Om mätning i

produktionen

Jonny Gustafsson
Inst. Industriell produktion, KTH
2020.11.26
 Mätningens betydelse
●
Vi bedömer nästan allt vi gör på ett eller annat sätt men ...

●
... med en mätning menas att man genomför en procedur som gör att
man kan sätta ett tal på den storhet man är intresserad av

●
Vetenskap skulle inte fungera utan mätningar
 Mätningens betydelse

“I often say that when you can measure what you are
speaking about, and express it in numbers, you know
something about it; but when you cannot measure it, when
you cannot express it in numbers, your knowledge is of a
meagre and unsatisfactory kind; it may be the beginning of
knowledge, but you have scarcely, in your thoughts,
advanced to the stage of science, whatever the matter may
be.”
William Thomson (Lord Kelvin) (1824 – 1907)
 Krav på ett universellt mätsystem

●
Ett internationellt, sammanhängande system för
enheter (SI)
●
Möjlighet att jämföra mätningar gjorda på olika
platser och vid olika tidpunkter (spårbarhet)
●
Ett enhetligt sätt att uttrycka mätresultatens
osäkerhet (GUM – Guide to the expression of
uncertainty in measurement)
 Mätning för produktion
●
För produktion vill vi framför allt veta något om
storlek, form, läge och ytstruktur
●
Allt detta handlar om mätning av längd
●
En meter definieras som den sträcka ljuset
färdas i vakuum på tiden 1/299 792 458 s.
 Spårbarhet

BIPM
Bureau international des poids et mesures

Ackrediterat lab Ackrediterat lab Ackrediterat lab

RISE (Research Institutes of Sweden)

(tidigare kallat SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Industri/Verkstad tidigare kallat Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
tidigare kallat Statens Provningsanstalt)
 Ritningar
●
De krav som ställs specificeras på ritningen.
●
Alla mått som anges på ritningen måste ha en
tolerans
Förbered mätning inför tillverkningen

• Vilken tillverkningsmetod krävs?

• Finns nödvändiga resurser tillgängliga: maskiner,
verktyg, personal, utrustning.
• Hur ska komponenten hålls fast?
• Behövs en speciell fixtur?
• Kan vi använda “in-line”-mätning?
• Tolkar eller mätande instrument?
• Vilka mätinstrument passar bäst?
• Har vi tagit hänsyn till mätosäkerhetens inverkan?
• Behöver vi utbilda personalen?
 Vad är GPS?

Dimensions-
toleranser
• Geometriska produktspecifikationer
• Ett internationellt accepterat koncept
som täcker alla krav som uttrycks på en
teknisk ritning
GPS • Implementerat genom en serie av
standarder
• Berör speciellt ”Form- och
Geometriska
toleranser
Ytstruktur lägetoleranser” (”geometriska
toleranser”)
 Handbok: GPS- Geometriska produktspecifikationer

Geometriska produktspecifikationer (GPS)

Geometriska toleranser – Form- och läge
toleranser
 GPS toleransmodell

Form

Storlek Riktning
Avstånd
Radie
Vinkel
GPS Läge
Kast
Referenser

GPS-systemet innehåller
grundläggande regler för
Ytojämnhet kravsättning på tekniska
Vågighet
Profil ritningar.
Kant
 Dimensions- jmf. med Geometriska Toleranser

• T.ex. får positionsangivelsen för ett hål en annan mening om det anges med
geometrisk tolerans i stället för med dimensionstolerans
Symboler för geometriska egenskaper
 Toleransrektangeln

Läget skall ligga på angivna

mått relativt referenserna A,C,B
inom en cirkel eller cylinder på
på 0,1 mm diameter

Symbol för I förhållande till

Geometrisk referenserna
egenskap A, C och B
- Lägeriktighet
Symboler för geometriska egenskaper - Form
Exempel: Planhetstolerans

Ytan ska vara innesluten mellan två parallella plan separerade 0.1 mm
Ingen referens behövs.
Symboler för geometriska egenskaper - Riktning
Exempel: Vinkelräthet

Toleransområdet är en cylinder med diameter

0.1 mm vinkelrät mot detaljens yta.
Symboler för geometriska egenskaper – Läge och kast
 Cirkulär radialkast

I varje plan vinkelrätt mot referensaxeln ska

profilen inneslutas mellan två cirklar som är
koncentriska med referensaxeln B och med
inbördes avstånd 0.1 mm.
Geometriska toleranser ger
exaktare definitioner

Mångtydig Entydig
 Referens och referenselement (ISO 5459)

●
Ett referenselement är det
verkliga element, t.ex. en fysisk
punkt, linje eller yta som används
för att fastställa referenserna (1)
●
Referensen är det teoretiskt
exakta elementet (3)
Vilket referensplan ska man välja?

Framtida standard (ISO 5459 ed3)

Används ofta idag i CMM

Dagens standard (ISO 5459 ed2)

Referensen behöver inte vara ett plan – den kan vara
en cylindrisk yta eller en härledd centrumlinje
Dimensionstolerans

ISO specificerar en tvåpunktsmätning

Enveloppkrav (ISO 14405-1)

1. Extraherade plan
2. Medianplanet
3. Minsta omskrivna storlek
4. Motstående punkter
Godkänd eller inte godkänd? Hur
påverkar mätosäkerheten?
Mätosäkerheten påverkar det
tillgängliga toleransområdet

C Vid specifikation/konstruktion
D Vid verifikation
1 Tillgängligt område vid specifikationen
2 Utanför specifikationen
3 Inom specifikation
4 Ej godkänd
5 Osäkerhetsområde
6 Ökande mätosäkerhet
Mätosäkerhet och mätområde

Val av mätmetod är en avvägning mellan mätosäkerhet,

mätområde och kostnad
Passbitar
Carl Edvard Johansson (1864 – 1943)
 Typiska specifikationer

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Skjutmått > 50 ? ?
 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)
Bygel-
mätskruv
(mikrometer) >4 ? < 10 N
 Typiska specifikationer

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Mätklocka 15-30 3-5 0,5-2
 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Vippindikator 13 3 0,5
 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)
Mikrokator 0,1 ~0 0,75
 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)
Induktiv
LVDT 0,5 0,1 0,5-1
 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Holografisk
gitterskala 0,1 0,02 0,1-0,4
 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)
Mitutoyo
NanoCord 0,3+L/1000) 0,1 (3 σ) 0,00001-0,00008
 Repeterbarhet
Typ Osäkerhet (μm)m) (μm)m) Mätkraft (N)
Atomic
Force
Microscope 0.005 (2σ) 0,0015 0,0000001/μm)m
Mekaniska släpnålsinstrument – den traditionella
tekniken för ytjämnhet. MPE redovisas sällan
Optiska profilmätare – Vanligt mätdon för ytjämnhetsmätning
 Vad är koordinatmätmaskiner?
(eng: Coordinate Measuring Machine, CMM)

• En maskin som kan mäta 3D-koordinater på

valda punkter av ett objekt
 Vad kan man göra med en
koordinatmätmaskin?
• De är mycket mångsidiga och kan användas
för många olika mätuppgifter
• Kan styras av en dator och utföra automatiska
mätningar
• Mäter punkter och räknar ut geometriska
element
• Verifierar toleranser
CMMs beståndsdelar
 Taktil prob
Diskreta mätpunkter (touch trigger)

• Bra för att kontrollera läge eller storlek

• Mäter 1 till 2 punkter per

sekund

• Låg förslitning av
mätspetsen

• Låg kostnad, liten storlek

och stor mångsidighet
Taktil prob – diskreta mätpunkter
 Skannande prob

• Bra för att kontrollera form och profil

• Kan samla in upp till 5000 punkter per sekund

• Snabbare mätning

• Högre noggrannhet

• Mer slitage på spetsen

• Dyrare än prober för diskret mätning

Skannande prob
 Vid mätning med koordinatmätmaskin delas
detaljen upp i geometriska element

Plan
Cirkel
Cylinder
Kon
Sfär
Torus
...

Bilden från SIS-handbok 545:2005

Cylindrisk yta Ändyta – plan begränsad av cirkel

Centrumlinje

Ändyta – plan begränsad av cirkel

Bilden från SIS-handbok 545:2005

Vad är en diameter? Om man mäter hålet med hög upplösning
finner man att det inte är en perfekt cirkel. Det är därför möjligt
att definiera många olika diametrar. Vanligast är diameter (1)
på max inskriven cirkel för ett hål.

Bilden från SIS-handbok 545:2005

En tillverkad detalj har alltid avvikelser från
de nominella värdena. Följande bilder visar tillvägagångssätt
för verifiering av rätvinklighet med koordinatmätmaskin

Bilden från SIS-handbok 545:2005

Riktningstolerans för cylinderns centrumlinje
Den skall vara vinkelrät mot planet A
inom en toleranscylinder med diameter t

Bilden från SIS-handbok 545:2005

Bilden från SIS-handbok 545:2005
Bilden från SIS-handbok 545:2005
Bilden från SIS-handbok 545:2005
Bilden från SIS-handbok 545:2005
Bilden från SIS-handbok 545:2005
Bilden från SIS-handbok 545:2005
Bilden från SIS-handbok 545:2005
Att tänka på vid mätning:

Mätdonets mätosäkerhet – kanske anges som MPE, (Maximum

permissible error)

Mätkraften – kan introducera mätfel på slanka produkter och mjuka ytor

Fixturen – viktig för korrekt uppmätning av flexibla komponenter

Temperaturen – kritisk för precisionsmätning av större komponenter i μm)m-

området. Lång tid krävs för temperaturutjämning

Tumregel – Mätdonets mätosäkerhet bör vara 10 ggr mindre än den

toleransvidd som skall kontrolleras.

Mätberedning – planera in mätningsförfarandet redan i designen av

komponenten. Det spar mycket trassel i det fortsatta arbetet
Onoggrann och oprecis (dålig repeterbarhet)

Bra precision, men dålig noggrannhet

Bra noggrannhet, men dålig precision

 Upplösning

Mean
●
Skilj på noggrannhet och upplösning
●
Hög upplösning behöver inte betyda
att osäkerheten är låg,
Scale ●
... men har man en högre upplösning
high resolution än repeterbarhet kan man lättare få
uncertainty användbar statistik från mätningarna.

Scale

low resolution
 Mätsystem:
spridningskällor
Mätfel

Precis Noggrann

Repeterbarhet Reproducerbarhet

Onoggrannhet kan fixas

med kalibrering

Precision kan
kontrolleras med
GR&R
Noggrannhet Stabilitet Linearitet

från R. Lindqvist
 Mätsystemsanalys
Measurement System Analysis (MSA)

Analysen tar hänsyn till:

●
repeterbarhet – spridning pga en enskild operatör
●
reproducerbarhet – spridning mellan operatörer
●
bias – systematiska och bestående avvikelser
●
stabilitet – slumpmässig variation
●
linearitet – avvikelser beroende på icke-proportionell skala hos
mätinstrumentet
 Gauge Repeatability & Reproducibility
(Gauge R&R)

●
Resultatet av en G R&R-analys ger ett mått på precisionen.
●
Repeterbarhet: när samma person gör alla mätningarna. Detta är mest relaterat
till mätinstrument/utrustningen.
●
Reproducerbarhet: mer än en person gör mätningarna. Detta är mest relaterat
till operatörerna (personerna).
 Fördelar med MSA

●
Enkel och standardiserad metod
●
Lång erfarenhet av MSA in industrin
●
Metoden är baserad på erfarenhet och kunskap om
processkapabilitet
●
Hög acceptans i industrin
 MSA bakgrund och dagens ISO 22514-7

• MSA har utvecklats för kontinuerliga förbättringar, undvika defekta produkter,

minska variationen, minska kassationen och ge kundtillfredställelse
• MSA är en nyckelkomponent i PPAP (Production Part Approval Process)
utvecklad av Chrysler, Ford and General Motors (GM) för deras
underleverantörer
APQP (Automotive, US)
edition1:1994
MSA (Automotive, US)
ISO/TS MSA
16949:2006 standard
ISO 22514-
7:2012
Standardized as
Partly
standardized as references MSA (Automotive, DE)
 Vanliga metoder för MSA
• Metod 1, Repeatability (Cg / Cgk) – Mät på en komponent eller
referenskomponent
• Metod 2, Handmätdon (% GRR) – Mät på flera komponenter och
med flera operatörer
• Metod 3, Automatiska mätinstrument (% GRR) – Mät utan
operatörers påverkan
 Hur kan man göra i praktiken?

●
Det rekommenderas att man låter minst 3 operatörer
mäta 10 olika detaljer 3 gånger var
●
Använd statististikprogram för utvärdering
Varje operatör kommer att ha en viss spridning
mellan sina mätvärden, men det kommer
också att finnas en spridning mellan olika
operatörer.

from Arnér
 Reproducerbarhet

X gA X gC X gB

Operatör C
Operatör A Operatör B

X gB  X gA
Reproducerbarhet

Toleransområde (T)
 Analys av Gauge R&R

Två möjligheter:

• ARM – Average and range method

• ANOVA – Analysis of variance

Gauge R&R exempel
 Gauge R&R exempel

Variation pga
mätinstrumentet

Variation pga
operatören

Total R&R

Andel av
toleransområdet
 Kurser

●
MG2010 Modern Industrial Metrology, 6 hp (per 4)

●
MG2110 Advanced Metrology, 9 hp (per 1 - 2)
Om mätning i
produktionen

Jonny Gustafsson
Inst. Industriell produktion, KTH
2020.11.26
 Mätningens betydelse
●
Vi bedömer nästan allt vi gör på ett eller annat sätt men ...
●
... med en mätning menas att man genomför en procedur som gör att
man kan sätta ett tal på den storhet man är intresserad av

●
Vetenskap skulle inte fungera utan mätningar
 Mätningens betydelse

“I often say that when you can measure what you are
speaking about, and express it in numbers, you know
something about it; but when you cannot measure it, when
you cannot express it in numbers, your knowledge is of a
meagre and unsatisfactory kind; it may be the beginning of
knowledge, but you have scarcely, in your thoughts,
advanced to the stage of science, whatever the matter may
be.”
William Thomson (Lord Kelvin) (1824 – 1907)
 Krav på ett universellt mätsystem

●
Ett internationellt, sammanhängande system för
enheter (SI)
●
Möjlighet att jämföra mätningar gjorda på olika
platser och vid olika tidpunkter (spårbarhet)
●
Ett enhetligt sätt att uttrycka mätresultatens
osäkerhet (GUM – Guide to the expression of
uncertainty in measurement)
 Mätning för produktion
●
För produktion vill vi framför allt veta något om
storlek, form, läge och ytstruktur
●
Allt detta handlar om mätning av längd
●
En meter definieras som den sträcka ljuset
färdas i vakuum på tiden 1/299 792 458 s.
 Spårbarhet

BIPM
Bureau international des poids et mesures

Ackrediterat lab Ackrediterat lab Ackrediterat lab

RISE (Research Institutes of Sweden)

(tidigare kallat SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Industri/Verkstad tidigare kallat Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
tidigare kallat Statens Provningsanstalt)

In a universal measurement system we need

to be able to trace any measurement result
to the definition to the metre. Instruments
used on the workshop floor are calibrated
against references in certified laboratories.
The references use there are calibrated
against those at the national measurement
institute.
An governmental accreditation body (Swedac
in Sweden) checks that the laboratories use
the correct methods and instruments.
 Ritningar
●
De krav som ställs specificeras på ritningen.
●
Alla mått som anges på ritningen måste ha en
tolerans
Förbered mätning inför tillverkningen

• Vilken tillverkningsmetod krävs?

• Finns nödvändiga resurser tillgängliga: maskiner,
verktyg, personal, utrustning.
• Hur ska komponenten hålls fast?
• Behövs en speciell fixtur?
• Kan vi använda “in-line”-mätning?
• Tolkar eller mätande instrument?
• Vilka mätinstrument passar bäst?
• Har vi tagit hänsyn till mätosäkerhetens inverkan?
• Behöver vi utbilda personalen?
 Vad är GPS?

Dimensions-
toleranser
• Geometriska produktspecifikationer
• Ett internationellt accepterat koncept
som täcker alla krav som uttrycks på en
teknisk ritning
GPS • Implementerat genom en serie av
standarder
• Berör speciellt ”Form- och
Geometriska
toleranser
Ytstruktur lägetoleranser” (”geometriska
toleranser”)
 Handbok: GPS- Geometriska produktspecifikationer

Geometriska produktspecifikationer (GPS)

Geometriska toleranser – Form- och läge
toleranser

11
 GPS toleransmodell

Form

Storlek Riktning
Avstånd
Radie
Vinkel
GPS Läge
Kast
Referenser

GPS-systemet innehåller
grundläggande regler för
Ytojämnhet kravsättning på tekniska
Vågighet
Profil ritningar.
Kant
 Dimensions- jmf. med Geometriska Toleranser

• T.ex. får positionsangivelsen för ett hål en annan mening om det anges med
geometrisk tolerans i stället för med dimensionstolerans
Symboler för geometriska egenskaper

14
 Toleransrektangeln

Läget skall ligga på angivna

mått relativt referenserna A,C,B
inom en cirkel eller cylinder på
på 0,1 mm diameter

Symbol för I förhållande till

Geometrisk referenserna
egenskap A, C och B
- Lägeriktighet

15
Symboler för geometriska egenskaper - Form

16
Exempel: Planhetstolerans

Ytan ska vara innesluten mellan två parallella plan separerade 0.1 mm
Ingen referens behövs.
Symboler för geometriska egenskaper - Riktning

18
Exempel: Vinkelräthet

Toleransområdet är en cylinder med diameter

0.1 mm vinkelrät mot detaljens yta.
Symboler för geometriska egenskaper – Läge och kast

20
 Cirkulär radialkast

I varje plan vinkelrätt mot referensaxeln ska

profilen inneslutas mellan två cirklar som är
koncentriska med referensaxeln B och med
inbördes avstånd 0.1 mm.
Geometriska toleranser ger
exaktare definitioner

Mångtydig Entydig
 Referens och referenselement (ISO 5459)

●
Ett referenselement är det
verkliga element, t.ex. en fysisk
punkt, linje eller yta som används
för att fastställa referenserna (1)
●
Referensen är det teoretiskt
exakta elementet (3)
Vilket referensplan ska man välja?

Framtida standard (ISO 5459 ed3)

Används ofta idag i CMM

Dagens standard (ISO 5459 ed2)

Referensen behöver inte vara ett plan – den kan vara
en cylindrisk yta eller en härledd centrumlinje

25
Dimensionstolerans

ISO specificerar en tvåpunktsmätning

Enveloppkrav (ISO 14405-1)

1. Extraherade plan
2. Medianplanet
3. Minsta omskrivna storlek
4. Motstående punkter
 Godkänd eller inte godkänd? Hur
påverkar mätosäkerheten?

If the measurement has a high uncertainty there may

be doubt about the conformance to a tolerance as in
case 1.
To prove that good products are delivered we need to
measure according to case 3, while a complaining
customer needs to measure according to case 2 in
order to support his complaint.
 Mätosäkerheten påverkar det
tillgängliga toleransområdet

C Vid specifikation/konstruktion
D Vid verifikation
1 Tillgängligt område vid specifikationen
2 Utanför specifikationen
3 Inom specifikation
4 Ej godkänd
5 Osäkerhetsområde
6 Ökande mätosäkerhet

The uncertainty of the measurement consumes part of

the available tolerance zone. We risk to either scrap
good parts if we don't measure well enough.
There may be a balance between the cost of
measurement and the cost of scrapped parts.
 Mätosäkerhet och mätområde

Val av mätmetod är en avvägning mellan mätosäkerhet,

mätområde och kostnad

The relationship between uncertainty and range for

different measurement methods.
Cost of measurement is generally higher at the bottom
right of the figure.
 Passbitar

Gauge blocks play a very important role in

dimensional metrology. They can be used
for setting up machines and instruments in
the workshop, but most importantly they are
the main tool for calibration.
 Carl Edvard Johansson (1864 – 1943)

Gauge blocks can be “wringed” together to

create combined lengths. The surfaces of
the blocks are so flat that molecular forces
between two adjacent blocks make them
hold together.
For large combinations, like in the picture,
however, special holders are normally used
to make it safer.
A large set of gauge block can consist of 112
pieces in lengths between 1.0005 mm and
100 mm. The are commonly made of steel
or ceramics.
There are also special gauge blocks of larger
size used e.g. for calibration of CMMs.
 Typiska specifikationer

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Skjutmått > 50 ? ?

Calipers are very common instruments.

 Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)
Bygel-
mätskruv
(mikrometer) >4 ? < 10 N
Light scattering and paper gloss

Typiska specifikationer

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Mätklocka 15-30 3-5 0,5-2

© Lars Mattsson, KTH 36

Light scattering and paper gloss

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Vippindikator 13 3 0,5

© Lars Mattsson, KTH 37

Light scattering and paper gloss

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Mikrokator 0,1 ~0 0,75

© Lars Mattsson, KTH 38

Light scattering and paper gloss

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Induktiv
LVDT 0,5 0,1 0,5-1

© Lars Mattsson, KTH 39

Light scattering and paper gloss

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Holografisk
gitterskala 0,1 0,02 0,1-0,4

© Lars Mattsson, KTH 40

Light scattering and paper gloss

Typ MPE (μm)m) Repeterbarhet (μm)m) Mätkraft (N)

Mitutoyo
NanoCord 0,3+L/1000) 0,1 (3 σ) 0,00001-0,00008

© Lars Mattsson, KTH 41

Light scattering and paper gloss

Repeterbarhet
Typ Osäkerhet (μm)m) (μm)m) Mätkraft (N)
Atomic
Force
Microscope 0.005 (2σ) 0,0015 0,0000001/μm)m

© Lars Mattsson, KTH 42

Light scattering and paper gloss

Mekaniska släpnålsinstrument – den traditionella

tekniken för ytjämnhet. MPE redovisas sällan

© Lars Mattsson, KTH 43

Light scattering and paper gloss

Optiska profilmätare – Vanligt mätdon för ytjämnhetsmätning

© Lars Mattsson, KTH 44

 Vad är koordinatmätmaskiner?
(eng: Coordinate Measuring Machine, CMM)

• En maskin som kan mäta 3D-koordinater på

valda punkter av ett objekt

Coordinate Measuring Machines are very common devices

in metrology rooms. Recently they have also more and more
started to be used in the production line.
They are very often referred to with their abbreviation: CMM

CMMs measure surface points on workpieces.

 Vad kan man göra med en
koordinatmätmaskin?
• De är mycket mångsidiga och kan användas
för många olika mätuppgifter
• Kan styras av en dator och utföra automatiska
mätningar
• Mäter punkter och räknar ut geometriska
element
• Verifierar toleranser
 CMMs beståndsdelar

Typically the probe is moved in three orthogonal axes, providing a

three dimensional Cartesian coordinate system.
Surface plate is usually made from granite.
The moving frame has changed a lot over the years. Granite and
steel was used in the early CMM’s. Today often aluminium and
sometimes silicon carbide ceramics are used to increase the
stiffness of the Z axis for scanning applications.
Every axis is equipped with a linear scale.
The probe is trigger the measurement and sometimes also supply
additional measurement values.
A servo system is controlling the machine movement
Control and analysis software are collecting the data and is doing
the calculations.

47
 Taktil prob
Diskreta mätpunkter (touch trigger)

• Bra för att kontrollera läge eller storlek

• Mäter 1 till 2 punkter per

sekund

• Låg förslitning av
mätspetsen

• Låg kostnad, liten storlek

och stor mångsidighet

48
Taktil prob – diskreta mätpunkter
 Skannande prob

• Bra för att kontrollera form och profil

• Kan samla in upp till 5000 punkter per sekund

• Snabbare mätning

• Högre noggrannhet

• Mer slitage på spetsen

• Dyrare än prober för diskret mätning

The probe has an internal measuring function.

It does not need to retract after recording a value.
It can be used for mechanical scanning of a surface
for profile or form measurements.
It can collect a large number of data points quickly.
It allows form evaluation of features.

50
Skannande prob
 Vid mätning med koordinatmätmaskin delas
detaljen upp i geometriska element

Plan
Cirkel
Cylinder
Kon
Sfär
Torus
...

Bilden från SIS-handbok 545:2005

52
Cylindrisk yta Ändyta – plan begränsad av cirkel

Centrumlinje

Ändyta – plan begränsad av cirkel

Bilden från SIS-handbok 545:2005

53
Vad är en diameter? Om man mäter hålet med hög upplösning
finner man att det inte är en perfekt cirkel. Det är därför möjligt
att definiera många olika diametrar. Vanligast är diameter (1)
på max inskriven cirkel för ett hål.

Bilden från SIS-handbok 545:2005

54
En tillverkad detalj har alltid avvikelser från
de nominella värdena. Följande bilder visar tillvägagångssätt
för verifiering av rätvinklighet med koordinatmätmaskin

Bilden från SIS-handbok 545:2005

55
Riktningstolerans för cylinderns centrumlinje
Den skall vara vinkelrät mot planet A
inom en toleranscylinder med diameter t

Bilden från SIS-handbok 545:2005

56
Bilden från SIS-handbok 545:2005

57
Bilden från SIS-handbok 545:2005

58
Bilden från SIS-handbok 545:2005

59
Bilden från SIS-handbok 545:2005

60
Bilden från SIS-handbok 545:2005

61
Bilden från SIS-handbok 545:2005

62
Bilden från SIS-handbok 545:2005

63
Att tänka på vid mätning:

Mätdonets mätosäkerhet – kanske anges som MPE, (Maximum

permissible error)

Mätkraften – kan introducera mätfel på slanka produkter och mjuka ytor

Fixturen – viktig för korrekt uppmätning av flexibla komponenter

Temperaturen – kritisk för precisionsmätning av större komponenter i μm)m-

området. Lång tid krävs för temperaturutjämning

Tumregel – Mätdonets mätosäkerhet bör vara 10 ggr mindre än den

toleransvidd som skall kontrolleras.

Mätberedning – planera in mätningsförfarandet redan i designen av

komponenten. Det spar mycket trassel i det fortsatta arbetet

64
Onoggrann och oprecis (dålig repeterbarhet)

Bra precision, men dålig noggrannhet

Bra noggrannhet, men dålig precision

 Upplösning

Mean
●
Skilj på noggrannhet och upplösning
●
Hög upplösning behöver inte betyda
att osäkerheten är låg,
Scale ●
... men har man en högre upplösning
high resolution än repeterbarhet kan man lättare få
uncertainty användbar statistik från mätningarna.

Scale

low resolution
 Mätsystem:
spridningskällor
Mätfel

Precis Noggrann

Repeterbarhet Reproducerbarhet

Onoggrannhet kan fixas

med kalibrering

Precision kan
kontrolleras med
GR&R
Noggrannhet Stabilitet Linearitet

från R. Lindqvist
 Mätsystemsanalys
Measurement System Analysis (MSA)

Analysen tar hänsyn till:

●
repeterbarhet – spridning pga en enskild operatör
●
reproducerbarhet – spridning mellan operatörer
●
bias – systematiska och bestående avvikelser
●
stabilitet – slumpmässig variation
●
linearitet – avvikelser beroende på icke-proportionell skala hos
mätinstrumentet
 Gauge Repeatability & Reproducibility
(Gauge R&R)

●
Resultatet av en G R&R-analys ger ett mått på precisionen.
●
Repeterbarhet: när samma person gör alla mätningarna. Detta är mest relaterat
till mätinstrument/utrustningen.
●
Reproducerbarhet: mer än en person gör mätningarna. Detta är mest relaterat
till operatörerna (personerna).
 Fördelar med MSA

●
Enkel och standardiserad metod
●
Lång erfarenhet av MSA in industrin
●
Metoden är baserad på erfarenhet och kunskap om
processkapabilitet
●
Hög acceptans i industrin
 MSA bakgrund och dagens ISO 22514-7

• MSA har utvecklats för kontinuerliga förbättringar, undvika defekta produkter,

minska variationen, minska kassationen och ge kundtillfredställelse
• MSA är en nyckelkomponent i PPAP (Production Part Approval Process)
utvecklad av Chrysler, Ford and General Motors (GM) för deras
underleverantörer
APQP (Automotive, US)
edition1:1994
MSA (Automotive, US)
ISO/TS MSA
16949:2006 standard
ISO 22514-
7:2012
Standardized as
Partly
standardized as references MSA (Automotive, DE)
 Vanliga metoder för MSA
• Metod 1, Repeatability (Cg / Cgk) – Mät på en komponent eller
referenskomponent
• Metod 2, Handmätdon (% GRR) – Mät på flera komponenter och
med flera operatörer
• Metod 3, Automatiska mätinstrument (% GRR) – Mät utan
operatörers påverkan
 Hur kan man göra i praktiken?

●
Det rekommenderas att man låter minst 3 operatörer
mäta 10 olika detaljer 3 gånger var
●
Använd statististikprogram för utvärdering
Varje operatör kommer att ha en viss spridning
mellan sina mätvärden, men det kommer
också att finnas en spridning mellan olika
operatörer.

from Arnér
 Reproducerbarhet

X gA X gC X gB

Operatör C
Operatör A Operatör B

X gB  X gA
Reproducerbarhet

Toleransområde (T)
 Analys av Gauge R&R

Två möjligheter:

• ARM – Average and range method

• ANOVA – Analysis of variance

Gauge R&R exempel
 Gauge R&R exempel

Variation pga
mätinstrumentet

Variation pga
operatören

Total R&R

Andel av
toleransområdet
 Kurser

●
MG2010 Modern Industrial Metrology, 6 hp (per 4)

●
MG2110 Advanced Metrology, 9 hp (per 1 - 2)