RDDNINGSTJNSTHANDBOKEN DEL 4

LGESUPPFLJNING

Rddningsverket Handbok Lgesuppfljning har utarbetats av Jan Ahlberg, Rddningsverket, Bjrn Bergh, SAR CON AB har medverkat. Bearbetning och produktion: Utbildningsproduktion AB, Malm Grask form: Melvyn Lundholm Illustrationer: Lars Gylldorff Tryck: Skogs Graska, Malm 1996

I serien rddningstjnsthandbcker ingr fljande delar: Rddningstjnster och samverkande organ (del 1) Bestllningsnummer R 20-078/96 Ledning med stabstjnst (del 2) Bestllningsnummer R 30-069/96 Samband (del 3) Bestllningsnummer R 31-073/96 Lgesuppfljning (del 4) Bestllningsnummer R 31-079/96 vningsupplggning (del 5) Bestllningsnummer U 14-338/96

STER TJN NGS H N DNI OC RGA RD DE O 1 KAN ANDBOKEN DEL VER TH SAMDDNINGSTJNS
R

LED N STAB ING MED STJ NST

RD DNIN GST JN STH AND BOK EN D EL 2

LGESUPPFLJNING
RDDNINGSTJNSTHANDBOKEN DEL 4

RD

SAM
DNIN GST JN

STH

BAN D
AND BOK EN D EL 3

GSVNIN NING GG PPL U

RD D ST NING JN STH AND BOK EN D EL 5

INNEHLLS FRTECKNING
sidan

5 6
6 6 7

INLEDNING VERSIKT
Lgesuppfljning Symboler Lgesangivning

8
8 9 10 12 14 15 16 17 18

LGESUPPFLJNING
Allmnt Lgesuppfljningens delar Dagbok Lgeskarta Situationsskiss Verksamhetstabl Sambandstabl Organisationstabl Lgesuppfljningens omfattning

21
21 21 22 23 24 24 25 26 26 28 29 29 29 31

SYMBOLER
Allmnt Kommunal rddningstjnst - Grnser, enheter och ledningsplatser - Skademarkeringar - Markeringar av omrden - Skyltar - vriga symboler - Uppsamlingsplatser Sjrddningstjnst Flygrddningstjnst Fjllrddningstjnst Miljrddningstjnst till sjss - Oljeskadeinventering Inom frsvarsmakten

I N N EH L L

sidan

32
32 32 33 34 35 36 36 37 38 38 39 40 40 40 41

LGESANGIVNINGSSYSTEM
Rikets nt - Systemfrklaring - Lgesangivning - Lgesangivning p rddningstjnstkarta - Angivning av omrden GEOREF - Systemfrklaring - Lgesangivning Latitud - Longitud - Systembeskrivning - Lgesangivning Bring och avstnd - Systembeskrivning - Lgesangivning till sjss - Lgesangivning p land

42
42 43 44 45 46 47

BILAGOR
Exempel Exempel Exempel Exempel Exempel Exempel p p p p p p Dagbok Lgeskarta Situationsskiss Verksamhetstabl Sambandstabl Organisationstabl

INLEDNING

el 4 av rddningstjnsthandboken innehller riktlinjer fr lgesuppfljning, symboler och lgesangivning. Riktlinjerna fr lgesuppfljning riktas i frsta hand till den kommunala rddningstjnsten men br ven kunna anvndas av statliga rddningstjnster och samverkande organ. Dr en internationell eller svensk standard nns r den styrande. I vrigt tas hnsyn till att vissa symboler och begrepp r vl beprvade och inarbetade.

VERSIKT
LGESUPPFLJNING

rbetet i staber och samverkan mellan rddningstjnster underlttas med gemensamma rutiner fr uppfljning av lget. Rddninsverkets riktlinjer fr lgesuppfljning redovisas.

SYMBOLER

id samverkan mellan olika rddningstjnster behver ofta kartbilder med lgesplott verfras via telefax. Detta understryker behovet av gemensamma symboler. De vanligast frekommande symbolerna och deras betydelse redovisas.

 VER SI KT

LGESANGIVNING

e vanligast frekommande systemen fr lgesangivning och deras anvndningsstt redovisas.

RT- koordinater (Rikets nt)

Anvnds i regel: inom rddningstjnsten p land inom armn av enheter ur marinen och ygvapnet (nr dessa medverkar i eller utvar markoperativ verksamhet i samverkan med armstridskrafter) av luftfartsverket Geograska lgen kan med detta system anges enhetligt, kort, noggrant och kan anvndas i geograska informationssystem. Dessutom kan kartor av olika skalor anvndas oberoende av varandra.

Georef

Internationellt system som i huvudsak anvnds inom ygrddning och frsvarsmakten.

Gradnt (latitud/longitud) Polra koordinater (bring/avstnd)

Internationellt system som anvnds vid sjtrak och luftfart.

Anvnds till sjss och p land nr andra lgesangivningssystem inte kan anvndas.

LGESUPPFLJNING

ALLMNT

id alla rddningsinsatser behvs dokumentering och lgesuppfljning, om n i olika omfattning. Det r en del av stabsarbetet och utgr basen i det underlag som krvs fr att fatta beslut. Lgesuppfljningen ska visa vad som har gjorts vid olika tidpunkter, hur det aktuella lget ser ut och i vissa fall berkningar och prognoser om hur lget kan utvecklas. Arbetet i staber och samverkan mellan rddningstjnster underlttas med gemensamma rutiner fr uppfljning av lget. Den tekniska utvecklingen mjliggr i allt hgre grad verfring av information i form av text och bilder via trd och radio. Detta kar behovet av gemensamma normer fr lgesuppfljning, bde inom rddningstjnsterna och inom alla de olika organisationer som berrs av en rddningsinsats. Fljande riktlinjer fr lgesuppfljning riktas i frsta hand till den kommunala rddningstjnsten, men br ven kunna anvndas av statliga rddningstjnster och samverkande organ. En statlig rddningstjnst kan i vissa fall styras av nationella och internationella regler och rekommendationer nr det gller lgesuppfljning. Tolkningen av ett verfrt lge till samverkande rddningstjnst underlttas, om lget dokumenteras enligt gemensamma normer. Riktlinjerna behandlar endast den manuella lgesuppfljningen. Principerna fr uppfljning kan dock anpassas till datoriserade stabsmiljer.

L GESUP P F L J N I N G

LGESUPPFLJNINGENS DELAR

Lgesuppfljningens delar

Fljande delar kan ing i lgesuppfljning:

Dagbok Lgeskar ta Situationsskiss Verksamhetstabl Sambandstabl Organisationstabl

Lgesuppfljningens olika delar gr ofta i varandra och kan ibland innehlla samma uppgifter. Det innebr i vissa fall dubblering av uppfljningen. Anledningen till att man ibland dubbelfr vissa uppgifter r att delarna har olika syften: Dagboken ska vara en skriftlig dokumentation. Lgeskartan ska ge en visuell bild av lget i stort just nu. Situationsskissen ska ge en verskdlig bild av skadan samt var och p vilket stt insats sker. Verksamhetstabln ska ge en verskdlig bild av verksamhetens nulge. Sambandstabln ska ge en versikt ver sambandsvgar. Organisationstabln ska ge en versikt ver vilka organisationer som deltar och deras funktioner.

L GESUP P F L J N I N G

DAGBOK

id alla rddningsinsatser br dagbok fras lpande, som visar intrffade viktiga hndelser och vidtagna tgrder. Dagbok br fras p alla ledningsniver, d v s bde fr den vergripande ledningen och den direkta ledningen p skadeplatsen. Dagbokens uppgift r att ge underlag fr beslut i det fortlpande rddningsarbetet att utgra underlag fr insatsrapport att utgra underlag fr kommande studier, utvrderingar och utredningar om rddningsinsatser och de tgrder som vidtogs

Dagboksfrandet br pbrjas omedelbart. Om detta inte r mjligt br det som skett innan dagboken pbrjats rekonstrueras. Det br d framg nr rekonstruktionen eller sammanfattningen vergr till lpande dagbok. Rutiner br skapas som gr det mjligt att rekonstruera vad som hnt i den inledande fasen av alla kommunala rddningsinsatser. De statliga rddningstjnsterna har som rutin att omedelbart pbrja frandet av dagbok. Dagboken kan fras med papper och penna eller med ngot datoriserat hjlpmedel. I dagboken sammanfattas efterhand och i tidsfljd viktigare uppgifter om intrffade hndelser av vikt bedmning av lget vidtagna tgrder beslut i stort andra beslut av vikt givna order tagna samrd mottagen information given information Dagboken kompletteras om s behvs med kartor, skisser, plastlm eller bilder. Ljudband kan ven anvndas fr insamling av material, som sedan frs ver till dagboken. Dagboksblad numreras i lpande fljd. 10

L GESUP P F L J N I N G

Dagboken r en handling som ska visa hur insatsen genomfrts. P varje blad br nnas plats fr underskrift av den som frt dagboken. Vid skifte av ansvarig dagboksfrare br ny sida pbrjas. Om ndringar grs i dagboken, verstryks den ursprungliga texten s att den gr att lsa. Vid insatser med rddningsledning med uppbyggd stab kan det vara lmpligt att, istllet fr en enda gemensam dagbok, fra en huvuddagbok som kompletteras med funktionsvisa dagbcker. Dessa br d vara utformade p samma stt fr att underltta verfring av uppgifter till huvuddagboken. Exempel p blankett fr dagbok visas hr och i bilaga 1.

11

L GESUP P F L J N I N G

LGESKARTA

geskarta frs vid behov, beroende p insatsens storlek, komplexitet och utstrckning i tiden. Lmplig skala fr underlagskarta eller sjkort vljs med avseende p det omrde som ska tckas upp. Rddningstjnstkartan kan i vissa fall vara passande. Markering av information p kartan kallas plotting. De uppgifter som plottas kan vara uppgifter om skadeomrde skadeplats (er) skadans utbredning (se ven under Situationsskiss) sektorer riskomrde ledningsplats brytpunkt(er) faststllda krvgar uppsamlingsplats(er) avsprrningar insatta enheter (se ven under Verksamhetstabl) vgavstngningar deper annan aktuell information

Vid markering p karta anvnds de i handboken redovisade symbolerna (se sid 21-31). Om ngon symbol saknas, anvnds klartext eller sjlvfrklarande symboler.

12

L GESUP P F L J N I N G

Kartan uppdateras kontinuerligt med verksamheten och ska visa lget just nu. Det kan drfr vara praktiskt att vid vissa tillfllen spara kartan genom att kopiera (rita av) eller fotografera den. Viktiga fakta frn kartan br tillfras dagboken. Lgeskartan kan ven anvndas fr att utarbeta och dokumentera prognoser ver skadans utveckling, s kallade om-fall. Exempel p lgeskarta visas hr och i bilaga 2.

Lasare

tt

Golfba

na

Strm

sns

X-BY

T
Stationsgatan

rn v

gs

br

on

Brytp. C

402

RL
SKADE
Stationsgatan

Vsterb

Jrnv g station s
Jrnvgsgatan

PLATS

408

Skpl C

T T

13

L GESUP P F L J N I N G

SITUATIONSSKISS

geskartan kan ibland behva kompletteras med en situationsskiss. Den ska ge en verskdlig bild av skadan, samt var och p vilket stt insats sker. Situationsskissen kan ibland kombineras med verksamhetstabln (se nsta rubrik) och kan d vid mindre insatser ven visa var resurserna nns och vilka uppgifter de ftt. Situationsskissen ritas p en mer storskalig bakgrund som kan best av en primrkarta, en fastighetsritning eller en insatsplan. Om mjligt br en insatsplan vid framtagandet anpassas s att den kan anvndas som situationsskiss vid insats mot objektet. Situationsskissen kan ven ritas p fri hand. Det kan vara en frdel, eftersom man kan rensa bort detaljer som inte behvs och f skissen mer lttlst och verskdlig. Exempel p situationsskiss visas hr och i bilaga 3.

h Sektorc n dersso BM An on . Erikss olisass P Denna et fastigh utrymd

3 Sektor g nin Utrym ef

Y-gata

RL
SDA 508 xxx

Tankbil

xxx

xxx

Brand n gatupla

hef Sektorc n ttersso BM Pe

1 Sektor g Ttnin

2 Sektor g dnin Livrd ing Slckn

Vind 3 m/s

Risk f GAS

X-gata n

ket Norrstr
Signatu Datum Kl r

hef Sektorc ndstrm BM Lu

14

L GESUP P F L J N I N G

VERKSAMHETSTABL

erksamhetstabln ska fortlpande redovisa var resurserna nns (under frd, p brytpunkt), var de r insatta samt visa vilka uppgifter (order) de har. Med resurser avses hr fordon, personal och materiel. Vidare br i verksamhetstabln en lpande uppfljning ske av frbrukningen av grnssttande resurser. Verksamhetstabln r till sin natur en uppfljning som frndras kontinuerligt fr att ge en bild av det operativa nulget. Den r till strsta delen anvndbar inom den ledningsfunktion dr den frs samt vid kontakter med exempelvis skadeplatschef. Verksamhetstabln kan anpassas efter den verksamhet den ska spegla och kan bli olika fr olika rddningstjnster. Verksamhetstabln r i mnga stycken en dubblering av dagboken och lgeskartan. Syftet med tabln r dock ett annat. Den ska p ett verskdligt stt presentera verksamheten s att era personer samtidigt och enkelt kan ta del av den. Detta lter sig svrligen gras genom att lsa dagboken som listar alla aktiviteter i kronologisk ordning. Vid omfattande insatser kan verksamhetstabln behva delas upp i bl a en personaltabl, en underhllstabl och en transporttabl. Dessa behandlas inte vidare hr. Principerna r dock desamma som fr verksamhetstabln. Exempel p verksamhetstabl fr kommunal rddningsinsats visas hr och i bilaga 4.

15

L GESUP P F L J N I N G

SAMBANDSTABL

id samverkan mellan olika organisationer svarar som regel varje organisation fr sitt eget samband enligt egna rutiner. Nr tvrkommunikation mellan olika samverkansparter frekommer, eller nr antalet samverkansparter r mycket stort, kan en sambandstabl vara ndvndig fr att ha full kontroll ver sambandsvgarna. Sambandstabln kan utformas som en tabell med uppgifter om sambandsresurser (telefon, radio, fax etc) telefonnummer, anropssignaler, kanaltilldelning, reservfrfarande m m. Nr en sdan sammanstllning av sambandsvgar och kanske en frdelning och prioritering av kanaler sker, mste detta ges ut i form av en order eller direktiv frn rddningsledaren. Denna order kan med frdel distribueras i form av en sambandstabl, skriven p en blankett i A4-format, som kan faxas till berrda instanser. Sambandstabln kan i vissa fall kombineras med organisationstabln (se fljande rubrik). Tabln kan ocks, fr eget bruk i stabsrummet, utformas som ett diagram eller skiss i strre format ver tillgngliga sambandsvgar. Exempel p utformning av sambandstabl visas hr och i bilaga 5.

16

L GESUP P F L J N I N G

ORGANISATIONSTABL

id stora insatser, med era ledningsniver, era rddningstjnster och med mnga vriga samverkansparter med olika ansvarsomrden, kan frutom den operativa lgesuppfljningen som sker p kartor, skisser och verksamhetstabler ven en organisatorisk lgesuppfljning behvas. Den organisatoriska lgesuppfljningen syftar till att alla deltagande organisationer ska f en versikt ver vilka som deltager, var de nns och hur man primrt fr kontakt med dem. Uppfljning sker p en organisationstabl. Ansvaret fr att organisationstabln upprttas och uppdateras ligger p den myndighet som har ansvaret fr insatsen. Uppgiften att sammanstlla, flja upp och distribuera organisationstabln kan delegeras till den funktion som har bst verblick ver hndelserna och den bsta stabsmiljn. S fort en ndring sker i organisationen ska den frnyas och distribueras. Det r drfr av stor vikt att den frses med ett tidsnummer. Den br fras p en blankett i A4-format fr att kunna faxas till berrda. I en bra stabsmilj kan det vara av vrde att ven ha denna tabl anslagen i strre format p uppfljningsvggen i anslutning till sambandstabln. Vid vissa tillfllen kan det vara rationellt att kombinera sambandstabln och organisationstabln. Ett exempel p organisationstabl visas hr och i bilaga 6.

17

L GESUP P F L J N I N G

LGESUPPFLJNINGENS OMFATTNING

Fr att ge riktlinjer fr omfattningen av lgesuppfljning p olika platser, har ledning (direkt ledning och vergripande ledning) delats in i tre niver:

Niv 1 Rddningsledning med begrnsat stabsstd Niv 2 Rddningsledning p skadeplats med std av mobil lednings- och sambandsenhet Niv 3 Centralt placerad rddningsledning med uppbyggd stab

Rddningsledning med begrnsat stabsstd

Niv 1 avser den ledningsplats varifrn en rddningsledare vid en mindre insats eller en skadeplatschef leder verksamheten. Detta r den vanligaste frekommande ledningsnivn. Hr r stabsmiljn i de esta fall obentlig, och det bedms som realistiskt att enbart fra dagbok och gra en situationsskiss. Situationsskissen kan i de esta fall ven anvndas som verksamhetstabl genom att man vid behov noterar vilka enheter som r insatta var, och vilken uppgift de har. Dagboken kompletterar.

DAGBOK SITUATIONSSKISS
(VERKSAMHETSTABL)

18

L GESUP P F L J N I N G

Rddningsledning p skadeplats med std av mobil lednings- och sambandsenhet

Niv 2 avser den ledningsplats som oftast bestr av ledningsfordon som bemannas av kommunal rddningstjnst, polis och sjukvrd. ven en OSC (On Scene Commander, insatsledare) p ett fartyg kan likstllas med detta. Ledningsplatsens lmplighet fr stabsarbete kan naturligtvis variera. I vissa fall r den ett ledningsfordon av varierande storlek och utfrande. I andra fall kan den vara en tillfllig lokal som tagits i ansprk. Nr det gller sjrddning och miljrddning till sjss kan den dessutom vara en fartygsbrygga. De delar av systemet som vid behov br anvndas p denna niv r, frutom dagbok, situationsskiss, lgeskarta och verksamhetstabl.

DAGBOK SITUATIONSSKISS

LGESKARTA VERKSAMHETSTABL

19

L GESUP P F L J N I N G

Centralt placerad rddningsledning med uppbyggd stab

Niv 3 avser dels de ledningsplatser fr vergripande ledning (rddningscentral, lnsstyrelses ledningsplats m ) som kan ing i ledningsstrukturen vid en stor kommunal insats, dels en statlig rddningstjnsts permanenta ledningscentral (ARCC, MRCC). En rddningscentral, som har viss bemanning fr bakre std vid en insats, men som inte har ledningsansvar, kan rknas till denna kategori. Nivn har den bst lmpade stabsmiljn fr att vid behov fra samtliga lgesuppfljningens delar. Verksamhetstabln kan med frdel kombineras med den resursversikt som normalt frs p ledningsplatsen. Lgesuppfljning br fras som fasta vggplott. D nns den tillgnglig som referens med mjlighet till omedelbar visuell kontakt fr samtliga som arbetar p ledningsplatsen. Samtliga tabler br dessutom nnas tillgngliga i A4-blankettformat fr att kunna verfras till samverkande och understllda funktioner via fax samt fr att kunna sparas som dokumentation. (se exempel i bilaga 4-6) Lgeskartor och situationsskisser br av samma anledning kunna avbildas (fotograferas) i A4- format.
DAGBOK SITUATIONSSKISS LGESKARTA ORGANISATIONSVERKSAMHETSTABL TABL SAMBANDSTABL

20

SYMBOLER

ALLMNT

ddningsverket freslr att nedanstende sammanstllning av symboler anvnds fr lgesplott m m, inom rddningstjnsten. Vissa symboler r identiska med de som anvnds inom frsvarsmakten. Symbolerna anger former och principer fr hur de ska ritas, men inte exakta mtt fr storlek av text och form. Detta styrs av den aktuella situationen. Symboler som anvnds i byggteknisk verksamhet, i ritningar, beskrivningar m m, behandlas inte hr.

KOMMUNAL RDDNINGSTJNST
Frger

Anvnds era frger vid plottning betecknar: rd frg bl frg svart frg grn frg gul frg skadlig, farlig verksamhet egen verksamhet, egna enheter grnser (motsvarande), tidsangivelser samverkande enheter omrde med gas, radiak, farligt mne

OBS! Frger frsvinner vid kopiering och faxning.

21

SYM BO L ER

Grnser, enheter och ledningsplatser

Skadeomrdesgrns, omrdesgrns m m

Heldragen linje. Beteckning med versaler eller siffror (vid behov)

Sektorgrns, motsvarande

Streckad linje. Beteckning med versaler eller siffror (vid behov)

Ledningsenheter

I symbolen anges organisation eller myndighet i vre fltet. Avdelning, enhet och liknande i undre fltet. Symbolen kan frses med stapel fr att ange exakt lge.

Ledningsplatser Rddningsledarens, Skadeplatschefens, Sektorchefens m

I symbolen anges vilken befattningshavare markeringen gller. Stapelns fot anger det exakta lget.

22

SYM BO L ER

Skademarkeringar

Brnder

Ras

Brnder och ras

Skred

versvmning

Avstngd vg/jrnvg

Nedsatt framkomlighet

Krnladdningsexplosion L: luftexplosion Y: ytexplosion 00: styrka i kiloton Spetsen anger berknad/frmodad nollpunkt/plats 23

SYM BO L ER

Markeringar av omrden

Oexploderad ammunition

Radioaktiv belggning

Gas

Smitta

Skyltar

Radioaktiv belggning

Gas/rk

Fast eller ytande kemikalie

Smitta 24

SYM BO L ER

vriga symboler

Saneringsplats Frtydligas med A, B eller KEM

Brytpunkt

Trakregleringsplats

Trakplats

Branddamm
Om volymen r knd, anges den till hger om texten

Vattentag

Omlastningsplats frn sjtransporter till landfordon

Helikopterlandningsplats, tillika omlastningsplats till helikoptertransport

25

SYM BO L ER

Uppsamlingsplatser

Oskadade

Skadade

Dda

Hemlsa

Gods

SJRDDNINGSTJNST

Position

Anges i grader, minuter och hundradelar av minuter. N = nordlig latitud E = ostlig (east) longitud Respektive enhets skruta, vilken utgr en del av insatsomrdet. D era enheter deltar, skrivs respektive enhets namn, skriktning och tid fr skstart i tilldelat omrde.

Skomrde

26

SYM BO L ER

Insatsomrde

Omrde, som faststlls av RL, dr sjrddningsinsats ska utfras. Placering och storleken p omrdet kan baseras p datorberkningar fr t ex en drivande bt. Flera enheters respektive skomrde tcker tillsammans insatsomrdet. ETA = Estimated Time of Arrival. Tiden anger enhetens ankomst till omrdets grns.

Berknad tid fr enhets ankomst till insatsomrde

Bring och avstnd frn fast punkt i land eller bottenfast/frankrat sjmrke till freml som ska anges

Riktning i grader, avstnd i nautiska mil.

Grundsttt fartygs position och lge

Fartygets namn anges intill positionen. Pilen anger fartygets riktning. Angivelsen kan kompletteras med aktuell vdersituation. WX = S-SW = vder vindens riktning, angiven i vderstreck varifrn vinden blser

EKRON WX S-SW 15 m/s God sikt

15 m/s = vindens hastighet/styrka i meter per sekund. 27

SYM BO L ER

FLYGRDDNINGSTJNST
Positionsangivelse
Iakttagelser Optiskt Siffran i tecknet anger observationens nummer i den faktalista som frs i ARCC. Siffrorna utanfr tecknet anger klockslag fr observationen. Ngon har sett ngot som kan sttas i samband med efterforskat luftfartyg. Ngon har hrt motorbuller, smll eller liknande, som kan sttas i samband med efterforskat luftfartyg. Ngon har meddelat ngot annat som kan sttas i samband med efterforskat luftfartyg. Heldragen linje. Omrdet r som regel kvadratiskt eller rektangulrt fr att ansluta till kartans indelning (GEOREF lat/long, Rikets , Nt) samt fr att underltta anpassning till skmnster. Angiven enhet har ftt order att avspana omrdet. Angiven enhet har anlnt till omrdet och pbrjat avspaning. Angiven enhet har genomfrt avspaning. 28

Akustiskt

vrigt

Spaningsomrde

SYM BO L ER

FJLLRDDNINGSTJNST
Fr fjllrddningen nns inga faststllda eller allmnt anvnda symboler. Vid plotting anvnds dock allmnt olika frger enligt nedan:

Rtt

Uppgifter om den/de saknade. Markeras med siffra som bokfrs med frklarande text i srskild journal. Uppgifter/order till insatta patruller. Positionsangivelser. Grnser fr skomrden m m.

Bltt

Grnt Svart

MILJRDDNINGSTJNST TILL SJSS

Oljeskadeinventering
Skadegradering och frg fr lgesmarkering p karta visande oljemngd Siffra/frg P stranden I vattnet i strandzonen

0 grn

Ingen olja

Ingen olja

29

SYM BO L ER

Siffra/frg 1 bl

P stranden Ringa oljemngd. Klumpar upp till 5 cm i diameter. Ej er n 2st/m2.

I vattnet i strandzonen Ringa oljemngd. Oljeimmer eller enstaka klumpar upp till 5 cm i diameter hgst upp till 1 m ut i vattnet rknat frn strandlinjen. Ej er n 2 st/m2. Tunt oljeskikt eller klumpar upp till 5 cm tjocka med en diameter p cirka 30 cm hgst 1 m ut i vattnet rknat frn strandlinjen. Ej er n 2 st/m2. Sammanhngande oljeskikt 1-2 cm tjockt eller klumpar tjockare n 5 cm och med ytstorlek p cirka 0,5 m2 hgst 1 m ut i vattnet rknat frn strandlinjen. Ej er n 1 st/m2. Sammanhngande oljeskikt av 2-10 cm tjocklek eller tt ansamling av klumpar 5-10 cm tjocka utmed stranden, strckande sig upp till 5 m ut i vattnet. Sammanhngande oljeskikt verstigande 10 cm tjocklek eller tt ansamling av klumpar mer n 10 cm tjocka. Froreningen strcker sig minst 5 m ut i vattnet.

2 orange

Tunt oljeskikt eller klumpar upp till 5 cm tjocka och upp till 30 cm i diameter. Ej er n 2 st/m2.

3 rd

Sammanhngande oljeskikt 1-2 cm tjockt eller klumpar tjockare n 5 cm och med ytstorlek p cirka 0,5 m2. Ej er n 1 st/m2.

4 brun

Sammanhngande oljeskikt av 210 cm tjocklek eller tt ansamling av klumpar 5-10 cm tjocka.

5 svart

Sammanhngande oljeskikt verstigande 10 cm tjocklek eller tt ansamling av klumpar mer n 10 cm tjocka.

30

SYM BO L ER

INOM FRSVARSMAKTEN
Markbunden enhet

Flygenhet

Flygbas

Sjenhet

Fr ovanstende gller: Inuti symbolen anges typfrbandstecken. Ovanfr symbolen anges frbandets styrka. Under symbolen anges frbandets transportstt. Till hger om symbolen anges frbandsnummer.

Handels-/skefartyg (dr fartygets namn kan anges intill symbolen)

31

LGESANGIVNINGSSYSTEM

RIKETS NT

1 250

1 500

1 900

7 700

6 100 km
TORN EKVA

1 500 km 6 100 NOLL-MERIDIAN MEDEL-MERIDIAN

Systemfrklaring

Rikets Nt, med angivande av RT-koordinater, baseras p rikets triangelnt -38 och r ett rtvinkligt linjesystem med horisontella och vertikala linjer. Systemets utgngspunkt i nord-sydlig riktning r ekvatorn (x-koordinaten) och i ost-vstlig riktning en medelmeridian med ungefrlig strckning genom Karlskrona i sder via Linkping, Falun, stersund och slutligen genom Vindelfjllens nationalpark i norr (y-koordinaten). Denna medelmeridian ligger vid ekvatorn 1500 km ster om nollmeridianen (genom Greenwich) och betecknas drfr i Rikets Nt med den numeriska benmningen 1500. Talvrdet fr de vertikala linjerna minskar sledes t vster och kar t ster. Sverige benner sig mellan linjerna 1250 och 1900. De horisontella linjerna numreras p samma stt i kilometertal frn ekvatorn, vilket innebr att linjernas numeriska benmning inom Sverige ligger ungefr mellan 6100 - 7700. Dessa kilometerrutor nns utmrkta p Lantmteriets allmnna kartor med ett svart rutnt.

32

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

Lgesangivning

Lgesangivning enligt Rikets Nt br anvndas av den kommunala rddningstjnsten. ven fjllrddningstjnsten, SOS-Centraler, polisen och ambulansverksamheten br anvnda detta system (se meddelande frn Rddningsverket 1989:1) RT-koordinater anvnds ofta i geograska informationssystem (GIS). Lgesangivning sker genom att frst ange punktens lge i nord-sydlig riktning (x-koordinaten), d v s genom att ange det numeriska vrdet i vnster eller hger kant p kartan (avstndet frn ekvatorn uttryckt i kilometer). Drefter anges punktens lge i ost-vstlig riktning (y-koordinaten) genom att ange det numeriska vrdet i kartans vre eller undre kant (avstndet i kilometer frn noll-meridianen, mtt lngs ekvatorn). Lge= X 66 287, Y 16 225 32 31 30
66

29 28 27 26

66

19

16

20

21

22

23

24

16

25

25

Dessa vrden anges med 4 siffror om en noggrannhet p 1 kilometer r tillrcklig. nskas strre noggrannhet (hundratal meter) uppskattas (mts) punktens lge mellan kilometerlinjerna i tiondelar och ytterligare en siffra lggs till. Ligger punkten t ex mitt mellan tv kilometerlinjer, anges 5 (500 m) som femte siffra. Vid behov anges ven lget i hjd ver havet (Z-koordinatens vrde i meter). Z-koordinaten avlses direkt ur nrliggande hjdkurva eller bestms genom interpolering med ledning av hjdkurvor och hjdpunkter. 33

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

Lgesangivning p rddningstjnstkarta

Vid lgesangivning p Rddningstjnstkartan byts de tv frsta siffrorna i Rikets Nt-systemets respektive x- och y-koordinat ut mot kartbladets namn. Drefter anges de fyra siffror som str i varje kilometerruta fr att ange ett lge med en kilometers noggrannhet. Det r rutans nedre vnstra hrnpunkt som anges. Exempel: Juls anges p Rddningstjnstkartan 4E Tingsryd NO 8029 och i RTsystemet som X 6280 Y 1429. Om ytterligare noggrannhet krvs, anges en siffra till fr varje koordinat. D anges lget 4E Tingsryd NO 808 295 respektive X 62 808 Y 14 295 med hundra meters noggrannhet.

34

Allmnt kartmaterial frn Lantmteriverket Medgivande 96.0175

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

Angivning av omrden

Grnser till slutna omrden anges medsols med brjan i den vstra hrnpunkten.

Omrdet anges: A-B-C

A-B-C

A-B-C-D

Omrden som begrnsas av rta linjer anges med koordinaterna fr hrnpunkterna kommatecken som stts mellan hrnpunkterna Exempel: Omrde A; A 83 05, B 72 30, C 55 10 Cirkulra omrden anges med kordinaterna fr omrdets mittpunkt bokstaven R (radie) jmte radiens lngd i meter. Ordet meter anges dock inte Exempel: Omrde B; 68 72, R 20 000 Rtvinkliga omrden med sidorna parallella med koordinatntet anges med koordinaterna fr omrdets sydvstra hrn bokstaven S (sida) jmte sidlngderna i meter, frst norrut, sedan sterut med gngertecken mellan. Ordet meter anges inte Exempel: Omrde C; 11 62, S 15 000 x 27 000

35

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

GEOREF
Systemfrklaring
GEOREF (World Geographic Reference System) r ett geograskt referenssystem som bygger p latitud och longitud. Det anvnds i viss omfattning inom frsvarsmakten fr lgesangivning samt av kustbevakningens sj- och ygenheter vid samarbete med frsvaret. Systemet bygger p att jorden delas in i 15-gradersrutor. Rutorna r 15 longitudgrader breda och 15 latitudgrader hga. Rutorna betecknas med ett bokstavspar dr frsta bokstaven A - Q (utom I och O) anger lget i vst-stlig riktning frn 180-graders meridianen och andra bokstaven anger lget i nord-sydlig riktning med brjan vid sydpolen.

Sverige berrs av 15-gradersrutorna NK, NL, PK och PL. Varje 15-gradersruta r i sin tur indelad i 15 x 15 gradrutor. Dessa betecknas med bokstverna A - Q (utom I och O) i ostlig och nordlig riktning med brjan i det nedre vnstra (sydvstra) hrnet. Inom gradrutorna rknas indelningen i 60 minuter och decimal av minut. Rutornas beteckning nns tryckta p vissa allmnna kartor och p ygkartor. 36

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

Lgesangivning

En punkts lge p kartan anges frst med de tv bokstverna fr 15gradersrutan omedelbart fljda av bokstverna fr gradrutan. Om frvxling med 15-gradersruta inte kan ske, kan denna beteckning utelmnas. Drefter anges punktens lge inom gradrutan genom att skriva antalet minuter i ostlig riktning (longitudminuter avlsta i kartans nedre eller vre kant) frn rutans nedre vnstra (sydvstra) hrn. Drp anges i en fljd antalet minuter i nordlig riktning (latitudminuter avlsta i kartans vnstra eller hgra kant) frn samma hrn.

Noggrannheten i angivelsen anpassas efter behovet och kartans skala, t ex tiotals minuter, minuter, tiondels minuter eller hundradels minuter. Lika mnga siffror (samma noggrannhet) ska dock anvndas i bde ostlig och nordlig riktning. 37

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

LATITUD LONGITUD
Systembeskrivning
Fr att ange en punkts lge p jorden anvnds inom navigationen ett koordinatsystem med utgngspunkt frn ekvatorn och en meridian (en vertikal linje frn pol till pol) genom Greenwich i England. Meridianen genom Greenwich har benmnts noll-meridianen eller longitud 0. Ekvatorn benmns latitud 0.

Ekvatorn delas in i 180 grader t ster och vster frn noll-meridianen. En punkts lge i ost-vstlig riktning mts i antalet grader och minuter (60 minuter per grad) frn noll-meridianen. Detta kallas punktens longitud. Sverige utbreder sig mellan ungefr 11 och 24 grader ost. Varje meridian r uppdelad i 90 grader norrut och sderut frn ekvatorn. En punkts lge i nord-sydlig riktning mts i antalet grader frn ekvatorn. Detta kallas punktens latitud. Sverige breder ut sig mellan ungefr 55 och 69 grader nordlig latitud. 38

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

Lgesangivning

Lgen anges enligt detta system genom att man frst anger punktens lge i nord-sydlig riktning (latituden). Den graderingen nns i sjkortens (ven vissa landkartors) hgra respektive vnstra kant. Drefter anges punktens lge i ost-vstlig riktning (longituden). Denna gradering nns i sjkortens vre respektive nedre kant. Lget anges i grader, minuter och decimaler av minuter (1 grad = 60 minuter).

Positionen eller lgesangivningen skrivs med 5 siffror fr latitud och longitud. Nord respektive syd anges med bokstverna N och S, ost och vst med E (east) och W (west) efter siffrorna enligt fljande exempel: 57 02,2 N (57 grader, 02 minuter, 2 tiondelar nordlig latitud) 18 02,7 E (18 grader, 02 minuter, 7 tiondelar ostlig longitud) Avstnd anges i sjkort ven med hjlp av latitudskalan i hger eller vnster kant av sjkortet. Avstnden mts i minuter (distansminuter) och decimal av minuter. Distansminut r detsamma som nautisk mil (M) vilken ofta benmns sjmil. Den r 1 852 m. Observera att mtning ska ske i kortets kant i hjd med mtpunkternas lgen i sjkortet (1:200 000) p grund av den projektion (Mercator) som anvnds vid kortens framstllning (ofta ldre kort). Skalan vxer med kande latitud. Moderna skrgrdskort ( skala 1:50 000 och strre skala) har samma projektion som landkartorna, och sjmilen kan utlsas var som helst men endast p nord-sydmarginalen. 39

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

BRING OCH AVSTND

Systembeskrivning
Detta system anvnds bde till sjss och p land. Till sjss beskrivs positioner genom att ange riktning och avstnd till ett fartyg eller freml frn en fast ltt identierbar punkt i land (t ex fyr, udde eller liknande). Riktningen eller bringen anges i kompassgrader (360-systemet) frn den fasta punkten i land till fremlet till sjss. Avstndet anges i distansminuter eller nautiska mil. Fr att beskriva ett lge i terrngen med hjlp av karta anger man antal millimeter p kartan i ett visst vderstrck frn en ltt identierbar punkt p kartan.

Lgesangivning till sjss

Frst anges den mtta kompassriktningen frn punkten i land till fremlet. Drefter anges den i sjkortet mtta distansen i nautiska mil. Exempel: Bring 340 3,2 M frn Ledfyren.

40

L GESAN GI VN I N GSSYST EM

Lgesangivning p land

Frst anges det i kartan mtta avstndet frn en punkt i kartan till aktuell position. Drefter anges vderstrecket. Exempel: 5 mm NO S i Stora Berg Detta systemet krver stor frsiktighet, eftersom man som utgngspunkt kan anvnda bde markeringar fr freteelser i naturen (hustecken, vgkorsningar, sjspetsar m m) och bokstver i skriven text, samt att man mter avstndet i millimeter p kartan. Sndare och mottagare mste anvnda samma karta (samma skala och edition) fr att inte felaktigheter ska uppst.

Lillsjn

Kringmossen

Stora Berg

41

BILAGOR
BILAGA 1 EXEMPEL P DAGBOK

Rddningstjnsten ............... kommun

Dagbok
Datum: ..............................

Sida nr ............

Insats/Hndelse: .................................................. Larm Nr: ..........

Tid

Hndelse

Dagboksbladet avslutat Datum Tid Signatur

42

BI L AGO R

BILAGA 2 EXEMPEL P LGESKARTA

Lasarett Golfbana

Strmsns

T
Brytp.

rnv

sb

ron

C
402
Statio nsga tan

X-BY
Vsterbo

RL
Jrnvgs station

SKADEPLATS Skpl

Jrnv gsg

408
n Statio

atan

sgata n

T T

43

BI L AGO R

BILAGA 3 EXEMPEL P SITUATIONSSKISS

Risk f r GAS

Sektorchef BM Andersson Polisass. Eriksson

Denna fastighet utrymd

RL
Tankbil SDA 508 XXX XXX XXX

Y-gatan

Brand gatuplan

Sektor 1 Ttning
Sektorchef BM Pettersson

Sektor 2 Livrddning Slckning

Sektorchef BM Lundstrm

Datum

Kl

Signatur

44

Vind

Sektor 3 Utrymning

3 m/s

X-gatan

Norrstrket

BI L AGO R

BILAGA 4 EXEMPEL P VERKSAMHETSTABL

VERKSAMHETSTABL
Rddningsledare:

Insats/Hndelse

Datum

Larm nr:

VDER KL:
VIND: TEMP: SIKT: NEDERBRD: Enhet Anrop Typ

PROGNOS Frn KL
VIND: TEMP: SIKT: NEDERBRD:

Till KL

BESLUT I STORT KL:

Geograskt lge

Order/Uppgift

Insatt Kl

Klar kl
Berknat/Verkligt

Anteckningar

45

BI L AGO R

BILAGA 5 EXEMPEL P SAMBANDSTABL

Rddningstjnsten X kommun

SAMBANDSTABL

Fr insats/hndelse:

X LOGO

Datum:

Tid: Larm nr:

Med avsteg frn och utver ordinarie bestmmelser gller fljande:

Funktion Telefon Fax Radio Verksamhet Kanal Anrop Tal Selektiv Anmrkning

Sambandstabln faststlld av Namnfrtydligande

46

BI L AGO R

BILAGA 6 EXEMPEL P ORGANISATIONSTABL

Tidsnummer:

ORGANISATIONSTABL NR:

Utfrdande organisation:

Insats: Med avsteg frn och utver ordinarie bestmmelser gller fljande:
Funktion Plats Organisation Primrt samband Telefon Telefax vrigt Anmrkning

Faststlld kl:

Snd med fax enligt sndlista kl Sign:

Rddningsledare

47