde i Stockholm, så det var ganska nära. Sedan fick hon
ett stort forskningsstipendium och åktetill Tyskland. Vi brukade besöka henne
på sommaren.
- Jaha. Kul!
—- Ja, det var spännande. Menefter det flyttade hon till USA och forskade om
molekyler. Hongifte sig och fick barn. Vi skrev brev och mejladetill dem och
de ringde oss ganska ofta. Och nu i höstas hörde vi på radio om priset. Otroligt!
- Ja, helt fantastiskt! Så du träffade en massa släktingar i helgen?
56 «+ RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal.
—- Ja, precis. Det var min farbror och mina kusiner från USA. Och så min släkt
här i Sverige, mormor och farmor och mostraroch alla plastföräldrar och
bonussyskon. Vi hade en släktmiddag med julmat i fredags. Och så i lördags
var det prisutdelning ochfest.
- Roligt! Kungen, då? Träffade du honom?
- Nja, inte precis. Jag satt ganska långt bort från honom. Menjag träffade en
massa nya människor, till exempel en kille som har ett vandrarhem på Höga
kusten. Han ska ringa mig nästa gång han är i Stockholm.
Vi brukade besöka henne på sommaren. Objektspronomen

Vi skrev brev och mejlade till dem och de
ringde oss ganska ofta.
mig den honom OSS dem [dåm]

dig det henne er
A Leta i texten Min faster är Nobelpristagare efter verben i rutan och

objektspronomen. Markera.
kommerhem till besöker träffar skriver till ringer mejlartill
B Gör egna exempeli presens eller preteritum med verb och objekts-
pronomen.
Exempel:
Jagkommer hem till dig. Dukommerhemtillmig.===

Han komhemTill oss
ÖB 6:1
20 -vad gjorde du i lördags? Tidsadverb DÅ + preteritum
Så nu i höstas hörde vi på radio om priset.
—
Några tidsadverb
måndag > imåndags vår — ivåras
tisdag — itisdags sommar — isomras
O.S.V. höst — ihöstas
vinter — ivintras
2 C Intervjua varandra. Vad gjordeniigår, i fredags, i lördags, i somras,

i vintras o.s.v?
En släkt
Erik + Johanna
Jessica + Robert Bengt Carin Sara + Magnus
Oliver Julia Anna
D Välj ord ur rutan och skriv dem där de passar in.

Tips: pappa = far, mamma = mor
syskon morfar farmor farfar barnbarn föräldrar kusiner

mormor faster farbror morbror dotter son moster
1 Johanna är Annas
2 Erik är Olivers
3 Erik och Johannaär Bengts
58 =» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
4 SaraärJulias
5 Robert är Annas
6 Johannaär Olivers
7 Bengt ärJulias
8 Anna är Magnus
9 Oliver är Jessicas
0 Erik är Annas
11. Oliver och Julia är
12 Julia och Anna är
13 Carin är Annas
14 Oliver, Julia och Anna är Johannas
—- Jag har en faster. Hon fick Nobelpriseti lördags. Relativt pronomen

— Jag har en faster som fick Nobelpriset i lördags.
E Säg meningarna här nedanför med som.

Exempel:
Jag har en faster. Hon är psykolog. > — Jag har en faster som är psykolog.
1 Jag har en bror. Han heter Olof.

2 Jag har en syster. Hon är meteorolog.
3 Jag har en kusin. Han bori Frankrike.
F Berätta om din släkt. Du som lyssnar: ge respons.

Exempel:
— Jag har en kusin som är dansare.

— Vadroligt! ÖB 6:2
2 Mitt barnbarn heter också Oscar
1 — Sofie, vad heter din bror? 3 - Bor dinasystrar också i Sverige, GD)
- Thomas. Din då? Gail?
— HanheterPer. —- Nej, de bor i Australien. Var bor
- Fint namn! dina syskon?
3 - Axel,yvad heter ditt barnbarn? - Mina bröderbor i Nederländerna,
— Han heter:Oscar men en mi syster borii Sverige.
ige.
- Nämen! Mitt barnbarn heter

också Oscar!
;
30 min syster (en syster) Possessiva pronomenförjag och du
'mitt barnbarn (ett barnbarn)
mina bröder (två bröder)
din bror
ditt barnbarn
dina systrar
Possessiva pronomen
jag — min/mitt/mina vi — vår/vårt/våra
du — din/ditt/dina ni — er/ert/era
han — hans de — deras
hon — hennes
år G Fråga varandra om familj och släkt.

Exempel:
— Vadheter din pappa?

— Min pappa heter Wolfgang. ÖB 6:3
Min bil är fin. Adjektiv efter verb

Mitt hus är fint.
Mina hundar är fina.
2 A Säg meningar med possessiva pronomenoch adjektiv.
Exempel:
jag ett hus — Mitt hus är vackert.

vacker
1 vi en bil gammal 4 vi farfar gammal
jag bilar RS
vå amerikan 3 ni ett hus fin
du bröder
3 5 lång
B Enav er berättar. Använd min/mitt/mina. Den andra antecknar och kontrollerar

sedan att det ärrätt.
Exempel:
A: Min bil är gammal. Min bästa vän heter Lukas...

B: Din bil är gammal. Din bästa vän heter Lukas... Stämmer det?
A: Ja, det stämmer. ÖB 6:4
e C Lyssna på en person som berättar om familjen. Skriv viktiga ord och aa)
berätta för din partner vad du hörde.
D Lyssnaigen flera gånger. Skriv allt du hör.
3 Alfred Nobel
GD)
Dynamitkungen
Den 10 december är en speciell
dag - Nobeldagen. Sveriges kung
Carl XVI Gustav delar ut Nobel-
priset i fysik, kemi, medicin och
litteratur i Stockholms konserthus.
Han delar också ut Riksbankens
pris i ekonomi. Samma dag har
man en ceremoni för fredspriseti
Oslo. Prissumman är lite olika varje
år men 2013 var den ungefär
8 miljoner.
dl
På kvällen är det stor middag med Men Alfred Nobel byggde en ny

dans i Stockholmsstadshus. Festsalen fabrik och fortsatte arbetet och 1867
är dekorerad med blommorfrån tog han patent på dynamit. Han bör-
San Remo. Det var i San Remo som jade tjäna mycket pengar. Han hade
Alfred Nobel dog och det varjust cirka 90 fabriker i 20 olika länder och
den 10 december. Då var han 63 år han reste mycket. Han bodde nästan
gammal. 20 år i Paris och hade ett stort hus
Alfred Nobel föddes i Stockholm i Sverige också.
år 1833 men växte upp i S:t Peters- Nobel hade relationer med några
burg. Han var mycket intresserad av kvinnor mengifte sig inte och han
kemioch fysik, men också avlittera- fick inga barn. Nobel skrevi sitt
tur och språk och hantalade ryska, testamente att man skulle starta en
engelska, tyska och franska flytande. fond av hans pengaroch delautett
År1863 flyttade familjen Nobel stort pris i hans namnvarje år. Fem
tillbaka till Stockholm. Där började år efter hans död delade man ut de
de experimentera mednitroglycerin. första Nobelprisen.
Ett av experimententenslutadei kata- I Stockholm kan man se Nobels
strof för nitroglycerinet exploderade. dynamitfabrik och besöka Nobelmu-
Alfreds bror Emil och flera andra seet. I Karlskoga i Värmland finns det
personer dog. också ett Nobelmuseum. Hl
Imperativ Infinitiv Presens |Preteritum Verbgrupper
Grupp 1 tala! tala talar talade | 1=4
Grupp 2a bygg! bygga bygger byggde
Grupp 2b res! resa reser reste
Grupp 3 bo! bo bor
Grupp 4 (SPECIAL): skriv! skriva skriver
dö! dö dör
åå? A Kombinera. Drastreck.
1 Grupp 1 A byter ofta vokal mellan presens och preteritum

2 Grupp 2a B harett a i alla former
3 Grupp 2b C har imperativ på konsonant och preteritum på -de
4 Grupp 3 D harpreterium på -te
5 Grupp 4 (SPECIAL) E harpreteriutm på -dde
B Stryk underalla verb i preteritum i texten Dynamitkungen. Vilka grupper

är verben? Skriv en lista med imperativ, infinitiv, presens och preteritum. ÖB 6:5
ÅA C Skriv 8-10 frågortill texten om Nobel.
D Fråga paret bredvid. De svarar mentittar inte i texten.
E Byt roller.
e F Lyssna på dialogen. Lyssna speciellt på de understrukna ljuden. Ga)
- Varvar du i tisdags kväll? Du svaradeinte i telefon?

— Nej, jag var i Portugal. Jag kom till Sverige klockan två på natten.
—- Aha,jag trodde att du var hemma. Men du var utomlands alltså?
—- Just det!
& G Skriv en kort text om en berömd personfrån ditt land. Skriv inte
personens namn.
Exempel:
—
= kan föddes 1956. Han blev bäst i världen på )
tennis och han vann Wimbledon fem gå! iskarriä
= startade han en klädfirma. vem är han, tror du? i
JA ]
H Berätta för de andra i gruppen. De andra gissar vem personenär.

Dusom lyssnar:lyssna aktivt. Förstår du inte? Fråga!
&I y
Vokalen u. Lyssna och imitera.
an)
U U + lång konsonant
slutar tjugo kul sju nu hundra sjutton kurs nummer

lunch
fram —tungan— bak

QQ Q stängd
1
&O munnen |U + lång konsonant]
öppen
u u+lång konsonant
J Lyssna. Hör du ett eller u? a)
G nL—ndmark S—dvia S ondgren
ongve T-resson SneR -ndman
TraN ström RtG stavsson
Tre BerglLond
& K Lyssna. Hörduett i, y eller u? a)

Svenska städer:
stad —ppsala S—ondsvall

E. sekI meå B teå
Lonköping ond V. sb
ee L Lyssna igen på K. Markera lång vokaleller konsonant.
ÖB 6:6-14
fölekekolokelekelokolekerlokolskoleLeleretelelekerskoNoke
Görtexten från G lite längre (cirka 100 ord). Titta på texten Dynamitkungen
för inspiration.
1 Vad shoppar du?
Ti d I ingen
Cl Stors' tadsbladet
S int .ervjuat
Vv de två pers
personer om deras
ri shopping. GD)
Frågorna var:
1 Vad shoppar du? | so mänad?
2 Hur mycket pengar shoppar du varje måna
3 Berätta om ett bra och ett dåligt köp.
Jag köper nästan all

tid något. Jag blir
glad av att köpa ny I
a saker.
| |
21: shoppar I
för tre-fyra tuse
kronor n
varje månad och
har jag inga Pengar ibland
kvar i slutet av
|
I
månaden. Men jag | I
ska sluta shoppa så
use mycket. Om jag kan! FH
Markus, 29 i
1: älskar att shoppa! Jag köpte en väska H
brukar jag Efter jobbet 3 på en outlet
gå i gallerian och USA förra året. Den var så H
saker. Ibland köper titta på Snygg! Men min
jag nya kläder eller Systemkamera var |
skor. Eller lite småsaker, ett dåligt köp. Den |
var jättedyr och
eller någon ansiktskräm något hårvax jag använder bara
till exempel. jag fotar.
min mobil när
Jag shopparför ungefärtre-till
femhundra kronor i månden.
Jag handlar nästan bara när jag be-
höver något. Det kan vara några nya
strumpor eller något hårschampo
till exempel. Ibland åkerjagtill stan
och går i musikaffärer. Jag spelar
trummor och skulle vilja köpa ett
nytt trumset, men det kostar så
mycket. Jag kanske kan köpa ett
begagnat.
Elin, 48
Jag shoppar sällan. Jag är inte I våras köpte jag en fin tavla
speciellt intresserad av mode på loppis för femtio kronor.
och man behöver inte så mycket Det var ett bra köp! Jag gör sällan
kläder. Jag går mest till second dåliga köp, men en gång köpte jag
hand-affärer, men ibland handlar en begagnad teve på nätet. Den
jag på rea. fungerade bara i en vecka. Det var
inte så bra.
Cirka 70 procent av svenskarnasägeratt de blir glada när de köper någottill sig själva.
Svenskarna köper15-20kilo kläder och textil per person och år och slänger ungefär
8 kilo. Använder vialla kläder i garderoben? Nja, 17 procent av kvinnorna och 12 pro-
cent av männenhar kläder hemma som dealdrig använder.
Källa: TNS Gallup (2013)
Fråga varandra:
» Shoppar du mycket?
» Tycker du om att shoppa?
» Vad brukar du shoppa?
« Använder du allt som du köper?
» Berätta om ett bra och ett dåligt köp.
någon ansiktskräm Indefinit pronomen

något hårvax
några strumpor
ÖB 7:1
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal. KAPITEL 7 67

2 Kläder
A Skriv rätt siffra vid varje plagg.
1 ett par byxor 5 en kjol 9 en kavaj 13 ettlinne

2 en mössa 6 enslips 10 en skjorta 14 ett par kalsonger
3 enjacka 7 ett par skor 11 entröja
4 ett par trosor 8 en bh 12 ett par strumpor
Färger som adjektiv
ee
blå
OO
vit grön grå
ee
orange
randig rutig
gul röd brun svart rosa prickig
FN
å2 B Välj adjektiv ur rutan och kombinera adjektivmotsatser.
liten gammal snygg/fin/vacker tråkig äcklig billig

bred kort mjuk Tåg ljus modern
ny
NM
omodern
WW
dyr
BB
lång OM
AA
stor 12
aAa
C Säg exempel med adjektiven i B.
— Denhär klockanärbillig.
— Min pappa harenful slips. ÖB 7:2
3 Maja skriver på nätet
(SPD)
Mitt shopgingexperiment
2013-03-01 | 17:00] Maja
Välkomna till min sida på nätet!

Hej, jag heter Maja och är 34 år.
Jag har två små underbara barn, Liam, 7 år och Natalie, 4 år. Jag är singelmamma och min
ekonomi är inte så bra. Nu har jagett litet (stort G) experiment: shoppingstrejk i ETT ÅRför
mig — inga nya kläder och inga nya skor!
2013-07-13 |19:30| Maja

Shoppingstrejken fortsätter ...
Fyra månader och ingen shopping. Nu är det jobbigt! Jag var ute på stan med några kompisar och
tittade i affärer. Och där såg jag: ett fint gult linne! Jag har många linnen hemma, meninget gult!
Det bara hängde där och väntade på mig! Men, nej, jag får inte köpa det... Jag ska sluta gå i affärer! eE
2013-08-25 | 20:10 | Maja
Inte bara jobbigt!

Okej, jag får inte shoppa. Finns det något positivt med det?Ja, faktiskt.
1 Min ekonomi har blivit mycket bättre! Nu kan jag sparalite pengar till Liam och
Natalie & € varje månad.
2 Jag använderalla mina kläder. Förut köpte jag en massa kläder som bara hängdei garderoben.
3 Jag lånar kläder av mina vänner och mina vännerlånar mina kläder. Smart, eller hur?
4 MAN BLIR INTE GLADARE AV ATT KÖPA SAKER. (Tror jag ... SO
Full kontroll!
Kommentarer
Fia 21:17 5/11 2013:

Maja, du är bäst!! Jag ska också sluta shoppa! Vad ska du köpa när du får shoppa igen?
FF) Maja 22:03 5/11 2013-07-20

"I Tack, Fia! Jag ska köpa en ny dator!
ingen shopping Indefinit pronomen
inget linne
inga kläder
2 D Vadhar du inte? Använd ingen, inget, inga. Du kan fantisera om duvill.
— Jag haringenbil.
—- Jag har inget piano.
—- Jag har inga pengar.
ÖB 7:3
Skriv en frågatill Maja.
Byt papper med personen bredvid. Svara på frågan.

Exempel:
Maja,mycketpengarsparar du varjemånad? 0000 I

Of, [49 Sparar en massa penga Ske 1000 kronor varje månad.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 7 »« 71
4 Köpa säng
år A Skriv ordenpårätt plats.
etttäcke en madrass en kudde ett underlakan ettörngott ettpåslakan
På sängavdelningen
Vilma och Andreas skaflytta ihop i en ny lägenhet och de behöver köpa möbler. ED)
Debörjar på avdelningen för sängar.
Säljare: Vad kan jag hjälpa er med?
Andreas: Jo, vi tänkte titta på en ny säng.
Säljare: Då kanni följa med mig. Härharvi vår Sova gott-serie. De här
sängarna är mycket populära. Varsågoda, det går bra att prova.
Andreas: Åh, vilken skön säng! Vad tycker du, Vilma?
Vilma: Jag vet inte... Madrassenärlite för hård för mig. Har ni någon
mjukare säng?
Säljare: Självklart. Du kan pröva den här sängen. Prinsessa, heter den.
Vilma: Denhär är perfekt för mig!
Säljare: Då kan ni köpa två 80-sängar och ställa ihop dem,så har ni en
dubbelsäng som passar båda.
Andreas: Detlåter bra. Hur mycket kostardettotalt?
Säljare: Detblir 23 500 för båda sängarna.
Vilma: Oj, det var dyrt! Andreas, vi kanske skatitta på några billigare
sängar?
Säljare: Det kan ni göra, men de här sängarnahar absolut bäst kvalitet. Det
är 30 års garanti på dem. Ochjust nu harviett specialerbjudande.
Till sängarna får ni de här kuddarna, lakanen och duntäckena utan
extra kostnad. Lakanenär i egyptisk bomull, mycket fina! Och ni får
köpa de här sänglampornaförhalva priset!
Andreas: Vilma,jag tyckeratt vi tar det!
Vilma: Mendet är mycket pengar...
Andreas: Ja, vi kanske ska tänkalite.
Säljare: Javisst. Men vi har bara det här
erbjudandettill söndag.
20 ( de här sängarna ) Substantiv: bestämd form plural
B Stryk underalla substantiv i bestämd form plural i På sängavdelningen.
C Skriv dem i alla former.

Exempel:
. SINGULAR PLURAL i
OD obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form |
=O en säng sängen Sängar Sängarna |
ÅA RE
5 Il affärer
2 A Placera frågorna pårätt plats i dialogerna.
Har ni någonbilligare? Passar de bra? Har ni en storlek mindre?

Har ni öppet köp? Hur mycket kostar den? Vilken storlek har du?
Hur mycket får de kosta? Kan jag få titta på någon ljusare? Hej, vill du ha hjälp?
1 — Hej! Kanjag hjälpatill?

- Ja, jag skulle vilja prova de här röda byxorna.
- 38.
—- Ett ögonblick. Härharviett par. (...)
- Nja, deärlite för stora.

- Inte i den färgen, tyvärr. Men det finnsett par gröna i 36.
- Hmm,jag ville ha de röda byxorna...
- Självklart. Vi har öppet köp i två veckor och bytesrätt i 30 dagar.
— Okej, vad bra. Då tar jag de gröna byxorna och funderarlite.
2 - Hej, hur kan jag hjälpa dig?

—- Jag letar efter en ny ögonskugga.
— Jaha, då ska vi se. Den här tror jag kan passa dig.
- Nja, den ärlite för mörk.
- Självklart. Då harvi den härtill exempel.
— Denvarbättre.
- 210 kronor.
- Oj!
- Ja, den här skuggan kostar 175 kronor, men den är mindre.
- Jag tar den mindre då.
3; os
— Nej, tack. Jag tittar bara.

— Okej. Säg till om du behöverhjälp sedan.
74 « RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
4 -— Hej! Jag behöver nya löparskor. Kan du hjälpa mig?
—- Javisst.
—- Detspelarinte så stor roll. Jag springer mycket, både i skogen och på vägar,
så jag vill ha bra skor.
— Okej, då kan du prova dehär skorna. De kostar 1195 kronor. Vilken storlek?
= 43. Du kan prova på löpbandet.(...) Sitter de bra?
- Ja, de härsitter jättebra. Jag tar dem.
(I B Lyssna på dialogerna 1-4 och kontrollera att du har skrivit rätt. G3D)
Öppet köp betyderatt du får pengarna tillbaka

om du vill lämnatillbaka saken som du har köpt.
Bytesrätt betyder att du kan byta mot något
annat, men du får inte pengarnatillbaka. Du
måstealltid ha kvitto.
någon billigare Adjektiv: komparation

någon ljusare
en storlekmindre
ÖB 7:5
e& C Lyssna på orden. Vilka vokaler kommerefter g, k och sk? GD)

1 a galleria god gul går
b ger gillar gym gärna gör
2 a kan kostar kuddar kål

b kemi kilo förkyld kär köper
3 a ska skor ögonskugga skål
b kanskeskiner skylt skär skön
Lö TON:
LÖPARSKOR
ENE
(2 pers)
SPORTSTRUMPOR
2 D Titta på annonsen från Uffes sport. Köp och sälj varor.

Exempel:
— Kan jag hjälpa dig?

— Ja, jag tänkte köpa ett tält.
— Då harvitill exempel det härtältet, Vildmark. Det är för tre personer.
— Hur mycket kostar det?
— 1499 kronor.
— Oj då, det är lite dyrt. Har ni något billigare?
Sälja och köpa
Säljaren tar kontakt Säga vad man vill ha/behöver
Kan jag hjälpatill? Ja, jag tänkte köpa...
Kan jag hjälpa dig? Jag behöver...
Vill du ha hjälp? Jag letar efter...
Hur kan jag hjälpa dig? Jag skulle vilja ha...
Köparen tar kontakt klärpys sg

Ursäkta/Hej/Förlåt mig, har du tid/
kan du hjälpa mig?
Jobbar du här?
Visa/rekommendera
Då har vi den/det/de här ... + bestämt substantiv
Jag kan rekommendera den/det/de här ...
Prova
Vill du prova? Ja, tack./Ja, gärna.
Vilken storlek har du? Jag har...
Passar/sitter den/det/de bra? Ja, den/det/desitter bra/perfekt!
Hur var den/det/de? Nja, den/det/de är lite för små/stora/smala/breda.
Har ni några större/mindre/bredare/smalare?
Pris/Avsluta
Hur mycket/Vad kostar den/det/de? Den/det/de kostar ... kronor.
Detblir...
VY Okej, jag tar den/det/dem.
Jag måste tänkalite. Tack för hjälpen.
;då E Skriv en dialog. Använd orden och fraserna här ovanför.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 7 «+ 77
Öva svenska utanför klassrummet!
I Sverige vill många prata engelska. Då kan du säga:
— Jag läser svenska ochvill öva. Kan du prata svenska med mig?
Görså här när du ska shoppai Sverige.
1 Fundera: Vad behöver du köpa? Vilka ord och fraser behöver du när du ska
köpa det? Skriv upp orden och frasernapå ett pappereller i en liten bok.
3 GAåtill affären en tid när det inte är så mycket kunder. Säg: — Hej, har du tid?
Jag lär mig svenska och vill öva. Om duinte förstår, fråga om försäljaren kan
skriva i ditt block: — Förlåt, kan du skriva det här?
4 Iklassrummet: Hur gick det? Vad gick bra, vad gick inte bra? Diskutera varför.
Rekonstruera era samtal. Skriv dialoger.
Lyssna på dialogernaett par gånger utan att skriva något. (EE)
Lyssnaigen. Fyll i luckorna.
— Ursäkta, hur mycket kostar de här — ?Jag hittar ingen prislapp...
— Jag ska kolla, ett ögonblick. De kostar = kronor.
— Tack, då vet jag.
— Hej, vad kostar dethär ooo?
— Okej, jag tar det.
- Hur mycket tar ni för oo här?
— Detär specialpris på den just nu. — den här veckan.
— Detvarett brapris!
-Denhär oo varsnygg. Hur mycket kostar den?
- Vi ska se... Den kostar — kronor.
— Okej. Jag köper den.
78 RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
& I Vokalernai, e och ä. Lyssna och imitera.
GD)
I E Ä Ä+R
fin apelsin ekonomi te studerar rea tjena kläderläkare äter här pensionärlärare
tio liter teve räksallad pjäs närbutiken päron
I + lång konsonant E och Ä + lång konsonant (sammaljud) E och Ä+RR
gift lista nitton ringer engelska hej verb själv jättehungrig tyvärr
inte
stängd fram + tui
1
munnen —
RE
öppen Värr
J Lyssna. Hör dui, e eller ä? ED)

G vle — slöv Sandv ken
Storl—en Kungs ongen — ksjö
Bolins Högan .s — nköping
K Lyssna igen på J. Markera lång vokal eller konsonant. ÖB 7:6-9
ÖG6G680066866060608008666086060606 6660 6860 -- 5000 4
Skriv en text om ett bra och ett dåligt köp. Använd texten här nedanför som
inspiration.
Jag köpte en ny resväska på rea förra året. Den är inte så stor och den är ganska
lätt. Min väska är neongrön. Den har rest med mig till England och Portugal. Nästan
alla väskor är svarta så jag ser min väska direkt när den kommer på bagagebandet.
Det är jättebra.
För två år sedan var jag i Thailand. Då köpte jag en sidenklänning i rosa och guld.
Den var ganska billig och jag gillade den mycket. Men hemma i Sverige har jag aldrig
använt klänningen. I Sverige brukar jag mest ha svarta och bruna kläder.
1 Första gången i Sverige
John,en kille från Kanada, haralltid varit intresserad av Sverige men han ED)
haraldrig varit där. Han har studerat svenska i två år nu och han pratar
ganska bra.
Idag ska John resatill Stockholm. Det är Johns första resatill Sverige
och han harplanerat den länge. Han har läst väderprognoser på nätet
och det ska bli mycket sol och baralite regn. John har y——,— -
packat regnkläder, solglasögon, varma tröjor och ee å å å å &å NS
en massa andragrejer. Och han har köpt mygg- | Att
08 å å
göra-lista för Si
d
medelförstås. I Gåpavs tockholmi
Han kommertill Stockholm den juli och | 2 Fika TSE
stannar några dagar. Han ska bo hemmahosPia, | 3 Promenera i Gaml
en kompis som han har träffat på Internet på ett | 4 Se Skärgården
forum för svensk musik. Hon har en stor lägen- Köpa svenska des lt
3 É SRdar
o
het mitt i stan. Det är många saker Johnvill göra :

i Stockholm och hanhar gjort ett litet program. | 8 se Molon NN Pia
Sedan ska Pia och John åka runti Sverige. | och slo SE slott
Den23 juli åker han hemtill Kanadaigen. I Gå på Mo
80 =» RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
å3 A Vad tycker ni om Johns planering för Stockholm? Måste han göraallt
på listan? Ska han göra andra saker också? Diskutera med varandra och
skriv en egenlista.
Han måste... för det är...

Han behöver inte... för det är inte så ...
Han kan också ...
Han borde...
Berätta för paret bredvid om erlista.
Tänkdig att en på kursen planeraratt resatill din stad eller ditt land.
Vad kan mangöra där? Varför? Skriv enlista.
Berätta för varandra.
Du som berättar
Det finns (tyvärr inte så) mycket att göra och se i...
Man/du kan först besöka/titta på...
Där kan man/du...
Sedan kan man/du...
Du som lyssnar
Jaha./Nähä.
Oj, det låter härligt/vackert/spännande/intressant...
Verb: har + supinum = presens perfekt
Stryk underalla verb i supinumform i texten om John.
Vad heter verbeni imperativ? Är några verb SPECIAL, tror ni?
Kannise ett system för supinum? ÖB 8:1
H Välj ur prickrutan och skriv rätt ordningstal.
artonde första nionde sjätte tolfte tredje trettioförsta åttonde
Ta I:e 17:e sjuttonde

2:a andra 10:e tionde 18:e
HG moon VIE BIE 19:e nittonde
4:e fjärde 12:e oc 20:e tjugonde
5:e femte 13:e trettonde 21:a tjugoförsta
6e hh l4:e fjortonde 30:e trettionde
7:e sjunde 15:e femtonte 31:a
8&e omm +++16:e sextonde
Månaderna GB)
januari maj september
februari juni oktober
mars juli november
april augusti december
Säg datumen.
Exempel: 1/12
— Första decembereller första i tolfte
5/6 10/11 14/3 21/8 25/10 3/4 7/2 13/7 11/1 18/5 19/9 8/12
Fråga varandra:
Vadär det för datum idag?
Närär din/dina barns/din mans/sambos/pappas födelsedag?
Närär Sveriges nationaldag?
Närärditt lands nationaldag?
Närslutar kursen?
O.S.V. ÖB 8:2
& K Lyssna på de här orden. Hurlåterrt, rd, rn,rl, och rs? EB)
borde, skärgården, gjort, vackert, fjortonde, björn, Moderna museet, härlig,
personer, sommarstuga, första
L Kan du fler ord medrt, rd, rn, rl och rs?
2 Karaoke och annat...

1 — Har du sjungit karaoke någon gång? GD)
—- Ja, det har jag. En gång i Tokyo. Det var 2009.
- Berätta! Hur var det?
- Det var jätteroligt. Vi var på en bar där man kundesjunga karaoke.
Jag var jättenervös, mentill slut sjöng jag. Jag fick ganska
mycket applåderfaktiskt!
—- Vad kul! Jag kan inte sjunga.
2 — Har du hoppat fallskärm någon gång?

—- Ja, en gång. Mendetvarför tio år sedan. a
- Wow! Vad modigt! Jag är höjdrädd. Hur var det?
—- Mintjej gav mig ett hopp i present. Jag var rädd men
jag hoppadei alla fall. Det var fantastiskt!
3 - Har du dansat tango någon gång?

—- Ja, jag har dansat tango i två år nu.
- Ärdet roligt?
— Ja jättekul! Jag börjadetillsammans med mitt ex. Hon dansade
jättemycket. Men sedanträffade jag en ny tjej på dansgolvet.
- Oj då!
20 -Har du dansat tango någon gång? Verb: presens perfekt

(= Tidpunkten är inte viktig.)
-Ja, jag har dansat tango itvå år nu.
(= Han dansar fortfarande tango.)
Det var 2009. Verb: preteritum
Detvar för tio år sedan. Tidspreposition DÅ
ä? A Skriv verbentill bildernai presens perfekt. Specialverben är markerade med”.
Frågadin lärare eller se verblistan på www.nok.se/rivstart.
sjunger” karaoke springer” maraton dansar tango
äter" en insekt åker skidor
bakar kanelbullar hoppar fallskärm tältar klättrar
B Prata om bilderna.
Fråga
Har du... någon gång?
Hur många gånger?
När var det?/När då?
Berätta!/Hur var det?/Berätta mer!
Svara Respons
Nej, det har jag inte./Nej, aldrig. Vadroligt/läskigt/modigt!
Ja, det har jag. Wow!/Oj (då)!/Nähä
Detvar för ... sedan./Detvar [år].
ÖB 8:3
3 Ett mejl
John mejlar hem till Kanada. Hanskrivertill Monica. Hon är Johns lärare GD)
i svenska och hanskriver på svenska.
Hej Monica,
Här i Stockholm är allt bra! Solen skiner ibland och det regnar ibland och det
är ungefär 16 grader. Hur är vädret hemma i Kanada?
Jag bor hemma hos min kompis Pia. Det är perfekt! Jag pratar bara svenska
här. Det går ganska bra faktiskt, men jag förstår inte allt.
Det finns så mycket att göra i Stockholm. Jag har...
Vi ses snart! Jag åker hem den 23juli.
Hälsningar
John
>
Hur är vädret hemma i Kanada? Adverb: position och destination
Jag åker hem den 23juli.
A Säg fraserna med hemmaeller hem.

Jag ska gå... nu.
-å
Eva bor... hos mamma.

N
Ingrid ringer ... till Tyskland.

WW
Ahmedåkte... till Egypten i somras.

BB
Jag ska inte gå ut ikväll. Jag ska vara ....

un
ÖB 8:4
B Skriv en lista på vad Johnhargjort.

Exempel:
|
CY LTttanharbesöktVasamuseet...
—O 2 tan har... MSE SE)
-
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gältande avtal. KAPITEL 8 » 85
C Vadär det för väder? Skriv meningarnavid rätt bild.
Det är varmt. Detär kallt. Det åskar. Solen skiner. Det är mulet/molnigt.
Detblåser. Det regnar. Det snöar. Det är dimma.
&32 D Prata med varandra om väder. Vad är det för väder idag? Vad var det
för väder igår? Vad är det för väderi ditt land nu? ÖB 8:5
4 Johns rum
år A Titta på bilden av Johns rum hemmahosPia. Vad har han gjort?
Vad harhan integjort?
B Skriv sedanenlista.
Exempel:
= Han har öppnat fönstret .... = |

2ag
5 Jag borde sluta röka

Pia och Johnsitter på en indisk restaurang. a)
John: Jag skulle vilja ta en cigarett. Får man röka här inne?
Pia: Nej, det får man inte, tyvärr. Men du kan gå ut och röka.
John: Nja, jag vet inte. Det är ganska kallt. Och jag bordesluta röka.
Skavi betala? Måste man ge dricks på restaurangeri Sverige, förresten?
Pia: Nej, man behöverinte ge dricks, men man brukar lämnalite extra
om servicenärbra.
John: Okej, vi kan lägga på 30 kronor. Du, hinner vi gå på Moderna museet nu?
Pia: Nej, tyvärr. Vi hinnerinte för de stänger klockan åtta idag. Klockan är
sju nu.
John: Vill du gå på någon bar och ta en öl och sedan gå på Guldkalven och
dansa?
Pia: Jag tar gärna en öl. Men jag orkar inte dansa ikväll.
John: Vi börjar medölenså får vi se!
Hjälpverb
borde
får
måste — behöverinte
hinner
orkar
å3 A Träna på hjälpverb tillsammans.
1 Vad bordeni göra? Berätta för varandra.

Exempel:
= Jag borde träna mer.
Har ni mycket att göra idag? Vad hinnerniinte göra?

Exempel:
— Jag hinnerinte ringa farmor.
Vad behöverni göra?

Exempel:
— Jag behöver köpa envinterjacka.
Vad får man inte göra i klassrummet? På bussen?

Exempel:
— Manfår inte prata i mobiltelefon i klassrummet.
Vad orkarni inte göra?

Exempel:
— Jag orkarinte göra läxan. Jag ärför trött.
ÖB 8:6
6 En Sverigeresa
e Pia och John planerar Sverigeresan.
A Titta på frågorna och frågealternativen och kontrollera att du förstår alla ord.
B Lyssna på dialogen och kryssaför rätt alternativ. (CD)

1 De pratar om:
CO Lappland (CI Göteborg [1 Gotland [1 Malmö
2 När ska de åka?

OC 7juli CO 8juli C 18 juli
3 Hurlänge ska de vara borta?

CO en vecka CI enhelg «CI 11 dagar
4 Vad kostar biljetten som de bokar?

0 500:- 00 1500:- 3 600:-
5 Hur ska de bo?

CJ på vandrarhem och i tält [7 på hotell och i en stuga [1] hos kompisar
ås C Duoch din partner ska resa på semester i Sverige tillsammans. Planera.
Vart ska ni resa? Hurska ni resa?
till fjällen till havet tillen stad flyga åka tåg köra bil cykla
Vadskani göra? Hurska ni bo?
sola vandra vandrarhem hotell stuga tält

bada Gå PåMUSEEr ol ereeerereesereeeerererreress reser rer sat
shoppa gå på klubb
fika läsa böcker spela
fiska kort
cykla äta våfflor
D Berätta för de andra om erresa.
& E Vokalernae och ö. Lyssna och imitera. [GE
E Ö+R
te studerar rea tjena teve göra björn köra lördag
E och Ä + lång konsonant Ö + långt R (ibland som U +
lång konsonant)
engelska hej verb själv jätte- öppentröja trött söndag första börjar större
hungrig böcker
920 » RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
F Lyssna. Hördue eller ö? am)
| din ström —sten Frjd
Gorank I, na lund
—sfika. roksson G rel nglund
rjanL—kberg
G Lyssna igen på F. Markera lång vokal eller konsonant. ÖB 8:7-11
Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö ÖÖ Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö
Skriv ett mejltill en vän, kollegaeller släkting och berätta om ditt liv. Växla mellan
presens perfekt och preteritum. Använd Patricias mejl som inspiration.
Till: - od Skicka:
Presens perfekt. Tidpunktenär inte viktig. Preteritum.

Hej! igår = specifik tid
Allt är bra här!/Jag har pluggat ganska mycket svenska och lärt mig),
tiden är inte (MÄNYa nya ord. Jag har också pratat mycket svenska pratade)jag
intressant med min pojkväns mammai nästan en timme. (Detvar jätteroligt. €-samma tid
> (Hon har hjälpt mig så mycket med min svenska. som igår
2 Cisdagsvajag på Vasamuseet.(Det spännande) 4— samma tid som i tisdags
Qag har spenderat ganska mycket pengar på fika ochör.)
dåtidsadverb Nästa vecka ska jag försöka spara lite.
= preteritum tidpunkten är
Hälsningar, inte intressant
Patricia
Transporter
Läs dialogerna. Skriv dialogens nummervid fotona. ED)
- Från vilket spår åkervi? 3 — Kanjag ta den här till Centralen?
- Spår 2. —- Ja, men du måste byta vid håll-
—- Vadharvi för platser? platsen Södervärn. Där kan du ta
— Plats 34 och 35 i vagn 5. Det är tvåan,fyran eller åttan.
bredvid restaurangvagnen. —- Hurlångtid tar det?
— Vad bra. Då kanvi äta frukost — Ungefär 20 minutertotalt.
direkt! —- Vad bra!
—- Ja, jag är jättehungrig. När går tåget?
- Hur kör man snabbasttill
- Om 10 minuter precis.
Göteborg?
— Okej, då går vitill spår 2 nu! = Du kör E4:antill Jönköping. Där tar
— Hej, jag skatill Viktoriagatan. du väg 40 mot Göteborg.
— Okej, du kan taförsta till vänster - Hurlångtid tar det?
och sedan andratill höger. Sedan går - Dettar ungefärtre timmar.
du förstatill vänster igen. Där ligger — Okej, jag måste hitta en mack också.
Viktoriagatan. - Det ligger en härrakt fram efter
- Vad bra. Är det långt? rondellen.
- Nej, det tar max 5 minuter.
— Tack så jättemycket!
5 — När måste vi checka in? 7 —- Ursäkta, går det här mot Rinkeby?
- En timmeföre avgångstid. Men vi - Nej, mot Akalla. Gå av vid nästa
kan göra det på nätet. station. Åktillbakatill Västra skogen
—- Vad bra! Och vi har bara hand- och ta blå linjen mot Hjulsta.
bagage. Då behövervi inte stressa. — Okej, tack!
6 -— När går färjan? 8 - Hej, hur mycket kostardet att åka

—- Dengår klockan fem påefter- till stan?
middagen. Vi kommertill Helsingfors — Det kostar ungefär 400 kronor. Det
på morgonenochvi åkertillbaka berorlite på trafiken.
klockansju på kvällen. —- Harduintefast pris?
— Då harvi en hel dag i Helsingfors. —- Nej tyvärr, jag kör på taxameter.
Vadroligt!
Då går vi till spår 2 nu. Verb: går och åker

När går tåget?
Från vilket spår åker vi?

Hur mycketkostar det att åka till stan?
Jaggårtill
Säg rätt form av gåeller åk.
1 — När... tåget till Umeå?

—- Klockan 17.30.
2 — Ska ni... bil eller busstill festen?
—- Vi tar bussen.
3 - Kan man... till Storberga?
- Nja, det är ganska långt. Det är bättre att... bil eller cykla.
4 - Viska... till Mexiko på semester.
—- Vad kul!
5 - Hur kommerdutill jobbet?
- Jag... för jag har ingenbil.
6 - När... nästa busstill universitetet?
—- Klockan 13:45. ÖB 9:1
Där kan du ta tvåan, fyran eller Siffror som substantiv
C Kombinera. Dra streck mellan alternativen.
Karin går i tvåan och Anton går a buss/spårvagn

i fyran.
b skostorlek
Ivan ären typisk nollåtta. Han vet
c födelseår
ingenting om Sverige utanför
Stockholm. d pengar
Jag bor på tvåan. Du kan ta e gatunummer
hissen. STO f om Stockholmare

Jag tar fyrantill jobbet varje våningsplan
ISTrO
morgon.
centiliter alkohol i en drink
Fyrtiotvåorna passarbäst. Jag tar
tärningsslag
dem!
j årskurs i skolan
Dehar en femmamitt i stan. De
är jättenöjda. k rum i en lägenhet
Minbrorär sjuttiosexa. Jag är
åttiofemmaså jag är 9 år yngre.
Vi bori femtiosjuan. Välkommen

klockan sju.
Jag behöver växla en tjuga. Har
du någratior eller femmor?
10 En sexa whiskey, tack!
11 Jag slog två sexor! Vilken tur!

18
ID
IN
e- D Lyssna på de inringade orden. Vilket ljud är långt? Markera. GD)
— Flyget går klockan fyra. — Då måste vi klockantre.

- Var ska jag om jag ska till Nygatan? — Nästa station.
- När - Påtisdag.
-(Komdu boken? — Nej, tyvärr. Jag tar med den imorgon.
(Tyckerdu glass? - Nej, faktiskt inte.
- Vad gjorde du i onsdags? - Jag min morbrorpå sjukhuset.
— Var duup ? - I Indien, men jag bor i London nu.
- När(stigerdu på morgonen? — Klockan sex.
Partikelverb är verb som har en partikel. Verb + partikel är som ett ”paket”
och betyder en sak tillsammans. Gå är inte samma som gå av och hälsa är
inte samma som hälsa på. Partikeln är alltid betonad. Verbet är obetonat. Det
finns många partikelverb i svenskan.
e E Lyssna. Hur kommerdetill jobbet? Skriv. ED)

Exempel:
Jag tar bussentill jobbet.

buss
3
2 4
ÅF Lyssna igen.
1 a Vad gör han på tunnelbanan? 3 a Hur många dagar arbetar han?
b Vilken buss tar han? b Hur många dagarär han ledig?
2 a Hurlångtid tar bilresan? 4 a Var bor hon?

b Hurbörjar de dagen påhotellet? b När börjar hon jobba?
G Hur kommerdutill kursen och/eller jobbet?

Exempel:
— Jag cyklartill stationen. Det tar tio minuter.

Sedantar jag pendeltågettill...
2 John och Pia planerar
JohnochPia hartagit flyget till Malmö. Från flygplatsen har de tagit en buss ED)
in till stan. Nu sitter de på vandrarhemmet och planerar semestern.
Pia: På tisdag åkervi till campingen. Men
först har vi tre dagar här i Malmö. Vadvill
du göra?
John: En dagvill jag åka till Köpenhamn. Då ser
vi Öresundsbron också. Och jag vill gärna
gå på några museer. Du då?
Pia: Jag skulle vilja shoppa. Ochsitta på kaféer
ochtitta på folk. Det är så mysigt!
John: Okej. Ska vi göra så här? Idagtittar vi på
stan och fikar. Imorgonåkervi till Köpen-
hamn.
Pia: Ja! Och på måndag går vi på muséer
och shoppar.
John: Detlåter bra!
S
£2Ö På tisdag åker vi till campingen. Presens som presens futurum med framtidsadverb.
A Skriv rätt form av verben.
I höst skajag
Jag —
i (studera!) Pp på universitetet. Kursen —3 (börja!)
J
i slutet av augusti. Vi — (ha!) föreläsningar nästan varje dag. I oktober ska

3
jag —— (läs!) en kurs i franska också. Den — (sluta!) i december.

4 5
Då — (var!) det snart jul och jag — (åk!) hem till mina föräldrar.
7
ÖB 9:3
& B Lyssna. Skriv ner alla siffror du hör. Jämför med en partner. Har ni hört =)
sammasiffror?
1 På tåget:
Ochsnart kommervi in till Växjö station. Vi kommerin på spår
Ni som skatill Kalmar i ska ta tåget från spår och förer
som skatill Lund — : går tåget från spår C:
2 På bussen:
Nästa hållplats är Lunden. Därkannibytatill buss och . Den
här bussen är cirka minuter försenad, men anslutningsbussarna
väntar på oss.
3 På flygbussen:
Välkomnatill bussentill Arlanda. Resan tar ungefär minuterså vi
är frammecirka : —. Vi kommeratt stanna vid terminal först.
Sedanåkervitill terminal — och terminal .
4 På flygplatsen:
Sista utrop förflight nummer till Malmö med avgångstid Pa
Gåtill gate E
3 Hur kommervi till Moderna museet?

John och Pia ska gå på Moderna museet i Malmö. Hur ska de kommadit? ED)
Defrågar i receptionen på vandrarhemmet.
Pia: Hej, vi ska till Moderna museet.

Receptionisten: Ja, vad kul! Jag var därför två dagar sedan. De haren jättefin
utställning med svensk surrealism.
Pia: Jaha, var den intressant?
Receptionisten: Ja, jag kan verkligen rekommendera den.
Pia: Okej, vad bra! Hur kommervitill museet? Kan man gå dit?
Receptionisten: Ja, absolut! Det tar ungefär 50 minuter.
John: Oj, jag orkar inte gå så långt.
Receptionisten: Då kan nita buss 2 mot Västra hamnenfrån hållplatsen här.
Denheter Vandrarhemmet. Ni går av vid Djäknegatan och
sedan är det fem minuters promenad.
Pia: Går bussen ofta?
Receptionisten: Den går var tionde minut: fem över, kvart över, fem i halv
och så vidare. Nästa buss går om fem minuter. Ni hinner!
AA Skriv en lista på olika platseri staden niäri.
> B Fråga varandra: Hur kommerjagtill....?
Jag såg utställningen för en vecka sedan tidsprepositioner för

Bussen går om fem minuter DÅTID och FRAMTID
> C Fråga varandra.

| 1 När börjadevi idag?
| När började kursen?
| När kom dutill Sverige? o.s.v.
Exempel:
— Vi började för en timme sedan.
2 Närhar vi rast?
Närslutar vi?
Närska du äta lunch/middag?
När har du semester? o.s.v.
Exempel:
— Vi har rast om en timme.
ÖB 9:4
D Kombinerabild och fras.
= FA ENTER
UTE / VETEN
=
vä r =
UmeS SVA
7M Fa NY
c UENR cc
| [Hanff/an od
> /S
1 Detligger i korsningen Storgatan/Lillgatan. se
Detligger mellan thaikiosken och mataffären. —
NN
Detligger på höger sida (av gatan). a

WW
Gå rakt fram.
BB
Denligger vid tobaksaffären. on

UU
Ta andragatan till vänster. ES

åa
Denligger mittemotteatern. a
N
Ta vägen längs parken. a ÖB 9:5

OO
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt tag och gällande avtal. KAPITEL 9 + 99
4 Var ligger ...?
Pia och John går av bussen på Djäknegatan. De frågar en person på gatan
om vägen:
—- Ursäkta! Var ligger Moderna museet?
A Vilken av förklaringarna visar den på kartan?

1 -— Ni passerar en stor skola och tartill höger. Sedan går ni längs kanalen
ochtartill vänster på en bro över kanalen. Efter brontarniförstatill
vänster och första till höger. Då ser ni Moderna museet.
2 — Gå rakt fram. Ta andra tvärgatan till höger ochförstatill vänster.
Moderna museet ligger på vänster sida på den gatan.
3 - Ta första gatan till vänster. Ni går förbi en park och korsaren gata. Sedan
tar ni första gatan till vänster. Efter det tar ni första gatan till höger. Där
ligger Moderna museet.
B Rita in de två andra vägarna på kartan. Börja vid prickarna.
5 Lite om Malmö
Malmöligger i västra Skåne vid Öresund. Mellan Sverige och Danmark 2)
går Öresundsbron. Mitt i Öresund byggde manen artificiell ö för bron. Ön
heter Pepparholm.På ön finns det många ovanliga blommorochfåglar för
inga människorfår vara där. Mellan Pepparholm och Sverige går en bro och
mellan ön och Danmark går en tunnel. Öresundsbronäralltså inte bara en
bro, den är en tunnel också.
Storköpenhamnoch Stormalmöhetertillsammans Öresundsregionen.
I Öresundsregionen bor och arbetar nästan 4 miljoner människor. Många
pendlar över bron föratt arbeta eller studera. Man kan studera på universi-
tet i Köpenhamneller i Malmö.
I Malmö bor människor från många länder. På Möllevångstorget mitt
i Malmö kan man köpafrukt och grönsaker och på gatorna runt torget
ligger mataffärer och restauranger med matfrån hela världen. En känd
person från Malmö ärfotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovié.
A Stryk under i och på i texten Lite om Malmö. När säger/skriver mani och på?
+ gata
+ landskap
+ platser som kafé, restaurang, teater, bio, universitet
+ region
+ stad
+ torg
+Öö ÖB 9:6
& B Nyg-ljudet [n]. Lyssna och imitera. ED)
Stavning Exempel
ng mångaringer korsning forskning
g+n begagnat Agnes Magnus regn”
n+k tänker skinka Frankrike bank
special: design [desajn], prognos [prågnås], champagne [champanj] lasagne[lasanj]
C Lyssna på orden. Skriv ng, g eller n. (EEE)
driok
BUN
föreläsni
luont
lå
måa
Um
täk
OO
vaon
N
6 Ett sms
Här är tre sms. Sortera svaren såatt det blir tre sms-konversationer.
A Från Johntill hans B Från Pia till mamma. C Från Piatill hennes
lärare i Kanada. partner.
Hej! Hur är det med Älskling! Jag längtar

| dig? Här är allt bra. Jag efter dig! Det är
är på semester i Skåne jättefint i SV
| medmin kompis Pia! Vi badar ochslappar. Vad
| badar ochäter god mat! gör du?
Vädret är toppen!
Svar: smsnr DO DO DO Svar: smsnr DD CD Od Svar: sms nr DO DD
1 Den börjar i september. Vi ses då.

2 Hej! Det låter härligt! Jag har det bra. Jag jobbar men ska ha semester om två veckor.
När kommerdu tillbaka?
3 Självklart! Det har jag redan gjort! Kram Mamma
4 Hon mår bra. Hon har lekt med grannens barn. Hur är det i Skåne?
5 Ja, det görvi. Puss! /din P
6 Jag flyger tillbaka om en vecka. När börjar nästa kurs?
7 Jag är på jobbet! Mycketatt göra här... Längtar efter dig också! Vi ses snart! Kram K
8 Jättebra! Kan du vattna blommorna också?
ÖB 9:7-11
Öb6bHb68b66b6b6b66b6&b6ö6b6b866b6b6b6ö66b6b6Hö
Skriv ett smstill någon som du känner.

1 Fakta om Sverige
> A Vad vet ni om Sverige? Skriv 3-5 saker.
Lid B Skriv listorna på tavlan och prata om Sverige i hela gruppen.
Sverige — natur, historia och ekonomi

Sverige ligger på den skandinaviska halvön i norra Europa. Polcirkeln går a)
genom den norra delen av Sverige.
Landskapet ser mycket olika ut i de norra och södra delarna av landet.
I norr finns mycketfjäll och skogar, men i söder är landskapet plattare. Man är
aldrig speciellt långt ifrån vatten. Kustlinjen är lång och det finns cirka 100 000
sjöar. Skärgårdarna utanför kusterna hartiotusentals öar. De största öarna är
Gotland och Öland, som ligger i Östersjön.
Sverige är ett av Europasstörre ländertill ytan, men här borbaralite
merän 9,5 miljoner människor. Av dem bor ungefär 85 procent i den södra
tredjedelen.
Sveriges ursprungsbefolkning är samerna. De harett eget språk, samiska, och
ett eget parlament som heter Sametinget. Samernahar bott i Sverige mycket
länge, kanske sedanistidensslut. Idag bor det cirka 20000 samer i norra
Sverige. Det bor också många samer i norra Norge, Finland och Ryssland.
I Tornedalen, i norra Sverige, bor också grupper som talar meänkieli.
Förut var Sverige ett fattigt jordbruksland och ungefär 1,5 miljoner svenskar
emigrerade mellan 1850 och 1930, mesttill Nordamerika. Men på 1900-talet
började industrin växa mer och meri Sverige och man behövde arbetskraft.
Därför kom det många människor från de nordiska länderna och från Syd-
europa på 1950- och 1960-talet för att arbeta inom industrin.
På 1970-talet gick Sveriges ekonomi sämre och man ändradepolitiken för
invandring. Nu blev det svårare att kommatill Sverige för att arbeta. Sam-
tidigt öppnade man Sverige merför flyktingar som sökte asyl. Många från
bland annat Latinamerika, Mellanöstern och forna Jugoslavien har kommittill
Sverige efter det. Från år 2008 hardet blivit lättare igen för personer som inte
är EU-medborgareatt invandratill Sverige för att arbeta. Nästan en femtedel
av alla som bori Sverige idag är födda utomlands, eller har föräldrar som båda
kommerfrån ett annat land.
För svensk ekonomiär exporten mycketviktig. Sverige har länge exporterat
trä, pappersmassa, järn och stål. Men nu är också annan exportviktig, som
elektronik, telekom och musik. Exempel på svenska artister som är och harvarit
populära utomlands är ABBA, Roxette, Ace of Base, Cardigans och Robyn.
Källor: SCB, Landguiden(Utrikespolitiska institutet), Svenska Institutet, Migrationsinfo.se (2013)
j
Sveriges export av varor Några företag
som är eller har
IH Skogsvaror varit svenska:
H Mineralvaror AGA
H Kemivaror Electrolux
H Energivaror Ericsson
H Verkstadsprodukter SKF
= Övriga varor Atlas Copco
H&M
Källa: SCB 2013 IKEA
mums KERSTIN volvo
Skype
Spotify
Acne
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal KAPITEL 10 » 105
år C En person ställer frågorna och den andra svarar mentittar inte i texten
Sverige - natur, historia och ekonomi.
Var ligger Sverige?

=
Hurser landskapet ut i norra och södra Sverige?

BWN
Hur mångasjöar finns det i Sverige?

Vadheterde största öarna?
Hur många invånare har Sverige?
UU
Varbordeflesta?
Aa
Hur många samerbordeti Sverige?

N
Vad heter samernas parlament?

OO
HarSverigealltid varit ett rikt land?

Hur många svenskar emigrerade mellan 1850 och 1930?
11 Vad har Sverige för naturresurser?
12 Varförflyttade mångatill Sverige på 1950- och 1960-talet?
13 Ge exempelpå vad Sverige exporterar.
14 Ge exempel på några svenskaartister.
ÖB 10:1
1 författare 6 skådespelare/skådespelerska
2 politiker/diplomat 7 helgon
3 vetenskapsman/uppfinnare 8 idrottare
4 popstjärna 9 operasångare/operasångerska
5 regissör 10 drottning
Björn Borg Heliga Birgitta

Ingmar Bergman Agneta Fältskog
Carl von Linné Selma Lagerlöf
Tomas Tranströmer Anna Lindh
Zlatan Ibrahimovic Greta Garbo
Kristina Stieg Larsson
Noomi Rapace Jenny Lind
Anders Celsius Alfred Nobel
Olof Palme Anja Pärson
Ingrid Bergman Henning Mankell
Raoul Wallenberg Birgit Nilsson
August Strindberg Astrid Lindgren
E Kan ni några andra kända svenskar?
2 Konstigt i Sverig
e
är det
För svenskar är de mesta i Sverige normalt. Men vad d tycker
ty utlänn
änningar? ED)
Studenttidni; ng harintervjuat någr
z st i Sv er
a utbytes udi en ter ig e.
en ker
e ”Tyc Sr du att något är ko Sverigie?” Häräs ranå
n gra
En 2 fråga var: nstigt i Sverig av sv;aren.
För mig är en
mil 1610
Meter, men
här i Sverige 4 På engels
ka Sägerv
är en mil 10 äng då ”grandmoth i
kilometer.
Och alla Prat grn; er” och
ar i mil. ”Brandfather”
På Svenska
långt är det til
Till exempel:
Hur ikpa Säger man mormor
l Stockholm? = eller
konstigt, tyck 7 mil. Det är " farmor, morfar
er jag. eller
Ryan, Englan
d
Pizzorna i Sv Pratar om.

erige är inte
Som Italien, Theresa, Aust
Igår åt jag ralien
en pizza med
kebab på
> och min ko
mpis åt en I Sverige äter
Pizza m man en del
bearnaisesås ed fläskfilé oc konstiga sake
, Jättekonstig h r. Köttbullar
Bott faktiskt. t men ganska medsylt till
exempel.
Fabrizio, It Och jag har
alien = Sett att en de
äter ketchup l
Detär äcklig till pasta,
t!
Manser så m Carine, Fran
ånga krike
Pappor i Sver
ige! De går
runt på stan
tillsammans Det är inte så
» Mitt på da många som
gen med röker här. M
en folk har
to bak under läpp
en
istället. Snus
, heter det.
/ > Jag har pr
gång. Usch, ovat det en
det var inte go
Dorota, Pole tt!
n
Hekto. Det
använderinte Ibland drar
| vi. Vi pratar Svenskar in
om gram luft och Bör et
eller kilo, Va t konstigt
rför säger — ljudi stället
man6 hekto för att säga
SSE i stället för ”ja” Först tr
600 gram? odde jag att
Claudia, Ös de hade astm
terrike Kaspars, Lett a.
land
2 A Vadtyckerni är konstigt/intressant/kul i Sverige? Görenlista.
B Berätta för gruppen bredvid.
e& C Lyssna på orden.Vilket ljud försvinner från ord som slutar på -ig(a/t) ED)
och -iskt? Markera.
1 konstig
2 gulliga
3 äckligt
4 praktiskt
5 faktiskt
D Säg meningarna.
Exporten är mycket viktig.
OOUMBUWN=
Sverigevar ett fattigt land.

Det är konstigt men ganska praktiskt.
Det är äckligt!
Det är jättekonstigt men ganska gott faktiskt.
Deär gulliga menlite konstiga.
Det är hemskt!
N
3 Mer om Sverige
A Fyllilistan. Använd fakta ur rutan här nedanför.
23 invånare/kvadratkilometer Göteborg
3 562 miljarder kronor Kebnekaise, 2 103 meter
450 294 kvadratkilometer (km?) Klarälven-Göta älv
46 konstitutionell monarki
6 juni samiska, finska, meänkieli, romani chib och
Gotland jiddisch
| svensker
9 500 000
Stockholm
svensk krona (SEK)
Carl XVI Gustaf Vänern
Huvudstad: Befolkningstäthet:
Stockholm a
Andrastörsta stad:
Valuta:
Officiellt språk:
Svenska Största sjö:
Officiella minoritetsspråk:
Största ö:
Längsta flod:
Statsskick:
Högsta berg:
Regent:
Landsnummer:
Yta:
Nationaldag:
Befolkning:
Bruttonationalprodukt (BNP):
110 « RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt tag och gällande avtal.
B Härärenlista över de vanligaste för- och efternamneni Sverige 2012 GD)
(SCB, 2013). Lyssna och skriv hur många som har namnet.(Alla har
inte namnet som tilltalsnamn.)
1 Maria 1 Karl a 1 Andersson

2 Elisabeth 2 Erik — 2 Johansson
3 Anna —— 3 Lars oo 3 Karlsson
4 Kristina mg 4 Anders 4 Nilsson
5 Margareta = | 5 Per ko | 5 Eriksson
ee C Lyssna på de vanligaste förnamnen på de barn som föddes 2012 (SCB, 2013). eD)
Skriv namnendu hör(flicknamnenförst, sedan pojknamnen). Skriv på
separat papper.
Vd D Skriv nyckelord med fakta om ditt land och öva att prata om det. Du kan
berätta lite om geografi, språk, religion, ekonomi, kultur, sport o.s.v.
E Berätta för de andra i gruppen om ditt land. Tänk på att du måste använda
enkelt språk så att de andraförstår.
ÖB 10:2-3
Skriv en text om ditt land. Använd dina nyckelord från D. Användfraserna från
rutan här ovanför. Titta på texten Sverige - natur, historia och ekonomi.
1 En ny partner?
Hur kan mangöraföratt träffa en partner? Prata med varandra och skriv sedan
en lista med idéer.
B Presenteraerlista för några andra i klassen och prata om deolika alternativen.
Föreslå Respons
En idé är att... Positiv
Man kan provaatt... Ja, det är en bra idé!/Vilken bra idé!
Det bästa är kanske att... Där/Då kan Ja, just det!
man... Detlåter bra!
Ett bra sätt är att... Negativ
Ja, men detkanskeär lite svårt...

Hm, jag vet inte...
Nja, jag tror inte att det är en så bra idé.
år C Titta på verbfraserna i D. Kontrollera att ni förstår dem.
e D Lyssna på texten Anna, 34 år. Titta inte i texten. Markera vilka av cD)
aktiviteterna ni hör.
[I gå på klubb CO gå på danskurs
[] åka på semester 0 spela golf
[0] gå ut med en hund CO gå på museum
[] gå på kafé CO gå på konstutställningar
CO gå på gym OC prata med folk i mataffären
CJ byta jobb [7] gå på språkkurs
0 sjunga i kör CO dejta på nätet
E Jämför med varandra. Har ni markerat sammaaktiviteter?
F Läs texten och kontrollera era svar.
Anna, 34 år
Annaärtrött på att vara ensam. Hon
harhaft flera pojkvänner, men hon
haraldrig varit sambo. Hennes vän-
nerhar bjudit hem henne på middag
medolika singlar, men ingen har
passat Anna. Förut gick hon ofta ut
på krogen medtjejkompisar, men
nu haralla man och barn ochsitter
hemmapåhelgerna. Tråkigt, tycker ERE
Anna.
Så, hur gör man?Alla harolika idéer. En kompis sa att Anna borde köpa en
hund. Med en hundträffar man en massa intressanta personer, sa han. Anna
lånade en hund och gick ut med den i parken. Detvarfaktiskt ett par personer
som började prata med henne: en dam i 70-årsåldern, två skolflickor och en
grupp dagisbarn. Men ingen snygg man,så där som det brukarvara på film. Så
Anna lämnadetillbaka hunden.
En annan kompis tipsade Anna om att hon kunde börja sjunga i kör. Hon sa
att folk som sjungeri kör är så glada och trevliga. Så hon provade en kör som
hette Vi sjungertillsammans-kören. Men Anna kundeabsolut inte se någon
man som hongillade. Och Anna tycker inte så mycket om att sjunga, så hon
slutade efter några gånger.
En kusin rekommenderade en annan metod: att gå på konstutställningar! Där
kan manstå länge ochtitta på någon tavla. Då kanske någon stilig man kom-
meroch pratar med en om tavlan. Annagick på flera konstutställningar och
tittade på en massa tavlor, men ingen man kom.
Annas mammasa att Anna borde gå på en kurs. Varför inte en språkkurs?
Anna började på en nybörjarkurs i spanska. Tyvärr var det bara pensionärer på
kursen. De hadealla hus i Spanien ochville lära sig språket. Anna gick bara på
kursen en gång.
Nu prövar Anna nätdejting. Hon fick tipset av en kollega. Hon haren profil
på en dejtingsajt och har fått ganska många svar. Annasitter vid datorn och
läser svaren.
ED)
Anza Mina besökare:

34 Leif
Linköping Adam
En man! Krister
Putte
Beskrivning
Jag är en 34-årig barnfri singeltjej som har många vänner, en härlig lägenhet
i stan och ett kul jobb. På fritiden sitter jag gärna och fikar och diskuterar livet —
jag är trött på att hänga på krogen!
Tyvärr kan jag inte laga mat, men jag gillar att äta god mat. Kanske du är
duktig i köket? O
Sportig? Nej, gym och löpning är inget för mig, men jag älskar att köra
motorcykel! Min dröm är en tur på motorcykel genom Europa.
Skriv några radertill mig! Jag svarar på alla meddelanden.
Hej Anza! Hej Anza!
Jag blev intresserad direkt när jag var Jag är en 37-årig sporthatare på
inne pådin sida! Jag gillar inte heller Gotland. Jag kan inte heller laga mat,
sport, men jag tar gärna en öl på nån men detfinns korvkiosker...
sportbar då och då. Jag är 41 år och Jag har en stor gård med många
mellan jobb just nu. djur här på Gotland. Här finns det plats
Nu borjag hos mina föräldrar, för för en trevlig kvinna också!
mitt ex tog vår lägenhet.
Du är välkommenhit!
Snälla, skriv ett mejl så kan vi ses
Putte
snart!
Kramar
Leif Hej Anza!
Europa?Javisst, varför inte nästa
sommar?Jag är en glad kille som
Hej Anza! tyckerattallt är roligt!
Jag är en 37-årig frånskild man med Vi kan åkatill olika städer,
två små gulliga barn som bor hos mig promenera och gå på konstmuseer.
varannan vecka.Jag gillar att laga Ochfika såklart! O
mat (du måste prova min älgstek! BD), Tyvärr har jag inte körkort, men jag
städa, tvätta och stryka. Och att leka kanske kan sitta bak på din motor-
med mina barn förstås! cykel.
Jag är också trött på krogen. Vi kan Jag älskar att laga mat och kan laga
sitta i mitt kök och diskuteralivet till- fantastiska kinesiska rätter. Du ska få se!
sammans eller ta en härlig promenad Jag har inte heller barn, men en dag
i skogen! kanske...?
Jag vill gärna träffas!
Kramisar
Krister Adam
Av svenskarnaär 60 procentpositiva till nätdejting och 1 av 3 har använt nätet för att
hitta en partner. Nätdejting är populärast bland folk mellan 21 och 35 år. Av dem har
40 procentnätdejtat.
Källa: DN.se (2013)
Anzaär trött på att hänga på krogen. | också

Krister är också trött på krogen. ; öcksåtnte > inte heller
Anza kan inte laga mat.
Putte kan heller laga mat.
> G Säg meningar och svara med också/inte heller. Använd orden i rutan
här nedanför.
opera laga mat choklad resa pizza
Jag tycker om (att)... Jag också./Det gör inte jag.

Jag kan... Jag också./Det kan inte jag.
Å Jag tycker inte om (att) ... Inte jag heller./Men det gör jag.
A Jag kan inte... Inte jag heller./Men det kan jag.
ÖB: 11:1
H Titta på orden i rutan här nedanför. Vilka adjektiv tycker ni passar för
att beskriva Leif, Krister, Adam och Putte? Diskutera.
huslig trevlig rolig töntig

intressant arbetslös spännande tråkig
äventyrlig manlig ointressant gullig
åå I Vilket mejl ska Anna svara på? Vem passar henne bäst? Varför?
Föreslå Positiv = tycka detsamma

Jag tycker att Annaskaskrivatill... Dettycker jag också./Ja, han är perfekt!/Absolut!/
fölr.s.s Bra idé!/Jag håller med.
Jag tycker inte att Anna ska skriva Nej, det tyckerinte jag heller./Inte jag heller.
(tillsSsförst:
Negativ + nytt förslag
Ja, kanske, men är inte ... bättre?
Nja, jag vet inte. Men ... verkar bättre!
Nej, det tycker inte jag. Kan hon inte skriva
till... i stället?
Va! Tycker du? Jag tyckeratt hon skaskrivatill...
Fd J Skriv ett svar tillsammans från Annatill en av männen.
K Läs upp ert svar för de andra i klassen.
20 Anna lånade en hund och gick ut med den i parken. Konjunktioner
Vi kan sitta i mitt kök och diskuteralivet tillsammans eller ta en härlig
promenadi skogen!
Tyvärr har jag inte körkort, men jag kanske kan sitta bak på din
motorcykel.
Nu bor jag hos mina föräldrar, för mitt ex tog vår lägenhet.
Annatycker inte så mycket om att sjunga, så hon slutade efter några
gånger.
CE L Säg meningar.
Exempel:
Klockan är fem,så ...
—- Klockan är fem, så jag går hem nu.
1 Jag vill följa med, men... 5 Åsa gillar bananer, men...

2 Biljetterna var slut, så ... 6 Skavi gå och fika eller ...?
3 Alex spelar trummoroch ... 7 Idag är det fredag, så...
4 Jag går hem nu, för... 8 Jag cykladetill jobbet, för ... ÖB: 11:2
> M Repetera substantiv. Stryk under de 15 första substantiven du kan hitta

i texten Anna, 34 år.
N Vilken form står substantiven i — singular obestämdeller bestämd form eller

plural obestämdeller bestämd form? Behöver du repetera reglerna? Se s. 231.
4 O Skriv en lista med de fyra formernaför varje substantiv.

Exempel:
4 SINGULAR PLURAL
obestämd form bestämd form |obestämd form bestämd form
en pojkvän pojkvännen pojkvännen pojkvännen
en middag middagen middagar middagarna
ja =
Anna lånade hund och gick ut med den i parken. | Substantiv: användning av
Anna lämnade tillbaka hunden. ; obestämd och bestämd form
P Titta på substantiven i Anna, 34 år igen. Varför står de i obestämdeller bestämd

form? ÖB 11:3
2 Datorer och IT
ett tangentbord ett snabel-a en mus ett utropstecken

en papperskorg en mapp en punkt ett frågetecken
en sladd/kabel fet stil ett understreck ett snedstreck
kursiv stil ett bindestreck en skärm ett typsnitt
spara ångra öppna sök
skriv ut bifoga
T 1 t 10
2 t
Er Times 12
Q 4 » BB
Q 5 I 14
NN 6 ? 15
GI / 16
8 = 0
a 9 18
21
22
B Välj ord och fraser ur rutan och skriv dem därde passarin.
klicka skriva ut sätta på en länk kabel laddar ner

logga in lösenord starta om fungerar hårddisken stopparin
virus koppla skärmen fylla på stänga av
1 — Jaha, nu fungerar inte datorn. Vad ska jag göra?

- Provaatt — den. Det hjälper ibland.
- Ja, titta, nu går det! Men jag hör ingenting...
- Du måste — ljudet på den här ikonen.
— Jaha, det visste jag inte. Tack!
2 - Åh,nej! Jag kan inte —> förjag har glömt mitt

Typiskt!
- Men mamma, här så får du ett nytt på mejlen!
— Jaha,så bra.
3 -— Får jag låna din dator en stund?

—- Tyvärr, den är trasig. oo har kraschat.
— Nähä! Vad hände?
— Jag vet inte, menjag tror att det är något
—- Hardu inte något antivirusprogram?
— Jo, men jag klickade på > och sedan sa det bara pang!
blev helt blå.
4 — Anders, kan du hjälpa mig? Jag måste ooo dethär

dokumentet, men skrivaren — inte.
— Okej, jag skatitta på den.

—- Tack, snälla!
—- Men, du måste — papper! Detärslut.
- Oj då.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal, KAPITEL 11 « 119
5 - Mimmi, vad är det här för?
-Dukan — datorntill skrivaren med den.
- Hur då?
-Du 2-2 deniUSB-ingången på din dator. Titta, så här gör
man.
— Jaha, vad praktiskt!
6 -— Pelle, du måste oo datorn nu. Klockan är mycket!

— Nej, inte nu. Jag en film.
— Men,är inte det förbjudet?
—- Jo, menalla gördet! ÖB 11:4
Ce C Lyssna på dialogerna i B och kontrollera dina svar. =D)
(CC D Lyssna. Vad har personernaför e-postadress? Skriv på separat papper. ED)
E Fråga varandra: Vad har du för e-postadress? Stava för varandra.
je Ett ord kan ha en eller flera stavelser. Hej har en stavelse, ringer har två stavelser, tomater
har tre o.s.v. Ord som är betonade i en mening har en eller två betonade stavelser. I en
betonad stavelse är vokalen eller konsonanten lång.
F Lyssna på orden här nedanför. Hur många stavelser har de? ED)
Exempel:
dator — da-tor = 2
förbjudet tyvärr klickade kinesiska röker

pang intresserad tack fungerar promenera
fantastiska ingenting ikon dokument skrivaren
G Lyssna igen och säg orden i F. Vilken kategori ska de vara i?
— = lång stavelse. w = kort stavelse.
1 — 5 —uu
2 —u 6 U—U
dator
3 U— 7 U—UVU
4 UV— 8 UU—U
H Lyssna en gångtill. Är det lång vokaleller lång konsonant? Stryk under. ÖB 11:5-9
A Välj en av personernaochskriv en profil till en dejtingsajt.
Jag är en man/kvinna i... -årsåldern som...

Mina vänner brukar säga att jag är ...
På fritiden brukar jag ...
Tre saker som är viktiga för mig är ...
Jag tycker mycket om (att) ..., men jag gillar inte...
Jag drömmer om... / Min dröm är...
Nu söker jag ...
B Byt papper med en kollega och skriv ett svar.
Hej, ...!
Jag blev intresserad direkt när ...
Jag söker...
Jag är en man/kvinna som...
Jag tycker också om... / Jag gillar också ...
Jag tyckerinte heller om... / Jag gillar inte heller ...
Du och jag kanske kan ...
1 Mat i Sverige
3 A Kombinera foton och ord.Skriv rätt siffra vid fotona.
jordgubbar
älg
3 råg
4 sill
5 potatis
lax
Harniätit sakerna i A? Tyckerni att det var gott?

Harniinte ätit dem? Trorniatt det är gott?
Jag har inteätit... I Jag tror att det är gott/intressant/äckligt.
8 Jagiharatit Jag tycker att det är gott/intressant/äckligt.

2 Jag tycker inte att det är så gott.
Traditionella svenska råvaror GD)
Svensk vardagsmatär korv, pasta, pizza, Eftersom manintevill ha för mångaälgar,
sushi och kebab till exempel, men vad jagar man dem på hösten. Av köttet lagar
är traditionell svensk mat? Jo, maträtter mangrytor och stekareller gör älgbullar
som man lagar av svenska råvaror, alltså eller älgburgare. Köttet har enlite starkare
växter som kan växa här och djur som smakän nötkött.
kan leva här. I Sverige är variationen
inte så stor, eftersom klimatet är ganska Sill
kallt. Sillen är en fisk som lever både på ost-
och västkusten. Manäter den ofta inlagd
Potatis i ättika (svensk vinäger), salt och socker.
Potatis är basen i svensk mat och många På ostkusten hetersillen strömming.
äter potatis varje dag. Kokt potatis är vanli- Strömmingenätervi ofta stekt med
gast och andra potatisrätter är potatismos, potatismos. När strömmingenär rökt,
pommesfrites, stekt potatis, potatisgratäng, heter den böckling. En annanvariant är
bakadpotatis och potatissallad. På som- surströmming som är fermenterad ström-
marenfinns det färskpotatis som är extra ming. Denharväldigt stark lukt och lite
god. Mankan äta den nykokt meddill och speciell smak.
lite smör.
Lax
Potatisen komtill Sverige på 1600-talet,
Laxenären stor fisk som lever bådei flo-
menböndernavarskeptiska. Den blev
der och hav. Nu äter manofta odlad lax,
populär på 1800-talet, när man började
eftersom detinte finns så mycketvild lax.
göra brännvin av den.
Förri tiden var lax vardagsmat och inte
Råg så populär. Nu är den festmat för många
Råg trivs bra i svenskt klimat. Råg behöver svenskar.Vi äter ofta laxen grillad, stekt,
inte mycket värmeföratt växa och inte gravadeller rökt.
heller mycket vatten. Man blandar rågmjöl
Jordgubbar
medvatten ochsalt och gör tunna, hårda
Frånjunitill augusti är det jordgubbs-
bröd, som heter knäckebröd.I åtta av tio
feber i Sverige. Då kommerde svenska
svenska hem finns det knäckebröd i skaf-
jordgubbarna. Många tyckeratt de svens-
feriet.
ka jordgubbarnaär godare än de impor-
Älg terade. Man köper jordgubbarpå torget
Älgenärdet största djuret i Sverige och och i mataffären, eller åker och plockar
kallas skogens kung. En älg kan bli mer än själv på ”självplock”. Av jordgubbarna gör
två meter hög och väga ett halvt ton. Om du mansaft eller sylt eller så lägger man dem
vill se en älg kan du besöka någon älgpark. färska på en jordgubbstårta. Eller äter
Detfinnsett trettiotal älgparkeri Sverige. dem bara som deär.
å: C Välj en eller två råvaror från texten Traditionella svenska råvaror.
Berätta om deneller dem för varandra. Titta inte i texten.
Svenskarnas matvanor
En undersökning om svenskars matvanor visar att få personer (2 av 10) äter tillräckligt
medfrukt och grönsaker. Många personer (8 av 10) äter för mycket fett och 7 av 10 äter
för lite fibrer. Några trender är att vi äter mer fisk och skaldjur än tidigare och att vi äter
mindre potatis. De flesta svenskar äter all mat. Bara få personer (3 av 100) är vegetari-
aner ochlite fler (6 av 100) följer någon diet.
Källa: Livsmedelsverket (2011)
oh
få personer många personer få och många = man kan räkna

lite fibrer mycket fett É lite och mycket = man kan inte räkna
Ibland kan det vara både och:
- Hur mycket fisk köpte du? - Tre kilo.
(Man tänker inte på hur många fiskar, utan
man vill veta hur mycket man köpt av
substansenfisk.)
- Hur mångafiskar köpte du? - Fyra stycken.
(Man tänker på hur mångafiskarna är.)
2 D Kan manräknaellerinte eller både och? Skriv ordeni rätt kolumn med
mycket eller många.
Exempel:
OD Man kan räkna | Man kan inte räkna | Både och

d mänga personer mycket kött många fiskar
di mycket fisk
biff bröd choklad fett sk folk godis

jordgubbar kaffe kanelbullar köttet mjöl pannkakor persener
potatis salt sylt te öl
E Sägfå, många,lite eller mycket.
1 — Farfar, jag åt jätte-... pannkakor igår! 15 stycken! Med... sylt!
2 - Hur... personergåri din klass?
3 — Svenskar äter... godis. Men... barn äter godis

bara på lördagar.
4 — Jag är så mätt. Jag har ätit för ... choklad och för... bullar.
5 - Var det... folk på festen?

- Ja, det var ganska... personer där. Kanske 30. ÖB 12:1
F Vad äter mani olika länder?
20 - Jag har inte ätit surströmming menjag åror att det tror = vet inte/är inte säker
är äckligt. tycker = har en åsikt/värdering
—- Jag har ätit det. Jag tycker att det är ganska gott.
G Säg tycker eller tror i rätt form.
1 — När kommerUlla?
— Jag vet inte, menjag ... att hon kommerklockan sju.
2 — Hardu ätit kräftor?

- Ja, jag ... att det är jättegott!
3 - Hur många människor bori Sverige.
— Jag är inte säker, menjag ... ungefär 9 miljoner.
4 — Jag åkertill Thailand i vinter. Jag ... att det blir en fin resa!
5 —Jag har alltid... att mörk choklad är gott!
—- Jaså? Jag ... att mjölkchoklad är godare. ÖB 12:2
2 Vad gillar du för mat?
&> A Vem säger vad? Vad tror ni? Skriv 1-5 vid fotona.
Bertil, 78 Margit, 55
1 Jag tycker om svensk mat. Jag gillar 2 Jag älskar stora sallader med fräscha
pytt i panna och biff med lök. Och grönsaker. Fisk och skaldjur gillar
kåldolmar. Häri södra Sverige äter jag också. När jag handlartittar jag
vi mycketsill också. Det är gott! Men efter ekologisk mat. Jag köper också
jag tycker inte om moderna saker gärna produkter direkt från bond-
som pasta ochris. Potatis ska det gårdarute på landet. Jag tycker om
vara. Jag bakar mycket,till exempel att laga mat tillsammans med mina
kanelbullar och småkakor. Jag brukar barn och vänner.
bjuda hem vänneroch släktingar Jag brukar göra mina egnateer av
på fika. 9 9 blommoroch blad som jag plockar
i trädgården och i skogen. 9 9
3 Nästan alla mina kompisar är vege- 5 Jag jagar min mat själv. Här i norra
tarianer. Jag också. Jag är vege- Sverigejagar vi älg och olika fåglar,
tarian eftersom jag inte tycker om ripatill exempel. När jag är i skogen
kött. Det är också fel att döda djur mår jag bra. Jag lagar all mat själv
och jag gillar inte köttindustrin. eftersom jag bor ensam.Jag gillar att
Jag älskar sparris och tofu. Men plocka svamp och bär också. Svam-
hemmahosossärinte alla vege- pen torkar jag och av bären kokar
tarianer, så vi lagar ofta flera olika jag sylt. Jag tycker faktiskt att jag äter
maträtter till middag. 9 9 ganska bra mat.
29
Jag brukarinte äta traditionell svensk
mat. Här i stan finns det många
spännanderestauranger. När jag
går ut och äter väljer jag sushi eller
thaimat. Det är urgott! Om jag lagar
mat hemmagörjag en enkel pasta
eller nudlar. Jag äter ganska mycket
snabbmat också, speciellt på natten
på väg hem från krogen. 9 9
Bisats:
En bisats börjar med
en subjunktion t.ex.
eftersom, att, om,
när. En bisats kan
inte stå själv.
om ji
r om kö
B Stryk underalla bisatser i texten Traditionella svenska råvaror och texten

Vadgillar du för mat?. Hurär ordföljden i bisatserna? (Tips: subjekt + verb
eller verb + subjekt eller både och? Var placerarvi inte i bisatser?) ÖB 12:3
äv C Fråga de andra i gruppen:
» Vad tycker du om för mat?
» Vilken mat tycker du inte om?
Vadgillar du för restauranger?
« Tycker du om att laga mat hemma?
Skriv enlista.
Exempel:
> NAMN TYCKER OM TYCKER INTE OM RESTAVRANG LAGA MAT HEMMA |

Brian grönsaker kött gillar thailändska Ofta! Gärna
FRE SIR (ETRE
D Presentera någon intressant information från listan för gruppen.
Några nationalitetsadjektiv 2)
australiensisk indisk libanesisk spansk
brasiliansk indonesisk marockansk sydafrikansk
colombiansk ilaliensk mexikansk thailändsk
dansk japansk norsk tunisisk
etiopisk kenyansk nyzeeländsk turkisk
finsk kinesisk pakistansk tysk
fransk koreansk polsk ungersk
grekisk kubansk rysk österrikisk
e E Några barn berättar vad de gillar och inte gillar. Anteckna. DD)
Exempel:
Jag gillar korv med makaroner. Men blodpuddingär äckligt.
= Vasa[lasse IGillaräntes nan]

=O korvmed makaroner——blodpudding
3 Vad händeri stan just nu?
Tre vännersitter och pratar på en uteservering. Sitter och/ligger och/står och + verb =
En hundligger och sover. man gör något just NU
En man står och tittar på en karta.
A Säg fler fraser om bilden. Användsitter och, ligger och, står och.
ÖB 12:4
4 På restaurang
A Skriv in fraserna där de passar. Lyssna sedan och kontrollera dina svar.
Har ni ett bord för två personerklockan sju Kan vi få notan?

: ikväll? Vill ni ha någotatt dricka?
i Din biff ser också god ut! Är ni redo att beställa?
+ Jag är sugenpåfisk.
1 — Restaurang Lyxlaxen.
— Hej, jag heter Petra Lundkvist. eD)
—- Då ska vi se... Klockansju är detlite fullt. Kan ni komma klockan halv åtta?
—- Ja, det går bra.
- Okej Petra, då har jag bokat in två personer klockan halv åtta ikväll.
2 - Hej, har ni bokat bord?

—- Ja, Petra heterjag.
— Okej, den här vägen. Varsågoda. Här har ni menyer.
— Ja tack, vi kan ta två glas rött.

— Okej, ett ögonblick.
3 — Vad ska du äta?

— Jag åt fisk till lunch så jag tar nog en biff.
4 -
— Ja, jag tar fisken.
— Ochbiffen för mig. Kan jag få ris till i stället för potatis?
—- Ja, det gårbra.
5 - Hurvardin fisk?
- Jättegod, verkligen!
- Ja, den är god! Mendet var förlite salt på. Kan du skicka saltet?
6 - Hur smakade det?

— Det smakadebra.
— Javisst.
130 =» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial ärförbjuden enligt lag och gällande avtal.
| 2 å ä .
Vissa ord i en fras är betonade. Oftast är det de viktigaste orden som har betoning. Ordet inte
är oftast inte betonat.
B Diskutera vilka ord som är viktiga i den här dialogen. Har samma ord betoning?
—- Restaurang Lyxlaxen.
— Hej, jag heter Petra Lundkvist. Harni ett bord för två personer klockan sju
ikväll?
—- Dåskavi se... Klockan sju är detlite fullt. Kan ni komma klockan halv åtta?
—- Ja, det går bra.
| — Okej Petra, då harjag bokat in två personer klockan halv åtta ikväll.
Frasbetoning
| Flera ord tillsammans kan bli en fras. Då är sista ordet i frasen betonat. Det heter frasbetoning.
Vid frasbetoningblir viktiga ord ibland obetonade. Här är några exempel påfraser.
förnamn + efternamn — Petra Lundkvist.
artikel + substantiv - ettbord
verb + objekt — har ett bord
har/hjälpverb + huvudverb — kan nikomma
verb + partikel > bokain
C Titta igen på dialogerna i På restaurang och fundera på om frasbetoningen göratt

viktiga ord är obetonadeibland. Lyssna på dialogen och markera betonadeord.
D Lyssna på någon annantexteller dialog i kapitlet och markera betonadeord.

Tänk på om det är ”viktiga ord”eller ”frasbetoning”. ÖB 12:5-8
öÖb6dG6G6666868600008600000000600000
Skriv en text om mateni ditt land.

1 Vad vill du bli när du blir stor?
Tidningen Morgonposten frågade barnen i en skolklass i Karlstad vad de vill bli CD)
när deblir stora. Här är några av svaren:
Leyla
Oscar
i
Jag älskar att flyga, så jag vill |
|
Jag vet precis, fotbolls-
bli pilot. Det verkar roligt
proffs! Då får man spela
att se världen uppifrån. Men
fotboll varje dag. Men
» jag tycker om djur också, så
Pappa vill inte det. Han är i
jag ska kanske bli veterinär.
Det är kanske bättre att vara veterinär Programmerare och han |
för vill att jag också blir det. Då kan
då kan man vara hemma hos man
familjen jobba hemifrån ibland. I
mer. i
jä
Caroline i
Mehmet |
il Jag vill bli kändis - Pop-
H
Jag vill bli Psykolog. Dåfår
stjärna eller skådespelare. I
manhjälpa folk som har
> problem. Eller mikrobiolog,
Detär roliga jobb föralla
vet vem manär. Och så
|
för det är min mamma.
| Hon säger att bakterier är
jättespännande.
får man ha fina kläder på
sig. Men ekonom verkar också bra
för då
|
|
tjänar man mycket pengar.
|
I
i
& A Arbeta 4-5 personer. Vad ville du bli när du varliten? Varför? Berätta för de
andra i gruppen.
B Skriv på ett pappervad alla i gruppenville bli. Skriv inga namn.
C Läs sedan upplistan för gruppen bredvid.Till exempel: — Polis, modell, läkare.
Denandra gruppen gissar vem som drömde om vad.Till exempel: — Vi tror att
Elenaville bli polis.
D Ge respons. Till exempel: — Ja, det stämmer./- Nej, det stämmer interiktigt.
Det verkar roligt att se världen uppifrån. | Adverb:position, destination

Detär kanske bättre att vara veterinär för då kan man och från position.
vara hemma hosfamiljen mer.
där i därifrån
här ee i | härifrån
var varifrån
hemma - hemifrån
borta bortifrån
inne i inifrån
ute - utifrån
uppe i uppifrån
nere nerifrån
framme i framifrån
E Säg rätt adverb. Välj bland orden i parentes.
1 — Vilken tid kom du... igår? (hemma/hem/hemifrån)
2 —...bor Alfred och hans bror? (var/vart/varifrån)
3 - Har du varit på Moderna museet?
—- Nej, ska vi gå ...? (där/dit/därifrån)
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal, KAPITEL 13 » 133
4 - Hur kommerjag ... (här/hit/härifrån)till Stortorget?
5 - Vill du äta middag... hos mig ikväll? (hemma/hem/hemifrån)
6 -— Serge äter lunch... varje dag. (ut/ute/utifrån)
7 —- Snälla, kan du komma... ett ögonblick? (här/hit/härifrån)
8 -— När gick du från jobbet igår?
— Jag gick... (där/dit/därifrån) klockan sex. ÖB 13:1
2 Selin, mikrobiolog
Selin har bott i Sverigei åtta år. Hennes GD)
manheter Tomas och deharvarit gifta
i tolv år. De träffades i Istanbul och
boddedär de första åren. Deflyttadetill
Sverige när Selin fick ett toppjobb på ett
läkemedelsföretag i Göteborg. Hon är
mikrobiolog och har doktorerat på bak-
terier. Honälskar att studera bakterier!
Selin och Tomashartvå barn, en
son som ärfem år och en dotter som är tre. Tomasär översättare. Det är bra,
för han kan jobba hemifrån. Han hämtar och lämnarpå förskolan och lagarall
mat. Selin jobbar ofta över så hon hinner inte göra så mycket av hushållsarbetet
menibland lagar hon turkisk mat.
På helgerna är hon för det mesta ledig. Då brukar hela familjen gå i sko-
gen eller gå på museumeller på bio. På sommaren brukarhela familjen segla
tillsammansoch på vintern åker de skidor.
Denhärveckanharvarit stressig för Selin och igår hade hon en extra
stressig dag. Först försov hon sig och sedan startadeinte bilen. Ett par kine-
siska affärsmän väntade på henne, så hon var tvungen att ta en taxi. De hade ett
frukostmöte på Hotell Avenyi stan. Selin presenterade nya, intressanta idéer
för affärsmännen. Sedan hade hon mycketatt göra på jobbet, så hon köpte
sushi som honåt framför datorn.
På eftermiddagen var honi labbet och kontrollerade arbetet där. Hon
lämnadejobbetprick fem och åktetill en bra restaurang och köpte hämtmat
för sex personer, kycklingfiléer och saffransrisotto. Klockan halv sju skulle
middagsgästerna komma. Selin skyndadesig.
134 » RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
Klockanvar sex när hon kom hem. Hontog en snabb dusch medan Tomas
dukade.Prick halv sju ringde de första gästerna på dörren. Samtidigt ringde
telefonen. Det var från huvudkontoret i Genéve. Selins chef sa att de måste ha
en mycketviktig videokonferens. Det är hårt att ligga på topp!
Cd A Skriv 8-10 frågortill texten om Selin.
B Fråga paret bredvid. De svarar mentittar inte i texten.
C Byt roller.
e Fokusbetoning
Viktiga ord i en fras får betoning (lång vokal eller lång konsonant). Det
viktigaste ordeti en fras får fokusbetoning (lång vokal eller konsonant +
extra intonation). Fokusbetoningen använder man för att visa vad som är
viktigt och för att visa att man inte menar något annat.
Exempel:
1 SELIN har bott i Sverige i åtta år. (SELIN — inte någon annan person.)
2 Selin har bott i SVERIGE i åtta år. (I SVERIGE - inte i något annat land.)
3 Selin har BOTT i Sverige i åtta år. (Hon har BOTT - inte gjort något annat.)
4 Selin har bott i Sverige i ÅTTA år. (Exakt ÅTTA- inte sju eller nio.)
5 Selin har bott i Sverige i åtta ÅR. (ÅR - inte dagar eller månader.)
> D Diskutera vilken av varianterna 1-5 i rutan som är vanligast och varför.
E Provaatt lägga fokusbetoning på olika betonade ordi fraserna nedan. Vad

betyder de olika varianterna? Vilken/vilka variant(er) är mer naturliga?
1 Hennes man heter Tomas.

De harvarit gifta i tolv år.
NM
Selin och Tomasträffades i Istanbul.

WW
De första åren bodde de där.

BB
Selin fick ett jobb på ett läkemedelsföretag.

uu
Familjen flyttadetill ett hus i Göteborg.

aAa
F Stryk under de 15 första verben i texten Selin, mikrobiolog.
AG Skriv alla former av verben. Vilka verbgrupperär det? (Se s. 228.)
Infinitiv Imperativ |Presens |Preteritum Supinum Verbgrupp (

= I
RE ha! har hade haft 4b I
= bo bo! bor bodde bott 3 Vd
SR AE
Igår hade hon en superstressig dag. Först försov hon sig Verb: preteritum som
och sedan startade inte bilen. Ett par kinesiska affärsmän I berättande tempus.
väntade på henne...
3 Sebastians dag
Sebastian arbetar som flygvärdinna och så här var hans dag igår.
å> A Titta på bilderna och berätta om Sebastians arbetsdag igår. Använd
orden i rutan om nivill.
Exempel:
—- Igår vaknade Sebastian klockan sex. Han vartrött!

Han gick upp och åt...
fika (1) skratta (1) en flygvärdinna en pilot servera (1)

en flygplats lägga sig (4b) landa (1) ett plan
4 B Skriv en text om Sebastians arbetsdag.
éÖ ; C Berätta om en speciell
Pp dag gp på ditt Jjobb. Använd Pp preteritum. Jobbar du
inte nu? Berätta om ett jobb du har haft eller en dag i skolan/på universitetet.
Exempel:
— En dag på mitt jobb i Mexico City var jag tvungen att hålla
en presentation för 300 personer. Jag var jättenervös...
& D Skriv ner din berättelse.
den här veckan = NU-adverb

igår = DÅ-adverb
E Är adverben NU-adverb eller DÅ-adverb? Skriv NU eller DÅ.

1 för fem minuter sedan — 6 ifredags SE
2 imorse a 7 den här veckan a
3 idag a 8 den här månaden =
4 igår a 9 iår om
5 iförrgår nes 10 förra året a
F Ställ en frågatill varandra med varje adverb från E. Använd presens
perfekteller preteritum. (Tips: Vilket tempus använder man med
NU-adverb och DÅ-adverb?)
Exempel:
A: Vad hardugjort idag? C: Vad åt dutill frukost i morse?
B: Jag har... D: Jag åt...
AG Skriv en eller två meningar medvarje tidsadverb.

Exempel:
ON Olle ringde för fem minuter sedan.

7
ON I morse vaknade jag klockan fem.
2
- ÖB 13:2
F
20 på bakterier. I Presens perfekt:
| Tidenär inte intressant.
Selin botti Sverige i åtta år. | Presens perfekt: Tiden är inte slut.
= Selin bor i Sverige nu.
De varitgifta i tolv år.
= De är gifta nu.
a
Selin har bott i Sverige i åtta år. Tidspreposition:
Dehar varit gifta i tolv år. Svarar på frågan ”Hur länge ...?”
H Fråga varandra.
— Hurlänge har du läst svenska/bott i ... /arbetat på ../rökt/varit gift? o.s.v. ÖB 13:3
4 Lediga jobb
3 A Titta på yrkena i rutan. Berätta för varandra vad de olika personernagör.
trädgårdsmästare guide personlig tränare (PT) snickare

tennislärare sjuksköterska taxichaufför målare
bröllopsfotograf barnvakt datasupporttekniker bilmekaniker
arkitekt simlärare
Exempel:
— En trädgårdsmästare planterar blommor.
Hur ska manvarai de olika yrkena i A?
bra med barn duktig på att köra bil duktig på datorer stark
händig intresserad av historia intresserad av människor kreativ
modig noggrann omtänksam social
teknisk pedagogisk bra på språk trevlig
Exempel:
— En trädgårdsmästare behöver vara stark.
Läs om Carina, Lasse, Inger och Ola som sökerjobb. eD)
) Carina är 22 år. ) Ola är 57 år. Han har

| Honhar inte läst | jobbat som idrottslärare
på universitetet, i skolan i många år. Nu
menhonharrest är hantrött på att arbeta
mycket och kantala ND) medbarn äch vill pröva
flera språk. Hon tycker om attträffa något annat. Hangillar naturligtvis sport,
människor. Hon har körkort. men hanär också mycket händig.
, Lasse är 34 år. Han är Inger är 20 år. Hon stude-

mycket praktisk och rar litteraturvetenskap på
kan reparerabilar universitetet. Nu vill hon
och fixa elektroniska | ha ett extrajobb, för hon
apparater. Många behöver pengar. Hon kan
säger att han har ”gröna fingrar” för mycket om datorer och honär duktig på
hanär så duktig med blommor. att fota och redigerabilder.
> D Titta igen på yrkenai rutan i A. Vilket eller vilka jobb skulle vara bra för
Carina, Ola, Lasse och Inger? Varför?
E Berätta för paret bredvid vad nitycker.
Nu är han trött på arbeta med barn Verb: infinitiv med att och utan att
ochvill pröva något annat.
F Titta på meningarna. När har man inteatt före infinitiv? Kan ni se ett system?
1 Jag ska gå på konsert i helgen. Detär roligt att lyssna på musik.
2 Jag måste gå till affären. Jag har många sakeratt köpa.
3 Jag brukar åka hem till en kompis efter skolan. Jag tycker om attsitta och prata
med henne.
4 Jag vill resa till en storstad. Jag planerar att ta semester i oktober. ÖB 13:4
Ce G Kristian berättar om en vanlig arbetsdag på hotellet i Halmstad. Vad har han DD)
för arbetsuppgifter på hotellet? Kryssa för rätt alternativ.
OC serverar frukost CO har vattengympapass
Od diskar CO lagar middag
CO städar CO serverar middag
OC jobbari receptionen 0 står i baren
0 serverar lunch CJ spelar piano i baren
ÅH Lyssna på Kristian igen och svara på frågorna.
1 När börjar Kristian arbeta?

Vilken tid är hotellfrukosten?
N
Hurdags äter Kristian lunch?

WW
Varäter han lunch?

BB
När är han ledig?

UA
Vad gör han då?

OQO
Vilkentid slutar han arbeta?

N
ÖB 13: 5-8
| [ 2 3 C)
BÖdGBOBBBBBBBBBe86e6dö
Välj en organisation eller ett företag som du är intresserad av. Skriv ett mejl
där du presenterar dig själv. Avsluta med att fråga om du kan kommapå
besök på företaget. Använd mejlet här nedanför som inspiration.
Skicka: : 2
Hej!
Mitt namn är Lan Li. Jag är ingenjör med inriktning på telekom. I Kina jobbade
jag med utveckling av mobiltelefonitjänster mot företag. Jag kom till Sverige
för sex månader sedan och nu studerar jag svenska för att kunna börja arbeta
här. När jag undersökte mobiltelefonibranschen här i Sverige tyckte jag att
Framtidens Tele verkade vara ett intressant företag. Jag skulle gärna besöka er
för att få veta mer om vad ni jobbar med och berätta mer om mig själv.
Vänliga hälsningar
Lan Li
073-123 5467
1 Drömmen om ett landställe
En röd, charmig gammalstuga på landet, utsikt över havet, en trädgård full ca)
med blommorochlångt till närmaste granne. Det är en semesterdröm för
många svenskar.
På landetgrillar man, åker båt, går barfota i gräset, plockar bär och svamp
i skogen och badar i havet, även om det ärlite kallt i vattnet ibland. Semes-
tern är vila, soliga dagar och frihet. Om maninte orkar laga mat kan man äta
filmjölk och blåbärtill lunch varje dag. Och man behöverinte träffa andra än
familjen om maninte vill. På kvällarna dricker mante och spelar kort med
familjen och alla är glada och lyckliga.
I fantasin i alla fall. Men semesternblir inte alltid som i drömmen.Ett hus
på landet betyder mycket arbete. Man måste måla och renovera huset, klippa
gräs, hugga ved och mycket annat. Släktingar kommer på besök och stannar
jättelänge och man måste laga en massa mat. Det regnarvarje dag och alla
i familjen bråkar med varandra ochvill åka hem till stan. Så kan semestern
också vara.
> A Aktiviteterna i rutan här nedanför är exempel på vad många svenskarvill
eller måste göra när de är på landet.
grilla vila hugga ved

åka båt vara själv med familjen ha släktingar på långa besök
gå barfota spela kort med familjen äta filmjölk och blåbärtill
plocka bär och svamp renovera huset lunch varje dag
sola och bada klippa gräs
Diskuteraföljande frågor:
» Vilka av aktiviteterna tycker du verkarvara roliga/härliga?
« Vilka av aktiviteterna tycker du verkar vara konstiga/tråkiga/jobbiga?
» Tycker du om att vara på landet? Varför/varför inte?
» Har du varit på besök hos någon svensk på landet? Hur var det?
| « Är det många som har ett landställe i ditt land?
Landställen - populärt i Sverige

Förr var det mer ovanligt i Sverige att ha landställe — eller fritidshus eller sommar-
stuga som manockså kan säga. Under1800-talet var det mycket exklusivt att äga
ett fritidshus. På 1920- och 1930-talet var det fler och fler som kunde köpaett,
menden stora ökningen kom 30 år senare. Idag ligger Sverige högt upp i världs-
statistiken över hur många somhar ett landställe.
Svenska sommarstugorär populära bland utlänningar. År 2012 hade mer än
36000 sommarstugorutländska ägare i Sverige. Det är ungefär 6 96 av alla Sveri-
ges sommarstugor. Det är vanligast att danskar, tyskar och norrmän köper stugor
i Sverige.
Källa: SCB (2013)
B Ien undersökning frågade man svenskar vad de var bereddaatt betala extra
för om de köpteett fritidshus. De fick välja bland faktorernai listan här ned-
anför. Man kundevälja flera faktorer. Vilka faktorer tycker du är viktiga för
ett fritidshus? Numrera listan från1 till 5. 1 = inte så viktigt, 5 = jättevikigt.
trädgård
soligt läge a
näratill vatten a
stor uteplats
kort avstånd till hemmet —
2 C Jämför din lista med din partners. Fundera sedan tillsammans och diskutera:
Vadtrorniatt svenskarna tyckte var viktigast?”
Var i Sverige skulle svenskar helst vilja ha ett fritidshus?
IH På Västkusten
IH | Stockholms skärgård
HE I Skåne
= På Gotland
H | fjällen
H På Öland
EH I Småland
EH Annan plats
Källa: Svensk Fastighetsförmedling (2013)
"(€£1L0Z) ButpauwsojsiayBnsej Ysuans :ejley

96 I 19WWDY UPPUBISAP 110'96 81 SIPjdaln 1035 '96 9 UDNPA [II EJPU '96 6E 2ÖP] 151OS '96 £L PILBPEN,
2 Sara och Brian på landet
En inbjudan eD)
Det är måndag kväll. Brian sitter och jobbarvid datorn och hans flickvän Sara
talar med mammaBeriti telefon.
Berit: Vill ni inte kommauttill oss på
landet? Vi har ju inte träffat Brian
än.
Sara: (ropar) Brian! Mamma undrar om |
vi inte vill kommauttill dem på |
landet. | |
Brian: Jo, gärna! När ska vi komma? —
Sara: Han undrar när vi ska komma. ikna
Berit: Kan ni kommapå fredag kväll? Då harvi hela helgen tillsammans.
Sara: (ropar) Hon undrar om vi kan kommapå fredag kväll.
Brian: Nej, det passar inte så bra på fredag. Då har vi ju fest på jobbet. Kan vi
kommapå lördagi stället?
Sara: Han sägeratt fredag inte passar så bra. Han undrar om vi kan komma
på lördag i stället.
Berit: Ja, ni är välkomna pålördag.
Brian: Ska vi ta med något?
Sara: Brian undrar om vi ska ta med något.
Berit: Ta gärna med lakan.
Sara: Det görvi. Vi ses på lördag.
Vill ni inte komma uttill oss på landet? É Indirekttal

Mammaundrar om vi i kon
Kan ni komma på fredag kväll?
Han säger
3 A Titta på exemplen i rutan här ovanför. Kannise ett system för indirekttal?
(Tips: Är det ett påståendeeller en fråga? Om detär en fråga — är det en
ja/nej-fråga eller en fråga med frågeord? Hur ärordföljden, v + s eller s + v?)
B Person A läser meningarnai direkt tal och person B ändrar demtill indirekt tal.
Byt roller efter mening 4:
Exempel:
Staffan: Är det tisdag idag?
—- Staffan frågar/undrar om det är tisdag idag.
Gun: Kaffet varjättegott.

— Gun tycker/säger att kaffet var jättegott.
1 Annika: Talar Catrine italienska? 5 Johan: Var bor de?

2 Gustav: Hur mår farmor idag? 6 Elsa: Jag vet inte.
3 Rune: Ärvattnet kallt? 7 Åke: Detär inte så varmtute.
4 Frida: Vattnet ärinte kallt. 8 Petra: Varför ringer han aldrig? ÖB 14:1
>» C Lyssna på texten På landet. Titta inte i texten.
> D Svara muntligt på frågorna.

1 Hur mår Brian? 4 Hurär vädret?
2 Vad serde från bilen? 5 Vadär det för färg på huset?
3 Hurofta går bilfärjan? 6 Vad gör Kurt-Allan när de kommerfram?
E Läs texten och kontrollera era svar.
- Varför tar du paraply?
På landet eD)
Brian och Saratar bilen. Sara kör, för Brian ärlite trött efter festen på jobbet
igår. Detittar efter älgar på vägen och efter en halvtimmeserdefaktiskt en stor
älg precis vid vägen. Fantastiskt, tycker Brian!
Deska ta en bilfärja till ön. Färjan går bara två gånger i timmen, så de måste
vänta en stund. Innan detar färjan köperde glass i kiosken. Solen skiner, det
blåser och måsarna skriker. Det är härligt i skärgården.
Färjan tar bara en kort stund och sedan ärdet baraenliten bit kvar. De tar
till höger efter färjeläget och sedantill vänster in på en liten grusväg. Där, mel-
lan träden, ser manett rött hus som ligger precis vid vattnet. Havet glittrar. Sara
parkerar och de kliver ur bilen. Saras pappa Kurt-Allan står och hugger ved.
Brian träffar Kurt-Allan och Berit eD)

Kurt-Allan: Vad bra att du har kommit,
Brian! Efter lunchen kan du
hjälpa mig att hugga ved.
Sedan ska vi måla dasset.
Brian: Förlåt, ”dasset”? Vad är det?
Kurt-Allan: Du vet, vi har ju ingen toa-
lett här. Det är det där huset
där borta medett hjärta på
dörren.
Brian: Jag skulle gärna ta en dusch.
Sara: Haha, vi har ingen dusch
heller. Vi brukartvätta oss i
havet.
Brian: Mendetärju bara 16 grader
ute! Hurkallt är det i vattnet?
Sara: Vet inte, kanske 13 grader.
(lite senare)
Berit: Nuätervi!
Kurt-Allan: Brian, jag vet inte om du harätit det här förut. Detärsill.
Berit: Brian, kan du skicka mig nubben.
Brian: ”Nubben”, vad är det?
Berit: Vodkan,alltså.
Brian: Jaha! Här, varsågod.
Berit: Tack.
Kurt-Allan: Ska vi sjungalite?
Helan går Hanheller inte halvan får
Sjung hopp falle rallan lallan lej. Helan går
Helan går (alla dricker)
Sjung hopp falle rallan lej sjung hopp falle rallan lej!
Och den som inte helan tar 3 SI ÅA
Alla: Skål!
Brian: Detär så roligt att vara här.
Berit: Ochviär så glada att du är här!
Kurt-Allan: Nu sjungervi lite mer! Vi tar den där om nubbenoch snöret, va?
Tänk om jag hade lilla nubben på ett snöre i halsen.

Tänk om jag hade lilla nubben på ett snöre i halsen.
Jag skulle dra den upp och ner,
så att den kändes som många fler.
Tänk om jag hadelilla nubben på ett snöre i halsen. J / ] Å
Alla: Skål!
I Sverige sjunger man gärna snapsvisor när man dricker snaps. Snapsvisorna har ofta
en ny,lite rolig text till en gammal melodi. Varje år arrangerar Spritmuseum Svenska
mästerskapet (SM) i nya snapsvisor. Det har man gjort sedan 1995.
Dagen fortsätter ww)

Efter lunchen hjälper Brian Kurt-Allan och Berit att hugga ved och måla das-
set. Det är ganska jobbigt och Brian får lite ont i ryggen. Medan Brian arbetar,
bakar Sara kanelbullar. Det luktar gott! Klockantre blir det fika med kaffe och
bullar. Närde har fikat, går de ut i skogenför att plocka blåbär och kantareller.
Berit vetett ställe där det brukar finnas många kantareller. Hon har aldrig sagt
till grannarna var det ligger, för honvill inte att någon annan plockar svampen.
Dehittar mycket blåbär men inga kantareller. Berit är lite sur. Kanske gran-
narnaharhittat kantarellställeti alla fall?
Senare på eftermiddagen, när de är hemmaigen, bakar Kurt-Allan en blåbärs-
paj. Till middag äter de älgstek och sedan blåbärspajen med vaniljsås. Älgen
har Kurt-Allan skjutit med jaktkompisarna. Desitter ute och äter, trots att det
är ganskakallt. Brian fryser och ärjättetrött.
Brian: Jag ärlite trött, så jag tror att jag ska gå och lägga mig.
Kurt-Allan: Nej, först ska vi alla bada bastu! Bastun är varm nu.
I bastunäralla nakna. Brian tyckeratt det ärlite konstigt. Och efter en stund
springer Berit och Kurt-Allan ut ur bastun och hopparneri det kalla vattnet.
Jättekonstigt, tycker Brian. En lång dag på landet är slut. Hoppasdet blir
lugnare imorgon, tänker han.
Där, mellan träden, ser man ett rött hus Relativa

Berit vet ett ställe bisatser
Senare på eftermiddagen, bakar Kurt-Allan en
blåbärspaj.
= = - ÖB 14:2
Innan de tar färjan köper de glass i kiosken. Subjunktioner

Medan Brian arbetar, bakar Sara kanelbullar.
Desitter ute och äter, det är ganskakallt.
Man badar i havet, I detär lite kallt i vattnet ibland.
När de har fikat, går de ut i skogen att plocka blåbär och kantareller.
ÖB 14:3
2 F Vad tror ni händer nästa dag? Fantisera tillsammans.
7 G Vi uttalar h i betonade ord och vi uttalar h i början av meningen. DD)

Lyssna på följande meningar. När uttalar man h? Ringa in. Näruttalar
maninte h? Kryssa över.
Vad braatt du har kommit!

OOUMBUWN-
Hurkallt är det i vattnet?

Efter en halvtimmeserdefaktiskt en stor älg!
Jag vet inte om du harätit sill förut.
Här, varsågod.
Honhar en hund.
Hanheter Henrik.
N
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal. KAPITEL 14 «+ 149
3 På middag
2 A Diskutera. Vad betyderfraserna i rutan?
Tack för ikväll! Hur skavi sitta? Skål! Åh vadgott det var!
: Taförer! Jag kör. Vadvill ni dricka? Detär bra för mig.
: Tack! Välkomna!
B Välj fraser ur rutan och skriv dem där de passarin.
Petra: ooVadroligt! Kom in. Vilken fin

klänning du har!
Mia: oo Och vad fin du är!
Oskar: Vi tog med ossen flaska vin.
Ulf: Åh, franskt vin. Vad gott! Vill ni ha en drink före maten?
Oskar: Nej, tack.
Mia: Gärna för mig.
(senare)
Petra: Maten ärklar. Varsågoda. Ulf, hur var det?
Ulf: Jag sitter här med Mia, och du med Oskardär.
Petra:
Mia: Tack. Detser gottut!
Petra:
Oskar: Ett glas vin kan jag ta, va?
Mia: Det går nog bra. Jag tar också gärnaett glas.
Oskar: Ulf, kan du skickasaltet, tack.
Ulf: Varsågod.
Oskar: Tack.
Mia: Mmm.Jag måste få receptet.
Ulf: Ja, det är ett gammalt recept från min mormor.
Oskar: Mmm. Jättegott!
Ulf: Ta mer, om nivill ha!
Mia: Ja, tack.
Oskar: Tack.
Petra: Vi har glömt att skåla. Skål och välkomna! Det varså roligt att ni
kunde komma!
Alla:
(senare)
Oskar: Tack för maten! Detvarså gott!
Mia: Ja, verkligen!
Petra: Ska vi dricka kaffet i vardagsrummet?

(senare)
Mia: Vi måste börja dra oss hemåt.
Oskar: Ja, tack förallt.
Ulf: Tack för att ni kom. Vi ses snart igen!
Alla: Hej då! Hej hej!
e C Lyssna på dialogen i B och kontrollera att du har skrivit rätt. aa)
4 D Arbeta 2-3 personer. Skriv en egen middagsdialog.
E Läs upp för de andra.
20 vikenfinklänning
du
Utrop:
Vilken/vilket/vilka + adjektiv + substantiv + subjekt + verb
Vad + adjektiv + subjekt + verb
år F Ge varandra komplimanger.
ÖB 14:4
4 Therese tipsar
Thereseär expert påvett och etikett och skriverför tidningen Matoch Kalas.
Honhar en egen kolumndär hon svararpå läsarnasfrågor.
Å När du är bjuden på middag måste du

f kommai tid. Meninte för tidigt. Man
brukarinte gå in med ytterskorna på.
a SN Om det är en fin middag kan du ta med
Fråga Therese inneskor.

Detär trevligt att ta med någonliten
Hej Therese! present, till exempel en ask choklad eller
Jag har just kommittill Sverige och nu en flaska vin. Eller blommor, men glöm
är jag bjuden på middagtill min flick- inte att ta bort pappret på blommorna
väns föräldrar. Alla är svenskar och jag innan du ger dem till värdinnan. Under
är lite nervös. Kan du tipsa mig om vad middagen kan du gärna säga ”Vad gott
jag måste tänka på? det var!”, även om mateninte var fantas-
Emilio tisk. Några dagar efter middagen är det
trevligt att ringa, mejla eller skicka sms
Hej Emilio! och säga ”Tackför senast”.
Tackför din fråga. Det är inte så lätt att Jag hoppas att minatips hjälper dig
veta hur man ska göra när manär ny ochatt du får en trevlig kväll hos din
i ett land. Här kommernågratips. flickväns föräldrar!
Ny Åh
år A Kan dufler etikettsregler i Sverige? Vilka?
B Vilka regler finns i ditt land?
C Berätta för de andra. Tänk på ordföljden.
152 » RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal.
5 Fester och annat
> A Välj fester ur rutan och skriv dem vid rätt inbjudan. Någrablir över.
en 70-årsfest en 50-årsfest ett barnkalas en klassfest

en kickoff ett bröllop en inflyttningsfest en knytis
FE TR 1003)
ta <u : Årets brännbollsturnering!
3a spelar brännboll.
Barn motföräldrar!
Dagsför årets grillfest
Vi ses på fotbollsplanen utanför skolan
- lördagen den 10 juni!
klockan 18.00 onsdagen den 20 maj.
Ta med någotatt lägga på grillen och
Efter brännbollen har vi
det ni vill dricka. Vi fixar bröd och sallad!
picknick tillsammans.
Kläderefter väder!
Vi tändergrillarna klockan sju. Om detregnar träffas vi i gymnastiksalen.
Mejla mig och skriv hur många ni blir.
Kram
Maggan
A C
m mn
8 Lena & Bengt 2 JAG ÄR HALVVÄGS TILL 100!i
Ta på dansskorna och kom ochfira mig
gifter sig. på min stora dag!
Vigseln äger rum lördagen VAR? Hemmahos oss på Tippvägen 35
den 5 maj klockan 16.00 NÄR? Lördagen den 12 oktober kl.19
i Storkyrkan. HUR? Buffémiddag och sen dans hela
Middag med dans på natten lång!!
festvåningen Cabaret. OS.A.till mig 0707-354 6474 eller mejl
Klädsel: kavaj pelleQfest.nu
OSA. Valfri klädsel
senast 5 april Obs! Jag vill inte ha
Lena Petterson några presenter, ta med
- 0702-212222 en flaskavin i stället.
Önskelista finns på Presentshoppen Pelle |
B D
B Kombinera svaren medrätt inbjudan (A-D).
G0)
Tyvärr kan ingen av oss komma, Kära Lena och Bengt!
eftersom Olles mormor ska ha Så roligt att ni ska gifta er! Vi
80-årskalas just den kvällen. kommergärna. Vi måste nog
Hoppasatt ni får en toppendag ta med vår son också för han är
medklassen! nyfödd. Hoppasdetgår bra.
Amanda (Olles mamma) Bästa hälsningar
Johanna och Ulrik
Självklart kommerjag och firar Åh, vad kul! Bettan och jag
dig på din stora dag! Det ska bli kommersåklart. Stort tack för
jättekul! att ni fixar festen varje år!!
Kram Patrik /Mats
&2 C Vilkenfest vill ni gå på? Varför?
(CC D När ska de vara på festen?/Närska de träffas? Kryssaför rätt alternativ. a)

FRRHe
JT
10 19:00 Od 19:30 Od 20:00
20 13:00 Od UH OO 12:00
30 15:00 O 16:00
I
40 18:00 Od TT: Od
Od
=)
5 Od 19:00 Od O 21:00
ru
£c
co
EX.
4 E Läs frågorna. Lyssna igen och svara på frågorna.
1 a Vilka ska de äta middag hos?
b Vilken tid går bussen?
| 2 a Vilka bussar ska de ta?
b Hur långt måste de gå?
3 a Varför kan de inte kommapå lördag?

b Vad gör Iris klockan två?
c Vilken tid kan de komma på söndag?
| 4 a På vilken restaurang ska de äta middag?
b Vad missar mannen den här veckan?
5 a Vad ska de ta medsigtill grillen?

b Var ska de handla? ÖB 14:5-9
BITTE TTT TTT TTT TTT TT
| Skrivett svartill Pelle Svensk och berätta vad man börtänkapåi ditt land.
Skicka: KA
(P4)
Jag har just kommittill... och nu är jag bjuden på middag till min flickväns
föräldrar. Jag är lite nervös. Kan du tipsa mig om vad jag måste tänka på?
Pelle Svensk
1 Medelsvensson
När någonären ”typisk svensk” och lever”ett typiskt svenskt liv” säger man ibland
att han eller hon ären riktig medelsvensson. Om alla i en familj är medelsvensson
kan man skämta och kalla dem familjen Medelsvensson.
2: A Vadtror ni om familjen Medelsvensson? Gissa vad detska stå i luckorna

i texten här nedanför.
Familjen Medelsvensson
Enligt Statistiska centralbyrån heter Medelsvensson egentligen
eler mo iefternamn. Om medelsvenssonär en kvinna heter hon
Maria och hennes manheter Fredrik. Maria älskar sin man. Men ungefär hälften av
alla gifta parskiljer sig. Fredrik och Maria bor medsina två barn (en pojke och en
flicka) i en stad (inte på landet). Deras barn heter = och
. Fredrik arbetar på = och hansfru jobbar
i vården.
Familjen äter kilo godis i veckan och lika mycket kakoroch bullar. Föräld-
rarna dricker — liter vin, liter starköl och centiliter starksprit
tillsammans per vecka. De dricker mindre mjölk än tidigare, liter per person
och år. Grädde konsumerar de liter per person och år. Fredrik ärlite tjock,
mendetär inte Maria. De motionerar minst — gång/gånger i veckan och de
rökerinte.
Dehar dator och internet hemmaoch barnenhar egen teve och egen dator. Alla
i familjen skickar — smsi veckan var. På fritiden läser Maria en bok och
Fredrik => På vintern åker familjen skidori fjällen.
Källa: scb.se & hui.se (2013)
» B Lyssna på Familjen Medelsvensson och se om ni svaraderätt. a)
C Skriv 4-6 frågor om familjen Medelsvensson. Ställ frågornatill paret bredvid.

Byt roller.
Exempel:
— Vad heter kvinnan i familjen Medelsvensson?
Maria älskar sin man. Hennes man heter Fredrik. Reflexiva possessiva pronomen:
Fredrik och Maria bor med sina två barn i en stad sin/sitt/sina
(inte på landet). Deras barn heter Oscar och Julia.
= - ör es —
D Titta på exemplen här nedanför. Skriv s under subjekt och o under objekt.
1 a Olivia har en hund. Olivia älskar sin hund.

S o tå 0
b Olivias farmorharen katt. Olivia älskar henneskatt.
2 a Pelle och Uffe harett fint hus. Degillar sitt hus.
b Pelles och Uffes kompisarhar en fin lägenhet. Pelle och Uffe gillar deras lägenhet.
3 a Olof har många saker hemma. Hangillar sina saker.
b Olofs kompis Nils har också många saker hemma. Olof gillar hans saker.
E Titta på exemplen i övning D igen. När använder man sin/sitt/sina eller hans/
hennes/deras? (Tips: Vad är subjekt i meningarna? Vad är objekt? Vems är objektet?)
F Titta på exemplen. Skriv s under subjekt och o under objekt.

1 Kattis älskar sin telefon. Hennestelefon är ny.
2 Kurt gillar sitt hus. Hans hus var ganska dyrt.
3 Kattis och Kurt bor medsinatvå katter. Kattis och Kurt och deras
kattertrivs i huset.
G Titta på exemplen i F igen. När kan maninte användasin/sitt/sina?

(Tips: Vad är subjekt och objekt i meningarna?)
ä H Arbeta 3-4 personer. Berätta om en typisk familj från ditt land. Vad heter de?
Var bor de? Hur många är de? Vad äter och dricker de? Vad jobbar de med?
Vad görde på fritiden och semestern? ÖB 15:1
2 Medelsvensson snackar
A Välj bland frågorna i rutan och skriv på raderna. Det finns en fråga för mycket.
: Varför då? Hur mycket då? Hur många då? Vad då?! Säg!
Hur länge då? Hur då? Vem då?
1 — Vi ska mest vara på landet i sommar.

— Vad härligt!
—- Jag tror det blir fyra veckor ungefär. Vecka 28till 31.
2 - Vilken god kaka du har gjort! Har du receptet?

—- Ja, det är ganska många ägg i.
— Sex stycken. Och mycket socker.
3 -— Vet du vad Svenssonsbetaladeför sitt nya hus?!

- Nej.
—- 5 miljoner!
— Oj, det var dyrt...
4 -— Det är något som jag måste berätta för dig.
—- Jag har fått ett nytt jobb.

- Åh, vad kul! Grattis!
5 -— Petra kan inte kommapåfesten.

—- Vad synd!
- Hon var dubbelbokad, sa hon.
= Okej.
6 -—- Det var någon som sökte dig förut.
- Jag minnsinte vad hon hette. Men honringde från Försäkringskassan.

—- Jaha, det är om minföräldrapenning tror jag. Jag kan ringa sedan.
e B Lyssnapå dialogerna i A och kontrollera dina svar.
e-e C Titta i tabellen. Hur skriver man lång konsonant?
fyra hette SPECIAL:

igår komma oj
tio jobb sex
förut drack vem
säkert gjort
öl landet
receptet
festen
ringde
D Lyssna på dialog 1-3 i A. Markera viktiga ord och långaljud. Vilka ljud
uttalarvi inte?
<A E Skriv en dialog medfrågeord + då.
3 Några tankar om Sverige och svenskarna
år A Diskutera påståendena 1-7. Skulle en typisk svensk hålla medeller inte, tror du?
1 Detär okej att sitta tyst tillsammans med en kompis eller familjemedlem.
Jag älskar att gå ensam i skogen.
BUWN
Jag är inte intresserad av att prata om vädret.

Jag tycker om att prata med nya människor på tåg, bussar och på gatan.
På bussensätter jag mig långt ifrån andra personer.
nu
Jag tycker att det är fint med lampori fönstret.

ÅA
Jag vet vilket veckonummerdet ärjust nu.

N
B Läs texterna. Jämför påståendena i A med svenskarna som Sukanya,

Mario, Brendon och Kayla pratar om.
Sukanyafrån Thailand a)
En sak som jag hartänkt på är att det ofta är
ganska tyst på mångaplatser. Jag märker det
närjag flyger från Bangkoktill Stockholm.
På Bangkoksflygplats hör manalltid mycket
prat. Folk som jobbardärstår och småpratar
och skrattar. När man kommertill Arlanda
pratar ingen. Det ärså tyst.
Och svenskarkansitta tysta tillsammans med vännereller familjemed-
lemmaribland. Det tycker jag är ganska skönt. Man måste inte prata hela
tiden. Men när någon pratar med en här i Sverige, då får manintesitta tyst.
» »: » »
Då måste man säga ”nmm”, ”jaha”, ”nähä” och nicka mycket. Det var svårt
i början, men nugårdet bättre.
Mario från Italien

Mångaitalienare gillar att vara ute i naturen. Man vandrar i skogen eller
klättrar i bergen. Manharofta ett mål, till exempel att kommatill en speciell
restaurang i någonby, eller att klättra upp på en bergstopp. Men svenskar
verkar vara nöjda med att bara vara i naturen. De behöveringet speciellt mål.
En svensk kansketill exempel går ut ensam i skogen och sättersig på en sten
vid en sjö. Jag vill vara med kompisareller familjen i naturen.
Det verkar som att svenskarofta vill vara ensamma. Om man kommertill
strandeni Italien och det inte är så mycket folk, tar man en plats nära andra
människor. Men en svensk tar en plats en bit ifrån dem som redan är där.
Brendon från Kalifornien

Vipratar inte så mycket om vädreti Kali-
fornien, för det är nästan sammahela tiden
- varmtochsoligt. I Sverige pratar alla om
vädrethela tiden.Jag förstår att svenskarna
är intresserade av vädretför här vet man inte
hurdet blir från dagtill dag.
En annan sak som många pratar om här
är ljuset och mörkret. På vintern längtar alla i
efter våren och sommarenoch ljuset. Många Re
suckarlite vid midsommaroch säger: ”Nu går NN
vi mot mörkaretider” På hösten är det verkligen mörkt. Speciellt i november
och december innan snön kommer. Då säger många: ”Hoppas snön kommer
snart. Då blir detlite ljusare” Och en del blir deppiga av mörkret. På somma-
ren är parkernafulla av glada människor som grillar eller solar. Så är det inte
på vintern.
Kayla från Sydafrika

Svenskarverkargilla siffror, att planera och att
vara exakta. Ofta använder mansiffrorför att
beskriva sakerhär. Alla har personnummer
som man behöverför nästan allt. Och man
pratar ofta om siffror. Ett exempel: Jag kom-
mertill en badplats på sommaren och frågar
någon som badar om det är varmti vattnet. Då
kan de svara ”22 grader”i stället för ”ganska
varmt”eller ”skönt”. Och om manbeställer en
drink i en bar måste man säga om manvill ha
4, 6 eller 8 centiliter! Och manpratar ofta om
veckonumnmeri stället för datum. På jobbet
kan de säga: ”Jag ska ha semester vecka 28till 30” Då vet många vilka datum
det är. Jättekonstigt.
C Anteckna 2-3 saker från texterna på s. 160-161 som du tyckerär intressant
eller speciellt med Sverige. Jämför med några andra personer. Prata om hur
det är i Sverige och i andra länder.
När någon pratar med dig måste du... Självständiga pronomen

När man kommer till Arlanda pratar ingen.
På vintern längtar alla efter våren och sommaren.
Då vetmångavilket datum det är.
Och del: mår dåligt av mörkret...
- Var det något du ville säga? — Nej, det var inget.
— Okej.
D Säg rätt självständigt pronomen. Du kan använda sammaord flera gånger.
1 — Hurvar det på fotbollsträningen idag?

—- Detvar... där. Alla var sjuka.
— Vad synd.
2 - Hurvar festen?
- Inte så rolig. Ulla och Birgitta var inte där så jag kände...
— Du kundekanske prata med ... ny?
— Jo, menjagville inte.
3 - Hurvar lektionen?
— Denvarrolig....i klassen var där. Men bara ... hade gjort läxan för...
var borta på lovet och hadeintetid att plugga.
4 -— Jag är jättehungrig för jag åt... till lunch. Jag behöver äta... nu direkt!
— Det finnsfil i kylskåpet. ÖB 15:2
4 Sveriges klimat
Vädret i Sverige är ganska varierat. Sommaren kan vara varm och solig eller GD)
kall och regnig, men ofta både och. På sommaren är dygnsmedeltemperaturen
mellan 15 och 17 grader Celsius i hela Sverige (rekordet är 38 ”C).
På hösten är det ofta regnigt, blåsigt och kallt, fast inte minusgrader. Men
ibland ärdet soligt och ganska varmt också.
Vintern kan varakall och snöig eller mild och regnig. I norra Sverige kan
det vara mycketkallt på vintern (rekordet är -52,6”) mendet ärinte lika kallt
i Sverige som i Sibirien eller Kanada. Det beror på Golfströmmen som kommer
från Mexiko med varmt vattentill Skandinavien.
På våren är vädret ostadigt. Man brukar prata om ”aprilväder”. Det betyder
att det är soligt och varmt en dag och snöarnästa dag.
pe
När brukar årstiderna kommatill olika städer i Sverige?
=
POSER SDN EE NES DIEE
Malmö 22 februari | 8 maj 12 oktober 7 januari

Stockholm 16 mars i 13 maj 29 september 6 december
Kiruna 1 maj | 18juni 16 augusti 10 oktober
Källa: smhi.se (2014)
(Meteorologiska årstider: sommar = dygnsmedeltemperatur över 10 ”C; vinter = dygns-

medeltemperatur under 0 ”C; vår och höst = dygnsmedeltemperatur 0 ”C-10 ”C)
När går solen upp och ner?
Malmö 04:24 21:56 08:35 15:38

Stockholm 03:31 22:08 08:43 14:49
Kiruna - - nä 3
Källa: stjarnhimlen.se (2014)

ÅA Åh
A Diskutera.
» Hur många årstider finns det i andra
länder?
e Hurär årstiderna i andra länder?
» Närgår solen upp och ner?
» Vilka årstider gillar ni bäst i Sverige eller
i andra länder?
Kurt-Allan och Bertil pratar om kläder am)

år B Kurt-Allan och Bertil pratar om vilka kläder man ska ha närdet ärkallt.
Vilka påståendentrorni är korrekta? Kryssa för.
1 CO Bertil: Man ska ha bomull närmast kroppen.

DO Kurt-Allan: Man ska haull närmast kroppen.
2 OC Bertil: Man ska ha tre lager tunnare kläder. Då kan man

ta av ett lager om manblir för varm.
CO Kurt-Allan: Det räcker med en tjock, jättevarm jacka.
3 OJ Bertil: Man ska dricka varm dryck om manfryser.

CO Kurt-Allan: Man ska dricka kall dryck om manfryser.
4 CJ Bertil: Om detär kallt ska man äta något med mycket fibrer.
CO Kurt-Allan: Om det är kallt ska man äta något med mycket fett.
5 O Bertil: Man ska springa så att man blir varm och svettig när man fryser.
CO Kurt-Allan: Detär inte bra att bli svettig när det är kallt. Men man skainte
stå stilla så att man blir kall heller.
6 «OC Bertil: Det är viktigt att fötterna, händerna och huvudet är varma.
OC Kurt-Allan: Det är viktigt att mage och rumpaär varma.
C Titta i faktarutan Vem harrätt? och se om ni haderätt.
Vem har rätt?

a)
När detär kallt är det bra ha ”lager-på-lager”, alltså flera lager av tunna kläder. När-
mast kroppen ska man ha en tunn tröja och långkalsonger, helst av ull. Det är bäst
att ha ull närmast kroppen för det värmer också när man är svettig. Bomull blir kallt
när man är svettig. Sedan kan man ha entröja eller tunn jacka. Och sist något som
skyddar motvind och vatten.
Om man är ute i mycket kallt väder ska man dricka varm dryck. Kall dryck gör att
man fryser mer. Det är också bra att äta något med mycketfett. Kroppen behöver
energi när det är kallt ute.
Detär inte bra att bli svettig när det är kallt ute. Man ska röra på sig när man
fryser, men inte så mycket att man svettas. Detär jätteviktigt att huvud, fötter och
händerär varma och torra. Om man inte är varm där blir hela kroppenkall. Så det
är bra att ha en varm mössa, tjocka vantar och skor som är så stora att man kan ha
tjocka strumporpå fötterna.
ÖB: 15:3-8
Skriv om entypisk familj i ditt land.

» Vad heter de?
» Var bor de?
« Hur många barn har de?
« Vad jobbar de med?
» Vad äter de?
» Vad gördepåfritiden?
« Vad gör de på semestern?
1 Skola och utbildning
A Läs meningarnai B och kontrollera att du förstår alla ord.
B Håller du medeller inte? Skriv ja eller nej efter varje mening.

1 Det är lagom att barn börjar skolan när de är 7 år. a
Barn ska ha betyg från första klass. se
NN
Detviktigaste är att eleverna trivs i skolan.

WW
Lärarna ska vara stränga så att eleverna har respekt för dem.
BB
Mangårbarai skolan föratt lära sig olika ämnen.

UU
Mankanlära sig mycket utan att göra en massa läxor.

OA
Lärarna kan motivera sina elever genom att ge dem många prov.
N
Detär bra att ta paus från studierna innan man börjar på universitetet. —
O
166 RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.
är C Berätta för varandra vad nitycker och varför.
Man går inte bara i skolan att lära sig olika ämnen. Subjunktioner
Man kan lära sig mycket utan göra en massa läxor.
Lärarna kan motivera sina elever genomat .ge dem många prov.
D Efterför att, utan att och genom att kommerofta infinitiv, men intealltid.
Titta på exemplen här nedanför. När har maninte infinitiv efter?
(Tips: titta på subjekten i satserna.)
1 a Adam repeterar mycket för att klara provet.

b Peter hittade informationen genom att söka pånätet.
c Jill svarade utan att tänka.
2 a Läraren repeterar mycket medelevernaföratt de ska klara provet.

b Eleverna kan hitta informationen lättare genom att läraren har samlat
olika länkar.
c Läraren ställde många frågor utan att någon svarade. ÖB 16:1
E Kombinera ord och fraser. Dra streck.
1 ettlov a en del av året när man studerar

2 en termin b enlektion på universitetet
3 en föreläsning c enlektion på universitetet med diskussion mellan
ATEN rast. studenter och lärare
5 ett seminarium d klass 1-9 i skolan
6 grundskolan e en paus i skolan eller på universitetet
7 gymnasiet f till exempel fysik, historia eller samhällskunskap
8 ettuniversitet/en högskola 9 ett gymnasium för vuxna
9 komvux h klass 10-12 i skolan
10 betyg i lärarens bedömningav elever och studenter (A-F)
11 ettämne j ledigt från skola eller universitet
k skolan efter grundskolan och gymnasiet
Det svenska utbildningssystemet

3)
I Sverige är det obligatoriskt att gå i grundskolan, detvill säga år 1-9 i skolan.
Man börjar skolan när manärsexellersju år. De flesta barn går i förskola
(dagis) och sedan ett år i förskoleklass.
Det finns kommunalaskoloroch friskolor. Båda är gratis för alla. I skolan
har mantvå terminer: höst- och vårterminen. Man harjullov och sommarlov
men också sportlov, påsklov och höstlov. Varje termin får man betyg, men inte
från första klass. Betygen gårfrån till F, där F är icke godkänt. I nionde klass
väljer man program till gymnasiet. Om man vill gå en populär gymnasieskola
behöver man ofta ha höga betyg i nionde klass för att kommain.
På gymnasiet går man tre
år. På olika program läser man
lite olika ämnen, menalla läser
bland annat svenska, engelska,
matematik och historia. Det
finns praktiska program som
till exempel fordonsprogram-
met och teoretiska program som
naturvetenskapsprogrammet.
Den som inte går gymnasiet som ung kan göra det som vuxen. Då heter det
komvux.
Mångaväljer att göra något annat innan de börjar på universitetet. Det är
inte ovanligt att man är 25 år eller äldre när man börjar på universitetet. Av de
studenter som börjadeläsa på universitetet eller högskolan år 2012 kom bara
cirka en tredjedel direkt från gymnasiet.
För några utbildningar måste man ha mycket höga betyg från gymnasiet,
till exempel om manvill bli läkare, psykolog,jurist eller arkitekt. Universi-
tetet är gratis så att alla kan studera, men böcker, mat och hyra kostar ganska
mycket. De flesta finansierar sina studier genom att ta studielån, pengar som
staten lånar ut. Efter examen kan mansökatill forskarutbildning för att ta
doktorsexamen.
Källa: Skolverket, SCB, Ekonomifakta (2013)
I Sverige hade 35 procent av befolkning mellan 25 och 64 år minst högskole- eller

universitetsutbildning år 2011. Högst andel med högskoleutbildning bland OECD-
länderna(de flesta industriländerna i världen) hade Kanada(51 procent). Efter Kanada
kom Japan ochIsrael (46 procent) och Sverige kom på fjärde plats.
Källa: OECD Education at a Glance (2013)
AF Skriv 5-6 frågortill texten Det svenska utbildningssystemet.
år G Fråga paret bredvid. De svarar mentittar inte i texten.
H Byt roller.
I Hur ser utbildningssystemetut i ditt land? Berätta för varandra. Använd

gärna ordeni rutan här nedanför.
förskola grundskola gymnasium statliga/privata skolor

terminer lov betyg gratis/kostar pengar
utbildningar ämnen
2 Utbildning och jobb
aa)
bra jobb
Olika vägartill ett
ematik och förkla-
us inter- av alla! Han älskade mat
studenttidningen Camp rade matematiska proble
m så bra. Men det
deras
vjuar några personer om fanns en lärare som jag int
e tyckte om, vår
jobb.
skolgång, utbildning och historielärare. Hon var
väldigt sträng. Jag
henne.
var faktiskt lite rädd för
skolan?
Tyckte du om att börja
de jag redan
— När jag började skolan kun
läsa och räkna, så ibland
var detlite tråkigt. ”Jag var en riktig
Jag var en riktig plugghäst
som alltid ville
plugghäst!”
jag gick i skolan,
lära mig nya saker. Då, när
mest fokuserade
tyckte jag att mina Järare vad gjorde du efter gym
nasiet?
duktiga. Jag och
på de elever som inte var så — Jag ville ut och resa och
se världen, så jag
k oft a sitt a sjä lva
några andra pluggisar fic aren efter studen-
int e så roli gt. jobbade hårt hela somm
var
med extraövningar. Det ten. Jag jobbade i kassan
i en mataffär och
i garderoben på en
nds kol an? ibland jobbadejag extra
i hel a gru en kompis runt
Var du så duktig teater. Sedan reste jag och
n var jag fak tis kt lite
- Nja, i slutet av nia i Sydamerika i ett halvår
. Detvar jätte-
sko lka de några gånger.
trött på sko lan och m hem var jag sugen
k jag och några spännande! När jag ko
Omdet var fin t väd er gic Jag sökte och kom
lle t för att gå till på att börja plugga igen.
kompisar och sol adei stä lmers tekniska
e så bra . Me n det in på teknisk fysik på Cha
skolan. Det var kanske int eborg. Det var
r, att man vill högskola som ligger i Göt
är väl typ isk t för ton åri nga ade mycket men
er so m man inte tufft men roligt! Vi studer
f och gör a sak r jag var färdig
vara lite tuf hade också mångafester. Nä
får göra. började jag forska
med min masterexamen
Chalmers. Det är
om nanoteknik här på
tämnen?
Hade du några favori fantastiskt!
nen var matte,
— Absolut. Mina favoritäm
biologi. Idrott
fysik, svenska, engelska och
lskunskap tyckte
gillade jag också. Samhäl
jag var lite småtråkigt.
iet?
Hur var dina år på gymnas
i nian fick jag bra
— Trots att jag skolkadelite
det gymnasiet som
betyg så jag kom in på
naturvetenskapliga
jag ville gå på. Jag gick
ade mycket och jag
programmet. Alla studer
hade duktiga lärare
trivdes jättebra. Och vi 26 år, forskare på Chalmers.
all a ämn en. Vår mat telärare var bäst sofia
i nästan
170 » RIVSTART A1l+A2 Textbok Kopiering av Vv detta engångsmaterial är förbjuden

ji enligt lag och h gällande
de avt:
avi a
Tyckte du om skolan?
= I början tycktejag att det var kul, Precis
som deflesta barn. Men sedan, när jag
var tonåring, blev jag väldigt skoltrött. Jag
tyckte att det mesta i skolan var tråki
gt och
ville bara spela gitarr och hänga med
kom-
pPisar. Jag gick ut nian i alla fall och kom
in
På gymnasiet, men detgick inte så bra
så jag
hoppade av.
SE
Richard 34 år, advokat på Bielke & Partn
ers
Vad gjorde du då?
: - . ih
— Jag sökte jobb, mendetärinte så lätt när
Man lär Sig något
man är 16 år. Till slut fick jag jobb på
en av allt man gÖr”
bilverkstad där jag stannade ganska länge
.
Sedan gjorde jag andra saker också.
En är jag färdig advokat och jobbar på en
sommarvarjagtill exempeli Berlin och stor
advokatbyrå. Det trodde aldrig min mam
speladegitarr och sjöng på gatorna. -
Det maför 15 år sedan när jag jobbade på
var kul! en
bilverkstad!
Mennu är du advokat. Hur kom det

sig? Tyckerdu att du gjorde rätt som hopp
— Jag kände att jag ville göra något nytt ade
med av skolan?
mitt liv så jag började på komvux ochlä
ste — Ja, faktiskt. Jag kundeinte göra på
in hela gymnasiet. Detvarfaktiskt något
roligt att annatsätt då eftersom jag var så trött
plugga igen och jag fick högsta betyg i alla på
skolan. Och det är viktigt att pröva olika
ämnen.
jobb. Man lär sig något av allt man gör!
Närjag var färdig med komvux sökt
e Men detär bra att man kan få en andr
jag till juristprogrammet. Jag kom in! a
Nu chans om maninte var så duktig i skola
n.
å3 A Intervjua varandra om skoltid, utbildning och arbete.

Fråga:
» Vad tyckte du om skolan?

» Var du en plugghäst?
» Vilka var dina favoritämnen?
« Fanns det några ämnen som dutyckte var svåra? .
» Hadedu någonfavoritlärare? Varför tyckte du om honom eller henne?
« Fanns det någonlärare som du inte tyckte om?
» Vad gjorde du efter skolan?
ÅA B Stryk under nya ord och fraser som duvill lära dig i Olika vägartill ett bra jobb.
Skriv egna exempel med dem.
i lag och gällande

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt äl avtal. KAPITEL 16 «+ 171
åå C Person A läser om Sofia och person B läser om Richard igen. Skriv stödord.
Exempel:
= Richard
börjanAE
tonåring: skoltrött
gitarr, kompisar
D Öva påatt berätta om personen.

— Richard tyckte att det var roligt att gå i skolan i början, men han
blev skoltrött när han var tonåring. Då ...
E Berätta för varandra om Sofia och Richard.
gä : a)
Exempel på ämnen i skolan:
svenska matematik (matte) kemi
engelska och andra språk naturkunskap bild
samhällskunskap biologi idrott
religionskunskap fysik psykologi
historia filosofi slöjd
20 Det fanns en lärare inteom. Relativa bisatser med

Jag var en riktig plugghäst som alltid vil a saker. satsadverb
> F Stryk underalla relativa bisatser i intervjuerna med Sofia och Richard. ÖB: 16:2
e& G I meningar med partikelverb är partikeln betonad. Verbet är inte betonat. am)
Lyssna på meningarna här nedanför. Vilka av dem innehåller partikelverb?
1 Jag gicki nian.
2 Jag gick ut nian.
3 Erik komintetill universitetet igår.
4 Erik kom inte in på universitetet.
H Ringa in verbpartiklarna i meningarna här nedanför. Markera lång vokal
eller lång konsonant. Uttala.
Kajsa hoppadeav skolan när honvar 17 år.
—-
Sofia kom in på teknisk fysik.

BWN
Det fanns en lärare som jag inte tyckte om.

Staten lånar ut pengartill dem som läser på universitetet.
Månsgick ut skolan medbra betyg.
Un
& I Lyssna. Var är de? Välj ur rutan och skriv efter rätt dialog. aa)»
gymnasium förskola universitet grundskola
Diadog1 oo Dialog3
Dialog2 hov Dialog4
J Lyssna igen och skriv R (rätt) eller F (fel). Om detär fel, skriv det rätta svaret.
1 a Deska ha lektioner på morgonen.
b Daiva har läst boken.
2 a Dehar prov i svenska på fredag.
b De ska läsa samma program på gymnasiet.
3 a De pratar om universitetet.
b De gåri trean på gymnasiet.
4 a William trivs.
b Läraren är IT-expert.
3 Framtiden
Några utländska studenter i Sverige pratar om framtiden.Juris från Lettland a)
studerar ekonomi i Daugavpils. Hans från Nederländerna studerartill byggnads-
ingenjör i Amsterdam. Daiva från Litauen studerar svenska och tyska på universi-
tetet i Vilnius. Wei från Kina studerar kemi på Stockholms universitet.
Wei: Du Daiva, vad ska du göra efter ditt år här i Sverige?

Daiva: Jag ska fortsätta studera svenska i Vilnius. Jag är färdig med min examen
om två år. Då ska jag söka jobb som översättare. Det kommer kanskeatt
bli svårt att hitta fast jobb, men man kan alltid frilansa. Du då?
Wei: Jag ska stanna här i Sverige. Jag vill forska så jag ska sökatill forskar-
utbildningen på KarolinskaInstitutet. Du då, Juris?
Juris: Jag åkertillbakatill Lettland nästa vecka. Sedan börjar universitetet igen
i september. Nästa år tar jag examen. Då ska jag söka jobb som börsmäk-
lare i London. Det kommeratt bli tufft menroligt, tror jag. Jag har alltid
drömt om att bo och jobba i London!
Hans: Jag ska stanna i Sverige i två år. Först ska jag studera på KTH ett år. Sedan
ska jag göra min praktik här, på ett svenskt byggföretag. Jag kommeratt
jobba med svenskarså det blir bara svenska på jobbet, tror jag.
2C Jag ska fortsätta studera svenskai Vilnius. Verb: Presens futurum

Jag är färdig med min examen om tvåår.
Det kommer kanske att bli svårt att hitta fast jobb.
——
2 A Stryk under alla uttryck för framtid i texten Framtiden.
B Kombinera framtidsuttryck medrätt förklaring. Dra streck.
1 ska + infinitiv a naturlig process, subjektet bestämmer

2 presens eller planerar inte
3 kommeratt + infinitiv b subjektet bestämmer, vill eller planerar
c framtid medtidsuttryck, t ex imorgon
eller nästa år
C Säg ska eller kommeratt? Diskutera varför.
1 Vi har prov imorgon.Jag har pluggat jättemycket och kan allt, så det
... gå bra, tror jag.
2 Vi... bila till Grekland nästa sommar. Det...ta en vecka ungefär.
3 Vanja... utbilda sig till tandkirurg. Det... bli mycket plugg. ÖB 16:3
20 Jag är färdig med min examen om tvåår. Dåska Tid

jag söka jobb som översättare.
"Först ska jag studera på KTH ett år. Sedan ska jag
göra min praktik här.
år D Vad ska du göraefter kursen? Berätta för din partner.

— Först måste jag... Sedan ska jag... Efter det ska jag... ÖB 16:4-9
OÖ6666666566ESE566SöOBG6GGGEGE
Skriv en text om din skoltid och din utbildning. Skriv också om dina
framtidsplaner.
/ 3
1 Boende
å& A Härär ord från texten Hur ska man bo?. Kombinera fraserna och dra streck.
1 Deflesta har en bostad a bor man strax utanför stan.

2 Om man bori en förort b hyr man sin lägenhet.
3 Om manharen bostadsrätt C bor manhossina föräldrar.
4 Om man bori en hyreslägenhet d där de bor, oftast en lägenheteller envilla.
3 Ten tvättstuga e har man köptsin lägenhet.
6 Om manharen öppen spis f behöver man inte renovera den.
Orr h bor mantillsammansutan att vara gift.
SNES i finns det tvättmaskiner och annat.
9 Om en bostadäri bra skick ;
j kan man elda inomhus.
10 Om manär sambo i :
I har manenrelation utan att bo ihop.
11 Om man är mambo
LER m kan mangrilla och spela fotboll.
12 Om manär särbo
p åker mantåg eller busstill exempel
mellan jobbet och hemmet.
Hur ska man bo? a)
Detär intealltid lätt att välja hur man ska bo. Ska man boi en lägenheteller
i en villa, på landet, i en småstad, i en storstad eller i en förort? Man kanske
måste pendlatill jobbet om manborutanförstan.
Om manvill bo i lägenhet, finns detolika alternativ. Man kan köpa en
bostadsrätt, eller man kan hyra en hyreslägenhet. Om maninte harett eget
hyreskontrakt kan man hyra en lägenhet i andra hand. Det finnsregler för hur
mycket manska betala när man hyr i andra hand. När manharen bostadsrätt
betalar man också en typ av hyra, som kallas månadsavgift.
Lägenheter kan se mycket olika ut. De kan vara i bra skick, nyrenoverade
eller renoveringsobjekt. En del har balkong och vissa har uteplats. Gamla
lägenheterhar ibland kakelugneller öppenspis. Vanligtvis har köket plats för
fyra personeratt sitta och äta, men ibland har man bara en kokvrå, där man
kan laga mat. Deflesta lägenheterhartoalett i badrummet menvissa har sepa-
rat wc. Till lägenheten hör också förråd i källaren eller på vinden. Nästan alla
hus har en gemensam tvättstuga i källaren, däralla i huset tvättar.
Hurstor lägenhet ska manha, en etta, tvåa, trea, eller kanske en åtta?
I Sverige räknar manalla rum utom köket och badrummet. Nästan alla vet
exakt hur många kvadratmeter deras bostad är.
Som student kan manboi ett studentrum. Då brukar man dela kök, dusch
och toalett med de andra studenterna som bor i sammakorridor.
Om manvill bo i hus kan mantill exempel välja mellan villa, radhus och
parhus. Och husen kan haenstoreller liten tomt. Eller man kan bo på vattnet,
i en husbåt. Sedan kan man bo ensam eller vara sambo, särbo eller mambo.
2 B Fråga varandra.
» Vilka olika typer av bostäder finns det?
» Vad finnsibland i gamla lägenheter?
» Var brukartvättstugan ligga?
» Hurärdet att bo i studentrum?
I Stockholms län är 29 procentav alla 20-27-åringar mambo. Nästan 9 av 10 av dem ;

skulle flytta hemifrån om de hade råd. Sverige är det land i Europa som har flest
singelhushåll (46 96) och i Stockholm är nästan 6 av 10 hushåll singelhushåll. Sverige
har också snabbast urbanisering i Europa. Många flyttar från landet och småstädertill
storstadsregionerna. Därför är det ofta svårt att hitta boendei de större städerna.
Källa: Hyresgästföreningen (2013); aftonbladet.se, (2010); Eurostat (2013).
C Berätta för varandra hurni bornueller hur ni boddeförut.
Äntligen hemma =D)

Rolf och Annika harflyttat hem till Sverige igen efter femton år utomlands.
De bor i Rolfs mammas sommarstugajust nu så de behöver något eget. Ska
de köpa huseller lägenhet? Rolf vill gärna ha en trädgård, men Annika vill
hellre bo i stan där hon jobbar — hongillar inte att pendla. Desitter och kol-
lar på en sajt med bostadsannonser.
Rolf: Titta på det här huset, 114 kvadratmeter, tre sovrum, nyrenoverat
kök och stor trädgård. Det blir perfekt för barnbarnen. Husetser fint
ut, eller hur?
Annika: Hmm. Vad kostar det?
Rolf: Detstår 4,8 miljonereller högstbjudande.
Annika: Detlåter dyrt.
Rolf: Kanske, mendetär billigare än lägenhetenvi tittade på igår.
Annika: Ja, det är sant. Men denvar ju större. Och duvetatt det är dyrare
att bo i villa än i lägenhet. Man måste betala en massa saker varje
månad, uppvärmning och sophämtningtill exempel.
Rolf: Men månadsavgiften var så jättehög på lägenheten. Jag tror att den
blir lika dyr som villan.
Annika: Mmm, vi kanske kan titta på en mindre lägenhet.
Någotför den händige CD)

Thomasoch Ulrikaär trötta på detstressigalivet i storstan. Devill flytta ut på
landet och leva ett lugnare liv medsina barn. Nusitter de och läser annonser.
Ulrika: Titta här, en gård femton mil norr om Uppsala. Denserjättefin ut.
220 kvadrat och bara 2,5 miljoner.
Thomas: Detlåter billigt. Vad står det mer?
Ulrika: Detstår att det är ”en renoveringschans”...
Thomas: Nja, jag tror att det är bättre för oss att köpa ett nytt hus. Du vet hur
opraktiska vi är. Och vi kanske kanhitta ett hus som liggerlite när-
mare stan.
Mambo CR)
Axel är 23 år och borfortfarande hemmahossina föräldrar i Örebro. Axel är
mambo. Axel tycker att det är ganska skönt att bo hemma. Hansföräldrar lagar
mat, städar och tvättar. Dessutom ärdet billigt. Han behöverinte betala något
hemma.
I höst ska Axel börja studerajuridik på universitetet i Lund, så nu måste
han hitta en bostad där. Han funderar på om han ska sökaett studentrum eller
försökahitta en stor villa att hyra i andra hand tillsammans med kompisar. Vad
är bäst? Detär roligare att bo i kollektiv än att bo ensam, men ibland kanske
det är lugnare att ha någoteget. Vilket alternativ är billigast? Det måste han
kolla upp.
Positiv Komparativ Superlativ Adverb: komparation

gärna hellre helst
nära närmare närmast
D Stryk under alla adjektiv och adverb i komparativ i texterna Äntligen

hemma, Någotför den händige och Mambo. Skriv dem i positiv och
superlativ också.
Exempel:
—O billig billigarebilligast
=O gärnahellre helst
Detär roligare att bo i kollektiv än att bo ensam... Jämförelser

Jag tror att lägenhetenblir lika dyr som villan.
Vilket alternativ är billigast?
ÅA E Skriv meningar som jämför.
Exempel:
Lägenhet: 105 kvm
Villa: 105 kvm
> Lägenhetenär lika storsomvillan.Lägenhetenochvillanärlikastora.|
1 Lägenhet: fin 3 Att bo i hyreslägenhet: 6 000 kronor

Villa: fin i månaden
Att bo i bostadsrätt: 11 000 kronor
2 Lägenhet: 1,5 miljoner
Villa: 3,7 miljoner imånaden
2 F Gör 3 egna exempel därni jämför olika saker. Läs upp för klassen.
G Skriv frågor som jämför två klasskamrater och fråga varandra.

Exempel:
— Vem ärlängst, Irina eller Sofi?

— Vem pratar mest, Eric eller Sebastian? ÖB 17:1
äv H Gå runt i klassrummet och frågaalla hur de bor. Dufår baraställa ja/nej-frågor,

t.ex. — Är du sambo? Ropa ”bingo” när du hartre i rad. Hitta någon som...
I
... bor i studentrum. ... har en stor tomt. . är sambo.
Namn: Namn os Nama
... bori en trea. ... är mambo. .. har två sovrum.
Namn: Nam ooo. Namn:
... bor i andra hand. «.. bori villa. .. bori förort.
Namn: k —
180 =» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gätlande avtal.
2 Att bo i stan eller på landet?
&: A Vilket är bäst, att bo i stan eller på landet? Arbeta tillsammans med paret
- bredvid. Ett par skriver en lista med fördelar med att bo i stan och nackdelar
medatt bo på landet. Det andra paret skriver en lista med fördelar med att
bo på landet och nackdelar medatt bo i stan.
Exempel:
2 LISTAN PÅ LANDET
2 Fördelar Nackdelar
oootman bor nära restauranger, — det är mycket arbete med villa
|A TEATrAROSM: och trädgård t.ex. reparationer och
RR gräsklippning
=
B Diskutera med paret bredvid om manskaboi stan eller på landet. Ett par
tyckeratt det är bättre att bo i stan, det andra paret tycker att det är bättre
att bo på landet.
C Välj ett av ämnenahär nedanför och förbered en diskussion på samma

sätt som i A-B.
» Vara mamboellerflytta hemifrån tidigt?

» Bo i studentrum eller dela lägenhet med andra?
» Köpaett renoveringsobjekteller ett nytt hus/en ny lägenhet?
» Att boi villa eller i lägenhet?
» Att hyra eller köpa bostad?
e& D Läs igenom påståendena. Lyssna sedan ochskriv (rätt) eller F (fel). [PEN
1 Roine och hans sambo haren hyreslägenhet.

Debori en fyra. —
MM
Roine och hans samboharinte barn.

NOÖMWEBKW
Lena och hennes man ska bygga en swimmingpooli år. —

Lenaälskar trädgårdsarbete. —
Olle studerarpå universitetet.
Hanvill bo hossina föräldrar.
Pernilla flyttar ofta.
&v
Cecilia och hennes samboborpå landet.

0
Detär dyrare att köpa husbåt än villa.

OO
-
4 Lägenhetsvisning
Rolf och Annikaär på vägtill en lägenhetsvis-
ning. De harsett en annons som serintressant ut.
Mäcklaren står i dörren och hälsar välkom-
menochdelar ut prospekttill alla som kommer.
Honser sympatisk ut. Annika ställer några
frågor om lägenheten och föreningen. Mäklaren
Storgatan 36, 4 tr
berättar att föreningen har bra ekonomi. Det
Vackeroch välplanerad lägenhet,
låter bra. Annika bläddrari prospektet. fyra rum
& kök med fin utsikt. Nyrenoverat
kök och
Säljarna har städat jättemycketför att lägen- badrum, vackra trägolv och balkong.
Hiss
och källarförråd finns. Lugn gata, nyre
hetenska se fin ut. Det hänger enkristallkrona rad fastighet med mysig innergård.
nove-
i hallen. Detsitter några svartvita fotografier på

Byggår: 1909
väggen i vardagsrummet. Detligger en färgglad Bostadstyp: Bostadsrättslägenhet
filt och massor av kuddari soffan och bakom Boarea: 93 m?
Antal rum: 4 rum
soffan står det en dyr designlampa. Allt ser Avgift/månad: 2782 kr/mån
perfekt ut. ”Så här fint blir det inte om vi flyttar Acceptpris: 4490 000 kr
in här”, tänker Rolf. En nackdelär att balkongen

är liten. Köketär nytt och fräscht, men Rolf och Annika
gillar det inte. En fördel är att lägenheten ligger fem minuterfrån Rolfs jobb.
Det är mycket folk på visningen. Den här lägenheten verkar populär. När de
ska gå frågar mäklaren om Annika och Rolf är intresserade av lägenheten och
om devill lägga ett bud. Rolf och Annika svarar att de måste fundera lite men de
skriver upp sig på en lista. På vägen ut ser de några grannar. De ser trevliga ut.
182 +» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällandeavtal.
2 A Välj prepositioner ur rutan och skriv dem där de passar in. Ni kan använda
sammapreposition flera gånger. Ibland finnsolika alternativ.
: mittemot bredvid till höger om på till vänster om

: ovanför mellan ... och under i
Detligger en matta golvet soffbordet.

Soffbordet står — mattan.
Det hängeren tavla på väggen, — soffan.
Detstår ett skrivbord soffan bokhyllan.
Bokhyllamsstår --- fo > skrivbordet.
Skrivbordet står 7 bokhyllan.
Detstår en teve soffan, hörnet.
Det finns många böcker — bokhyllan.
Detsitter en hylla väggen skrivbordet.
10 Det står en radio — hyllan.
JV Det hänger enlampa oo taket.
12 Det står en krukväxt — fönstret.
13 Detligger en tidning — soffbordet.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal, KAPITEL 17 «+ 183
sÖ Detsitter några svartvita fotografier på väggen Verbför position: sitter/ligger/står
i vardagsrummet. Det ligger en färgglad filt och om saker
massor av kuddar i soffan och bakom soffan står Det + verb + substantiv i
det en dyr designlampa. obestämdform = presentering
Det står att huset är byggt 1909.

...lägenheten ligger fem minuter från Rolfs jobb
Står om text. Ligger om geografi.
&: B Säg verbensitt, ligg, stå i rätt form där de passarin.
1 Det... en gammal matta i hallen. 5 Det... en filt på sängen.

2 Det... ett kylskåp i köket. 6 Det... en tidtabell på väggen
3 Det... ett vykort på kylskåpet. vid dörren.
4 Det... en golvlampavid soffan. ÖB 17:2-3
Hon ser sympatisk ut. Partikelverb med adjektiv:

De 'ser trevliga ut. Ser + adjektiv + ut
C Säg meningar medse ut. Repeteraförst alla former av verbet se.

Exempel:
Igermina — Igår såg minaelevertrötta ut.

elever/trött
1 Idag/Petra/glad 4 Det/konstig
2 Denhär veckan/ Huset i annonsen/

Nils/irriterad tråkig
3 Förra året/Maria ö De här böckerna/ ÖB 17:4

och Isabel/sjuk intressant
D Titta igen på Lägenhetsvisning. Tycker ni att Annika och Rolf ska köpa
lägenheten? Varför/varför inte?
184 =» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal.
5 Flytta ihop
A Skriv rätt siffra vid varje bild.
1 en vägg 6 en matta 11 en golvlampa 16 en stol

2 ett matbord 7 en taklampa 12 en gardin 17 ett tak
3 ett golv 8 ett soffbord 13 en soffa 18 ett fönster
4 en skrivbordslampa 9 ett skrivbord 14 en fåtölj 19 en öppen spis
5 ett skåp 10 en bokhylla 15 en tavla 20 en krukväxt
å: B Vilka saker har mani de olika rummen? Berätta för varandra.
ett sovrum ett badrum en hall ett arbetsrum

en tvättstuga ett kök en toalett ett vardagsrum
Exempel:
—- I sovrummethar man en säng...
Mansäger: i rummet(och i köket, i hallen o.s.v.),

menpå toaletten.
2 C Du och din partnerskaflytta ihop. Diskutera hur er drömlägenhetskaseut.

Rita den på ett papper.
D Titta på er ritning. Diskutera vilka färger och möblernivill ha. Rita in

möblernai lägenheten.
E Presentera er lägenhet för paret bredvid.
e F Lyssna på orden här nedanför. Hur många stavelser har de? [FE
Exempel:
idé= 2
1 gardin: 2 3 verkligen: — 5 perfekt:

2 absolut: — 4 föräldrar: — 6 betalar: =
7 toalett: — 10 arbetsrummet: oo 13 badrum: =
8 skrivbordslampa: — 11 möblerna: — 14 kanske:
9 matta: — 12 soffbord: EE
G Lyssna igen och säg ordeni F. Vilken kategori ska de vara i?

— långstavelse, v kort stavelse
1 —u 4 —uUu 7 —-U—U
2 U— 5 U—U
gardin
3 UU— 6 ——
H Lyssna igen. Är det lång vokal eller lång konsonant? Stryk under. ÖB 17: 5-8
Skriv en text om ditt drömboende. Använd texten här nedanför som

inspiration.
Mitt drömboende
Så här ser mitt drömboendeut. Det är en lägenhet, en sexa, mitt i stan vid en
park. Lägenheten har en stor balkong mot parken och många fönster, så den
är jätteljus och luftig. Den har två sovrum, ett enormt bibliotek och en hemma-
bio.1 mitt sovrum har jag...
1 Fikapaus på jobbet
- Du Cathrine, vad är det här för något?! RR)
- Det är vår nya kaffeapparat. Den kan görariktig kafte latte.
- Härligt! Mmm,vad gott! Hur var din helg då?
—- Jo, den var bra. Viåkteuttill landet och krattade löv och tog upp båten och så.
—- Oj, det låter jobbigt!
—- Ja, menvi pratade och haderiktigt trevligt. Och det var ju fint väder. Men, vad
gjorde ni då?
- Tja, vad gjordevi...? Vi gick runt på stan och tittade på soffor. Vi är lite trötta
på vår röda soffa. Förresten Cathrine, ska inte din dotter Jenny flytta hemifrån
snart?
—- Jo. Jag vet inte om du harträffat Jennys nya kille Gordon? De har köpten liten
lägenhettillsammans.
—- Vad kul! Nej, jag harinte träffat honom. Men du, de kanskevill ha vår soffa?
—- Ja, kanske det. Hur mycketvill ni ha för den?
— Äsch, ingenting. Jag är bara glad om någonvill ha den.
—- Vad snällt! Apropå ingenting, såg du den nya teveserien som började igår?
—- Nej, den missadejag. Var den bra?
—- Ja, otroligt spännande! Den handlar om en agent som (...) Jaha, då var det dags.
& Vanliga reduktioner och förändringar 2)
aldrig med til
alltid mig/dig/sig [mej/dej/sej] vad
att + infinitiv [å] morgon var
de/dem [dåm/råm] mycker vid
det [de/re] någon/något/några vilken/t/a [viken/t/a]
hur [nån/nå(t)/nåra]l är [e]
idag och[å] pratade(suffix i verb
jag sedan [sen] grupp 1 uttalas inte) [prata]
A Lyssna på Fikapaus på jobbet igen. Vilka reduktioner och förändringar

kan du höra? Markerai texten.
& B Ta en fikapaus ni också och småprata. Försök att hålla igång samtalet så
länge som möjligt. Välj teman ur rutanatt prata om.
kaffet vädret helgen semestern husdjur: hundar/katter/fåglar

nyheter en film en bok shopping köpa huseller lägenhet
ett teveprogram eller en teveserie
Kaffe
Svenskar är ett kaffedrickandefolk. I genomsnitt dricker svensken 3-4 koppar kaffe per
dag. I Europa är det bara Finland och Norge som har större kaffekonsumtion. Av allt
kaffe svenskarna dricker är bara 14 procent ekologiskt, men den siffran ökar varje år.
På många svenska arbetsplatser är det vanligt med fikapauser. Enligt en undersökning
fikar man i genomsnitt 1,6 gånger per dag på jobbet och varje fika är 13 minuter lång.
Källa: European Coffe Federation (2012), Fikarapporten (2012)
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällandeavtal. KAPITEL 18 » 189
é2 C Läs påståendena här nedanför. Gissa om deärrätt eller fel. Skriv R eller EF.”
1 Mänfikar oftare än kvinnor.

Av kvinnornasäger 75 procent att de helst pratar om relationer när de fikar. —
NM
Av kvinnornasäger 1 procentatt de helst pratar om sport.

WW
Av männensäger 48 96 att de helst pratar om sport.

BB
Nyheter och samhällsfrågor är populärast att prata om underfikat.

un
D Fråga varandra.
» Dricker man mycket kaffe i ditt land?
Hur mycket kaffe eller te dricker du?
Ärdet vanligt med fikapausereller andra pauser på jobbeti ditt land?
Vad pratar du helst om när du fikar/tar paus?
» Vad är bra/dåligt med fikapauser på jobbet, tycker du?
Andel koffeinfritt kaffe Andel snabbkaffe Mjölk eller inte mjölk

av Sveriges kaffeimport av Sveriges kaffeimport i kaffet
EH Koffeinfritt IH Snabbkaffe H Dricker kaffe med mjölk

= Med koffein = Annat kaffe = Drickerkaffe utan mjölk
Källa: European Coffee Federation (2012), Arlafoodservice (2013)
& E Prata om statistiken.

Exempel:
— Mindre än en procent av allt kaffe som Sverige importerar är koffeinfritt.
(Z1L0Z) uDOddesex!d:ellex 4 S (96 Fl JEAS 11) dv 'Y€'(96 SL ALAS RI) d ZY Lx
2 Så funkar det
3 A Välj apparat ur rutan och skriv på rätt rad. En blir över.
en kopieringsmaskin en kortläsare en dator en projektor en kaffebryggare
[FED
När du kommer På Mo Ta den här gråa kabeln som sitter
rgonen, måste
du sätta på den dir
ekt. Annars blir
i väggen och koppla in i en matchande
mångasura. Gör alltid port på din dator. Om du inte har en PC
två kannor. Du
häller i här upp till de behöver du en adapter. Du kan låna en
n här lilla mar-
keringen. Sedan tar adapter hos vaktmästaren.
du 12 skopor per
kanna. Du sätter på Sätt på apparaten med fjärrkontrol-
här. Tryck på den
gula knappen. Tänk len och vänta en stund. Det kan ta 30
På att det finns
en timerhär på vägg sekunder innan bilden kommer. Glöm
en också.
inte att stänga av apparaten när du är
färdig.
| 2
Tryck in din kod och tryck sedan på Om du kommer först på morgonen

den gröna knappen. Om du vill ha måste du trycka en kod. Koden får du
dubbelsidigt trycker du på den gula från IT-avdelningen. Sedan behöver
du bara dra kortet. På kvällen, om du
knappen. Om detblir stopp måste du
ringa till receptionen. Gör inget själv. är sist, måste du trycka en annan kod.
Detblir bara mer problem. Fyll på Omdu trycker fel kod eller har dörren
papper om dettar slut. öppen merän en halv minut går
larmet.
3 4
vår nya kaffeapparat Adjektiv: bestämd form
Jennys nya kille
den här gråa kabeln
den gula knappen
SPECIAL:
den här lilla markeringen
Titta på adjektiven i rutan här ovanför. Vilken bokstav slutar adjektiv i bestämd
form på? Titta på substantiven i fokusrutan. Är de i obestämdeller bestämd
form?
Stryk underalla fraser med adjektiv och substantiv i Fikapaus på jobbet och Så
funkar det. Är adjektiven och substantiven i bestämd eller obestämd form?
Kombinera. Dra streck.
den/det/de här/där + a bestämt adjektiv + obestämt substantiv

possessivt pronomen/genitiv + b obestämt adjektiv + obestämt substantiv
en/ett/många/ingen + c bestämt adjektiv + bestämt substantiv
| ÖB 18:1-2
€ Lyssna på telefonsamtalet. Prata med varandra. Vad händer under samtalet? DD)
Lyssnaigen och svara på frågorna.
1 Vad har mannenför telefonnummer?
2 Varför ringer han?
3 Vilkensiffra ska man tryckaför övriga frågor?
4 Vilket alternativ väljer han?
5 Vilken plats har han i kön?
3 Tillbaka vid skrivbordet
Anders och Cathrinegårtillbakatill sina arbetsplatser efter fikapausen. Cathrine GD)
vill diskutera några saker med Anders, men hansägeratt han måste ringa några
viktiga samtal först. Han slår in ett nummer och börjar prata med någon.
= Anders: Hej, jag skulle vilja beställa tid för klippning hos Rebecca. ... Onsdagen
den 24? Nja, det passar inte så bra. ... Okej. Klockan fem? Detblir bra. ... Anders
Lundén. ... 0781 33 96 48.... Tack för det. Hej då.
Cathrine frågar Anders om de kan prata nu, men han svarar att han måste ringa
några samtaltill. Cathrine suckar och väntar.
FR Anders: Hej, Anders Lundénheterjag. Jo, det är så att min dotter har förloratsitt
f lånekort. Och nu undrar jag hur vi gör. ... Mmm,jag förstår. ... Jaha... Då säger jagtill
henne att fixa det.... Ja, självklart. Stort tack för hjälpen!
Cathrine försöker få kontakt med Anders, men hanärinte färdig ännu.
TT Anders: Hej, vad bra! Har du tid en minut? ... Jo, jag har tittat på det där hotellet
i Barcelona igen. Ska vi inte bokadeti alla fall? ... Jo, kanske det. Men det ingår ju
frukost också. ... Jo, jo, men det ligger ju centralt och ... Okej, vi kan prata mer om
detikväll då. ... Jag med! Puss puss.
Cathrinegårtill fikarummetför att hämta en kopp kaffe. Hon tänker att Anders
kanskeär klar med sina samtal när hon kommertillbaka. Det är haninte.
& Anders: Ja, hej, det här är Anders Lundén. Roberts pappa. Förlåt att jag inte har ringt
tillbaka tidigare. Har det hänt något? ... Jaha, oj då. Det var inte bra. ... Mmm... Nej,
absolutinte... Nej, han brukar alltid... Jaha, ja... Ja, det är klart att vi ska göra ... Jag
ska prata med honom ikv ... Mmm,det förstår jag...
Cathrine ger upp. Hon sätter på sin senaste spellista på telefonen, tar på sig
hörlurarna och börjar jobba.
äA Titta på Anders fyra telefonsamtal. Vilka ringer hantill, tror ni? Motivera.
B Funderaen stund på vad de pratar om. Skriv nyckelord för den andra
personensrepliker.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällandeavtal. KAPITEL 18 » 193
C Person A är Anders och person B är personen som Anders pratar med.
Improvisera de olika telefonsamtalen med hjälp av nyckelorden från B.
2 D Läs texten här nedanför och placera meningarna a-e på rätt plats.
a Han köpte en sportbil och träffade olika tjejer, men livet blev inte bättre.
b Istället för att betala för musiken laddade många ner den gratis på olika
olagliga sajter.
c Hanträffade Martin Lorentzon, som också hade tjänat mycket pengar på
IT-företag.
d När han var14 år startade hansitt första företag.
e Musik, datorer och internetvar viktigare för honom än skolarbetet.
Året var 2008. Efter flera år av hårt arbete var det äntligen dags. Daniel Ek och
) GD)
Martin Lorentzonlanserade sitt företag Spotify.
På den tiden hade musikindustrin stora problem. Folk köpte inte CD-skivor
lika mycket som förut. 1 Med Spotify kunde man lyssna på strömmad musik
överinternet. Gratis och lagligt. Det blev en stor succé och Spotify har inspirerat
mångaandra företag.
Daniel Ek växte upp i Stockholmsförorten Rågsved. Redan som 4-åring lärde
han sig att spela gitarr och han blev snart intresserad av datorer också. När han
gick i skolan började han bygga datorer, lära sig programmering och göra webb-
sidor. Olika företag kontaktade Daniel och ville ha hans hjälp. 2 — Han lärde
några skolkompisar HTML-programmering så att de kunde jobbatillsammans
med honom. Daniel gick ut gymnasiet, men hans betyg var inte så bra.3 —
Senarestartade han flera internetbolag som gick bra och han tjänade mycket
pengar. Efter skolan började han på KTH, men hoppade av ganska snart. Ett
par år senare sålde han sina företag och blev miljonär. Daniel var en musik- och
datanörd och han hadealltid känt sig lite utanför. När han blevrik trodde han att
han skulle bli lyckligare och mer populär bland tjejer. 4 — Han blev depri-
merad och tänkte mycketpåsitt liv. Vem var han? Vad ville han göra? Till slut
bestämdehan sig för att kombinera det han tyckte mest om: musik och teknik.
5 — Tillsammans började de arbeta med det projekt som sedan blev Spotify. =
Källor: Sommar i P1 (2012), Chef (2012), SvD (jan 2012)
3 E Vilken rubrik passar bästtill texten här ovanför?

Pengar är den största lyckan
En ung IT-entreprenör
Utbildning öppnaralla dörrar
4 I telefon
1 — Personalavdelningen, det här är Ulla Jakobsson. GD)
— Hej, jag söker Maria Danielsson.
—- Vem kan jag hälsa från?
— Leif Gustavsson från supporten.
—- Ett ögonblick. ... Jag får inget svar där. Kanjag ta ett
meddelande?
—- Ja, be henneringa mig. Hon har mitt nummer.
— Detskajag göra.
—- Tack och hej.
—- Hej då.
2 —- Välkommentill Dentalab. Hur kanjag hjälp till?

—- Hej, mitt namn är Gustav Andersson.Jag skulle vilja
tala med Gunilla Berg.
—- Var god dröj. (...) Honsitter i telefon. Vill du vänta?
— Nej tack. Jag återkommer.
— Okej.
3 -— Roger Nilsson, ekonomiavdelningen.

- Eh,harjag inte kommit till Snabba Klipp?
— Nej, det här är ekonomiavdelningen på IT-Nu.
— Jaha, oj, då har jag ringt fel. Ursäkta.
- Ingenfara.
3 A Titta på de informella telefonfraserna här nedanför. Hur kan man säga

sammasak på ett mer formellt sätt?
1 — Är Kalle där?
2 — Jag ringerlite senare.
3 - Hej, det är Stina.
4 —- Väntalite.
5 — Ska jag hälsa något?
Mobiltelefonen
Smarta telefoner har på bara några år blivit mycket populära i Sverige. Av de 3,3
miljoner svenskar som köpte en mobil år 2006 valde 288000 en smarttelefon. År 2013
köpte 3,3 miljoner svenskar en smart telefon, medan 400 000 valde en vanlig mobil.
Källa: ElektronikBranschen (2013)
Antal i 1000-tal
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0 År
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Mobilförsäljning m===== Försäljning av smarta telefoner ——
ec B Lyssna flera gånger och kryssa förrätt alternativ.
1 Bengt kan inte ta samtalet för 2 Siv ger sitt telefonnummer

CO han sitter i telefon. CJ trots att hon vet att Bengt hardet.
CJ han är på ett möte. CO eftersom Bengt inte har det.
CJ han är på en tandklinik. OC eftersom Nils ber om det.
Så här skrev Nils till Bengt:
C Lyssna på två personer som lämnar ett meddelande. (GD)
D Lyssna igen och anteckna viktig information.
2 E Skriv de två meddelandena.
» Vem ska de kontakta? » Vad harpersonenförtelelefon-

« Varför ska de kontakta personen? nummer/epostadress?
« Hur de ska kontakta personen? » När ska de kontakta personen?
Exempel:
— Annette! |
= vf Lundin har ringt. tan vill... j
ESR TE
5.0 d 5550 86.056 00.00 0 5:00 6 5:0.0.0 5 5-0
När man skriver mejltill sina kollegor på en arbetsplats ska man tänka på att skriva
kort och enkelt. Välj ett av ämnenai rutan och skriv ett mejltill en kollega. Använd
mejlet här nedanför som inspiration.
Till: (anneliosnabbaklipp.nu I Ämne: (Hemma medsjukt barn ) Skicka:
Hej Anneli!
Nora är sjuk, så jag måste vabba idag. Vi har ju ett möte klockan två. Kan vi ta
det samma tid på måndag i nästa veckai stället?
Hälsningar
Mats
Kan inte komma på mötet Ta en AW på fredag Behövervara ledig på torsdag Ärsjuk

1 Kroppen
A Kombinera. Skriv rätt bokstav vid varje kroppsdel.
1 en arm — MH etthuvaud — 21 en mage oo

2 ett öga — 12 en rygg — 22 ett bröst oo
3 ennavel. — 13 en höft — 23 ettöra oo
4 enmidja — 14 enarmbåge — 24 en axel oo
5 en häl — 15 en hand — 25 (ett) hår a
6 en hals — 16 en fot — 26 en kind —
7 ennacke — 17 en näsa — 27 ett ögonbryn oo
8 ett knä — 18 ett finger — 28 en rumpa/en stjärt —
9 en vad — 19 ettlår —
10 en mun — 20 en haka
år B Öva kroppsdelar. En sägertill exempel: — Peka på ett öra. Den andra pekar
på örat.
C Testa ersjälva eller tävla mot de andra i klassen. Rita en människa och skriv så
många kroppsdelar ni kan (utan att titta i boken).
2 Hos doktorn
- Hej, Johan Lundman. Välkommen.Varsågod GD)
ochsitt. Hur kan jag hjälpa dig?
—- Jo, det är så att jag ofta har ont i huvudet.
—- Jaha. Hurlänge har du haft huvudvärk?
— Jag har haft ont i huvudet i flera månader nu.
— Hardu ontvarje dag?
— Nej, men kanske varannaneller var tredje dag.
- Hmm.Tar du någon medicin?
- Ja, det gör jag. Jag brukar ta huvudvärks-
tabletter. Två, tre tabletter om dagen ibland.
= Tycker duatt tabletterna hjälper?
- Ja, det görde.
—- Sover du bra?
—- Förlåt, vad sa du?
- Hursover du?
— Så där faktiskt. Ibland har jag svårt att somna på kvällarna.
- Vad gör du då?
- Då ligger jag och läser en stund. Ibland går jag upp och dricker en kopp te.
- Dricker du mycket kaffe eller te?
— Nej, det gör jag inte. Ungefär 2-3 koppar om dagen.
—- Röker du?
—- Nej, det gör jag inte. Men jag snusar enheldel.
- Mmm. Motionerar du?
— Ja, det gör jag. Jag brukar springa ett par gånger i veckan.
- Arbetar du?
- Ja, det görjag. Jag är croupierpå ett kasino.
- Är detinte ett stressigt arbete?
—- Jo, det är det. Man måste vara superkoncentrerad hela tiden.
- Kan du kopplaav när du ärledig, då?
—- Nej, det kan jag inte. På fritiden är jag hockeytränare. Så det är fullt upp kan
man säga.
- Hmm.Jag ska ta några prover på dig. Men jag misstänker att huvudvärken
berorpå stress. Ska du ha semester snart?
- Ja, det ska jag. Om två veckor skajag resa till Maldiverna och dyka.
- Detlåter bra. Väntatills du kommer hem igen och se om huvudvärken blir
bättre. Om deninte blir bättre kan du kommatillbakahit.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjudenenligt lag och gällande avtal. KAPITEL 19 «+ 199
- Motionerar du? - Ja, gör Kortsvar
(= Ja, jag motionerar.)
—- Dricker du mycket kaffe? -— Nej,

(= Nej, jag dricker inte mycketkaffe.)
— Ska du ha semester snart? — Ja, ska
(= Ja, jag ska ha semester snart.)
å A Kombinerafråga och svar. Drastreck.
1 —- Är du trött? a Nej, det gör jag inte.

2 - Har du barn? b -—-Ja, det kan jag.
3 - Kan du kommaklockan sju? c -Ja, det ska jag
4 — Ska du åkatill Maldiverna? d Jo, detvill jag.
5 —- Brukar du motionera mycket? e -—-Ja, det är jag.
6 - Vill du inte sluta röka? f — Nej, det brukar jag inte.
7 — Gillar du att läsa? g -Ja, det har jag.
Titta igen på frågorna och svaren i A. Hur svarar man med kortsvar? (Tips: vad
&«
är det för verb i frågan och i svaret? Hur börjar svaret? Hurslutar svaret?)
Intervjua varandra. Ställ ja/nej-frågor. Svara med kortsvar.

Ac
Exempel:
— Röker du?
— Ja, det gör jag./Nej, det gör jag inte.
D Sitt i grupper omtreeller fyra personer. En i gruppen tänker på en person.
Deandraska ställa ja/nej-frågor om personen och sedan gissa vem detär.
Exempel:
—- Är det en man? — Nej, det är hon inte.
—- Nej, det är det inte. — Är hon...
= Ärhon politiker?
E Tänk på en person som inte längre lever. Fråga och svara som i D, men använd
preteritum.
Exempel:
— Var det en man? — Var hon en... ÖB 19:1
— Nej, det var det inte.
20 Ungefär 2-3 koppar om dagen. Tidsprepositioner för frekvens

Jag brukar springa ett par gånger Ö veckan. (Svarar på frågan: Hur ofta?)
F Intervjua varandra. Fråga:
Hur ofta dricker du kaffe? Hurofta gör du läxorna?

Hurofta tänker du på ...? Hurofta städar du badrummet?
Hurofta lyssnar du på svensk musik? Hurofta blir du arg? o.s.v.
Exempel:
- Hur ofta dricker du kaffe?

— En gång om dagen. ÖB 19:2
- Har du ont varje dag? Uttryck för frekvens
- Nej, men varannan eller tredje dag. (Hur ofta?)
G Intervjua varandra. Fråga:
Hurofta firar du jul/din födelsedag?

Hurofta tränar du?
Hurofta betalar du räkningar? o.s.v.
ÖB 19:3
& I obetonatord efter vokal uttalas d ofta som r.

Detär vanligt i pronomen (du, din, den, det, de
O.S.V.).
Mendetär inte så i hela Sverige. Lyssna hur
folk pratar där du är.
H Här är några fraser ur dialogen Hos doktorn. De är skrivna som man

uttalar dem. Hitta fraserna i dialogen. Stryk under.
1 [deere] 4 [görudå] 7 [tarunån]
2 [degörom] 5 [hulängeharu] 8 [tyckeru]
3 [drickeru] 6 [närue] 9 [vasaru]
3 Hur mår du?
A Kombinera fraserna. Dra streck.
1 Mårduilla? a Sätt dig i soffan och vilalite.

2 Jag har feber, så jag måste nog gå hem. bb Ja,lite. 38,0.
3 Gör det ont här? c Vad jobbigt. Har du tagit din
4 Jag svettas jättemycket. astmamedicin idag?
5 Det är svårt att andas. d Ja, jag tror att jag måste kräkas.
6 Jag är yr. e Kommerdet upp slem också?
7 Usch, jag har så ont i huvudet. f Så där. Jag harlite ont i magen.
8 Hardu feber? g Jag skriver utett nytt recept. Du
9 Har du ringt vårdcentralen? kan hämta ut den på apoteket.
10. Hur mår du? h Ja, men det var upptaget hela tiden.
11 Jag hostar jättemycket. i Oj då. Du kanske har feber?
12 Min blodtrycksmedicinär slut. j Stackare. Krya på dig!
k Här, ta en huvudvärkstablett.
I Aj! Ja, det gör jätteont!
( B Läs igenom meningarna här nedanför. Lyssna och kryssa för rätt alternativ. GD)
1 Martin har 4 Madeleine
OC ont i kroppen och i halsen. OJ vill gärna hjälpa Martin.
OC ont i huvudet och halsen. OC tycker synd om Martin.
CO ont i huvudet och magen. OJ ärlite irriterad på Martin.
2 Martin vill att Madeleine ska hämta 5 Martin har
0 boken Hemmadoktorn. CO 36,2 grader.
CO febertermometern. Cd 36,7 grader.
CO hostmedicin. [7 36,9 grader.
3 Martin tror att han har 6 Martin går... till doktorn.
CJ en förkylning. OC aldrig
CO en hjärntumör. Od ofta
CO migrän. CO sällan
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt tag och gällande avtal. KAPITEL 19 «+ 203
2 C Gåtill doktorn. En person agerar läkare, den andra är patient. Patienten väljer
ett eller flera symtom. Användfraser från Hos doktorn och Hur mår du?. Läkaren
ställer frågor och ger patienten diagnos och råd.
D Berätta för resten av klassen om läkarbesöket. Använd preteritum.
4 Frågor och svar
GD)
: med honom när han åkerpå sina resor.
: Tyvärrär jag väldigt rädd för fåglar, så
: det är ingetalternativ. Jag har börjat
: sova dåligt och drömmer mardrömmar
: om fåglar. Hurska jag göra föratt få till-
IaLcle NA NaTa TE) : baka minkille? Eller ska jag göra slut?
Skrivtill vår relationsexpert Annika : /Fågelhatare
Sundberg och fråga om livet, identitet
och relationer. Kära Fågelhatare!
: Duskriveratt din pojkvän lägger myck-
Hjälp mig Annika! : et tid på sitt nya intresse, fåglar. Du skri-
Jag och min pojkvänharvarit ihop i tre : ver också att du är rädd för fåglar själv.
år. Vi harlevt ett lugnt liv med teve- : Jag förstår att det är en svårsituation,
kvällar och skogspromenader. Men : menjag tyckeratt du ska tänka positivt.
plötsligt har min kille blivit intresserad : Vargladatt din kille harhittat en ny
av fåglar. Han går upp supertidigt på : hobby. Och prata lugnt med honom
helgmorgnarna och åker iväg ochtittar i och berätta hur du känner. Föreslå att ni
på fåglar med sina nya fågelkompisar. i ska göra fler saker tillsammans. Kanske
När han är hemmasitter han bara och : kannihafågelfri tid, alltså tider då din
läser om fåglar och planerar fågelresor. : pojkvän gör andra saker änatttitta på
Du kanske undrarvarför jag inte åker : eller prata om fåglar. Och du kanske kan
: hitta en egen hobbyatt hålla på med?
Du ska tänka : Livetär fullt av spännande upplevelser!
: Lyckatill!
positivt.
: /Annika
204 « RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal,
4a
Han går upp 'supertidigt... Adverb

| menjag tyckeratt du ska tänka "positivt.
Och prata lugnt med honom...
| && A Stryk under adverben i meningarna.

| 1 Den nya medicinen smakarstarkt.
2 Om man får en infarkt måste man åka snabbttill sjukhuset.
3 Tiden går långsamt när man ärsjuk.
4 Personer som soverdåligt kan få sömntabletter.
5 Om manhar magproblem ska man äta långsamt. ÖB 19:4
2 B Skriv till Annika Sundberg och berätta om ett problem. Använddin fantasi.
Byt brev med någoni klassen. ÖB
19:5-10
Öböb6bB66b6b66E666GG68G666068056600G
Skriv ett svar på din kompis brev. Tänk att du är Annika Sundberg.
1 Dagens notiser
3 A Kombinera rubrik och underrubrik. Dra streck.
Mirakel ”Viär nöjda med oavgjort!”

-V
Räntan går upp Öl stället för vatten

(OHSAS
WIEN
Snökaos på E6 Taxitomtarna är redo

Arbetslösheten går ner Många jobb för ekonomer
BI
1-1 mellan DIF och AIK Så gör du med bostadslånen

NOU
Arbetslös vann på Lotto ”Nureserjag bort!”

Hjälp för stressade familjer i jul Seriekrock —- 10 skadade
B Prova att läsa notiserna här nedanför utan ordbok. Du behöverinte förstå allt. (38)
1
Enligtsiffror från Arbetsförmedlingen sjun- Speciellt för ekonomerser framtiden ljus ut.
ker arbetslösheten. Idag har Sverige 23567 I gruppen civilekonomerär bara 2,1 procent
färre arbetslösa än samma tid förra året. arbetslösa.
Riksbanken meddelade på måndagen att Igår inträffade en trafikolycka på E6:an mel-
man höjer räntan med 0,25 procent. Olof lan Malmöoch Vellinge. Enbilist körde in i
Svensson, chefsekonom, på Odenbanken sä- bilen framför och en seriekrock blev resul-
ger att han inte är förvånad. tatet. Totalt 10 bilar krockade. Ingen person
- Vi har väntat länge på en höjning. Rän- blev allvarligt skadad. Snöovädret i södra
tan harlegat på rekordlåga nivåer under en Sverige har orsakat många problem trafiken.
lång tid och inflationen börjar stiga. Polisen uppmanar folk att köra försiktigt.
För den som harlån på lägenheteller villa är
det en viktig nyhet. Lånenblir förstås dyrare.
Bör manbindalånen?
- Den som har små marginaler bör kan-
ske göra det, säger Janet Brown på Stock-
holmsbanken.
Julen 2010 ringde en desperat mamma
till TaxiNu och frågade om de inte hade
en jultomte som kunde komma och dela
ut klapparna. Det blev starten för taxi-
bolagets tomteservice. Nu har bolaget 25
specialutbildade chaufförer som ska agera
Matchen mellan DIF och AIK började bra.
tomte påjulafton.
DIF gick ut hårt och gjorde mål efter bara — Viär glada att kunna hjälpa alla famil-
tre minuter. AIK kontrade 19 minuter in
jer som inte har någon egen tomte, säger
i matchen. Efter det hände inte mycket. Trots Linda Jacobsson på TaxiNu.
bra publikstöd slutade matchen oavgjort.
En mycket glad man från Arvika är på väg

Igår kväll hände något mycket konstigt hos till Bahamas. Gunnar Andersson har aldrig
Ulla-Britt Olsson i Lidköping. När hon vred tidigare vunnit på Lotto, men igår hände
på kranen kom öli stället för vatten. det. Gunnar vannstorvinsten - 7 miljoner
—- Jag troddeatt jag var i himlen, säger hon. kronor. Pengarna ska han användatill att
Ulla-Britt har en pub som granne. Ingen betala lån ochtill att köpa en ny bil. Kom-
vet riktigt hur detta kunde hända, men kan- merhanattfortsätta jobba, då?
ske hade någon kopplat slangarnafel. Idag är — Nej, nu ska jag ta det lugnt och vara med
vattnettillbaka. mina barnbarn, säger Gunnar.
C Skriv rätt rubrik på artiklarna. Välj bland rubrikerna från A.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. KAPITEL 20 +» 207
D Läs artiklarna igen. Använd en ordbok ochslå upp de ord duinte förstår.
E Titta på en tidningssida eller på en dagstidning på Internet. Vad förstår ni?
2 Nyheterpå radio
3 A Kombinera ord ochfraser. Drastreck.
a pengar som manbetalartill banken för att låna

1 demonstrerar
5 a pengar
2
ene b möjlighet att något farligt eller dåligt händer
3 renoverar i å d
c hur många som inte har jobb
4 märker eg 3
d får problem med något
5 bevi
FRA e t.ex. ett hus, ett slott eller en kyrka
6 en risk SER
f ser eller hör något
7 drabbas : ISAR 3
g visar att man är missnöjd med något
8 (en) ränta E SER
h visar att något är sant
9 (en) arbetslöshet
lagar och gör i ordning, t.ex. ett gammalt hus
e B Läs meningarna. Lyssna sedan flera gånger på nyheterna. Vilket alternativ GD)
sammanfattar de olika nyheterna? Kryssaför rätt alternativ.
Nyhet 1
CJ En ny restaurang är mycket populär.
(3 Manska renovera en gammal restaurang.
Cd Manskariva en gammalrestaurang.
Nyhet 2
CJ En banktjänsteman stal pengar från kunder.
[I Många svenskar har pengarna i madrassen.
CJ En ny bank öppnar på Odengatan.
Nyhet 3
[] Läkare rekommenderaratt vi dricker mervin.
[] Vinkonsumtionen har ökat med 20 procenti år.
CO Vin är bra för hälsan.
C Lyssna på ekonominyheterna. Skriv sedan desiffror du hör. CD)
1 Börsen har gått upp —946 4 Räntan ligger på —AK

2 Euron står i 5 Arbetslösheten ligger på —4
3 Dollarn står i = 6 Inflationen ligger på —AK
D Lyssnapå vädret. Kryssaför rätt alternativ. GD)
Ikväll
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal KAPITEL 20 «+ 209
E Lyssna igen på nyhet 1-2. Skriv de ord som fattas (1-3 ord per lucka).
Klockanär 18. Här är Nyheterna. Rubrikerna i dagens sändning: Restaurang

ska rivas, Skandal på Odenbanken,Vin bra för hälsan, Ekonominyheter, Vädret.
1 Igår demonstrerade cirka i Småstad mot att
restaurang Monopol i centrum skarivas. Byggnaden är från 1870 och
enligt kulturhistoriker . Här har
många . » både från Sverige och
övriga världen ätit, druckit och roat sig. Men nu verkar det som om den
. Företaget som äger restaurangen, Invest AB,
att restaurangen måste renoveras. Det blir
så i stället väljer man att riva och bygga nytt.

6
En namninsamling — för att rädda den gamla restau-
rangen. Men Ulf Berg på Invest AB sägeratt de inte
ändrasig:
— Restaurangenär för gammal och —> Detkostarför
mycketatt renovera helt enkelt.
Demonstranterna meddelar att de inte kommeratt
2 Kunderna på Odenbanken är AG En person som jobbar på
banken — från kundernas kontontill sitt
eget, i Schweiz. Detta har pågått — flera år. Mannen förde över
små belopp (10 eller 20 kronor) från Ä— för att ingen
skulle märka något. Totalt har hantagit — kronor.
Hanriskerarupptill — fängelse. Nyheterna har talat med
— Ja, från mitt konto verkar han inte ha tagit nåt, men manvetju aldrig.
Men manblir orolig alla fall. Kanske ärdet bättre att ha pengarna i
madrassen.
e F Lyssna igen på nyhet 3 och anteckna nya ord som duvill lära dig.
e G Lyssna på texten och ringa in de ord som är betonade. (ER)

Enotrevlig överraskning väntade en 37-årig man i Stockholm när han
packade upp sin resväska på måndagen. Bland kläderna hittade han en stor
giftspindel. Mannenfick nerspindeln i en glasburk och sedan ringde han
Bosse Svensson på Skansensterrarium. Bosse Svensson kom och hämtade
spindeln och tog med dentill Skansen.
37-åringen hade varit på semester i Brasilien och han tror att spindeln
hadekrupit in i en skjorta som låg ute på en terrass sista natten. Enligt
Bosse Svensson mårspindeln bra, trots den långa resan.
H Lyssna igen och markeravilka ljud som ärlånga.
I Läs texten högt flera gånger. Spela in och lyssna på dig själv.
Svenskars medievanor
På vardagarna läser 79 procent av den svenska befolkningen mellan 15 och 79 år
någon betald dagstidning.
Ungefär en tredjedelav alla svenskar läser en tidning på nätet varje dag. Om man
slår ihop all läsning av morgontidningar underen vecka sker 24 procent på webben.
Siffran för läsning av kvällstidningar på webben är 63 procent.
Tre av fyra svenskar (72 procent) lyssnar mest på den traditionella radion, medan
8 procent lyssnar mest på webbradion.
Källa: Mediekompass (2013), .SE/Svenskarna och Internet 2012
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gäflande avtal. KAPITEL 20 + 211
3 En nyhetsartikel
Framtidens jobb
Saco (Sveriges akademikers central- Arbetsförmedlingen gör prognoserför
organisation) har just publicerat sin arbetsmarknadenvarje år och inkluderar
prognosför arbetsmarknaden för då alla typer av jobb, inte bara akademi-
akademiker om fem år. I rapporten keryrken. Enligt deras prognos kommer
talar man om tre olika kategorier av manatt göra drygt en miljon rekryte-
yrken. ringar nästa år. Det finns ett stort behov av
till exempel ingenjörer inom gruvteknik,
I den första kategorin finns yrken med läkare, tandläkare, förskolelärare, kockar,
liten konkurrens om jobben. I denna kate- akut- och operationssjuksköterskor samt
gori finnsfler lediga jobb än utbildade, så systemutvecklare. Även Arbetsförmed-
chansernaatt få en anställning är mycket lingen menaratt framtiden ser mörkutför
goda. I den andra kategorin finns yrken fotografer, journalister och informatörer.
medbalans. När det är balans finns det Menpå Arbetsförmedlingenslista över yr-
ungefär lika många utbildade som det ken därdet är stor konkurrens om jobben
finns arbeten. Personer som ärutbildade hittar man också olika industriarbeten
i de här yrkena har goda chanseratt hitta som truckförare och montörer. Enligt
jobb. I den tredje kategorin finns yrken prognosen kan 16000 jobb försvinna
medstor konkurrens om jobben. I den här inom industrin de kommandeåren.
kategorin finnsfler utbildade än jobb, och Frågan är om de ungai första hand tän-
därförär risken för arbetslöshetstor. ker på chansenatt få jobb i framtiden när
Vilka yrken ska man då satsa på om de väljer utbildning. Torbjörn Lindqvist på
manvill vara säker påatt hitta ett jobb? Högskoleverkettror inte det.
Enligt Saco har bland annat datavetare, — Deflesta väljer att utbildasig till något
matematiker/statistiker, biomedicinska deär intresseradeaveller hartalang för.
analytiker, och gymnasielärare i några Till exempel är det mycket populärt att stu-
ämnenenljus framtid. Manär generellt dera journalistik, trots att det finns få jobb.
optimistisk och mantror att det kom- Anneli Svensson, studie- och yrkes-
meratt vara balans på arbetsmarknaden vägledare på en gymnasieskola i Skövde
för många akademiska yrken. Det gäller menaratt det är viktigt att man väljer en
exempelvis ekonomeroch psykologer. utbildning manär intresserad av.
Mende somutbildarsigtill kulturarbetare - Manmåsteju tycka att utbildningen
eller journalist kommeratt få svårt att är rolig för att det ska bli bra, säger Anneli
hitta en anställning. Svensson.
Källa: SvD, Arbetsförmedlingen.se, Saco, SvT Nyheter, DN Ekonomi (2013)

3Å A Svara på på frågorna
frag här nedanför utan att titta i texten.
1 Vad är Saco?
2 Förklara vad liten konkurrens om jobben, balans och stor konkurrens om
jobben betyder.
3 Ge exempel på yrken där det kommeratt vara liten konkurrens om jobben
enligt Saco.
4 Vilka yrken finns detett stort behov av enligt Arbetsförmedlingen?
5 Vad ska maninte utbildasig till om manlätt vill hitta jobb, enligt
prognoserna?
B Diskutera med en partner.

» Vad ska unga människor tänka på när de väljer utbildning, tycker du?
» Hurtänkte du när du valde yrkeeller utbildning?
» Hurser arbetsmarknadenuti det land som du kommerifrån?
C Stryk under nya ord och fraser som dutyckerär viktiga. Visa för din granne. ÖB 20:1-5
| j H
öÖ60666666666ö6ö86ö6öö6ö6866865686656850G4
Ennotis är en kortfattad nyhetsartikel. Läsaren får veta vad som harhänt,

var, när och varför det hände. Rubriken sammanfattar notisen och ska väcka
intresse hos läsaren.
Välj en av bilderna och funderatillsammans: Vad har hänt?

Skriv en nyhetsnotistill bilden. Skriv en rubrik som passar till notisen.
UTTAL
2)
Alfabetet
A [a] K [kå] U [u”]
B [be] L [el] Vv [ve]
C" [se] M [em] W [dubbelve]

D [de] N [en] X [eks]
E[e] Oo [0] Y yi
F [ef] P [pe] Zz” [säta]
G [ge] Q'> [kur] Å [å]

H [hå] R [er] Ä [ä]
I [i] S[es] Ö [ö]
3 Ljöl T[te]
> Man uttalar ofta C och alltid Z som s (ex. citron, jazz)
+ Man uttalar Q som k.
Förklaringar
Viktiga ord med lång konsonanteller vokal har betoning. (Här är ord
med betoning inringade. Långa vokaler och konsonanter är under-
strukna.)
A är en bokstav. A, b och c är bokstäver.
A, e, i, 0, u, y, å, ä och ö är vokaler.
B, c, d, f, g, h, j, kyl, Mm, ni Pr Av 1, S, t, V, W, X och z är konsonanter.
Ordet stavelse har tre stavelser: STA-VEL-SE.
Prosodiär språkets rytm och melodi.
Sammanfattning av svensk prosodi

Regel 1: I en mening harviktiga ord betoning. (ED
hur du?
Regel 2: Ord med betoning har lång vokaleller lång konsonant.

hej [hejjj], mår [mååår]
Regel 3: Vi uttalar inte alla bokstäver.

Hej, huy mådu? [hejjj hu m ååå ru]
Regel 4: Melodin går upp eller ner på lång vokal eller konsonant. Melodin
går ner i slutet av en mening (också frågor).
Hur mår Bara tack.
Hur är läggt?« Så där
Satsbetoning (regel 1)
A Ien mening harviktiga ord betoning. GD)
-ej, hur du?
- Bara(bra) tack! Och(duk
-(o)tack, det är (ra)
B I fraser hardet sista ordet betoning. AD)

förnamn+ efternamn: Petra
verb + objekt: vi äter (middag.
klocka + klockslag:
har/hjälpverb + huvudverb: Kan ni
verb + partikel: Jag tycker omd(dig.
C Ordetinte har inte betoning CD)

Vi har inte bokat bord.
Ordbetoning (regel 2)
Man måstealltid lyssna efter vilken konsonanteller vokal som är lång. Men det
finns några tendenser.
Svenskaoch internationella ord

A Svenska ord har ofta lång konsonant eller vokal i början (första stavelsen). ED)
läkare [läää-ka-re]
B Internationella ord har ofta lång konsonanteller vokali slutet (sista stavelsen). ED)
biolog [bi-o-låååg]
C Ord som börjar med be- ochför- har ofta lång vokal/konsonant i andra (2:a) =D)
stavelsen.
betalar [betaaalar] förkyld [förgyyyld]
Sammansatta ord
D Sammansatta ord hartvå (2) långa ljud. ED)
flickvän [flikkkvännn], sjuksköterska [[uuukföööterskal, tandläkare
[tannndläääkare], dataspel [daaataspeeel]
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. UTTAL » 215
Reduktioneroch assimilationer (regel 3)
Reduktioner
Manuttalar inte alla bokstäver. Det är vanligare när man pratar snabbt.
A Manuttalar h i betonade ord. Manuttalar h i början av meningen. ED)

Han heter(Hans) sjkar ett(hug.
B Manuttalar finalt r bara före vokal. 2)

Jag bor i Stockholm. (r + vokal)
Jämför: Jag boy på Storgatan. (r + konsonant)
C Iobetonat ord efter vokal blir d ofta r. Det är inte så i hela Sverige. ED)
Lyssna på hurfolk pratar där du är.
vad 2) du? (obetonat du)
Jämför: Vad sa dur (betonat du) Kan du (efter konsonant)
D Manuttalar inte g i adjektiv som slutar på -ig. GD)

rolig, roligt, roliga
trevlig, trevligt, trevliga
E Manuttalar inte ki ord som slutar på -skt ED)

engelsk, engelskt
italiensk, italienskt
faktiskt
F I många ord med dag uttalar man inte g. GD)

måndag tisdag onsdag...
eftermiddag
G Manuttalar inte suffixet på verb i grupp 1. ED)

Jag jobbay, Jag jobbagdé, Jag har jobbaY
Vanliga reduktioner och förändringar (ED)
aldrig mycket
alltid någon/något/några [nån/
att + infinitiv [å] nå(t)/nåra]
de/dem [dåm/råm] och [å]
det [de/re] sedan [sen]
huy til
idag vad
jag va
med vid
mig/dig/sig [mej/dej/sejl vilken/t/a [viken/t/a]
morgon är [e]
Assimilationer
A Detär svårt att uttala en tonlös konsonant + en tonande konsonant. GD)
Då blir den tonande konsonanten tonlös.
b > p: obs [ops]
d > t: tisdag [tista]
g > k: utgång [utkån]
v > f: svenska [sfenska]
Sammaregel som i A gäller också mellan ord: GE)

Jag hoppas attdu kommer. [atukomel.
Rt, rd, rl, rn och rs uttalar man som ettljud: tjockt t, tjockt d, (3)
vanligt I, tjockt n och tjockt s.
ord, sport, förlåt, barn, person
Sammaregel som i C gäller också mellan ord. GD)

Var studerardu?
Man uttalar n som ng[n] före k. a)

bank [bank], Frankrike [frankrike]
Manuttalar g som ng [n] före n. a)

lugn [lunn], Magnus [mannus]
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal,

Satsmelodi (regel 4)
A Melodin gårnereller upp på lång vokal eller konsonant. Det är olika (ED)
för olika ord. Lyssna och härma melodin.
- Hurärläget?
- Så då. Jag är så förkylaX
B Melodin gårneri slutet av en mening (också frågor). (62)

- Hur mårFUL,
- Bara tack.
Vokaler
Vokalerna i, e och ä
Ge)
mn fram + tui
stängd f;
munnen =
i ä
öppen Färr
Vokalernai och y
ED)
Vokalen u
CBD)
fram tungan — bak
Q Q stängd
& munnen
Ju + läng konsonant]
l
öppen
u u+lång konsonant
Vokalerna e och ö
3)
stängd
jö
munnen
1
öppen
Vokalerna o, å och a
3)
tungan — bak
stängd
T
munnen
I
öppen
Vokalen a
ma)
a + lång konsonant a
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. UTTAL » 219
Konsonanter
läpp
övertänderII
undertänderI]
läpp
HurWar läpp läpp tungspets tungspets tungrygg tungrygg halsen 3)

+ + + + + +
läpp tand tand tandvallen hårda mjuka
gommen gommen
Tonlös Pp f st rsrt G k fS h
Tonande bm Vv dl1n rd mr j g»
Ng-ljudet [n] Tjugo-ljudet [c] och sju-ljudet [f]
=E) ED)
sju-ljudet (bakre)
ng-ljudet
tjugo-ljudet sju-ljudet (främre)
Skriva och uttala
Lång konsonant
A Lång konsonant = dubbel konsonanteller två olika konsonanter. 3)
jobbar, pluggar, papper, gitarr
börjar, dansar, fönster, gurka
B Långt skriver man ck. ED)

tack, dricker, flickvän, klockan
C Långt j skriver manj. GD)

hej, oj, okej, tröja
D Långt skriver man mm bara mellan vokaler. GD)

kom — komma, gammal > gamla
Sju-ljudet[f]
A Manskriver oftast sk före e, i, y, ä och ö. GI)
kanske [kanfel, skidor [Sidor], skylt [Sylt], skära [färal, sjuksköterska [fukföterskal
B Mankanskriva sju-ljudet på flera andrasätt. 3)

choklad [Soklad], garage [garafl, giraff [firaf], journalist [fornalist], schack [fak],
shoppa[fopal, sju [f[ul, skjorta [fortal], diskussion [diskufonl, station [stafon],
stjärna [färna]
Tjugo-ljudet[c]
A Manskriveroftast k före e,i, y, ä, ö. GD)
kemi [cemi], Kina [gina], kyrka [cyrkal, kär [gär], kör [gör]
B Mankanskriva tjugo-ljudet på tre andra sätt. GD)

tjugo [gugel, Kjell [cell], charter [garter]
J-ljudet
A Manskriver j i många ord. (3)
ja, hej, jobba
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. UTTAL 221
B Manskriver oftast g före e,i, y, ä och ö. DD)
ger, gitarr, gym, gärna, gör
C Manskriver ofta g efter r och I i slutet på ord. GD)

Göteborg, hamburgare, Sankt Petersburg, torg, helg, älg
D Mankanskrivaj-ljudet på tre andrasätt (hj-, dj-, lj-). GD)

hjälper, djur, ljud
S-ljudet
Man skriver ofta s-ljudet med s. Man kan skriva s-ljudet med c och z RM)
i internationella ord. Det finns inget tonandes-ljud på svenska.
cykel, jazz
Å-ljudet
Man skriver å-ljudet med å eller o. Det finns ingen regel. Man måste studera RRD)
varje ord.
son, språk, dotter, åtta
Hur uttalar man g, k och sk?

G, k och sk kan hahårt eller mjukt uttal. När det är hårt uttal uttalar man som man (CP)
skriver.
| g gammal, ganska, gata, god, gurka ; igen [ijen], gift [jift], gillar [jilar], gitarr [jitar],
| gå ; gym [jyml, gärna [järnal], gäster[jäster], gör
[jör], Göteborg [jöteborj]
kaffe, kan, kollega, kul, kund, kusin, kemi [gemi],kilo [gilo], kinesisk [ginesisk],
kål förkyld [förgyld], köp [cgöp]
ska, skoj, sko, skulle, skål kanske [kanJel],skidor[Sidor], skylt [Sylt],
sköterska [föterska]
SPECIAL: Några ord mede, i y, ä ö uttalar man som man skriver.

en kille, en kör.
MINIGRAMMATIK
Räkneord
GRUNDTAL
0 noll 11 elva 22 tjugotvå
1 en/ett 12 tolv 30 trettio
2 två 13 tretton 40 fyrtio
3 tre 14 fjorton 50 femtio
4 fyra 15 femton 60 sextio
5 fem 16 sexton 70 sjuttio
6 sex 17 sjutton 80 åttio
7 sju 18 arton 90 nittio
8 åtta 19 nitton 100 hundra
9 nio 20 tjugo 1000 ettusen
10 tio 21 tjugoen 1000000 en miljon
ORDNINGSTAL
1:a första 11:e elfte 21:a tjugoförsta
2:a andra 12:e tolfte 30:e trettionde
3:e tredje 13:e trettonde 40:e fyrtionde
4:e fjärde 14:e fjortonde 50:e femtionde
5:e femte 15:e femtonde 60:e sextionde
6:e sjätte 16:e sextonde 70:e sjuttionde
7:e sjunde 17:e sjuttonde 80:e åttionde
8:e åttonde 18:e artonde 90:e nittionde
9:e nionde 19:e nittonde 100:e hundrade
10:e tionde 20:e tjugonde 1000:e tusende
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. MINIGRAMMATIK 223
Ordföljd
Huvudsats
Påstående: Sara brukar = ofta ; dricka --- en kopp te på

| kvällen.
På kvällen brukar Sara ofta I dricka = en kopp =
te,
Efter bisats Om du kan vi ma ta = en prome- i parken

(bisats i fun- vill nad ikväll.
damentet):
Frågeords- Varför har du inte stängt av datorn? =
fråga:
Ja/nej-fråga ---" Tycker du inte uar om glass? =
+Ja/nej-frågor: inget i fundamentet
Konjunktioner
och (plus) Anne läser en bok och Kajsa sitter vid datorn.
men (kontrast) Jag ringde igår men ingen svarade.
eller (alternativ) Ska vi gå på bio eller se en film hemma?
för (orsak) Jag går hem nu för jag har feber.
så (konsekvens) Jag har feber så jag går hem nu.
Samordning
Jag hade |— feber så ljag gick s- hem efter en

stund.
Jag hade |-- feber så |efteren gick jag hem.
stund
Vi kan = gå och eller (vi) (kan) --- se en film.
fika
SER Ska vi gå på eller |--- vill du göra något
teater annat?
Jag går = hem för |jag har = feber nu.
Jag går = hem för nu har jag feber.
224 «+ RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt tag och gällande avtal.
Samordning med och och men
Peter dricker - en kopp och (han) tar en prome-

kaffe nad sedan.
Peter dricker --- en kopp och i sedan tar han en prome-
kaffe i nad.
Anna gick an på en men (hon) slu- = I efter en
kurs tade vecka.
Anna gick — på en men efter en slu- hon. —
kurs vecka tade
Bisats
...eftersom |jag inte tycker om I kött.

Även om I det -— brukar vara --- | lite kallt i vattnet...
Exempel på satsadverb
inte aldrig sällan tyvärr ju alltid ofta gärna faktiskt
Relativa bisatser
Mellan träden ser manett rött hus som ligger precis vid vattnet.
Berit vet ett ställe där det brukarfinnas många kantareller.
Senare på eftermiddagen, när de är hemmaigen, bakar Kurt-Allan en blåbärspaj.
Indirekttal
Påstående
... Säger/tycker + att + bisats
Brian tycker att det är kallt i vattnet.
Ja/nej-fråga
... frågar/undrar/vill veta + om + bisats
Mamma undrar om vi kan komma påfredag kväll.
Frågeordsfråga
... frågar/undrar/vill veta + frågeord + bisats
Kurt-Allan undrar vad devill äta till middag.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. MINIGRAMMATIK » 225
Subjunktioner
Allmän=
att Filip tycker att middagen var god.
Tid
när Annette undrar när kursen börjar.
medan Irina lyssnar på musik medan hon studerar.
innan Jonas duschar innan han äter frukost.
Förklaring
därför att”
eftersom Jag går hem eftersom/därför att jag inte mår bra.
Villkor
om Vi går till stranden om solen skiner.
Kontrast
även om (hypotes) Jim springer varje dag även om detregnar.
trots att (faktum) Farfar är jättepigg trots att han är 97 år.
Sätt (hur) a ee
utan att Man kan lära sig mycket i skolan utan att göra en massa läxor.
genom att Giulia lärde sig bra uttal genom att lyssna mycket på radio.
Resultat
så att Vi måste gå nu så att vi inte missar bussen.
Avsikt, plan
för att Stella åker till stan för att shoppa.
+ Därför att står inte först i en mening:

Bärföratt det regnar stannarvi inne. — Eftersom det regnar stannar vi inne.
226 «» RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt tag och gällande avtal.
Frågeord
- Vad heter du? = Hur ofta spelar du tennis?
- Maria. —- Två gånger i veckan.
- Vad dricker du för kaffe? - Vart ska du resa på semestern?

- Cappuccino. - Till Kroatien.
—- Var bor Annika? - Vem är det?

-I Lund. —- Detär min syster.
- Varför kom du intetill skolan igår? - Vems bok är det här?

— Jag var sjuk. —- Detär Karins.
- Varifrån kommer Manuel? —- Hur säger man ”cat” på svenska?

—- Från Barcelona. - "Katt".
—- Hur längehar du bott i Sverige? - När/vilken tid/hur dags börjar filmen?

-I fem år. - Klockan sju.
—- Hur mycket kostar kaffet? - Vilken buss går till Stortorget?

- 30 kronor. - 62:an.
- Hur mycket kaffe dricker man - Vilket år är du född?

i Sverige? - 1982.
URGPfArTSO ter per personochrår - Vilka böcker ska vi läsa på kursen?

—- Hur många invånare har Sverige? - Utvandrarna och Röda rummet.
—- Ungefär nio miljoner.
Kortsvar
Ja/jo/nej + det + hjälpverb/är/har(eller: gör) + subjekt + (inte)
— Ska du ha semestersnart?
— Ja, det ska jag. (= Ja, jag ska ha semester snart.)
—- Ärdetinte ett stressigt arbete?

— Jo, det är det. (= Jo, detär ett stressigt arbete.)
- Motionerar du?
— Ja, det gör jag. (= Ja, jag motionerar.)
— Dricker du mycket kaffe?

—- Nej, det gör jag inte. (= Nej, jag dricker inte mycket kaffe.)
Verb
Verb grupp 1-3
1 prata prata pratar pratade pratat

2a ring ringa ringer ringde ringt
2b köp köpa köper köpte köpt
; 3 bo bo bor bodde bott
OBS! Imperativformenslutar på -r (imperativ och presens har sammaform)i några verb:
2a kör köra kör körde kört

2a hyr hyra hyr hyrde hyrt
Verb grupp 4
F
4a (-it) skriv skriva skriver skrev skrivit

4a (-it) ät äta äter åt ätit
4b (SPECIAL) gå - gå går gick gått
4b (SPECIAL) se i se ser såg sett
Verb grupp 4aslutar på -it i supinum. Verb grupp 4 behöver man lära sig utantill.
Se www.nok.se/rivstart för lista över verb grupp 4.
228 «+ RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällandeavtal.
Verbformer
Imperativ
order, inget subjekt
Vakna!
Lyssna!
Infinitiv
1 efter hjälpverb
Jag måste gå nu.
Oscar ska resa till Sydamerika.
2 efter infinitiv-att
Tomas tycker om att dansa.
Detär roligt att resa.
Supinum
efter har eller hade
Maryam har bott i Sverige i tre år.
När Gustav kom hem hade Evaätit.”
+ hade + supinum = preteritum perfekt
Tempus
Presens
NUeller generellt
Jag heter Steven.
Jag kommerfrån England.
Presens futurum
1 presens (ofta med framtidsuttryck, t.ex. imorgon, på lördag eller nästa år)
Vi åkertill Paris imorgon.
2 ska + infinitiv (subjektet bestämmer, vill eller planerar)

Jag ska studera svenskai Vilnius.
3 kommeratt + infinitiv (naturlig process eller logisk konsekvens, subjektet

bestämmereller planerar inte)
Det kommerkanskeatt bli svårt att hitta fast jobb.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gältande avtal. MINIGRAMMATIK + 229
Presensperfekt (har + supinum)
1 tiden är inte intressant (Resultatet är intressant.)
Jag har inte gjort läxan.
2 tillsammans med NU-adverb (idag, den här månaden, i år)

Selin har jobbat mycket den här månaden.
3 tiden ärinte slut

Peter har snusat i 15 år.
Preteritum
1 berättande tempus i DÅ
Först åt Selin frukost och sedan duschade hon.
2 med DÅ-adverb (igår, för en timme sedan, förra veckan), tidpunkt

eller tidsperiod
Axel kom hem igår.
Pågåendeaktivitet
Sitter och, ligger och, står och, håller på och + verb = man gör någotjust nu.
Tre vänner sitter och fikar på ett café.
Hunden ligger och sover.
Eva och Alex står och pratar utanför bion.
Servitören håller på och fixar bordet.
Hjälpverb
måste borde får kan vill

behöver brukar hinner ska orkar
Jag måste ringa mormor. Hon är sjuk. (= krav/tvång)

Man behöver inte ge dricks på restaurang. (= inte krav/tvång)
Doktornsa att jag borde sluta röka. (= rekommendation)
Lisa brukar springa 7 km varje söndag. (= vana)
Får man röka här? (= tillåtelse)
Man får inte röka på restauranger. (= förbud)
Hinner vi gå på Moderna museet nu? (= hatid)
Anders kan dansa tango och salsa. (= förmåga)
Ikväll ska jag gå på bio. (= framtid/plan)
Jag vill äta nu. Jag är så hungrig. (= vilja)
Jag orkar springa jättelångt. (= ha energi)
Substantiv
Substantivets former
Grupp | Obestämd form Bestämd form Obestämd form Bestämd form

1 (en) lampa lampan lampor lamporna
2 (en) säng sängen sängar sängarna
3 (en) madrass madrassen madrasser madrasserna
4 (ett) täcke täcket | täcken täckena
5 (ett) lakan lakanet ; lakan lakanen
(en) läkare läkaren | läkare läkarna
SPECIAL
Grupp2 en cykel cykeln cyklar cyklarna
en dotter dottern döttrar döttrarna
en morgon morgonen morgnar morgnarna
en nyckel nyckeln nycklar nycklarna
en semester semestern semestrar semestrarna
en sommar sommaren somrar somrarna
en syster systern systrar systrarna
en teater teatern teatrar teatrarna
en vinter vintern vintrar vintrarna
Grupp3 en bok boken böcker böckerna

en bror brodern bröder bröderna
en dator datorn datorer datorerna
en fot foten fötter fötterna
en hand handen händer händerna
ett land landet länder länderna
ett museum museet museer museerna
en natt natten nätter nätterna
en son sonen söner sönerna
en stad staden städer städerna
en tand tanden tänder tänderna
Grupp4 etthuvud huvudet huvuden huvudena

ett öga ögat ögon ögonen
ett öra örat öron öronen
Grupp 5 ettfönster fönstret fönster fönstren

ett hem hemmet” hem hemmen”
en man mannen” män männen”
+ långt m (och ibland n) dubbeltecknas mellan vokaler
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. MINIGRAMMATIK 231
När har man obestämd form?
1 informationen är ny för den som lyssnar/läser (med obestämdartikel, en/ett)
Berit såg en katt i parken.
2 efter possessivt pronomeneller genitiv

Selins man är översättare.
3 efter ”kvantitetsord”, ingen, något, många, flera, tre o.s.v.

Olof har fyra barn.
4 efter nästa och samma

Vad ska du göra nästa sommar?
5 i många verbfraser, sjunga i kör, laga mat, åka buss, spela piano (inte specifikt)
Fiona spelar fotboll varje fredag.
6 ipresenteringsfraser (med obestämdartikel, en/ett)

Detstår en vas på pianot.
När har man bestämd form?

1 detär inte första gången vi pratar om något
Berit såg en katt och en fågel i parken. Katten var svart.
2 efter demonstrativa pronomen (den/det/de här/där)

Den här veckan har varit stressig.
3 när vi pratar om något specifikt/känt objekt eller koncept — den som lyssnar
eller läser vet vad vi menar
Anna sitter vid datorn.
Anna ochen vän sitter och diskuterar livet.
4 i en del tidsuttryck när det handlar om vad manbrukar göra — på vintern/

vintrarna, på kvällen/kvällarna, på julen/på jularna
På vintern åker hela familjen skidor.
5 i många verbfraser när maninte tänkerpå själva byggnadeneller personen,

utan på funktionen de har
Förut gick Anna ofta ut på krogen.
Jag ska gå till doktorn imorgon.
OBS! Ibland har man obestämd form (utan artikel): gå på teater.
6 när något är en naturlig del av något man pratar om — restaurang > maten,
dator > skärmen, lägenhet > köket o.s.v.
Vi tittade på en lägenhetigår. Köketvar jättefint.
232 » RIVSTART A1+A2 Textbok Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal
Adjektiv
Obestämd och bestämd form
en adjektiv en romantisk film den adjektiv + a den romantiska filmen

ett adjektiv + t ett roligt program det adjektiv + a det roliga programmet
två adjektiv + a två läskiga filmer - de adjektiv + a | de läskiga filmerna
SPECIAL
1 adjektiv som slutar på -d 5 adjektiv som slutar på långt -m
en godbulle en dum idé
ett gott vin ett dumt svar
två goda kakor två dummafrågor
2 adjektiv som slutar på -ad 6 adjektiv som slutar på obetonat -er,

en intresserad man -al, -el
ett intresserat barn en vackerstad en gammal stad
två intresserade män ett vackert hus ett gammalt hus
två vackra städer två gamla städer
3 adjektiv som slutar på lång vokal
en blå bil 7 liten
ett blått hus en liten skola detlilla huset
två blå(a) bilar ett litet hus den lilla bilen
två små skolor de små hundarna
4 adjektiv som slutar på konsonant +t
en svart bil
ett svart linne
två svarta bilar
OBS! En del adjektiv har alltid samma form, t.ex. bra, kul, fel, gratis, rosa.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. MINIGRAMMATIK «233
När har adjektiven och substantiven
obestämd eller bestämd form?
en/någon/ingen grön bil

ett/något/inget grönt äpple
tre/många/några/inga gröna bilar
den(här/där) gröna bilen

det (här/där) gröna äpplet
de (här/där) grönabilarna
min/Jennys gröna bil

mitt/Jennys gröna äpple
mina/Jennys grönabilar
Komparation av adjektiv och adverb
dyr | dyrare dyrast
Lägenheten är dyr.
Lägenheten och villan är lika dyra.
Detär dyrare att bo i stan än på landet.
Vilket alternativ är billigast?
dummare dummast
högre högst
längre längst
närmare närmast
större störst
tyngre tyngst
yngre yngst
vackrare vackrast
bra bättre bäst
dålig sämre sämst
få färre (färst)
gammal äldre äldst
gärna hellre helst
lite mindre minst
liten mindre minst
mycket mer mest
många fler flest
OBS! Adjektiv på -ad och -isk har mer och mest i komparativ och superlativ.
intresserad mer intresserad mest intresserad
praktisk merpraktisk mestpraktisk
Pronomen
Personliga
singular jag mig min/mitt/min

du dig din/ditt/dina
han honom hans sin/sitt/sina
hon henne hennes
den/det den/det dess
man” en ens
1 vi vår/vårt/våra
2 ini er/ert/era
3 ide deras sin/sitt/sina
> man är ett indefinit pronomen
Sin/sitt/sina refererartill subjektet (tredje person) i sammasats.
Olivia har en hund. Hon älskar
Pelle och Uffe har ett fint hus. De gillar hus.)
Olof har många saker hemma. Han gillar
Sin/sitt/sina kan inte vara del av subjektet.

Kurtgillar sitt hus. Hans hus var ganska dyrt.
s
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. MINIGRAMMATIK + 235
Indefinita pronomen
någon ingen
något inget
några inga
Någon, något, några

1 i satser utan inte närdet inte är viktigt vilken
Markus köpte något hårvax. (= Talaren vet inte exakt vilket.)
Köp något hårvax! (= Det ärinte viktigt vilket.)
2 ofta i frågor när substantivet är obestämt

Har du någon surfplatta?
3 inte någon = ingen, inte något = inget, inte några = inga

Jag köpte inte något hårvax. (= Jag köpte inget hårvax.)
4 någonting/något = självständigt (det kommeringet substantiv efter)

Förstår du någonting/något?
5 någon/några = självständigt om personer

Känner du någon som talar kinesiska?
6 i meningar medtvå verb ochi bisats — inte någon/något/några

Katja har ingen bil. Katja vill inte ha någon bil.
Katja säger att hon inte har någonbil.
Ingen, inget, inga

1 ingen = inte någon, inget = inte något, inga = inte några
Detblir ingen shopping den här månaden.(= Det blir inte någon shopping
den här månaden.)
Jag har inget linne. (= Jag har inte något linne.)
Jag har inga kläder. (= Jag har inte några kläder.)
2 ingenting/inget = självständigt (det kommeringet substantiv efter)

Jag förstår ingenting/inget.
3 ingen/inga = självständigt om personer

Jag känner ingen som talar kinesiska.
Demonstrativa pronomen
den här/den där datorn
det här/det där brevet
de här/de där symbolerna
OBS!
Jag förstår inte det här. (= självständigt)
Relativa pronomen
som
Jag har en syster som är advokat.
To
där
Staden där jag bor heter Malmö.
Too
Staden Bat jag bor heter Malmö.
Adverb
Adverb för position, destination, från position
där i därifrån
här i härifrån
var I varifrån
hemma | hemifrån
borta bortifrån
inne in i inifrån
ute ut i utifrån
uppe upp i uppifrån
nere ner nerifrån
framme fram framifrån
1 bo/vara/sitta/stanna/äta/ o.s.v. + position

Jag var hemma hela helgen.
2 komma/gå/åka/cykla/springa/ringao.s.v. + destination
Ska vi gå hem nu?
3 från position
Jag går hemifrån klockan åtta varje morgon.
Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal. MINIGRAMMATIK «+ 237
Sättsadverb
Sättsadverb beskriver verb och slutar på -t.
Jag tycker att du ska tänka positivt.
too
Du måste prata lugnt med honom.
too
Några sättsadverb slutar inte på —t, t. ex. mycket, lite, gärna, ofta, fel, sakta.
NU- och DÅ-adverb
idag, den här veckan, den här månaden,i år, på för ... sedan, i morse, igår, i förrgår, i måndags,
sista tiden | förra året, 2012
Prepositioner
Rumsprepositioner
Bordetstår på mattan.
Mattan ligger under bordet.
Det finns böckeri bokhyllan.
Gardinerna hänger vid fönstret.
Tevensitter på väggen mitt emotsoffan.
Fotpallen står framför soffan.
Golvlampan står bakom soffan.
Tavlan hänger över soffan.
Skrivbordet står mellan soffan och bokhyllan.
I eller på?
1 i+stad/land/region/landskap
Jag bor i Göteborg.
2 på + gata/torg/ö
Jag arbetar på Storgatan.
Visby ligger på Gotland.
3 på + platser med en specifik aktivitet: kafé/restaurang/

teater/bio/universitet/jobbet o.s.v.
Ikväll ska vi gå på bio.
Vi ses på restaurangen.
Tidsprepositioner
1 i (Hur länge?) Jag har studerat svenska(i) ett år.
2 om (När? i framtiden) Jag ska börja läsa norska om ett år.
3 för... sedan (När? i DÅ) Jag började läsa svenskaför ett år sedan.
Hur ofta? (Frekvens)

1 om + dagen/året Jag tar två tabletter om dagen.
2 i+sekunden/timmen/veckan o.s.v. Jag springer ett par gånger i veckan.
Andra sätt att uttrycka frekvens

varje + minut/timme/dag/vecka/månad/år (en-ord och ett-ord)
Jag pluggar svenska varje dag.
varannan + minut/timme/dag/vecka/månad (en-ord)

Melinda bor hos sin mamma varannan vecka.
vartannat + år (ett-ord)
Vartannat år gör vi en långresa.
var + tredje/fjärde (ordningstal) + sekund/minut/timme/dag/vecka/månad (en-ord)

Bussen går var femte minut.
vart + tredje/fjärde (ordningstal) + dygn/år (ett-ord)

De målar huset vart tionde år.
Tidsuttryck
Veckodagar i måndags på måndagar(na) på måndag

itisdags på tisdagar(na) på tisdag
Del av veckodagar imorse på morgonen/(på morg- imorgonbitti/kväll
igår kväll narna)
| på kvällen/(på kvällarna)
Årstider i våras på våren/vårarna i vår
” i somras på sommaren/somrarna i sommar
I i höstas på hösten/höstarna i höst
i vintras på vintern/vintrarna i vinter
Högtider i påskas på påsken i påsk
ijulas på julen ijul
på midsommarafton | på midsommarafton på midsommarafton
på nyårsafton på nyårsafton på nyårsafton
Bildkällor
Symboler: Shutterstock, YAY 66:1 Shutterstock 142:1 Paul Edmondson/Spaces/IBL
Micro/IBL 66:2 Shutterstock 142:2 Shutterstock
8:1 Thoms Carlgren/Bildhuset/ 67 Shutterstock 142:3 Harald Eisenberger/IBL
TT 69 Shutterstock 142:4-5 Shutterstock
82 Shutterstock 70:1 Shutterstock 145 Jan Greune/Getty Images
83 Helena Blomqvist/Bildhuset/ 70:2 Fotograf: Johanna 147 Helena Wahlman/Getty
TT Magnusson Images
8:4 Shutterstock 75 Shutterstock 152 Shutterstock
8:5 Les Cunliffe/IBL 76:1-4 Shutterstock 15212 Shutterstock
8:6 Shutterstock 76:5 Jochen Sand/IBL 156 Image Source/IBL
8:7 Wavebreakmedia Ltd/IBL 76:6 Shutterstock 160 Shutterstock
8:8 Shutterstock 80:1-4 Shutterstock 161:1 pannaphotos/Getty Images
8:9 Wavebreakmedia Ltd/IBL 83 Shutterstock 161:2 Johan Odmann/Getty
8:10 Shutterstock 92:1 SL/Jan Danielsson Images
GoldenPixels LLC/IBL 92:2-4 Shutterstock 166:1 Wavebreak Media LTD/IBL
15 Johner/Getty Images 92:5 SAS 166:2 Zoonar/J M Guyon/IBL
16 Helen Kling/Corbis/TT 92:6 Shutterstock 166:3 YURI ARCURS/IBL
18 Landscape/TT 927 SJ/Stefan Nilsson 166:4 Pixtal/IBL
20 Miguel Sobreira/IBL 92:8 Skånetrafiken/Kasper Dudzik 166:5 IBL
23 Shutterstock 96 Andreas Larsson/Getty 168 Anders Blomqvist/Getty
26:1 Photodisc/Getty Images Images Images
26:2 Shutterstock 101 Morten Rasmussen/TT 170 PhotoAlto/Eric Audras/Getty
26:3 SL/Jan E Svensson 104:1 Shutterstock mages
26:4 Shutterstock 104:2 Shutterstock 171 Thomas Barwick/Getty
26:5 Shutterstock 104:3 Pontus Höök/Aftonbladet/ Images
26:6 Douglas Williams/IBL IBL 176:1 Shutterstock
kal Cultura/Nancy Honey/Getty 104:4 Shutterstock 176:2 Flyghallen i Skarpnäck.
Images 104:5 Peter Adams/IBL Jenny Hermansson
eg Karin Törnblom /IBL 104:6 Shutterstock 176:3 ZOONAR GMBH LBRF/IBL
35:2 Gary Malerba/TT 107:1 Fine Art Images/IBL 176:4 Zubin Shroff/Getty Images
353 Joerg Carstensen/EPA/TT. 107:2 ThePrint Collector/IBL 176:5 Nicho Sodling/Getty Images
36:1 Bildagentur Waldhaeus/IBL 107:3 Ångel Boluda/IBL 176:6 DINODIA/IBL
36:2 Zoonar/J.M. Guyon/IBL 108:1-8 Shutterstock 182 Niklas Palmklint/Nordic-
36:3 Tim Oram/IBL 112 Shutterstock Photos
36:4 Shutterstock 113 Martin Bobrovsky/IBL 188:1 Amanda Rohde/Getty
3035 Peter Erik Forsberg/TT 118 Kris Ubach/Quim Roser/IBL Images
40:1 Natur & Kultur 121:1-3 Shutterstock 188:2 Reza Estakhrian/Getty
40:2 Natur & Kultur 122:1-4 Shutterstock Images
40:3 Natur & Kultur 1205 Rodger Jackman/Getty 188:3 Jacobs Stock Photography/
40:4 Shutterstock Images Getty Images
40:5 Shutterstock 122:6 Shutterstock 188:4 Shutterstock
40:6 Natur & Kultur 126:1 Shutterstock 1951 Richard Foreman/Getty
40:7 Shutterstock 126:2 Shutterstock Images
40:8 Shutterstock 126:3 Stuart Pearce/IBL 195:2 Hans Bjurling/Getty Images
46:1 Shutterstock 126:4 Shutterstock 195:3 moodboard/Getty Images
46:2 Johan Wingborg/Bildhuset/ 126:5 Shutterstock 199 keeweeboy/IBL
TT 132:1 Javier Larrea/IBL 202 Shutterstock
49:1 Paul Simcock/IBL 132:2 John Wood Photography/ 204 Valua Vitaly/IBL
49:2 Shutterstock Getty Images 206:1 Frank Chmura/NordicPhotos
49:3 Hal Bergman Photography/ 1323 Shutterstock 206:2 Shutterstock
Getty Images 132:4 Shutterstock 206:3 Shutterstock
49:4 Shutterstock 1325 Larry Bisacca/TT 206:4 Paul Cush/Getty Images
49:5 gud/IBL 132:6-8 Shutterstock 206:5 Musketeer/Getty Images
56 Anders Blomqvist/Getty 132:9 Ryan McVay/Getty Images 2131 Jan Däsing/TT
Images 132:10 Shutterstock 213:2 Vilhelm Stokstad/TT
61 Shutterstock 134 Shutterstock
62 NYPL/Science Source/IBL 139:1-4 Shutterstock
240 » RIVSTART A1+A2 Textbok

riskrona
9 50 100 150 200km | LITAUEN
femme SEEN
Rövlatt
Paula Levy Scherrer + Karl Lindemalm
A1+A2 Textbok
Rivstart AL+A2 är den första delen av en grundkurs i svenska
som främmandespråk. Materialet har en snabb progression
och är tänkt för den studievana eleveni och utanför Sverige.
Läromedlet passar ävenför Utbildningen i svenska för invandrare,
studieväg 3, kurs C samt studieförbund och motsvarande nivå
inom andra utbildningar.
Temanoch språkfunktioner bygger på nivåbeskrivningarna
förnivå Aloch A2 i Europarådets nivåskala (CEFR).
Rivstart A1+A2består av:
+ Textbok med ljudfiler
+ Övningsbok
+ Lärarhandledning (med elev-cd)
+ Interaktiv bok plus (digital version av boken med
ljud ochinteraktiva övningar)
På www.nok.se/Rivastart hittar du bland annat;
+ facit
+ ljudfiler
+ självdiagnostiska framstegstester
+ interaktiva övningar
Anloggningskod förfudfernahitar0upåbokomslagetinsisa.

Rivstart A1+A2 - Textbok (Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm)

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Rivstart A1+A2 - Textbok (Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm)

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

NATUR & KULTUR

Box 27323, 10254 Stockholm

Paula Levy Scherrer » Karl Lindemalm

Natur & Kultur

Order ochdistribution: Förlagssystem

Projektledare: Karin Lindberg

Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt

Utan tillåtelse av förlaget kommerkopiering utöveravtalet att innebära

Vi önskarer lyckatill i arbetet med Rivstart!

4 Skriv på separat papper 2 Arbetai par/liten grupp

- Arbeta meduttal 0 Fokus på-ruta EID) Lyssna på ljudfil

MINIGRAMMATIK sidan 223

ildkällor sidan 240

: hamburgare advokat potatis mobil

e B Lång vokaleller konsonant?

« Turism prata om vad jag har Verb: presens perfekt

2 - Hej! Gabiheter jag. Vad heter du?

e A Lyssna på dialogerna i På kurs. Vilka ord har betoning? Ringain.

— Hej! Jag heter Patricia.

C Lyssna igen. Vad uttalar vi inte? Markera.

— Hej! Jag hetey Patricia.

ÄV G Mingla och fråga alla i gruppen. Skriv.

=O NAMN LAND SPRÅK |

& I Säg alla namn i klassen ”på svenska”.

J Fråga varandra om alla i klassen.

— Varifrån kommer Maria? — Vadtalar Peter för språk?

e K Varifrån kommer de? Vadtalar de för språk? =D)

Hantalar > ÖB 1:3-4

: ingenjör tandläkare frisör lärare

1 — Arbetar du här i Sverige, Kyoko? 2 — Axel, jobbar du? =D)

2 B Säg meningar medinte.

Renate arbetar> pensionär. — Renate arbetar inte. Hon är pensionär.

1 Olga Bysslarnd > Ukraina 3 Sofia filossf > psykologi.

JA C Skriv 3-5 exempel medinte.

4 Gift, samboeller singel?

l Källa: SCB (2013)

Jag har en flickvän/tjej Jag har barn

1 CI gift 2 O flickvän 3 OO gift

AC Skriv en text om personernapå fotot.

D Läs texten och stryk underalla verb.

3: Sortera och säg meningarna.

år A Fråga varandra och skriv.

B Stava andra namnför varandra. ÖB 1:8-12

Skriv om dig själv. Använd texten om Eva som inspiration.

1 Hej och tjena!

Vd B Skriv 2-3 dialoger tillsammans.

D Lyssna igen. Lång vokal eller lång konsonant? Markera.

E Lyssna igen. Vad uttalar vi inte? Markera.

G Lyssna på intonationen i slutet på fraserna. Går tonen uppeller ner?

Vad gör du i Sverige?

3 Daniel: Tack, Noi! Vi ska gå nu.

2 A Säg rätt pronomeni fraserna. Komplettera fraserna.

Katarina kommerfrån Grekland....är....

— Katerina kommer från Grekland. Hon är läkare.

jag du han hon vi ni de

1 — Det här är Ola och Jenny. 4 - Var arbetar...?

2 B Säg rätt frågeord i fraserna.

varför hur vad var varifrån

1 —... bor du? 4 —... läser du svenska?

NAMN VARFÖR ÄR DU I SVERIGE[VARFÖR LÄSER DV SVENSKA?

Daniel Han har en svensk flickvän

4 Vad har du i väskan?

&> A Titta på bilden. Vad har de i väskan? Vad tror ni?

1 En bussbiljett, ett oo"...,enbananen