Om uttal och uttalsundervisning

Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska

som andraspråk

Bosse Thorén
Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i
svenska som andraspråk.
Umeå universitet
 Vad är brytning?
Hur lär man sig ett
Vad är målet?
andraspråksuttal?
Vilken svenska?

Uttals-
undervis-
ning

Introduktion till Att tänka på när

Basprosodi: En man undervisar i
förenklad undervis- uttal: hjärnan,
ningsstrategi byggd på integrering
svenskans rytm
Sagt och tänkt om andraspråksuttal

• Language learners need no more than a

comfortably intelligible pronunciation
(Abercrombie 1949)
Vilka mål? Vilken svenska?
• Är följande språkprov bekvämt begripliga / lyssnarvänliga?

• Vi lyssnade på tysk, spansk och rysk brytning, som hade rätt

rytm och var lättlyssnad
• Sedan hörde vi en dåligt artikulerad västgöte och vacker
finlandssvenska
Lite bokreklam
Lite bokreklam
 Denna är

Lite bokreklam
kurslitteratur
vid lärar-
utbildningen
vid Högskolan
Dalarna

Denna är
kurslitteratur
vid lärar-
utbildningen
vid
Högskolan
Dalarna, ÖVNINGAR
Örebro
universitet
och Umeå
universitet I
SVENSK
BASPROSODI

av

Ylva Slagbrand & Bosse Thorén

 Vad är brytning?
Hur lär man sig ett
Vad är målet?
andraspråksuttal?
Vilken svenska?

Uttals-
undervis-
ning

Introduktion till Att tänka på när

Basprosodi: En förenklad man undervisar i
undervisningsstrategi uttal: hjärnan,
byggd på svenskans rytm integrering
Ännu mer bokreklam. Denna beskriver engelska
som målspråk men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden
 De 7 myterna
1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för
sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)
 Schematisk bild av typisk (obs ej nöd-
vändig) andraspråksinlärning hos vuxna

U Trolig Ordförråd

T stagnation
om man
V
inte övar
E uttalet
C specifikt
Grammatik
K

L
Uttal
I

G Ca 1-1½ år

I n l ä r n i n g s t i d (LOR)
 De 7 myterna
1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för
sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)
2. Uttalsundervisning är inte lämpligt på nybörjarnivå
(Zielinski & Yates).
3. Uttalsundervisningen måste resultera i ett antal
distinkta vokal- och konsonantkategorier hos
inläraren (Field)
4. Intonation (eg. prosodi) är svårt att lära ut (Gilbert).
5. Inlärarna skulle utveckla sitt uttal mer om de bara
övade mer (Grant)
6. Minska inlärarnas brytning och undervisa i uttal är
samma sak (Thomson)
7. Lärarutbildningar erbjuder adekvat förberedelse för
uttalsundervisning (Murphy)
Axplock från boken
• När den audiolinguala metoden var på modet
misslyckades de flesta med att skaffa sig ett
brytningsfritt uttal. Senare blev man mer
medveten om ”begriplighetsprincipen” (Grant).
• Eleverna ville lära sig ”tala bättre”. Läraren erbjöd
mer tid till samtal. Nästa utvärdering ville de
fortfarande lära sig tala bättre. De ville ha direkt
undervisning i hur man talar och gör sig förstådd
(Zielinski & Yates)

• Uttalsundervisning ska inte ses som

lösande av problem utan som undervisning
i hur man talar (Zielinski & Yates)
Axplock från boken
• Återkoppling/respons från läraren ska vara
systematisk och relevant för inlärarnas
utvecklingsstaium (Zielinski & Yates)
• Lärarens återkoppling på uttal ska i princip vara
snabb, men det finns tillfällen då den bör vänta.
• Exakt vad är det vi vill/tror att inlärarna får med
sig av övningar med minimala par; kategorier av
de kontrasterande fonemen eller
helordskategorier?
 Och nu lite uppvärmning: är vi
överens om...
• att ett bra uttal inte är detsamma som
skriftspråkstroget:
• På måndag slutar kursen och det är
riktigt tråkigt.
• att ett funktionellt lyssnarvänligt uttal
är ett mer realistiskt mål än ett helt
brytningsfritt uttal, när inlärarna är vuxna
eller nästan vuxna.
• Men det gör ju inget om undervisningen tillåter
och uppmuntrar ett helt perfekt uttal
 Och att bokstäver och ljud inte är
samma sak
• Hur många språkljud är det i bassäng?
• Hur många språkljud är det i Schweiz?*
• Hur många språkljud är det i sax?
• Hur många språkljud är det i stjärnorna?*
• Hur många språkljud är det i finansminister?
• Hur många stavelser är det i orden ovan?
• Är det lika många stavelser i espressobryggare
som i Naturskyddsföreningen?
• Obs om stavelsegränser – fonologi ≠ pedagogik
• Hur är det med alfabetet och språkljuden i
svenska?
 Hur stämmer svenskans
alfabet med svenskans
språkljud?
• Det kan diskuteras, men här är en möjlig lösning:
• Svenskan har 27 språkljud och 29 bokstäver.
• 9 vokalljud och 18 konsonantljud.
– Om man vill ha 18 vokalljud får man prosodiska problem

• C Q W X Z är bokstäver som inte har något eget ljud

• Sj- tj- och -ng- ljuden har ingen egen bokstav
• Det blir 5 bokstäver för mycket och 3 för lite
Översikt över svensk fonologi
En julgran med En julgran utan Bara pynt utan
pynt = ett perfekt pynt = ett gran = ett uttal
uttal med många lättbegripligt uttal med vissa roliga
vackra detaljer med tydliga spår av detaljer men som
förstaspråket men är svårt att förstå.
med tydlig betoning T.ex. rytmen kan
och långa betonade vara helt fel – en
stavelser; längd på rörig samling pynt
rätt ljud
Det går ingen klar gräns mellan gran och pynt
men vissa saker är helt klart aningen eller
 Vad är brytning?
Hur lär man sig ett
Vad är målet?
andraspråksuttal?
Vilken svenska?

Uttals-
undervis-
ning

Introduktion till Att tänka på när

Basprosodi: En man undervisar i
förenklad undervis- uttal: hjärnan,
ningsstrategi byggd på integrering
svenskans rytm
 Basprosodi
En utgångspunkt:

•Svenska är ett
språk med
obligatorisk
förlängning av
betonade stavelser
Eller: Basprosodi

•Svenska är ett
språk med
obligatorisk
förlängning av
betonade stavelser
 Basprosodi
Eller:

•SVENNNska är ett
SPRÅÅÅK med
obligaTOOOrisk
förLÄNGNGNGning
av beTOOOnade
STAAAvelser
 Basprosodi

De absolut vanligaste prosodiska

uttalsfelen:
• Att inte förlänga betonade stavelser
(särskilt de som ska ha lång konsonant);
flicka, blomma, modell

• Att missa betoningen av den första

betonade stavelsen i sammansatta ord och
liknande: fortsätta, åtgärd, utbildning,
meddelande
 Grundprinciper för svensk språkrytm
 I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
 Ett betonat ord innehåller en, eller högst två
betonade stavelser.
 En betonad stavelse har längre varaktighet och är
mer framträdande än omgivande obetonade
stavelser.
 Längden hos en betonad stavelse ligger
huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast
följande konsonant.

Exempel
Kalle och Lena ska åka tunnelbana
I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
Stark grammatisk styrning av satsbetoning* i svenska
Vi tittade på två filmsnuttar av Hans
Thorén
 Basprosodiskt ljudexempel
• När det är sista minuten när man
stänger, det är jättefarligt.

• Original, kortstavigt

• När det är sista minuten när man

stänger, det är jättefarligt.

• Manipulerat; förlängda ljud enligt

understrykningarna
Vi tittar på kvantitetsdistinktionen i
svenska (det som alltför ofta kallas
”lång och kort vokal” läs Thorén 2013)
• Fenomenet förekommer i betonade stavelser. I
obetonade stavelser är alla ljud korta.
• Fenomenet inkluderar komplementär vokal-
konsonant-längd; vila-villa, mata-matta, vägen-
väggen, fint-fint
• Fenomenet inkluderar i de flesta dialekter en
kvalitetsskillnad mellan lång och kort
vokalallofon – olika för olika vokalfonem och för
olika regionala varieteter
• Tjäna / känna; går inte att höra skillnad när
orden är obetonade i en viss kontext
Ett annat
exempel
på
kompleme
ntär vokal-
konsonant
-längd
Pekar ut ett av flera korta ljud – Pekar ut ordets enda långa ljud*
varför just detta ljud?

Varför då inte mar-

kera alla korta ljud?
Detta är ingen peda-
gogisk rekommenda-
tion - vill bara ställa
saken på sin spets.
Längden hos svenska vokal- och
konsonantljud kan alltså…
• Signalera kvantitetskategori, dvs skilja på ordpar
som vägen-väggen, mata-matta, vila-villa, rot-
rott
• Obs att de flesta språkljud är korta. Korthet
behöver sällan undervisas**
• Ett långt ljud talar om att en stavelse är
betonad, och att ordet som stavelsen ingår i är
betonat
• I stället för att tala om lång och kort vokal kan vi
fråga oss vilket ljud som ska vara långt i en
betonad stavelse (i ett betonat ord).
Vi övar på att hantera betoning
och längd
i svenska ord
 Till bladet med 9 rutor
Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje
ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden.

kalabalik plast politiker

torsk vatten kantarell

pennor deklarera kupong

förälskelse bananerna krokodilen

journalist bensin liftade

studera diesel mirakulös

katakomber gasol kometen

kolossen tolerant mystiska

tavlorna svamp kapitalist

 Facit

torsk pennor bensin

plast vatten gasol
svamp diesel kupong

tavlorna studera journalist

liftade kolossen tolerant
mystiska kometen kantarell

förälskelse katakomber kalabalik

bananerna deklarera mirakulös
politiker krokodilen kapitalist
Sammansatta ord och liknande
• Glas + ögon = glasögon

• Sol + glasögon = solglasögon

• Solglasögon + tillverkare = solglasögontillverkare

• Prada + solglasögon = Pradasolglasögon

• Första och sista möjliga stavelse behåller betoning.

Obs inte ”första och sista stavelsen”

• Ord med två betonade stavelser är svåra att betona

rätt för i stort sett alla andraspråksinlärare. Det
gäller främst ord med framförställd partikel.
 Till bladet med 6 rutor
Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje
ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden; 2 understrykningar
per ord.

polispatrullerna lantgårdar

köttbullar melodislinga

rotmos uttal

bensinfat diplomatkåren

kapitalvinster årsredovisning

försvarsberedningen tomatsås

örhänge cigarrdoft

vindkraft stjärnrevisorer

rättshaverister finansministrarna
Facit
rotmos bensinfat
vindkraft tomatsås
uttal cigarrdoft

köttbullar rättshaverister
örhänge årsredovisning
lantgårdar stjärnrevisorer

kapitalvinster polispatrullerna
melodislinga försvarsberedningen
diplomatkåren finansministrarna
 Nu tittar vi på satsens basprosodi
• I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
• Vilka ord?
• Måste det vara just de orden?
• Blanda inte betoning och fokus/emfas/sats-
accent
• Regel: grammatik/ordklass bestämmer
betoning och nyhetsvärdet bestämmer fokus
• Nyhetsvärdet är beroende av förväntningar
och annat i situationen
• På denna nivå finns en möjlighet till variation
Basprosodisk satsanalys
©Bosse Thorén 1997

Del 1
Skriv hela
satsen/meningen Pelles föräldrar har en liten
hundvalp som heter Fido.
Vilka ord är
lämpliga
att betona? Pelles föräldrar hundvalp Fido
Hur många
stavelser
har de Pelles föräldrar hundvalp Fido
betonade orden? 2 3 2 2

Vilken/vilka
stavelse(r)
är betonad(e) i de
aktuella orden? Pelles föräldrar hundvalp Fido
Vilka ljud ska
förlängas
i respektive betonad Pelles föräldrar hundvalp Fido
stavelse?

Öva på hela
meningen: Pelles föräldrar har en liten hundvalp
som heter Fido
Basprosodisk satsanalys del 2

Skriv hela satsen/meningen

Vilka ord är lämpliga

att betona?
Hur många stavelser
har de betonade orden?

Vilken/vilka stavelse(r)
är betonad(e) i de
aktuella orden?

Vilka ljud ska

Förlängas i respektive
betonad stavelse?

Öva på hela
meningen:
• Vi har en spännande dag om uttalsunder-
visning i Frescati.
• Spännande dag uttalsundervisning
Frescati
• Spännande dag uttalsundervisning
Frescati
• Spännande dag uttalsundervisning
Frescati
Vi hittar på några egna exempel

• Han kommer ju inte på torsdag.

• Kommer torsdag

• Kommer torsdag

• Kommer torsdag (torsdag)

Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg
Midvinternattens köld är hård
stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban’
snön lyser vit på fur och gran
snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken
Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg
Midvinternattens köld är hård
stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban’
snön lyser vit på fur och gran
snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken
 Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin
Du har tappat ditt ord och din papperslapp
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarens trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord, var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort
du barfotabarn i livet.
 Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin
Du har tappat ditt ord och din papperslapp
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarens trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord, var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort
du barfotabarn i livet.
Kyssande vind av Hjalmar Gullberg
Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen

Han kom som en vind.

Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad
Kyssande vind av Hjalmar Gullberg
Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen

Han kom som en vind.

Vad bryr* sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde* ha stannat därvid:
du var* ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad
-ng-
I denna dikt, som vi inte gick igenom, finns det mer
möjligheter till olika rytm i läsningen. Därav asteriskerna
 Om ton i svenska
• Beroende av betoningsgrad

• Olika i olika delar av landet

• Neutraliseras när man sjunger (men

man förstår ändå…)
 Fonologisk struktur – hur används temporala och
tonala drag?

B
E
T
O
N
A
T
Obe-
tonat
 Fonologisk struktur – hur används temporala och
tonala drag?

B
E
T
O
N
A
T
Obe-
tonat
Tonkurva för ánden – ànden med
icke-fokal betoning

ánden

ànden
Tonkurva för ánden – ànden med
fokusaccent

ánden

ànden
Vi behöver en striktare definition
av ordet ”betoning”, i detta
sammanhang
• Till vardags använder man betoning på
en mängd olika sätt, och det är ok.
• Inom svensk prosodi finns det en
terminologi sedan 1977 (Bruce), där
betoning står för temporal struktur
(tajming/rytm).
• Om vi låter betoning stå för en rytmisk
egenskap, får vi bättre ordning på den
praktiska prosodin och
uttalsundervisningen.
Exempel från Kjellin 1978/1995

Varje exempel innehåller 4 ”uppförsbackar” (stigande toner). I

verkligheten är det oftast bara ett ord (det viktigaste) i varje fras, som
får en sådan uppförsbacke. Detta är den enda invändning som jag har
mot detta helt fantastiska läromedel. Uppförsbackarna utgör skillnaden
mellan ”vanlig betoning” och fokusintonation/satsaccent/emfas
Sammanfattning av svensk
intonation

Ni har säkert sett något som nedan

• Tilltalande och vanligt förekommande men

vilseledande
Ni har säkert sett något som nedan
Ni har säkert sett något som nedan

• Blå stigton är fokus (frasens betydelsetyngsta ord)

• Röd fallande ton är ”terminal junktur” = pratat klart.
• Grön fallande ton är accent 2
• Men ok, när tonen faller och stiger är beroende av
ordaccenttyp
• Och till slut: Detta är bara ett av de 4-5 accentsystemen i
svenskan. Ibland glömmer man att det finns sfi och Sva
utanför Mälardalen
Tonkurva för ánden – ànden med
icke-fokal betoning Utbyggd
prosodi

ánden

ànden
Tonkurva för ánden – ànden med fokal
betoning Utbyggd
prosodi

ánden

ànden
 Argument för att prioritera rytmen
framför tonen
• Rytmen är gemensam för nästan alla varieteter
av svenska.

• Tonen (t.ex. ánden – ànden / tómten - tòmten)

har väldigt olika realisering och distribution i
olika svenska varieteter. Ordaccentkontrasten
finns inte i alla dialekter.

• Ordaccentkontrasten neutraliseras i sång.

• Du måste kunna mycket mer om prosodi för att

kunna undervisa korrekt om tonal prosodi
 För visst var den här tabellen jobbig…

B
E
T
O
N
A
T
Obe-
tonat
 Vad är brytning?
Hur lär man sig ett
Vad är målet?
andraspråksuttal?
Vilken svenska?

Uttals-
undervis-
ning

Introduktion till Att tänka på när

Basprosodi: En man undervisar i
förenklad undervis- uttal: hjärnan,
ningsstrategi byggd på integrering
svenskans rytm
Andraspråksinläraren ska alltså lära sig:
• en fonemuppsättning och en fonotax
• att betona rätt ord i satsen*
• att betona rätt stavelse i orden
• att förlänga rätt ljud i betonad stavelse
• ”rätt ljud” är antingen vokalen eller närmast följande
konsonant: visa – vissa - vissna – viska - vila
• Om flera konsonanter följer efter vokal i betonad
stavelse, är huvudregeln* att den första konsonanten
bli lång; saft, handen, valp, skaft.
• Språkljudens organisation är en större utmaning för
L2-inläraren än själva vokal- och konsonantljuden
(myt nr 3)
Översikt över svensk fonologi
 Att tänka på när man undervisar i uttal

• Målen ska vara höga och förväntningarna realistiska.

• Inlärarna ska förstå att uttalet är viktigt.
• Inlärarnas arbets/korttids-minne*
• Inlärarna behöver troligen riklig perceptuell övning,
och öva sig att lita på hörseln; mycket uttalsövning
utan skrift!
• Uttalsreglerna bör vara få och effektiva.
• Läraren ska ge snabb, systematisk och nivåanpassad
återkoppling (säger ”forskningen” och boken med
myterna), gärna basprosodisk (säger BT).
• Man kan behöva öva på exempel och strukturer som
inte liknar ”naturligt språk” (tennis, vals, BT dansade
på bordet…)
 Att tänka på när man undervisar i uttal

• Vi testar korttidsminnet med ett telefonnummer och ett

personnummer; 6-7 enheter minns man, 10 är för mkt.
• Ta inte för långa sekvenser när ni övar
• Repetera gärna många gånger, gärna i kör (se Kjellin
2002). Låt eleverna höra läraren många gånger
• Överdriv viktiga egenskaper (t.ex. förläng rätt ljud
kraftigt)
• Sakta ner tempot utan att kontrasten mellan långa och
korta stavelser försvinner
• Renodla om det går; städa bort svårigheter som inte är
viktiga för övningens syfte. T.ex. kan man undvika
konsonantkluster och främre rundade vokaler om man
övar betoning på ett tidigt stadium. Eller ta ganska korta
ord om ni övar konsonantkluster.
Att kunna integrera uttalet när som helst

• Om läraren kan skapa enkla basprosodiska

övningar av allt språkmaterial som
förekommer i undervisningen, kan uttalet
bli en integrerad del av undervisningen.
• Eleverna kan då känna att uttalet inte är en
udda företeelse som övas med ett speciellt
läromedel vid speciella tillfällen, utan är
närvarande i allt.
Andraspråksinläraren
kanske har...
• ett förstaspråk utan längddistinktion
• ett förstaspråk med fast betoning (alltid
på samma stavelse räknat från ordets
början eller slut)
• Kanske en längddistinktion i
förstaspråket, men utan koppling till
betonad stavelse.
• En realisering av betoning eller kvantitet
som inte stämmer med den svenska.
 Då är det bra med
perceptionsträning
• Att uppfatta fonetiska egenskaper är en
förutsättning för att kunna producera dem.
• Ett experiment (Neufeld 1979) visar att
några inlärare som endast fick lyssna i
början av inlärningen, fick ett betydligt
bättre uttal än de som övade perception
och produktion parallellt från början.
• Studier av Jamieson & Morosan (1986,
1989) visar att inlärare har nytta av att
höra ”nya ljud” under längre tid
De första sex
rutorna kan vara
ett helt
lektionspass...
Mer material

• Perceptionsövningar i betoning, kvantitet

och utvalda vokalkontraster
mössa – mossa mössa – mossa mössa – mossa
ni – ny ni – ny ni – ny
lada – låda lada – låda lada – låda
fira – fyra fira – fyra fira – fyra
bada – båda bada – båda bada – båda
mos – mås mos – mås mos – mås
lön – lån lön – lån lön – lån
rest – röst rest – röst rest – röst
häger – höger häger – höger häger – höger
sula - sola sula - sola sula - sola
mössa – mossa mössa – mossa mössa – mossa
ni – ny ni – ny ni – ny
lada – låda lada – låda lada – låda
fira – fyra fira – fyra fira – fyra
bada – båda bada – båda bada – båda
mos – mås mos – mås mos – mås
lön – lån lön – lån lön – lån
 Konsonantkombinationer
(Övningar)
• Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt kst
• mat sås labb lag sol tuff tupp
• mask läsk rasp visp bank rast vips
Max
• minst längst finsk text falsk växt
• blå spå klå nja bra små
• skriva skräp spjut skruva skvaller
spruta, 1666…
speciellt behövligt för inlärare med kinesiska,
vietnamesiska, thailändska Japanska, koreanska,
spanska som modersmål
En annan viktig sak:
• Det är mycket lättare att imitera en förlaga än att
producera ett gott uttal i egen spontan
produktion. Det är olika aktiviteter/vägar i
hjärnan.
• Vi tror dock att goda imitationer på sikt vänjer
talmotoriken vid målspråkets fonotax och prosodi.
• Bli inte förtvivlad om eleverna inte alltid talar lika
bra som under uttalsövningarna. Det är väldigt
bra att ha ett bättre uttal att ta till vid behov,
även om man inte orkar praktisera det hela tiden.
Jämför det med en inlärare som inte har detta ess
i rockärmen.
 Prefabricerad sammanfattning
• Det gör nytta att bara göra inlärarna uppmärksamma på uttalet.
Ännu bättre med prosodiåterkoppling.
• Man blir mer eller mindre döv för kontraster som inte är
funktionella i förstaspråket, men det går att lära sig nytt –
överdrifter hjälper.
• Rätt rytm är en förutsättning för begriplig och lyssnarvänlig
svenska. Rytmen ligger till grund för resten av uttalet. Lär er att
undervisa i Basprosodi!
• Förutom rytmen är fonotaxen (byggreglerna) mycket viktiga för att
bli förstådd
• Om man ska ge en bra beskrivning av svenskans
toner/ordaccenter måste man kunna väldigt mycket om svensk
prosodi.
• Ni och eleverna kan ha lyckats bra trots att de inte talar lika bra
efter övningen som under övningen.
• Lär er spontanintegrering av uttalsträning!
 Referenser och litteraturtips om andraspråksuttal
• Abrahamsson, Niclas. (2004/2013) Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.
Studentlitteratur, Lund.
• Boyd, Sally. (2004/2013) Utländska lärare i Sverige - attityder till brytning, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg,
Inger (samma som ovan).
• Bruce, Gösta (1998/2012). Allmän och svensk prosodi. Studentlitteratur Lund
• Flege, James. 1995. Second language speech learning: Theory, findings and problems. In W. Strange (ed.)
Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research, Baltimore: York Press. s 233-
277 http://jimflege.com/files/Flege_in_Strange_1995.pdf
• Garlén, Claes (1988) Svenskans fonologi. Studentlitteratur Lund
• Grant, Linda (red. 2014) Pronunciation myths. Applying Second Language Research to Classroom Teaching. The
University of Michigan Press, Ann Arbor. Ny!
• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1986. Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the
English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: 205-15
• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1989. Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the
prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: 88-96.
• Kjellin, Olle (1978-1995) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala.
• Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala
• Neufeld, G (1979) hittar inte denna ref men hoppas kunna återkomma med uppgifter. Den handlar om att inte
börja tala L2 förrän efter ett bra tag; bara lyssna och ta in.
• Piske, Thorsten, MacKay, Ian R. A. & Flege, James E. 2001. Factors affecting degree of foreign accent in an L2: a
review. Journal of Phonetics 29, 191-215
• Riad, Tomas (1997) Svenskt fonologikompendium
www.su.se/polopoly_fs/1.85723.1334922502!/menu/standard/file/Svenskt_Fonologikompendium.pdf
• Rosenqvist Håkan (2007). Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur.
• Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse (1998). Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Beställ direkt av
Bosse
• Thorén, Bosse (2013) Dags att skrota ”lång och kort vokal” inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson,
P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32 . Karlstads universitet oktober 2011, s 296-304.
• Thorén, Bosse (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. BT Bättre svenska, Umeå Ny!
• Thorén, Bosse (2014) pågående undersökning om hur uttalet tas upp i en mängd aktuella sfi-läromedel. Vilket
läromedel använder ni?
Tack för att ni lyssnade

Lycka till i
fortsättningen!

bth@du.se
Bosse.thoren@umu.se
www.bossethoren.se