Rapparen Petter Vem har makten Skrivmaskinen

om bästa 16 raderna över det svenska har blivit het igen

språket?

i en ordklass för sig

nummer 4 2015 pris 69 kr (€ 7,90 79 nok)

daniel tammet Svensk

lärde sig att
tala isländska på forskning är
en vecka.
polyglotternas
hemlighet
på spåren.
j.R.R. tolkien
skapade mängder
av egna språk
till sina böcker.

+ Sara lövestam / 7 sidor Frågor & svar / Släkten är värst i ngarla

Telegram: @svenskagram
Hen är här nu.
Nya tider, nya ord. Fjortonde upplagan har anlänt.

Telegram: @svenskagram
 Innehåll
Nr 4, 2015

s.38
”Jag är
en riktig
Foto: henric lindsten/lindsten & nilsson

klassiker-
torsk.”
Petter om sina
idoler Edith Södergran,
Gunnar Ekelöf och
Nils Ferlin.

Telegram: @svenskagram
 innehåll
26
chefsjakt
Språkrådet jagar
en ny chef – igen.
70
alkotest
det gäller
att hålla
sig fast vid
vagnen.
6 förord. Ingen kommer
undan språkpolitiken! Eller?
8 brev. Läsarnas reaktioner
på tidigare nummer.
11 tecken. Nytt om språk från
hela världen.
16 nyord. Sex virala nyord
som det surrar kring.
18 polyglotter. I huvudet på
språkgeniet Daniel Tammet.
26 språkpolitik. Vem bryr sig
om det svenska språket?
38 porträttet. Petter
fick infall från Ferlin.
44 våldsspråk. Ord kan dölja
både brott och offer.
48 ngarla. Ett språk där
släkten är värst.
58 skrivmaskinsklubben.
Pekfingervalsens revansch.
62 cochleaimplantat.
Vägen tillbaka till hörseln.
4 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
18
polyglott
daniel tammet
talar elva
språk.
36 sara lövestam. En aspekt
på svensk verbböjning.
56 östen dahl. Noam Chom-
sky hade både rätt och fel.
68 med andra ord. Över-
sättaren Jan Stolpe.
70 frågor & svar. Experter
svarar på frågor om svenska
och engelska.
78 tips. Så hanterar du ord som
kan vara både en och flera.
80 läsvärt. Tre nya böcker om
språk och en app.
84 spaningar. Läsarnas
språkliga upptäckter.
86 runstenen. En sten där
inte tugget är allt.
88 ordpyssel. Språkknåp
och ett klurigt korsord.
90 slutord. Bo Bergman
om ordet oligark.
Språktidningen
Drottninggatan 108
Box 1191, 111 91 Stockholm
www.språktidningen.se
Chefredaktör oCh
anSvarig utgivare:
Patrik Hadenius,
patrik@spraktidningen.se,
0705-98 84 55
redaktörer:
Anders Svensson,
anders@spraktidningen.se
0768-68 58 24
Maria Arnstad
maria@spraktidningen.se
0707-32 48 15
Språkgranskning: Kerstin Öjner
grafisk form: Agnes Dunder,
Content Innovation
prenumeration
oCh kundtjänSt:
Eva Sebring,
www.spraktidningen.se/kundtjanst,
08-555 198 01 (måndag–torsdag
9.00–14.00)
Prenumerationspris
helår, 8 nr: 479 kr
i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n , j e n s m a g n u s s o n . f o t o : g e r a i n t l e w i s / w r i t e r P i c t u r e s / t t
annonser: Patric Vedin,
patric.vedin@fof.se, 070-542 96 93
marknadsansvarig: Eva Bergström,
eva.bergstrom@vetenskapsmedia.se,
0709-40 23 18
tryck: Ineko
omslag: Geraint Lewis/Writer Pictures/TT
kopiera gärna ur tidningen
oCh använd i underviSningen.
för eftertryCk i annat Syfte,
kontakta redaktionen.
Språktidningen ges ut av det fristående
förlaget Vetenskapsmedia i Sverige AB.
Allt material i Språktidningen lagras,
publiceras och tillhandahålls i digitala
medier och arkivdatabaser. Återpublice-
ring kan också ske i bok eller annan tryck-
sak. Den som medverkar i tidskriften med
text eller bild anses medge detta inom
arvodets ram. Läsarbrev är välkomna och
kan komma att redigeras för tydlighet och
koncishet. De arvoderas ej. För obeställt
material ansvaras ej. Eventuell skatt på
vinster betalas av vinnaren.
ISSN: 1654-5028
Upplaga: 20 200 (TS-upplaga 2014)
Antal läsare: 66 000 (Orvesto 2014:2)
 Prenumerera på Novellix
– litteratur i fickformat!
Med en Novellix­
prenumeration
får du noveller
direkt hem i
brevlådan. Just
nu ger vi dig de
fyra första böckerna
för endast 49 kr (ord.pris 99 kr/
kvartal)! Dessutom bjuder vi på
två bonusböcker, speciellt utvalda
för Språktidningens läsare. Det
vill säga, totalt 6 böcker för 49
N°64 Khashayar Naderehvandi / Förhöret kr (ord.pris totalt 177 kr)!
N°65 Jonas Karlsson / Ingenting

BONUS!
Karolina Ramqvist / Farväl, mitt kvinnofängelse
N°66 Agatha Christie / Ett vattentätt alibi Daniel Sjölin / Alla vill bara gå hem
N°67 Agatha Christie / Döden i floden

Teckna din prenumeration före 31 maj så får du hem nr 64 och 65 redan i juni. Bonusböckerna skickas tillsam­
mans med ditt första bokpaket, därefter kommer nr 66 och 67 i september. Läs mer och ta del av erbjudandet
genom att uppge rabattkod ”spraktidningen” när du tecknar din prenumeration på www.novellix.se.
Språktidningen 5
Telegram: @svenskagram
 Förord
Dags att liva upp
språkpolitiken!
J
ag brukar säga att väder är vårt popu­
läraste samtalsämne, och att språk
kommer på en god andraplats.
Jag har ingen statistik som
styrker mitt påstående, bara
anekdotiska observationer.
Men att vi ofta talar om väder är ett
ganska okontroversiellt påstående, lika
okontroversiellt som ämnet självt. Väder
är något alla kan se och uppleva och det är
i det närmaste helt opolitiskt. Du styr inte över
vädrets makter. (Kommer diskussionen in på
klimatförändringar kan den dock hetta till
ordentligt.)
Likt väder är språk ett ämne som alla har
erfarenheter av och kan säga något om. De flesta
6 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
Patrik Hadenius
patrik@spraktidningen.se
gillar att prata om nya ord, udda
dialekter och roliga särskriv­
ningar. Men medan vädret har
tappat i betydelse, med hjälp av
den tekniska utvecklingen, så
har språket vunnit i betydelse,
just tack vare den tekniska
utvecklingen. Och språket är
betydligt mer personligt och
politiskt än vädret. Det märks
så fort laddade ord, som neger
och hen, diskuteras. Eller när
man kritiserar hur någon
skriver. Det politiska är också
tydligt när regeringen föreslår
minskade resurser till termi­
nologiarbete och svenskunder­
visning i utlandet, eller när
lärosäten plockar bort kurser
i latin eller italienska.
Även politikerna verkar
i dag rätt ovilliga att diskutera
språkpolitik. När hörde man
senast någon tala om de språk­
politiska målen som riksdagen
antog för tio år sedan? De
borde vara ofarliga att ta upp,
eftersom de på ytan tycks helt
okontroversiella. Kan det vara för att språkpolitik
helt enkelt upplevs som tråkigt?
Men det går att liva upp diskussionen. Redan
i de språkpolitiska målen, och språklagen som
följde på dem, finns inbyggda motsättningar. Det
märks på den myndighet, Institutet för språk
och folkminnen, som är satt att bevaka språkets
utveckling. Att det är ett svårt jobb visar sig
genom att chefsstolen på Språkrådet,
den mest språkpolitiska av institu­
läS mer!
På sidan 26 tets avdelningar, bytt ägare många
kan du fröjdas gånger. Just nu står den till och med
och förfäras tom.
över språk-
politiken. På sidan 26 gör Bo Löfvendahl
en genomgång av hur det står till med
svensk språkpolitik. Artikeln har fått
rubriken ”Vem styr över svenska språket?”
foto: linda forsell
Svaret är förstås ”alla”. Alla som skriver, talar,
lyssnar, läser. Men några har mer inflytande än
andra. Och frågan gäller vilka det ska vara, och
om de sköter sitt jobb. Jag ska inte förekomma
Bo Löfvendahls slutsatser, men redan det faktum
att frågan behöver ställas antyder något.
Kultur & språk på Island
Följ med på en kunskapsresa till sagornas ö!
Följ med Språktidningen på en Arrangör: Islandia Resor
skräddarsydd resa till Island där vi Reseledare: Anders Svensson
upplever den unika naturen och för­ Datum: 6–11 september
djupar oss i landets språk och kultur. Mer information och bokning:
Vi bor bekvämt i Reykjavíks www.islandia.se
hjärta. Med världens nordligaste islandia@islandia.se
huvudstad som bas reser vi i histo­ 08­545 215 60
riens fotspår för att lära känna Max 26 deltagare.
mytomspunna platser från sagornas Boka senast 4 juni.
tid. Vi besöker Halldór Laxness hem,
upplever naturpärlor och några av
landets främsta museer.
Under resan möter vi
språkvetare och för­ BOKA
fattare som berättar
om Islands språk och SENAST
kultur.
På programmet står
också härliga mid­
4 JUNI!
dagar. På Fiskfélagið
får traditionella
råvaror en
modern prägel.
På Fjöruborðið
i kustsamhället
Stokkseyri sma­
kar vi den lokala
specialiteten
havskräfta. Och
på Lava stillar vi
hungern efter ett
härligt dopp i Blå
lagunen.
Guide under
hela resan är
Anders Svensson,
redaktör på
Språktidningen
som tidigare
varit bosatt kunskapsresa
i Reykjavík.

Telegram: @svenskagram
 Brev
En kryssvinst
på födelsedagen
Jag måste ta mig en stund för
att säga tack för korsords­
vinsten Hur lång är en stund?
vilket vi strax får reda på!
Jag brukar mycket sällan
sända in mina lösta korsord –
jag har sparat en förmögenhet
på det – men nu gjorde jag ett
desperat försök, som lönade
sig. Den enda gång jag tidigare
vunnit i korsordslösande var
någon gång 1936 eller 1937 i en
tidning, som om jag minns rätt,
hette Musse Pigg Tidningen.
Jag vann 10 kronor. Ett oför­
glömligt minne!
Ännu roligare är det att jag
just i dag fyller år, så det blev en
födelsedagspresent också. Bara
en sådan sak! Gunnar Wingstedt
Svår tidsresa
till Närpesdialekt
Tack, Wivan Nygård­Fagerudd
och Språktidningen, för den
välbehövliga informationen om
det svenska språket östanhavs
8 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
i Språktidningen 3/15. Också
i artikeln om riksbankschefen
Stefan Ingves språkliga bak­
grund ges lite information om
finlandssvenskan. Tack också
för det!
Men på en punkt vill jag
opponera mig. När Wivan
Nygård­Fagerudd skriver
om dialekten i Ingves öster­
bottniska barndomsbygd
Närpes, säger hon så här:
”Närpeskan sägs för övrigt vara och min i vanliga fall stökiga
det tungomål som man skulle
kunna göra sig förstådd på om
man slungades tillbaka till
1500­talets Sverige.”
Närpesdialekten har för all
del bevarat många språk­
drag som var allmänna
i 1500­talssvenskan.
Dragen återfinns även
i andra österbottniska
till oSS!
brev@spraktid-
ningen.se
dialekter. Men det som
är mycket mer påfal­
lande i Närpesdialekten
är sådant som diftongering av
långa vokaler och bortfall av
språkljud i slutet av ord.
En person med nutida
standardsvenska som moders­
mål har därför svårt att förstå
genuin Närpesdialekt, och
jag vågar tro att en 1500­tals­
svensk inte skulle ha haft det
mycket lättare i umgänget med
en nutida Närpesbo.
Peter Slotte ningen 3/15. Han hävdade att
Hade Mumin fixat
närpeskan?
Sonen hörde
mitt engagemang
I dag satt min femmånaders
bebis bredvid mig i soffan
och lekte med en bilderbok.
Själv plockade jag fram num­
mer 2/15 av Språktidningen,
och bläddrade fram artikeln
om högläsning av Johanna
Westlund. Av någon anledning
började jag läsa artikeln högt,
bebis satt hela tiden stilla och
lyssnade uppmärksamt på
”sagan”.
I slutet av artikeln citeras
Anne­Marie Körling: ”För barn
och unga är det vikti­
gaste att du tycker
Skriv om det du läser: att
det väcker ditt eget
engagemang. För
det hörs i din röst.”
Och jag tänkte att
det har min son precis
bevisat för mig.
Tack för en givande artikel
och en ständigt intressant tid­
ning! Lovisa och Adrian
Vinodling ger
mer än vindruvor
Ola Karlsson svarade på en
fråga om vinodling i Språktid­
det borde heta odla vindruvor,
men att det är etablerat och
vedertaget med odla vin.
Man kan kanske fråga sig
varför det är vedertaget? Kan­
i l l u s t r at i o n : j e n s m a g n u s s o n
ske för att man inte bara odlar
vindruvor, utan hela plantan
som vindruvorna sitter på,
det vill säga vin. Man säger ju
vinrankor, och man skulle med
ert resonemang lätt förledas
tro att man tappar direkt från
en ranka och fyller på flaska.
Praktiskt i så fall. Hans Ekeblad
 ?!
Protest mot Dom är inte Hallå där ...
plakatpronomen ett uttalsbyte Torbjörn
I Språktidningen 3/15 fick I ett antal artiklar och inlägg Westerlund
jag se att ni har anammat det i Språktidningen har det före­
plakatpolitiska missfostret hen kommit uppgifter om bruket av
i redaktionell text. Detta påhitt de och dem som inte är helt kor­ Hur kom det sig att du
fyller ingen som helst funktion, rekta, och uppmaningar som är började forska om ett
förutom att manifestera skri­ tveksamma. Senast skrev Sara aboriginspråk?
bentens skitnödiga politiska Lövestam i Språktidningen – Intresset kom när
korrekthet. Motståndet mot 2/15 en krönika om de och jag reste runt i
ordet är så starkt att vissa dem – roligt och inte utan Australien och
aktivister väljer att undvika det poänger, men inte helt träffade abori­
utanför sina egna kretsar för att faktamässigt korrekt. giner. Det var
inte provocera läsare. Språk­ Sara Lövestam hävdar deprimeran­
vårdare avråder uttryckligen att det i dag är ytterst de, eftersom
från nya könsneutrala prono­ få som i talspråk skiljer deras kultur,
men. Man vill inte ingripa mellan subjekts­ och livsstil och
preskriptivistiskt i ett så stabiltobjektsform i tredje person språk är på
språksystem som svenskan, plural. Det är inte korrekt. väg att försvinna.
särskilt när det gäller prono­ Fortfarande böjer många När jag skulle skriva min
men – en byggsten i språkets svenskar pronomenet de, men D­uppsats i lingvistik i
grundläggande grammatik. Jag det ursprungliga bruket har Uppsala 2007 funderade jag
säger således upp min prenu­ förpassats till den informella på om det fanns något abo­
meration med snarast praktiskt sfären, efter det att etermedia riginspråk som jag kunde
möjliga verkan. Zeth Alvered har börjat använda den stock­ göra något för. Då fick jag
holmska böjda formen dom. tips om ngarla.
svar: Jag beklagar att du vill Inte heller i de senaste språk­ Hur mår ngarla i dag?
säga upp prenumerationen. handböckerna finns korrekta – Det finns unga australier
Jag vill dock besvara din kritik uppgifter. Sålunda kan man i som vill lära sig det. Andra,
mot vår användning av ordet Svenska Akademiens ordlista som inte är intresserade av
hen. Vi använder inte ordet som och i Svenska Akademiens den traditionella kulturen,
en politisk markering. När det språklära läsa att de vardagligt tycker att det räcker med
föreslogs, för drygt 50 år sedan, uttalas ”dom”. Det är inte språk­ engelska.
var det inte i form av ett poli­ vetenskapliga fakta: det är inte Tror du att ngarla har
tiskt ställningstagande utan de som uttalas så, utan dem. några modersmålstalare
för att det är praktiskt. Det är Pronomenformen de uttalas om 50 år?
så vi oftast använder det, för att ofta ”di”, kortstavigt och med en – Det är tveksamt. Tidigare
slippa skriva han eller hon eller vokalkvalitet mellan i och e. fungerade det med många
liknande. Patrik Hadenius Och inte någonstans i den små språk när varje grupp
svenska ortografin ”uttalas” levde avskilt på ett eget
f o t o : p r i vat

grafemet e som ”om”. Vad det territorium. Nu bor olika

är fråga om? Bruket av dom
@ som subjekt är inte en uttals­
fråga utan ett formbyte av
samma slag som när vissa
Ny chans på nätet! säger Jag ser han. Den
talande uttalar ju inte
Årets Språkforum, med bland honom som han, utan
andra Klas Östergren och använder en annan
Sara Lövestam, finns nu att se på: grammatisk form.
spraktidningen.se/tags/sprakforum Johan Nilsson
grupper av aboriginer på
samma ställen. Om där inte
finns så många vita är det
något aboriginspråk som
tar över. Annars går man
över till engelska.
Läs Torbjörn Westerlunds
artikel om släktskapsord
i ngarla på sidan 48.

Språktidningen 9
Telegram: @svenskagram
 Ett perfekt format
i undervisningen
Romaner är bra. Men långa. Använder du istället
noveller i undervisningen hinner eleverna bekanta sig
med många olika berättarröster under terminen.
Myrios noveller är specialskrivna för unga läsare – eller
lyssnare. Alla noveller är inlästa. Ständigt aktuella och
engagerande ämnen skildras av några av Sveriges främsta
författare. Bland Myrios noveller hittar du något för alla.

Vill du veta mer om hur man kan använda noveller i

undervisningen? Titta in på sidan www.myriosnoveller.se
för information och inspiration.

14 kr
per elev

Natur & Kultur

Box 27323 102 54 Stockholm
Växel: 08-453 86 00
Produktinfo: 08-453 87 00
Order: 08-65795 00
www.nok.se info@nok.se

Telegram: @svenskagram
 Tecken
Nytt om språk

Pojkar glänser
vid digital läsning
nu läser pojkar bättre än flickor!
I alla fall när det gäller digitala texter. Poj-
karna verkar utnyttja de förmågor de till-
ägnat sig genom att spela datorspel, menar
Maria Rasmusson, forskare i pedagogik.
I sin avhandling vid Mittuniversitetet har
hon tagit del av resultat från läsförståelse-
test i Pisa-undersök-
ningen. Dessa visar
att digital läsning delvis
kräver andra förmågor än
traditionell läsning, och att
pojkar förstår mer av nättexterna
än vad flickorna gör. Maria Rasmus-
son ser datorspelens drillande av
visuell-spatial förmåga som en
möjlig förklaring till köns-
skillnaden.
Nätets mix av länkar, symbo-
ler och bilder ställer höga krav
på läsaren. För att kunna dra
slutsatser av läsningen måste man
också hålla tungan rätt i mun för att
skilja texttyper åt; skilda genrer finns
foto: get t y images

bara ett klick från varandra.

De färdigheter som var nödvändiga i den
digitala delen av Pisa-provet tycks alltså
representera pojkarnas styrka. Läs-
förståelsetest visar annars generellt att
flickor förstår mer av läsningen än pojkar.

Språktidningen 11
Telegram: @svenskagram
 Tecken
andra
förbindelser
språkcentrum
i hjärnan knyts ihop
annorlunda hos
stammare än
hos andra.

Foto: get t y images

Forskare
hittar koppling
till stamning
Utdragna stavelser, upprepade ord eller
många avbrott i talet är tecken på stam­
ning. Och talrubbningen kan ha neuro­
logisk grund, hävdar forskare vid Insti­
tutionen för tal­ och hörselvetenskap,
University of California.
De har studerat den vita hjärnsub-
stansen hos åtta vuxna stammare. Denna
substans, som är en del av nervsystemet,
kopplar ihop hjärnans olika språkcentrum.
Och det är här man har sett en skillnad
mellan stammare och icke­stammare.
Nu vill forskarna se om den vita substan­
sen förändras i takt med att stammare
får verkningsfull behandling.

12 språktidningen
Telegram: @svenskagram
 ?!
Hallå där ...
Hillevi
Hägglöf
som tillsammans med
kollegan Kelly Smith har
startat företaget Textual
Relations.

Ni erbjuder textanalys.
Vad ska man med det till?
– Med datadriven text-
analys kan man kartlägga
opinioner. En
intresseorga-
nisation för
vargar kan
till exempel
vilja veta
hur det
pratas om
vargen i olika
botemedel sammanhang.
Anhörigas röster Då kan vi genom textanalys
kan få koma­ ta fram hur vargfrågan
patienter att
snabbare återfå behandlas på Twitter,
medvetandet. i landsbygdstidningar och
i rikspress.
Ni tar fram svårtillgänglig

Patienter i koma kan

information. På vilket sätt
är den svårtillgänglig?
– Det största problemet är

höra bekanta röster att mängden information

har blivit så enorm. Man
skulle behöva år för att få
Personer som hamnat i koma reagerar på röster de känner fram allt om ett visst ämne
igen. Rösterna kan dessutom påskynda tillfrisknandet, visar med manuell sökning.
f o t o : p r e s s b i l d, i l l u s t r at i o n : i s t o c k p h o t o

ett forskarteam vid Northwestern university i Chicago. De Samma sökning klarar

anhörigas känsla av vanmakt kan också minska, i och med att datorn av på några timmar.
de kan bidra till behandlingen genom sina egna röster. Finns det någon gräns för
I studien bad forskarna anhöriga att banda berättelser som vad ni kan söka fram?
patienterna hört många gånger under sitt liv. Sedan spelades – Det är bara fantasin som
historierna och rösterna upp för patienterna fyra gånger om sätter gränser. Vi kan till
dagen i sex veckor, samtidigt som deras hjärnor avbildades exempel plocka fram de ord
med magnetröntgen. Hjärnskanningen visade som används mest av de
att de regioner i hjärnan som förknippas med olika politiska partierna.
språkförståelse och långtidsminne aktivera- Eller se vad som diskute-
des, och de patienter som fått den här typen av ras i tidningarnas kom-
stimulans återfick också medvetandet snab- mentarsfält och i sociala
bare än de patienter som inte fått den. medier.

Språktidningen 13
Telegram: @svenskagram
 Tecken
Tecknen som
talar mellan orden
D
et råder anarki.
Mellan orden. Ibland
råder ordning.
Författare kan
utnyttja växlingen
mellan norm och normbrott
– även i interpunktionen. Det
visar språkvetaren Alva Dahl
i sin avhandling I skriftens
gränstrakter.
Inte bara ord betyder något.
Allt som finns mellan dem
påverkar också vår läsning:
blanksteg, punkter, kom­
man och andra skilje­
tecken. Även val av form,
som typsnitt och layout,
skapar mening.
14 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
Många har lärt sig att inter­
punktion ska användas på ett
visst sätt. Men ofta används
den helt annorlunda. Då vill
den kanske säga oss något.
Alva Dahl är en av få språk­
vetare som nosat runt bland
tecknen bortom grammatik
och lexikon. Hon granskar tre
svenska romaner med inter­
punktion som tydligt stildrag.
En är Monika Fagerholms
Diva. Här hjälper sådant som
fetstil och versaler till att ge
en bild av huvudpersonen,
Diva: ”Tretton år, strax fjorton.
BabyWonder. Hon man trodde
att inte fanns.” Hon älskar
”Matematiken, männen och
kvinnorna, samt revolutionen;
’den som ska komma snart.’”
Diva talar med oss genom
orden och interpunktionen.
Hon både följer och bryter
regler. Hon är högstämd
men samtidigt nonchalant.
Blandningen mellan högt
och lågt ger både flickan Diva
och romanen Diva en ”queer”
karaktär; de smälter samman:
”Här samsas semikolon med
voffsing”, skriver Alva Dahl.
Interpunktion kan kräva
extra ansträngning av läsarna,
och därmed också göra
dem extra när­
varande i texten,
framhåller Alva Skriv­
maSkinen
Dahl. tar revansch på
sidan 58.
Foto: get t y images
 150$
– PrärIeVrål kAN
sTå DIg DyrT

På den kanadensiska
prärien kan det bli dyrt
att skrika eller svära.
Nyligen klubbade poli-
tikerna i Taber, Alberta,
igenom ett förbud mot
svordomar och gapande.
Bryter du mot förbudet
kan det kosta 150 dollar.

Nätskrivande
avslöjar hälsa sjäLvstäNdig
Jag vill inte lämna säng- I böcker från Kina
en. Det känns som om jag syns nu större
har gråtit i flera veckor. drag av indivi-
dualism.
Desperata Twitterinlägg
som dessa kan hjälpa oss
att få en samlad bild av
den psykiska folkhälsan.

Litteratur visar
Vissa skribenter
nämner medvetet sina
psykiska diagnoser på
Twitter. Andra uttrycker
sig på ett sätt som anty-
der depression, post-
Kinas nya värderingar
traumatisk stress eller
annan psykisk störning. under kulturrevolutionen 1966–76 präglades kinesisk litteratur
Nu har amerikanska av kollektiva värderingar. I takt med att Kina blivit mer individua­
forskare i datavetenskap listiskt har författare börjat använda ord som återspeglar den nya
låtit datorer tröska mentaliteten.
igenom en stor mängd Psykologiforskare vid University of California i Los Angeles har
inlägg, med ordval och analyserat cirka 300 000 böcker på kinesiska, samtliga utgivna
språkliga mönster som i Kina mellan 1970 och 2008.
ledtrådar. Insamlingen För att undersöka vilka värderingar som förekommer i verken
har resulterat i infor- sammanställde forskarna en lista på sexton ord. Hälften länkades
mation om när och var till ett planekonomiskt samhälle, där gemensamma samhälls­
psykiska åkommor lösningar eftersträvas. Resten klassades som typiska för ett
uppträder, till exempel marknadsekonomiskt samhälle, med större fokus på individen.
i samband med krig eller Under kulturrevolutionen var ordet kollektiv
foto: istockphoto

naturkatastrofer. Meto- vanligt. Efter de ekonomiska reformer som in­

den kan bli ett bra kom- fördes 1978 har detta ord minskat i användning,
plement när vårdperso- liksom orden hjälpa och offra. Orden innovation,
nal och institutioner ska välja, tävla, privat och självbestämmande har
fördela sina resurser. däremot ökat.

Språktidningen 15
Telegram: @svenskagram
 Tecken
Nya ord och namn
Dugnad
Den som ägnar sig åt dugnad
arbetar oavlönat och ideellt.

I Norge har det länge talats

om dugnad. År 2004 utsågs
dugnad till och med till
”nationalord”. Nu har
ordet börjat bli vanligt
också i Sverige. Svenska
föreningar har börjat
kalla oavlönat volontär­
arbete för dugnad. I en
inbjudan till en gemensam
arbetsdag skriver en förening
så här: ”Sommaren är runt hör­
net och – tro det eller ej – salta
bad närmar sig. Men, det krä­
ver en ordentlig upprensning
av gräsytor, strand mm och att
bryggan kommer i vatten! Vi
samlas därför till ’dugnad’.”

hemarbete
Den som erbjuder hoffice Divestera
upplåter sitt eget hem
som kontorsplats åt
Att divestera är att överge en
både sig själv och andra. investering – kanske för att
den inte är etiskt försvarbar.

Den som investerar går in med

pengar. Den som divesterar tar
i stället sina investerade pengar
och går. Svenska Dagbladet

Hoffice skriver att familjen Rockefeller

har valt bort fossila bränslen:
”Deras agerande följde på
När hemmet används som kontor för fler än bostadsinnehavaren liknande beslut från många
kan det kallas hoffice. andra – från Stanford­univer­
sitetet till Svenska kyrkan, från
Att jobba hemifrån blir ett allt vanligare fenomen. Men alla trivs Kyrkornas världsråd till staden
inte med att arbeta utan sällskap av kolleger. Den som längtar Seattle. Ändå bär tillkänna­
efter arbetsgemenskap kan bjuda in till hoffice. Ordet är en hop­ givandet från Rockefeller en
slagning av engelskans home och office. Hemmet fungerar då som särskild kraft: det här är, trots
kontor både för initiativtagaren och de inbjudna. Kvällsposten allt, den främsta familjen inom
berättar om hur hoffice fungerar: ”Som frilansare med kontoret fossila bränslen, arvtagare till
foto: istockphoto

på fickan så är det valfritt att ta en dag på sofflocket i morgonrock. världens ursprungliga olje­
En kittlande tanke som dock inte drar in kulor till hyran. För den förmögenhet. Att divestera,
som vill komma ut bland folk, och inte har något sade de, är ett avgörande steg
kontor att gå till, har även kaféer visat sig vara ett för att avvänja världen från
alternativ. Företeelsen med hoffice är ett nytt sätt att fossila bränslen innan det är
tackla och få struktur på frilanslivet.” för sent att rädda klimatet.”

16 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 3 tredje bröst 3 miljoner visningar
på Youtube. Filmen ligger högt
upp på Lajkat.se (Schibsted)
och Omtalat (Bonnier), två nya
kade kändiskonton, manipu-
lerade bilder, ryktesspridning
ord som smittar svenska viralsajter.” och påhittade artiklar ställer

Att saker kan få viral spridning
på nätet är ett känt fenomen.
Då sprids de likt ett virus. I viru-
sets spår har nu andra fenomen
2
allt högre krav på källkritik,
viralgranskning. En viralgranskning och kunskap
viral­granskning inne- om hur information kan vink-
bär att genom en källkritisk las eller förvanskas.”

3
undersökning ta reda på om en
ploppat upp som kliande utslag. berättelse på nätet är sann eller trollumnist. I jakten på

1
viralsajt. En viralsajt är en
webbplats där innehållet är
skräddarsytt för att ”delas” i
sociala medier. Ofta handlar
det om topplistor, roliga
videoklipp och dråpliga
historier. Tidningen ETC
berättar om strategin
foto: istockphoto
inte. Dagens Nyheter skriver klick är åsikter som väcker
att internet sannolikt gjort oss starka känslor ett effektivt
mindre naiva: ”Nätbedrägerier redskap. En trollumnist är en
är bara en del av all tveksam kolumnist som närmast funge-
information vi tvingas rar som ett internettroll. Troll­
ta ställning till: fej- är en benämning på avsiktligt
akta! provokativa, ofta anonyma
Virala bi­
produkter bör personer på nätet. För dem är
man se upp det något av en hederssak att få

bakom de viralsajter med. diskussioner att urarta genom

som lanserats av svenska att delta i debatten. På samma
mediehus: ”I den virala ding sätt ägnar sig trollumnisten åt
ding-världen får ett klipp med att skriva medvetet konfronta-
en kvinna med ett, påstått, tiva krönikor.

Vi har landets bredaste

utbud av språk!
albanska, arabiska, arameiska/syriska, assyriologi, bulgariska, danska, engelska,
estniska franska, grekiska, hebreiska, hindi, indologi, iranska språk,
isländska, italienska, jämförande indoeuropeisk språkforskning, katalanska,
keltiska språk, kinesiska, kurdiska, latin, lingvistik, norska, polska, ryska,
samiska, sanskrit, serbiska/kroatiska/bosniska, spanska, språkteknologi,
svenska som andraspråk, svenska, svenska för utländska studerande,
swahili, turkiska, tyska, ungerska, USA-kunskap, översättning.

Välkommen till en värld av språk!

www.engelska.uu.se ı ı www.moderna.uu.se ı www.nordiska.uu.se

Språken ingår i våra program: Orientalistikprogrammet, Språkteknologiprogrammet, Språkvetarprogrammet,

Översättarprogrammet, Kandidatprogram i klassiska studier, Kandidatprogram i tidiga språk och kulturer,
Masterprogram i engelska, Masterprogram i språk, Masterprogram i språkteknologi, Masterprogram i svenska,
www.uu.se Masterprogram i Tysklandsstudier.

Språktidningen 17
Telegram: @svenskagram
 TE X T:
ANDERS
SVENSSON

18 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 är superbegåvningen
som lärde sig
isländska på en
vecka. Nu avslöjar
svensk forskning
polyglotternas
hemlighet.
F o t o : J é r ô m e ta b e t

Språktidningen 19
Telegram: @svenskagram

är daniel tammet landade på
flygplatsen i Keflavík och
tittade ut över lavalandskapet
hade han en unik utmaning
i bagaget. På en vecka skulle
han – på uppdrag av brittiska
dokumentärfilmare – lära sig
isländska. Sedan skulle han
bevisa sina färdigheter i en
direktsänd tv-intervju.
– Jag tänkte på en gång att
det var omöjligt, säger Sigríður
Kristinsdóttir, universitets-
lärare i isländska som andra-
språk, som fick uppdraget att
undervisa Daniel Tammet.
Varje år möter Sigríður
Kristinsdóttir hundratals stu-
denter som från alla världens
hörn kommer till Reykjavík
för att lära sig isländska. De
är begåvade och motiverade.
Men snart stod det klart att
Daniel Tammet inte var som
andra elever. Utrustad med ett
20 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
litet ficklexikon gjorde han sitt
yttersta för att ta sig igenom
isländska barnböcker och dags-
tidningar. Han slukade också
Helen Fieldings Bridget Jones
dagbok på isländska med den
engelska originaltexten intill.
– För varje timme som gick
blev jag mer och mer förundrad
och fascinerad. Daniel sög
åt sig ord och meningar som
om han vore en dammsugare.
Jag har aldrig varit med om
” Ord och tal för-
knippas med
känslor och upp-
levelser som
hjälper minnet”
– Kenneth
Hyltenstam
något liknande, säger Sigríður
Kristinsdóttir.
När det blivit dags för exa-
mensprovet, undrade program-
ledarna för tv-kanalen Stöð 2
hur de i tio minuter skulle
lyckas hålla liv i en intervju
med någon som började plugga
isländska för en vecka sedan.
Men farhågorna var obefogade.
Daniel Tammet förstod alla
frågor, svarade utförligt – och
skämtade.
– När jag ser islänningar tala
isländska tycks det så enkelt,
som att andas. Och jag har
isländsk astma, sa han
i direktsändningen.
personer med extrema begåv-
ningar inom vissa områden
kallas för savanter. Ofta har de
en diagnos inom autismspek-
trumet. Daniel Tammet var
25 år när han fick veta att han
hade Aspergers syndrom.
Den amerikanske psykiatern
Darold Treffert, som i drygt
40 år har studerat savanter,
uppskattar att det bara finns
runt 50 personer med samma
enastående förmågor som
Daniel Tammet. Hans intel-
lektuella kapacitet matchas
bara av en handfull personer
i världen.
Daniel Tammet talar elva
språk och har själv uppfunnit
ytterligare tre språk. Men hans
begåvning gäller inte bara
språk. Han har också ett stort
intresse för matematik. Han
kan till exempel utan större
ansträngning multiplicera
 sexsiffriga tal med varandra
och han har memorerat pi med
22 514 decimaler. Att räkna upp
siffrorna är ett kraftprov som
tar över fem timmar.
Men det finns en sak som
skiljer Daniel Tammet från
många andra savanter: han
har en närmast unik förmåga
att berätta hur han gör när han
på bara några dagar lär sig ett
nytt språk. Daniel Tammet är
nämligen också synestetisk.
– Det innebär att han ser
bokstäver och siffror i olika
färger, former, texturer och
storlekar. Ord och tal förknip­
pas med känslor och upplevel­
ser. De skapar interna bilder
som hjälper minnet, säger
Kenneth Hyltenstam, professor
i tvåspråkighet vid Stockholms
universitet.
Kenneth Hyltenstam har de
senaste åren studerat poly­
glotter. Den som slår upp ordet
poly­glott i Svenska­Akade­
Hur många av världens över
6 000 språk är det möjligt
att lära sig? Ziad Fazah be­
skrivs ofta som dagens mest
framstående polyglott. Han
Foto: wikimedia commons
säger sig tala inte mindre än
59 språk. Ziad Fazah föddes
1954 i Liberia av libanesiska
föräldrar, men bor sedan
länge i Brasilien. Vissa av Ziad
Fazahs kunskaper är väldoku­
menterade, medan andra har
ifrågasatts.
Telegram: @svenskagram
Se dokumentären
The boy with the incredible
brain, som handlar om
Daniel Tammet och hans resa
till Island, på
spraktidningen.se/blogg
miens­ordlista får veta att det
betyder ’flerspråkig person’.
Den vetenskapliga definition
som Kenneth Hyltenstam an­
vänder är betydligt snävare. För
att klassas som polyglott krävs
att personen efter puberteten
har lärt sig minst sex språk på
hög nivå. Och Daniel Tammet
är en av ytterst få som stämmer
in i den definitionen – också.
– I många samhällen, som i
till exempel Afrika, Sydamerika
Den italienske kardinalen
Giuseppe Gaspare
Mezzofanti (1774–
1849) är en annan
som kan slåss om
världsrekordet
i språkinlärning.
Uppgifterna om
hur många språk han
talade varierar dock,
från 29 till 114. Ett skäl till
de motstridiga uppgifterna
är oklara gränsdragningar
mellan språk och dialekt.
En forskare testade Mezzo­
fanti på de tio språk han själv
behärskade, och fick upp­
leva hur den egna ringrostiga
walesiskan besvarades av
kardinalen som om han vore
en modersmålstalare.
och Papua Nya Guinea, är det
inte ovanligt att man växer upp
med både fyra och fem språk,
säger Kenneth Hyltenstam.
Flerspråkighet i sig är inte
unikt. I stora delar av världen
finns det platser där mång­
språkighet är en del av var­
dagen. I Afrika är det för
många vanligt att tala ett språk
i hemmet, ett annat i skolan, ett
tredje på den lokala marknaden
och ett fjärde med myndig­
heterna.
Även om det är imponerande
kunskaper, så är det inte den
här gruppen som Kenneth
Hyltenstam intresserar sig för.
– Genom att sätta gränsen
vid sex språk och bara räkna
språk som personen lärt sig
efter puberteten, kan man
isolera extrembegåvningarna,
förklarar Kenneth Hyltenstam.
I sin forskning undersöker
han om det finns några egen­
skaper som ”äkta” polyglotter
Den tyske över­
sättaren Emil Krebs
(1867–1930) sägs ha
behärskat 68 språk på
god nivå. Han ska dessutom
i varierande utsträckning ha
studerat ytterligare 120 språk.
I Sverige hävdade över­
sättaren Erik Gunnermark
(1917–2007) att han kunde
översätta från
47 språk. Han
ansåg sig tala
sex språk fly­
tande och sju
på hög nivå.
Språktidningen 21

– vissa forskare kallar dem
hyperpolyglotter – har gemen­
samt. Hans slutsats är att
många har en fascination för
systematik. Och det handlar
i princip uteslutande om män.
Polyglotter är inte bara
särskilt duktiga på att lära sig
existerande språk. En del av
dem konstruerar också egna
språk på fritiden, liksom Daniel
Tammet.
– Jag tror att det ofta handlar
om att de gillar att skapa
mönster. Att skapa språkliga
mönster kan fungera som ett
sätt att skapa ordning i en
kaotisk tillvaro, säger Kenneth
Hyltenstam.
det har gått tio år sedan
Daniel Tammet klarade ut­
maningen att lära sig isländska
på en vecka. Sedan flera år
tillbaka är han bosatt i Frank­
rike, där han är verksam som
författare, föreläsare och
översättare. Dessutom driver
han ett utbildningsföretag där
språkkurserna följer inlär­
ningsmetoder som han har
utarbetat själv.
Vi möts över lunch på en
restaurang nära hans bostad
i centrala Paris. När Daniel
Tammet får veta att vi har en
gemensam bekant i läraren
Sigríður Kristinsdóttir skiner
han upp.
– Talar þú íslensku? (’Talar
du isländska?’) undrar han
nyfiket.
Daniel Tammet föddes 1979
i London. Han växte upp i en
fattig arbetarklassfamilj där
han var äldst i en skara av nio
syskon. Han drabbades tidigt
av en serie epileptiska anfall.
I skolan höll han sig för sig själv.
Under lektionerna blundade
22 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
han ofta och satte fingrarna
i öronen för att ostört kunna
tänka på siffror och mönster.
– Böcker var min enda till­
flykt och min enda kontakt med
omvärlden. De lärde mig många
sociala färdigheter som jag sak­
nade, och som jag inte lärde mig
normalt. Jag lärde mig dem
i stället medvetet, på samma
sätt som vi lär oss ett andra
språk. I dag kan jag ibland kän­
na av symtom av min autism,
men de är ingen anledning att
inte anstränga sig och ta risker.
Fascinationen för språk
visade sig tidigt. I en grann­
familj talades det finska. Daniel
Tammet började snart intres­
sera sig för språkets vokalljud.
En annan uppenbarelse kom
i skolan när han började läsa
tyska och franska.
Främmande språk blev för
Daniel Tammet ett sätt att växla
identitet. Med språkens hjälp
kunde han distansera sig från
negativa upplevelser.
– Engelska är mitt moders­
mål, men det var också det
språk där jag kände av min olik­
het. Det var där jag upplevde
att inte vara omtyckt av andra
barn, att jag inte talade som
de, att jag inte förstod hur jag
skulle säga vissa saker, att jag
inte förstod deras kroppsspråk
eller skämt.
När Daniel Tammet kunde
använda ett annat språk kände
han det som en befrielse. Han
insåg att han kunde avvika
”När jag var liten
var jag inte
så intresserad
av ordens
betydelse”
– Daniel Tammet
Nästa år utkommer
Daniel Tammet med sin
första roman. Den handlar
om schack.
från mängden på ett positivt
sätt.
– Jag kunde fritt välja att vara
annorlunda, som en identitet.
Jag identifierar mig mer med
kulturen här i Frankrike. Här
har litteraturen en symbolisk
betydelse som den har förlorat
i den engelskspråkiga världen,
säger han.
Språk blev tidigt också ett
sätt för Daniel Tammet att få
utlopp för sin kreativitet. Med
förtjusning upptäckte han att
han kunde skapa egna språk.
I dessa kunde han kombinera
spännande ljud med bokstäver
som för honom förmedlade or­
dens känslomässiga laddning.
Längst kom Daniel Tammet
med språket mänti. Det har en
färdig grammatik och ett ord­
förråd på ett par tusen ord. Han
lånade namnet till språket från
finskans mänty, ’tall’. Tallen
är ett träd som för honom
symboliserar gemenskap, efter­
som den växer i stora grupper
tillsammans med andra tallar.
Men det blev ett språk för bara
en person.
– Jag har aldrig lärt ut mänti
till någon annan. Som barn
hade jag inget annat sätt att
leka med ord än att skapa språk.
Nu har jag möjlighet att leka
med språket som författare och
översättare i stället, säger han.
I dag arbetar Daniel Tammet
inte längre med att utveckla
mänti. Ljudkombinationerna,
som var inspirerade av främst
finska och estniska, betraktar
 Daniel TammeT
föddes 1979 i london. Han
talar engelska, tyska, franska,
spanska, rumänska, litauiska,
estniska, finska, walesiska, isländska
och esperanto. Han har skapat språken
b entt / u n p h o t o

mänti, uusisuom och lapsi. Han debutera-

de med självbiografin Born on a blue day.
Den har översatts till ett tjugotal språk,
inklusive svenska. i böckerna Embracing
the wide sky och Thinking in numbers
ra

utforskar han gränslandet mellan

ltôoMne Gta

språk och matematik. Han har

också översatt den australiska
F o t o : JMéi r

poeten les murray till

franska.

Språktidningen 23
Telegram: @svenskagram

han numera mest som poesi
för honom själv.
– Visst kommer jag fort­
farande ibland på ett ord
som är vackert. Men då är
det oftare på ett språk som
någon faktiskt talar. När jag
kan använda dem blir det mer
meningsfullt. När jag var liten
var jag inte så intresserad av
betydelse. Jag förstod inte
språkets sociala funktion.
daniel tammets resa är på
många sätt anmärkningsvärd.
Som barn irrade han runt på
biblioteket på jakt efter en bok
som skulle bära hans namn på
ryggen. Bland alla tusentals
böcker trodde Daniel Tammet
att det fanns en bok för alla
personer. Han skulle bara hitta
den som var märkt med hans
eget namn.
I dag finns Daniel Tammets
namn på tre egna böcker. Det
var först när självbiografin
Born on a blue day (Född en
blå dag) utkom 2006 som han
började ana att han faktiskt
skulle kunna livnära sig på sitt
skrivande.
– På många sätt är jag tack­
sam. Hade jag fötts bara några
årtionden tidigare hade jag
inte fått de möjligheter som jag
haft i mitt liv.
Samtidigt är Daniel Tammet
kritisk mot hur barn med
autismtillstånd behandlas
i skolan. Även om attity­
derna har förbättrats, finns
fortfarande mycket som kan
utvecklas. Under visningen
borde enligt Daniel Tammet
inrikta sig på vad som stimu­
lerar barnen. Ofta är det språk
och matematik.
– Föreställningen om att
autistiska barn inte är kreativa
24 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
”Föreställningen
om att autistiska
barn inte är
kreativa har
motbevisats
gång på gång”
– Daniel Tammet
har motbevisats gång på gång.
Det finns en myt som säger att
autistiska barn har gott minne,
men att de inte kan skapa.
Kulturellt behöver vi förstå att
det finns barn inom autism­
spektrumet som älskar böcker,
ord och språk. De kan tycka att
kroppsspråk är svårt och att
språkets sociala regler är svåra,
men de kan lära sig.
Under barndomen var det
genom böcker som Daniel
Tammet lärde sig förstå hur
omgivningen fungerade. En
så till synes naturlig sak som
att ta ögonkontakt med en
samtalspartner började han
lära sig vid tretton års ålder.
Tillvaron var ångestladdad,
och små förändringar kunde
utlösa dramatiska reaktioner.
Länge använde han sig av
olika kontrollbeteenden för att
skapa struktur. Ett sådant var
att varje frukost måste bestå
av exakt 45 gram havregryns­
gröt – annars skulle hela dagen
präglas av en känsla av oreda.
I dag har han lärt sig att vara
flexibel.
– Det har varit en av de stora
utmaningarna. Jag har haft
turen att ha personer i mitt liv
som har uppmuntrat mig.
Daniel Tammet vill inte bli
talesperson för människor
med autismtillstånd. I stället
hoppas han att andra ska inspi­
reras av hans utveckling. Men
han har många gånger ställt
upp i olika forskningsprojekt
– inte minst för att försöka
kartlägga vad som ligger bak­
om hans unika begåvning.
för daniel tammet har varje
siffra mellan 0 och 10 000 en
unik färg, form och textur.
Komplicerade tal får formen av
landskap. En person som inte
har synestesi får inte sådana
associationer, eftersom den
inte har samma kopplingar i
hjärnan. Normalt hålls områden
för räkning och språk isär, men
de trådar som hos synestetiker
förbinder dessa områden skapar
samband som väcker associa­
tioner. Dessa associationer
hjälper dem att minnas.
I de språkkurser som han har
tagit fram tar Daniel Tammet
fasta på samma principer. Nya
glosor skrivs med olika stora
bokstäver för att ge varje tecken
en unik form. Olika ordklasser
identifieras med hjälp av färger.
I Daniel Tammets värld har
även dagar färger. Det är därför
självbiografin heter Född en blå
dag – alla onsdagar, den vecko­
dag han föddes, har den färgen.
– Det här är en sak som gör
honom unik. Daniel Tammet
kan med stor precision förklara
hur han lär sig och hur hans
synestesi fungerar. Detta är
mycket sällsynt bland savanter,
säger Kenneth Hyltenstam.
Enligt Kenneth Hyltenstams
forskning delar Daniel Tammet
annars egenskaper med många
andra polyglotter. De är inte
bara intresserade av språk.
I regel arbetar de också på något
sätt med språk – inte sällan
som författare eller översättare.
Där återfinns irländaren James
Joyce och britten Anthony
Burgess, bägge författare som
 talade tretton språk. Många
polyglotter – som författaren
J.R.R. Tolkien och esperantos
skapare Ludwik Lazar Zamen-
hof – utvecklade dessutom egna
språk. Och kunskaper i språk
kan komma till pass i många
andra yrken. Påven Johannes
Paulus II lärde sig elva språk
och efterträdaren Benedictus
XVI bemästrade nio.
Ett annat kännetecken är
att vissa polyglotter i hög grad
kommer ihåg vad de en gång
har lärt sig, eftersom de besitter
en extrem minneskapacitet.
Men Kenneth Hyltenstam har
också stött på motsatsen. En
av deltagarna i hans undersök-
ning har lärt sig 25 språk – men
behärskar i dag bara hälften.
Kanske är det något av ett
rekord i bortglömda språk.
daniel tammet vill inte
glömma sin isländska. I Frank-
rike får han inte många möj-
ligheter att öva på språket. När
vi avrundar intervjun har vi
därför talat nästan lika mycket
isländska som engelska. Han
har återvänt till Island flera
gånger och håller kontakten
med Sigríður Kristinsdóttir.
Nu har de kommit överens om
att hjälpa varandra över Skype:
hon ska trimma hans isländska
och han ska lära henne franska.
Trots att hans insats i tv-
dokumentären gav honom
stämpeln som något av ett
underbarn, är Daniel Tammet
f o t o : M i lt o n G r a n t/ u n p h o t o, t t
ödmjuk inför sin prestation.
– Ingen lär sig ett språk
flytande på en vecka. Men
jag lärde mig tillräckligt för
att kunna ta mig igenom en
tv-intervju, och det är jag fort-
farande stolt över.
Anders Svensson är redaktör
på Språktidningen.
Telegram: @svenskagram
John Ronald Reuel
Tolkien (1892–1973)
är mest känd som förfat-
tare av Sagan
om ringen-
trilogin och
Bilbo – en
hobbits
äventyr,
men han
var också
en framstå-
ende språkforskare med
särskilt intresse för
germanska språk.
Utöver modersmålet
engelska behärskade
J.R.R. Tolkien bland an-
nat walesiska, franska,
spanska, italienska,
latin, grekiska, finska,
tyska, gotiska, fornnor-
diska och fornengelska.
I hans böcker finns ett
stort antal påhittade
språk, som alvspråket
quenya, dvärgspråket
khuzdul och enternas
entiska. J.R.R. Tolkien
skapade också andra
språk, som naffarin,
gautisk och mágol.
Ludwik Lazar Zamenhof
(1859–1917)
växte upp i Białystok,
där det talades polska,
ryska, tyska och jid-
disch. Han lärde sig
senare bland annat
engelska, franska, latin,
grekiska, arameiska och
hebreiska.
Under pseudonymen
Dr Esperanto utgav
Zamenhof 1887 sin första
skrift om ett internatio-
nellt språk. Pseudony-
men blev namnet på det
språk han skapade,
esperanto, som är
världens mest spridda
konstgjorda språk.
Ända sedan 1904 finns
det människor – även
om det bara handlar
om några hundra – som
har esperanto som sitt
förstaspråk. En reforme-
rad variant av esperanto
kallas ido, och utveck-
lades av fransmannen
Louis de Beaufront.
Johannes Paulus II
(1920–2005)
Långt innan Karol Józef
Wojtyła blev påven
Johannes
Paulus II stu-
derade han
filologi och
språk vid
Jagellonska
universitetet
i Krakow. Det
sägs att han senare i livet
började varje morgon
med att läsa dagstid-
ningar på fem olika
språk. Utöver moders-
målet polska var latin,
engelska, spanska och
italienska de språk som
han använde mest.
Johannes Paulus II
skickade julhälsningar
på 62 språk – men där
fick han hjälp från andra
inom katolska kyrkan.
Språktidningen 25
 Vem
styr över
svenska
språket?
Sverige har både språkråd och språklag.
Men rådet saknar chef och den
ansvariga ministern vill inte svara på frågor.
Tio år efter att de språkpolitiska budorden slogs fast
letar Bo Löfvendahl efter någon som
kan tolka och döma.
TE X T: BO LÖF VENDAHL ILLUSTR ATION: JENS MAGNUSSON

26 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 vakant
De två senaste
cheferna för
Språkrådet
hoppade av
i förtid.

Språktidningen 27
Telegram: @svenskagram

å här lyder språklagens mot­
svarighet till tio Guds bud:
• Svenska språket ska vara
huvudspråk i Sverige.
• Svenskan ska vara ett
komplett och samhälls­
bärande språk.
• Den offentliga svenskan
ska vara vårdad, enkel och
begriplig.
• Alla ska ha rätt till språk:
att utveckla och tillägna sig
svenska språket, att ut­
” Man måste
veckla och bruka det egna
modersmålet och nationella
minoritetsspråket och att få
möjlighet att lära sig främ­
mande språk.
Dessa fyra budord antogs av
riksdagen år 2005 som Sveriges
språkpolitiska mål, och blev
efter många års utredande lag
2009. I Språkrådets konfe­
rensrum hänger en plansch där
budorden är tryckta med stora
28 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
bokstäver, något påminnande
om en altartavla. Och här talar
vi om urkunder som det stän­
digt hänvisas till i språk­
politikens snåriga värld.
Alla kanske inte tolkar
dem på samma sätt, men
så är det ju med grund­
texterna inom alla religio­
ner. Språklagen är ganska
kortfattad, men ett mer ut­
förligt dokument som uttolkar
lagen – en sorts katekes, talmud
eller hadith – finns att ladda ner
från Språkrådets webbplats.
Och nog finns plats för både
renläriga och kättare på språ­
kets område. Vi har en lagstift­
ning, vi har en myndighet, vi
har en rad fristående instanser,
som Svenska Akademien,
Terminologicentrum, forskare
vid universitet och högskolor,
språkdatabaser och ordboks­
redaktioner. Dessutom finns
nätverksliknande samarbeten
räkna med
att politiker
sällan kom-
mer att hög-
prioritera
språkpolitik”
av mer eller mindre formalise­
rat slag: Klarspråksgruppen,
Språkvårdsgruppen, Sam­
språksgruppen, Datatermgrup­
pen, Biotermgruppen, Medie­
språksgruppen.
I dag är det drygt fem år
sedan språklagen började gälla.
Har den åstadkommit någon­
ting? Är det kanske dags för en
översyn? Finns det strukturella
brister?
språkrådet bildades 2006,
i en tid när man aktade sig för
att öka antalet myndigheter.
I stället fick det bli en avdel­
ning hos en myndighet som
redan fanns, nämligen
Språk­ och folk­
minnesinstitu­
tet, som i övrigt
ägnade sig
åt arkivvård.
Den kombi­
nationen har
inte varit utan
komplikationer.
Olle Josephson blev Svenska
språknämndens sista chef och
Språkrådets första. Han anser
att omorganisationen 2006 var
nödvändig:
– Avsikten var ju att skapa ett
starkt och handlingskraftigt
centrum för svensk språkpoli­
tik. Detta var omöjligt så länge
Svenska språknämnden var
en halvprivat förening med
mycket skakig ekonomisk
grund och inga minoritets­ eller
invandrarspråk i uppdraget.
Olle Josephson tycker dock
att den nya språkmyndigheten
kanske inte fick en helt idealisk
organisation. Namnet – Insti­
Foto: linda Forsell
tutet för språk och folkminnen
– är till exempel ganska miss­
lyckat.
– Men jag menar att myndig­
heten ändå har förutsättningar
att bli det kraftcentrum som

är avgörande för att svensk
språkpolitik ska kunna gå
bosatt i Sverige ska ges
framåt. Språkpolitiken är
ett ganska splittrat område,
och man måste räkna med
att politikerna sällan kommer
att högprioritera den. Därför
är det extra viktigt med en
myndighet med hög kompe-
tens, som vågar ta egna initiativ
och driva på för ett jämlikt och
rättvist svenskt språksamhälle.
en som har följt utvecklingen
från första början är Björn
Melander, professor i svenska
vid Uppsala universitet. Han
var huvudsekreterare för utred-
ningen Mål i mun. Förslag till
handlingsprogram för svenska
språket, som presenterades
2002. Den fick sitt uppdrag
precis vid millennieskiftet och
kan sägas ha lagt grunden för
svensk språkpolitik. Hur var
synen på språkvård då?
– En sak som var mycket om-
diskuterad i slutet av 1990-talet
var domänförlust, den process
som gjorde att svenskan på
många områden tappade mark
till engelskan. Den uppfattades
då som ett akut hot, inte minst
i samband med EU-inträdet,
säger Björn Melander.
En annan diskussion
som då var aktuell
gällde allas rätt
att tillägna sig
språket.
– Vi insåg att
vi inte bara kan
titta på svenskan
isolerat, utan att vi
Foto: uppsal a universitet
Den enSkilDeS
tillgång till
Språk
14 § Var och en som är SpråklagenS
FÖrSta paragraF
möjlighet att lära sig,
1 § i denna lag finns bestämmelser
utveckla och an- om svenska språket, de nationella
vända svenska. minoritetsspråken och det svenska
teckenspråket. lagen innehåller även
bestämmelser om det allmännas ansvar
för att den enskilde ges tillgång till språk
samt om språkanvändning i offentlig
verksamhet och i interna-
tionella samman-
hang.
De nationella 3 § om en annan
minoritetSSpråken lag eller en förord-
7 § De nationella minoritets- ning innehåller någon
språken är finska, jiddisch, bestämmelse som av-
meänkieli, romani chib och viker från denna lag,
samiska. 8 § Det allmänna gäller den bestäm-
har ett särskilt ansvar för melsen.
att skydda och främja de
nationella minoritets-
språken.
inre stridigheter har tärt på
organisationen.
Att hitta en ändamåls- En del problem är struktu-
enlig organisation ingick rella, som den grundläggande
också i utredningens uppdrag. frågan om gränsdragningen
Svenska språknämnden var mellan de två departementen
då en halvofficiell instans med för kultur och utbildning.
stöd från det allmänna, men Många av problemen på
det behövdes en ”riktig” statlig språkets område är ju tydligt
myndighet, ansåg utredarna: relaterade till skolan, och kan
– Vi har en språkpolitik som därmed inte lösas inom Kultur-
bygger på vissa värderingar – departementets sfär. Inte sedan
till exempel att alla ska ha rätt Leif Pagrotskys tid har kultur-
att utveckla sitt modersmål, det och utbildningsfrågor funnits
fjärde språkmålet. Språkpoliti- i samma ministerportfölj.
ken har ett demokratiskt man- Under sin ministertid hade
dat och det gör att det behövs en Lena Adelsohn Liljeroth ansvar
myndighet som kan styras. både för kultur och idrott, men
på Alice Bah Kuhnkes bord
ja, det är mycket kombineras nu kultur med
myndigheten har att demokrati – och dit hör också
hantera. Den ska både en rad komplicerade medie-
kunna hjälpa allmän- frågor. Nog kan man tycka att
heten med språkfrågor svenska språket är en viktig
och övervaka andra myn- komponent i det samman-

måste ha en strategi
för hela det svenska språk-
samhället. I ett mångspråkigt
samhälle är det helt avgörande
att ha ett språk som fungerar
som ett lingua franca, det vill
säga ett gemensamt språk –
i det här fallet svenska.
digheters språkanvändning.
Samma budgetpost ska räcka
till att bevara kunskapen om
äldre tiders dialekter och till
att utveckla språkvården, allt
medan samhället förändras
i rasande takt. Uppgifterna har
ökat, men inte resurserna, och
hanget, och nog vore det roligt
att höra henne utveckla det på
sitt vackra Hordamål. Men kul-
turministerns pressekreterare
meddelar att hon inte kan ge
någon intervjutid för Språk-
tidningen före sommaren – vi
får inte ens svar på om vi över

Språktidningen 29
Telegram: @svenskagram

huvud­­taget­får­någon.­Vi­finner­
inte­heller­några­uttalanden­om­
svensk­språk­politik­som­vi­kan­
citera­från­Alice­Bah­Kuhnkes­
sex­månader­som­statsråd,­mer­
än­några­kort­fattade­yttran­
den­om­minoritetsspråkens­
betydelse.
nå, det är inte­bara­jag­som­
har­svårt­att­få­tag­på­kultur­
ministern.­Ingrid­Johans­
son­Lind,­generaldirektör­
på­Institutets­för­språk­och­
folkminnen,­har­bara­träffat­
henne­en­gång,­på­ett­mingel,­
berättar­hon.­Med­sin­långa­
erfarenhet­som­tjänsteman­
på­Kultur­departementet­tar­
Ingrid Johansson
Lind­dock­detta­
ganska­lugnt.­
Hon­tycker­att­
det­snarast­är­
en­tillgång­att­
kulturminis­
tern­har­fått­en­
större­portfölj,­
där­även­demokrati­
frågorna­ingår,­med­tanke­på­
hur­tätt­sammanflätade­frå­
gorna­är.­Och­även­hon­nämner­
minoriteterna.
–­Minoritetsfrågorna­har­
vuxit­och­nu­har­departementet­
hela­paketet.­Ur­vårt­perspektiv­
är­det­perfekt,­säger­hon.­
Med­den­nya­lagen­fick­
de­fem­minoritetsspråken­
inte­bara­ett­officiellt­erkän­
nande.­Den­resulterade­också­
i­att­tjänstemän­på­en­statlig­
myndighet­anställdes­för­att­
tillgodose­deras­intressen.­
–­Det­är­på­det­området­vi­
märker­ett­markant­ökat­tryck,­
och­vi­fick­också­nyligen­tre­
extra­miljoner­i­anslag­för­det.­
Minoritetsspråken­har­fått­
kraft,­energi­och­flyt,­säger­
Ingrid­Johansson­Lind,­när­jag­
träffar­henne­i­Uppsala,­där­
30 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
” Det finns två
motstridiga
strategier
i svensk
språkpolitik”
myndighetens­ledning­sitter­
på­Arkivcentrum,­tillsammans­
med­andra­språkforskare.
Minoritetsspråk­regleras­
av­konventioner­som­Sverige­
har­ratificerat.­Hur­de­uppfylls­
övervakas­av­en­Europaråds­
kommitté,­som­vart­tredje­år­
går­igenom­minoritetsspråkens­
ställning­punkt­för­punkt­–
och­påtalar­vad­som­behöver­
förbättras.­Men­när­det­gäller­
svenskan­finns­inga­motsvaran­
de­mekanismer­för­att­följa­upp­
hur­språkpolitiken­förverkligas.­
Kriterier­för­vad­som­enligt­
lag­ska­räknas­som­minoritets­
språk­är­att­det­ska­utgöra­
en­etablerad­kultur­som­har­
funnits­i­generationer.­Samiska,­
finska­och­meänkieli­har­uråld­
rig­hävd­inom­dagens­svenska­
territorium,­romska­språk­har­
talats­sedan­1500­talet­och­­
jiddisch,­det­nyaste­av­minori­
tetsspråken,­har­funnits­i­Sve­
rige­sedan­slutet­av­1700­talet.­
Ibland­hörs­förslag­om­att­
göra­något­av­de­nyare­in­
vandrarspråken­till­officiella­
minoritets­språk,­men­det­kom­
mer­att­dröja­länge,­tror­Inger­
Johansson­Lind:
–­Det­är­inte­omöjligt­att­per­
siska­eller­arabiska­får­en­sådan­
ställning­i­framtiden,­men­vi­får­
räkna­med­att­det­tar­100­år.
en strid kring Språkrådets­
synlighet­blev­den­avgörande­
omständighet­som­fick­Språk­
rådets­då­varande­chef,­Lena­
Ekberg,­att­sluta­för­tre­år­
sedan.­Då­trumfade­general­
direktören­igenom­att­Språk­
rådet­inte­skulle­få­ha­en­egen­
webbplats,­utan­i­stället­bli­en­
del­av­den­som­hörde­till­Insti­
tutet­för­språk­och­folkminnen.­
Ekberg­avgick­i­protest.
–­Lena­Ekberg­lämnade­
posten­för­att­hon­inte­kunde­
implementera­ett­beslut­som­jag­
hade­fattat.­Språkrådets­chef­
måste­förstå­rollen­som­mellan­
chef­i­en­statlig­myndighet,­
säger­Ingrid­Johansson­Lind.
Dispyten­om­webbplatsen­
var­dock­bara­den­utlösande­
faktorn,­menar­Lena­Ekberg­
när­jag­talar­med­henne­på­
telefon.­Hon­berättar­om­de­
många,­långa­diskussioner­hon­
hade­om­Språkrådets­ställning­
inom­myndigheten,­där­hennes­
uppfattning­var­att­Språkrådet­
borde­fungera­relativt­själv­
ständigt,­i­eget­namn:
–­Det­var­inte­en­personlig­
konflikt.­Vi­hade­olika­upp­
fattningar­om­vilka­befogen­
heter­chefen­för­Språkrådet­
ska­ha.­Det­viktigaste­skälet­
att­lägga­ner­Språkrådets­
webbplats­var­att­myndigheten­
skulle­framstå­som­en­enhet­
utåt­och­uppåt.­
Ibland­fick­Lena­Ekberg­höra­
att­Språkrådet­i­stället­fram­
stod­som­en­”myndighet­i­myn­
digheten”,­något­hon­inte­tycker­
är­särskilt­problematiskt.­
Foto: institutet För spr åk och Folkminnen
–­Det­viktiga­är­att­Språk­
rådet­når­ut­med­sina­tjänster­
och­sitt­uppdrag­–­inte­att­det­
trummas­in­att­Språkrådet­är­
en­del­av­Institutet­för­språk­
och­folkminnen.­Det­var­roligt­
att­leda­Språkrådet,­men­inte­
meningsfullt­att­mer­och­mer­
tid­gick­till­överbyggnaden,­led­
ningsgruppsmöten­och­policy­
frågor­för­själva­myndigheten.
Tiden­som­chef­för­Språk­
rådet­gjorde­i­alla­fall­Lena­
 tvåfrontskrig
Svenskan fajtas mot
engelskan, samtidigt
som minoritetsspråken
både vill ha skydd och
gå framåt.

Språktidningen 31
Telegram: @svenskagram
hierarki
Att Språkrådet
är en del av en
större myndig­
het är något
dess chef måste
acceptera.

32 Språktidningen
Telegram: @svenskagram

Ekberg mer nyfiken på språk­
politik, men nu från forsk­
ningssidan. Framför allt har
hon intresserat sig för glappet
mellan politiska visioner och
implementering.
– Det finns två motstridiga
strategier i svensk språkpoli­
tik. Den ena är att svenskan
ska skyddas, framför allt mot
hotet från engelskan. Detta
nämns visserligen inte i själva
språklagen, men i alla förarbe­
ten. Den andra strategin är att
flerspråkigheten ska främjas
i samhället och ge individen
språkliga möjligheter, oavsett
modersmål.
Lena Ekberg
menar att
detta är en
motsättning i
språklagen som
inte diskuteras
tillräckligt:
– Å ena sidan
ska språklagen främja
svenskan, som i världen är ett
minoritetsspråk gentemot
engelskan, å andra sidan ska
lagen främja minoritetsspråk
i Sverige. Samma lag uttrycker
både en ”positiv” och en ”nega­
tiv” språkplanering.
Den negativa språkplane­
ringen strävar efter att upp­
rätthålla status quo – som i
förhållandet mellan svenska
och engelska. Den positiva
språkplaneringen vill åstad­
komma en förändring – som
i stödet till minoritetsspråk och
föreskrifterna om allas tillgång
till språk.
ett problem med språklagen
Foto: erik a stenlund
är att det är en ”ramlag”. Det
innebär att om en annan lag
eller en förordning innehåller
någon bestämmelse som av­
viker från denna lag, så gäller
inte språklagen.
Telegram: @svenskagram
”Målen spelar
ingen roll
om man inte
kan genom-
föra dem”
Språklagen har resulterat
i en del JO­anmälningar, bland
annat när det gäller använd­
ningen av engelska inom högre
utbildning och forskning.
Där har JO riktat kritik mot
högskolor som krävt att an­
ställningsansökningar ska vara
skrivna på engelska. Vid ett
annat tillfälle har JO kritiserat
ett forskningsråd som ställde
samma krav vid utlysningen av
forskningsmedel. Enligt språk­
lagens princip om att svenska
ska vara förvaltningsspråk,
ska den enskilde alltid kunna
kommunicera på svenska med
myndigheter. Dit hör både
lärosäten och statliga forsk­
ningsråd. De blev ålagda att dra
tillbaka kravet på engelska.
Lena Ekberg gick igenom alla
anmälningar som kom in den
första tiden efter språklagens
tillkomst:
– Alla handlade om engelska!
Alltså inte om utebliven
modersmålsundervisning eller
minoritetsspråkens rättighe­
ter, utan om att det allmänna
hade använt engelska i offentlig
kommunikation – på skyltar,
i e­postadresser och så vidare.
En del tog det som självklart
att detta var brott mot språk­
lagen. De utgick från en sorts
övertolkning av lagen; om inte
hotet från engelskan hade fun­
nits hade den ju inte kommit till
stånd. Trots att anmälarna inte
fick stöd av JO, hade de alltså på
ett sätt tolkat intentionerna rätt
i alla fall, enligt Lena Ekberg.
– Å andra sidan märkte jag
att företrädare för olika mino­
riteter, intresseföreningar och
modersmålslärare uppfattade
det som att språklagen skulle ge
dem rätt till undervisning. Men
språklagen är ingen rättighets­
lag för individen, den stipulerar
bara vilka skyldigheter myndig­
heterna har.
Hon anser att det skulle
behövas ett mer konkret
handlingsprogram, eftersom
språklagen är en så generell lag.
Det finns också nackdelar med
att språkmyndigheten inte hör
till Utbildningsdepartementet:
– Målen spelar ingen roll om
man inte kan genomföra dem.
Modersmålsundervisningen
är ett av samhällets sätt att
förverkliga en målsättning. För
att göra det måste man koppla
språklagens intentioner till de
mer specifika lagarna och för­
ordningarna inom utbildnings­
området. Jag tror också att det
finns ett glapp mellan staten
och kommunerna, som kanske
inte alltid har möjligheter att
uppfylla de statliga målen.
ansvarigt statsråd när
språklagen tillkom var förra
kulturministern Lena Adel­
sohn Liljeroth, och henne är det
inga problem att få tag på. Hon
minns diskussionerna mycket
väl. Språklagen föregicks av
en del politiska strider innan
partierna till slut kunde enas.
– Jag är förvånad att det tog
så lång tid att få språklagen på
plats, säger hon.
Hon pekar också på hur vik­
tig språklagen är, inte bara som
symbol, och skulle gärna se att
kunskap i svenska var ett krav
för medborgarskap:
– Svenska språket är kanske
inte hotat i dag, men tänk på att
det i snitt försvinner ett språk
i världen var tionde dag.
Språktidningen 33

Ett särskilt horn i sidan har
Lena Adelsohn Liljeroth till
alla som skriver forsknings­
rapporter och avhandlingar
utan att göra dem tillgängliga
på svenska, ens i en kort sam­
manfattning.
– Detta trots att deras forsk­
ning bekostats av det allmänna!
Det råder vi inte riktigt över.
Jag tycker det är konstigt att
många inte ser det som en vik­
tig fråga i universitetsvärlden.
Men om man inte är nöjd med
hur lagen efterföljs, vilka
åtgärder kan departementet
vidta?
– Ja, det är rätt svårt att
utdöma böter. För
övrigt införde
jag under min
tid på Kultur­
departementet
förbud just
mot uttrycket
”vidta åtgär­
der”. I stället
ville jag att vi skulle
”göra saker”.
Däremot vill Lena Adelsohn
Liljeroth gärna lyfta fram hur
mycket som gjorts från depar­
tementets sida när det gäller
tillgänglighet.
– Vi krävde till exempel i det
senaste filmavtalet, som fort­
farande gäller, att filmer som
får stöd skulle vara möjliga att
se textade på biograf. Det blev
mycket diskussioner om det,
och det var viktigt att Svensk
filmindustri som kommersiell
aktör gick i bräschen.
en som haft anledning att
fundera mycket över grän­
serna mellan kommersiella
och politiska åtaganden på
språksidan är Rickard
Domeij, Språkrådets expert på
språkteknologi – det vill säga
utvecklingen av nya tekniker
34 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
”Jag är för-
vånad att det
tog så lång tid
att få språk-
lagen på plats”
som röststyrning och digital
överföring mellan tal och text.
Han påpekar vilka stora finan­
sieringsproblem som finns på
området:
– Det är viktigt att utveck­
lingen av språkteknologi håller
någorlunda jämna steg med
den internationella utveck­
lingen, och det kostar ganska
mycket att utveckla. Problemet
är att det inte blir samma vill­
kor för alla språk. För engelska
är det lönsamt att ta fram de
datorstödda språkresurser som
behövs, för svenska behövs det
kanske statliga medel.
Det görs en hel del satsningar
på att bygga upp och utveckla
själva tekniken, och Domeij
nämner både Vetenskapsrådet
och EU. Men vem ser till att
tekniken fylls med innehåll
– från miljarder exempel på
talad och skriven svenska och
många andra språk? Utan
sådana databaser går det inte
att konstruera välfungerande
syntetiskt tal eller översätt­
ningsprogram.
– Själva innehållet betalar
de inte, säger Rickard
Domeij. Ingen har i
uppgift att göra ma­
terialet tillgängligt,
fast det finns en
massa resurser på
olika ställen: hos
KTH, på universitet,
till och med hos myn­
digheter. Men det finns
inte någon samordning. Att ta
ett helhetsgrepp är en gigantisk
uppgift, men helt avgörande för
den framtida utvecklingen.
Ett framtida problem är
också den stagnerande ord­
boksutgivningen. All tillväxt
sker nu på webben. Tidigare
finansierades ordböcker och
lexikon genom att användarna
själva betalade för dem. Men
om inte användarna måste
betala längre, vem ska då göra
det? Det finns inte längre ett
kommersiellt intresse av att ta
fram ordböcker.
– Det finns fortfarande kom­
mersiella aktörer, som Google
och Microsoft – men är det de
som ska bestämma vilka språk
som ska stödjas? Vi skulle be­
höva ett tydligare uppdrag från
regeringen att inventera och
samordna språkresurserna,
säger Rickard Domeij.
Svenska Akademien är
en fristående nyckelspelare
på området, och Svenska
Akademiens ordlista, SAOL,
har fortfarande en idogt
arbetande redaktion, knuten
till Göteborgs universitet.
I dagarna har den rykande
färska upplagan av SAOL
blivit uppmärksammad och
omdebatterad. Att ordlistans
redaktion tar på sig en mer nor­
merande roll är inte okontro­
versiellt. Tidigare har det varit
en grundläggande princip att
ordlistan i första hand ska vara
deskriptiv, det vill säga att den
ska beskriva det språk som
används, reglera stavning
och böjning, men inte
tala om för språk­
F o t o : m o d e r at e r n a , p r i vat
brukarna vilka ord
de bör använda. Men
i dag måste redak­
tionen navigera bland
många starkt pådrivande
krafter i en språkvärld som
förändras mycket snabbt.
– Vi går mot ett samhälle

som har allt mindre av
kollektiv normbildning.
I dag väljer alla sitt eget
massmedielandskap,
man väljer sina egna
nyheter. Det får också och svenskt teckenspråk. Språkrådet
följer också andra språk som används
språkliga konsekven- i Sverige. Den viktigaste uppgiften är
ser, säger Björn Språkrådets kostnadsfria rådgivning.
Melander.
Det kan till exempel
leda till fler gruppmarkö-
rer i språket. Särskilt lad-
dade ord, som kan kopplas till
sexism och rasism, accepteras
av vissa men inte av andra. Ord
som tidigare uppfattats som
helt oproblematiska är plötsligt
ifrågasatta. Språkvärlden kan
inte blunda för den problemati-
ken, påpekar Björn Melander:
– Ofta finns inga självklara
svar på frågorna. Men det
viktiga är att språkvårdens
svar alltid måste bygga på en
gedigen bas av kunskaper.
makten över språkpolitiken
är alltså spridd på många håll:
kommunerna, som ska garan-
tera skolans modersmålsunder-
visning, forskningen, som ska
utveckla det språkteknologiska
innehållet, universiteten, som
ska säkra svenskan som veten-
skapsspråk, Terminologicen-
trum, som behöver anslag från
Näringsdepartementet för att
utveckla svensk terminologi,
Svenska Akademien med sina
ordböcker och ordlistor, hela
medieindustrin och många fler.
Men det finns en nyckelpost
i den svenska språkpolitiken
som är ledig i dag. Institutet
för språk och folkminnen söker
på nytt en chef för Språkrådet;
Lena Ekbergs efterträdare
stannade i mindre än två år.
Det är dags att finna en ny
uttolkare av språklagen och
dess fyra budord. Posten
tillsätts av generaldirektören
Telegram: @svenskagram
SPRÅK-
LAGEN
2009:600
SPRÅKRÅDET
Sveriges officiella organ
för språkvård och språkpolitik
är Språkrådet. Det arbetar med
svenska, finska, jiddisch, romska
Språkrådet samordnar också arbe-
tet med klarspråk – ett redskap
för ett enkelt och begripligt
myndighetsspråk.
FRISTÅENDE
Svenska Akademien,
Terminologicentrum,
och ordboksredaktioner
är några instanser som
har makt över svenska
språkets utveckling.
själv, och hon har uppdragit åt
rekryteringsföretaget Mercuri
urval att leta efter en lämplig
person. Ingrid Johansson Lind
framhåller att det ska vara
någon som kan förena alla
kravspecifikationer: ha en stark
roll, vara en god företrädare
för Språkrådet, svara mot alla
krav från både personalen och
omvärlden, kunna uttrycka sig
både i tv-soffor och på semina-
” I dag väljer
alla sina
egna nyheter.
Det får också
språkliga kon­
sekvenser.”
rier och ha en gedigen forsk-
ningsbakgrund.
Och så publiceras annonsen,
några veckor efter intervjun.
Rubriken lyder ”Driven ledare
med intresse för språkvården
i Sverige”. Men det där med
”gedigen forskningsbakgrund”
kom visst bort på vägen. I stäl-
let för språkvetenskaplig kom-
petens räcker det med ”en god
överblick över relevant forsk-
ning” – i alla fall räknas det som
en merit, vid sidan av att vara
van kommunikatör, skicklig
skribent och innehavare av ett
stort kontaktnät.
Vad som inte står är att denna
drivna ledare också måste vara
klar över rollen som mellanchef
på en statlig myndighet, stän-
digt beredd att implementera
generaldirektörens beslut.
Bo Löfvendahl är redaktör
för Svenska Dagbladets
språkspalt och har under
många år varit tidningens
språkvårdare och medlem
i Mediespråksgruppen.
Språktidningen 35
 Saras
grammatik
Tempus
Imperfekt fick ett
mer passande namn
k
änner ni till den sedelärande sagan
om hur Imperfekt blev Preteritum?
Den handlar om ett tempus, som blir
så missförstått i världen, eftersom dess
namn, Imperfekt, betyder något annat än
vad det är. ”Imperfekt”, fnyser någon, ”det
måste betyda att du är oavslutad, för det
är vad imperfekt betyder på latin”. ”Men jag är avslutad”,
snyftar det lilla tempuset, ”jag är det!”
Till slut får det lilla tempuset ett nytt namn, Preteri-
tum, och känner våren gro i sin kropp. Preteritum
betyder nämligen ’förfluten tid’, och det är precis
vad detta tempus är.
Vi säger alltså preteritum nu för tiden, därför
föreläsare och
att den gamla benämningen imperfekt beteck­
nar något oavslutat, vilket inte stämmer överens
med hur tempuset används. Men det är förstås, likt
mycket i grammatikens förlovade värld, en sanning
med modifikation.
Den stora sanningen är att den svenska böjnings­
floran saknar distinktion mellan imperfekt och
preteritum. På många andra språk finns det en skillnad
i verbböjning mellan pågående (”oavslutade”) och inträf­ och imperfekt. I exempelmeningen Hon
fade (”avslutade”) händelser. På svenska använder man
samma form av verbet rita när man säger Hon satt
och ritade när hennes kritask plötsligt exploderade som
när man säger Min dotter ritade en teckning åt mig på
våra nya tapeter i går. På franska skulle den första me­
ningens ’ritade’ översättas till dessinait (’imperfekt’)
och den andra meningens ’ritade’ skulle bli a dessiné
(en sorts preteritumform som på franska kallas passé
composé).
36 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
sanningen är alltså den att vi numera
hellre säger preteritum än imperfekt för
att denna svenska tempusform oftare
representerar en preteritumanvändning
än en imperfektanvändning. Det under­
lättar för andraspråksinlärare som i sina
språk har lärt sig vad preteritum är, och
det gör att den svenska språkbeskriv­
ningen lite oftare stämmer överens med
den i många andra språk.
Efter att man har begrundat
Sara detta en stund, kommer man
LöveStam kanske fram till den mest
är författare, intressanta frågan: Vad gör
sfi-lärare. man i svenska språket för att
förmedla det som det franska
språket får till via verbformer?
Jo, i stället för att bygga in distink­
tionen i verbformerna, har det svenska
språket ett gäng andra intressanta sätt
att markera skillnaden mellan det som i
verbformlandet skulle vara preteritum
satt och ritade när hennes kritask plöts-
ligt exploderade, hittar vi ett av dem.
Man står, sitter, går och ligger alldeles
rasande ofta i svenska språket. Tänk dig
ovanstående exempelmening på engelska
– inte skulle man säga She sat and drew.
Där använder man i stället ­ing­formen
tillsammans med was (past progressive),
och säger She was drawing, vilket på
 svenska­­skulle­bli­absurt.­Där­säger­man­inte­Hon var
ritande,­­och­om­man­ändå­gör­det,­låter­det­närmast­
som­en­beskrivning­av­hennes­personlighet­vid­tid­ uppfattas­som­något­luddigt­och­som­
punkten.­Men­sitta, stå, gå­och­ligga är­svensktalande­ man­hoppas­inte­kommer­på­tentan.­Till­
urduktiga­på,­och­de­påpekar­det­hela­tiden:­ er­vill­jag­avsluta­med­ett­lugnande­be­
”När­jag­gick­och­tänkte­på­ingenting­kom­där­ett­troll­ sked:­Poetiska­grammatikpatrullen­har­
med­en­silverring.”­(barnvisa) åter­ryckt­ut­med­en­minnesramsa:
”Hon­satt­och­såg­rakt­in­i­solen,­som­höll­på­att­gå­ ”Smällde­du­till­eller­höll­på­och­smällde
ner.”­(Doktor Glas av­Hjalmar­Söderberg) hoppas­att­ingenting­viktigt­blev­knäckt
När­en­svensktalande­inte ligger, sitter, står­eller­går,­ men­lingvistiskt­är­det­detta­som­gällde:
så­håller de på­i­stället.­Jag höll på och målade sista biten Det­andra­hade­imperfektiv­aspekt.”
på staketet när min sambo ändrade sig till blått i stället,­­
kan­man­berätta­för­sin­psykolog,­utan­en­tanke­på­­ Ps. Hela den sedelärande sagan om hur
att­detta­hade­varit­ett­ultimat­tillfälle­till­imperfekt­ Imperfekt blev Preteritum finns att läsa
användning­om­man­hade­talat­franska.­ i boken Grejen med verb.
Svensktalande­har­
också­luriga­sätt­att­markera­
motsatsen,­alltså­att­saker­
snarare­händer­och­slutar­än­
håller på.­Ganska­ofta­gör­
man­det­medelst­en­partikel.­
Att äta­kan­vara­en­pågående­
aktivitet­(och­om­vi­dess­
utom­sitter och äter­så­är­det­
definitivt­det),­men­att­äta
upp­är­en­avgränsad­hän­
delse.­Köra bil kan­man­göra­
länge,­men­kör på­en­bil­gör­
man­förhoppningsvis­bara­
en­kort­stund­(och­helst­inte­
alls).­Detsamma­gäller­för­
många­andra­partikelverb­–­
som­består­av­ett­verb­och­en­
partikel­i­form­av­ett­adverb­
eller­en­preposition­–­men­
inte­alla.­(Lunka på och­jobba
vidare är­partikelverb­som­
inte­känns­särskilt­avslutade.)

vad har nu det­här­med­

vårt­lilla­tempus­att­göra?­
Egent­ligen­ingenting,­för­
rent­grammatiskt­handlar­
det­inte­om­tempus.­Tempus­
beskriver­­när­händelsen­
inträffar,­medan­skillnaden­­
mellan­preteritum­och­im­
” I svenskan
står, sitter
Foto: peter knutson

perfekt­handlar­om­huruvida­
det­som­sker­är­avslutat­eller­
pågående.­
På­grammatiska­kallas­
och går man
detta­för­aspekt,­en­term­som­ alldeles
av­många­språk­studenter­
rasande ofta”
Telegram: @svenskagram
Porträtt

En

38 Språktidningen
kla
Telegram: @svenskagram
svensk Han skippade engelskan och
började skriva på sitt modersmål.
Då lossnade det för

Men svenskan får inte ligga slätt.

Petter kryssar vilt mellan klassisk
litteratur och direktöversatt
amerikansk slang.

ssiker
TE X T: K ARIN SK AGERBERG FOTO:HENRIC LINDS TEN/LINDS TEN & NIL SSON

Telegram: @svenskagram
Språktidningen 39
Porträtt
etter har lagt en och annan
16 genom åren. Nu har han
också skrivit en bok som
heter 16 rader, om musiken,
texterna och kärleken till
språket. Titeln syftar på
slanguttrycket att lägga en 16
– standardlängden för antalet
rader i en hiphopvers.
Hiphop, ja, det är en musik­
genre som Petter refererar
till med stor bokstav genom­
gående. Som om det handlade
om Gud, anmärkte en jour­
nalist. Och visst finns det
något nästan religiöst i Petters
40 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
relation till musikstilen, denna
subkultur som alltid har hållit
honom i handen.
petter har blivit känd som
rapparen som gick från att ha
dyslexi till att bli en av Sveriges
mest uppskattade textförfat­
tare och artister. Nu föreläser
han i skolor. Då visar han upp
sina långt ifrån lysande betyg
från skoltiden. Han
kände sig alltid
dum och akade­
miskt under­
lägsen, men
klarade sig
ändå igenom
en språklig
humanistisk
linje på gym­
nasiet, dyslexi
och koncentra­
tionssvårigheter
till trots.
– Tanken var att jag skulle
läsa sex språk. Problemet var
att jag knappt kunde stava,
så jag hamnade i stödsvenska
direkt och fick det ganska tufft.
Genom att byta ut de flesta
språken mot bild lyckades han
till slut ta studenten. Men sin
första hela bok läste han inte
förrän han var 21 år och plug­
gade svenska på Komvux. Det
var Pärlan av John Steinbeck.
Det var också på Komvux han
lärde sig stava.
Några år senare tog rap­
karriären fart på riktigt, när
Petter hade gett upp försöken
att rappa på engelska.
– Jag är så dålig på engelska,
känner mig bakbunden och
kan inte uttrycka mig ordent­
ligt. Jag inspirerades av
amerikansk hiphop och ville
låta som mina förebilder. Men
jag hade ingenting att säga på
engelska. Det fick jag först när
jag började rappa på svenska.
Trots att allt lossnade när
han började rappa på svenska,
så har han under sin karriär
tagit många engelska slang­
uttryck och översatt rakt av
till svenska: Holding the fort
rappade amerikanerna, då
rappade Petter Vi håller fortet.
Don’t talk the talk if you can’t
walk the walk blev Snacka
inte snacket om du inte kan gå
gången.
Är svenskan för begränsad?
– Njae, i ärlighetens namn
så är det mest för att det låter
fett. Det blir coolt när man
går in och våldför sig lite på
språket, vrider och vänder på
det. Det är för att jag också vill
behålla slangen. Jag kan ju inte
rappa som någon jäkla August
Strindberg hela tiden.
petter askergren debuterade
med albumet Mitt sjätte sinne
1998. Redan där blandade han
slang med litteraturreferenser.
Sjutton år och åtta skivor
senare fortsätter han att baka
in litteraturen i sin musik.
Petter
Askergren
Familj: Frun Michaela
och tre barn.
Född: 1974 i Stockholm.
Musik: Åtta skivor och
två samlingsalbum.
Aktuell med: Singeln
Kul på vägen släpptes
i april. Skivan Mitt folk
kommer i juni. Under
sommaren och hösten
kommer Petter att
turnera.
Pysslar annars med:
Boken 16 rader kom
2013. Förra året var han
en av programledarna
för Musikhjälpen i P3.
intryck
”Boken 16 rader
handlar om hur jag
tänkte när jag skrev
vissa låtar – min
inspiration och mina
referenser”, säger
Petter Askergren.

Språktidningen 41
Telegram: @svenskagram
Porträtt
ner dem och sparar dem, och
gör sedan om dem, kastar in
sina egna ord så att de stäm­
mer med hans tankar. I en låt
Han visar några rader som rappar han ”Västerbron på min
han skrev i går, till sin kom­ rygg” – vilket har en dubbel
mande skiva: betydelse, eftersom han också
Ett tvekande leende håller har en stor tatuering av Väster­
dig på din kant. bron på ryggen.
Nils Ferlin man kan hoppas Arkitektur är också ett
på ett infall. återkommande inslag i Petters
texter, speciellt i alla de Stock­
– De här rullar jag med nästan holmsskildringar han gjort,
jämt, säger Petter och halar där gator, hus och fasader
upp anti­ beskrivs
kvariska som delar
utgåvor av av den
både Nils levande
Ferlin och staden.
Gunnar Petter om – Kanske
Ekelöf ur poesi och rim kommer
ryggsäcken. det från
Jag är Bland rappare är det min pappa.
status att rimma på
en riktig flerstaviga ord. Men Han är
klassiker­ det lägger Petter inte arkitekt,
torsk, och störst fokus på. Då och jag
försöker rimmar han hellre hatt lärde mig
med katt, men med ett
läsa ikapp tryck som låter bra. nog att
allt jag har – Jag är inte så bra uppskatta
missat. på flerstaviga rim. ingenjörs­
Favoriter­ Det är ju grymt för konst och
dem som kan, men
na är Edith jobbar man alldeles arkitektur
Södergran, för mycket med rim när jag var
Gunnar finns risken att texten liten, utan
tappar innehåll, säger
Ekelöf och Petter. att riktigt
Nils Ferlin. förstå det
Ytterligare själv. arbete som Petter skrev när
en hyllning Text­ han studerade socialt och
till den raden om pedagogiskt ungdomsarbete
sistnämnda Västerbron på Tollare folkhögskola under
finns på Petters arm, där han kommer från Stockholm i 2011–12. Arbetet handlade om
har dikten Infall tatuerad. mitt hjärta, en cover på Lasse skrivandet som ett slags själv­
På den andra armen står det: Berghagens låt, som gjordes terapi och helande kraft. Att
”Livet är en komedi för den som till tv­programmet Så mycket kanalisera saker via text är vik­
tänker, en tragedi för den som bättre 2010. Måhända bred­ tigt, anser han. Ibland kan det
känner”, vilket enligt Petter dade den medverkan Petters till och med vara avgörande.
själv är precis det livet handlar fanskara, som enligt honom – En 15­årig kille som inte
om. Men nu kommer han inte själv numera omfattar allt från kan uttrycka sina känslor om
ihåg hur citatet löd från början kids till 80­åriga tanter. farsans alkoholism till kvinnan
eller var han läste det först. på soc, kanske kan få utlopp för
Han gör ofta så, samlar på idén till den nya boken 16 det i en raptext i stället. Vuxna
sig rader och citat. Han skriver rader föddes ur ett examens­ måste acceptera att ungdomar

42 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 Jag fick något
att säga först
när jag
började rappa
på svenska

väljer okonventionella vägar
att kommunicera, till exempel
genom hiphop.
Om de i stället för att springa
på stan sitter hemma en lör­
dagskväll och lyssnar på beats
och skriver feta 16 i en raptext,
bör detta givetvis uppmuntras,
menar Petter. Men poängen
är inte att unga ska börja
skriva raptexter, utan att de
ska börja skriva och läsa över
huvud taget. Detta hoppas han
inspirera till genom att i sin
egen bok trycka på hur viktig
läsningen har varit som inspi­
ration för honom själv. Och nej,
det spelar faktiskt inte någon
roll vad de läser.
– Nej, jag tycker inte det.
Det viktiga är att de läser. Kids
berättar alltid för mig om hur
de läst Snabba cash och Jag
är Zlatan. Det är ju sådant de
gillar, så låt dem läsa det då!
Möss och människor kan de
läsa senare i livet.
år 2013 firade Petter 15 år
som artist med fyra konserter
med Sveriges Radios symfoni­
orkester på Berwaldhallen i
klassikertorsk
Petter Askergren trivs
i döda poeters sällskap.
Stockholm. Och 2014 genom­
förde han dessutom den första
hiphopkonserten någonsin på
Kungliga operan. Till som­
maren släpper han en ny skiva
och kanske har Petter fler broar
att bygga mellan ungdomar
och språk, hiphop och kultur­
etablissemanget.
Karin Skagerberg är frilans-
journalist.

Språktidningen 43
Telegram: @svenskagram
 dölje
råket r
Sp

våldet
Vårt sätt att tala om våld skapar falska bilder.
Det måste bli tydligare vem som bär ansvar och vem
som gör motstånd. Det menar Allan Wade,
familjeterapeut och psykologiforskare.
TE X T: JENNIE AQUILONIUS

44 Språktidningen
Telegram: @svenskagram

en 11 oktober 2014 publicerar
aftonbladet.se en artikel med
rubriken ”Student beställde
massage – fick oralsex”. En
kvinnlig student hade bokat
tid på en massagesalong. Väl
på plats blev hon utsatt för ett
sexuellt övergrepp. Men i rub­
riken förvandlas övergreppet
till något som båda är med på:
oralsex.
– Det är som att kalla bank-
rån för finansiell transaktion
eller bilstöld för bilfärd.
Det är ett typexempel på hur
våld osynliggörs, säger Allan
Wade, kanadensisk familje­
terapeut och forskare i psyko­
logi.
Han är i Sverige för att
i l l u s t r at i o n : g e t t y i m a g e s
föreläsa om behandlings­ och
forskningsmetoden response-
based practice. Metoden hjäl­
per brottsoffer att berätta om
hur de har gjort motstånd mot
våld. Då framträder en annan
bild av övergreppet än den vi
vanligtvis får.
Telegram: @svenskagram
Allan Wade forskar ihop med
Linda Coates, som är professor
i psykologi. De visar att språket
döljer både våld och motstånd
genom att förvandla ensidiga
handlingar till ömsesidiga. När
en person till exempel åtalas
för att ha slagit en annan
kallas det i brottsutred­
ningar ofta för bråk.
Alltså något som är
gemensamt, och
där båda parter
är delaktiga och
ansvariga.
Det här får kon­
sekvenser – både
för rättegångarnas
utfall och brotts­
offrens hälsa. Allan
Wade och hans kolle­
ger i Kanada har bland
annat studerat språket
som används vid fällande
sexualbrottsdomar. De har
tittat på hur domarna talade
om offer, gärningspersoner
och våld när de redogjorde för
sina beslut. Det visade sig att
domarna i 63 av 65 fall delvis
använde ett språk som gjorde
båda parter ansvariga för det
som hänt.
– Sättet de uttryckte sig på
gav en bättre fingervisning om
hur domen skulle komma att
lyda än vad brottets allvarlig­
hetsgrad gjorde. Att använda
språket rätt handlar inte om att
vara politiskt korrekt, utan om
att ge en riktig beskrivning av
ett brott, säger Allan Wade.
Efter kritik på sociala medier
ändrade aftonbladet.se sin
”Sex låter
som något
folk gör
frivilligt”
rubrik till ”Fick oralsex mot
sin vilja under massage”, något
som dock inte löser problemet,
enligt Allan Wade. Han menar
att det är fel att över huvud
taget använda ordet sex i detta
sammanhang. Det antyder
ömsesidighet – sex är något
som sker i samförstånd. Det är
alltså omöjligt att ha oralsex
mot sin vilja. Rubriken döljer
fortfarande våldet och den
ensidiga handlingen.
– Det borde till exempel stå:
”Den misstänkte pressade sin
mun mot hennes könsorgan”,
säger Allan Wade.
Håkan Andreasson, redak­
tionschef på Aftonbladet, håller
med om att ordet oralsex är
problematiskt.
– De här rubrikerna var inte
bra. Sex låter som något folk
gör frivilligt. Den enda för­
klaringen är att vi sätter väldigt
många rubriker varje dag,
men de här borde inte ha publi­
cerats, säger han.
det var under 1990­talet som
Allan Wade och hans kolleger
utvecklade response-based
practice. I dag driver de Centre
for response­based practice,
som bedriver forskning samt
erbjuder terapi och utbildning.
När klienterna först kommer
hit, säger många att de inte
gjorde motstånd under över­
greppet. Det beror, enligt Allan
Wade, på att vår kultur ser
offer som passiva. På centret
ställer terapeuterna frågor som
”Okej, när din pojkvän började
tvinga sig på dig, hur reagerade
du? Vad gjorde du?”. Det får
personerna att fokusera på
de små saker som de faktiskt
hade gjort för att visa ett nej,
undvika en attack eller skydda
andra.
Språktidningen 45

– Det går att ställa frågorna
på ett försiktigt och nyfiket
vis så att man undviker att
skuldbelägga. Jag tar först reda
på mycket om sammanhanget.
Sedan frågar jag till exempel:
’Så, han kom emot dig, hur
reagerade du?’.
Ibland säger folk att de inte
kunde göra något. Då envisas
Allan Wade försiktigt, och frå­
gar vidare: ”Naturligtvis. Men
hur gjorde du ingenting?”
Klienterna har fått Allan
Wade och de andra terapeut­
erna att inse att brottsoffer all­
tid, på något sätt, gör motstånd.
Men den bilden har de inte
kunnat hitta inom psykologin
och psykiatrin. Där beskrivs
offren som undergivna, passiva
eller att de till och med inbjuder
till våld.
– Det finns en klyfta mellan
hur språket beskriver våldsoffer
och hur dessa agerar i verklig­
heten.
Den svenska psykologen och
psykoterapeuten Liria Ortiz
håller med om kritiken. Hon
menar att psykologer, ofta i all
välmening, använder meningar
som ”Vad kände du då?” och
”Kunde du ha gjort något
annorlunda?”.
– Då får vi så klart svar som
innehåller uttryck som maktlös
eller inte vara värd något.
Sådana uttryck kan återkalla
känslor av passivitet, av att inte
kunna påverka situationen.
Den andra frågan ger sken av
att personen själv har bidragit
till det som hänt och, indirekt,
också får skylla sig själv, säger
hon.
Liria Ortiz har börjat
använda response-based
practice i sitt arbete, och har
särskilt fastnat för frågan
”Vad gjorde du för att visa för
46 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
”Språket
gjorde båda
parter an­
svariga för
det som hänt”
dig själv och för den andre att
det här inte var okej?”. Svaren
har överraskat:
– Det var till exempel en
person som inte kunde göra
så mycket för att försvara sig
fysiskt mot våldet. Men hon
hade bland annat spottat i
smyg i ett vattenglas som den
våldsamma personen skulle
dricka. Det stoppade förstås
inte våldet, men handlingen
kändes ändå som en seger,
och det stärkte hennes själv­
känsla.
varför våldsoffer som gör
motstånd nästan alltid skildras
som passiva, var en fråga som
Allan Wade och hans kolleger
undrade över. De började titta
närmare på hur offren beskrivs
inom psykologin, psykiatrin
och rättsväsendet – och knöt
ihop det med en studie av
kolonialt språkbruk.
De felaktiga beskrivningarna
visade sig finnas överallt:
i artiklar, historieböcker, polis­
förhör, domarkommentarer
och rapporter från socialsekre­
terare och psykiatrer. De flesta
använde en mix av ensidiga ut­
tryck, som attack och överfall,
och några ömsesidiga, där till
exempel våldtäkt blev samlag.
– Folk som arbetar med
straffrätt tror ofta att ömse­
sidiga termer är objektiva och
opartiska. Det är en del av
problemet, säger Allan Wade.
Men det är inte alla jurister
som håller med om hans kritik
av språket. En del hävdar till
exempel att meningen ”En
vuxen hade sex med ett barn”
är objektiv. Men Allan Wade
framhåller att barn under 15 år,
i bland annat Sverige och
Kanada, inte kan ge samtycke
till sex med någon som är över
15 år. Det är i lagens mening
våldtäkt.
– Det innebär till exempel att
det aldrig kan finnas barn­
prostitution. Barn har inget sex
att sälja. Om du säger till ett
våldtaget barn att det varit med
om olagligt sex, då har du fått
barnet att bli deltagare i sex
i stället för offer för våldtäkt.
I texter döljs våldet även
i grammatiken. Allan Wade
använder ofta ett exempel på
hur skiftet från korrekt till
inkorrekt beskrivning sker steg
för steg. Det börjar med Bob
slog Sue, som skiftar till Sue
blev slagen av Bob.
– Objektet flyttas till sub­
jektets position och därmed
skiftas fokus från Bob till Sue.
Nästa steg är Sue blev slagen.
Här finns den som gjorde det
inte längre med. Det steget följs
av Misshandel ägde rum, där
verbet slå ersätts av substan­
tivet misshandel. Till slut
beskrivs det hela som äkten-
skaplig dispyt. Vid varje skifte
förlorar vi information om vem
som gjorde vad mot vem.
hur omgivningen väljer att
uttrycka sig mot någon som
varit utsatt för våld kan vara
avgörande för möjligheten för
den utsatta att läka. Anthony
Charuvastra, universitetslektor
i barn­ och ungdomspsykiatri,
har gått igenom forskningen
på området. Hans studie
Social bonds and posttrau-

matic stress disorder visar att
omgivningens stöd – eller brist
på stöd – är avgörande. Det är
en av de viktigaste faktorerna
för risken att drabbas av, och
möjligheten att återhämta sig
från, posttraumatisk stress
efter ett trauma. Negativa
reaktioner från omgivningen,
som skuldbeläggande och
ovilja att ge stöd, är starkt för­
knippade med psykisk ohälsa.
Det är något som även Allan
Wade har märkt bland sina
klienter och i sin forskning.
– Kommentarer till vålds­
utsatta kvinnor som ’Varför
låter du honom behandla dig
så där?’ och ’Varför väljer du
alltid sådana killar?’ är skuld­
beläggande. Skyll inte på offret.
Antagligen har personen gjort
allt den kan för att skydda sig.
response-based practice-
metoden används också i
behandling av förövare. Våld­
samma män skildras många
gånger som okontrollerade.
Ofta används beskrivningar
som ”De blev överväldigade av
vrede eller sexuellt begär”.
När terapeuten och klienten
går igenom gärningarna steg
för steg, framträder en bild av
en förövare som är beräknande
och medveten om vad han gör.
En man hade till exempel varit
på fest med sin flickvän, och
blev dömd för att senare ha gett
sig på henne. Efter domen fick
mannen kontakt med Allan
Wades kollega Brenda Adams.
” Våld är
Hon frågade om han gått
direkt in till flickvännen efter
att ha slagit in hennes låsta
ytterdörr med en yxa. Mannen
svarade: ”Nej, tror du att jag är
dum? Jag tänkte inte storma
in i hennes sovrum med en
yxa.” Även när han var arg var
Telegram: @svenskagram
han alltså medveten om att han
borde ställa ifrån sig yxan.
– Det visar att han fattade
en rad övervägda beslut längs
vägen, och han kan inte längre
säga att han tappade kontrol-
len. Indirekt börjar vi utmana
de idéer och ordval som van­
ligtvis låter mannen slippa
undan, säger Allan Wade.
Centre for response­based
practice arbetar dessutom med
att utbilda personal på olika
samhällsinstitutioner. Till
exempel kan socialtjänstens
och psykiatrins reaktioner
på våldsutsatta kvinnor vara
problematiska.
– Socialsekreterare kan till
exempel säga till en kvinna
att de kommer att ta barnen,
eftersom hon har misslyckats
med att skydda dem.
Men socialsekreteraren går
vanligtvis inte till mannen och
säger han inte får komma nära
sina barn eftersom han har
varit våldsam.
Freda­mottagningen mot
våld i Luleå har arbetat med
metoden i två år. Samordnaren
Kerstin Wanhatalo säger att
personalen ser våld som en en­
vägshandling, inte som ömse­
sidigt, och gör våldet synligt i
språket.
– Vi jobbar med att benämna
saker för vad de är: våld är
våld, inte bråk eller konflik-
ter. Det är viktigt att göra det
tydligt i samtalet vem som
bär ansvaret. Vi märker att
den våldsutsatta kvinnan blir
stärkt av det här synsättet.
våld, inte
bråk eller
kon­flikter”
Mottagningen samarbetar
med socialtjänsten, och social­
sekreterare kan remittera
våldsutsatta kvinnor och barn
som upplevt våld hit. Kerstin
Wanhatalo tror att socialsekre­
terarna generellt, när de tänker
på hur de uttrycker sig, kallar
våld för just våld. Men det är
lätt att trilla dit i vardagen.
– När personalen bara jobbar
på och inte hinner reflektera
kan det hända att de använder
ord som bråk och konflikt.
De säger att det har varit en
konflikt mellan föräldrarna där
barnet kommit i kläm, i stället
för att säga att det handlar om
en person som utövar våld mot
en annan och att det påverkar
barnet.
Allan Wade samarbetar
också med svenska Susann
Sward, verksamhetschef på
Rättighetsfokus, ett företag
som hjälper organisationer att
arbeta med mänskliga rättig­
heter. De håller just nu på med
en webbplats för en internatio­
nell kampanj mot att våld mot
barn presenteras som sex med
barn.
det här ser Allan Wade som
ett storskaligt internationellt
problem. Det kan vara formu­
leringar som en vuxen har haft
sex med en minderårig eller
barnprostitution.
Webbplatsen ska lanseras
under våren, och forskarna
kommer att visa exempel på
när språket gör våldet osynligt,
vilka konsekvenser detta får
och hur vi borde uttrycka oss
i stället.
Jennie Aquilonius är frilans-
journalist med inriktning
på sexualitet, jämställdhet
och mänskliga rättigheter.
Språktidningen 47
Språket

Foto: GE t t Y IMAGES
som
håller
släkten
på plats
48 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 krympande
språkfamilj
när européerna
kom till Australien
talades flera hundra
aboriginspråk.
I dag är det bara ett
tjugotal som inte är
akut hotade.

Släkten är värst.
I aboriginsamhället
är det av yttersta
vikt att benämna
sina anförvanter
på exakt rätt
sätt, för att
relationerna ska
flyta smärtfritt.
TE X T: torb jörn weS terlund

Språktidningen 49
Telegram: @svenskagram
 vändning
Efter en lång
tid av förtryck
har fler och
fler aboriginer
börjat bejaka
sin kultur
och sina
traditioner.

språkresan:
ngarla
n, två – och kanske tre. Så
många siffror finner forskarna
hos de folk som inte bedriver
handel. För räknesystem hör
samman med handel, brukar
man säga.
Aboriginerna i Australien
bedrev traditionellt inte han­
gäld har man i språket världens
i särklass mest invecklade sys­
tem för att referera till personer
och ange släktskap.
Ngarla är ett av Australiens
aboriginspråk, och liksom
många aboriginspråk för det
en tynande tillvaro. Ngarla
har talats vid kusten nära Port
Hedland i Western Australia,
och även om släktskapssyste­
men i det området brukar räk­
nas som de minst invecklade
i hela Australien, så finns ändå
en förvirrande mängd termer.
En mening på ngarla lyder:
Wurrangkurakurrungura
nganarna ngayinyu, vilket
förenklat skulle kunna över­
sättas med: ’Vi sov på den
plats där det finns många
eukalyptusträd’. I denna enda
mening finns en stor mängd
håller så mycket mer. Det
betyder ’jag och några andra,
men inte dig som jag pratar
med’. Det är ett så kallat ex­
kluderande vi.
Det finns totalt fyra vi­
pronomen i ngarla, och de
används bland annat bero­
ende på om talaren räknar in
den som han eller hon pratar
med (inkluderande) eller inte
(exkluderande).
även om man på ngarla inte
kan säga att man har ’sju barn’
– helt enkelt för att det alltså
inte finns något ord för ’sju’ –
så finns ett antal termer för
olika barn i en syskonskara,
som murrkangunya, ’förstfött
barn’, kartapalkuranya, ’barn
i mitten av syskonskaran’, och
nyirtingunya, ’yngsta barn’.
Foto: GE t t Y IMAGES

del. Australiens urinvånare
hade också världens kanske
minst utvecklade materiella
kultur, vad gäller olika typer av
redskap och liknande. I gen­
kulturell information inbakad.
Det andra ordet i meningen,
nganarna, skulle på svenska
nog översättas med ’vi’. Men
pronomenet nganarna inne­
Man finner också så kallade
reciproka släktskapstermer,
som människor i en viss typ av
släktskapsrelation använder
om varandra. Bland dem finns

50 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 ’EN PERSoNS mAkE ELLER mAkA
PLUS EN SoN ELLER doTTER’
maarli, som används i bety-
delserna ’farfar’ och ’sonson/
sondotter’, och yaru, med bety-
delserna ’mammas äldre syster’
och ’yngre systers dotter/son’.
Det finns också en uppsjö
termer som betecknar två eller
tre specifika släktingar, exem-
pelvis kurntakarra, ’en persons
make eller maka plus en son
eller dotter’, kalyarra, ’en
persons systers son och dennes
son’, och nyukuninykarra, ’ett
gift par plus en bror eller syster
till någon av dem’.
Vill man prata om två av
sina barn, benämner man dem
tillsammans kurtaninykarra.
Tilltalar man två av sina söner
direkt kallar man dem i stället
kurtarra.
På liknande sätt skulle en
kvinna, när hon pratar med
sina barn, benämna sin man
nyinurrumara, medan barnen
själva till vardags skulle
Foto: t t
kalla honom mama, som här
betyder ’pappa’(!), eller formellt
Telegram: @svenskagram
’mAmmAS äLdRE SySTER
oCH yNgRE SySTERS doTTER’
nganurrumara. Men när
barnen pratar med andra om
sin far, skulle de kalla honom
malya. Och så vidare.
i aboriginsamhället förvän-
tas man bete sig på ett visst
sätt mot varandra, beroende
på släktskapsrelation. Det
är därför det är viktigt att
mycket exakt kunna refe-
rera till person och beskriva
släktskapsbandet. Och det är
därför släktskapstermerna är
så många och invecklade.
Port
Hedland
AUSTRALIEN
Sydney
Western Canberra
Australia
Tanken i jägar- och samlar-
tillvaron var att alla i en
grupp skulle ha rättigheter
och skyldigheter gentemot
varandra. På så sätt skulle alla
klara av att överleva.
Vissa släktband ansågs
viktigare än andra. En man
var till exempel skyldig att
utföra tjänster åt sin pappa,
dennes bröder och sina egna
äldre bröder. Andra släktband
ansågs i stället farliga. Ett
exempel på en sådant var det
mellan svärson och svärmor.
Vid kusten i Western Australia
löste man svärmorsproblem
genom att svärson och svärmor
efter bröllopet inte fick tala
med varandra direkt. De fick
bara samtala genom en tredje
part, som förmedlade budskap
dem emellan.
I andra delar av Australien
fanns i stället det som brukar
kallas för undvikandestil,
en speciell språkstil som man
var skyldig att använda om
Språktidningen 51
’YngSta barn’

’barn i mitten av SYSkonSkaran’

52 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 urbanisering
Foto: GE t t Y IMAGES

av australiens
drygt 600 000
aboriginer bor
i dag bara en
fjärdedel utan-
för städerna.

’FörStFött barn’

Språktidningen 53
Telegram: @svenskagram
’fArfAr och SonSon’

en ”farlig” släkting – såsom ute i bushen. Detta var viktigt rörde sig aboriginerna runt i det
svärmor – fanns i närheten. för sådana jägar­ och samlar­ som var stammens territorium,
Ofta har undvikandestilen ett folk, som hade ett begränsat och under olika tider på året
ordförråd som avviker kraftigt territorium att finna mat på. ’sov’ man, det vill säga uppehöll
från det som återfinns i den man sig, på olika platser.
”vanliga” samtalsstilen. ngayinyu, det tredje ordet Att uttrycka begreppen ’hem’
Släktskapssystemen funge­ i meningen Wurrangkura­ och ’bo’ på aboriginspråk är
rade vanligtvis mycket bra. kurrungura nganarna ofta aningen besvärligt, efter­
De barn som tilläts leva, levde ngayinyu, betyder ’sov’, i dåtid. som aboriginerna traditionellt
ofta till hög ålder. För att hålla Men man kan också översätta inte har bott på en bestämd
nere befolkningen, lämnade det med ’kamperade’, ’befann plats. Därför har de heller inte
man dock regelmässigt barn sig’ eller liknande. Traditionellt talat om ’hem’ och ’hemma’
som en viss plats. Vill man på
ngarla fråga ’Var bor du?’ frågar
man bokstavligt ’Var sover
du?’. Vill man säga ’Jag ska
gå hem’, så får man använda
Läs mer: Aboriginernas värld sig av en omskrivning: ngaya
yanangkayan nganungakarni
At home in the world av Michael Jackson. En jurntikarni mayakarni, som
beskrivning av hur warlpiri-stammen i centrala bokstavligen betyder ’Jag ska gå
Australien resonerar kring koncepten ’hem’ och till mitt hus’.
’hemma’. Här kan också nämnas att
I, the Aboriginal av Douglas Lockwood. man inte ansåg att marken
Aboriginske Waipuldanyas livsberättelse. tillhörde människorna. Stam­
Kinship systems: change and reconstruction mens territorium var den plats
av Patrick McConvell, om släktskapssystem där förfäderna i drömtiden
i Australien och på andra håll i världen. skapat stammens mänskliga
förfäder, och därmed tillhörde
Foto: t t

människorna snarast marken.

54 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
Mer traditionellt sinnade
aboriginer är ännu i dag ofta
ovilliga att bege sig från det
område där deras mänskliga
förfäder skapades. Att sova på
olika ställen är helt okej, men
att resa bort? Nej, absolut inte!
Många av de platser som
aboriginerna kom till var
namngivna, men alla hade
naturligtvis inte specifika
namn. Ordet Wurrangkura-
kurrungura, alltså det första
ordet i vår ngarla-mening, är
späckat med information. Det
betyder ungefär ’den plats där
det finns många eukalyptus-
träd’. Ändelsen -kurru mar-
kerar plural – det är fråga om
flera träd – men den innehåller
också andra upplysningar: det
man talar om är ett antal enhe-
ter som är utspridda. På engel-
ska kallas en sådan distinktion
för distri­buted­plural. Den
sista delen av ordet, -ngura,
markerar det som kallas loka-
tivkasus, och det motsvaras på
svenska av ’den plats där’.
Att i ett enda ord kunna be-
skriva en plats så att lyssnaren
kan se den framför sig, och
kanske också identifiera den, är
naturligtvis väldigt praktiskt.
Speciellt när man i princip
alltid befinner sig utomhus.
människors livsbetingelser
är ju olika i olika delar av värl-
den, och därför har också olika
kulturer utvecklats. Och hur
man uttrycker saker och ting
speglar ens kultur. I slutändan
säger det också något om vad
det innebär att vara människa.
Torbjörn Westerlund är filoso­
fie doktor i lingvistik och lek­
tor vid Uppsala universitet.
Mer om ngarla: ”När
engelskan kom till Austra­
lien”, Språktidningen 1/10.
Telegram: @svenskagram
Fakta: Så bildas
meningar på ngarla
Om den grammatiska strukturen
i ngarla kan man säga att den – precis
som i många andra aboriginspråk –
är förvånansvärt lik de ugriska
språkens, dit ungerska och två små
språk i Sibirien räknas. Detta är dock
inte något som behöver förvåna:
människor är sig lika i olika delar av
världen, och samma sätt att organisera
yttranden kan absolut uppkomma
oberoende av varandra.
Ordföljden i aboriginspråken och
de ugriska språken är mycket friare
än i många språk i Europa. I europei­
ska språk brukar subjektet (den som
agerar), verbet och objektet (den/det
som blir agerad på/mot) ha bestämda
platser i satsen. Så är det alltså inte
i aboriginspråk och ugriska språk. Där
placeras i stället det man vill lägga
fokus på alltid först i yttrandet.
I svenska och många andra språk
i Europa måste vi inkludera ett subjekt
och (där det är relevant) ett objekt.
Man säger att svenska har subjekts-
tvång. Så inte i aboriginspråk. Denna
typ av information kan utelämnas om
den kan förstås utifrån sammanhanget.
Aboriginspråk och ugriska språk är
också agglutinerande, vilket innebär
att de inte använder småord, som pre­
positioner. I stället fogas (agglutineras)
ändelser till ord som substantiv och
verb, ändelser som modifierar dessas
betydelser. Man har exempelvis också
många olika kasus, som lokativkasus.
I aboriginspråk är verben de mest
komplicerade orden, eftersom det är de
som kan ta störst antal ändelser.
Språktidningen 55
 Östens
utblick
Noam Chomsky
Chomsky har
både rätt och fel
i dag tänkte jag tala om den amerikanske språk­
vetaren och samhällsdebattören Noam Chomsky.
Den som vill bekanta sig närmare med honom och
hans idéer har nu inte bara hans skrifter att tillgå.
Det finns också hundratals videor på internet att
titta på. Den jag tänkte diskutera här ingår i en
längre intervju i serien ”Talks at Google”.
Noam Chomsky får frågan vad som är den viktigaste
insikt inom lingvistiken som folk i allmänhet inte är
medvetna om. Som svar tar han upp två ”dogmer”, som
han menar kan visas vara falska, även om majoriteten av
dagens lingvister inte har fattat det. Nu kanske man vän­
tar sig att han skulle ta upp de tvistefrågor som vanligen
brukar förknippas med hans namn, till exempel tesen om – ändå väljer han att sprida sitt budskap
den medfödda universella grammatiken. I stället hand­
lar det om saker som inte har varit lika framträdande
i diskussionen. Det kan därför vara intressant att
se vad det är han tycker är så viktigt.
en av dogmerna, säger han, är att språkets
primära funktion är som medel för kommuni­
kation. Så är det alltså inte enligt honom: han
menar att språket snarare är ett sätt att ”skapa och
tolka tankar”. Det kan visserligen användas för att kom­
municera, ”men allt folk gör, kan användas för att kom­
municera”. Till exempel, framhåller Chomsky, kan man
kommunicera genom att ha en viss frisyr eller en viss
gångstil, men det är inte det språket egentligen är till för.
När det blir en konflikt mellan vad som gynnar
effektiv kommunikation och vad som gynnar språkets
biologiska design, så är det alltid det senare som vinner.
56 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
I intervjun ger Chomsky inget exempel,
men i det han har skrivit om saken pekar
han bland annat på det faktum att många
språkliga uttryck är flertydiga på ett sätt
som tycks motverka förståelsen.
trots att noam chomsky har argumen­
terat för den här idén sedan 1960­talet,
har han nog rätt i att den varken är
allmänt accepterad eller ens spridd.
Kanske han har valt fel medium?
Om han har rätt är ju språket mindre
lyckat som redskap för kommunikation
med just språket. Det ironiska i den
situationen förstärks av att några
av dem som kommenterade
ÖSten
Dahl versionen på internet beklaga­
är professor de sig över den låga ljudnivån,
emeritus som gjorde att man inte
i lingvistik. kunde uppfatta vad han sa.
Det är nog så att om vi ska
kommunicera lite mer komplexa
budskap så är språket ofta det enda
realistiska alternativet. Inte ens Chom­
sky skulle kunna förklara den generativa
grammatikens idéer med hjälp av
sin frisyr.
Nu finns det en försiktigare tolkning
av Chomskys tes, även om det är lite
svårt att få fram just den tolkningen
 genom­­videon.­Det­kan­ha­
”Har Noam
varit­så­att­språket­utveck-
lades­som­ett­redskap­för­
Chomsky
tanken,­så­som­Chomsky­ kanske
hävdar,­och­att­vi­fick­dess­
kommunikativa­funktion­ valt fel
”utan­extra­kostnad”.­Men­
för­att­ta­ställning­till­den­ medium?”
möjligheten­borde­vi­först­ha­
lite­mer­empiriska­data­om­
hur­det­egentligen­gick­till­
när­människan­skaffade­­
sig­språk.­

den andra dogmen­som­

Chomsky­vänder­sig­mot­
handlar­om­förhållandet­
mellan­språket­och­verk-
ligheten.­Man­brukar­anse,­
säger­han,­att­ord­och­andra­
språkliga­element­pekar­ut­
fenomen­i­den­utomspråkliga­
världen.­Ordet­flod­skulle­
till­exempel­kunna­peka­ut­
Charles­river,­som­rinner­
förbi­MIT­i­Cambridge,­
Massachusetts.­Så­fungerar­
det,­säger­han,­med­djurens­
kommunikationssystem.­
Där­tycks­handlingar­ha­en­
direkt­relation­till­händelser­
i­världen.­Ett­speciellt­läte­
hos­en­apa­relateras­till­löv­
som­prasslar­och­rovdjur­som­
kommer.­
Men­för­det­mänskliga­
språket­stämmer­detta­inte­
alls.­Så­som­tänkare­har­för-
stått­mycket­länge,­handlar­
språklig­förståelse­i­stor­
utsträckning­om­att­konstruera­”mentala­objekt”,­inte­ till­mentala­föreställningar,­men­för­en­
om­att­peka­ut­företeelser­i­världen. social­varelse­som­människan­är­det­­
Jag­vet­inte­riktigt­varför­Noam­Chomsky­menar­­ nödvändigt­att­språket­också­står­för­
att­det­här­synsättet­är­så­ovanligt­i­lingvistiken.­­ saker­i­världen.­Annars­skulle­vi­inte­
I­själva­verket­låter­det­väldigt­likt­det­som­hans­­ överleva!­Om­Chomsky­och­jag­till­
förmodade­motståndare­inom­den­så­kallade­kognitiva­ exempel­vill­äta­lunch­tillsammans,­
Foto: erik a stenlund

lingvistiken­brukar­säga:­kopplingen­mellan­språket­
och­verklig­heten­förmedlas­av­våra­mentala­konstruk-
tioner.­
Själv­skulle­jag­säga­att­Chomskys­tes­stämmer­på­en­
nivå,­men­att­den­är­alldeles­tokig­på­en­annan.­Det­är­
visserligen­korrekt­att­språkliga­uttryck­är­kopplade­
och­bestämmer­oss­för­att­träffas­vid­
Charlesflodens­strand,­förutsätter­det­att­
vi­tolkar­namnet­Charles river­på­samma­
sätt.­Om­inte,­kanske­en­av­oss­hamnar­
vid­Mystic­river­(den­heter­faktiskt­så)­på­
andra­sidan­Cambridge.­

Språktidningen 57
Telegram: @svenskagram
REBECCA ANN DOLEN

BRANDY FEDORUK

Foto: SAR A ARNALD

58 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 Ljudet av
svunna typer
En kväll i månaden är det brevskrivarklubb
i en liten pappershandel i södra Vancouver.
Gamla klenoder plockas fram och dammas av,
och lokalen fylls av ett utrotningshotat
ljud – som kanske är på väg tillbaka.
Foto: iStockphoto

Språktidningen 59
Telegram: @svenskagram
 darren birch

Några spanar in genom

skyltfönstret för att på förhand
hitta en favorit på långbordet
innanför dörren. Femton
skrivmaskiner står redo, och
på butiksdisken har det dukats
fram tekoppar, kakfat och
travar med papper. Det är brev-
skrivarklubb på The regional
assembly of text i södra Van-
couver, Kanada. Den återhållna
ivern som ligger i luften när ett
tjugotal människor väller över
tröskeln går snart över i djup
koncentration, när knatter och
pling fyller lokalen.
Butiksägarna Brandy
Fedoruk och Rebecca Ann
Dolen hjälper till där det
behövs, och förklarar hur man
”trycker på retur” när någon i
tjugoårsåldern undrar. De ville
starta en gratis verksamhet i sin
stadsdel, och tanken föll snart
på skrivmaskinerna de hade
i sin pappershandel. Det hade tvungen att föra in texten
börjat med några loppisfynd, i datorn.
och fyllts på med privata dona- – När jag använder skriv-
tioner. Nu har skrivmaskinerna
blivit en kär angelägenhet
maskinen blir jag mer koncen-
trerad. Jag måste ha tanken
Hanks knattrar
för långt fler än dem som bor klar innan jag skriver, för jag novellsamling
i kvarteret. kan inte radera och ändra hela
tiden. Sedan finns ingen mejl, Skådespelaren Tom HankS är
kvart över sju kommer en Twitter, Facebook eller slösurf en riktig skrivmaskinsnörd.
man i fyrtioårsåldern in i buti- som distraherar heller. Jag Just nu skriver han en novell-
F o t o : S A R A A R N A L D, i S t o c k p h o t o

ken – alldeles för sent för att ha
första tjing på en maskin. Men
det gör inget. Darren Birch
har med sig en egen. Han är
lärare, och började använda en
gammal skrivmaskin när han
rättade och kommenterade sina
elevers prov. Nu skriver han till
och med sin masteruppsats på
skrivmaskin, innan han blir
kommer in i ett annat tillstånd
i mitt skrivande, säger han,
och höjer blicken bort mot ena
änden av långbordet.
Där borta finns en portabel
Smith-Corona som han gärna
vill testa innan han går här-
ifrån.
Hemma har han tio skriv-
maskiner av olika märken:
samling där varje novell är
inspirerad av en gammal skriv-
maskin i hans samling. Han
har även skapat Hanx Writer-
app för Ipad och Iphone.
med den kan man skriva på
ett digitalt tangentbord av
gammaldags grafiskt snitt, till
ljudet av en smattrande Royal,
Remington eller olivetti.

60 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 uppfannS 1868
Skrivmaskinens upp­
finnare anses vara amerika­
nen Christopher Sholes, som
1868 fick patent på sin första
maskin. En skrivmaskin består
av tangentbord, tryckverk, färg­
band och en pappersbana runt
en vals som flyttar papperet
i höjdled. Källa: National­
encyklopedin

Remington, Underwood, efterfrågan på skrivmaskiner jubileum

Olympia, Adler. Skrivmaski­
nerna har blivit ett intresse,
och Darren Birch är inte ensam
om sin vurm. Samma retro­
vindar som blåst fram vinyl­
skivor i butikshyllorna igen
tycks ha hittat en ny, lite
romantiskt lagd användar­
skara, även åt skrivmaskinen.
det finns även praktiska skäl
Foto: SAR A ARNALD
har ökat det senaste året. Men
för de flesta handlar förstås
intresset om nostalgi. Så sent
som i höstas satte brittiska
The Times in en högtalare på
redaktionen, som skulle spela
upp ljudet av skrivmaskiner
i frenetiskt arbete, i syfte att
främja den produktiva atmos­
fären. Att de flesta av de
Brevskrivarklub­
ben i Vancouver
fyller tio år i höst.
avskalade funktionen – och om
känslan.
– Jag gillar det mekaniska,
att man ser hur bokstäverna

anställda aldrig har jobbat med hamnar på papperet. Och

till det återuppväckta intresset.
I Tyskland har avslöjanden om
amerikanska NSA:s digitala
övervakning och farhågor för
företagsspionage inneburit att
annat än datorer tycktes spela
mindre roll – ljudet är djupt
symboliskt.
För Darren handlar kärleken
till skrivmaskinen både om den
ingen maskin är den andra lik.
Det är underbart.
Karin Wallén är frilans­
journalist.

Språktidningen 61
Telegram: @svenskagram
 TE X T: BARBRO WALLGREN HEMLIN
FOTO:EMELIE ASPLUND

Den tysta världen fylldes

plötsligt av ljud. Här berättar
Barbro Wallgren Hemlin om
hur hon återfick sin hörsel.

Nu
låter
det
62 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 vägen tillbaka
tack vare ett cochlea­
implantat kan retorik­
forskaren barbro Wallgren
Hemlin höra – trots att
hon egentligen nästan
är döv.

igen
Telegram: @svenskagram
Språktidningen 63

ilarna bubblar och porlar,
gruset gnisslar, stegen
i trappuppgången plaskar,
varje tangenttryck på datorn
visslar och makens harmoni­
ska bas är förvandlad till en
ljus, tramsig, klangfattig
elektronisk diskant. Världen
är full av skrikiga ljud, otäcka
ljud, mängder av ljud och
obegripliga ljud. Det är kaos.
Just så tedde sig ljudvärlden
för mig den 29 augusti 2011,
då jag för första gången fick
höra med ett så kallat cochlea­
implantat, CI. Att lära sig
höra med implantat är ett hårt
arbete. Jag har varit tvungen
lära mig att höra och förstå på
nytt. Men när arbetet väl var
gjort, öppnade sig ett nytt liv.
I dag kan jag åter kommunicera
relativt obehindrat med andra
64 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
människor, höra fågelsång,
lövsus, havsbrus och – mycket
viktigt för en retoriklärare –
vad studenterna säger.
jag hörde perfekt i barndomen
och långt upp i tjugoårsåldern.
Hörselnedsättningen, som är
genetiskt betingad, kom gradvis
och märktes tydligt strax före
30. Först då jag väntade mitt an­
dra barn, 1995, blev det uppen­
bart att jag hörde riktigt dåligt.
Hörseltest på Sahlgrenska
sjukhuset bekräftade att hör­
seln var kraftigt nedsatt, och
jag fick mina första hörappa­
rater. Med dem fungerade livet
till en början ganska bra.
Men felhörningarna blev fler
och fler. ”Har du hört att Jacob
har supit ner sig?” frågade
sonen Klas. ”Nej”, svarade
jag, ganska förvånad. Jacob
var ju bara elva år. Jacobs
problem visade sig dock vara
ett annat. ”Har du hört att
Jacob har brutit benet?”
hade Klas egentligen frågat.
Även i föreläsningssituationer
blev det besvärligare, trots att
jag alltid berättade om mina
hörselproblem. Jag fick gå allt
närmare den student som talade.
Jag hade svårt att höra de stu­
denter som satt långt ifrån mig.
Ofta kunde jag dessutom ge ett
märkligt intryck på grund av att
jag hörde fel. ”Ja, men det är ju
trevligt”, svarade jag en student
som, förstod jag senare, hade
talat om dvärgbandmask. Även
” Ljudet är
utomordentligt
fånigt och ljust.
Det stämmer
att det låter
som Kalle Anka.”
att examinera studenter blev
allt svårare – en examinator i
retorik måste förstås höra vad
studenterna säger.
hösten 2010 försvann en stor
del av den hörsel som fanns
kvar. Detta innebar att jag
kunde bli aktuell för ett
cochleaimplantat.
Beslutet att låta mig opereras
var inte helt lätt att fatta. Även
om hörseln var riktigt dålig –
jag hörde till sist nästan bara
vokaler – var jag inte någon
självklar kandidat för implan­
tat. Jag kunde, med ansträng­
ning, fortfarande kommuni­
cera. Och jag kunde, med ännu
större ansträngning, fortfarande
undervisa. Detta innebar att det
fanns en del att förlora.
Ett cochleaimplantat leder
inte med självklarhet till bättre
hörsel, och på CI­enheten på
Sahlgrenska förvissade man
sig om att jag inte hade för stora
förhoppningar. Ett dåligt utfall
skulle kunna innebära att jag
förlorade den naturliga hörsel
jag hade kvar på det öra som
opererades. Jag skulle alltså
kunna bli helt döv på det örat.
Min egen hörselläkare tillstyrkte
operation, men kirurgen tve­
kade – jag hade kommunikativ
förmåga att förlora. Mitt beslut
blev till sist ja till operation.
för att jag skulle kunna åter­
vända till de första veckornas
ljudupplevelser efter opera­
tionen, skrev jag dagbok. Ett
utdrag ur dagboken från den
29 augusti 2011 ger en god bild
av hur mitt nya hörande lät, när
den för första gången slogs på av
ljudteknikern på Sahlgrenska:
”Det första jag får höra är
bara piptoner och det låter inte
 Så funkar
cochleaimplantat
med hjälp av cochleaimplantat
(ci) kan döva och gravt hörsel­
skadade personer ges möjlighet
att uppfatta ljud vilket, i många
fall, också inbegriper att kunna
tolka mänskligt tal. hörsel­
upplevelsen skapas genom
elektrisk stimulering av
hörselnerven. 3

särskilt konstigt –
förutom att jag för
första gången på flera
hörapparat. i processorn
år hör höga diskant­
ljud. Från cirka 2 500
hertz börjar ljuden
låta vassa och vid
6 000–7 000 hertz
känns de som nålar.
Ganska jobbiga.
När ljudet, det vill säga alla
frekvenserna, kopplas på är det
något av en sensation. Ljudet är
utomordentligt fånigt och ljust.
Det stämmer att det låter som
Kalle Anka – eller som en liten
elektronisk robot. Det är nasalt.
Jag låter själv så, alla låter så.”
jag tyckte att ljudet lät löjligt,
men jag gladde mig åt att jag
omedelbart kunde tolka vad
ljudteknikern sa. ”Det regnar
snöbollar där ute”, blev i och
för sig ”Det regnar snöbollar
rutan”, men det var ändå inte
så illa. Men utanför den väl­
ordnade ljudmiljön hos tekni­
kern blev allt konstigare:
”När jag släpper igen plåt­
dörren ut från mottagningen
låter det som elektroniskt por­
lande och det gör, visar det sig,
även bilar, bussar, gruset som
jag går på i koloniträdgården
och mina steg i stentrappan. De
låter olika, men grunden är ett
elektroniskt porlande ljud, eller
2
Bakom
örat sitter en
ljudprocessor (1) som
påminner om en vanlig
finns mikrofoner som
fångar upp ljud. ljudet
omvandlas till digi­
tala signaler i pro­
cessorn.
i varje fall något som påmin­
ner om vatten (kanske som det
skulle kunna låta i en brunn,
där det ekar och finns vatten).
När jag går på parkettgolvet
hemma finns porlandet med,
men det gnisslar också. Det är
väl min nya version av alla dessa
diskantljud jag inte har hört
på så länge.”
dagarna som följer innebär
nya justeringar av ljudet, där
varje justering medför en ny
1
De digitala signalerna
överförs via sändarspolen
(2) till mottagaren (3) som ligger
under huden (och är en del av im­
plantatet). Sändarspolen och mottaga­
ren fäster mot varandra med magneter.
Signalerna omvandlas i mottagaren till
elektriska signaler, som sänds vidare till
elektroder i hörselsnäckan (cochlean).
elektroderna (som tar emot olika
frekvensområden) stimulerar i sin
tur hörselnerven. Den för sig­
nalerna till hjärnan – där
de tolkas som ljud.
ljudbild med högre ljudvolym,
större ljudkänslighet – och nytt
kaos i min hörselvärld. Hjär­
nan accepterar dock den nya
ljudbilden ganska snabbt och
dagboksanteckningarna andas

Språktidningen 65
Telegram: @svenskagram
 dyr metod
Cochlea betyder ’snäcka’ på
latin. den snäcka som åsyftas är
bensnäckan, en del av innerörats
labyrint. det första cochleaimplanta-
tet opererades in 1976. I dag opereras
implantat in på alla döva barn på båda
öronen i Sverige. Varje implantat
kostar 250 000 till 300 000 kronor.
de höga kostnaderna gör att
cochleaimplantat främst
används i rika länder.

opererad
I snart fyra år har
Barbro Wallgren
Hemlin levt med sitt
cochleaimplantat.
tillförsikt – men också trötthet.
Jag är ofta illamående och yr.
Några dagar efter inkopp­
lingen är det dags för det
första rehabiliteringstillfället.
Hörselterapeuten spelar upp
märkliga ljud och jag ska
försöka säga vad det är. Somliga
går bra. Även om ljuden låter
konstigt så kan jag förstå att
jag hör ett tjuvlarm på en bil,
olika typer av dörrklockor, en
mistlur, fågelkvitter, grisar och
kyrkklockor. Med svårighet
lyckas jag även identifiera lamm
som bräker.
Vid rehabiliteringstillfället
får jag också träna på s, ett ljud
jag inte har kunnat höra på
länge. Jag tränar på initialt s
(sås–ås; sända–ända), på finalt
s (vis–vi; mos–mo) och kombi­
nationen sl (slätt–lätt; släcka–
läcka). Allt detta går bra:
”Jag hör s mycket tydligt med
implantatet och hör också mina
egna s”, skriver jag i dagboken.
”Det är skönt att åter, efter lång
tid, kunna höra s.”
Rehabiliteringen följer
ungefär samma mönster under
de månader som kommer. Vi
tränar på ljudidentifikation,
konsonanter i olika ställningar
men också på siffror, hela
meningar och frågor och svar.
På det sociala planet sker
snabbt förbättringar, och jag
kan plötsligt klara situationer
som varit omöjliga i många år.
Jag skriver om hur jag och min
dotter Katarina går till upprop
på hennes gitarrkurs:
”På vägen dit möter vi ’skol­
morfar’ som hastigt säger unge­
fär: ’Så ni får vara ute så här
sent!’ Och jag hör vad han säger
och kan svara ’rätt’. Katarina
häpnar. I det läget är hon van
vid att jag skrattar lite och säger
något obestämt trevligt för att
några sekunder senare fråga
henne: ’Vad sa han?’”
redan efter någon vecka
reagerar arbetskamrater och
vänner på att jag hör bättre –
jag måste inte längre titta på
dem för att höra vad de säger.
Men de noterar också att min
röst är annorlunda. Jag talar
tystare och mörkare, vilket
förstås förklaras av att jag hör
allting – även min egen röst –
så starkt, och av att min röst
låter lika ljus och fånig som alla
andras. För detta måste jag
kompensera.

66 Språktidningen
Telegram: @svenskagram

Jag kan också efter några
veckor höra vad expediter
säger, delta livligt i samtal,
föreläsa (i början med stöd av
skrivtolk) och, faktiskt, leda
retorikstudenterna i improvisa-
tionsövningar. Den 12 septem-
ber skriver jag i dagboken:
”Min egen röst börjar låta
mer normal nu (det har den
nog gjort i några dagar fak-
tiskt) och jag märker att jag
även börjar höra andra mer
’normalt’. Det är inte längre
robotljudet i rösterna som tar
över, utan ljudet mixas med
vänsterörat och troligen hör
jag även implantatljudet på
ett annat sätt. Men Mats har
till exempel fortfarande en
ljusare – lite Finn Zetterholm-
lik – röst. Och några tuffa,
snaggade, tunga grabbar jag
möter låter utomordentligt
tramsiga när de brölar med
djupa manliga röster. De skulle
bara veta hur de låter.”
Just bearbetningen av
människors röstkvalitet, som
sker i min hjärna, är intressant.
Någon gång i slutet av oktober
möter jag kollegan Rudolf på
gatan, och vi växlar snabbt
några ord. Först när jag har gått
förbi honom inser jag att han
lät som han skulle, att det var
Rudolfs basröst jag hade hört.
under de första månaderna
med den konstgjorda hörseln
gick utvecklingen oerhört fort.
Men allt blev inte färdigt då –
och allt är inte färdigt nu, efter
mer än tre år. Jag lär mig fort-
farande att höra bättre, men
det finns sådant som är svårt.
Cochleaimplantat är till
exempel inte bra på musik.
Under de första veckorna
förstod jag ingenting alls – inte
ens den enklaste melodislinga.
Telegram: @svenskagram
”Jag talar tystare
och mörkare,
vilket förklaras
av att jag hör
allting – även
min egen röst”
Jag tittade på tv-serien True
blood, men kunde inte alls följa
signaturmelodin, trots att jag
hade hört den så många gånger.
Men efter hand har jag lärt mig
att förstå också musik. Först
Katarinas röst när hon sjöng
enkla melodier, därefter när
hon sjöng till gitarr, sedan till
exempel diskomusik (fast rytm,
mycket bas).
Efter cirka ett år kom jag på
mig själv med att sätta på en
skiva för att jag ville lyssna.
Och förra hösten kunde man
på Sahlgrenska konstatera
att jag kunde höra skillnad på
halva tonsteg.
Jag kan inte påstå att musik
låter som förut, men jag har lärt
mig att förstå melodier och att
musik kan vara vacker fast den
låter på ett annat sätt. Symfo-
nisk musik går emellertid inte.
Jag kan inte sortera alla instru-
menten – det blir kaos.
i undervisningen klarar
jag mig bra, men jag måste
”uppfostra” studenterna lite
först. Om man talar för tyst
blir rösten till en liten elektro-
nisk röst längst in i mitt huvud.
Dessutom måste den som talar
markera detta visuellt, så jag
vet varifrån rösten kommer.
En CI-bärare kan inte avgöra
riktning.
Jag har tagit hjälp av mina
retorikstudenter för att få reda
på vad jag inte hör. Snabba
replikväxlingar och samtidigt
tal klarar jag inte. Och jag
reagerar inte alltid när någon
vill in i samtalet. Detta kan göra
att jag uppfattas som arrogant.
Att alltid berätta om cochlea-
implantatet och min nedsatta
hörsel inför nya grupper är
därför nödvändigt.
Fortfarande stöter jag på ljud
som jag misstolkar. ”Vad är det
för knepig jazz de spelar i hög-
talarna?” frågar jag min son när
vi är på väg att kliva av planet på
Gran Canaria. Han ser förbryl-
lad ut. Ingen musik spelas, men
i mina öron låter sorlet i flyg-
planet som improviserad jazz.
jag känner en enorm tack-
samhet över att få vara en av
de i dag cirka 2 700 svenskar
som har fått cochleaimplantat.
Enligt Hörselskadades riks-
förbund finns det i Sverige
minst 20 000 personer som
skulle ha nytta av ett implan-
tat, men som ännu inte har fått
det. För mig har det till och
med gått så bra att jag stund-
tals tar hörseln för självklar
– jag glömmer bort att jag
nästan är döv. Det kan därför,
som för ett par månader sedan,
vara nyttigt att bli påmind om
hur det förhåller sig. Jag var
på en föreläsning, och bland
de andra åhörarna fanns en
kvinna som var döv och hade
två teckenspråkstolkar med
sig. Dessa tecknade, växelvis,
hela föreläsningen för den
döva kvinnan. Jag, däremot,
kunde lyssna till vad som sas,
trots att jag var som hon. Med
cochleaimplantatet hörde jag
vad föreläsaren sa – fast jag
egentligen inte längre kan.
Barbro Wallgren Hemlin är
forskare och lärare i retorik
vid Göteborgs universitet.
Språktidningen 67
 Med
andra ord
Om översättning
Elegi över trasigt
lexikon
F
ramför mig på bordet ligger två böcker.
Eller rättare sagt före detta böcker.
Linnebanden är för längesedan borta,
de första arken är lösa blad, de inledande
sidorna så slitna att stora flagor lossnat i
kanten och text gått förlorad. Det hela
ser helt enkelt bedrövligt ut. Blinkenberg-
Høybyes Fransk-dansk ordbog på när-
mare tretusen sidor har varit min trognaste vän genom
alla översättarår.
Jag kände inte till detta lexikon, utan fann det av en
slump i Sandbergs bokhandel på Humlegårdsgatan
i Stockholm 1965, och det kostade mig en för-
mögenhet: hela 183 kronor och 60 öre, vilket
motsvarar 1 805 kronor i dagens penningvärde.
Det var då alldeles nyutkommet och har sedan
dess utgivits i nya förbättrade upplagor, men jag
nänns inte kasta mitt exemplar, trots att det nu
är nästan omöjligt att hantera. Där finns under-
strykningar och på vissa sidor har jag klottrat saker i
marginalen. Med den här boken har jag lärt mig franska.
vid sextiotalets mitt fanns det inget användbart
franskt-svenskt lexikon. Det enda värt namnet var
Olof von Dalins storartade ordbok i två band, mycket
användbart för en Balzac-översättare men knappast för
modernare texter. Det trycktes på 1840-talet. Blinken-
berg-Høybye blev min räddning. Fantastiskt innehålls-
rikt, fullt med fraseologier och specialuttryck. Artiklar
om ett enda ord kan fylla hela spalter, med fylliga exem-
pel på ords användning i fraser och vändningar. Namn
på växter och djur återges inte bara på danska, utan
också med den latinska beteckningen – en enorm hjälp,
eftersom precision i fråga om blom- och djurnamn
inte tillhör vanligheten. Verket täcker flera hundra
68 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
års franska och är användbart även för
1700-talstexter. Att läsa igenom artik-
larna om enskilda ord gav en enastående
överblick över ordfält och nyanser, man
fick inte bara en glosa i handen utan ett
panorama, ett ordlandskap.
det är naturligtvis irrationellt att
behålla denna ruin till lexikon, men nu
har den dragit på sig ett ansenligt affek-
tionsvärde. Blinkenberg-Høybye lever
vidare som en egen institution
och ordboken har kommit i
jan Stolpe nyare upplagor; nu finns den
är översättare, förstås tillgänglig på nätet i
främst från en ytterligare förfinad och
franska och
grekiska.
utbyggd version som man
mot betalning kan få tillgång
till direkt på skärmen. Varför
då dessa pappersbuntar? Senti-
mentala skäl förstås, men det är också
en vana och ett tänkesätt. Att bläddra i
en tjock ordbok, gå från det man sökte
till det man inte sökte och tillbaka igen
i oändligt långa artiklar, stryka under.
Återigen bekräftas att ett språk inte
består av enskilda ord utan av fraser.
Vid sidan av de stora fransk-franska
ordböckerna har Blinkenberg-Høybye
varit min främsta guide till franskans
mysterier. Jag är inte teknikfientlig och
förstår att ett digitalt lexikon kan vara lika
användbart. Ändå kan jag inte förmå mig
att kasta dessa pappersbuntar. Det vore
som att kasta bort en bit av mitt eget liv.
 ” Man fick inte
bara en glosa
i handen
utan ett pano-
rama, ett
ordlandskap”
Foto: erik a stenlund

Språktidningen 69
Telegram: @svenskagram
 F+S svenskans fiäl­och ordet finns
i både norska, danska och
isländska.
Sofia Malmgård, Språkrådet

I förbifarten
kan du säga så här
Här får du Under och efter valrörelsen
har det varit mycket tal

svar om språk!
om vägprojektet Förbifart
Stockholm. Men hur ska
förbifart uttalas, med beto-
ning på ö eller i? Jadwiga
Experter vid Institutet för
svar: Uttalet är inte självklart –
språk och folkminnen, betoning på ö eller i är valfritt.
Terminologicentrum, En förbifart passerar förbi
Malmö högskola och Linné­ något, varför betoningen på
sista stavelsen,­-bi, kan tyckas
universitetet svarar på naturlig. Samma förbi ingår
frågor om svenskt och i flera sammansättningar där
engelskt språkbruk. betydelsen av förbi­blivit mer
abstrakt, och där uttalet lång­
Mejla dina frågor till samt förskjutits mot den första
fraga@spraktidningen.se stavelsen,­för-, som­i­förbigå-
ende, i­förbifarten och förbi-
seende. Det har i sig påverkat
uttalet av förbifart i betydelsen
’trafikled’.
I slutändan är det språk­
brukarna som avgör om det
Alla svenska svar: ”Fjällen”, den skandina­ ena uttalet kommer att ta över,
berg är inte fjäll viska fjällkedjan i Norge,
Sverige och på Finlands nord­
eller om vi kommer att behålla
den variation vi har i dag.
Jag har länge förvånats över spets, heter egentligen Skan- Ola Karlsson, Språkrådet
det svenska ordet fjäll. Jag derna. Att vi till vardags säger
gissar att det är ett lån från fjällen har säkert att göra med
norskan, där fjell ju betyder att det är vår största och enda BBC och Obama
’berg’? I norskan är alla berg
fjell, men i svenskan är fjällen
fjällkedja – och kanske är
ordet gemensamt för norskan
säger inte fel
i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

bara bergskedjan vid gränsen
mot Norge. Vissa skriver det
med stor bokstav till och med:
Fjällen. Världen är full av fjell
på norska, men fjäll finns det
bara i Sverige! Vad är histo-
rien bakom detta lånord? Hur
kan vi ha ”köpt” ett norskt
substantiv som namn på en
bergskedja? Lars-Olof
och svenskan.
På svenska definieras ordet
fjäll som du säger – som en
snävare variant av ordet berg:
Enligt Nationalencyklopedin­
är det (med få undantag) bara
berg som når över den klima­
tiska skogsgränsen uppe i kal­
fjällets höjdzon som kallas fjäll.
Ordet fjäll kommer av forn­
Plötsligt verkar alla engelsk-
talande utelämna det första
r-et i February så att det låter
som /febjuari/. Eller är det jag
som lägger märke till det först
nu? Hur gammalt är detta
fenomen? Stokke
svar: Det stämmer att namnet
på årets andra månad ofta

70 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
uttalas /febjuari/. En del
ordböcker anger till och med
denna uttalsvariant som den
vanligaste, även om den ibland
kritiseras som ”felaktig”.
Men när en form används av
allt från nyhetsuppläsare på
BBC till Barack Obama kan
man vara ganska säker på att
den är både väletablerad och
gammal, även om det inte går
att bestämma åldern exakt.
Kombinationen /-bj-/ är lite
lättare att uttala än /-br-/
eftersom /b/ och /j/ produceras
närmare varandra i munnen
än /b/ och /r/. Ibland kan man
i amerikansk engelska till och
med höra uttalet /febeweri/,
utan vare sig /r/ eller /j/.
Magnus Levin,
Linnéuniversitetet
Skakig tur på
kärra i Bohuslän
På Orust finns en vagn som
kallas maruska. Vi blir inte
kloka på varifrån ordet
kommer. Maruska är väl ett
ryskt kvinnonamn, men hur
har det i så fall hamnat på
en hästdragen kärra? Har ni
någon aning? Elisabeth
svar: Ordet maruska är belagt
i våra samlingar från Bohuslän
med betydelsen ’kärra med
säten vid sidorna’. Jag har även
funnit ordet i Svenska Akade-
miens ordbok, där det står att
det har använts främst i Bo-
huslän om just en sådan kärra
med två i längdriktningen
placerade, mot varandra vända
säten. Ordet anses innehålla
det bohuslänska dialektordet
magruska som syftar på att
åkdonet skakar mycket.
Maria Löfdahl, DAG, Institutet
för språk och folkminnen
Telegram: @svenskagram
Mest smått
när du dricker te
Hur skriver man tesorter och
tenamn, som Darjeeling, Earl
Grey och Lemon Tea? Ska det
vara versal eller gemen? Maria
svar: Sort- och typbeteck-
ningar skrivs med liten bokstav
även om beteckningen härrör
från ett egennamn eller är
sammansatt med ett egen-
namn: vichyvatten, falukorv
etcetera. Här är innebörden
inte längre ’vatten från Vichy’,
’korv från Falun’, utan det är
fråga om en viss typ av dryck
och korv.
Har namnledet däremot
kvar sin karaktär av egen-
namn, det vill säga om det
finns en tydlig koppling till
den eller det som bär namnet,
skrivs sammansättningen med
stor bokstav. Om det viktiga är
varifrån något kommer skriver
man alltså stor bokstav, om det
viktiga är av vilken typ något är
använder man liten bokstav.
Det talar här alltså för liten
bokstav: darjeeling. Men det
finns en benägenhet att behålla
geMen Sort
När du dricker
te kan du i
regel sila bort
versalerna.
versaler på främmande beteck-
ningar när de skrivs versalt i
ursprungsspråket. Det gäller
särskilt flerordiga beteckningar,
varför man normalt skriver
Earl Grey. Lemon tea är väl
inte någon främmande tesort
utan helt enkelt citronte?
Ola Karlsson, Språkrådet
Paraffinet
och arseniken
Vilket genus brukar paraffin,
aceton och fotogen ha i tek-
niska sammanhang? Olof
svar: T-genus, alltså paraffinet,
acetonet och fotogenet. Flersta-
viga materialnamn och kemiska
ämnesnamn med betonad slut-
stavelse, till exempel -in, -on och
-en, bör enligt TNC:s Skrivregler
för svenska och engelska och
Kemisamfundets nomenklatur-
utskott ha t-genus. Kemiska
ämnesnamn som slutar på -ol,
-ik, och -os, bör däremot ha
n-genus, till exempel alkoholen,
arseniken och glukosen.
Magdalena Budziszewska,
Terminologicentrum TNC
Språktidningen 71
 Nykter stannar
kvar på vagnen
Ett avsnitt av tv-serien Sein-
feld är uppbyggt runt idiomet
to be on/off the wagon. I av-
snittet har rollfigurerna svårt
att hålla isär betydelserna:
’att avstå från alkohol’ (on)
och ’att dricka alkohol’ (off).
Vad är ursprunget till det här
uttrycket? S-E H
svar: Ursprunget verkar höljt
i dunkel, men tidiga belägg
innehåller substantivet water-
wagon, vilket gör det lätt att
komma ihåg att det är on the
wagon som betyder ’att avstå’.
Off the wagon förekommer
ofta med verbet fall, det vill
säga att man hållit sig nykter
ett tag men sedan har ”trillat
dit”. Ordböcker anger bara
alkohol som det missbruk som
förknippas med det här idio­
met, men i våra textdatabaser
används det även om missbruk
av tobak och droger.
Magnus Levin,
Linnéuniversitetet
72 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
Meningar får
börja med siffror
Jag undrar om man kan inleda
meningar med siffror? Jag har
fått lära mig att man inte ska
inleda meningar med siffror
på svenska, men språkbruket
ändras ju! Melinda
svar: Man kan mycket väl in­
leda meningar med siffror. Det
finns en del gamla föreställ­
ningar om att man framför allt
inte bör inleda en mening med
årtal utan sätta dit ordet år
först. Inte heller det är särskilt
giltigt. Det viktiga är att det
för läsaren tydligt framgår vad
siffrorna står för, till exempel
ett årtal.
Ola Karlsson, Språkrådet
Svårt ersätta
invand guide
En kollega kom just till mig och
undrade om jag sett stav-
ningen gajd för guide. Nej, det
hade jag inte. Jag har googlat
runt lite och även kollat i
Svenska Akademiens ordlista.
Resultatet är magert. Alltså:
är detta att betrakta som
samma sorts försvenskning
som mejl för mail, eller vad
anser ni? Marie
tuNNryttare
Om det är
vatten i tunnan
sitter mannen
kvar på vagnen.
svar: Gajd vore onekligen en
enklare stavning för guide.
Den förekommer dock mycket
sparsamt. En del försvenskade
stavningar får fäste, som mejl
i stället för mail, tejp i stället
för tape, medan andra inte får
det. Jos i stället för juice fanns
till och med i flera upplagor av
Svenska Akademiens ordlista,
men fick aldrig något genom­
slag. Det gäller helt enkelt att
få tillräckligt många språk­
brukare att använda stav­
ningen. Stavningen guide har
funnits så länge i svenskan att
det nog är svårt att ersätta den.
Sofia Malmgård, Språkrådet
Du kan både ha
klippt och klöppt
Jag och min fru blev oense om
ett uttryck som jag använder.
Jag är född upplänning och
hon är uppvuxen i Östergöt-
land. Jag säger att barnen
får ta två bitar i var och hon
menar att man ska säga att
de får ta två bitar var. Hon
får förresten också rysningar
över att jag klöpp naglarna.
Är mina uttryck dialektala för
Uppland eller helt felaktiga?
Kjell
svar: Både två bitar var och
två bitar i var är helt korrekt
talspråk. Precis som du anar
handlar det om dialektal/
regional variation och i var
i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n
verkar främst användas
i Uppland och en bit norrut.
Att säga att du klöpp
naglarna är ett exempel på så
kallad stark böjning av verb.
Det innebär att stamvokalen
i verbet ändras vid böjning
– grundformen är klippa,
böjningsformen i preteritum
(dåtid) är klöpp. Vid svag

böjning, däremot, ändras inte
stamvokalen, och böjnings­
formen i preteritum är klippte.
Vissa verb har starkt böj­
ningsmönster i rikssvenska,
som falla-föll-fallit, äta-åt-
ätit, frysa-frös-frusit. Andra
verb har svag böjning i riks­
svenskan och i vissa dialekter,
men stark böjning i andra
dialekter. Verbet klippa är ett
exempel på just ett sådant verb.
I uppländska dialekter är det
vanligare med stark böjning än
i rikssvenskan.
Även här är det alltså fråga
om ett talspråkligt uttrycks­
sätt och inget ”felaktigt”. Det
kan säkert uppfattas som
avvikande av personer som inte
själva har det i sitt talspråk,
men det är alltså bara fråga om
regional variation.
Jenny Öqvist, DFU, Institutet för
språk och folkminnen
Visst går det
bra med veganskt
Jag undrar om man ska
använda vegansk kokbok
eller en vegankokbok? När
jag letar efter ordet vegansk
i ordböcker så hittar jag inte
arje månad
ap – en gång i månaden
språk – varje månad
Annons
brevet sprakbrevet.se
vet.se
Guldgruva med kunskap
– en gång i månaden
Prenumerera på sprakbrevet.se
www.sprakkonsulterna.se | 08-650 47 40
Telegram: @svenskagram
matVal
Vegansk kost
kan också
vara vegan­
mat.
ordet över huvud taget, vilket
naturligtvis gör mig funder-
sam: finns inte ordet egent-
ligen? När jag söker på nätet
så tycks både vegansk och
vegan- användas, det senare
i till exempel veganmat och
vegankost. Kan jag använda
ordet vegansk omväxlande
med vegan- eller är det bättre
att jag håller mig till bara
vegan-? Maria
svar: Vegansk som adjektiv är
etablerat, så det går utmärkt
att använda. Använder man
vegetarisk som adjektiv, kan
det finnas särskilt stort behov
av att även kunna använda
vegansk så: vegetariska och
veganska rätter.
Möjligen kan vegansk upp­
fattas som en något vardag­
ligare form, så att man därför
väljer sammansättningar som
veganrätter. När jag söker
på de olika formerna är dock
vegansk mat lika vanligt som
veganmat, vilket indikerar att
båda formerna är lika etable­
rade i dag.
Ola Karlsson, Språkrådet
Fåraherdens paj
vanligast i Sverige
Jag undrar hur man skriver
Shepherd’s pie på svenska?
Blir det Shepherdspaj? Vissa
verkar även skriva Sheperds-
paj. Johanna
svar: Man kan tänka sig olika
grader av försvenskning, och
shepherdspaj kan väl vara
lagom. Stavningen sheperds-
paj tolkar jag som en miss­
uppfattning av ordet shepherd.
Fåraherdens paj är att för­
svenska ett snäpp längre, och
det är faktiskt vanligare än
shepherdspaj.
Maria Bylin, Språkrådet
 Arkitekt är
rätt på två sätt
Jag arbetar på arkitektbyrå
och förvirras dagligen av in-
konsekvensen i hur det låter
när vi säger ordet arkitekt.
Hälften av oss på kontoret ut-
talar det som det stavas, med
två tydliga k, medan de andra
uttalar andra stavelsen med
ett tje-ljud. Jag misstänker att
det första uttalet är lånat från
engelskan. Har ni svar på hur
det ”borde” uttalas?
Min egen observation är att
man som oinvigd uttalar ordet
med tje-ljud, medan de som
vill verka insatta säger arki-
tekt med tydliga k. Tycker mig
även se en metarörelse, där
de extra insatta säger arkitekt
med tje-ljud, för att det låter
pretentiöst att säga arkitekt.
Cecilia
svar: Båda uttalen är veder-
tagna och finns med i ordböck-
erna. Uttalet /arkitekt/, med
hårt k-ljud, har sin grund i det
grekiska uttalet av arkhitékton,
från klassisk grekiska, som
ungefär betyder ’byggmästare’.
Uttalet /artjitekt/, med tje-
ljud, är en anpassning till den
svenska uttalsregeln att k utta-
las mjukt framför i, som i kines,
kinkig, kirurg, kikare, Kista.
Det finns också andra fall
där k kan ha både mjukt och
hårt uttal framför i, till exem-
pel kilo, och så finns det en rad
ord där bara hårt uttal före-
kommer, till exempel kimono,
kitsch och kiwi. Sådana här
fall, där k kan uttalas hårt
framför i, är alltid ord som är
inlånade från andra språk.
Jag tror att din iakttagelse av
vem som använder vilket uttal
kan vara riktig, även om jag
inte känner till någon under-
74 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
sökning som kan bekräfta
detta. Uttalet med hårt /k/
verkar vara ett sätt att uttrycka
tillhörighet med gruppen arki-
tekter, ett sätt att visa att man
vet och hör till. Det finns ofta
sådana språkliga drag i yrkes-
eller kamratgrupper. Att uttala
dirigent med /g/-ljud är vanligt
hos just dirigenter och att säga
ortnamn i stället för ortsnamn
är brukligt hos språkvetare.
Inom språkvetenskapen
kallas detta fenomen för shib-
bolet, och är en term som avser
språkets förmåga att skilja den
egna gruppen från andra grup-
per för att på så sätt avslöja
social tillhörighet.
Lena Lind Palicki, Språkrådet
Du skriver
så in i norden
Skriver man så in i Norden
eller så in i norden? Christian
svar: Ordet norden används
här överfört och har fått en
egen betydelse i det fasta och
pAssAnDe
Det passar
sig att uttala
arkitekt på
två olika sätt.
förstärkande uttrycket så in
i norden. Eftersom kopplingen
till det geografiska begreppet
Norden inte finns där längre,
talar det för liten bokstav.
Det är också så uttrycket så
in i norden normalt skrivs,
även om det varierar en del
i till exempel dagstidningarna.
Också i Språkrådets ordbok
Svenskt språkbruk skrivs det
med liten bokstav.
Ola Karlsson, Språkrådet
i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n
Brukar behöver
inte vara ofta
Brukar du gå på teater?
betyder ju ’går du ofta på
teater?’. Kan man av den
anledningen då verkligen
kombinera bruka och ofta
genom att till exempel säga:
Brukar du ofta gå på teater?
Gunilla
svar: Det är väl lite av en
smaksak, men bruka och ofta
betyder inte exakt samma
sak. Bruka som hjälpverb
signalerar vanemässighet och
regelbundenhet, men även
om det är regelbundet och
vanemässigt behöver det inte
svar: Det är namnet på en
myndighet och bör skrivas
med versal begynnelsebok-
stav: Justitieombudsmannen.
Myndigheten heter i dag for-
mellt Riksdagens ombudsmän.
Ola Karlsson, Språkrådet
Flumskola finns
bara i Sverige
elevers medinflytande etcetera.
Det kan vara knepigt och man
måste tänka efter vad flum-
skola egentligen står för när vi
talar om det. Inget rakt svar,
men så här skulle vi resonera
om det handlade om ett rent
terminologiskt problem som
har med översättning att göra.
Anna-Lena Bucher,
Terminologicentrum TNC

vara ofta. Brukar du fira jul Flumskola är ett uttryck som

med henne? går bra för mig,
men knappast Brukar du ofta
fira jul med henne?, och det
beror nog på att även om man
mycket regelbundet firar jul,
så gör man det ändå inte ofta.
Att fråga någon om den ofta
brukar gå på teater funkar
däremot bra, åtminstone för
min språkkänsla. Men några
formulerade regler för detta
finns inte.
Maria Bylin, Språkrådet
Stor bokstav
ofta hörs i skoldebatten. Har
TNC något förslag till hur det
skulle kunna översättas till
engelska? Anna Olsén
svar:Flumskola är knappast
en term utan snarare ett
modebetonat uttryck. Vi har
det inte i någon av våra källor.
Kanske är begreppet bakom
helt svenskt; man kanske inte
pratar på ett sådant negativt
sätt om skolan i Storbritan-
nien, och då behöver man ju
heller inget uttryck.
Om man ska använda
Konsten att
vända sig i graven
Hur säger man han skulle
vända sig i sin grav (om han
hade hört detta) på engelska?
Tea Gawy
svar: Det finns några olika
varianter av detta idiom: turn/
roll/spin in his/her/their
grave(s). Det vanligaste verbet
är turn (over), följt av roll (over)
och spin. De äldsta beläggen
vi hittat är från början av
1800-talet, men frasen är för-

för myndighet begreppet i en engelsk text

TT skriver justitieombuds-
mannen med gemen inled-
ningsbokstav. Är det även vad
Språkrådet rekommenderar?
Märta
så måste man nog göra en
omskrivning som sätts in i rätt
sammanhang, det vill säga
i konflikten med olika syn på
undervisning och vad som är
kunskap, lärares auktoritet,
modligen äldre än så. De äldre
exemplen innehåller oftast
turn, men detta fick konkur-
rens under 1900-talet. Spin är
ovanligt i brittisk engelska.
Magnus Levin,
Linnéuniversitetet

Annons

Lär engelska glosor med anklearn

- Stavning, översättning och uttal
- Automatisk individuell anpassning av både
svårighetsgrad och repetitionsintervall
- Bekvämt online på dator eller i mobil
- Pålitligt innehåll producerat av experter
lanklearn.se - Kostnadsfritt

Språktidningen 75
Telegram: @svenskagram
 Fjor är släkt
med fjärran
Om det hänt förra året säger
vi i fjol. I Skåne heter det
i fjor. Vad kommer det ifrån
och varför skillnaden? Max
svar: Både fjol och fjor har
utvecklats ur fornsvenskans
fjordh. I mellan- och nord-
svenska dialekter smälte
förbindelsen -rd samman till
ett tjockt l-ljud, ett ljud som
med tiden ändrades till vanligt
l-ljud. I de sydsvenska dialek-
terna, liksom i danskan, föll
däremot dh efter r:et i fjordh
bort. Orden är besläktade med
forn och fjärran.
Ingrid Olsson, Språkrådet
Behåll apostrof
som del i namn
De amerikanska kreditvärde-
ringsinstituten Standard and
Poor’s och Moody’s förekom-
mer ju ganska ofta i tidnings-
text. Ska man skriva Moody’s
och Standard and Poor’s eller
Moodys och Standard and
Poors? Varför står s:et där
över huvud taget?
Dagspressjournalist
svar: S:et är ett genitiv-s precis
som i svenska firmanamn av
typen Anderssons fisk, och på
engelska ska man då normalt
ha en apostrof. Vissa företag
har slopat detta lilla tecken i
namnet, till exempel varuhuset
Harrods, men så länge Stan-
dard and Poor’s och Moody’s
själva behåller apostrofen bör
vi också göra det i svenska
texter. Det är alltså en del av
namnet, ingen typografisk
utsmyckning. Hans Lindquist,
Malmö högskola
76 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
Bästa tricket är
att använda tick
Hur benämns ”ständigt
återkommande kort, häftig
och ofrivillig ryckning” på
svenska: tics eller tick?
Och hur böjs det?
Berit Gustavsson
svar: Om det är den medicin-
ska termen du är ute efter så
rekommenderar vi ordformen
tick på svenska framför tics.
Och den böjning som är bäst
är ett tick, ticket, flera tick, de
där ticken. Däremot vet vi att
ordformen tics ofta förekommer
i allmänspråket. Där används
det också ibland i överförd bety-
delse för att svepande benämna
en (o)vana vi har: ”Det har varit
ett tic, en tvångshandling, ett
specialintresse eller vad du vill
kalla det.” Åsa Holmér,
Terminologicentrum TNC
Germanskt
att vara öppen
Finns det något samband
mellan det (väst)svenska åpen
och det engelska open? Ulf
svar: Javisst finns det ett sam-
band mellan det västsvenska
åpen och det engelska open,
och därmed även det riks-
svenska ordet öppen. Orden
har nämligen ett gemensamt
germanskt ursprung.
Ordet öppen fanns redan
i fornsvenskan som öppin,
och ännu tidigare som ypin
och opin. Man räknar det
ursprungligen som ett gemen-
samt germanskt ord, som
sedan fått lite olika varianter
i olika germanska språk, till
exempel open i engelska och
i nederländska, offen i tyskan,
opin i färöiskan, åpen i
norskan och åben i danskan.
Betydelsen av det dialektala
ordet åpen är ungefär ’glupsk,
girig’, och det är inte särskilt
långsökt att tänka sig en
betydelseutveckling från den
allmänna betydelse av öppen,
’inte stängd’, till den specifika
betydelsen ’girig, glupsk’, som
anspelar på den bildliga bety-
delsen av öppen.
Jenny Öqvist, DFU, Institutet för
språk och folkminnen
åpettider
Glupska
typer öppnar
näbben på
vid gavel.
i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n
Annons

Ett beslut som

förändrar liv.

Bli månadsgivare genom att sms:a

ActionAid MG100 till 72970. Genom att
ge 100 kronor i månaden är du med i arbetet
att skapa långsiktig förändring för jordens mest
utsatta människor. Det är ovärderligt.

ActionAid är en global rörelse som kämpar

för rättvisa och utveckling. Vi ger människor
möjlighet att själva skapa en bättre framtid.

actionaid.se
Telegram: @svenskagram
 Tips!
Adjektivböjning

Låt kollektivet vara

plural så ofta du kan
Kollektiva substantiv som AIK och hovet
kan ställa till det. En lösning kan vara
att låta innebörden avgöra.
TE X T: SAR A RÖSARE

A
IK var aggressiva
i sitt försvars-
spel. Hovet var
upprörda över
skriverierna.
Reagerar du på dessa rubriker?
Rubriker kan väcka olika
känslor, men eftersom du läser
Språktidningen är det förstås
din språkkänsla jag vill ta
pulsen på.
Viskar en inre röst till dig att
det borde stå AIK var aggres-
sivt och Hovet var upprört?
I så fall är du inte ensam;
du har bland annat Words
grammatikkontroll på din
sida. Men du står inte heller
oemotsagd. Ibland är inte allas
språkkänsla överens med den
formella grammatiken. Eller
snarare är det grammatiken
som ibland är oense med
semantiken, det vill säga den
del av språkläran som fokuse­
rar på ords betydelser.
Det speciella med AIK och
hovet är att de är ord som
till formen är singular men
som syftar på något i plural.
Sådana ord kallas kollektiva
substantiv, och de ställer till
det för oss.
Problemet rör det som
språkvetare kallar kongruens:
vi böjer ord så att de passar
ihop. Det finns två sorters
kongruens: grammatisk
och semantisk. Grammatisk
kongruens innebär att formen
på ett ord avgör hur ett annat
ord böjs. Det är det vi oftast
menar när vi säger ”korrekt
böjning”. Därför tycker många
att rubrikerna ovan är fel. AIK
och hovet är ju singular, men
de behandlas som plural. Det
ser vi på hur orden upprörda
och aggressiva är böjda.
Men när det gäller seman­
tisk kongruens är båda
rubrikerna helt korrekta. De
kollektiva substantiven syftar
ju på flera personer: AIK
består av sina medlemmar, och
hovet består av kungafamiljen
och deras anställda. Självklart
ska adjektiven ha pluraländel­
ser! Eller?
du kan bli vän med semantiken
genom att jämföra namnen på
två partier. Först Moderaterna,
ett ord i plural som vi behand­
lar som plural: Moderaterna
föreslår en reform. De säger att
den är oslagbar. När vi väljer
de som pronomen blir mening­
arna både grammatiskt och
semantiskt kongruenta.
Men så tar vi Miljöpartiet,
som är ett kollektivt substan­
tiv. Nu har vi plötsligt ett val.
Ska vi vara formellt gramma­
tiska och använda pronomenet
det, eftersom Miljöpartiet står
i singular och är ett ord med
t­genus? I så fall blir det: Miljö-
partiet föreslår en reform. Det
säger att den är oslagbar.
Nej, menar den som tänker
semantiskt, vi kan använda de
även här. Ett parti består ju av
flera personer och vi ska inte

78 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 Behöver du skrivtips?
Mejla oss!
redaktionen@spraktidningen.se
tivet. Det är i mina ögon ett
större problem än att de väljer
låta formen på namnet förvirra ”fel” mellan singular och plural. märkt i den här artikeln, till
oss: Miljöpartiet föreslår en Upprepningen leder nämligen exempel i kungafamiljen och
reform. De säger att den är till meningar som Myndig­ deras anställda. Tyckte du att
oslagbar. heten deltar inte i projektet det borde stå dess anställda?
eftersom myndigheten saknar Och vad sa din språkkänsla när
hur gör du själv med kollektiva resurser och När familjen jag refererade till Språkrådet
substantiv? Företaget, famil­ besöker boendet bör familjen få som de? Kanske reagerade du
jen, styrelsen med flera? Troli­ en tolk. Att skriva så är i och för inte alls förrän nu när du blev
gen gör du lite olika. För visste sig grammatiskt korrekt, men uppmärksam på det. Ingens
du att vår språkkänsla följer det är inte ett naturligt sätt att språkkänsla är ju helt rationell
ett mönster? Vi väljer alltid uttrycka sig på – utom i en och – men vilka känslor är väl det?
singularböjning om det kollek­ annan barnbok: Här är Max
tiva substantivet står i samma kaka. Max äter kakan. Sara Rösare är examinerad
fras som det som ska böjas: ett Att jag förespråkar seman­ språkkonsult i svenska på
upprört hov (ett upprörda hov tiskt plural kanske du har Språkkonsulterna.
vore helt otänkbart). Men när
orden står i var sin fras börjar
semantiken påverka oss: Hovet
är upprört … eller upprörda?
Och vi är som mest villiga att
välja semantiskt plural när
orden står i var sin sats: Hovet
säger ifrån. De dementerar
alla uppgifter.
Vad är korrekt när det gäller
kollektiva substantiv? Enligt
Språkrådet är svaret ”det beror
på”. De menar att det som av­
gör är om vi tänker på gruppen
som helhet (singular) eller på
de individer som ingår (plural).
Och visst finns det fall där vi
bara menar helheten, till exem­
pel Företaget grundades 1982.
Det är registrerat i Malmö.
Men i de flesta andra fall kan
vi välja: Företaget grundades
1982. Det/De tillverkar
kopparbeslag.
Jag rekommenderar att du
i l l u s t r at i o n : a n n e - l i k a r l s s o n

behandlar kollektiva substan­

tiv som semantiska plural så
ofta du kan, särskilt när det
gäller att välja pronomen.

som textgranskare ser jag

ofta att skribenter verkar
tveka. De väljer i stället att
undvika pronomen, och upp­
repar det kollektiva substan­

Språktidningen 79
Telegram: @svenskagram

Läsvärt
Här berättas historien
bakom djurens namn
The naming
of The shrew:
a curious
hisTory of
LaTin names
John wright
(Bloomsbury)
På Carl von Linnés tid var latin
ett obligatoriskt skolämne och
vetenskapens modersmål. Nu,
250 år senare, är situationen
en annan. Engelska har blivit
forskarspråket nummer ett.
Men latinet lever kvar, bland
annat i de latinska artnamnen.
I The naming of the shrew
(ungefär ’Namngivningen av
näbbmusen’) ser vi att art­
namnen är mycket mer än bara
facktermer. Med entusiasm be­
80 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
attribut
Näbbmusen
har fått namn
efter sin
långa nos.
rättar John Wright historierna
bakom namnen, till exempel
om hur flugan Scaptia beyon-
ceae, på grund av sin runda
gyllengula bakdel, uppkallades
efter artisten Beyoncé, och om
den gången Linné attackerades
av en insekt så skräckinjagande
att han genast döpte den till
Furia infernalis, ’Helvetets
vrede’. Furia infernalis visade
sig som tur var aldrig ha exis­
terat, djuret som övermannade
Linné var antagligen en helt
vanlig hästfluga. I boken finns
historier som dessa och många
fler, om artnamn som exempel
på personliga vendettor och
kärlekskranka hyllningar.
robin orling
Ymnighetshorn
med passion
för svenska
ord TiLL
Tusen
Jan gyllen­
bok (icd
Publishing)
Dagsmeja
och syrén-
berså finns på bokens lista
över vackra ord i svenskan.
Zacharias Topelius får ge
ett exempel på pekoral.
august strindberg bidrar
med några nyord och afo­
rismer. däremellan hittar
man allt från grammatik
och semantik till ordvitsar
och språkgrodor i Ord
till tusen.
en inspirationsbok,
kallar Jan gyllenbok sitt
opus för. och en smit­
tande passion för språket
lyser igenom på dessa
femhundra sidor. inget
behandlas uttömmande,
men visst är det under­
hållande att exempelvis ta
del av de 161 ord för att gå
som författaren hittat
i svenskans olika varian­
ter. men samlingen sätts
inte in i något annat sam­
manhang än att synony­
mer är bra att ha.
Boken är ett ymnighets­
horn som hade mått bra
av stramare redigering
och noggrannare fakta­
kontroll. antalet små
i l l u s t r at i o n : i s t o c k p h o t o
sakfel stör, och kvaliteten
på kapitlen varierar. men
här finns många trevliga
övningar som kan stimu­
lera studiecirkeln, och en
uppsjö litteraturtips att
botanisera bland.
wivan nygård­fagerudd

Dråpliga skyltar
svåra att stå emot
Ärtor
suger snAps
stellan
Löfving och
David stark
(Känguru)
Den här boken
attackerar i flock. En skylt med
texten ”Lagrad präst i skivor”
kan passera obemärkt i snabb­
köpet. Men i denna förpack­
ning, i sällskap med 98 andra
dråpliga skyltar, är det svårt
att hålla en värdig min. Alla
skyltar i boken har dessutom
försetts med vitsiga författar­
kommentarer – den lagrade
prästen är ”Gjord på pastori­
serad mjölk förstås”.
Vissa skylttexter har uppen­
barligen tillkommit utan reflek­
socker-
ärtor
När tryckfels-
nisse är framme
säljs suger
snaps.
tion. På apoteket annonserar
man till exempel om ”Hosta
med segt slem”. Under denna
skylt tipsar författarna: ”Kan
även hämtas gratis på närmaste
förskola.” Andra anslag verkar
högst medvetet formulerade:
”Varning! Inbrott bestraffas
med Håkan Hellströms senaste
Läsvärt
cd!” (Kommentar: ”Smak­
polisen rycker ut.”)
Ibland önskar man att ens
humor genom åren kunde ha
klättrat på skalan och hamnat
på en någorlunda distingerad
nivå. Här är jag dock tvungen
att lägga mig platt inför mass­
attacken, både gapskratta
och citera högt för en lidande
omgivning. Maria Arnstad

313 frågor och

svar om språk
Hur lång är en stund? Varför kallas
det hårda och mjuka vokaler?
Varifrån kommer ordet slöfock?
Hur stort ordförråd har en
genomsnittlig svensk?

I denna bok samlar vi 313

språkfrågor från Språk­
tidningens populära avdel­
ning Frågor & svar. För svaren
står Språkrådets experter. Över 200
sidor med kluriga frågor och kunniga svar.
kr rto
99
po

Beställ boken direkt över internet på bratidskrifter.se.

kl
in

Telegram: @svenskagram
App-test
Detektivlek ger koll på
spanska på fem dagar
S
pråkappen Speak
tribe lär bara ut
spanska, men
utlovar i gengäld ett
hum om språket
på basnivå på bara fem dagar.
Efter att ha valt kunskaps-
nivå, ålder och anledning
till att jag vill lära mig
spanska, välkomnas jag av en
grön ikongubbe vid namn
Jamie. Han ska lära ut span-
ska på en roligt och enkelt
sätt, vilket även inkluderar en
detektivlek.
Men först en genomgång
av en rad enkla ord och fraser
som alla ger poäng när man
väljer rätt översättning av fyra
engelska alternativ. På första
nivån introduceras pronomen
och några vanliga ord som
nombre, ’namn’, amiga, ’vän’,
och hermano, ’bror’. Under
övningarna dyker det upp
informationsrutor som berät-
tar till exempel att spanskan
har ett ’artighets-du’, usted,
motsvarande svenskans ’ni’,
och ett mer informellt ’du’, tú.
När första nivån är avklarad
kommer ett kriminalfall. På
engelska får jag veta att en
diamant har stulits från stads-
museet, och uppgiften är att
hitta skurken. Sedan kommer
fakta i målet – på spanska – med
efterföljande frågor. Nya ord
som introduceras är klickbara
för översättning till engelska.
Nästa nivå innehåller fler
och längre fraser, som buenas
82 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
tardes, ’god eftermiddag’,
dónde está el coche?, ’var är
bilen?’, och teléfono de la India
para su hermano, ’telefon från
Indien till din bror’, som övas
om och om igen – alltid med
högtalaruppläsning.
appen kommer från den in-
diska organisationen Edushire
som vill göra utbildning till-
gänglig och prisvärd för alla,
och fokuserar på att för-
stå och tala, snarare än
på att skriva och läsa.
Det handlar alltså inte
om grammatik och
verbböjningar, utan om
att kommunicera enkelt.
Och ja, jag tror faktiskt att
appen ger ett hum om spanska
på fem dagar.
Efter varje nivå kommer
dessutom nya ledtrådar i
detektivstoryn, som går som en
röd tråd genom hela program-
met. Eva Barkeman
Testfakta
Speak tribe
GrundSpråk: Engelska.
AntAl GloSor: listas inte.
pEdAGoGik: introduktion och
repetition av vanliga fraser,
där man samlar poäng för
varje rätt svar. Mellan nivåerna
växer en detektivhistoria fram
på spanska, där det gäller att
förstå innehållet, lista ut sam-
manhanget och svara rätt – på
både engelska och spanska.
åtErkopplinG: En glad
trudelutt om man svarar rätt.
Fel svar genererar ett vibra-
tionsburr och en röd ruta,
inget värre. och så får man en
ny chans att välja rätt av de
resterande tre alter-
nativen. i nästa nivå
förlorar man dock
en poäng om man
svarar fel.
tävlinGS­
MoMEnt: inget mer
än att klättra vidare
till nästa nivå – och för-
söka sätta dit diamanttjuven.
dESiGn: Enkel och effektiv
design.
vilkA Språk: Spanska.
koStnAd: de första fyra
nivåerna är gratis. Att köpa
till fler nivåer kostar några
tior. 188 kronor för alla nivåer.
plAttForM: Android.
inTenSivkurS
Att skaffa sig
foto: is tockphoto, memrise
grundläggande
kunskaper i
spanska kan
gå fort.
 Annons

INSTITUTIONEN FÖR
SPRÅK OCH LITTERATURER

Ljungby
Berättarfestival ÖVERSÄTTA?
Musik i Sagobygd
Har du läst språk?
Är du intresserad av
Ord och ton i sagolikt samspel översättning? Vill du få
jobb efter utbildningen?
– från det efterlängtade
Då kan du söka vårt översättar-
till det oväntade... program på avancerad nivå!

Du översätter till svenska från

ljungbyberattarfestival.se engelska och ytterligare ett av
dessa språk: arabiska, danska,
musikisyd.se/musikisagobygd franska, ryska, spanska eller tyska.

Låter det intressant? Läs mer på:

Välkommen www.sprak.gu.se/utbildning/
till Småland program/oversattarprogrammet.

Kronobergs län
Ljungby!

Edward satt hos oss i 210 dagar.

Edward satt hos oss i 210 dagar.
NuEdward
har han
sattnytt
hos hem.
Nu har han nyttoss i 210 dagar.
hem.
Nu har han nytt hem.
Edwards historia fick ett lyckligt slut. Men för
att Edwards
vi ska kunna fortsätta
historia gelyckligt
fick ett underbara slut.hundar,
Men för
somatt
precis
Edwards
vi skasom Edward
historia
kunna fick blivit
ett
fortsätta vanvårdade,
lyckligt
ge slut. Men förhundar,
underbara
en ny att vi skaså
chans, kunna fortsätta
behövs ge underbara
mycket stöd. hundar,
Ditt stöd.
som precis som Edward blivit vanvårdade,
som precis som Edward blivit vanvårdade, En andra
en ny chans, så behövs mycket stöd. Ditt stöd.
en ny chans, så behövs mycket stöd. Ditt stöd.
Ge ditt bidrag på PG 90 05 57-0 eller gå in på En andracE
hnanasn!dra
vår Ge
hemsida
ditt
Ge WWW.HUNDSTALLET.SE.
dittbidrag
bidrag PG90900505
på PG
på 57-0
57-0 ellereller
gå ingå
påin på chans! chans!
hemsida WWW.HUNDSTALLET.SE.
vårvårhemsida WWW.HUNDSTALLET.SE.

experterna
Edwardsatt
Edward
Nu
Nuhar har han
satt
han
hoshos
nytt
oss oss
hem.
nytt
i dagar.
i 210
hem.
210 dagar.
Söker du en språkkonsult,
översättare eller frilansredaktör?
Här annonserar experterna!

förmedlar översättare skriv- och idékonsult vill du synas här?

Edward satt
Översättarcentrum hosslut.oss Men för i 210 dagar.
Kontakta
Men förAnneli Ahlmér, Byline
Edwards historia fick ett lyckligt
Edwards
att historia
vi ska kunna fick ett
fortsätta lyckligt slut.
ge underbara hundar,
Nu gratis
har
Vi är
att vi
som skahan
en
precisideell
kunna
som Edward
förmedlar
nytt
organisation
fortsätta hem.hundar,kommunikationsavdelningen
som
ge underbara
blivit vanvårdade,
kvalificerade
Utbildning och utveckling för Patric Vedin
en ny chans, så behövs mycket stöd. Ditt stöd.
som precis som Edward blivit vanvårdade, En aAnnonssäljare
ndra
Edwards skönlitterära
en ny chans,
historia så och
fick ett facklitterära
behövs
lyckligtmycket förDitt stöd.eller redaktionen. Till exempel
stöd.
slut. Men
Ge ditt bidrag på PG 90 05 57-0 eller gå in på ns! En andra v i
chapatric.vedin@
översättare.
att vi ska
vårkunna
hemsidafortsätta ge underbara hundar,
WWW.HUNDSTALLET.SE. workshopen Vad är grejen? eller fof.se
ch h jä lpe r
Ge som
som precis ditt bidrag PG 90
Edwardpåblivit 05 57-0 eller gå in påidécoaching.
vanvårdade,
uppdrag@oversattarcentrum.se 070-542 96 93 ans!d ig m e d
vår hemsida
en ny chans, så behövs WWW.HUNDSTALLET.SE.
mycket stöd. Ditt stöd.
www.oversattarcentrum.se 070-482 73 14, www.byline.se En andras pr å k e t !
08-556 048 40 ahlmer@byline.se chans!
Ge ditt bidrag på PG 90 05 57-0 eller gå in på
vår hemsida WWW.HUNDSTALLET.SE.

Telegram: @svenskagram
 Spaningar uppfunnet

Sidorna för språkliga En könsneutral

upptäckter
drömpartner
Mejla dina spaningar till:
spaningar@spraktidningen.se I Språktidningen 2/15 efter-
lystes ett könsneutralt ord med
betydelsen ’drömpartner för
mitt barn’. Varför krångla till
det? Varför inte använda ordet
svärförälderdröm? Gun

levande lexikon
Här får du lära om
ny och gammal ost
När det skrivs om ost föregås
substantivet ofta av ord som
riven, smält och philadelphia.
Och inte helt oväntat förekom-
mer bland annat mozzarella,
parmesan och tomat i sällskap
blomstertid med ost.
på väg Och när det skrivs om
Vem avgör vad Språktidningen syns ofta
som är ogräs? Språkrådet, könsneutralt och
substantivet i samma mening.
Genom att analysera
hundratusentals nätpublice-
rade dokument om dagen har
företaget Gavagai utvecklat
blommigt analysmetoder som visar i vilka

Gräslig benämning växer sammanhang ord förekommer.

Nu har företaget släppt en
nättjänst som kallas Living
fram ur glipor i asfalten

D
lexicon: lexicon.gavagai.se
foto: istockphoto

Här kan du själv söka i den

et gäller att sticka upp i rätt sammanhang. Gräs heter ständigt uppdaterade text-
ogräs om det förirrar sig till blomrabatten, fast det är databasen för att se aktuella
precis lika mycket gräs som artfränderna ute i gräs- ordsamband – på bland annat
mattan. svenska, engelska, tyska, fran-
Också ogräset har en historia. I början av 1900-talet ska, danska, norska och finska.
kallades i stort sett allt som inte var sått eller planterat av männi-
skan för ogräs. Många arter som kommit till våra breddgrader ostadig vara
som kulturväxter har senare degraderats till ogräs. Kirskålen har När det skrivs om
rasat från uppskattad ört till ett ogräs. Det finns också utrotnings- ost talas det om
att den kan rivas
hotade ogräs. I Jönköping har den sällsynta fågelarven upptäckts. och smältas.
Den goda nyheten för växter som hamnat i ogräsfacket är att
expertisen i dag inte stämplar någon art som enbart ogräs. Mask-
rosen som lyser i en glipa i asfalten blir då en av vårens vackraste
blommor.

84 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 färre Samtal
Med lättförståelig
information minskar
samtalen till kund-
tjänst.
klartext
Begripligt språk
sparar pengar
Byråkratspråk kostar Norge
300 miljoner kronor om året,
skriver Verdens Gang. En av tre
norrmän har svårt att förstå
språket i statliga dokument.
Många ringer upp myndig­
heterna med sina frågor, och
språksvårigheterna blir då
rena tidstjuven.
Kommunminister Jan Tore
Sanner (Høyre) vill sätta stopp
för språkförbistringen och
resursslöseriet:
– Korrekt ska det förstås
vara, men det hjälper inte att
vara korrekt om användarna
inte förstår språket.
Och det kan faktiskt hända
att inte ens den som skrivit
f o t o : i s t o c k p h o t o , i l l u s t r at i o n : i s t o c k p h o t o
förstår. En undersökning vid
några myndigheter visade att
hälften av de anställda var
osäkra på vad texterna egent­
ligen förmedlade.
De goda nyheterna är att
det går att göra något åt saken.
Till norska statens vägväsen,
som inlett arbetet med att göra
språket mer lättfattligt, har
samtalen till kundbetjäningen
minskat med 40 procent. Och
irritationen har minskat i
samma mån.
Telegram: @svenskagram
frågvist
Nu får du svar om
namn på Twitter
På mikrobloggen Twitter har
Språkrådet sedan länge en fin­
fin språkrådgivning i kortfor­
mat. Nu öppnar superkunniga
namnforskare vid Institutet
för språk och folkminnen en
motsvarande Twittertjänst.
Där går det att ställa frågor
om personnamn, ortnamn och
andra typer av namn. Forskarna
har också tillgång till stora
arkiv att söka i. Använd taggen
#namnfragor – och fråga på.
svengelskt
Selfiepinne –
nyordet på skaft
Selfiepinne är 2014 års nyord.
I en omröstning på språktid-
ningen.se fick ordet 11 procent
av rösterna. Tvåa blev åsikts-
korridor och på delad tredje
plats hamnade cisperson och
mobilzombie. Läsarna kunde
välja mellan samtliga 40 ord
från Språktidningens och
Språkrådets nyordslista 2014.
1) selfiepinne ................. 11 %
2) åsiktskorridor ............. 7 %
3) cisperson ...................6 %
3) mobilzombie ...............6 %
4) attefallshus ................ 5 %
4) frisparkssprej ............. 5 %
4) parkera bussen ........... 5 %
Brev till
språkpolisen
Lufta ditt
ohämmade missnöje på
Språktidningen.se
Sedan barnsben har jag
stört mig på att folk säger
ibland brukar jag. Om man
gör något ibland så är det
något som sker med ojämna
mellanrum. Brukar man
göra något är det tvärtom
något som händer ofta.
Att använda orden till­
sammans fungerar inte.
Joel
Angående euro där någon
undrar varför svensk­
arna inte uttalar det som i
”alla andra länder”? Vadå
alla andra länder? Som
engelsmännen, jorå? Som
fransmännen, örå? Som
tyskarna, åjrå? Svenska
Akademiens ordlista, som
ofta är populär vid språk­
tvister, förordar ju uttalet
”evro” jämte ”euro”, så var­
för inte? Eller ska vi börja
säga Joripides och Joklides
också om det engelska ut­
talet ska prioriteras?
Bo
Svenska språkets just nu
mest misshandlade ord:
personal. ”Vi jobbar bara
fem personal på natten
Under dagtid är vi tio
personal, och då har
vi också två köks­
personal här.”
Örjan
Språktidningen 85
Runsten

De bet i sten
för att bota värk
Vid både hungersnöd och tandvärk offrades mat på runstenen.
Och genom att gnaga på den skulle värken botas.

S
TE X T: MARIT ÅHLÉN

trax norr om lands­
vägen mellan Örebro
och Fellingsbro, vid
infarten till Nasta,
står en knappt två
meter hög runsten. Ska man
tro alla uppteckningar och
berättelser om den här stenen,
har den varit med om mycket
sedan den försågs med en
runristning.
Den äldsta bevarade källan
där Nastastenen omnämns
är Sumlen, som är riksantik­
varien och riksbibliotekarien
Johannes Bureus stora an­
teckningsbok. Han har själv
kallat den kladdeboken min.
Den består av inte mindre
offrat emot Tandawärk och
andra Krankheter. Ner någon
hafwer ofrat der emot Tanda­
wärk, så hafwer den och bijtet
i Stenen”. Effekten förstärktes
genom att man offrade till
exempel olika födoämnen på
stenen. Så har man förklarat
att ytterkanten av skrift­
bandet saknas på den högra
sidan. Hur har man kunnat
tro att tandvärk kunde botas
genom att man gnagde på en
sten? Man lär också ha offrat
på runstenen vid hungersnöd.
i rannsakningarna från
1683 omtalas runstenen som
upprest. I ett kyrkoinven­
Nastastenens inskrift ”nyligen
till en del blifvit upphuggen”.
Det finns i andra gamla hand­
skrifter anteckningar om att
runstenen åtminstone under
någon kortare period legat som
brosten.
Den omtalade upphugg­
ningen av ristningslinjer
har utförts av en bonde från
trakten som inte kunde runor.
De ursprungliga ristnings­
linjerna har dock kunnat
rekonstrueras och inskriften
lyder:
Tored lät resa stenen efter
Lydbjörn, sin duglige son.
F o t o : h e d m a n / w i k i m e d i a c o m m o n s , k a r ta : p e r t h o r n e u s

än 700 blad. Förmodligen
påbörjade han den 1599. Den
sista daterade anteckningen
är från 1648, samma år som
Bureus fyllde 80 år. Sumlen
innehåller bland annat
reseberättelser, avskrifter
och folksägner. Där kan man
om Nastastenen läsa att den
liggande stenen är ”skrifuin
ofuan rundt om kring”. Efter
Karl XI:s eriksgata 1673 skrev
Johan Hadorph, medlem av
antikvitetskollegiet, att ”wid
Nafwesta by […] ligger en
gammal offersten”. På runste­
nen har folk ”ifrån hedenhös
tarium från 1830 finns en Den korta texten berättar att
anteckning om att runstenen en mor låtit resa runstenen
saknade ”läsbara bokstäfver”. till minne av sin son. Att den
Riksdagsmannen, språkfors­ döde ges omdömet duglig är
karen med mera C.F. Bergstedt ganska ovanligt. Det före­
skriver i en reseberättelse från kommer bara i ytterligare fem
området upprättad 1844 att vikingatida runinskrifter.
Ornamentiken som täcker
stenens yta innanför skrift­
Nasta bandet visar att en konst­
50 Glans-
närligt skicklig runristare är
hammar mästaren bakom verket. Hans
E18
namn känner vi dock inte.
Örebro Marit Åhlén är intendent vid
Kungliga Gustav Adolfs Aka-
2 km demien för svensk folkkultur.

86 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 Stor Stenbit
Om man tittar
noga på Nasta­
stenen kanske
man upptäcker
bitmärken som
är tusen år
gamla.

Språktidningen 87
Telegram: @svenskagram
Ordpyssel
10 PLEBEJ 12 LUMBAGO
A bödel A ryggskott
5 BEFOGENHET B tjänare B trumma
ordförrådet
A fullmakt C kejsare C plantage
Vad betyder B behörighet D domare D skrot
ordet? C underskrift
D vittnesmål
E underklassare E fördel

(Facit på sidan 91) E maktfullkomlighet 11 STALP 13 FOLIERA

A bergstopp A paketera
1 SKEPSIS 6 PINAKOTEK B stup B gratinera
A förnekelse A vinhandlare C surrogat C revidera
B lurendrejeri B partisan D kommendör D numrera
C fördom C murbruk E höjdpunkt E motivera
D förlust D tavelgalleri
E misstro E bibliotek språkfrågan

2 HEXAGON 7 ADEPT Gissa språket!

A fyrsiding A lärjunge Detta europeiska språk talas av närmare sex
B femsiding B anpassning miljoner människor. I löpande text är
C sexsiding C mentor vokalerna i detta språk fler än kon-
D sjusiding D styvförälder sonanterna – något som är ganska
E åttasiding E tränare sällsynt bland språk som talas i

3 FLÖJTA 8 INFANTIL
? Europa. Språket är agglutinerande,
vilket betyder att en eller flera
A vissla A desperat ändelser kan fogas till en ordstam.
B förnedra B kränkt Med hjälp av dessa ändelser både böjs
C bedra C barnslig och bildas nya ord. På Wikipedia står det så här
D avslöja D hetlevrad om Sverige:
E lura E nyfödd Ruotsin kuningaskunta eli Ruotsi on perus-
tuslaillinen monarkia Skandinaviassa Pohjois-
4 KOMPARS 9 KONOSSEMENT Euroopassa. Sillä on yhteinen maaraja Suomen ja
A mustasch A dekoration Norjan kanssa. Ruotsi on pohjoismainen teol-
B passare B förläggning lisuusmaa ja Euroopan unionin jäsen, mutta sillä
C mandelmassa C fraktsedel on oma valuutta, kruunu.
D statist D kryddört Vilket är språket?
E jämförelse E aromämne (Facit på sidan 91)

mia widén tecknar serien fika för språktidningen

88 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 HAR ÄR UPPREPAS SAMLA
© ORDSMEDJAN
BUBBLOR ÖVERST EJ MED
BILDATS PÅ VISS ENTU-
I PELARE SIASM

HAR
SMÄLLER
FINA
HÖGT
LOCKAR

REKORD KAN VILA VARA NÅ-

EFTER SKAPAR GON VÄL
REKORD ? MÄKTIG RÄKNAR
DEL- BAS BARN MED
PERIOD
LÅTER
EJ SÅ
BRA SOM
DET KAN GJORDE KNAPPT FÄSTA
FÅR DUEL- FÅR DU BLICKEN OM- RÖRANDE
GÄRNA LANTER BLÄDDRA ÄR FLÄKT HULDAS SKALLE
ANDAS AVKASTA FÖR PÅ VAPEN
STICK-
GAPAR
SPÅR
MÅNGA
SVÅR ATT
ÅRLIGEN
HANTERA

GÖR GILLAR
SKJUTS GLADA
LÄNGRE
FÖR
BÄTTRE CHARMA
VÄL-
FÖR- ÄR JU
VILLIG RUSANDE
LORAT BÄTTRE
HANDLING GRÖNT
FÄSTET ÄN NIT
UTAN FNAS
UTVAND- ÄR
FÖLJER
RARNA O. BURMAS
STUNDOM
INVAND- LIV
EVIGHET
RARNA SVAVEL
TRYCKER FÖRARE
FÖREDRAR NED
EN DEL BEGÄRAN
I LUFTEN OM STÖD
TANGENT
PACK- ÄR OFTA TAS BORT
MASKIN NORDAN MED
MASK
PORTADE DET
KALK- GILLAR
FRÅN LOCKAR
UNDER- RUTTNA
ETT RIKE TILL
LAGET ÄPPLEN
ÄR MJÖL BAD
SNURRA 3 KAN
MINUTER MAN HA
REPETERA
PARTY- GJORT
PLAGG KATTEN

GÖR
MÅNGA
TABELLER

ÖVER- ANGER KUNDE

ko n s t r u k t ö r : a n n a h a g b e r g , F o t o : i n g i m a g e

TYGA HÖJD ZORN

HÖG- OCH ÄR DET I
TIDLIG LÄNGD FLORIDA
KLARAR
SÄNKT A

SIG FRÅN
SKRIV-
ERIER

DALLRAR
TRYCKA INGET GALLAN
PÅ ?

Vi lottar ut tre exemplar av Skiljeteckensboken av Siv Strömqvist!

Skicka ifylld korsordssida, eller kopia, Namn: .............................................................................
senast 20/7 2015 till Språk tidningen,
Box 1191, 111 91 Stockholm. Lösning och Adress: ...........................................................................
vinnare presenteras i nr 6/15. Postnr/ort: .....................................................................

Språktidningen 89
Telegram: @svenskagram
 Slutord
Oligark också att användas om en
liten grupp som styr med
hjälp av kapital eller ärvd titel. Samma ord ingår bland annat

o
m Ukrainas
senaste president
och flera andra av
landets politiker
används ofta be-
nämningen oligark. En oligark
är en bottenlöst rik affärs- eller
industriperson, ofta med poli-
tiskt och finansiellt inflytande.
Oligarken är medlem av en
oligarki, en mäktig finanselit.
Ordet oligarki betecknade
från början en styrelseform där
makten innehas av ett fåtal,
men på 1800-talet kom det
Det postkommunistiska Ryss-
land och Östeuropa har fått se
och uppleva många oligarker,
det vill säga entreprenörer
som efter privatiseringarna
blivit stenrika företagsägare
och finansmän med mycken
makt.
Oligark och oligarki hör
ihop med grekiska ord som
olígoi, ’(några) få’, arché,
’början; herravälde’, árchein,
’vara först; härska’, och archi-,
’först, förnämst, ledande’.
i oligopol, ’marknad med
fåtalig grupp av säljare’, och
matriark, ’styreskvinna,
kvinnligt (familje)över-
huvud’, och hierarki, ’präst-
välde; sträng rangordning’.
I svenskan finns förstavelsen
archi- i arkitekt, ordagrant
’förste timmerman, byggmäs-
tare’, men den har också blivit
ärke- i ärkebiskop, ärkenöt.
Bo Bergman är medarbetare
i Sydsvenskan och författare.

(s)oligark
Mäktiga ryska
företagare, som
lever i sus och dus
efter privatisering-
arna, har en egen
benämning.
i L L u s t r at i o n : i s t o c k p h o t o

90 Språktidningen
Telegram: @svenskagram
 5–2015
I nästa nummer,
24/6 2015

Få adjektiv när
Röör är regissör
Som regissör är Gunilla Röör Falsk-
noga med att inte använda ord spelare
För Gunilla röör
som beskriver känslor är teatern en lek
som bygger på
PLUS: lögn.
» Klurigt – en extra tidning späckad
med sommarpyssel!
» Så väljer du rätt mellan kolon och semikolon

FACIT
L T
HAR VÄLDIGT
NOTERAS
LITET VILL MYCKET SALT KAN
FYRA
STEG FAN SE I RECEPTET KLIBBA
FEL I ?
GLAPP

T I P S R A D
SES
OFTA
X I

U V P O L O
BLOTTAR
KOMMER
EJ
HON
STRUPEN
FRÅN
BLODKÄRL

S P E G E L M vinnare korsord 2/15

DET KAN
VARA
VID ENA
AXELN

P
HAR

R
STILLA
VATTEN
L HAR
HÅR
BO
Y A Jan-Ingmar Karlsson, Landvetter,
LÅG-
Ulla Lundström, Umeå, och
F L A D D E R
RÖRELSE
DET VILL

Mona Åhlund, Laholm

JAG VERK-
LIGEN !

J A A E T T
ÄR EJ BÖRJAN

Grattis!
HÖGT KÄNNER
ÖVER TILL
HAVET SURA

B O L Ä G L I G O
ÖGON- MITT I ALL- ÄR DET
Foto: Johan L Jungs tröm/sveriges r adio, t t

ÄR
© ORDSMEDJAN

BRYN MATEN ALDRIG

RÖTT
JUVELER- JOBBIGT
ÅT TÅG ARNAMN ATT SLÅ

V Å T T M Å T T M
ÄR
STUND-
OM
GLAS

INSTÄLL-
D R språkfrågan, sidan 88
Språket är finska. Det är tillsammans med svenska
TACK SAM

F Ä G R I N G S V A L A N
DET VIKTA
PAPPERET

nationalspråk i Finland. I Sverige har det sta-

ÄTER MKT
FETT

N E O F I L I A M E N
KORORD
BLIVIT

tus som ett av fem nationella minoritetsspråk.

ÄR STOR FÖREMÅL
UTSATT
I SÅNG FÖR
FÖR
SKVALLER

S S F A N O R K R Finska tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen med

ÄR IN- HAR NOG
KAN GÅ MED
NYHETS- RINGAT VIDGAT
TILL NÅGOT
DYRKAN I LOGON SINA
VALLONER PÅ TOPP
TOTAL VYER

estniska, karelska och liviska som några av de när-

T O S A N U M M E R Ö
UTGÅVA ÄR OFTA
DING NÄR-
DAM YTTERST MAST

maste släktingarna. Andra finsk-ugriska språk är

FÖRST KROPPEN

M E D N U D I S T E A N
VILL
SLIPPA ARTIKEL-
BÄRA
TRUPPTON
STRECK
ungerska, samiska och udmurtiska. Finskan blev
R E K Y L T U S V T
HOS TAL I HADE MONOPOL

i Finland likställd med svenskan 1902. Sedan 1919

KAN ALFABETET TILL 80-TALET
SKADA DOM- HAR RASANDE
SKYTT DERADE FATTAT ?

L A T R E S T A V I har bägge språken status som nationalspråk.

ÄR DET
NERVÖSA ÄR ORD
STJÄRN- TECKNET
BENRÖR- SOM
TÄTT ÄR EN
ELSER VOKABLER
SEGERTYP KRUMELUR

S K A K R Ö R A G A G E
KULOR
TA PÅ TILL

ordförrådet, sidan 88 1 E, 2 C, 3 A, 4 D, 5 B,
BAND

O D I K A T D I G N A T
HAR
UTAN
GRENAR

6 D, 7 A, 8 C, 9 C, 10 E, 11 B, 12 A, 13 D
AVLED-
AV
NING
FRUKT

Språktidningen 91
Telegram: @svenskagram
 Ansök senast den 24 augusti!

Europeisk språkutmärkelse
Nyskapande språkprojekt belönas!

För att språkundervisningen ska utvecklas har EU-kommissionen

inrättat kvalitetsutmärkelsen i språk, The European Language Label.
Ansök senast den 24 augusti 2015.

Utmärkelsen är för projekt som Vinn upp till 25 000 kronor

• prövar nya idéer i undervisningen
• gör språkinlärningen lustfylld
• ökar förståelsen för andra länder
• delar med sig av metoder och
erfarenheter
Ansökan
Lärare i alla språk och modersmål inom alla
skolformer kan ansöka om utmärkelsen.
Det går också att nominera en kollega.
Läs mer och ansök på
www.skolverket.se/label
Förutom äran och ett diplom, belönar vi
ett eller flera språkprojekt med upp till
25 000 kronor per projekt. Priset går till
skolan och är till för att projektet ska kunna
utvecklas vidare. De belönade projekten ska
kunna användas som lärande exempel i hela
Europa.
Frågor besvaras av
Eva Engdell, Skolverket
eva.engdell@skolverket.se
08-527 335 91

Europeiska utmärkelsen för språk

Telegram: @svenskagram