November 2022

H e lv e t e s s c h e m a
U t t a la n d e E s t e t k o n g r e s s
S v e r ig e s lä r a r e
B a s u t r u s t n in g
M a k e M u s ic M a t t e r
F o k u s ä n d r in g
S v e r ig e s ju n g e r

www.mrmusik.se
Tidningen Musikläraren november 2022 1
2 www.halmenmusik.se
Tidningen Musikläraren november 2022
www.andreassonmusik.se www.klaviaturstockholm.se

Från Redaktionen
När detta skrivs har vi precis landat
hemma vid skrivbordet efter en härlig
upplevelse av musikalen Cabaret på Gö-
teborgsoperan. Sångerna och musiken är
lika fascinerande 2022 som de var när vi
första gången hörde dem för mer än 50
år sedan. En av huvudrollsinnehavarna,
Kerstin Hilldén, som spelar Sally Bowles,
har sitt skolförflutna i Brunnsboskolans
musikklasser och imponerar med sitt
agerande och sin sång. Det är Sally som
upprepat genom föreställningen låter ut-
tala orden: ”Vad har det
med oss att göra? Det
är ju bara politik!”. Vad
“Willkommen,
som åsyftas lämnar vi åt Bienvenu, Welcome....”
sidan denna gång. Det är
en utveckling som vi in-
nerligen beklagar.
Men det som händer i vår tid kan vi knap-
past negligera.
Riskkapitalister tjänar storkovan på sina
aktieplaceringar i börsnoterade sko-
laktiebolag, det statliga kulturbidraget
minskar med en miljard kronor och den
kommunala kulturskolan går miste om
100 miljoner i stöd. Nu är det Jimmy och
gänget som styr.
Samtidigt som våra skattepengar försvin-
ner ut ur Sverige noterar vi en arbetssi-
tuation för personal i såväl förskola som
ungdomskola som överskrider vad med-
arbetare kan acceptera. Stora barn- och
elevgrupper i magert utrustade och där-
med trånga lokaler gör att personal och
barn och unga hälsomässigt far illa. För-
hållande är knappast inte heller befräm-
jande för en sund och trygg bildningsut-
veckling.
Om detta vittnar mycket av innehållet i
detta nummer av tidningen Musiklära-
ren. Lärarutbildare godkänner på grund
av resursbrist studenter som inte borde
tillåtits att utbilda sig till lärare i musik,
estetkongressen larmar om situationen
för gymnasieungdomar som berövas möj-
ligheten att på skoltid utöva någon form
av estetisk verksamhet, musiklärare be-
ordras av inkompetent arbetsledning till
arbetsveckor som är fyllda av elevkon-
takter från ”morgon till kväll”. Exemplen
där påstådd resursbrist är orsaken kan
flerfaldigas.
Musiklärarnas Riksförening behövs!
MR är en röst, stark nog att höras när en-
skilda musiklärares stämmor inte ljuder
eller når ända fram till makthavare och
politiker.
I tidningen Musikläraren hittar du som
läsare brev till Utbildningsdepartemen-
Tidningen Musikläraren november 2022
Mu s i k l ä ra re n n ove m b e r 2 0 2 2
preludium 3
redaktionen formulerar sig
ett helvetesschema 4
dålig chef?
lärarutbildare 6
sviker
tet, Skolverket och till fackliga organisa-
tioner. Vi behöver bli flera medlemmar.
Willkommen, Bienvenu, Welcome du
basutrustningslistor 7
remiss
också?!
Samfundet för Unison Sång och Musiklä- nytt under solen 8
rarnas Riksförening fortsätter sitt arbete epa-traktor
med att ta fram en nyutgåva av Sjung
Svenska Folk. Den nya versionen kom-
mer att heta Sverige Sjunger. I tidningen god jul 9
presenterar MR ett urval av dessa sånger. klavén
Vilka sånger som skall ingå i denna sång-
samling, som är tänkt som hört på radio 10
en gemensam sångskatt
för alla, kan du vara med
lyssna
och påverka. Du kanske
tillhör gruppen som är till utbildningsministern 12
tveksam till en sångkanon mats persson
eller kulturkanon? Tyck ändå till på MR:s
Facebook-sida: Musiklärarnas Riksför-
ening. På denna FB-sida kan du också ge
krönika 14
ny styrelsemedlem
synpunkter på de basutrustningslistor
som föreningen tagit fram som ett stöd
för ”dåligt utrustade musiklärare” och estetkongress 18
som det finns exempel på i detta nummer v’ästerås
av tidningen Musikläraren.
mrstipendiat 21
För övrigt så redovisar vi skrivelser som
vi skickat till Skolverket och till Lärarnas miranda
Riksförbund. Estetkongressen som av-
hölls i Västerås i början av oktober för- fokus? 23
fattade en text som skickats till den nya
utbildningsminstern Mats Persson.
skolverket
Vi redogör också för en musiklärares var- nytt fack 24
dag och rop på hjälp. Under rubriken ”Ett sveriges lärare
helvetesschema kan du ta del av lärares
rop på stöd.
Musiklärarnas Riksförening tog kontakt
med läraren i fråga i ett inledande sam-
tal. Vårt initiativ rann dock lite ut i san-
den eftersom musikläraren tvekade att Musikläraren
låta oss att kontakta skolledningen och
att läraren just när vi ringde upp var i Ansvarig utgivare:
färd med att söka nytt jobb. Vi hoppas att Kristina Stenborg
det nya jobbet är mer tillfredsställande Månsagårdsvägen 28
och att den ”gamla skolledningen” förstår 439 36 Onsala. Tel. 0300/649 82
innebörden av musiklärare byter jobb.
”Vad har MR med mig att göra?” Ja, du, Musikläraren utkommer två gånger/år.
det tål att fundera över… Medlemsavgift: 100:-/år.
Men du kan kanske ta dig tid och besöka Pensionärer: 50:-/år.
vår hemsida när du lyssnar på Caberet Studerande: Gratis under hela studietiden.
och Sally Bowles alltmedan Sverige söker
enighet i det kulturella uttrycket? Omslagets första sida: Pablo Melara
Till sist önskar Musiklärarnas Riks-
förening och tidningen Musikläraren Redaktör: Rune Fredriksson
sina läsare (design, osign. foto och text)
tel. 0733 70 40 16
God Jul och ett Gott Nytt År! e-post: Rune.Fredriksson@bredband2.com
3
 k a r. . . . .
Ett helvetesschema...MR beva
”Alltid lika tråkigt med sådan här inlägg. Men jag behöver lite hjälp med hur jag skulle kunna få till en
bättre tjänst på min skola. Ska snart ha möte med rektorn.
Jag har i nuläget åk F-6, treparallelligt i varje årskurs på 80% All i helklass. Delar ”musiksal” med fritids –
en aula utan whiteboard (men med pingisbord.). Instrument i ett förråd som ska plockas ut och in varje dag
samt ”en pinne” på Wi-fi så man vet aldrig om det finns internet eller inte (är i en källare)
På en annan skola har jag 20% med åk 2, 4, 5 och 6 (en klass per årskurs) och då har jag åk 6 i halvklass.
Där är en fin musiksal och jag mår bra den dagen.
Det här innebär i alla fall att jag har 25 unika klasser och ca 600 elever som jag möter varje vecka samt
ingen planeringstid.
Blev omplacerad inom kommunen till den här skola pga minskat elevantal vid min förra skola, annars
hade jag aldrig tagit den här tjänsten.
Vad ska jag göraaaaaaa?”
Tidningen Musikläraren kontaktar be- elever och bildläraren undervisar 518
rörd musiklärare per telefon. Musiklärare knappt hälften av dessa. 20 klasser. Lek-
svarar: tioner blir kortare och elevgrupper blir
”Hej! Jag är lite upptagen nu…. Jag skall större. Frågor till bildläraren som ställs
på en jobbintervju…. Jag skall byta jobb… i artikeln handlar om kvalitet, relations-
Kan vi höras senare?” Samtalet avslutas byggande och rättssäkerhet. Svaren är i
stil med ..:”Knappast, inte alls och for-
Byta jobb? Ja, det tro fan det… En tanke muleringar som innehåller besvikelse
som vi inte hinner uttala innan samtalet och uppgivenhet samt musiklärare kan
bryts. ha ännu fler elever!”
Musikläraren har tagit del av en musik- Leder större skolor också till större klas-
lärares ”rop på hjälp” på FB och förfasas ser? Mycket tyder på det – men ingen vet
över rektors slavdrivande attityd…. Ett säkert eftersom Skolverket har valt att
exempel på skolledare verklighetsfrånva- inte undersöka saken. Märkligt, anser Lä-
rande och okunniga agerande. rarförbundet, som kräver en reglering av
Men det är inte bara musiklärare som klasstorlekarna.
drabbas. Tidningen Ämnesläraren rap- Det finns en stark korrelation mellan sto-
porterar om en bildlärare på Mälarhöj- ra elevgrupper och hur många lärare som
dens skola i Stockholm. Skolan har 1233 lämnar yrket i förtid. Forskning visar att
mindre klasser ger bättre skolresultat.
I en studie från 2012 följde Institutet för
arbetsmarknads- och utbildningspolitisk
utvärdering (IFAU) de långsiktiga effek-
terna av förändringar av klasstorlekar på
mellanstadiet. Man kom då fram till att
mindre klasser leder till bättre skolresul-
tat. Och i slutändan kommer det också att
vara en god ekonomisk affär för samhäl-
let.
Studien kunde slå fast att eleverna som
gått i mindre klasser hade förbättrat sina
”kognitiva och icke-kognitiva förmågor”
vid 13 års ålder. Vid de nationella proven
i svenska, engelska och matematik vid 16
års ålder klarade de sig bättre än övriga
elever. Och längre fram i livet hade de
generellt högre utbildningsnivå och en
högre lönenivå. Skolverket fäster större
vikt vid antalet elever per lärare än själva
storleken på klassen. I artikeln citeras
professor Björn Öckert vid IFAU
– Självfallet är antalet elever per lärare
också ett viktigt mått. Men ju fler elever
i ett klassrum, desto större risk att en el-
ler flera gör saker som stör de andra. Det
finns därför en del som talar för att två
mindre klasser med var sin lärare skulle
vara bättre än en stor undervisnings-
grupp med två lärare, säger Björn Öckert.

Det är alltså trångt i klassrummen och

det får, utöver effekter på undervisnings-
kvaliteten, även skadliga effekter på elev-
hälsan; sämre luftkvalitet och högre bul-
lernivåer.

4 Tidningen Musikläraren november 2022

–Har du tagit upp din ar-
betssituation med skolled-
ningen?
– Ja, min kollega och jag har
gjort det flera gånger. Men
det saknas pengar, säger
mina chefer. De menar att
vår situation inte är värre än
många andras.
Miljarder Miljarder
Friskolorna tjänar miljarder
och elever far illa. Sverige
har valt vinst – andra länder
pedagogisk mångfald.
Sverige är ensamt i världen
om att låta skolor använda
skattemedel i vinstdrivande
syfte. Inte ens i USA finns det
några vinstdrivande företag
som driver skolor. Chile tog
bort vinster på skolans om-
råde på grund av de negativa
sociala konsekvenserna. I
de flesta länder är valfrihet
inom skolområdet idéburen
och baserad på pedagogiska
alternativ och inte på vinst.
I tex Danmark blomstrar
friskolorna trots att det rå-
der vinstförbud. Sverige är
inte bara ensamt när det gäl-
ler skattefinansierade skolor
som drivs med vinstsyfte.
Sverige är det land där an-
delen vinstdrivande skolor i
förhållande till andra frisko-
lor är störst.
Miljarder Miljarder
Tidningen Musikläraren november 2022
Elva beteenden
som gör dig till
en dålig chef En rektor som aldrig varit på en musiklektion?
Är du passiv och otydlig som
chef ? Eller kanske bestraffande
med överkrav? Då är risken att
du är en dålig chef. Det leder till
sämre ”lönsamhet” och i vär-
sta fall en försämrad hälsa för Musiklärares arbetssituation
medarbetarna. Hur blir man en
riktigt bra ledare? Maria Grudén, ”Att genomföra och
vd för Great Place to Work har
tagit fram en guide fylld med planera undervisning
insikter, tips och råd till dig som
vill vara en framgångsrik ledare.
samtidigt som du pla-
Till exempel: att du ska vara en nerar för avslutningar
tjänare till dina medarbetare. Att
vara chef med personalansvar är eller Lucia är en krä-
komplext och krävande. vande situation. Du ska
Var tredje anställd har en destruktiv chef.
Det innebär att chefen kan få starka käns-
dessutom dokumentera
loutbrott och förlöjliga sina medarbetare.
De sämsta ledarna ser arbetet som en
kunskap och proces-
tävling och sina kollegor som konkur-
renter och tar ofta åt sig äran för medar-
ser och även producera
betarnas arbeten. Ledarnas beteende får
ditt eget arbetsmate-
ibland direkta konsekvenser för medar-
betarnas hälsa.
rial. Sen ska du skriva
Elva drag som utmärker ett negativt le-
darskap. De dåliga ledarna är omdömen för samtliga
• Otydliga
elever på skolan in-
• Undflyende
• Tar inte svåra beslut
för utvecklingsamtal.
• Saknar tillit till sina medarbetare
• Narcissistiska Många musiklärare
• Manipulativa
• Pratar skit om sina medarbetare behöver göra detta på
• Utnyttjar sin ställning
• Tar äran för andras prestationer tre olika skolor för att
• Får starka känsloutbrott
• Hindrande i relation till andra komma upp i en heltid.
•
Hur är en bra chef? Sen ska vi ta hand om
En bra chef är en tjänare till sina medar-
betare, genom ett sådant beteende har
möjlighet att bli självständiga och kan
sal och instrument, i
utvecklas. Genom att vara tjänande ska-
pare chefen en positiv arbetskultur där
alla fall de musiklärare
medarbetarna mår bra, trivs och känner
sig motiverade. På köpet blir cheferna
som har en sal och in-
mer kreativa och pro
– Tre saker är viktiga ur denna aspekt. Du
strument. För de lärare
ska dels vara empatisk, dels ingjuta för-
troende genom att leva som du lär, ha in-
som inte har det väntar
tegritet och stå upp för dina värderingar
och dels vara genuint intresserad av vad helt andra utmaningar”
dina medarbetare har att säga. Lyssna
Citerat ur en krönika i Ämnesläraren skriven av
dubbelt så mycket som du pratar, säger
Carolina Dimara, musiklärare i Uppsala.
Maria Grudén.
Källa: DI, https://www.greatplacetowork.se
5
 Huvud Axlar Knä och Lärarutbildare
Tårar vågar inte ge
sina studenter
En workbook för kulturutövare kritik.....
Dåligt rustade för en kommande
Boken är utgiven av BAM; Body Art Mind, som drivs av Sveriges lärargärning i musik i form av
Orkesterförbund. Författarna Maria Sjögren, Andreas Forsman och bristande ämneskunskaper redan
Louise Hellbom är alla anställda i projektet vilket erbjuder hälso- före utbildningen och ringa
främjande insatser för kulturutövare. undervisning- och utvecklingstid
Boken är som undertiteln säger just detta: en arbetsbok för kulturutövare. Här under underbildningen konstate-
tar man upp de olika fällor man som kulturutövare kan fastna i, såväl fysiska som ras att lärarutbildare inte vågar
psykiska och tillhandahåller både djupare reflektioner och mer handfasta tips.
Många av de handfasta tipsen kan tyckas enkla och självklara – som till exempel att ge sina studenter kritik.
fysisk aktivitet kan hjälpa till att frigöra kreativitet – men visst är det lätt att glömma
sådana självklarheter när man befinner sig i stress? Då kan det behövas en påminnelse. Lärare som undervisar lärarstudenter
Boken lämpar sig både som teoretisk läsning och för praktisk användning. med inriktning mot förskola och årskurs
I varje kapitel kan man välja hur djupt man vill gå in i arbetet med sig själv. För- 1-3 i musik drar sig för att kommentera
beredelse finns för att gå riktigt djupt in i de kapitel som lämpar sig för detta, här sina studenters prestationer. Detta visar
finns självtest och sidor med tomma rader för anteckningar om självreflektion. en avhandling från Göteborgs Universi-
Det är just blandningen mellan praktiska övningar och funderingar på hur tankar kan tet. Monica Frick Alexandersson har in-
påverka oss som tilltalar mig. Jag kan ibland känna en viss mättnad på självhjälps-
böcker som vill ge mig en quick fix genom enkla instruktioner i hur jag ska ändra ”...en student som
mina tankar men ibland är det dock kanske just en sådan enkel sak som är lösningen.
sjunger och spelar i
Man skulle som sagt kunna argumentera att många saker i boken är självklar- olika tonarter samti-
heter – som att promenader är bra för kreativiteten – men här behandlas sådana
”självklarheter” på ett spännande och genomtänkt sett som kanske får mig att digt”
verkligen ta den här promenaden eller faktiskt göra den där uppvärmningen.
Flera av kapitlen avslutas med en personlig berättelse som ger ytterligare en
input på det författarna valt att belysa. Varje kapitel innehåller delarna; tervjuat lärarutbildare vid tre lärosäten.
Detta är lärarutbildare som medverkar
Utforska Öva Reflektera Tips Självtest Fakta till att förskola och skola får lärare i mu-
sik med bristande kunskaper!
Jag kan också välja gå djupare in i kapitlen och använda de självtest och de sidor med
tomma rader som är till för anteckningar om självreflektion. Anmärkningsvärt. Lärarna är rädda för
att såra....!
Allt som allt en behändig liten bok på drygt 100 sidor som hjälper mig att ta mitt jobb Ett exempel från avhandlingen är en stu-
som artist och mitt psykes och min kropps reaktioner på allvar och behandla dessa med dent som sjunger och spelar i olika tonar-
respekt. ter samtidigt, men läraren väljer att inte
påpeka detta.
rare
.
Monica Frick Alexandersson understry-
lä
. . usik

ar..r, som e
Kia Skog ker behovet av ökade resurser och att
mm
hitta sätt som får studenterna att förstå
s a
k
n att konstruktiv kritik är en del av under-

a
ev u inte
visningen!
nne
bet so
h i

R
Avhandlingen namn:

M gör d
md
Omsorg, välvilja och tystnadskultur – dis-
kursiva dilemman och strategier i lärarut-
bildningens undervisningspraktik i musik

MR
mot yngre åldrar

Källa: Ämnesläraren

6 Tidningen Musikläraren november 2022

 Make Music Matter!
STORIES #ForABetterDay
Projektet Make Music Matter! STORIES #ForABetterDay rullar vidare på sin framgångsresa. Make Music
Matter! är ett nationellt nätverk, där akademi, skola, musik-, kultur- och techbransch samverkar för att
sprida kunskap, innovation och nytänkande kring musik i syfte att bidra till både utveckling och välmå-
ende i samhället. Göran Nikolausson, en av initiativtagarna, rapporterar nedan om Challenge – musik-
tävling för skolungdomar, Järva-veckan samt framtida engagemang i firandet av Göteborg Stad 400 år.
Samverkanspartnerna utökas alltmer. ”Att STIM går in som samarbetspartner till Make Music Matter! är
mycket glädjande, då det skapar nya möjligheter för verksamheten. Det är också ett bevis på att projektet
är utvecklingsbart och bidrar till demokratiseringen av musik som uttrycksform i samhället”, säger Göran
Nikolausson.
Skolprojektet STIM – ny samarbetspartner
Under våren 2023 startar en ny omgång Från och med hösten 2022 går Make
av Make Music Matter! Stories #ForABet-
Music Matter! in i ett samarbete med
terDay Skolprojektet är ett tematiskt och upphovsrättsorganisationen STIM. Bak-
ämnesövergripande projekt med stort
omliggande orsaker till detta samarbete
fokus på musik, kreativitet och elevers är flera. Stim har under de senaste åren
välmående. Projektet som omfattar när-
bedrivit ett genomgripande utvecklings-
mare 500 skolor från hela landet är ett arbete av sin musikfrämjande verksam-
samarbete mellan Linnéuniversitetet,
het. Detta ledde till lanseringen av Stim
Tim Bergling Foundation, Signatur – In- Forward Fund i slutet av 2021 med målet
samlingsstiftelse för musikfrämjande,
att stärka och bredda svenskt musikska-
NE, musiktjänsterna Soundtrap by Spo- pande. Sommaren 2022 etablerades i
tify och Wahzaa och SKR. Våren 2022
nästa steg en helt ny avdelning inom
avgjordes en ”Challenge-tävling” inom Stim för musikfrämjande verksamhet,
STORIES-projektet och vinnare blev Mal-
Cultural Affairs, som den samlande kraf-
com Hellqvist Andersson, Dalaskolan i ten för musikens utveckling. Sofie Marin,
Göteborg, och hans remix av Avicii-låten
som är chef för denna verksamhet berät-
”Wake Me Up”. Från och med hösten 2022 tar varför STIM har valt att gå in som ny
har också STIM och STIM Forward Fund
samarbetspartner till Make Music Matter:
gått in som ny samarbetspartner. ”När vi nu utökar den musikfrämjande
Mer info om skolprojektet STORIES finns
verksamheten på Stim, känns det angelä-
på följande länk: https://lnu.se/mot- get att börja med att stärka upp och stödja
linneuniversitetet/evenemang/make-
barn och ungdomars musikskapande i sko-
music-matter/anmalan-till-skolprojek- lor landet runt. Både att på olika sätt möj-
tetFABD/
liggöra låtskrivande och komponerande,
men också informera om hur upphovsrät-
ten fungerar samt ge vägledning inom mu-
sikentreprenörskap. Det är också viktigt att
ha närvaro i socioekonomiskt utsatta om-
råden, att vara där ungdomarna är för att
bättre förstå deras vardag och kunna skapa
trygga mötesplatser genom musiken. Här
är Make Music Matter det självklara valet
som strategisk parter, med sin seriositet
och professionalism. Vi ser mycket fram
emot kommande satsningar tillsammans.”
Särskilt utsatta ...
Barn och unga som växer upp i förorten är
kanske de mest utsatta i samhället. Bety-
delsen av meningsfull fritid för dessa har
nog aldrig varit större tidigare. Gängrela-
terade skjutningar, våld, psykisk ohälsa
och missbruk är utmaningar som har
ökat de senaste åren. Många ungas låga
förväntningar på samhället och bristande
framtidstro är ett problem som tenderar
att växa. Därför medverkade Make Music
Matter! på årets upplaga av Järvaveckan.
Järvaveckan är förlagd på Spånga IP i Jär-
vaområdet i Stockholm och kan liknas vid
Almedalsveckan i Visby. Här möts politi-
ker och intresseorganisationer för att till-
sammans hitta hållbara lösningar på de
samhällsutmaningar som finns i Sverige.
Vad gäller syftet med Make Music
Matter!:s deltagande var detta att ge unga
Tidningen Musikläraren november 2022
en plattform att testa musikskapande,
bidra med verktyg att uttrycka sig med
samt inspirera till en meningsfull fritid
och framtida yrkesmöjligheter. Aktivite-
terna vände sig primärt till barn och ung-
domar i åldern 13-19. Under fem dagar
bjöds barn och unga in till ett fullspäckat
schema med aktiviteter som workshops,
föreläsningar, inspelning, feedback ses-
sions, coaching samt uppträdanden. På
plast fanns också representanter från
olika skivbolag, intresseorganisationer,
artister, kreatörer, producenter, musikut-
bildningar, projekt, och andra verksamma
inom musikbranschen. Järvaveckan 2022
var också starten på ett mer långsiktigt
arbete i området. Make Music Matter!
kommer därför att även medverka under
Järvaveckan 2023. Som en del av denna
satsning kommer man att genomföra ett
projekt med skolor i området och ungdo-
mar kommer också att bjudas in för att
delta i olika musikaktiviteter på deras
fritid.
Göteborg stad 400 år
I månadsskiftet februari/mars 2023 star-
tar Make Music Matter! skolprojektet
”Mitt Göteborg”, som utgör en del av
STORIES #ForABetterDay-projektet. Det
är ett tematiskt och ämnesövergripande
projekt där eleverna genom eget text- och
musikskapande kommer att få möjlighet
att berätta sin egna ”stories” om hur det
är att växa upp och bo i Göteborg. Musik,
kreativitet och digitalisering är projek-
tets byggstenar med ett särskilt fokus
på ungas välmående. Dessutom kommer
kollaborativa samarbeten mellan sko-
lor i olika socioekonomiska områden att
uppmuntras. Inom ramen för projektet
kommer det vara möjligt för skolorna att
delta i Challenge-utmaningar som leder
fram till en final under jubileumsdagarna
i Göteborg i början av juni 2023. Genom
samarbetet med Göteborg stad kommer
Make Music Matter! dessutom att ge-
nomföra musikskapande projekt för att
bidra till en mer meningsfull fritid för
unga i särskilt utsatta områden i Göte-
borgsregionen.
Info om hela projektet:
https://w w w.facebook.com/
groups/265470805595212
7

n d er
Ny tt
u
EPA-dunk
– Kompisen som sitter bredvid får välja mu-
sik. Det kan vara allt från rock, till epadunk
och dansbandsmusik.
Ungdomar har alltid velat ”ta sig fram på
något sätt”. Nu finns ett lagstadgat sätt:
Epa-traktor. Max 30 kilometer i timman
och fullt ös från subwoofern snodd hesa-
fredriktuta.
Att köra epa-traktor har blivit en ung-
domskultur för tonåringar utanför stor-
städerna.
Musikgenren ”epadunk” har vuxit sig
så stor att den fångar skivbolagens och
strömningstjänsternas intresse. Enligt en
källa är det en form av humoristisk anti-
etablissemangs- och anti-storstadskultur
som har stora likheter med den klassiska
raggarkulturen.
Musiklärare! Håll och ta avstånd!? Både
från själva fordonet och vad som sker i
kupén...
Musikfri dag
Den 21 november firas sedan 2005 en
Musikfri dag, dagen grundades av den
förre KLF-musikern Bill Drummond. Bill
startade den här dagen eftersom att han
tyckte att mänskligheten inte längre bryr
sig om musik, den finns överallt och vi
tar det för givet. Vi firar dagen genom att
inte lyssna på musik under ett helt dygn.
Vi skall tänka på de som skapat musiken
åt oss..... något som vi borde, gjorde eller
skall göra....? Någon?
Här finns mycket matnyttigt att hämta...
8 Tidningen Musikläraren november 2022
en
sol
Kulturbidrag - 200 euro
Varje tysk medborgare som fyller 18 får
från och med nästa år ett så kallat kultur-
pass värt 200 euro, motsvarande cirka 2
200 kronor, skriver Dagens Nyheter.
Det ska ses som ”en födelsedagspresent”,
enligt Tysklands kulturminister Claudia
Roth. Passet kan användas på valfria kul-
turupplevelser.
Syftet är att ge den inhemska kulturbran-
schen ett lyft efter pandemiåren.
Den svenska utredningen om kulturlivets
återstart efter pandemin föreslog förra
hösten att en kulturcheck värd 150 kro-
nor skulle delas ut till alla som är 18 år
och folkbokförda i Sverige - men förslaget
togs inte vidare av S-regeringen.
Källa: TT
Den nya regeringsligan på väg att robba kom-
munala kulturskolan?
?
Persson, Busch och Kristersson ivriga till spellek-
tion... måste kopplas?
Tyst skruv - Akoustos ???
Tycker du det låter mycket från gran-
nen? Det är du inte ensam om. Störande
ljud hör till de vanligaste klagomålen från
boende. Forskaren Håkan Wernersson har
tagit fram en skruv som kan halvera den
upplevda ljudnivån.
– Med vår skruv kan man montera gips-
skivor direkt i väggarna. Genom att göra
väggarna lite tunnare så frigör man golv-
yta, och en kvadratmeter golvyta är värd
många tusenlappar, säger Håkan Wer-
nersson, universitetslektor vid Institutio-
nen för materialvetenskap och tillämpad
matematik, Malmö universitet.
Störande ljud från grannar eller trafiken
utanför, men även mellan rum, är ett
vanligt problem i våra hem och på våra
arbetsplatser. Den ljudabsorberande
skruven förenklar ljudisoleringen och
är särskilt lämpad för byggande med tr-
äreglar, där de akustiska utmaningarna är
större än när man bygger med tung be-
tong.
Akoustos bryter ljudvågorna. I princip
delar man en skruv på mitten och sätter
ihop den med en fjäder. Den främre delen
gå in i träregeln, den bakre fäster i gips-
skivan och däremellan blir en fjädrande
mekanisk koppling som förhindrar ljud-
vågornas framfart.
Tester i ljudlabb visar på en ljudreduk-
tion på nio decibel för en traditionell
gipsvägg, vilket motsvarar en halvering
av den upplevda ljudnivån.
Källa: Malmö Universitet
 Dess
och

Dass
Diss

Till alla musiklärare:

Uardaord
Vi har varit på träningsläger i ordkonst

En riktig God Jul och

och kommer tillbaka med ett nytt uarda
ord i bagaget. I förra numret hade vi med
menuett och psalmiak.... (halstablett för

ett Gott Nytt År!

kantorer). Nu kommer ett nytt:

Dass - en sketen sänkning av en ton

Fats Domino
Sedan undrar vi om du visste att Fats Do-
Julskämt... mino sjöng tenorstämman i Figaros bröl-
Det ryktas i stallet att Staffan och lop som ung....?
Lucia har fått ihop det. De lär ha
krubbat ihop.

- Hur går det för Lucia i år?

- Lysande!

- Det är flera meter snö utanför!

- Ah, du driver med mig?

- Varför kom inte tomten i år?

- Han hade klappat ihop!

Klavén

Copyright: Johan Wettergren

Tidningen Musikläraren november 2022 9

Hört på radio?
Kritik mot musikundervis-
ning i helklass
https://sverigesradio.se/avsnitt/
kritik-mot-musikundervisning-i-
helklass
Lokaltidningar saknar kul-
turstöd
https://sverigesradio.se/avsnitt/
halsinglands-lokaltidningar-sak-
nar-kulturredaktor
Mindre pengar till kulturen
https://sverigesradio.se/avsnitt/
mindre-pengar-till-kulturen-ned-
trappning-av-coronastod
Betygsinflation
https://sverigesradio.se/avsnitt/
betygen-i-musik-pa-hogstadiet-
stiger-snabbare-an-betygen-i-ov-
riga-amnen-forskare-misstanker-
betygsinflation
Kulturkanon
https://sverigesradio.se/avsnitt/
forfattare-kritiserar-kulturkanon-
i-upprop
Främmande vaggvisor lugnar
Finns det någonting i vaggvisors me-
lodi och rytm som på en grundläggande
nivå lugnar barn? Svaret är ja, enligt en
ny studie där vaggvisor från världens alla
hörn satts på prov.
Studien visade att vaggvisor sänkte bar-
nens puls, minskade den elektriska akti-
viteten på huden och förminskade pupil-
lerna – alla tre reaktioner är tecken på
avslappning.
Att vaggvisor kan göra spädbarn lugna
har visats i flera tidigare studier. Men ofta
har vaggvisorna varit på barnets moders-
mål och från samma kultur. Det går därför
inte att säga varifrån lugnet kommer – är
det musiken, eller igenkänningen av me-
lodin och språket som skapar trygghet?
Den frågan ville amerikanska forskare be-
svara genom att låta drygt 140 spädbarn
mellan 2 och 14 månader gamla se och
höra tecknade figurer sjunga på främ-
mande språk från andra kulturer.
Under experimentet fick barnen höra
åtta sånger från två animerade figurer
som turades om att sjunga, den ena fi-
guren var maskulin, den andra feminin.
Sångerna kom från en databas där fors-
karna sedan tidigare samlat inspelad
musik från många kulturer, bland annat
samisk och kurdisk.
Hälften av sångerna hade traditionellt
sett använts för att lugna barn. Den lug-
nande effekten var lika stark oavsett
barnens ålder, i vilken ordning sångerna
kom eller vilken av de två tecknade figu-
rerna som sjöng. Det spelade heller ingen
roll om den sjungande figuren och vård-
nadshavaren som tagit barnet till studien
hade samma kön.
Det senare kunde tänkas ha betydelse för
vem av föräldrarna som tillbringade mest
tid med barnet och därmed hann med fler
vaggvisor. Barnet skulle då kunna bli lug-
nare av en sångröst som påminde om den
som brukade sjunga hemma – men så var
alltså inte fallet.
Musikvetenskap
När var kastratsångare vanliga? Finns
det kända operor som fortfarande spelas
som ursprungligen skrevs för kastrater?
Lars Berglund, professor i musikveten-
skap, Uppsala universitet svarar:
Kastratsångare var manliga sångare som
blivit kastrerade före puberteten och där-
för aldrig kommit i målbrottet. De kunde
därför sjunga de höga sopran- och alt-
stämmorna, som i dag oftast sjungs av
kvinnor. De ansågs ha ovanligt vackra
röster med en överjordisk klang. Deras
storhetstid var i Italien under 1600- och
1700-talen. Man har beräknat att det
kring 1650 fanns minst 120 professionel-
la kastratsångare bara i staden Rom.
De flesta kastratsångarna var inte ope-
rasångare. De försörjde sig i stället som
professionella kyrkosångare. Bakgrunden
till att man började kastrera begåvade
gossopraner var att kvinnor inte tilläts
sjunga i kyrkan. Kastreringen var ett sätt
att förlänga gossopranernas karriär och
få fulltränade musiker som kunde sjunga
och ornamentera ut de viktiga och svåra
sopranstämmorna.
När operan uppstod under 1600-talet
började några av de skickligaste kastra-
terna få extraknäck som operasångare.
Under 1700-talet blev det allt vanligare
med kastrater som specialiserade sig på
opera, och några av dem blev stora stjär-
nor. Kastrater sjöng i alla Händels operor,
som Julius Caesar och Rinaldo. Huvud-
rollen i Glucks Orfeus och Euridike skrevs
ursprungligen för en kastrat. Även Mo-
zarts seriösa operor, som Idomeneo och
Titus, skrevs för kastrater. Den sista stora
roll som skrevs för en kastrat var i Meyer-
beers Korsfararen i Egypten 1824 – sedan
tog hjältetenorer och kvinnliga prima-
donnor över.
Källa: Forskning och Framsteg

Renée Flacking är professor i pediatrisk

Musiker är kritiska till halver-
ing av stöd till kulturskolan
https://sverigesradio.se/avsnitt/
musiker-kritiserar-regeringens-
halverade-stod-till-kulturskolan
omvårdnad vid Högskolan i Dalarna och
har läst studien, som hon säger sticker ut
från annan forskning om spädbarn och
musik.
– Artikeln belyser mysteriet med späd-
barn, deras fantastiska kapacitet och
vilka resurser det finns i så små barn som
från två månader och uppåt.

Det bör påpekas att urvalet av deltagare

var begränsat till en enda rik, industria-
liserad demokrati – USA. För att säkert
veta om effekten är densamma i andra
kulturer behövs liknande experiment i
fler delar av världen.

Källa: Forskning och framsteg

rare
.
lä
. . usik

ar..r, som e
s a mm

kinte hinne
n

v a
R bem du
M
10
MR
g ö r det
so
Tidningen Musikläraren november 2022
 Årets julklappar Bo Ejeby Förlag
www.ejeby.se | info@ejeby.se

olle adolphson: Ett tomt vitt papper.
Prosatexter och lite annat
Redaktör jan malmborg
Foto per b. adolphson m.fl.
klas gustafson: Ett bluesliv.
Hela berättelsen om Cornelis Vreeswijk
En väsentligt utökad och omarbe-
tad upplaga av författarens tidigare
biografi.

VI SKA BLI VÄRLDENS BÄSTA ORKESTER

- en ny barnbok om musik och hälsa

Uppge "Musikläraren"
under övrig
En spännande musikberättelse för barn. information vid
beställning så bjuder
QR-kod som leder till musik kopplad
vi på ett par
till berättelsen. hörselskydd!
Handledning för vuxna med tips
och övningar att göra tillsammans
med barnen.

Läs mer och beställ på

www.bodyartmind.se

Tidningen Musikläraren november 2022 11

Till utbildningsminister
Mats Persson
Nationell Estetisk Kongress, som avhölls i Västerås 7-9 oktober-22,
uttrycker stark oro för generationer av ungdomars utveckling, nuva-
rande och kommande. Vi är oroade för att de inte kommer att vara så
väl rustade att möta framtiden som de borde.
I en tid där bristen på empati, engage-
mang och förståelse för medmänniskor är
stor och stigande. I en tid där våldet och
kriminaliteten i synnerhet bland ung-
domar syns öka. I en tid då vi alla över-
strömmas av dels mängder av informa-
tion, direkt och indirekt, dels avkrävs mer
än någonsin att kunna avläsa bildinfor-
mation, tolka mellan raderna, förstå sam-
band och dra slutsatser av komplex infor-
mation. I en tid då vi också är bekymrade
över ungdomars sviktande kunskaper och
möjlighet till såväl högre studier som
kommande arbetstillfällen.
I denna tid behövs mer än någonsin möj-
ligheter för ungdomar på gymnasiet att
utveckla sin egen förståelse och sina ut-
trycksmöjligheter för och med estetiska,
kreativa arbetssätt. Liksom möjlighet att
förbättra ämneskunskaper, resultat och
betyg.
Vi lutar oss mot en mängd forskning, ve-
tenskapliga artiklar och andra rön kring
den positiva betydelsen av att arbeta med
estetiska uttryckssätt, såväl fysiskt som
psykiskt. I detta sammanhang i synner-
het befrämjande för kunskapsinhämt-
ning och andra färdigheter (Beck et al.
2000; Bengtsson et al. 2005; Chanda et
al. 2013; Fancourt et al. 2013; Fritz et al.
2009; Grape et al. 2002; Lederbogen et
al. 2011; Nutley et al. 2014; Kraus et al.
2010; Saygin et al. 2013; Schlaug et al.
1995; Särkärnö et al. 2012; Särkärnö et al.
2016; Trainor et al. 2009; White-Schwoch
et al. 2013; Zatorre 2005; Zatorre 2013).
Vi hänvisar också till EU:s 2018 uppdate-
rade nyckelkompetenser för livslångt lä-
rande, ursprungligen från 2006, (EUR-Lex
2006). Nyckelkompetenserna är kunskap
som alla behöver i ett kunskapsbaserat
samhälle. Uppdateringen gjordes för att
kunna möta utvecklingen i samhället
och på arbetsmarknaden. Den åttonde av
dessa nyckelkompetenser är:
• Kompetens på området kulturell med-
vetenhet och kulturyttringar
Se vidare: OECD Future of Education and
Skills 2030 (OECD 2019)
Practical and physical skills help students
develop other types of skills
Developing physical skills through music
and arts can help promote cognitive and
metacognitive skills
Music and the arts are learned physical-
ly. To both understand and demonstrate
learning in the arts, children must expe-
rience them. To date, researchers have
been unable to identify a comparable
activity that develops the cognitive capa-
12 Tidningen Musikläraren november 2022
city of children in the same ways or to the
same extent as music and arts education
does. In undertaking the acquisition of
physical skills in the arts, significant cog-
nitive and metacognitive processes must
take place. While the arts are expressed
through physical skills, mastery of the
arts requires cognitive and metacognitive
processes too (OECD, 2016[3]).
The effects of including high-quality,
meaningful and ongoing arts educa-
tion in children’s education experience
has been researched extensively (Win-
ner, Goldstein and Vincent- Lancrin,
2013[36]). The Dana Consortium (Asbury Estetkongress
and Rich, 2008[37]) conducted a meta- hösten 2022
analysis of arts research in the area of
intelligence and found that engagement
in arts activities improves a child’s at-
tention, which, in turn, can improve their
cognition (Posner and Patoine, 2010[38]).
Engagement with the arts develops stu- www.estetkongress.se
dents’ empathic intelligence (Davis,
2008[39]), which enhances their connec-
tivity, emotional engagement, and sense
of identification with and responsibility ”I en tid där bristen på empati,
for others. Studying and producing visual
arts enables students to engage, persist,
engagemang och förståelse för
commit to a project and follow through medmänniskor är stor och sti-
with a task (Hetland et al., 2007[40]). gande. I en tid där våldet och
These skills, used in conjunction with
divergent thinking, are rarely developed kriminaliteten i synnerhet bland
elsewhere in the school curriculum. Het- ungdomar syns öka. I en tid då
land et al. also find that the arts teach
students to “envision”, that is, think
vi alla överströmmas av dels
about that which they can’t see. These mängder av information, direkt
skills are transferable to other areas, such och indirekt, dels avkrävs mer
as developing hypotheses or imagining
past events or predicting future ones. The än någonsin att kunna avläsa
intelligences developed through the arts bildinformation, tolka mellan
have positive impacts on external measu-
res of students’ success too. For example,
raderna, förstå samband och
Walker, Tabone and Weltsek’s (2011[41]) dra slutsatser av komplex in-
study in the United States finds that stu- formation. I en tid då vi också
dents who received an integrated arts
curriculum were 77% more likely to pass är bekymrade över ungdomars
their state assessment (OECD, 2016[3]). sviktande kunskaper och möj-
Mycket står på spel när estetiken inte
säkerställs som kunskapsfält i gymnasie-
lighet till såväl högre studier
skolans utbildningar. Idag kan en gymna- som kommande arbetstillfällen.
sieelev gå tre år på sin utbildning utan att I denna tid behövs mer än nå-
komma i kontakt med eller tränas i este-
tiken som språk och uttryck. gonsin möjligheter för ungdo-
mar på gymnasiet att utveckla
Kreativitet och nya lösningar på kom-
mande problem är något planeten be-
sin egen förståelse och sina ut-
höver och träning i samverkan och team trycksmöjligheter för och med
är en förutsättning i de flesta jobb redan estetiska, kreativa arbetssätt.
idag.
Liksom möjlighet att förbättra
Det behövs för samtliga gymnasiepro- ämneskunskaper, resultat och
gram, ett estetiskt obligatoriskt ämne, ett
estetiskt ämne där elever får träna krea-
betyg.”
tivitet, skapande och att kommunicera,
både som aktörer och betraktare. För-
mågan att kommunicera och att uttrycka
sig med olika estetiska uttryckssätt blir
allt viktigare i dagens samhälle. Estetik,
kommunikation och kreativitet har blivit
av allt större vikt idag i den digitala värl-
den och inom hela nöjesindustrin. Den
estetiska förmågan är också viktig för
ingenjörer, tekniker och samhällsbyggare
för att skapa ett bra samhälle. En obliga-
torisk estetisk kurs kan även utveckla det
personliga hos varje individ i och med att
eleverna lär sig att uttrycka sina egna och
andras idéer, känslor och berättelser.
Detta inte minst med tanke på den höga
psykiska ohälsan i vårt samhälle, delvis
beroende på brist på mötesrum och plats
för reflektion och fysiska interaktioner.
Där kan ett estetiskt ämne bidra till ar-
bete i grupp, samspel och rörelseglädje
vilket kan påverka hälsan positivt.
Nationell Estetisk Kongress ser, som sagt,
att det finns mängder av exempel samt
forskning som visar att de estetiska äm-
nena kan hjälpa elever att uppnå en dju-
pare förståelse och starkare utveckling
inom andra ämnen än de estetiska i sko-
lan. Men vi anser också att de estetiska
ämnena har ett mycket stort egenvärde,
ett eget kunskapsområde som kan kom-
ma att få stor betydelse för samhällets
kulturella, ekonomiska och demokratiska
utveckling. EU benämner detta ”Arts for
Art’s Sake” (OECD 2013). En viktig aspekt
är att betona värdet av kreativiteten i de
estetiska lärprocesserna ur ett lärande-
perspektiv och ett bildningsperspektiv
samt utifrån de framgångsfaktorer som
kan implementeras inom alla yrkesom-
råden.
Nationell Estetisk Kongress framhärdar i
att, i vårt nutida informationstäta sam-
hälle får berättelser och multimodala
uttryck en allt större betydelse, både för
. Info
. .
ar..r, som e
au kint
v
e
b som d e hi
nne
R
M
MR
g ör
det
Tidningen Musikläraren november 2022
samhällsbyggandet och för den enskilda
individen. Vi möts av en växande ström
Musiklärarnas Riksförening
av kommunikativa uttryck som männis- Ur Verksamhetsplan beslutad
kan måste lära sig att hantera.
Utöver det skrivna ordet, som har varit vid årsmöte april 2022
skolans fokus de senaste hundra åren,
har bilden, ljudet och kroppsspråket fått
Musiklärarnas Riksförening skall
allt större betydelse i det moderna med-
ielandskapet. Precis som det krävs tid och
- bevaka genomförandet av den
övning att utveckla förmågan att förstå,
nya kursplanen i musik för grund-
tolka och uttrycka sig med det skrivna
skolan och kommentarmaterial
språket, krävs det också tid och övning
för att utveckla förmågan att hantera an-
- följa upp hur Skolverkets timplan
dra kommunikativa uttryck.
med stadieindelning genomförs i
olika kommuner samt konsekvenser
Ökad självkänsla gör det lättare att göra
för musiklärares tjänster och förut-
sin röst hörd i samhället. Ett vidgat re-
sättningar att genomföra sitt arbete
gister för möjligheter till kommunikation
genom kreativa estetiska lärprocesser ger
- bevaka frågor som rör mu-
också större förutsättningar för männis-
siklärares arbetsmiljö
kor att mötas över olika typer av gränser.
Samtidigt ökar det förståelsen för andras
- fortsätta att aktivt arbeta för återin
uttryck och tankar och ger ungdomar en
förande av obligatorisk estetisk kurs,
självklar empati och medkänsla för andra
estetisk verksamhet, på gymnasiet
människor.
- i kommunikation med musikhögsko-
Nationell Estetisk Kongress anser att re-
lorna fortsätta att aktivt arbeta för att
geringen snarast bör återskapa möjlig-
lärarutbildningen i musik motsvarar
heten för gymnasieungdomar att få till-
arbetsmarknadens efterfrågan och krav.
gång till estetiska lärprocesser, estetiska
utvecklings-möjligheter och estetiska ut-
- informera om aktuell forskning
tryckssätt. Detta kräver EU:s nyckelkom-
petenser.
- verka för att öka och bibe-
hålla musikämnets status och be-
Lena Carlsson, Teaterlärare, Kulturama, Stock-
hålla våra musiktraditioner
holm
Lisen Gustafsson, Danslärare, Sturegymnasiet,
Halmstad
Se hela verksamhetsplanen på
Ida Kriisa, Bildlärare, Kulturama, Konstfack, www.mrmusik.se
Stockholm
Urban Åsell, Medialärare, Carlforsska gymnasiet,
Västerås
Sverker Zadig, Fil Dr i Musikpedagogik, Natio-
nell Estetisk Kongress, Vejbystrand
Nationell Estetisk Kongress, www.estetkongress.se
Hela skrivelsen med referenser finns på
www.mrmusik.se
rare
lä
usik
s a mm
n
På MR:s FB-sida finns
- enkät om kompetens-
utvecklingsbov
- enkät om implemen-
tering av de ny kurspla-
nerna
- lämna synpunkter på
basutrustningslistor
- lämna förslag på
sånger i Sverige Sjung-
er
Artiklar som inte får
plats i sin helhet i Mu-
sikläraren skickas till
medlemmarna via mail.
Se vidare: www.mrmusik.se
13
Krönika
Jag inser vilken tur jag haft…
Att vara musiklärare innebär allt för
ofta att ensam stå upp för och utveckla
musikämnet på skolan man arbetar på.
Ensam förväntas många dra lasset att
upprätthålla musikaliska och kulturella
traditioner som Lucia, skolavslutningar,
körer, kulturfestivaler mm. Ämnet, som
sällan prioriteras tidsmässigt eller re-
sursmässigt, bedrivs av lärare som ofta
har stora förväntningar på sig vid speci-
ella tillfällen under året. Förutsättning-
arna, som ges för att ”rodda” det som alla
andra tar för givet, är ofta
”
knappa och trollas fram
av eldsjälar som offrar
din fritid för att alla ska få
Så länge
njuta av en Luciamorgon allt själv...
”för så har det ju alltid
varit”. Musiklärare för-
väntas hålla uppe dessa traditioner på
flera skolor? I min värld skulle bara dessa
evenemang kunna fylla en heltidstjänst.
Självklart gör vi ofta saker vi själva också
tycker är roliga (annars hade man nog
inte valt detta yrke) men till vilket pris?
Musikläraryrket ser lite olika ut bero-
ende skolform och stadium. Detta gäller
så klart inte bara musiklärare. Frågan om
så kallade kringuppdrag i förhållande till
ordinarietjänst är en fråga som måste lyf-
tas och synas noga. Att dessutom under-
visa flera hundra elever och knappt hinna
lära sig namnen på alla innan första be-
tygsättningen är inte en hållbar arbetssi-
tuation! Jag tror många musiklärare kan
känna igen sig i detta men är man ensam
på en eller t o m flera skolor är det svårt
att ensam driva och skapa bättre förut-
sättningar och förståelse.
Jag är av uppfattningen att alla ämnen
har sina utmaningar och man ska akta sig
för att ge sig in i diskussioner som syftar
till att hitta vilka lärare som har bäst res-
pektive sämst arbetsvillkor. Men en sak
är säker: ALLT blir enklare (och betydligt
roligare) med ämneskollegor!
Jag är så in i märgen tacksam för att jag
under mina 10 år som lärare haft utbilda-
de musiklärarkollegor på de två skolor jag
arbetat på, att vi tillsammans kunnat föra
vår talan, hjälpts åt vid alla dessa tillställ-
ningar som förväntas av oss musiklärare
och tillsammans kunnat utveckla ämnet
och varandra samtidigt som vi stått upp
14
Ny i MR:s styrelse
för vår arbetssituation.
Jag heter Kia Skog och är utbildad vid
Detta gäller även mitt andra ämne; Idrott
Malmö Musikhögskola och Teater och
och Hälsa. Att planera och genomföra
Operahögskolan i Göteborg (nuvarande
friluftsdagar, simveckor i badhuset, tur-
Högskolan för Scen och Musik). Efter
neringar både på och utanför skolan, in-
många år i Göteborg flyttade familjen
köp av material, utveckling av ämnet och
till Falköping, då min man fick jobb här,
sin egen profession samt allt annat som
och det var då jag kom på idén att utbilda
hör det ämnet till blir så mycket lättare
mig till musiklärare. Jag kan varmt re-
och förblir roligt och inspirerande längre,
kommendera att börja läsa igen när man
tillsammans med kompetenta ämneskol-
närmar sig 50, så spännande och stimu-
legor!
lerande trodde jag faktiskt inte att det
skulle vara.
Så vad vill jag egentli-
gen ha sagt? Alla vet och
Nu, efter drygt tio år som musiklärare
du gör förstår att vissa tjänster på
mindre skolor alltid kom-
känns musikämnet i grundskolan vikti-
gare än någonsin. Sällan, om någonsin,
mer förbli just ”ensamma”
i vårt digitala samhälle får ungdomar
i den här bemärkelsen. Då
chansen att interagera med varandra
blir det än viktigare med
på det intuitiva sätt som musiken ger
det utökade kollegiala samarbetet över
möjlighet till. Detta förutsätter dock att
skolgränserna och mellan professioner
musikläraren har de resurser som krävs
inom verksamheten. Att söka stöd, inspi-
i form av utrustning, salar och ensem-
ration och hjälp från annat håll. Det kan
blestorlek på grupperna. Vi musiklärare
handla om fortbildning, kommungemen-
behöver varandra för att kunna göra våra
samma konferenser, ämnesföreningar
röster hörda, därför känns arbetet i MR
(likt MR) men också att våga be om hjälp
extra viktigt just nu när de kulturella vär-
inom den egna verksamheten. Kanske har
dena mer och mer marginaliseras.
du en fritidspedagog som gärna sköter
ljudet eller stämmer dina gitarrer? Kan-
Vänliga hälsningar
ske kan mentorerna i klasserna ansvara
Kia Skog
för allt runtomkring ett evenemang och
du ”endast” stå för det musikaliska. Så
Legitimerad lärare, Biträdande lokalombud LR
länge du gör allt själv kommer ingen ha
kia.skog@falkoping.se
möjlighet att förstå hur mycket du fak-
tiskt gör och inte heller få möjlighet att
bidra/avlasta. Så stå på dig uppåt, ta hjälp
fackligt, sök stöd för din sak i det natio-
nella kollegiet – ett arbetsliv är långt och
du gör ju faktiskt det du tycker är roligt så
gör vad du kan för att hålla länge!
Till sist vill jag rikta ett stort tack till er,
mina kollegor; Kristina, Jesper, Michael,
Lars, Calle, Lotta, Nicklas, Martin, Martin
och Martin. Utan er hade dessa tio år som
ämneslärare i musik och idrott inte va-
rit lika roliga, givande, utvecklande eller
hållbara. Livet som lärare kan vara riktigt
slitsamt och i vissa perioder övermäktigt
– men med er är jag inte ensam, skratten
blir fler och hindren lägre.
Jag är så lyckligt ”lottad”!
Lotta Liljered
Ordförande MR
Tidningen Musikläraren november 2022

Basutrustningslistor
Musiklärarnas Riksförenings förslag till basutrusningslistor är nu ute
på remiss. Listorna finns på MR:s hemsida www.mrmusik.se samt på
MR:s FB-sida: Musiklärarnas Riksförening för medlemmar. Separata
basutrustningslistor finns för åk 1-3, åk 4-6 samt för åk 7-9. Listorna är
korrelerade till det centrala innehållet i musik för respektive årskurser.
Gör din stämma hörd för både din egen skull och andra musiklärare!
ute på remiss....
Vinstdrivande företag....
Vinstdrivande företag, typ Academedia, som bl.a. äger Cybergym-
nasiet i Stockholm och anklagas för betygsinflation, har ett enda
uppdrag; (”och det är inte att utbilda ungdomar”) att hämta hem
vinst till sina ägare.
Hösten 2022 delade företaget ut 185 miljoner till sina aktieägare.
Vinstuttaget genereras genom att maximera antalet elever och att
locka elever med ”garanterat” höga betyg. Betygsinflation är gynnar
ingen elev!
Hur mycket basutrustning
får man för 185 miljoner?
Tidningen Musikläraren november 2022
Den nya kul-
turministern...
Kulturminister Parisa Lilje-
strand (M), 39 år, kom direkt in i
hetluften som ny kulturminister.
Här kommer några svar frän Pa-
risa på frågor ställda av TT...
Gangsterrap, är det farligt och inspire-
rar det till brottslighet?
- Jag tänker att det inte är min roll att
recensera olika typer av konstuttryck.
Man får väl lyssna på det man väljer att
lyssna på. Jag tror att så fort man börjar
begränsa kulturen så är man ute på mine-
rad mark. Det ligger också i betraktarens
öga så jag förstår att det finns olika syn
på detta.
Varför ska vi ha en kulturkanon?
- Ja, varför inte...? När jag kom till Sverige
blev litteraturen en direkt avgörande del
i att försöka förstå mitt samhälle och min
omvärld. Jag tror att möjligheterna med
en kulturkanon kan ge oss en gemensam
grundförståelse för vår historik och vår
dåtid och hur den har format vår nutid.
Parisa Liljestrand medger att förslaget
inte har drivits av Moderaterna utan är
något av en eftergift till Sverigedemokra-
terna och Kristdemokraterna som drivit
frågan. Nu ska en utredning ta fram för-
slag på hur en kulturkanon ska tas fram,
användas och vilka verk som ska vara
med.
Men ska den vara statisk, eller ska
namn och verk plockas bort och läg-
gas till allt eftersom?
- Jag kan inte avgöra det. Det är inte upp
till mig. Det ska både en utredning och
experter titta på. Men jag tror också vi
behöver ha en dynamisk syn på kulturen.
Man kan titta på författare som Rydberg,
Strindberg
Favoritmusik?
- Kent är en jättefavorit. Jag har varit på
i princip alla deras konserter sedan 1999.
Lyssnar jättemycket på Molly Sandén och
Lars Winnerbäck. Och så lyssnar jag på
allt från Joni Mitchell till Jewel, mycket
singer-songwriter.
Varför heter din Spotifylista ”Milf-
mamman”?
- Väldigt enkel forklaring. Jag är trebarns-
mamma och som trebarnsmamma ligger
idrotten mig väldigt varmt om hjärtat och
träning tycker jag är otroligt roligt, så just
den listan hade faktiskt mina bästa trä-
ningslätar.
Källa TT 221119
15
 Hej! Fyll i namn och adress samt e-post när du betalat! Härligt! Tack!

100:-

16 Tidningen Musikläraren november 2022

Till Utbildningsutskottet 220915

Musiklärarnas Riksförening (MR)

Tillgången av digitala verktyg måste stärkas

Att skapa musik digitalt är en del av kursplanens i musik centrala
innehåll och kunskapskrav. För detta krävs digitala dataprogram an-
passade för skolan, enheter som kan användas och en gemensam syn
på vilka program/verktyg som vi musiklärare och den svenska skolan
ska ha tillgång till.
I MR:s enkätundersökning under januari månad 2022 bland musiklärare runt om i Sve-
rige svarar 25% att dom helt saknar digitala verktyg för att kunna bedriva den undervis-
ning som styrdokumenten kräver.
25% av de resterande musiklärarna är oroliga inför framtiden då avtal löper ut, pengar
ska sparas eller de enheter som finns på skolan inte passar med programutbudet som
skolan kan använda
Utbildningsutskottet
50% av lärarna är mycket nöjda. Dessa 50% använder de program/digitala verktyg som
resterade lärare inte har och får tillgång till. Hur ska den svenska skolan se ut?
Det framgår av enkätsvaren att jurister inom kommuner och privata skolkoncerner tol- Vilka regler ska gälla för lärarle-
kar GDPR olika. Det framgår också tydligt att skolor satsar olika mycket pengar på att gitimation? Hur ska pengar till
köpa in licenser för dataprogram. forskning fördelas? Utbildnings-
Musiklärarnas Riksförening vill med denna skrivelse visa på den ojämlikhet som råder i utskottet behandlar forsknings-
svensk skola och som i förlängningen påverkar kvalité, förutsättningar och resultat för frågor och alla utbildningsfrågor,
eleverna i ämnet musik. från förskola till universitet och
Vi behöver snarast ett beslut och besked om vilket/vilka digitala programvaror som högskolor samt kommunal vuxen-
”håller” såväl kvalitetsmässigt och som säkerhetsmässigt inom den svenska skolan. utbildning och yrkeshögskola. Där
Musiklärare har just nu en situation där jurister i vissa kommuner godkänner program- ingår även frågor om studiestöd.
varor som i andra delar av landet inte accepteras. Detta skapar en orättvis men framfö- Även rymdfrågor ligger på utskot-
rallt en ojämlik situation. tets bord.
Ska vi musiklärare kunna bedriva en kvalitetssäkrad och rättssäker undervisning i di-
gitalt skapande behöver vi tydliga riktlinjer som gör det möjlighet för musiklärare att
få tillgång till programvaror anpassade till kursplanens innehåll samt till de operativ-
system som förekommer på marknaden, detta oberoende hur jurister och huvudmän
tolkar GDPR. Just nu är det många enskilda musiklärare som själva driver frågan mot

are
huvudmän och jurister, här behövs en nationell samsyn för att vi musiklärare ska kunna
lär
. .
utföra vårt uppdrag.

.
usik

ar..r, som
m
s am
Göteborg 220915

k
e n

a
Musiklärarnas Riksförening

ev u int inne
Lotta Liljered

bet som d
h
Ordförande
e
R
M gör d
MR

Tidningen Musikläraren november 2022 17

 Estetkongress Västerås
Som representant för MR fick jag möjligheten att medverka i höstens
Estetkongress på Carlforsska gymnasiet i Västerås 7-9 oktober.
Ett spännande och givande event med många intryck och trevliga mö-
ten. Nationell Estetisk Kongress (NEK) är ett nätverk för alla som ver-
kar för utveckling på framförallt gymnasiets estetiska program samt
för alla gymnasieskolor som erbjuder estetiska kurser. NEK fungerar
också som ett nätverk för de konstnärliga högskolorna.
Nytt för i år var att även Gymnasiesärskolan deltog i kongressen.

Varje år arrangera en kongress som
erbjuder föreläsningar och information
kring Estetiska programmet och estetiska
kurser, samt fortbildning och inspiration
i form av workshops, demonstrationer
och presentationer. Stor vikt läggs dock
vid möjligheten att möta kollegor från
hela landet och därigenom ges möjlighet
att jämföra olika sätt att förhålla sig till
kurser, bedömningar och genomföran-
den.
Årets kongress var förlagd till Västerås
och Carlforsska gymnasiet. Förutom ett
spännande utbud av workshops och kur-
ser blev vi kongressdeltagare underhållna
av de duktiga och begåvade eleverna från
det estetiska programmet på skolan, allt
från stillsam pubunderhållning på fredag
kväll till härligt röj med dans under lör-
dags kvällen.
Kongressen inleddes med att vi häl-
sades välkomna av Sverker Zadig som
representant för Nationell Estetisk Kon-
gress. Sverker Zadig har tidigare haft
expertuppdrag för Skolverket i framta-
gandet av nya Program-, Ämnes- och
kursplaner för musikinriktningen vid Es-
tetiska programmet. Han stod också som
organisatör för höstens kongress som till
stor del handlade om de nya kursplaner-
na och om att skriva remissvar till dessa.
Därefter berättade Niklas Hjulström
som är konstnärlig ledare för Västman-
lands teater om sitt arbete med att få tea-
tern att fungera som en kommunikatör
mellan invånarna i samhället. Man har
lagt stor vikt vid att lyssna på invånar-
nas önskningar och berättelser och byggt
sin repertoar på detta. En spännande in-
fallsvinkel som resulterat i flera föreställ-
ningar med särskild betydelse för boende
i kommunen.
Fokus för årets kongress låg som sagt på
införandet av ämnesbetyg. För att hjälpa
oss till djupare förståelse kring detta
hade man bjudit in Andreas Bhatti som
är undervisningsråd vid Skolverket med
ansvar för estetiska programmet. Han
förklarade bl.a. hur man planerar att slå
ihop kurser för att kunna omvandla dem
till ämnen med progression. Att dessa
omvandlingar till ämnen inte är en enkel
uppgift blev uppenbart under den fråge-
stund som följde på hans föredrag, med
varje lösning dyker det upp nya problem.
Andreas Bhatti uppmanade också alla
kongressdeltagare att skicka in kommen-
tarer och funderingar kring detta vilka
senare kan komma till användning som
remissvar.
Vi bjöds också under denna inledande
dag på en paneldebatt där man diskute-
rade hur högre konstnärlig utbildning
påverkas av att ”estetisk verksamhet”
inte längre är ett kärnämne på gymnasiet.
Medverkande vid denna debatt var He-
lena Wessman - Rektor för Kungliga Mu-
sikhögskolan i Stockholm, Maria Lantz
- Rektor för Konstfack, Stockholm, Sanne
Kofod Olsen - Dekan för konstnärliga fa-
kulteten vid Göteborgs universitet.
Panelen var enig om att EV är ett vik-
tigt ämne vilket bekräftats av forskare
från olika fält. Man har bl.a kunnat se en
koppling mellan ökad mental ohälsa och
borttagande av EV.
Under lördagen fanns ett stort utbud av
workshops att välja mellan. Allt från dans
och teaterimprovisationer till diskussio-
ner kring upplägg av olika kurser.
Kongressen avslutades med ytterligare
diskussioner kring ämnesplaner och be-
tyg och ett nytt möte med Andreas Bhatti.
Ett bra upplägg då man på detta vis hade
hunnit fördjupa sig ännu mer i frågorna.
Ett stort tack till NEK och Sverker Zadig
för en fantastisk helg med många spän-
nande möten, fantastisk mat och härlig
underhållning.
Vid nästa års kongress i Växjö, 20-22 ok-
tober 2023 medverkar bl.a. Lars Stranne-
gård som talare. I sin föreläsning ”Kun-
skap som känns” berättar han om hur
historia och estetiska upplevelser är nöd-
vändiga för att uppnå en djup kunskap.
Kia Skog
Musiklärare
Högstadium Centrum
Falköping

18 Tidningen Musikläraren november 2022


MUSIKBÖCKER OCH DIREKTNOTER
NYHET!
199:-
BARNENS SÅNGBOK
I den här fina
inbundna och rikt Alla sånger
illustrerade boken i boken är
inspelade!
finns trettioåtta
populära barnvisor i tonarter
som är lätta att sjunga med
i. Samtliga sånger finns
inspelade av Adolf Fredriks
Musikklasser & band och är
tillgängliga online.
NOTPOOLEN AB
www.notpoolen.com | info@notpoolen.com
MUSIKBÖCKER OCH DIREKTNOTER
119:-
TJUGO JULSÅNGER
Här finns tjugo välkända
julsånger presenterade
med melodi, text, ackord
samt en enkel och melodiös
andrastämma. Ur innehållet:
Adventstid, Ding Dong Merrily
On High, Julen är här, Mössens
julafton, Nu tändas tusen
juleljus, Stilla natt, Tomtarnas
julnatt, Tänd ett ljus m fl.
Tidningen Musikläraren november 2022
NYHETER FRÅN GEHRMANS
Sensus körmusik nr 1069
ALVA KLUM
LARS HALAPI
ATLAS
ANATOMICUS
sånger om delar i kroppen
du inte visste fanns
Känslolatarna
– som det känns när det känns
Tretton sanger
för barnkör
Rebecka Ryd
Pär Olofsson
Hanna Sandman
Magnus Bäcklund
Fredrik Malmberg
Annika E. Wiklund
ATLAS ANATOMICUS KÄNSLOLÅTARNA
sånger om delar i kroppen – som det känns när det känns
du inte visste fanns Alva Klum | Lars Halapi
Rebecka Ryd / Pär Olofsson /
Hanna Sandman m fl. Alva Klum har med sina
direkta och omtänksamma
En samling sånger där du texter gett barn och ungdomar
får lära känna några mer en samling låtar att uttrycka
okända, men ändå så viktiga, sina känslor genom.
kroppsdelar. Välkommen
Sånger om allt från att börja
ombord på båtbenet så tittar
skolan eller få vara ifred till
vi in i vår kropp, – det är bara funderingar om döden
fantasin som sätter stopp! eller att vara kär.
www.gehrmans.se
order@gehrmans.se
Hösten 2023
20 -22 oktober i Växjö
Information och anmälan:
www.estetkongress.se
19
 i vår inställning och tyckt att de väl finner
sin plats i bokhyllan, även om vi efter viss
möda hade kunnat hitta låtarna på nätet,
om ej inom en armlängds avstånd.

Nu finns den framför oss, Svenska All-

Svenska Allsånger
Notfabriken
I det politiska klimat som nu råder skall
det vara svenskt och vi skall enas till ett
folk. En kulturkanon diskuteras och vi
sjunger allsång både på Skansen och på
Liseberg. Om betydelsen och glädjen av
allsång går meningarna isär, åtminstone
om vi skall tolka de motståndsyttringar
som skreks fram när vi skulle ha jubi-
leumsfest i en förening som vi tillhör:
”Inga allsånger”. Men då har dessa all-
sångshatare kanske missat ”Svenska all-
sånger”?
Boken tillhör kategorien tegelstenar, tung
och omfångsrik, nja, kanske mer av typen
lättbetong? Notfabriken har tidigare givit
ut ”stora böcker” med namn som Svenska
Skratt, Svenska Dansband och Svenska
Schlager. Vi har inledningsvis varit kritis-
ka till dessa volymer, sorgfälligt utvalda
pärlor av vissamlingsnestorn Ingemar
Hahne. Men vi har efterhand dock veknat
sånger. Boken är ett konglomerat av de
bästa låtarna från de stora samlingarna.
Knappa tre hundra sidor sånger och fem-
tio sidor matnyttiga kommentarer. Myck-
et bra! Illustrerat i läckert svart och vitt
har Tord Nygren gjort. Sist i boken finns
såväl piano, gitarr som uckelele-ackord i
samtliga kromatiska tonarter. Det hade
kanske räckt med ”vanligaste ackorden”?
I vilken låt har vi användning för ett
F#7sus4?
Sångerna är tonartsmässigt väl anpas-
sade till att sjungas av ”alla” och kommer
säkert att tillhöra kategorien december-
inslagna böcker, då den även klarar att
balansera rätt länge på notstället – upp-
slagen – utan att drösa i golvet.
Barnens Sångbok
Notfabriken
Det finns många barn och det finns
många sångalster för barn. Det första som
vi tänker på är ”Sjung med oss, mamma”.
Detta var en serie av nio sånghäften som
Alice Tegnér gjorde mellan åren 1882 och
1934. Om vi minns rätt så samlades de
bästa av dessa sedan i en orange sångbok,
som användes tillsammans med de yngre
barnen under långa tider!
Nåväl, för handen ligger nu Barnens
sångbok, Notfabriken. I denna finns 38
barnvisor, de flesta välkända men också
några nyare. Representerade med ”me-
lodik, text och ackord” är, utöver de
traditionella, barnvisepärlor av kända
kompositörer som Alice Tegnér, James
Hollingworth, Lennart Hellsing, Georg
Riedel, Kerstin Andeby och Jujja & Tho-
mas Wieslander. Boken har ett lockande
yttre och det inre är inte mindre ange-
nämt, härligt ljust och akvarelligt illus-
trerat av Gabrielle Frödén. Det finns dock
några sidor som hade tjänat på att vara
ljusare, vita noter på svart botten känns
annorlunda och svårläst.
Det som kanske glädjer oss mest är att
dessa sånger för små och stora barn också
finns som ljudande exempel ”på nätet”.
Barnens sångbok bygger på inspelningar
i albumet ”Nån av varje sort” med Adolf
Fredriks Musikklasser. En fröjd är att titta
på videoinspelningarna av rörelsesånger-
na. Vad vore musiken och sångerna utan
”nätet”.
Så visst, vi kommer garanterat ta ett
av barnbarnen och krypa upp i soffan,
sjunga, bläddra och njuta….länge, länge.

20 Tidningen Musikläraren november 2022

MR:s första stipendiat....

Jag heter Miranda de Verdier och är musiklärare på Västra

Stenhagenskolan i Uppsala. Jag har tilldelats Musiklärarnas
Riksförenings stipendium för att genomföra ett projekt med
elevkonserter.

Västra Stenhagenskolan delar lokaler
med Stenhagens Kulturcentrum, med
bibliotek, fritidsgård, seniorrestaurang,
idrottshall, kulturskola och rum för för-
eningsliv. Några gånger per termin an-
ordnas musikluncher i Stenhagens kul-
turcentrum, då inbjudna artister framför
musik. Publiken på musikluncherna är fö-
reträdesvis seniorer och konserterna ges i
seniorrestaurangen som också är skolans
matsal, dock efter elevernas lunchtid.
Jag arbetar på skolan sedan ett år tillbaka
och undervisar årskurs 7-9 i musik. Jag
vill gärna ge mina elever möjlighet att
framträda för publik. Det ska vara frivil-
ligt för de elever som tycker att det vore
en rolig utmaning. Stipendiet möjliggör
att jag kan lägga extra tid på planering,
repetitioner och genomförande av kon-
serterna tillsammans med eleverna. Min
förhoppning är att projektet med elev-
konserter ska motivera eleverna ytterli-
gare i musikämnet och öka intresset för
aktivt deltagande i kulturlivet.
Västra Stenhagenskolan är en skola med
varierat socioekonomiskt upptagnings-
område och alla har inte möjlighet att
exempelvis ta musiklektioner privat. Det
finns mycket glädje, värme och enga-
gemang hos skolans elever och vi är en
skola med en uttalad vision att alla elev-
er ska få möjlighet att lyckas. Jag vill ge
eleverna en större chans till stärkt själv-
förtroende i att vara och se sig själva som
musikaliska aktörer och kulturbärare.
Nu planerar jag tillsammans med verk-
samhetsledaren för Stenhagens kultur-
centrum in ett datum under vårterminen
för en musiklunch i form av elevkonsert,
som förhoppningsvis blir den första av
många framöver.

Ansök om stipendium från MR!

Möjlighet att ansöka om stipendium har du som är
musiklärare och är MR-medlem
Ansökningsperiod för 2023 är: 7 januari till 15 mars och 20 augusti till 15 oktober
Stipendiesumma: 1.000 kronor - 10.000 kronor

Kriterier
Du kan söka stipendium inom följande områden:

· Du bedriver undervisning som ger synbara resultat för dina elever i din kommun och dess invånare i t ex form av konserter.
· Du planerar att bedriva musikprojekt på din skola, eventuellt i samarbete med annat ämne

Ansökan måste innehålla en beskrivning av ett konkret arbete eller projekt med en tydlig målsättning, tidplan och budget.
Projektet ska ha anknytning till ditt arbete som musiklärare.

Urvalsprocess
När ansökningstiden gått ut vidtar urvalsprocessen. I urvalsprocessen involveras då, MR:s styrelse och eventuellt andra musiklärare
med kompetens inom stipendieområdet. Styrelsens uppgift är att bedöma ansökningarna för att avgöra vilka ansökningar som bäst
svarar mot de uppsatta kriterierna. Föreningen kommer inte att motivera sina beslut när besked ges om vilka projekt som beviljats
stipendier. Du som inte fått din ansökan beviljad kommer att få besked via mail. MR:s beslut kan inte överklagas.

Stipendieutdelning
Stipendierna utdelas årligen i maj och november eller tidigare. Stipendiaterna kommer att publiceras på MR:s hemsida.

Redovisning av projekt
Senast ett år efter att stipendiet tilldelats dig förväntas du redovisa hur det har gått med ditt projekt.

Tidningen Musikläraren november 2022 21

 siklärares kollegiala sammanhang fram-
för allt finns i kommunikation online.
En möjlig postpandemisk musikunder-
visning kan således innebära att fokuset
förskjuts från att spela färdiga pop-rock-
låtar på bas, gitarr, klaviatur och trumset
till att skapa egen musik, digitalt och
analogt, ensam och tillsammans.
Mjukvara och hårdvara kan ses som med-
aktörer .....
Se hela texten på www.skolverket.se

”Studien av Thorgersen och

Mars tyder på att lärares digi-
tala kompetens har ökat rejält
Ovanstående rubrik med åtföljande text finns på Skolverketshemsida. under pandemin och att många
Texten är skriven av Ketil Torgersen på uppdrag av Skolverket.
Stämmer det som står i texten? Musikläraren uppmanar sina läsare musiklärares kollegiala sam-
att kommentera texten på Musiklärarnas Riksförenings FB:s sida Mu- manhang framför allt finns i
siklärarnas Riksförening - för medlemmar.
Musikläraren har fått kommentarer som att texten är alltför generali- kommunikation online”.
serande och antyder brott mot gällande läroplan....”

Musiklärares undervisning Kollegiala samarbeten finns

har skiftat fokus
Coronapandemin har inneburit en
förskjutning i musikämnets fokus.
Från att elever ska lära sig någon spe-
cifik färdighet eller sång, har musik-
undervisningen blivit mer utforskan-
de, skapande och undrande, med hjälp
av de tekniska lösningar som finns till
hands. Det visar flera studier.
Musiklivet och musikundervisningen
börjar komma på benen igen efter en
pandemi som har bjudit på utmaningar
utöver det vanliga. Sveriges musiklärare
och musikliv har visat anmärkningsvärda
förmågor i att anpassa sig, vilket också
flera studier bekräftar. Många har nog
längtat efter att allt ska bli som det var
innan pandemin, men som Herakleitos sa
redan för mer än 2 500 år sedan, kan man
aldrig stiga ner i samma flod två gånger.
Som musiklärare är det således omöj-
ligt att gå tillbaka till hur det var innan
pandemin. Eleverna har ändrats, samhäl-
let har ändrats, musiken har ändrats och
musiklärarna har massor med erfaren-
heter och lärdomar med sig från sådant
som har fungerat och inte fungerat under
pandemin. Dessutom är kursplanerna re-
viderade.
Så om det inte är möjligt – eller ens önsk-
värt – att gå tillbaka till det ”normala”,
vad blir då det ”nya normala”? Vad kom-
mer vi ta med oss från pandemin in i en
ny vardag? I denna text kommer jag pre-
sentera några studier som är gjorda under
pandemin, som möjligen kan ge några
hintar om hur en sådan postpandemisk
musikundervisning kan se ut.
online
Under pandemins första månader explo-
derade aktiviteten på det redan aktiva
Facebook-forumet Musiklärarna. Utma-
ningarna såg olika ut beroende på i vilka
årskurser man undervisade, var i landet
och i vilken skolform, men alla lärare, och
kanske speciellt musiklärare, var berörda
på något vis.
Med tanke på att musiklärare oftast sak-
nar ämneskollegor på sin skola och att
en stor andel av Sveriges musiklärarkår
är medlemmar i Musiklärarna, kom detta
forum att fungera som ett gigantiskt mu-
siklärarrum där musiklärare hjälptes åt
när vardagen ställdes på ända.
Två forskare, Thorgersen och Mars
(2021), gjorde en studie av denna kom-
munikation och kom fram till att musik-
lärare i Sverige är oerhört kollegiala och
plikttrogna, men också att de är innova-
tiva och argumenterar utifrån elevernas
och musikens bästa. Att spela tillsam-
mans i realtid var omöjligt med de tek-
niska lösningar som fanns till hands. Där-
för skedde en förskjutning i musikämnets
fokus, från ensemblespel och gemensam
sång till mer asynkrona aktiviteter såsom
musikskapande, musikorientering och
musikteori.
I en rapport från 2017 visar Skolinspek-
tionen att just digitalt skapande är något
som är eftersatt och som det bör satsas
på i musikundervisningen för att främja
kreativitet och för att göra musikunder-
visningen relevant för fler barn.
Studien av Thorgersen och Mars tyder på
att lärares digitala kompetens har ökat
rejält under pandemin och att många mu-
MR kontaktade Skolverket
och fick ett svar...
”Tack för responsen på artikeln, vi upp-
skattar ifrågasättanden. Det är en del
i att stärka det vetenskapliga förhåll-
ningssättet i skolväsendet.
I denna artikel har Ketil Thorgersen, fors-
kare i musikdidaktik på Stockholms univer-
sitet, fångat upp tre forskningsstudier som
beskriver förändringar efter pandemin. Den
har granskats av Skolverkets medarbetare,
enligt de rutiner vi har för arbetet, bland
annat ur aspekten hur den förhåller sig till
läroplanen. Dock är det viktigt att i sam-
manhanget vara medveten om de fråge-
ställningar, utgångspunkter och teoretiska
ramar som forskaren haft i studien innan
resultaten relateras till styrdokumenten.
De resultat som redovisas i dessa webbar-
tiklar baseras på de underlag som forska-
ren/skribenten valt ut att sammanfatta.
De redovisar inte en heltäckande bild av
frågan, utan lyfter upp forskningsresultat
som kan vara av intresse för förskolans
och skolans praktiker. ...........
I nästa nummer av Musiklära-
ren redovisar vi hela svaret och
läsarreaktioner.

22 Tidningen Musikläraren november 2022

Tidningen Musikläraren november 2022 23
 I tidigare nummer av
Musikläraren har vi haft
med info om GDPR. Här
I början av sommaren 2022 bjöd Skolverket in representanter från äm- kommer en påminnelse.
neslärarföreningar och nationella resurscentrum för dialog om forsk-
ning, beprövad erfarenhet och skolans digitalisering. Tidigare hade
Skolverket hört forskare på temat digitalisering, utbildning, undervis-
CHECKLISTA
ning och lärande och ville därför öppna upp för att synliggöra profes-
sionernas blick på utmaningar och möjligheter på samma tema.
GDPR
I det digitala mötet deltog 14 representanter för ämneslärarföreningar Laglig grund för att publicera på nätet
kan vara: Samtycke eller Allmänt intres-
och nationella resurscentrum runt om i landet. se. Kulturskolor och skolor kan genom
någon av dessa grunder publicera exem-
Musiklärarnas Riksförening deltog i diologen. Nedan redogör för- pelvis video, bilder och ljud på nätet där
personer kan identifieras. Även om det
eningens ordförande Lotta Liljered för sina erfarenheter. finns laglig grund enligt ovan, får mate-
rialet inte vara kränkande eller olagligt
Den 21 juni 2022 hade jag den stora äran att representera Musiklärarnas Riksförening i på annat sätt.
ett samtal med Skolverket. Med i samtalet var representanter från landets ämneslärar-
föreningar och nationella resurscentrum. Samtalet skedde inom ramen för den del av ✓ Var särskilt vaksam med personuppgif-
Skolverkets sektorsansvar för skolväsendets digitalisering som handlar om forskning ter för elever med skyddad identitet.
och beprövad erfarenhet. Syftet var att tillsammans skapa en fördjupad bild av professi-
onernas röster och perspektiv på frågor om digitalisering, utbildning, undervisningens ✓ Utbilda skolans och kulturskolans per-
och lärande som svenska forskare lyfter fram som relevanta för att utveckla praktiken sonal löpande i GDPR och vad som gäller.
i skolan.
✓ GDPR är viktigt då den fyller en avgö-
Det var ett mycket spännande möte där vi alla fick ta del av de olika ämnenas utma- rande funktion för att skydda individers
ningar och vinster i förhållande till digitaliseringen. Med era enkätsvar från vårens un- personuppgifter för exponering.
dersökning kring digitala verktyg kunde jag dela med mig av både de fördelar musiklä-
rare ser med de digitala verktyg som idag är vår vardag samt belysa de svårigheter och ✓ Var noga med dokumentationen av hur
utmaningar som dessa medför. Inte minst ojämlikheten mellan kommuner men också ni gör och varför och se till att den finns
mellan skolor inom samma kommun. Det var väldigt intressant att få en inblick i hur publicerad på er hemsida, anmälan eller
våra olika ämnen möter olika utmaningar och hittar olika användningsområden i den på annat sätt.
digitala djungel som är en del av vår gemensamma vardag även om vi alla var rörande
överens om att skolans uppdrag och våra faktiska förutsättningar att genomföra detta ✓ Sveriges Kommuner och Regioner
inte alltid går hand i hand. (SKR) ger medlemmar stöd i en specifik
fråga om behov finns, det går även att an-
Några exempel på förbättringsområden som framkom under mötet var; lita deras jurister.
- Ökad likvärdighet
- Rättssäkert material, många vittnade om att utbudet är oändligt och det är Samtycke innebär att elev eller alla vård-
omöjligt för varje enskild lärare att granska utbudet nadshavare har skriftligt och aktivt gett
- Kopplat till förgående punkt lyftes även marknadens påverkan och svårighe- sitt samtycke. Samtycke kan göras av
ten att hinna granska läromedel och vet vad som är bra material eller bara bra mark- eleven själv om hen är över 18 år.
nadsföring I samtycket skall det framgå:

Skolverkets representanter antecknade flitigt och nu väntar vi med spänning på vad ✓ vilka plattformar som materialet kan
mötet kan generera! visas på.

Lotta Liljered ✓ hur man gör om man vill ta tillbaka sitt

Ordförande samtycke för visning.
Musiklärarnas Riksförening
✓ hur länge materialet ska ligga ute ti
gängligt, exempelvis max två år!

✓ om materialet kan komma att visas på

plattformar som regleras av andra
regelverk exempelvis Facebook
och YouTube.

✓ hur och vem man ska kontakta för att

få mer information eller om man vill av-

Fyra miljoner till musikskapare

säga sitt samtycke.

Se till att det finns politiskt beslut i kom-

Stim delar varje år ut stipendier för att
främja ny svensk musik av hög konstnär-
lig kvalitet. I år får 149 musik- och text-
skapare inom ett antal musikgenrer dela
på den totala stipendiesumman 4 mil-
joner kronor, i belopp om 25 000 och 50
000 kronor. För första gången är det fler
kvinnor än män som får stipendier - 52
procent.
Målet med Stims stipendier är att stärka munal nämnd angående handhavandet
det svenska musiklivet och ge förutsätt- av GDPR.
ningar för en stor musikalisk mångfald
och återväxt. I år var det 2 005 låtskrivare, Källa: Kulturskoleradet.se, filmregionerna. se,
kompositörer, tonsättare och textförfat- larartidningen. se
tare som skickade in arbetsprover på sin
musik till Stim.

24 Tidningen Musikläraren november 2022

Sverige Sjunger!
Arbetet med att ta fram en ny
version av Sjung Svenska Folk
fortskrider. För handen lig-
ger nu ett förslag om 60 sånger
som skulle kunna ingå i den
nya sångboken Sverige Sjunger.
Dessa sånger kommer att finnas
på MR:s FB-sida med möjlighet
till kommentar och komplette-
ring av sånger.
Lista över framtagna sånger att ingå i
sångsamlingen Sverige Sjunger
Musiklärarnas Riksförening och Samfundet för Unison
Sång är tacksamma om du kommenterar det preliminä-
ra sångvalet och gärna lägger till sånger som du tycker
skall ingå i sångsamlingen Sverige Sjunger.
Bli gärna medlem och logga in på FB Musiklärarnas
Riksförening - för medlemmar!

Konkurrensen är hård. Under arbe- Beatrice-Aurore

tets gång, som startade 2020 har såväl Schottis på Valhall
Byssan lull Se nu stiger solen (kanon)
Svenska Akademien som Notfabriken Cecilia Lind, Vreeswijk
utkommit med sångsamlingar. Dessa Sjösala vals
Dans borti vägen Sol vind och vatten
har dock mer karaktären av tegelstenar Dans på Brännö brygga
anpassade för inmurning i den fasta kul- Solen glimmar
Den blomstertid nu kommer Somliga går med trasiga skor
turmuren eller bokhyllan än praktiska Den första gång jag såg dig
användarvänliga sångböcker för vardag- Sommaren är kort
Den vackraste visan om kärleken Stad i ljus
ligt bruk. Böckernas ryggsidor bär rubri- Det gåtfulla folket
kerna: En svensk visbok och Allsånger. Stockholm i mitt hjärta
Det här är ditt land Sträck ut din hand
Båda utgåvorna är uppvisar föredömliga Drömmen om Elin
exempel på sånger som skulle kunna ut- Strövtåg i hembygden
Du ska inte tro det blir sommar Studentsången
göra en svensk sångkanon, men som är En gång jag seglar i hamn
aningen ohanterliga och svårligen med- Sverige-Kent
En kväll i juni Så länge skutan kan gå
tagbara. Böckerna tecknar också sånger- Fjäriln vingad syns på Haga
na historia och upphovspersoner på ett Ta av dig skorna
Fler melodifestivallåtar - nyare! Teddybjörnen Fredriksson
förtjänstfullt sätt. Flickan i Havanna Temperaturen
Fritiof och Carmencita Thank you for the music
Sångboken Sverige Sjunger har ambitio- Fru Musica
nen att bli en gemsam sångsamling för Trettifyran
Främling Uti vår hage
i första hand elever i ungdomsskolan. För kärlekens skull
Den skall innehålla traditionella sånger, Var nöjd med allt vad livet ger
Gabriellas sång Vatten - Robert Broberg
moderna sånger samt sånger på minori- Gamla stan
tetspråken. Vattenkanon
Ge mig en dag Vem kan segla
I dagarna diskuteras förekomsten av en Gubben Noak
svensk kulturkanon. Men i detta fallet Vi gå över daggstänkta berg
Gå upp och pröva dina vingar Videvisan
handlar det inte om nationalism eller Hava na gila Israel
att ena svenskarna genom utgivandet av Videvisan - Sov du lilla videung
Havanagila Visa vid midsommartid
en svensk sångkanon. Himlen är oskyldigt blå Visa vid vindens ängar
Här är gudagott att vara Vårvindar friska
Den första sångsamlingen Sjung Svens- I natt jag drömde
ka Folk gavs ut 1902. I 1919 års under- Änglahund
I sommarens soliga dagar Änglamark
visningsplan rekommenderades ett an- Idas sommarvisa
tal sånger att sjungas i skolan. 1943 kom Öppna landskap
Inbjudan till Bohuslän
Stamsångerna som var tjugo till antalet. Ja, må han leva
Stamsångslistan var tänkt att vara flexi- Jag hade en gång en båt
bel och 1949 ändrades listan. Stamsång- Jag vill ha blommig falukorv
erna fick inte något stort genomslag. De Jag vill ha en egen måne
ansågs vara mossiga och svårtillgäng- Ju mer vi är tillsammans
liga för skolbarnen. I 1962 års läroplan Jungman Janson
kritiseras Stamsångernas revirbudskap: Kristallen den fina
Kärleken kommer och kärleken går
”Skall utvecklingen kunna främja och Längtan till landet
befästa fred och frihet bland folken och Maj på Malö
skänka allt bättre livsbetingelser Maria Therese
åt människorna, måste skolan bland de Michelangelo
unga skapa ökad förståelse för männis- Min gitarr
kors liv och villkor inom andra, Nocturne(Sov påpå min arm)
längre bort liggande samhällsbildningar Nu grönskar det i dalens famn
och lära dem inse betydelsen av goda mel- Nu går sista visan
lanfolkliga relationer och internationell Nu lunkar vi så småningom
samverkan. ” Trubbel
Om maskros och tjärdoft
Det är en diger uppgift som Samfun- Oxdragarsång
det för Unison Sång och Musiklärarnas Pata pata
Riksförening påtagit sig. Rosa på bal
Hjälp oss att föra projektet Sverige Sankta Lucia
Sjunger i mål!

Tidningen Musikläraren november 2022 25

Automatiska Lead Sheets med nya AI-programmet
ScoreCloud Songwriter
Företaget Doremir har tidigare presenterat appen Notysing i tidning-
en. Nu är de tillbaka med en ny produkt, ScoreCloud Songwriter. Med
flera banbrytande AI-tekniker kan programmet skapa Lead Sheets
från inspelningar, och karaokebakgrunder till repetitioner och framfö-
randen. Musikläraren pratar med Johan Ronström, Produktägare för
ScoreCloud Songwriter.
Hej Johan. Ni har redan notskriv-
ningsprogramet ScoreCloud Studio
och utbildningsappen Notysing på
marknaden, hur kommer det sig att
ni nu släpper en helt ny produkt?
- Vi på Doremir letar hela tiden efter nya
sätt att använda vår teknik, som i grun-
den handlar om att tolka spelad musik.
Vi ser också behovet av mer specialise-
rade produkter där vi kan hjälpa till att
snabbt och enkelt få fram det man be-
höver utan att behöva ge sig in i en stor
notskrivnings-editor eller en hel DAW.
Och då blev det en produkt för
songwriters?
- Med allt nytt som händer inom AI så
har sådant som vi förut trodde var omöj-
ligt blivit möjligt. Vi har lyckats göra en
banbrytande funktion för att separera ut
sången från kompet i ljudinspelningar
med hög kvalitet. Det gör att vi kan no-
tera sångmelodin som en egen stämma,
och sedan plocka ut ackordssymboler
från kompet. Ett lead sheet helt enkelt!
När vi sedan även lyckades få till trans-
kribering av sångtext på engelska, insåg
vi att vi kan göra en streamlinad lead
sheet-produkt.
Vad är då ScoreCloud Songwriter?
- I grunden kan du spela in i en mikro-
fon och få ett automatisk lead sheet med
melodinoter, ackord och sångtext. Sedan
är det en editor där du kan redigera din
not, lägga på trummor och fler komp-
stämmor, visa grepptabeller, transpo-
nera, ändra uppspelningsljud med mera.
Det är en produkt specialanpassad till att
på några minuter ta fram sångnoter, ack-
ordsblad, lead sheets från inspelningar.
Kan den skriva ner ett lead sheet på
vilken inspelning som helst alltså?
- Nja. Det är gjort för att sjunga och
kompa på ett instrument, till exempel
gitarr eller piano. Det funkar dock myck-
et bättre än väntat på producerade spår,
även med trummor. Problem kan uppstå
när det mycket effekter, som reverb el-
ler eko eller med stråkar och konstiga
syntljud. Om det är många sångstämmor
samtidigt blir det också svårt att avgöra
vad som är melodin. Annars är det mest
inspelningskvaliteten som avgör, mo-
bilinspelningar och hårt komprimerade
26 Tidningen Musikläraren november 2022
mp3-filer är svårare att tolka än om du
använder en USB-mikrofon. Men ofta går FAKTA
det att fixa även ett lite sämre resultat ScoreCloud Songwriter är en ny
med lite redigering. systerprodukt
till populära notskrivningspro-
Lead sheets alltså. Är detta speciellt grammet ScoreCloud
bra för musiklärare? Studio, och använder ny värdsle-
dande AI-
- Programmet var från början tänkt till teknik för röstseparation och
singer-songwriters, men vi har sett att transkription av
det är väldigt användbart även för musik- noter och sångtext. Programmet
lärare. Man kan snabbt ta fram kompskis- är utvecklat av
ser och sångnoter till lektioner, rep och Doremir Music Research som har
konserter, dels genom att spela låtar du sina rötter i
kan in i programmet, men även genom Musikhögskolan i Stockholm.
att importera ljudfiler för att planka låtar.
Programmet har också använts till annat
vi inte tänkt på från början. Då man kan
separera ut kompljud utan sång så kan
man enkelt skapa karaoke-spår i olika
tonarter och tempi som man kan expor-
tera och ha som bakgrund till framföran-
den.
Hur har mottagandet varit?
- Vi hade ett större betatest runt som-
maren där användare från våra andra
produkter hjälpte oss testa och hitta pro-
blem. När vi sedan släppte programmet
har vi sett att det fungerar väldigt bra på
en stor bredd av låtar. Det är alltid intres-
sant att se vad programmet används till
på riktigt, utanför testlabbet. Bredden är
större än vi förväntat oss, vilket är kul!
Hur får man då tag i detta?
- Just nu finns ScoreCloud Songwriter en-
dast för Mac, men vi jobbar hårt på både Johan Ronström med ScoreCloud Songwriter i
Windows-version och för iPad. Man kan handen
ladda ner programmet från hemsidan,
och vi har en 10 dagars gratis testperiod.
På hemsidan finns också exempel och in-
struktionsvideos där jag går igenom redi-
agar
tis i tio d
gering och annat.
l o u d g r a
reC
Testa Sco
 Sången på väg att tystna i sam- Dags att lira.... en ny bok.
hället
Musikläraren tog kontakt....
Jag heter Patrik Andersson och min
musikaliska bakgrund sträcker sig från
när jag var 10 år och började spela trom-
bone i Sundsvalls Kulturskola vilket se-
nare skulle leda till studier på Musikhög-
skolan i Piteå.
Under de år jag hittills varit verksam har
jag undervisat i allt från en uppsjö av oli-
ka instrument i kulturskolan till storband
till symfoniorkester till klassundervis-
ning i grundskolan.
Jag har haft två utgångspunkter för Dags
att lira. Den ena är att det måste vara tyd-
ligt för eleven vad uppgiften går ut på,
det skall vara tydligt om eleven har kla-
Sveriges organiserade körliv har gått samman för att med en röst rat uppgiften och det måste vara tydligt
sätta ljuset på, och manifestera, den gemensamma sångens genom- för eleven vad den behöver förbättra och
framförallt HUR den skall öva på det.
gripande betydelse i samhället. Liksom idrottsrörelsen är gemensam
sång och körsång en betydande folkrörelse i Sverige, där folkhäl- Den andra är att det måste finnas en
soaspekten för både fysisk och psykisk hälsa är central. Att sjunga enkel och gripbar vision av vad under-
visningen skall leda till, rent konkret, i
tillsammans har i alla tider tillgodosett människans behov av att ut- slutändan. Många elever kommer aldrig
trycka essensen i våra liv. mer att möta musik efter att de slutat åk
9, därför är det viktigt att det får kött på
Som representanter för det svenska körlivet ser vi en samhällsutveckling som politiskt benen för att kunna odla sitt musikin-
under lång tid inneburit ett fjärmande från de kulturella värdena. Exempel på detta tresse och fortsätta studera på egen hand
är att den gemensamma sången idag är närmast obefintlig i förskolans och skolans ifall de så önskar. Målet jag ser framför
läroplaner eller i lärarutbildningar. Detta innebär att det idag är generationer av barn mig är att elever åtminstone skall klara
och ungdomar som inte upplever sång som en naturlig del av livet, vilket går emot FNs av att ta fram ackord på någon poplåt de
konvention om barns rättigheter; att varje barn ska ges möjlighet att av eget intresse gillar och förstå hur de kan ta ackorden
och på egna villkor delta i det konstnärliga och kulturella livet. Reaktioner och initia- på olika instrument, förstå hur musikens
tiv från civilsamhället finns, som exempelvis Kungliga Musikaliska Akademiens pro- form är uppbyggd samt andra byggste-
jekt Sjungande barn. De kulturella uttryckens värde i samhället är frågor för alla våra nar, både praktiska och teoretiska, för att
politiska företrädare att ta ställning för, samt att prioritera i de politiska agendorna. kunna efterlikna originalet..........

I en omvärld där kulturella värden får stå tillbaka till förmån för hård retorik, frag- Jag hoppas att boken skall underlätta
mentering och polarisering behöver vi mer än någonsin samlas för att värna funda- undervisningen för nya musiklärare och
menten i att vara människa. Evidensbaserad forskning kring gemensam sång pekar kanske ge lite ny inspiration till de lärare
samstämmigt åt ett håll; sång frigör en uppsjö av hormoner och vi upplever välbefin- som jobbat i flera år. Det går att arbeta
nande, glädje, samstämmighet och flow. Den gemensamma sången utgör en fristad med vissa delar i boken om man inte vill
för hundratusentals människor i Sverige, oberoende av kön, etniskt ursprung, politisk köra ”hela paketet” och det går även att
ta kapitlen i en annan ordning om man så
eller religiös uppfattning, ålder eller andra indelningar. Körsång och gemensam sång
önskar. Även om boken har en helhet och
är därmed en av de få mötesplatser idag som är helt gränsöverskridande.
röd tråd igenom sig fungerar det även att
se den som ett smörgåsbord där man kan
För att stärka den gemensamma sången i samhället går svenskt körliv
plocka just det man själv vill..........
samman och som en del i detta firas Körsångens dag den 3 september över hela lan-
det. Vår vision är att varje barn, ungdom och vuxen ska inkluderas i de kulturella ut-
trycken, där den gemensamma sången utgör en betydande del. Patrik Anderssons fulltständiga text
finns på www.mrmusik.se
Vår uppmaning är: En recension av boken kommer i tid-
• Likställ de estetiska ämnena i skolan med kärnämnena, utöka de estetiska ningen Musikläraren mars 2023.
ämnena i förskollärar- och lärarutbildningarna och stärk våra Kulturskolor
med ökade resurser.
• Låt befintlig forskning kring effekterna av de estetiska uttrycken ligga till
grund för de offentliga samtalen och de politiska agendorna.
• Integrera kulturaspekten i alla politiska frågor som rör civilsamhället och in-
kludera kulturella verksamheter och uttryck i ekonomiska ställningstaganden
och beslut.

Ett samhälle med ett starkt och brett kulturliv, där sången är ett naturligt inslag, är en
kraftfull motkraft till psykisk och fysisk ohälsa, våld och rädsla. Gemensam sång och
körsång är kraft, kulturell identitet, konstnärlig gestaltning, ett redskap för samhälls-
förändring och gemenskap. Ett sjungande samhälle är ett starkt samhälle, så låt oss ge
stor plats åt den gemensamma sången.
Stockholm 2022-08-29

Karin Eklundh, förbundsdirektör, Sveriges Körförbund

Maria Ydreborg, ordförande, Equmeniakyrkans Sångarförbund
Lotta Wilund, verksamhetsledare, UNGiKÖR Sveriges barn- och ungdomskörer
Lovisa Kronstrand Alinder, nationell körpedagog, Sveriges Kyrkosångsförbund
Anna Rosen, ordförande, Föreningen Sveriges Körledare

Tidningen Musikläraren november 2022 27

Minus 1,101 miljarder
Årets kulturbudget blir 9,032
miljarder kronor. Det betyder en
minskning jämfört med fjolårets
budget med lite över en miljard
kronor. Det är rätt mycket pengar
och speglar kanske den syn som
den tillträdande regeringen har
på kulturen? Man tar också bort
grädden på moset; regeringen
drar in anslaget till fri entré på
statliga muséer.
Musikteam
Ett nytt förslag för musikunder-
visningen på kommunens grund-
skolor i Norrtälje är på gång. Om
det blir verklighet försvinner Mu-
sikteam, i stället knyts lärarna
till de enskilda skolorna.
Musikteam är en enhet inom grundsko-
lan, som bemannar kommunens skolor
med musiklärare.
Lärarna utgår rent fysiskt från Musik-
team, men kan jobba på flera olika skolor
runt om i kommunen.
15 lärare ingår i enheten, tillsammans
täcker de in de flesta av kommunens
grundskolor.
Nu finns ett förslag att lägga ner Mu-
sikteam och i stället knyta musiklärarna
direkt under rektor på de skolor där de
undervisar.
- Lärartjänsterna kommer att vara kvar,
däremot kommer deras tjänsteställe att
förändras, säger Simon Lundqvist.
Han tror att förändringen kan vara del av
en strävan efter decentralisering inom
grundskolan.
Grundskolan har haft en stor centralise-
ring sedan tidigare, nu vill man decentra-
lisera.
Tillhör du ett Musikteam? Hör gärna av
dig och dela med dig av dina erfarenheter.
Bra eller dåligt?
.
. .
. .
karinner, so
ensa
au inte h
m
e v
b som d
M R
g ör
det
MR
28 Tidningen Musikläraren november 2022
Ungdomar efterlyses
Kulturskolerådet söker ung-
domar som vill vara med och
påverka! Hur kan kulturskolan
bli en plats där unga människor
får mötas, drömma tillsammans,
utveckla sina talanger och prova
nytt? Hur skapas en öppen miljö
där alla ryms och får bidra på
sitt eget sätt?
Genom det Arvsfondsfinansierade pro-
jektet och i samarbete med Youth 2030
Movement vill Kulturskolerådet skapa
förutsättningar för att starta ett ung-
domsråd – men hur ska det se ut? Den
som deltar bestämmer!
Kulturskolerådet letar efter du
som…
- är nyfiken
- är 15 år eller äldre
- redan går i kulturskolan
- vill ha inflytande i kultursko-
lans verksamhet
- vill träffa andra ungdomar
från hela landet
- vill lära sig hur demokrati och
påverkansarbete fungerar
Den 13-15 januari 2023 kommer 12 ung-
domar från hela Sverige att få komma till
Stockholm på historiens första nationella
ungdomsråd i kulturskolefrågor.
Vad innebär det att sitta i kulturskolans
nationella ungdomsråd? Den frågan äger
de som deltar svaret på.
För mer information kontakta Kultursko-
lerådets utvecklingsledare Malin Aghed.
Anmälan och möjlighet att ställa frågor
görs till:
unga@kulturskoleradet.se
rare
lä
ik
mus
m
Avhopp från musiken....
Malå kulturskola har drabbats
av massavhopp sedan eleverna
med mycket kort varsel fick veta
att de inte längre får gå ifrån
lektionerna för att öva. ”Det
känns som kulturdöden”, säger
en musiklärarna på skolan.
Kulturskolan och tidigare musikskolan i
Malå har legat i framkant i länet. Skolan
har alltid haft många sökande, verksam-
heten har breddats till att erbjuda flera
konstformer och i flera år prenumererade
Malå på Lärarförbundets utmärkelse Väs-
terbottens bästa musikoch kulturskole-
kommun.
När Skolverket bestämde att eleverna
inte längre får gå ifrån lektionerna för att
öva var det många elever som hoppade
av.
Lärarna beklagar att inte elever får lämna
de oblikgatorsika ämnen 20 minuter, en
gång i veckan.
Det gäller inte minst de elever som lider
av psykisk ohälsa, enligt en av lärarna.
Kulturskolan är med i ett samarbetspro-
jekt med elevhälsan där eleverna kan få
kultur på recept.
När eleverna inte längre får gå ifrån sina
ordinarie lektioner återstår rasterna och
efter skoldagens slut.
Att eleverna i kulturskolan inte får ”ha
lektion på lektionstid” är inget lokalt på-
fund. I stället är det en förändring som
genomfördes 2018 då Skolinspektionen
slog ned på att de kommuner som tillät
eleverna gå ifrån på lektionstid bröt mot
skollagen. Skolverket hotade med böter
om 500 000 SEK. Förändringen har skett
successivt eftersom vissa kommuner
dristat sig att ”dröja med följa skollagen”
Det är i första hand glesbygdskommu-
nerna och skolskjutsbarnen som drab-
bas men även barn och unga med psykisk
ohälsa som haft kulturskolan som ett vik-
tigt andningshål.
Enligt Skolinspektionen är tjugo minu-
ters frånvaro som sagt ett brott mot skol-
lagen och något som allvarligt kan för-
svåra elevernas möjligheter att nå målen
på grundskolan.
.... Och detta medan riskkapi-
talister tjänar miljarder på
den svenska skolan.
Lärarnas Riksförbund och
Lärarförbundet bildar en
ny personalorganisation:
Sveriges lärare
Musiklärarnas Riksförening har skrivit brev till Lärarnas Riksförbund med följande ly-
delse:

Till Lärarnas Riksförbund

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet bildar 1 januari 2023 ett Sim Salli Surrum innehåller fyr-
förbund, en personalorganisation, Sveriges Lärare. tiontvå sånger tillsammans med
Vad kommer detta att innebära för LR:s intresseföreningar som den rytmikmetodiska idéer av Anette
för de estetiska ämnena? Wikenmo, som också står som
kompositör till samtliga alster.
Musiklärarnas Riksförening finns som fristående förening sedan Boken är i A4-format, spiralin-
2004. MR ger ut tidningen Musikläraren och har en utvecklad hem- bunden, och finner lätt sin plats
sida: www.mrmusik.se.
som användarvänlig på såväl ett
MR inväntar med spänning de möjligheter som den kommande orga- notställ som i handen. Boken är
niseringen av lärarförbunden kan innebära för Musiklärarnas Riks- utgiven av Isaberg Förlag.
förenings kommande verksamhet. Melodierna med såväl sång som utan
vokalt inslag hittar vi på förlagets hemsi-
Musiklärarnas Riksförening da, en mer än välkommen ”service” för de
pedagoger som kanske behöver lite stöd
vid första bekantskapen av sångerna. Till
Musiklärarnas Riksförening önskar varje sång hör som sagt ett rytmikme-
todiskt avsnitt med förklaring av själva
• bevaka och utveckla professionsfrågor samt särartsspecifika villkorsfrågor sången samt tips på hur man praktiskt
• fungera rådgivande till det nya förbundet Sveriges Lärare och i förekommande och metodisk med rytmikmetoden kan gå
fall i särartsspecifika villkorsfrågor till väga. Inledningsvis i förordet konsta-
teras att ”Musik ska brukas för att ha ro-
ligt” och…. ”att alla kan vara med oavsett
ålder, mognad och nationalitet”. Vi blir
nu lite oroliga. Är inte mer musik mer än
så? Men vi lugnas efter några sidor. Av-
snittet ”Bokens upplägg” ger oss tydliga
anvisningar och avslutningsvis förklaras
rytmikmetoden. På sidan 88 av 95 sidor
beskriver Anette Wikenmo begrepp som

NU ÅTER I TRYCK!
barnen skall träna utifrån i boken givna
teman.
Musikläraren tycker att boken är väl
genomarbetad med ett lättillgängligt
Rytmboken som tar din och progressivt innehåll både avseende
sånger, teman och metoder. De inspelade
notläsning till nya nivåer! sångerna kan efter upprepad lyssning te
sig lite väl synkop- och ackordtyngda, en
Perfekt för gehörs- och musiklära notering som förhoppningsvis går bar-
nen förbi. Sångerna sjungs i de fyrtiotvå
på olika nivåer eller som komplement i inspelade sångerna av en samma röst. En
instrumentalundervisning. variation hade varit att föredra. Boken
är aptitlig och illustrationerna av Ellinor
Läs mer på: Ericsson fägnar både öga och själ. Grattis
www.khmp.se
ww till en härlig sångsamling med kunskaps-
inriktning för de yngre barnen.

9 9:- Anette Wikenmo är rytmikpedagog, montessori-

ca pris: 2 lärare och lärare i matematik och svenska med
erfarenhet av kompetensuppdrag inom ledarskap
och bemötande.

Tidningen Musikläraren november 2022 29

Information från Musiklärarnas Riksförening

Om du känner
dig ensam....?
Bakre raden från vänster: Rune Fredriksson, Malin Olah, Lotta Liljered, Elisabeth Möller, Jonas Lars-
son. Främre raden: Torbjörn Agerberg och Kristina Stenborg, Kia Skog fattas på bilden.

Hej alla medlemmar!

Musiklärarnas Riksförening vill glädjande meddela att vår första stipendiat är Miranda
de Verdier som är verksam i Uppsala. Föreningen har tilldelat henne
10 000 kronor för att kunna genomföra ett projekt med elevkonserter. Vi kommer givet-
vis följa detta med spänning.

Vi tackar alla som svarade på vår förra enkät om vilken typ av fortbildning musiklärare
vill ha. Svaren visade att det man högst önskar sig är om: Betyg och bedömning, ska-
pande samt ljudteknik. Vi arbetar för att under vårterminen arrangera digitala träffar
för medlemmar med bra föreläsare.
Nu kommer ännu en enkät, för vi vill veta dina tankar om arbetet med den nya kurspla-
nen. Tack för att du bidrar, genom att svara på denna korta enkät
https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=EgxMWnB9z0iboYYj75ZyEhbR
kRcQUlpIiD-i90AP5nhURVhKNlkxTjlhBWDZDME9XOFQ1RjcxSi4u

Länk till film från Skolverket om att sätta betyg enligt Lgr 22.
Att sätta betyg - YouTube
För övrigt fortsätter vi att samarbeta med Bildlärarföreningen. Det som är på gång är
att på olika sätt uppmärksamma avsaknaden av Estetisk verksamhet på gymnasiet och
vilka konsekvenser det får.

När det gäller den kommande förändringen av timplanen väntar vi på svar från Utbild-
ningsutskottet på den skrivelse som vi skickat in. Musiklärarstuderande!
Vi kommer snart höra av oss igen eftersom nästa nummer av vår medlemstidning Mu-
sikläraren kommer i slutet av november. Vi är färdiga med att omarbeta föreningens Gratis medlemskap
basutrustningslistor. De är tänkta att användas som en påtryckning vid inköp av ma-
terial, så att det går att undervisa enligt den nya kursplanen. Även i denna fråga vill vi
veta era tankar, så håll utkik! i Musiklärarnas Riksförening
Vi hoppas innerligt att just Du vill fortsätta vara en del av Musiklärarnas Riksförening
även 2023. Medlemsavgiften är fortsatt nästa år 100 kr för yrkesverksamma, 50 kr för
pensionärer och gratis för studenter. Betala avgiften för 2023 redan idag! Info finns på under hela studietiden
Medlemssida | MR - Musiklärarnas Riksförening (mrmusik.se)

TACK för att du är med och stödjer arbetet för musikämnet, musiklärare och musiklä- Bli medlem genom att gå in på
rarstudenter i Sverige!
Har du en kollega som inte är med än? Värva hen!
Vår medlemssida: Inlogg | MR - Musiklärarnas Riksförening (mrmusik.se)
(som främst är vårt arkiv av gamla nummer av vår tidning Musikläraren)
Lösenordet är: erhålles när du blir medlem
www.mrmusik.nu
Facebookgruppen
https://www.facebook.com/groups/423684255072218/

30 Tidningen Musikläraren november 2022

Hej! Fyll i namn och adress samt e-post när du betalat! Härligt! Tack!

100:-

Tidningen Musikläraren november 2022 31