1 VERB I PRESENS ? Svenska verb har fem olika bjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ.

? Presens anvnder man om nutid. Man kan ocks anvnda det om framtid om det finns ett tidsuttryck. Ex: pontus kommer imorgon. ? Nstan alla svenska verb slutar p ar, -er eller r i presens. ? ? ? ? ? ? ? (att) tala (att) arbeta (att) bo (att) g tala r arbetar bor gr

-r efter vokal

(att) heta (att) komma (att) ka

heter kommer ker

-er efter konsonant

2 VERB I PRETERITUM (DTID/ IMPERFEKT) ? Preteritum (imperfekt) anvnder man nr man talar om det som hnde tidigare vid en viss tidpunkt. ? De flesta svenska verb slutar p de eller te i preteritum. ? ? ? ? presens kosta -r lev -er kp -er bo -r r var !!! preteritum kosta -de lev -de kp -te bo -dde

Stam p a Stam p kons tonande Stam p kons tonls: k p s t Stam p vokal men inte a

!!! Ngra verb r oregelbundna vara 3 VERB I FUTUR (FRAMTID)

? Svenksa verb har ingen speciell form (futurum) fr att uttrycka framtid. ? Hr fljer exempel p hur man uttrycker framtid. ? med tnker ? med ska Hon tnker bli neurolog. Vad tnker du gra ikvll? De ska operera patienten. Vad ska du gra i morgon? Ska vi sluta nu? Vad ska vi gra? (ungefr: Hon planerar...) (Vad r dina planer?) (Det r bestmt.) (Har du planerat ngot?) (Ofta vid omedelbart framtid.) (Ofta vid frgor.)

? med kommer att

Det kommer Maria att tycka om.

(Det tror man. En slags prognos.) Det kommer nog att sna i morgon. (Vi bestmmer inte ver snn.) (Plus tidsmarkr = i morgon) (Tiden kan vara underfrstdd)

? med presens

Vad gr du i morgon? Kommer du med? (i morgon)

4 VERB I PERFEKT har + ....t har + ...tt har + ...it Formen som slutar p t kallas fr supinum. (efter betonad vokal) (starka verb)

Pia har precis gtt hem. Han har tvttat klderna. Lars har stdat. Han har kpt en varmkorv. Hon har blivit arbetsls. Pernilla har anemi. Jag har inte tit.

Dvs idag, och resultatet kan man se: hon r borta. Man kan se resultatet: Klderna r blta/rena. Resultat: Lgenheten r ren och fin. Man ser: Han har en korv i handen. Drfr r hon deprimerad. Drfr ser hon blek ut. Resultat: Jag r hungrig.

? Man r interesserad av resultatet och inte av tiden. Man nmner inte tiden. ? Perfekt r ett presenestempus har badat resultatet finns/syns/mrks nu. 5 SUBSTANTIV BESTMD/OBESTMT FORM Singular obestmd en kvllskurs en lektion en klocka en pojke ett jobb ett universitet ett pple ett piano och bestmd form kvllskursen lektionen klockan pojken jobbet universitetet pplet pianot bestmd artikel -en efter konsonant fr en-ord -n efter vokal

-et efter konsonant fr ett-ord -t efter vokal

6 PLURAL OBESTMT FORM ? -or ? -ar en krona en avdelning en kttbulle tv kronor tv avdelningar tv kttbullar 2

? -er -r ? -n ? -

en apelsin en sko ett pple (vokal)

tv apelsiner tv skor tv pple n

ett pron (konsonant) tvpron en lrare tv lrare

7 PLURAL BESTMT FORM Plural skolor bilar pplen hu 8 PRONOMEN subjektspronomen jag du han hon vi ni de (dom) 9 POSSESIVA PRONOMEN en tavla ett hus mnga frgor mina frgor dina frgor hans frgor hennes frgor vra frgor era frgor deras frgor objektspronomen mig/mej dig/dej honom henne oss er dem (dom) skolorna bilarna pplena husen en-ord ett-ord p vokal ett-ord p kons -na -a -en

min tavla din tavla hans tavla hennes tavla vr tavla er tavla deras tavla

mitt hus ditt hus hans hus hennes hus vrt hus ert hus deras hus

10 3:DJE PERSONS POSSESIVPRONOMEN hans hennes deras sin sitt sina

!!!sin kan aldrig st vid subjektet!!!

? Sin (sitt, sina) syftar p subjektet i samma sats. Dr gr Johanna med sin man. Subjektets, dvs Johannas man

? Hans, hennes eller deras syftar p ngon annan/ngot annat/ ngra andra n subjektet. Ove har en underbar fru. Nisse tycker om hans fru. Inte subjektets, dvs Nisses fru, utan ngon annans, dvs O Oves fru.

? I en subjektsfras mste man alltid anvnda hans, hennes eller deras. Dr gr Ove och hans fru. Ove hrde, att hans fru kom. Hr finns tv subjekt. Hans fru kan vara Oves fru eller ngon annans fru. Hr har vi tv satser. Hans fru r subjekt i bisatsen. Drfr kan man inte sga sin. Sin syftar p subjektet i samma sats och gller inte mellan satserna. Hr gr det bra med sin fr det syftar tillbaka p subjektet i samma sats.

De sger, att hon tycker om sin man.

11 ADJEKTIV 1) attributivt adjektiv svens k svenskt svenska svenska 2) predikativ kopula adjektiv en lkare r svens k ett trafikljus r gult fyra blommor r rda obest subst bil hus bilar hus

en ett tv tv

ADJ ADJ + t ADJ + a

och och och

en ett tre

r r r

dansk grnt vit a

ADJ ADJ + t ADJ + a

en ett tv

Adjektiv p d rd bil rtt hus rda bilar konsonant + t svart bil svart hus svarta bilar -vokal bl bil bltt hus bl(a) bilar

en ett tv

en ett tv

12 ADJEKTIV I BESTMD FORM attributiv fristende adjektivartikel den det de (dom) ADJ grna grna grna Subst bilen huset bilarna

Predikativ = obestmd form p adjektivet bilen huset bilarna ADJEKTIVETS FORMER obestmd form bestmd form -a -t -a -a -a r r r grn grnt grna

en-ord ett-ord pluralis

13 ADVERB t Hon sover djupt. Hon sjunger falskt. De lever farligt. Vi tnker intensivt. (Hur sover hon?) (Hur sjunger hon?) (Hur lever de?) (Hur tnker vi?) Hon sover vldigt djupt. (Hur djupt sover hon?) Hon sjunger hemskt falskt. (Hur falskt?) De lever ganska* farligt. (Hur farligt?) Vi tnker verkligen* intensivt. (Hur intensivt?)

? Adverb bestmmer verb, adjektiv, adverb och svarar ofta p frgan HUR? *alla adverb slutar inte p t, t ex verkligen, ganska, lite 5

 14 ADJEKTIVETS KOMPARATION KOMPARATIV ADJ are hederligare elegant are dummare vanligare billigare kallare interessant are skrare populrare enklare SUPERLATIV ADJ ast hederligast elegant ast dummast vanligast billigast kallast interessant ast skrast populrast enklast

Med omljud stor hg lg lng tung ung f

KOMPARATIV ADJ re strre hgre lgre lngre tyng re yngre fr re

SUPERLATIV ADJ st strst hgst lgst lngst tyngst yngst ----

Oregelbundna bra dlig dlig gammal liten mycket mnga

bttre smre vrre ldre mindre mer fler

bst smst vrst ldst minst mest flest