ORDFÖLJD

Huvudsatser
 ORDFÖLJD I SVENSKAN
• En viktig del av den svenska grammatiken är ordföljden.
• Ordens placering i en sats visar vilken funktion satsen har,
alltså om det är en fråga eller ett påstående, om det är en
huvudsats eller en bisats.
• Vi ska studera ordföljden med hjälp av satsschema.
• Det finns ett schema för huvudsatser och ett för bisatser.
•Idag pratar vi om huvudsatser.
 SATSDELAR
oBåde huvudsatser och bisatser består av olika delar. Vi kallar
de här delarna för satsdelar.
oDet är satsdelarna (och inte orden) som vi ska placera i
satsschemana.
ATT BYGGA ETT SPRÅK
Bokstäver/Ljud

Ord

Satsdelar

Satser

Meningar

Text
 EN SATSDEL OCH ETT ORD
En satsdel (till exempel subjekt, objekt, tidsadverbial, platsadverbial
och så vidare) kan vara ett ord men det kan också vara flera ord.

Mormors gamla klocka hänger på väggen i vardagsrummet.

Den hänger på väggen.

Den lilla, söta flickan vaknar klockan 7 på morgonen i sitt sovrum.

Hon är inte trött då.
 SATSDELAR I
HUVUDSATSER
•Fundament
•Verb1
•Subjekt
•Satsadverbial
•Verb 2, 3, 4
•Komplement (Objekt, Predikatsfyllnad)
•Adverbial (Plats, Tid, Sätt, Orsak)
 HUVUDSATSSCHEMA
Fundament Verb1 Subjekt Satsadverbial Verb 2, 3, 4 Komplement Adverbial

De vill inte börja laga mat klockan 6

på kvällen.

Klockan 6 vill de inte börja laga mat.

på kvällen

Vem vill inte börja laga mat klockan 6

på kvällen?
Vill de inte börja laga mat klockan 6
på kvällen?
Börja inte laga mat klockan 6
på kvällen!
OLIKA TYPER AV
HUVUDSATSER
• Påståenden
• Frågor (frågesatser)
• Uppmaningar (imperativsatser)
 PÅSTÅENDEN
• Påstående – mening som slutar med punkt.
• Påstående börjar ofta med subjekt.
Alla måste gå i skolan i nio år.
Jag brukar faktiskt åka tolv kilometer till skolan varje dag.
Jag studerar svenska nu.
•Påstående börjar dock INTE ALLTID med subjekt, utan det kan
även börja med adverbial eller ibland även med objekt.
 I Sverige börjar alla barn skolan vid 6 års ålder.
 Här ligger min skola.
 På måndag ska jag åka till skolan igen.
 Skolan gillar jag egentligen inte.
• Påståenden har ALLTID subjekt och verb1.
 RAK ORDFÖLJD /
OMVÄND ORDFÖLJD
• Påståendet har RAK ORDFÖLJD om det börjar med subjekt,
alltså när FUNDAMENT är subjekt.

Fundamen
Fundament
Verb1 Subjekt Satsadverbial Verb 2, 3, 4 Komplement Adverbial
tVerb1
Subjekt
Alla
Satsadverbial måste gå i skolan i
Verb 2, 3, 4 nio år.
Jag brukar faktiskt åka tolv kilometer till skolan
varje dag
 PLATSADVERBIAL OCH
TIDSADVERBIAL
•Om det finns både platsadverbial och tidsadverbial i huvudsatsen, säger/skriver vi
först platsadverbialet och sedan tidsadverbialet (om båda kommer i slutet av
huvudsatsen).

•Om platsadverbialet och tidsadverbialet står som fundament (första platsen i

huvudsatsen), behöver man inte tänka på den här regeln.
Plats Tid
Jag brukar faktiskt åka tolv kilometer till skolan varje dag.
 RAK ORDFÖLJD /
OMVÄND ORDFÖLJD
•Påståendet har OMVÄND ORDFÖLJD om det börjar med
någonting annat än subjekt, alltså när FUNDAMENT är adverbial
eller objekt.
Fundament Verb1 Subjekt Satsadverbia Verb 2, 3, 4 Komplement Adverbial
l
I Sverige börjar alla barn skolan vid 6 års
ålder.
Skolan gillar jag egentligen
inte.
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I RAK
ORDFÖLJD
vaknar

klockan halv sju

på morgonen

varje dag

jag
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I RAK
ORDFÖLJD
duschar

och

klär på sig

hon

först
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I RAK
ORDFÖLJD jobbar
på förmiddagen

sitter och

Lisa

på sitt kontor
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I RAK
ORDFÖLJD
min man i vardagsrummet ofta

brukar och

på film jag

på kvällarna titta
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I OMVÄND
ORDFÖLJD
vaknar

klockan halv sju

på morgonen

varje dag

jag
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I OMVÄND
ORDFÖLJD
duschar

och

klär på sig

hon

först
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I OMVÄND
ORDFÖLJD jobbar
på förmiddagen

sitter och

Lisa

på sitt kontor
 PLACERA DE OLIKA
SATSDELARNA SÅ ATT DU FÅR
ETT PÅSTÅENDE I OMVÄND
ORDFÖLJD
min man i vardagsrummet ofta

brukar och

på film jag

på kvällarna titta
FRÅGOR/FRÅGESATSER
• Frågor slutar med frågetecken.
• Det finns två olika typer av frågesatser.
• Den ena typen heter ja/nej fråga
• Den andra typen heter frågeordsfråga.
 JA/NEJ FRÅGA
• En ja/nej fråga kallas så, därför att den som ställer frågan vill ha
ett ja eller ett nej till svar.
• Det är bara ordföljden som skiljer ett påstående från en ja/nej
fråga.
•Titta på exemplen och översätt dem till ditt språk. Hur gör man
på ditt språk?
• Leo sover.
• Sover Leo?
• Det regnar idag.
• Idag regnar det.
• Regnar det idag?
 JA/NEJ FRÅGA
•En ja/nej fråga börjar alltid direkt med VERB1. Den kan inte ha
FUNDAMENT. Däremot har den ALLTID subjekt (precis som
verb1).

Fundament Verb1 Subjekt Satsadverbia Verb 2, 3, 4 Komplement Adverbial

l
Behöver vi alltid lyssna på Tamara även om det är
långtråkigt?
Regnar det idag?
 FRÅGEORDSFRÅGA
• Frågeordsfrågor börjar alltid med ett frågeord, t.ex.:
•var, vart, varifrån, när, varför, hur, vad, vem, vilken, hur dags, hur
länge, hur ofta, hur mycket, hur många, hur långt osv.
•Det är därför sådana frågor kallas för frågeordsfrågor.
•Var ligger apoteket?
•Vem skrev boken om Pippi Långstrump?
•Varför kommer du för sent till lektionen?
•Frågeordsfrågor kan man inte svara ja eller nej på.
 FRÅGEORDSFRÅGA
•Frågeordsfrågor har alltid en FUNDAMENT. Det är själva
frågeordet som blir FUNDAMENT.

Fundament Verb1 Subjekt Satsadverbia Verb 2, 3, 4 Komplement Adverbial

l
Var ligger apoteket?
Vem skrev boken om
Pippi
Långstrump
?
 FRÅGEORD SOM
SUBJEKT OCH OBJEKT

• Frågeorden vad, vem och vilken (vilket, vilka) kan vara

både subjekt och objekt.
Vem ska du träffa imorgon?
Vem ska prata med dig i skolan?
Vad köpte Eva?
Vad har hänt?
Vilken bok ska vi läsa under Modul A?
Vilken bok är bäst?
 FRÅGEORD SOM
SUBJEKT OCH OBJEKT
•När frågeordet är subjekt, blir subjektets plats tom i schemat.

Fundament Verb1 Subjekt Satsadverbial Verb2, 3, 4 Komplemen Adverbial

t
Vem ska du träffa imorgon?
Vem ska prata med dig i skolan?
Vad köpte Eva?
Vad har hänt?
 UPPMANINGAR/
IMPERATIVSATSER
• I uppmaningar/imperativsatser uppmanar (ber) man
någon/några att göra något.
• Uppmaningar/imperativsatser saknar både fundament och
subjekt.
• Uppmaningar/imperativsatser börjar alltså direkt med verb1
• Till skillnad från påståenden och frågesatser, står verb1 INTE i
presens- eller preteritumformen, utan i imperativformen.
•Titta på den här kartan!
•Känn på min panna!
•Kom genast hit!
 UPPMANINGAR/
IMPERATIVSATSER
Fundamen Verb1 Subjek Satsadverbial Verb 2, 3, 4 Komplement Adverbial
t t
Titta inte på den här
filmen!
Känn på min panna!
Kom genast hit!
NU ÖVAR VI!
•Skriv tre påståenden i rak
ordföljd.
•Skriv tre påståenden i
omvänd ordföljd.
•Skriv tre frågeordsfrågor.
•Skriv tre ja/nej-frågor.
•Skriv tre påståenden.
 HEMUPPGIFT
•Gör två test om huvudsatser. Testen heter ”Huvudsatser, del
1”och ” Huvudsatser, del 2”. Testen ligger på din kurssida på
ItsLearning under ”Planeringar” – ”vecka 27”.

•OBS! Testet ”Huvudsatser, del 2” går inte att göra på mobil eller
surfplatta, utan bara på datorn. Om du inte har en dator, kan du
skriva övningarna på papper istället och skicka dessa till Tamara
som personligt meddelande på IL.

•Lycka till!
TACK FÖR IDAG!
HAR NI NÅGRA FRÅGOR?