Gymnasiearbete 2022

Naturvetenskap/Teknik

Ungdomar kan drabbas av stress också

En studie av skolelevers upplevelse av stress i dagens samhälle.

Elev: Rawan Hiader

Handledare: Andreas Josefsson
Skola: Hermods
Abstract :
Many students in the Swedish schools are suffering from stress today, proving studies that
the students are feeling bad and have less faith in their future.
The goal from this research is to understand the definition of this stress and semtem and the
reasons behind this stress to the people and especially for the student in the home and at
school.
I want to go deeper in my research in which students can avoid this stress or at least stop their
suffering.I analyse the information that I have been gathering from an anonymous survey in
this study from the secondary school I surveyed.
The results prove that the majority of the students are suffering from school stress, at the
same time it shows that the student doesn't know why and what is the reasons behind this
stress, and also they don’t know how to handle this stress.
Also I discovered in this study that the family relationship helps to decrease their stress, also
the sport training can play a huge part in decreasing student stress.
On the other hand, family expectation can play a huge part in student stress. For example, if
the family asks from their child a huge expectation that may put a huge stress on the child's
shoulder. In the theory section I focused on how the stress affects the mind and the body, plus
how the stress can be acquired and why it should be acquired.
I discovered that there are many strategies to acquire stress and that can be changed from one
to another, one of the most important strategies is coping strategy.
I believe that the most important factor to help the student to eliminate their stress is to
understand the main reason for stress in their life.is it school exams, home work or family
issues and who this stress can affect their mental and body health.
Sammanfattning:
Många elever i svenska skolor drabbas idag av stress. Tidigare studier har visat att eleverna
mår dåligt och känner sig mindre uppmuntrad när det handlar om plugg och framtiden.
Studiens syfte var att undersöka vad stress är samt vilka symtom den har och vilka faktorer
orsaker stress allmänt hos alla människor och specifikt hos gymnasieelever i deras vardagsliv
hemma och i skolmiljö, jag ville även fördjupa mig i hur eleverna kan undvika stress
symptom eller hantera den. På den utvalda gymnasiet skolan fick eleverna svara på
enkätundersökning anonymt. Enkäten används för att samla in information, som analyserade
sedan. Resultaten visade att majoriteten av deltagarna upplever höga grader av stress i
förkoppling till skola, dessutom att inte många elever har tillräckligt kunskap om vilka
stressfaktorer eller hur stress symptom kan minskas. Samtidigt visade resultaten att stressnivå
kan påverkas av nära relationer med föräldrar och hur mycket förväntningar dem har på sina
barn, lika viktigt var det fritidsaktiviteter som är en viktigt del för stressminskning .
Teoridelen belyser hur stress kan påverka kroppen och hjärnan, även hur stress kan hanteras
och varför det är viktigt att hantera stress och hur, dessutom vad är copingstrategier och vad
är det för nåt. De strategier som används för att hjälpa elever som drabbas av stress är för stor
del att förstå vad som orsakar stress i deras liv exempelvis mycket prov, läxor eller problem
hemma med sina föräldrar, och hur detta kan påverka deras psykiska och fysiska hälsa.
 Innehållsförteckning

1. Inledning
1.1 Syfte …………………………………………………………………
1.2 Frågeställning ………………………………………………………..
1.3 Avgränsningar ……………………………………………………….

2. Bakgrund
2.1 Centrala begrepp ………………………………………………………
2.2 vad är stress ……………………………………………………………
2.3 Positiv och negativ stress ……………………………………………..
2.4 Hur hjärnan och kroppen påverkas av stress …………………………
2.5 Vad orsakar stress? Vilka stressorer det finns ? ………………………..
2.6 Vilka faktorer orsakar stress bland gymnasieelever? …………………..
2.7 Vilka är stress varningssignaler? ……………………………………….
2.8 Motverka stress …………………………………………………………
2.8.1 Coping ………………………………………………………………..
2.9 Hur kan gymnasieelever hantera stress? ………………………………..

3. Metod och material

3.1 Urval …………………………………………………………………..

4. Resultat
4.1 Diskussion …………………………………………………………….
4.2 slutsats …………………………………………………………………

5. Källförteckning
5. Källförteckning …………………………………………………………
5.1 Källkritik …….……………………………………………………
1- Inledning:
Alla typer av stress har funnits under människans historia, vilket är omdiskuterad ämne i
dagens samhälle. Antalet människor som känner sig stressade i Sverige ökar hela tiden. 27% i
åldersgrupp (16-29) har mycket stress. 36% av de var kvinnor och 18% män. Medans 13%
drabbas av stressa mellan åldersgrupps ( 45-64). Detta visar att stressnivån mellan de yngre
åldersgrupperna är större än de äldre.
Stress kan vara en av de viktigaste problemen i dagens samhälle. Vi alla hör vår arbetskamrat,
syskon eller skolkompisar som gnäller av stress. Skolstress, jobb stress eller andra typer av
stress. Stressen kan vara farlig ibland om den inte behandlas på rätt sätt. Under tiden blir
livet svårare och hårdare. Kraven på oss själva och på andra människor höjs hela tiden. Vi
längtar efter att bli bäst på allt. Livet bli mer krångligt och hur mycket man än kämpar så får
man inte det man vill ha eftersom det finns nya utmaningar som uppstår hela tiden.
Vuxna tror att det bara de som får stress, men det stämmer inte, ungdomar drabbas av stress
också särskilt gymnasieelever som har mycket att göra. Gymnasieelever verkar behöva mer
stöd än vad de får. Oavsett om stressen kommer från skolan eller utanför skolan. Samhället
ställer höga krav och förväntningar på gymnasieelever. Folkhälsoproblem ökar under tiden
mellan yngre och äldre svenskar. Därför vill jag i detta gymnasiearbete fokusera mer på
gymnasieelever och varför de drabbas av stress? Jag vill upplysa hur de kan hantera stress.
Dessutom vad som orsakar stress och vilka för- och nackdelar stress kan ha.
Under mitt arbete vill jag få större förståelse om gymnasieelevernas ökad stress och hur de
kan hantera det.
1.1 Syfte :
Dagens Samhälle ställer höga krav på skolelever, dessutom de utsätts för flera olika intryck
av sociala medier,i skolan eller hemma med sina föräldrar. Tillexempel om de ser på
instagram att deras vänner är ute och reser varje sommar medans de själva sitter hemma.
Dessa intryck kan påverka ungdomarna dåligt och skapa stress vilket påverkar deras psykiska
och fysiska hälsa. Därför vill jag med mitt arbete förstå vad stress är och hur vi definierar
den, och vilka effekter den har på kroppen. Jag vill lägga mer fokus på stress hos
gymnasieelever och undersöka varför dom får stress. Dessutom vill jag fördjupa mig på hur
vi kan minska stress och behandla den.

1.2 Frågeställning:
Vad är stress? Och hur påverkas hjärnan och kroppen av stress ?
Vilka faktorer orsakar stress bland gymnasieelever?
Hur kan skolan minska stress?

1.3 Avgränsningar:
Eftersom det finns flera olika stressfaktorer ville jag avgränsa mig i koppling till hem och
skolmiljön vilket jag anser är de viktigaste faktorerna i skolelevers liv. Mitt arbete ska baseras
på enkätundersökning till 10 gymnasieelever av olika gymnasieprogram och olika åldrar
mellan 16-19 år. För att kunna begränsa arbetets omfattning valde jag att lägga fokus på
negativ stress och belysa den samt jag ska fördjupa mig gällande orsakerna genom olika
områden såsom fritid, skola osv.

2. Bakgrund:
Alla upplever stress nån gång under sin dag, därför är livet fullt med stressmoment. Stress
kan vara nödvändigt ibland för att vi ska kunna klara oss och kämpa mer, den kan ladda
kroppen med mer kraft och modighet. Däremot för mycket stress kan vara hälsofarligt och
skaffa många problem och sjukdomar. Stressen skiljer sig inte mellan unga eller vuxna
människor utan alla kan bli stressade, men orsaken kan varieras beroende på åldern,
erfarenheter, livskvalitet och hur vi uppfattar stress samt hanterar den.
När man har mycket att göra som många läxor eller när man ska utföra saker som behöver
mycket energi känner man stress vid exempelvis en presentation eller examen eller när man
ska träffa nya människor, det betyder att kraven på sig själv bli större och vi får mer ansvar.
Därför behöver kroppen förbereda sig och hämta krafter vilket är normalt för kroppen för
att kunna jobba på bästa sätt. Men stress kan vara skadligt om den fortsätter i långa perioder
utan att man vilar och återhämtar sig själv.
Stress kan påverka fokus och koncentrationsförmåga samt funktion förmåga på ett dåligt sätt
både psykiskt och fysiskt. Hjärnbalken som har ansvar för fokus och minnen utvecklar senare
än andra delar i hjärnan det kan dröja tills man är i 20 årsåldern. Samtidigt ungdomar som
kommer in i puberteten kan bli lätt stressade och har ej kunskap om hur de ska förebygga
eller minska stressorer. Det därför de kan drabbas mer av långvarig stress eftersom de är
känslostyrda jämfört med vuxna som har mer erfarenhet om vilka faktorer kan minska stress
och sin inverkan på kroppen, samtidigt det är svårare för de att förstå varningssignaler som
stress uppger.
Skolverket brukar göra vart tredje år en undersökning där elever svarar på några frågor för att
se hur elever och lärarna mår. År 2019 visade enkätundersökning Attityder till skolan att
stress mellan äldre elever har ökat jämfört med året 2015, dessutom fler känner sig stressade
hela tiden (Skolverket, 2022).

Under bakgrund jag ska presentera vad är stress och hur påverkas hjärnan av stress samt
vilka olika typer stress har? Dessutom detta ska jag fördjupa mig på vilka stressorer
skolelever har, och hur de kan minska stressen.

2.1 Centrala begrepp:

Stressorer: Med stressorer means visa saker eller känslor som orsaker stress hos oss
människor och det kan variera mellan individer och de är individuellt och de kan beror på
tidigare erfarenhet eller inlärning.

Stressreaktion: Under stress ställer hjärnan eller kroppen in sig för alarmreaktion vilken kan
leda till mer vakenhet och koncentration

Långvarigstress: det betyder stressituationer som dröjer under långt tid, när larmsystemet i
kroppen som varnar oss för att ta stressreaktion får inte stängs och slappna av för att kunna
återhämta sig, vilket i sin tur kan skapa ohälsosam belastning.
Akutstress: extrem fysisk eller psykisk händelse som kan skapa stressreaktion, som kan
hända helt plötsligt och kan skrämma oss och aktivera försvarssystemet i kroppen.

2.2 Vad är stress ( Definition på stress) ?

Stress på engelska betyder spänning, ordet stress används för att beskriva
anpassningsmekanismer i kroppen när vi får mycket press. Stress är en naturligt reaktion där
kroppen reagerar med omgivningen, den handlar om krav och resurser, och kan visa sig i
olika typer i kroppen som fysiskt, mentalt eller känslomässigt. Den kan vara externt eller
internt. Kroppen kan ge flera signaler under stresssituationen, dessa signaler varnar kroppen
att det är något farligt som händer här. Exempelvis hjärtat slår snabbare, man andas fortare
och kroppen börja svettas eller så spänner kroppen sig vid axlarna samt magen drar ihop sig.
Hur kroppen kan reagera med stress och vilka signaler den ger är nästan samma hos alla
människor, men å olika nivåer.

2.3 Positiv och negativ stress:

Inte all stress är skadliga, utan vi behöver stress ibland för att kunna klara svåra uppgifter och
höga krav, så länge stressmomenten inte är långvarig hjälper den oss att prestera bättre..
Stress kan delas in till både negativ stress och positiv stress det beror på miljön och hur
kroppen reagerar med det. Till skillnaden från negativ stress, var positiv Stress jätteviktig i
de förflutna tiden för att man ska kunna överleva eftersom kroppen startar “ kamp eller flyg”
svar. Den amerikanska fysiolog Dr Walter Cannon var det första som förklarade vad är “
KAMP ELLER FLY “ responesen. Enligt Cannon kroppen uppvarvad, dvs den vill anpassa
sig till det som sker under nuläget genom att antingen kroppen laddas med mer energi för att
kunna försvara sig exempelvis från djur som de var för längesedan eller så springer
människan och flyr från faran. Men det är sällan att den händer på så sätt nu eftersom vi
behöver inte kämpa rent fysiskt för att överleva, samtidigt den kan höja vår prestationsnivå
och utveckla oss och få oss att bli mer kreativa och konstruktiva. Exempel på positiv stress är
när man känner ett hot eller fara svarar kroppen med att springa fortare eller fatta snabba
beslut. Dessutom att stress kan beror på flera olika orsaker, dessa orsaker heter stressorer som
om man ställer höga krav på sig själv eller andra människor ställer på dig höga krav. Eller när
man är osäker på någonting, eller om det finns ont om tiden och man har flera saker att göra,
eller vid påmminedlse av något obehagligt. Denna stress kan förbättra vår förmåga att utföra
saker och ta snabb beslut men om denna stress bli permanent eller långvarigt blir den negativ
stress som kan i sin tur leda till fler psykiska och fysiska problem och sjukdomar som
depression om vi inte återhämtar oss på rätt sätt och vilar.
Stress kan visa sig både känslomässigt genom att vi känner ångest och nedstämdhet, eller
genom att vår självbild bli sämre, eller genom kroppsliga reaktioner som snabb andning,
musklerna spänns, man svetta, hjärtat slår fortare eller ont i magen.

2.4 Hur hjärnan och kroppen påverkas av stress ?

I människans hjärna finns det fler än 100 miljarder nervceller som är kopplade tillsammans.
Deras uppgift är att ta emot och skicka signaler i kroppen. Studierna visade att under stress
ändras vissa delar av hjärnan, samt förbindelserna mellan nervcellerna bli starkare i vissa
område och svagare i andra. En långvarig stress kan skada hjärnan. Hjärnbark som finns i
pannloben kan bli tunnare. Pannloben är viktigt för koncentration och lagrar information i
kort tid och organisera tankar och planering.

Vi kan dela kroppens reaktion mot stress i tre delar. Den första kallas för alarmfasen där
kroppen anpassar sig till den stress hen utsatt för och kan klara stressorers påverkan. Den
andra är motståndsfasen som innebär att kroppen börjar reagera mer med stressorer under
lång tid och använda kroppens energi för att bibehålla stressreaktion. Den tredje är
utmattningsfasen och i denna fas kroppen kan inte bibehålla stressreaktionen längre eftersom
energin tog slut, och börja stressymptom dyka upp i form av sjukdomar. Under stress börjar
kroppen (binjurarna) producera mer stresshormoner som noradrenalin, adrenalin och kortisol
som skickat ut i blodet, fett och socker frigörs ut till blodet för att ladda alla celler med
energi. Blodflödet digereras för att kroppen och muskler och hjärnan ska få mer blod, dvs
blodcirkulation till musklerna och andning ökar. Kortisolets uppgift i stor del är att hjälpa
kroppen med akuta stressituationer som leder till att kroppen kan utföra saker snabbare och
hantera vissa situationer, men däremot höga mängder av stresshormoner kan vara skadliga.
2.5 Vad orsakar stress? Vilka stressorer det finns ?
Det finns olika stressorer, dessa stressorer kan variera på olika åldrar, vart man bor i världen,
om man jobbar eller studerar, men det som är gemensamt mellan alla att alla bli stressade
under vissa situationer. Vissa människor visar inget stressreaktioner när de borde bli stressade
och andra kan bli lätt stressade jämfört med andra av samma kön eller ålder och detta beror
på individuella erfarenheter och upplevelser. När man blir stressad betyder det att man känner
fara, osäkerhet eller känslan av brist och dålig självförtroende.
Innan vi fördjupar oss och lyfter fram vilka stressorer det finns, är det viktigt att förstå att
stressorer kan skilja sig mella olika individer, på samma sätt kan barn och ungdomar drabbas
av stress, dessutom att det kan finnas olika typer av stressorer:

Fysikalisk tsressore: med fysikaliska stresore menas dessa faktorer som finns omkring oss
som ljus, ljud. Den vanligaste stressorer är oönskade ljud. Till Exempel det finns flera
människor som kan inte sova eller koncentrera sig när det finns ljud som stör, och denna
stressor kan variera mellan människor, dvs visa kan strunta i visa obehagliga ljus eller ljud
och andra kan störs mycket av detta och få stress.

Psykologiska stressoprer: psykologiska stressorer delas till emotionella stressor som handlar
mest om relationer med vår omgivingeen, och hur vi kan relatera och integrera till vår
omvärld, och den kognitiva stressorer handler om vår uppfattning till omgivningen och hur vi
förhåller oss till det, till exempel om en elev tänker hela tiden att hen kan inte förstå fysik
eftersom han fick f nån gång under sitt liv.

Social stressors: När det handlar om sociala stressorer kan vi hitta fler olika orsaker i olika
sammanhang, i början med att omgivning ställer höga krav på oss till och med förändringar i
miljö. Det kan handla om att inte ha tillräcklig vänner, eller att man känner sig isolerad eller
påtryckning av släktingar och föräldrar med att få höga betyg eller problem hemma mellan
föräldrarna eller skilsmässa. Därtill finns flera sociala stressorer i skolan som trakasserier och
mobbning eller misshandel mellan gymnasieelever.
2.6 Vilka faktorer orsakar stress bland gymnasieelever?
Det är viktigt att vara medveten om att det är samma som stressar oss alla även barn eller
ungdomar inte bara vuxna. Dagens samhället har förändrats än förut. Idag har vi sociala
medier och allt ska gå för fort, alla vill resa och tjäna mer pengar och vara snygga. Vår
drömmar blir större och det kräver mer av oss, samtidigt vårt samhälle och omgivningen
ställer större krav på oss. De unga har mycket att tänka på, i början med förändringar som
händer i kroppen psykisk och fysisk under puberteten som att flickors kropp bli större och
pojkars röst börjar bli mer manligt, samtidigt deras identitet börjar skapas, att hitta sig själv
kan vara komplicerat för många ungdomar, de vill tycka och bestämma själv, vidare till
fritidsintresse och att känna sig älskad och accepterad av andra i skolan och med familjen
genom att vara mer snygg och populär samt att få bra betyg i skolan och ha vinner och
kompisar. Allt detta tar mycket tid att tänka på och hinna med, allt detta lägger stor press och
krav på ungdomar vilket kan ge upphov till ångest och stress. Därtill föräldrars krav av sina
barn har förändrats, de kräver högre betyg av sina barn eftersom vi lever inte i lantbruk
samhälle som det va förut. Att plugga vidare till universitet och få bra betyg kan garantera
bättre framtid vilket alla föräldrar önskar till sina barn. Ungdomar har sämre förmåga att
skilja mellan verklig och fantasi stress. Ungdomar kan drabbas av separationer som
föräldrars skilsmässa eller även om en lärare eller skola kamerate ändrar skolan. Dessutom
att en av de vanligaste stressfaktorer i skolan är relationer mellan elever, stressen är större hos
elever som bli mest mobbade eller utsatt för diskriminering eller har inga vänner. Därtill
kommer stress av betyg och inför prov eller att få lärarna bli besvikna av dem. samtidigt dem
bryr sig mycket om utseende, hur andra tycker om de, om de passar in i grupper eller inte.
Föräldrarnas krav bli ju större desto ungdomar bli äldre, detta också kan vara en viktig
stressfaktor som skapar en kamp inre i kroppen mellan vad ett bara kan och var sin föräldrar
kräver av hen. Samtidigt vad de önskar av sig själv och hur det kan påverkas deras självbild.
Studierna visat att stress hos gymnasieelever bli större nuförtiden eftersom skolan kräver mer
än förut, den bli mer komplicerat, oklar och svårt att förstå hur man ska få den bästa betyg
eller att höja sina betyg, dessutom att antagningspoäng bli höger. Samtidigt presentationer i
skolan kan skapa stress särskilt hos tjejer och de kan utsatts för mobbning pga detta.
Tidsbrist kan påverka hur elever mår och försämra deras mående, att få för mycket läxor och
prov samtidigt kan vara svårt och omöjligt ibland. Elever kan vara på något ämne men
jättedåliga på andra och det visar hur de kan inte hinna med allt, dessutom att den kan
påverka deras fritid vilket betyder att de hinner inte att återhämta sig som de borde göra för
att minska stress och kunna undvika långvarig stress nackdelar. Detta i sin tur leder till
försämring i fokus och koncentrationsförmåga,kan eleven lyckas inte att ta in nya
informationer i sin skoldag. Samtidigt är lång skoldag en stressfaktor eftersom den kan stå av
nio lektioner av olika skolämne, under tiden elever bli tröttna särskilt i de sista lektionen.
Eleven för inte tillräckligt tid mellan varje lektion för att hinna reflektera och tänka.

2.7 Vilka är stress varningssignaler ?

Det finns jättemånga stressignaler som kan påverka människan psykisk och fysisk, detta kan
variera mellan olika personer på olika sätt och olika grad.

De vanligaste stressignaler är :
- Sömnstörningar: När man har det svårt att sova, eller vaknar mitt i natten. När man
vaknar trött och vill sova mer.
- Koncentration: När man har det svårt att koncentrera sig, och lätt glömmer bort saker.
- Imuunfösravaret: När immunförsvaret bli svag och man får massa infektioner och kan
bli sjuk lätt
- Värk i kroppen: i muskler, axlar eller nacken.
- Trötthet: när man känner sig alltid trött och aldrig utvilad.

Viktigaste symptom som kan förekomma under stress:

- Oroligheter
- Stresskäsnlighet
- Musklspänning
- Mardrömmar
- Försämrad minne eller koncentration
- Ont i magen

2.8 Motverka stress:

Genom olika åtgärder kan vi minska stress eller ta bort negativ stress, detta kan hända genom
bra balans mellan jobb eller plugg och återhämtning. Det är super viktigt med bra och positiv
energi, denna energi kan vi få genom träning, eller när man umgås med positiva personer, lika
viktigt är de när man känner sig älskad och betydelsefull för andra och inte fastna i
ensamheten. Dessa faktorer gäller både för vuxna och unga människor.
2.8.1 Coping:
Coping är en psykologisk term som beskriver vår förmåga att hantera eller bekämpa stress.
Copingstrategier är delade i två delar, den första är konfronterande strategi och den handlar
om problemlösning genom att man försöker analysera och hitta var orsaker problemet och
hitta en bra lösning till detta problem, det handlar om både förändringar, mijlöfaktorer och
beteendemönsetr. Den andra strategin kallas undvikande strategier och den handlar mest om
att hitta vilka känslor detta problemet orsaker och försöka förnekande eller undvika dessa
känslor för att minimera den upplevda stressen.

2.9 Hur kan gymnasieelever hantera stress?

Att hantera stress och minska den är viktigt för vår hälsa, minne och immunförsvar. Studierna
har visat att vi kan motverka stress genom flera olika faktorer. En av de är att ha kunskap om
stressymptom som spänning i kroppen och obalanserade andning. När vi förstår hur kroppen
reagerar med stress kan vi vara tillräckligt medvetna för att börja jobba åt att minska stressen.
Därtill måste vi reflektera över vilka som kan få oss att bli stressade.

Som sagt stressfaktorer kan vara olika hos olika kön och åldrar. En av dessa stressfaktorer hos
eleverna är att de får mycket läxor och prov, detta kan eleverna hantera genom att hitta den
bästa studieteknik som passar dig. Det kan vara genom att plugga skolämne under vardagen
och plugga inför provet under helgen. Därefter måste eleverna undvika att använda mobilen
under lektioner eftersom det tar några minuter tills man bli koncentrerad igen när man kollar
på sin mobil eller svarar på några meddelande. Fysisk träning är super viktigt för kroppen
särskilt som har stress eftersom den kan förbättra koncentration förmåga, dämpa ångest och
stärka minnet, vilket är jätte viktigt för eleverna. När man tränar bli man stressad vilket gör
att kroppen tillverkar stresshormoner som Adrenalin tills man avslutar träningen då slappnar
av stress systemet och i sin tur minskar stress i kroppen. Dvs träningen ta emot
stresshormoner av kroppen. Samtidigt under träning påverkas hjärnan av positiva tankar och
förser mer syre och blodet i kroppen vilket kan minska nervositet och dämpa ångest.

Dessutom sömn är en viktig faktor för att motverka stress, eftersom under sömn återhämtar
kroppen sig, kroppen varvar ner och andetagen bli färre så kroppen får slappna av. Tonåriga
behöver minst sju timmar sömn varje dag för att kunna återhämta sig och må bra. Därtill det
är viktigt att fokuser på sömnkvalitet inte bara antal sömntimmar eftersom dåligt sömn kan
leda dagen efter till trötthet och mindre fokusering.
3. Metod och material :
För att besvara mina frågeställningar valde jag att använda mig av flera olika källor för att få
mer förståelse, samtidigt för att jämföra alla källor med varandra och se om det stämmer med
varandra. Metoden till denna undersökning ska vara en kvalitativ metod eftersom den
kommer att baserade på människors svar, upplevelser och känslor. enkäter, intervju och
gamla litteraturstudier om ämnet. Jag vill helst använda flera metoder än bara en för att få
bästa, realistiska resultat. Jag skulle enkätundersökning till 10 gymnasieelever mellan 16 och
19 år från både kön.

3.1 Urval:
I undersökning deltog några elever från olika klasser från Angered Gymnasiet i Göteborg
kommun. Jag har kommit i kontakt med elever med hjälp av min syster som går i samma
gymnasiet. Eleverna uppfyllde mitt krav som är att de ska vara gymnasieelever mellan 16-19
år av både kön och läser olika gymnasieprogram. Jag valde inte någon speciell årskurs då de
ej spelar någon stor roll för mitt arbete.

3.2 Metod Diskussion:

Det har gjorts många tidigare forskningar och studier som handlar om stress mellan
gymnasieelever, de flesta studier som jag tagit del av har inriktat sin studie på skillnaden
mellan flickor och pojkar, andra studier är skillnaden på stressnivån mellan invandrare och
svenska elever i gymnasieskolor, andra fokuserade på social medias roll i elevernas liv och
hur den påverka deras stress grad och hantering av stress.
Jag använde mig av kvantitativa metoden för att kunna ange en procentantal mellan
deltagarna och detta genomförde jag genom enkätundersökning som var bästa metoden för
min studie på grund av att undersökning var anonym samt att det fanns ingen begränsad tid
då eleverna fick den tiden de behöver till att svara på frågor jämfört med intervju exempelvis
där man inte har samma utrymme och tid till att tänka ut svaren osv. Det var jättespännande
att veta information om flera olika ungdomars mående som jag inte känner till. Även att
kunna förstå varför dem mår som de gör. Det var lite svårt och tog tid för att kunna se
resultaten och koppla mellan dåliga familj relationer eller mindre fysiska aktiviteter och stress
symptom hos eleverna när de själva inte har en aning om vad stress symptom är eller om
dem lider av stress eller ej .
3.3 Studiens trovärdighet:
I denna studie har fler artiklar och tidiga förfksing lästs och avgränsats. För att kunna
förstärka min studie under arbetets gång har jag jämfört mitt resultat med teorier jag har läst
och analyserade hur skolstress kan kopplas ihop med sömnsvårigheter eller dålig
koncentration. Jag gar använde mig av flera analytiska studier som genomfördes av
myndigheter för att kunna behålla min information korrekt och trovärdigt som skolverket.se.

4. Slutsats:
Under slutstasdelen ska vi tillsammans se resultatet av min enkätundersökning och
analysera hur det ser ut och hur den kan påverka gymnasieelever och deras psykiska hälsa?

Frågeställning 1: Upplever du stress i din skoldag ?

Resultaten visar att nästan 7 av 10 elever drabbas av stress i en skoledag. Däremot 3 av 10

tycker att de ej har stress eller har stress fast mindre än andra. Denna hög nivån av stressade
elever kan beror till exempel på många prov som ligger nära varandra eller mycket läxor.
Eller pga stora konkurrens om betyg mellan eleverna.
Frågeställning 2 : Upplever du stress hemma ?

Av figuren ovanför kan vi se att 5 av 10 elever upplever stress hemma, däremot hälften tycker
att de ej upplever stress hemma. Detta kan beror på bra relationer med deras föräldrar eller
syskon, samr att de inte ställs inför höga krav och förväntningar av sina föräldrar.

Frågeställning 3: Känner du till stress signaler?

Figuren visar att 60% av deltagarna känner inte till vilka stress signaler de finns, vilket i sin
tur leder till att de känner inte riktigt om du har stress eller inte i skolan eller hemma med
familjen.
Frågeställning 4: Håller du på fysiska aktiviteter ?

Resultaten visar att majoriteten av deltagarna (8 av 10 elever) håller på med fysiska

aktiviteter såsom att spela fotboll, dansa eller gymma.

Frågeställning 5 :Finns det någon form av konkurrens mellan elever i din klass om betyg?

Figuren visar att 7 av 10 elever tycker att det finns stor konkurrens mellan eleverna i samband
om betyg. Detta i sin tur kan orsaka stress mellan elever.
Frågeställning 6 : Känner du dig utvilad efter lovdagar?

Resultaten visar att majoriteten av eleverna känner sig utvilade efter lovdagar, däremot 3 av
10 känner tvärtom, detta kan vara pga obehaglig stämning hemma eller dåliga relationer med
sina föräldrar.

Frågeställning 7 : Har du ofta ont i muskler eller i magen?

50% av deltagarna drabbas av spänning i musklerna eller ont i magen, fast som vi har sett i
resultaten till fråga 3 är att bara 40% känner till stressignaler medans resten inte har kunskap
om varför de får ont i muskler.
Frågeställning 8: Upplever du koncentrationssvårigheter ?

6 av 10 av eleverna har koncentrationssvårigheter. Koncentrat Tops Vrp Righeter är en stor

signal för stress.

Frågeställning 9: Spenderar du tillräckligt tid med dina föräldrar?

Majoriteten av eleverna säger att dem inte spenderar tillräckligt tid med sina föräldrar. Detta
kan vara pga att de har mycket plugg, eller att deras föräldrar är upptagna hela tiden men
även pga av att både barn och föräldrar inte känner till hur viktigt de är att ha nära relationer
samt spendera tid med släktingar.
4.1 Dikuisson:
Syftet med denna gymnasiearbete var att ta reda på stress mening och definition och vilka
stressorer de finns särskilt i gymnasieelevers liv i skolan och hemma eftersom det anses
centralt i ungas liv. Dessutom att fördjupa mig på hur de kan minska stress. Därtill att belysa
om stress typer och symptom. Frågeställningar i arbetet är Vad är stress? Och hur påverkas
hjärnan och kroppen av stress ? Vilka faktorer orsakar stress bland gymnasieelever? Hur kan
skolan minska stress?. Undersökning gjordes med hjälp av enkätundersökning av 10
gymnasieelever mellan 16-19 år för att kunna få överblick över hur ungdomar känner stress
och hur medvetna de är om stressignaler. Enkäten skrevs ut och delades till 10 elever.

I bakgrunden fokuserade jag på stress effekten på kroppen och hjärnan. Dessutom hur vi kan
hantera stress och vad orsakar stress hos gymnasieelever i förhållande till hemmiljö och hur
det ser ut att vara ungdom i dagens samhälle med höga krav både av föräldrar och skolan.

Arbetet kan bidra till stor förståelse om elevernas liv och hur stress kan skada deras psykiska
och fysiska hälsa. Vidare hur fysisk aktivitet och tillräckligt sömn samt tidsplanering kan
hjälpa de och minimeras negativ stress i deras liv.

Av andra tidigare undersökningsresultat förväntade jag mig att ungdomar skulle lida av
stress men i verkligheten och efter jag har sett mitt arbete med dessa resultat blev jag chockad
att då ungdomar lider av mycket mer stress än vad jag trodde, särskilt när det handlar om
betyg och konkurrens mellan eleverna. Undersökning visade att ungdomar har inte tillräckligt
kunskap om stressignaler och symptom vilket var överraskande med tanke på skol och
läroböcker de får med information och kunskap. Men som resultat i undersökning kan
konkurrens i skolan vara bra ibland för att uppmuntra eleverna att kämpa och plugga hårdare.
Därtill visade resultaten att de som har bra nära relationer med sina föräldrar drabbas mindre
av stressreaktion i kroppen som ont i magen eller spänn i axlarna.

Undersökning visade att stressen relaterade mest till skolan därför över hälften av eleverna
känner sig stressade och upplever oro över skoluppgifter och prov vilket stämmer överens
med mina förväntningar. Sist men inte minst visade resultaten att elever som har fysiska
aktivitet har mindre stress jämfört med andra som har mindre fysisk aktivitet, vilket stämmer
med min teori och kunskap om idrotts påverkan på kroppen och hjärnan. Däremot elever som
har dåliga relationer med sina föräldrar drabbas mer av stress än andra som spenderar
tillräckligt tid med sina föräldrar.
5. Källförteckning:
Engström L. (2018) “Stress”
https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/stress/

Wänseth, M. (2021) “Vad är stress?”

https://www.umo.se/att-ma-daligt/stress/vad-ar-stress/#:~:text=Stress%20%C3%A4r%20en
%20naturlig%20reaktion,f%C3%A5r%20 extra%20energy%20en%20stund.

Lundborg, E. (2022) “Stress”

https://doktor.se/fakta-rad/stress/

Folkhälsomyndigheten. (2022) “Stress”

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkh
alsans-utveckling/resultat/halsa/stress/#:~:text=K%C3%B6n,och%2012%20procent%20blan
d%20m%C3%A4n.

Skolverket. (2019) “​​Attitydundersökningar på utbildningsområdet”

Attitydundersökningar på utbildningsområdet - Skolverket.

Skolverket.se (2021) “Tvånget att prestera påverkar ungas hälsa”

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/tv
anget-att-prestera-paverkar-ungas-halsa

Allodi, M (2010) “Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt”

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/pojkars
-och-flickors-psykiska-halsa-i-skolan-en_GYB379/html

Fransson, M. (2021) “Förstå stress responser och återhämtning från stress”

https://welledge.nu/forsta-stressresponsen-och-aterhamtning-fran-stress/

Kry. (2022)“Fysiskt aktivitet hjälper mot stress”

https://www.kry.se/din-halsa/fysisk-aktivitet-hjalper/

Brydolf, J (2018) “Sömnen är viktigt för din hälsa”

https://www.1177.se/liv--halsa/stresshantering-och-somn/somnen-ar-viktig-for-din-halsa/
 5.1 Källkritik:

- UMO.se är en webbplats sida som har syfte att hjälpa alla ungdomar mellan 16-25 år.
Sidan innehåller olika artiklar och kunskap om hälsan, sex och koppen. Sveriges alla
regionen samarbetar med UMO vilket gör det mer trovärdigt att ta info från. Artikeln
skrivs av redaktörn Mimmi Wänseth och granskade av skolpsykologen Ronja
Runnström.

- 1177.se är sveriges samlingplats för information om häslan för sveriges regioner .

Syftet med webbsidan att erbjuda vård och e-tjänster. därför tycker jag att källan är
trovärdigt. Artikeln publicerades 2018-01-25 vilket betyder att informanten är inte
gamla. Syftet är att sprida information om hälsan utan att framföra någons åsikt.

- Doktor.se är en digitalt webbsida som är publikt aktiebolag ,den har flera resurser och
information om hälsan. Artikeln uppdaterades senast 2022-04-28 vilket betyder att de
håller med uppdatera deras information detta gör det vettigt och trovärdigt. Dessutom
att de översätter deras artiklar till flera olika språk.

- Folkhälsomyndighet.se är en nationell kunskaps myndighet sida som har syfte att

förbättra folkhälsan. Myndigheten har mer än 600 anställda. Den bildades året 2014.
Artikeln uppdaterades senast under march 2022 vilket gör den mer trovärdigt och
informationer hålles uppdaterades. Informationen som står stämmer överens jämfört
med andra källor.

- Skolverket.se är en förvaltningsmyncighet som har ansvar för förskola, skola och

vuxenutbildning. Webbplatsen används i hela Sverige och i Sveriges Skolor. Den
innehåller information om bedömning, studiekrav och statistik och analys om svenska
skolor. Statistiken uppdaterades senast 2019 vilket är inte långt bort. Sidan ansåg
trovärdig därför det finns inga egna åriskter eller budskap.

- Riksdagen.se är en webbplats som innehåller information om riksdagen och hur den

funkar och vem som sitter i riksdagen. Dessutom man kan hitta regler och nya lagar i
olika sammanhang. Källan är trovärdigt eftersom det är riksdagen officiella webbsida
och den hålls uppdaterad hela tiden.
Bilaga

Enkätundersökning

Hej!

Jag läser gymnasiet arbete på komvux. Jag har bestämt mig att skriva om stress hos
gymnasieelever och fördjupa mig angående stress och vilka symptom samt orsaker till stress
de finns hos gymnasieelever och hur de kan minska den. För att kunna genomföra mitt arbete
behöver jag information från dig. Ditt deltagande i detta arbete är viktigt för mig.
Du behöver inte skriva ditt namn på enkäten, den kommer att vara helt anonymt!

Med vänlig hälsning

Rawan Hiader
1.Frågeställning: Upplever du stress i din skoldag ?

Ja ▢ Nej ▢

2.Upplever du stress hemma ?

Ja ▢ Nej ▢

3. Känner du till stress signaler?

Ja ▢ Nej ▢

4. Håller du på fysiska aktiviteter ?

Ja ▢ Nej ▢

5. Finns det någon form av konkurrens mellan elever i din klass om betyg?

Ja ▢ Nej ▢

6. Känner du dig utvilad efter lovdagar?

Ja ▢ Nej ▢

7. Har du ofta ont i muskler eller i magen?

Ja ▢ Nej ▢
8. Upplever du koncentrationssvårigheter ?

Ja ▢ Nej ▢

9. Spenderar du tillräckligt tid med dina föräldrar?

Ja ▢ Nej ▢