Maria

Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se

Olika sorters ord ordklasser

Inledning Vrt sprk innehller mnga olika sorters ord. Vi r omgivna av mnniskor, djur och saker, vi knner knslor och gr erfarenheter. Alla de hr orden har redan ett namn och alla namnen hr till substantiv; kvinna, man, barn, dumbom, koltrast, abborre, krlek, ln, tanke, sms, mobilrkning Vi har ocks ord som mer i detalj berttar om olika egenskaper hos saker och ting. De kallas adjektiv; stor, liten, grn, ilsken, vacker, rdd, omodern, tjusig Vi behver ocks ord fr sdant som hnder, till det anvnder vi verb; finnas, springa, ppna, lska, frstra, underhlla, simma, hoppa, filosofera, vara

Substantiv namn p ting till exempel boll och ring

Substantiv r allts ord som r namn p personer, grupper, platser, naturfreteelser, djur, vxter, saker, mnen, tillstnd, knslor och aktiviteter. Alla dessa ord, inklusive vra tankar och uppfattningar r substantiv. Kvinna, man, hst, myrslok, blklocka, mikrovgugn, supernova, krlek, hat, spjut, fotbollslag, Karlskrona, flod, familj, nyr, undran, dimma, vatten, guld, T-sprit, teckning, frimrkssamling alla de orden r substantiv! Till substantiven rknar man ocks egennamn ord som r namn; Eva, Fanta, Nilsson, Kebnekaise, Sverige, Uruguay, Nordsjn, BLT, Telia, Blekinge, Kungsgatan, Ponnyakuten, KHK, Hammarby IF, Madicken, Bamse Alla egennamn skrivs med stor bokstav i brjan! Substantiv kan vara konkreta. Det betyder ord fr sdant man kan ta p: apelsin, kompis, penna. Substantiv kan ocks vara abstrakta, ord man inte kan ta p: sorg, lycka, ilska. Hur knner jag igen ett substantiv? Ental och flertal De flesta substantiv, men inte alla, har Substantiv bjs efter antal hur mnga det r, om det r en hund former fr ental och flertal: en hund, flera hundar, en upplevelse, flera eller flera hundar. upplevelser. Formerna kallas singular (ental): en Ord som hat eller avundsjuka har hund, och plural (flertal): flera ingen f lertalsform, i nte h eller g uld hundar. eller andra metallnamn. De kan ocks st i obestmd eller Fr att knna igen ett substantiv kan bestmd form, med obestmd man nstan alltid stta en, ett, en menar man vilken hund eller vilka massa e ller j ttemycket f re hundar som helst och med bestmd
substantivet; en man, en hst, en blklocka, en massa vatten, ett hus, jttemycket guld, jttemycket krlek menar man en speciell: den hunden, de hundarna

Maria Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se

Adjektiv ord som lr oss hurdana tingen r

Adjektiv r ord som anger egenskaper och tillstnd rd, gammal, hg, klok. Nr du vill bertta hur ngon eller ngot r eller ser ut, anvnder du ord frn ordklassen adjektiv. De anvnds fr det mesta ihop med substantiv fr att beskriva dessa; ett rtt skynke, en gammal moped, en hg bokhylla, en klok farbror. Adjektiven bjs s att de passar ihop med det substantiv det ska beskriva; en vit bil, ett vitt lakan, den vita jackan Adjektiv kan kompareras, det betyder jmfras: kall, kallare, kallast eller hg, hgre, hgst. Vissa adjektiv mste man stta ut orden mer(a) eller mest fr att kunna komparera; spnnande eller intressant r exempel p detta. Vissa adjektiv gr inte att komparera fr man kan helt enkelt inte jmfra dem. Ngra exempel; dd och gravid. Man kan ju inte bli vare sig mer eller mindre dd eller gravid Adjektivens olika jmfrelseformer heter: Positiv (grundformen) Komparativ Superlativ bra bttre bst god godare godast sur surare surast

Verb sdant man kan gra: leka, lsa, se och kra

Fr att beskriva handlingar och tillstnd anvnds verb. Handlingar saker vi kan gra, som till exempel: springa, hoppa, studsa, tnka, se, spika, skriva, lsa, studera och ringa. Verb r allts ord som talar om vad ngon gr eller vad som hnder. Verb kallas hndelseord eftersom de beskriver hndelser. Verben har olika tidsformer, tempus. Dessa tidsformer anvnds fr att beskriva handlingar och tillstnd i nutid, dtid och framtid. Presens r nutid (ritar, springer, gr) och preteritum r dtid (ritade, sprang, gick). Futurum berttar om vad som ska hnda i framtiden. Man ndrar verbets form nr man pratar i olika tidsformer. Verben har tre temaformer; infinitiv, preteritum (tidigare imperfekt), och supinum. Fr att lra sig verbens olika former kan man ta tema (bja) p verb. D sger, eller skriver, man formerna i en viss ordning:

Infinitiv (grundform) cykla stda spela

Preteritum cyklade stdade spelade

Hur knner jag igen ett verb?

Supinum cyklat stdat spelat

Verb uttrycker som sagt handlingar och tillstnd och man knner igen dem p att de har tidsformer. Rkna r ett verb till exempel och det vet man eftersom man kan anvnda odet i olika tidsformer: jag rknar, igr rknade jag, jag har rknat alla tal i matteboken

Maria Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se

Skrivregler

Maria Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se

Trna substantiv
Bland orden finns tolv substantiv. Ringa in dem! Tnk en, ett, en massa eller jttemycket framfr! flaska sjunga simmat Fyll i de former som saknas! Du fr hjlp med den frsta SINGULAR obestmd form bestmd form (tnk en/ett) (tnk den/det hr) krokodil krokodilen boll brunnen fljt Skriv fem exempel p egennamn: KONKRETA ABSTRAKTA PLURAL obestmd form bestmd form (tnk flera) (tnk de hr) krokodiler krokodilerna tavlor tgen glad kniv silver springa hat Norge lg saftigt ropar Tomas bl fantasi strst grs

ord affisch Dallven fiska

Skriv fyra konkreta och fyra abstrakta substantiv.

Maria Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se

Trna adjektiv
Adjektiv r ord som talar om hur ngon eller ngot r eller ser ut. Ringa in adjektiven, det finns tio stycken! Tnk den/det r s rita cykel mla mjuk stor hrd grn gata simma god gul spela saftig snabb baka

nyttig tung bord

Bj adjektiven s de passar ihop med substantiven. Blt Vilken hund! . ute. Smutsig Kolla vad Vilket jag r! vatten! .

Mina vantar r alldeles Det r fruktansvrt

Barn gillar att vara

Komparera nedanstende fem adjektiv. Positiv (grundformen) varm tung Leta adjektiv! I orden nedanfr gmmer sig sex adjektiv. Kan du hitta dem? varg platina klen brd kung guld Komparativ grnare hrdare Superlativ vackrast

Maria Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se

Trna verb
Verb r ord som talar om vad ngon gr eller vad som hnder. De kallas hndelseord fr de beskriver hndelser. Kan du hitta de fem verben? Tnk att fre gran stjrna ta tnka glasgon rida ndra verben s att de str i infinitiv (att-form). sprattlar tittar sovit grtit vaknade kramat skratta kanin hamburgare skejta

att sprattla,

Vissa av nedanstende verb str i presens och vissa str i preteritum. Skriv dem p rtt stlle! ljuger

frgar

lste

jagar

glmde

pratade

sover

PRESENS PRETERITUM Ta tema p fljande verb. Infinitiv glmma skriva sjunga

Preteritum

Supinum

Maria Lindman, ngbyskolan, Knivsta www.lektion.se