2022-09-12

Atomens uppbyggnad och

periodiska egenskaper

▪ Atomens uppbyggnad enligt

kvantmekaniken
▪ Periodiska systemet: Periodicitet och
kemiska egenskaper

Del 2: Atomens uppbyggnad och

kemisk bindning
◼ Atomens uppbyggnad (1 pass)
1. (F1) Atomen enligt kvantmekaniken
Periodiska systemet: Periodicitet och kemiska egenskaper

◼ Kemisk bindning (4 pass)

2. F(2) Jonbindning.
Introduktion till kovalent bindning: Strukturformler, stabilitet
3. (F3) Kovalent bindning: Molekyl- och jongeometri. Inverkan på
fysikaliska egenskaper

4. Kovalent bindning enligt kvantmekaniken:

o (F3) Hybridorbitaler (valensbindningsteorin). - och -bindningar
Delokalisering.
o (F4) Molekylorbitaler

5. (F5) Interpartikulära bindningar, inklusive bandteori

2

1
 2022-09-12

Periodiska systemet
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Väte Helium
1 2

H He
1.00794(7) 4.0022602(2)
Litium Beryllium namn på grundämnet Bor Kol Kväve Syre Fluor Neon
3 4 atomnummer 5 6 7 8 9 10

Li Be symbol B C N O F Ne

6.941(2) 9.012182(3) atommassa (1995) 10.811(7) 12.0107(8) 14.00674(7) 15.9994(3) 18.9984032(5) 20.1797(6)
Natrium Magnesium Aluminium Kisel Fosfor Svavel Klor Argon
11 12 13 14 15 16 17 18

Na Mg Al Si P S Cl Ar
22.989770(2) 24.3050(6) 26.981538(2) 28.0855(3) 30.973761(2) 32.066(6) 35.4527(9) 39.948(1)
Kalium Kalcium Scandium Titan Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Gallium Germanium Arsenik Selen Brom Krypton
19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
39.0983(1) 40.078(4) 44.955910(8) 47.867(1) 50.9415(1) 51.9961(6) 54.938049(9) 55.845(2) 58.933200(9) 58.6934(2) 63.546(3) 65.39(2) 69.723(1) 72.61(2) 74.92160(2) 78.96(3) 79.904(1) 83.80(1)
Rubidium Strontium Yttrium Zirkonium Niob Molybden Technetium Rutenium Rodium Palladium Silver Kadmium Indium Tenn Antimon Tellur Jod Xenon
37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54

Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
85.4678(3) 87.62(1) 88.90585(2) 91.224(2) 92.90638(2) 95.94(1) [98.9063] 101.07(2) 102.90550(2) 106.42(1) 107.8682(2) 112.411(8) 114.818(3) 118.710(7) 121.760(1) 127.60(3) 126.90447(3) 131.29(2)
Cesium Barium Lantan Hafnium Tantal Wolfram Rhenium Osmium Iridium Platina Guld Kvicksilver Tallium Bly Vismut Polonium Astat Radon
55 56 57 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Cs Ba La * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
132.90545(2) 137.327(7) 138.9055(2) 178.49(2) 180.9479(1) 183.84(1) 186.207(1) 190.23(3) 192.217(3) 195.078(2) 196.96655(2) 200.59(2) 204.3833(2) 207.2(1) 208.98038(2) [208.9824] [209.987(1)] [222.0176]
Francium Radium Aktinium Rutherfordium Dubnium Seaborgium Bohrium Hassium Meitnerium Darmstadtium Röntgenium Ununbium
87 88 89 104 105 106 107 108 109 110 111 112

Fr Ra Ac ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Uub
[223.0197] [226.0254] [227.0277] [261.1089] [262.1144] [263.1186] [264.12] [265.1306] [268] [269] [272] [277)

* Lantanider Cerium Praseodym Neodym Promethium Samarium Europium Gadolinium Terbium Dysprosium Holmium Erbium Tulium Ytterbium Lutetium
58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71

Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
140.116(1) 140.90765(2) 144.24(3) [144.9127] 150.36(3) 151.964(1) 157.25(3) 158.92534(2) 162.50(3) 164.93032(2) 167.26(3) 168.93421(2) 173.04(3) 174.967(1)
** Aktinider Torium Protactinium Uran Neptunium Plutonium Americium Curium Berkelium Califormium Einsteinium Fermium Mendelevium Nobelium Lawrencium
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103

Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
232.0381(1) 231.03588(2) 238.0289(1) [237.0482] [244.0642] [243.0614] [247.0703] [247.0703] [251.0796] [252.0830] [257.0951] [258.0984] [259.1011] [262.110]

Varför ser periodiska system ut så här??

ATOMENS UPPBYGGNAD
Atommodeller:
◼ 1911: Rutherfords modell
”planetmodellen” med ”skal”. K, L,
M…

◼ 1913: Bohrs modell, en utveckling

av Rutherfords modell (med
kvantiserad energi för väteatomen)

◼ 1925- Kvantmekaniska modellen

(Vågmekaniken)

2
 2022-09-12

Vad är ett kvanta?

Kvantum: mängd”,”portion”
Kvantisering innebär därför att Spektrum från ljusbåge i vakuum:
enbart vissa bestämda värden
är möjliga!

a) Vitt ljus är ett kontinuerligt

spektrum av alla våglängder
(svartkroppsstrålning) Spektrum från ljusbåge i vätgas:

b) ”Emissionsspektrum”, med
strålning från grundämnen:
Enbart vissa väl bestämda
våglängder i spektrum existerar.
Enligt Plancks relation är
energin därför kvantiserad:
hc h = 6,6.10-34 Js (Plancks konstant)
E= c = 3,0.108 m/s (Ljusets hastighet i
 vakuum)
 = våglängden (m)

Grundtillstånd och exciterade

energinivåer hos väte (se föregående bild)
E
◼ Med energitillförsel exciteras (upphöjs) Exciterade
elektronerna till en högre nivå från det energinivåer
lägsta möjliga tillståndet, grundtillståndet

◼ Elektronerna återgår sedan till

grundtillståndet. Den upptagna energin
avges som strålning med våglängden ””

◼ Våglängden hos ljuset beror av skillnaden i

energi mellan nivåerna (E1, E2, E3 ..)
Grundtillståndet
❑ Röd färg – lägre energi
h = 6,6.10-34 Js (Plancks konstant)
❑ Blå färg - högre energi
c = 3,0.108 m/s (Ljusets hastighet i vakuum)
 = våglängden (m)

3
 2022-09-12

Bakgrunden till kvantmekaniken

◼ Max Planck, 1900: - Elektromagnetisk strålning
har vågegenskaper och dess energi är
kvantiserad (Planks relation: E = hc/)

◼ Louis de Broglie, 1924: - Gäller detta även för

materia?
❑ Går det att konstruera en matematisk vågmodell som
beskriver elektronernas arrangemang runt kärnan i en
atom?

❑ Kan denna modell förklara kvantiseringen av energi och

andra kemiska och fysikaliska egenskaper?

Repetition: Stående vågor i en dimension

(typ ”idealiserad gitarrsträng”)

Noder

◼ Faser: Innebär att vågen kan befinna sig ovanför eller under planet
◼ En sträng kan bara svänga stabilt på vissa sätt, med 0, 1, 2, 3 … noder
◼ Alla övriga svängningar är instabila och övergår snabbt i en stående våg med ett
bestämt antal noder
8

4
 2022-09-12

Vågfunktioner i flera dimensioner

◼ En endimensionell våg behöver en variabel

för att kunna beskrivas, t.ex. f(x) = sin x

◼ En tvådimensionell våg, typ ”trummskinn i en

trumma” (idealiserat) behöver två variabler

◼ För att kunna beskriva elektronernas vågform

i rummet, dvs. tre dimensioner, behövs alltså
tre variabler

Vågfunktionen för elektroner

◼ Energiförändringarna på atomär nivå kan bara anta
bestämda värden (kvanta)

◼ Den modell som föreslogs och som kan beskriva de

experimentella resultaten är
Ĥ = E (Schrödingerekvationen, 1926)

❑ Ĥ är en s.k. operator (“Hamiltonoperatorn”) som ger energin (E)

hos vågfunktionen () som funktion av kvanttalen

10

10

5
 2022-09-12

Hur fungerar modellen?

”- Partikeln i lådan”
◼ ”Partikeln i lådan” visar vågfunktionen och
kvantiseringen av energi genom
Schrödingerekvationen (oftast i en dimension)

◼ Du behöver inte kunna redovisa matematiken

bakom lösningen. Syftet här är enbart att visa på
modellens matematiska bakgrund och hur
ekvationen fungerar!

11

11

”- Partikeln i lådan” (1)

Energi ”Lådan”

V(x) =  V(x) = 0 V(x) = 

x=0 x=L x

”Lådan” har en dimension (x), med längden 0 till ”L” och den potentiella
energin, V(x) = 0 i lådan. Dvs. enbart den kinetiska energin ändras inom
lådan. Partikeln kan enbart befinna sig i lådan (V(x) =  utanför)
12

12

6
 2022-09-12

”Partikeln i lådan” (2)

◼ ෡ beror då av variabeln ”x” och får formen
Operatorn i Schrödingerekvationen (𝐻)
Operatorns form kommer från
 
2
d2 h
Hˆ = −  = , m = massan  beskrivningen av vågrörelser i
2m dx 2  2  klassisk fysik

2
d2 
Ĥ = E  − = E
2m dx 2

 d2  2mE
=− 2 
dx 2

◼ Ekvationens lösning måste ha samma form som sin andraderivata, en

funktion som uppfyller detta villkor är sinus

◼ Antalet lösningar är oändligt. Det behövs därför randvillkor (bivillkor) för

att kunna lösa ekvationen

13

13

”Partikeln i lådan” (3) d2  2mE

=− 2 
dx 2
◼ Vågen () finns inom intervallet
0 < x < L och kan inte passera utanför
”väggarna” enligt modellen

◼ Detta ger kravet att (0) = 0 och (L)

= 0, det är de nödvändiga
randvillkoren för lösningen av
ekvationen

◼ Lösningen (en sinusfunktion i

radianer) innebär att en variabel,
kvanttalet ”n”, tillkommer för att kunna
uppfylla randvillkoren för alla tänkbara
2  n 
vinkelvärden.  ( x) = sin  x
(sin = 0, sin(2) = 0, sin(3 ) = 0 osv.) L  L 

14

14

7
 2022-09-12

”Partikeln i lådan” (4)

◼ Vågfunktionen kan bara uppfylla
2  n 
randvillkoren för vissa bestämda värden  ( x) = sin  x = 0
(1, 2, 3, …) för n L  L 

2  n   1 
◼ Ex, n = 1 och x = L:  ( L) = sin x  = sin L = 0 !
L  L   L 

◼ De olika värdena för n ger också

kvantiseringen av energin genom
insättning av lösningen i startekvationen n 2h 2
(visas här): E=
8mL2
◼ En fullständigare härledning finns i
kursrummet: ”Kvantkemi - Partikeln i
lådan”
15

15

Vågfunktion och energier för kvanttalen

n = 1-4
n Funktion Energi
2  n  n2h2
1 = sin  x E=
L  L  8mL2

1 1 =
2  
sin  x  E1 =
1h 2
L L  8mL2

2 2  2  4h 2
2 = sin  x  E2 =
L  L  8mL2

3 2  3  9h 2
3 = sin  x  E3 =
L L  8mL2

4 4 =
2  4 
sin  x  E4 =
16h 2
L  L  8mL2
16

16

8
 2022-09-12

Grafisk presentation av lösningarna:

Energi och vågfunktion för n = 1 - 3
E  (2)

Kvantisering!

Vågfunktion!
(vågform)
17

17

Lösningar i tre dimensioner för en

elektron
◼ Tre dimensioner: Det krävs därför
tre kvanttal som kallas för: ”n,l och
ml”

◼ Ett sfäriskt koordinatsystem

används i lösningarna här till
höger (r, , ).
Z = kärnladdningen

◼ I flerelektroniga atomer (dvs. alla

efter väte) kommer elektronerna
att påverka varandra och ändra
energiförhållandena!
18

18

9
 2022-09-12

Vad bör jag ta med mig från ”partikeln

i lådan”?
◼ Kvantmekaniken är matematiska modeller som
antar att materia har vågegenskaper. Det är de
modeller som används för att beskriva materians
uppbyggnad

◼ Modellerna förklarar den observerade

kvantiseringen av energi

◼ Som i alla typer av vågor finns det noder och

faser

19

19

Elektronerna runt en atom enligt

kvantmekaniken
Som vi sett behövs tre kvanttal, eftersom materia är
tredimensionellt. De tre kvanttalen kallas för

◼ n = Huvudkvanttalet (Principal quantum number)

◼ l = Bikvanttalet (Azimuthal quantum number)

◼ ml = Magnetiska kvanttalet (Magnetic quantum number)

(Azimuthal: “The angle between the vertical plane containing a celestial body and the plane of the meridian”
Här: En av vinklarna I det sfäriska koordinatsystemet där r = avståndet från origo, och  de två vinklarna)
20

20

10
 2022-09-12

Kvanttalens värden*
◼ Matematiken (randvillkor) gör att kvanttalen bara
kan anta vissa värden i förhållande till varandra.

❑ Huvudkvanttalet, n = 1, 2, 3, 4 …

❑ Bikvanttalet, l = 0, 1, 2, 3, …. (max. upp till n-1)

(s, p, d, f …)

❑ Magnetiska kvanttalet, ml = 0, (-1, 0, 1), (-2, -1, 0, 1, 2) …

… (från – l till + l)

◼ Av historiska skäl används normalt bokstäverna

s,p,d och f istället för siffervärdena för bikvanttalet (l)
21

21

Orbitaler
◼ Bestämda värden på n, l och ml ger en
tredimensionell stående våg (vågfunktionen).

◼ Orbitaler är de kvadrerade vågfunktionerna

(r,,)2, vilka visar utbredning och form för de
områden där elektronen kan befinna sig

❑ Ex: Om n = 1 blir l = 0(s) och därför även m l = 0

Orbitalen kallas i detta fall då för ”1s”.

En s-orbital:

22

22

11
 2022-09-12

s-orbitalerna (l = 0)
◼ Givna värden på kvanttalen n och l bildar tillsammans
en grupp av orbitaler
◼ Antalet möjliga värden på det magnetiska kvanttalet
(ml) motsvarar antalet orbitaler i gruppen

◼ Eftersom ml = 0 för s-orbitalerna (l = 0) finns det bara

en s-orbital i varje grupp: 1s, 2s, 3s osv.
◼ s-orbitalerna är alltid sfäriska

23

23

p- orbitalerna (l = 1)

När n=2 och l=1 definierar detta en grupp kallad för 2p-orbitalerna

◼ ml (magnetiska kvanttalet) kan då ha värdena mellan  l:

-1, 0 och 1.
◼ Det finns alltså tre orbitaler i gruppen, här kallade 2px, 2py, 2pz
◼ Orbitalerna orienterar sig från varandra på grund av
repulsionen mellan elektronerna
24

24

12
 2022-09-12

d- orbitalerna (l = 2)*

När n = 3 och l = 2 kallas gruppen av orbitaler för 3d:

◼ ml kan då ha värdena 2,1, 0 (dz2), -1 och -2
◼ Det finns alltså fem 3d- orbitaler
25

25

f- orbitalerna

(m = ml)

Om n =4 och l = 3 kallas gruppen av orbitaler för 4f:

◼ Möjliga värden för ml (mellan  l): -3,-2,-1, 0, 1, 2, 3
◼ Det finns alltså 7 stycken 4f- orbitaler
26

26

13
 2022-09-12

Alla orbitaler: s, p, d och f

ml = 3 2 1 0 -1 -2 -3

Faser markerade med färgnyanser

Lägsta möjliga huvudkvanttal för orbitalgrupper : 1s, 2p, 3d och 4f 27

27

Orbitaler: Kvanttalens tolkning

◼ 2 = f(r): Sannolikheten att
påträffa elektronen i orbitalen
(r = avståndet från centrum)

◼ Antal noder ökar med värdet

på huvudkvanttalet, n
nod nod

◼ Energin (utsträckningen) ökar

med n:s värde

◼ Bikvanttalet (l) ger

huvudsakligen form

◼ Magnetiska kvanttalet (ml)

ger antalet orbitaler i en
grupp (även delvis form) 28

28

14
 2022-09-12

Det fjärde kvanttalet: ms

För att förklara en magnetisk egenskap som kallas spinn hos elektronerna har
ytterligare ett kvanttal lagts till i modellen: Spinnkvanttalet, ms:

◼ ms = +½ eller -½. Värdet är oberoende av de andra kvanttalens värden

◼ Varje orbital kan maximalt bestå av två elektroner, med motsatt

spinnriktning (+½ eller -½)

◼ I ett energidiagram används ofta pilsymboler,  och , för att visa de två
spinnriktningarna

◼ Tre kvanttal behövs alltså för att definiera en orbital, men fyra för tillståndet
för en viss elektron

◼ Pauliprincipen: Två elektroner i en given atom kan inte ha samma värden

på alla fyra kvanttalen (n, l, ml och ms)

29

29

Upptäckten av spinn: Stern–Gerlach

experiment
2 Stråle av förångade
silveratomer

4 Förväntat resultat
5 observerat resultat

1 Ugn med silver som

Detektorskärm 3 Magnetfält förångas

Silveratomer är paramagnetiska: Det innebär att de har atomer med en oparad

elektron: Hälften har spinnriktningen +½ och hälften spinnriktningen -½ !

30

30

15
 2022-09-12

Lärandemål: Atomens uppbyggnad

Efter att ha arbetat med avsnittet atomens uppbyggnad ska
du

◼ ha kännedom om den kvantmekaniska grunden för

beskrivningen av atomens uppbyggnad:
❑ Materia som vågor
❑ Vågfunktion och energikvantisering
❑ Begrepp som stående vågor, noder, faser och orbitaler

◼ kunna redogöra för vilka de fyra kvanttalen är, deras

inbördes samband och tolkningen av deras inverkan
(energi, form, antal)

31

31

PERIODICITET OCH KEMISKA

EGENSKAPER
◼ Grundämnenas förekomst. Periodiska systemet
◼ Orbitaler med flera elektroner
◼ Skärmning och effektiv kärnladdning
◼ Pauliprincipen; Grundtillstånd och exciterade
tillstånd
◼ Atomradier
◼ Joniseringsenergi och elektronaffinitet

32

32

16
 2022-09-12

Grundämnenas genomsnittliga förekomst i

jordskorpan, hav och luft

% i jordskorpan
100
O, Si
10
Al, Fe, Ca, Na, K, Mg
 Silikater (Föreningsgrupp med O, Si, Al, Fe, Ca …)
1
H, Ti, P
0.1
Mn, F, Ba, Sr, S, C, Zr, V, Cl, Cr
0.01
Rb, Ni, Zn, Ge, Cu, Y, La, Nd, Co, Sc, Li, N, Nb, Ga, Pb
1E-3
B, Pr, Th, Sm, Gd, Yb, Cs, Dy, Hf, Be, Er, Br, Sn, Ta, As, U
1E-4
Tb, I, Tm, Lu, Tl, Cd, Sb, Bi, In
1E-5
Hg, Ag, Se, Ru, Pd, Te, Pt
1E-6
Rh, Os, Au, Re, Ir
Grundämnen 10 33

33

Periodiska systemet: Metaller, halvmetaller

och ickemetaller

34

34

17
 2022-09-12

Periodiska systemet – namngivning

av grupper
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Väte Helium
1 2

H He
1.00794(7) 4.0022602(2)
Litium Beryllium namn på grundämnet Bor Kol Kväve Syre Fluor Neon
3 4 atomnummer 5 6 7 8 9 10

Li Be symbol B C N O F Ne

6.941(2) 9.012182(3) atommassa (1995) 10.811(7) 12.0107(8) 14.00674(7) 15.9994(3) 18.9984032(5) 20.1797(6)
Natrium Magnesium Aluminium Kisel Fosfor Svavel Klor Argon
11 12 13 14 15 16 17 18

Na Mg Al Si P S Cl Ar
22.989770(2) 24.3050(6) 26.981538(2) 28.0855(3) 30.973761(2) 32.066(6) 35.4527(9) 39.948(1)
Kalium Kalcium Scandium Titan Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Gallium Germanium Arsenik Selen Brom Krypton
19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
39.0983(1) 40.078(4) 44.955910(8) 47.867(1) 50.9415(1) 51.9961(6) 54.938049(9) 55.845(2) 58.933200(9) 58.6934(2) 63.546(3) 65.39(2) 69.723(1) 72.61(2) 74.92160(2) 78.96(3) 79.904(1) 83.80(1)
Rubidium Strontium Yttrium Zirkonium Niob Molybden Technetium Rutenium Rodium Palladium Silver Kadmium Indium Tenn Antimon Tellur Jod Xenon
37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54

Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
85.4678(3) 87.62(1) 88.90585(2) 91.224(2) 92.90638(2) 95.94(1) [98.9063] 101.07(2) 102.90550(2) 106.42(1) 107.8682(2) 112.411(8) 114.818(3) 118.710(7) 121.760(1) 127.60(3) 126.90447(3) 131.29(2)
Cesium Barium Lantan Hafnium Tantal Wolfram Rhenium Osmium Iridium Platina Guld Kvicksilver Tallium Bly Vismut Polonium Astat Radon
55 56 57 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Cs Ba La * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
132.90545(2) 137.327(7) 138.9055(2) 178.49(2) 180.9479(1) 183.84(1) 186.207(1) 190.23(3) 192.217(3) 195.078(2) 196.96655(2) 200.59(2) 204.3833(2) 207.2(1) 208.98038(2) [208.9824] [209.987(1)] [222.0176]
Francium Radium Aktinium Rutherfordium Dubnium Seaborgium Bohrium Hassium Meitnerium Darmstadtium Röntgenium Ununbium
87 88 89 104 105 106 107 108 109 110 111 112

Fr Ra Ac ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Uub
[223.0197] [226.0254] [227.0277] [261.1089] [262.1144] [263.1186] [264.12] [265.1306] [268] [269] [272] [277)

* Lantanider Cerium Praseodym Neodym Promethium Samarium Europium Gadolinium Terbium Dysprosium Holmium Erbium Tulium Ytterbium Lutetium
58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71

Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
140.116(1) 140.90765(2) 144.24(3) [144.9127] 150.36(3) 151.964(1) 157.25(3) 158.92534(2) 162.50(3) 164.93032(2) 167.26(3) 168.93421(2) 173.04(3) 174.967(1)
** Aktinider Torium Protactinium Uran Neptunium Plutonium Americium Curium Berkelium Califormium Einsteinium Fermium Mendelevium Nobelium Lawrencium
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103

Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
232.0381(1) 231.03588(2) 238.0289(1) [237.0482] [244.0642] [243.0614] [247.0703] [247.0703] [251.0796] [252.0830] [257.0951] [258.0984] [259.1011] [262.110]

35

35

Namngivna grupper i periodiska systemet

◼ Grupp 1: Alkalimetallerna
◼ Grupp 2: Alkaliska jordartsmetallerna
◼ Järnmetallerna: Fe, Co, Ni
◼ Platinametallerna
❑ Lätta: Ru,Rh, Pd
❑ Tunga: Os, ir, Pt
◼ Myntmetallerna: Cu, Ag, Au
◼ Grupp 16: Kalkogenerna
◼ Grupp 17: Halogenerna
◼ Grupp 18: Ädelgaserna
◼ Lantaniderna (Rare Earth, ”sällsynta jordartsmetaller”)
◼ Aktiniderna

Övriga namnges efter första grundämnet i gruppen

36

36

18
 2022-09-12

Tillbaka till orbitalerna: Hur hänger de ihop

med periodiska systemets uppbyggnad?
◼ Huvudkvanttalet (n), ger början av varje period (horisontell rad)

◼ Orbitalerna fylls i energiordning. Låga kvanttal innebär oftast lägre energi.

Exempel, Väte och helium:
❑ H: 1s (en elektron)
❑ He: 1s2 (två elektroner)

◼ I Heliums 1s-orbital finns två elektroner som har motsatt spinn: ½ eller -
½. Detta skrivs alltså som “1s2”

◼ 1s och 1s2 kallas för vätes respektive heliums elektronkonfiguration i

grundtillståndet. Grundtillståndet är den energimässigt lägsta möjliga
elektronkonfigurationen och därigenom den stabilaste. Övriga
energitillstånd sägs vara exciterade

◼ I kursavsnittet diskuterar vi fortsättningsvis grundtillstånden om inget

annat sägs
37

37

De tre första periodernas yttersta orbitaler*

▪ 2p- och 3p-orbitalerna: Det finns tre av varje 2p-

respektive 3p- orbital som vardera rymmer 2e-.
▪Totalt rymmer de vardera grupp alltså 3.2 = 6 e-
▪ Beteckningar: 2p1 … 2p6 och 3p1 … 3p6 38

38

19
 2022-09-12

Energidiagram (påbörjat, rita av)

N
O
Al
Energi

2p
2s

1s 39

39

4:e periodens fyllnadsordning

◼ I varje grupp fylls varje

Energi
orbital först med en
elektron, innan de
bildar par – Hunds 3p
3d 4s
4p

regel (detta ger lägre 3s

energi)
2p
2s

◼ 4s är lägre i energi än
3d för neutrala atomer i
grundtillståndet (Varje streck betecknar en orbital)

❑ (gäller ej joner)
1s

40

40

20
 2022-09-12

Fjärde periodens yttersta orbitaler*

Ar
3p6

▪4s fylls före 3d, eftersom den orbitalen har lägre energi hos
flerelektroniga neutrala atomer (se förra bilden)

▪ Cr och Cu (markerade i bilden) är de första undantagen i den

förväntade fyllnadsordningen
Förklaring: Halvfyllda orbitaler ger lägre total energi än att placera två
elektroner i samma orbital. (I fallet med Cu ger fyllda 3d-orbitaler lägre
energi än fyllda 4s-orbitaler) 41

41

Energidiagram (påbörjat, rita av)

Ar
K
Ca
Sc

Cr Energi

3d
4s

(Orbitalerna med lägre energi,

1s till 3p ej visade här)

42

42

21
 2022-09-12

Centralt: Den generella (förväntade)

fyllnadsordningen i periodiska systemet
Period

1 1s 1s

2 2s 2p

3 3s 3p

4 4s 3d 4p

5 5s 4d 5p

6 6s La 5d 6p

7 7s Ac 6d

4f

5f

43

43

Periodiska systemets ”block”

Grupp: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
s - element

Period Väte Helium

1 2
1 H p - element He
1.00794(7) 4.0022602(2)
Litium Beryllium namn på grundämnet Bor Kol Kväve Syre Fluor Neon
3 4 atomnummer 5 6 7 8 9 10
2 Li Be symbol B C N O F Ne
18.9984032(5
6.941(2) 9.012182(3) atommassa (1995) 10.811(7) 12.0107(8) 14.00674(7) 15.9994(3) ) 20.1797(6)
Natrium Magnesium Aluminium Kisel Fosfor Svavel Klor Argon
11 12 13 14 15 16 17 18
3 Na Mg d - element Al Si P S Cl Ar
22.989770(2) 24.3050(6) 26.981538(2) 28.0855(3) 30.973761(2) 32.066(6) 35.4527(9) 39.948(1)
Kalium Kalcium Scandium Titan Vanadin Krom Mangan Järn Kobolt Nickel Koppar Zink Gallium Germanium Arsenik Selen Brom Krypton
19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36
4 K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr
39.0983(1) 40.078(4) 44.955910(8) 47.867(1) 50.9415(1) 51.9961(6) 54.938049(9) 55.845(2) 58.933200(9) 58.6934(2) 63.546(3) 65.39(2) 69.723(1) 72.61(2) 74.92160(2) 78.96(3) 79.904(1) 83.80(1)
Rubidium Strontium Yttrium Zirkonium Niob Molybden Technetium Rutenium Rodium Palladium Silver Kadmium Indium Tenn Antimon Tellur Jod Xenon
37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54
5 Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
85.4678(3) 87.62(1) 88.90585(2) 91.224(2) 92.90638(2) 95.94(1) [98.9063] 101.07(2) 102.90550(2) 106.42(1) 107.8682(2) 112.411(8) 114.818(3) 118.710(7) 121.760(1) 127.60(3) 126.90447(3) 131.29(2)
Cesium Barium Lantan Hafnium Tantal Wolfram Rhenium Osmium Iridium Platina Guld Kvicksilver Tallium Bly Vismut Polonium Astat Radon
55 56 57 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86
6 Cs Ba La * Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn
132.90545(2) 137.327(7) 138.9055(2) 178.49(2) 180.9479(1) 183.84(1) 186.207(1) 190.23(3) 192.217(3) 195.078(2) 196.96655(2) 200.59(2) 204.3833(2) 207.2(1) 208.98038(2) [208.9824] [209.987(1)] [222.0176]
Francium Radium Aktinium Rutherfordium Dubnium Seaborgium Bohrium Hassium Meitnerium Darmstadtium Röntgenium Ununbium
87 88 89 104 105 106 107 108 109 110 111 112
7 Fr Ra Ac ** Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Uub
[223.0197] [226.0254] [227.0277] [261.1089] [262.1144] [263.1186] [264.12] [265.1306] [268] [269] [272] [277)

* Lantanider Cerium Praseodym Neodym Promethium Samarium Europium Gadolinium Terbium Dysprosium Holmium Erbium Tulium Ytterbium Lutetium
58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71
f - element Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu
140.116(1) 140.90765(2) 144.24(3) [144.9127] 150.36(3) 151.964(1) 157.25(3) 158.92534(2) 162.50(3) 164.93032(2) 167.26(3) 168.93421(2) 173.04(3) 174.967(1)
** Aktinider Torium Protactinium Uran Neptunium Plutonium Americium Curium Berkelium Califormium Einsteinium Fermium Mendelevium Nobelium Lawrencium
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103
Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Lr
232.0381(1) 231.03588(2) 238.0289(1) [237.0482] [244.0642] [243.0614] [247.0703] [247.0703] [251.0796] [252.0830] [257.0951] [258.0984] [259.1011] [262.110]

44

44

22
 2022-09-12

Yttersta elektronkonfigurationerna

Inringat: Två tidiga

avvikelser i
fyllnadsordningen
45

45

Förklaring till orbitalernas

fyllnadsordning
◼ s-orbitaler har högst sannolikhet att befinna sig
nära kärnan, därefter p-, d- och sist f-orbitalerna

◼ Energiordningen i flerelektroniga atomer är

därför s < p < d < f för orbitaler med samma
huvudkvanttal. (Lägre avstånd från kärnan –
lägre energi)

(”Radiella distributionsfunktionen: sannolikheten att påträffa en

elektron i ett tänkt sfäriskt skal på avståndet r”, se kursbok) 46

46

23
 2022-09-12

Skärmning och effektiv kärnladdning

◼ Om atomen innehåller flera elektroner repellerar de varandra och
skärmar (”skymmer”) delvis kärnans positiva laddning

◼ Den effektiva kärnladdningen (Zeff) som en viss elektron runt kärnan

känner av blir därför lägre än den fulla kärnladdningen (Z)  Zeff < Z

◼ Energin i atomer med flera elektroner beror därför både på

huvudkvanttalet, n, och bikvanttalet, l

◼ Effektiva kärnladdningen påverkar

❑ Fyllnadsordningen i orbitalerna (orbitalernas energi)
❑ Atomers och joners storlek, på grund av kärnans olika förmåga att attrahera
elektroner
❑ Den energi som krävs för att avlägsna elektroner (joniseringsenergi) eller som
avges vid upptag av elektroner.

Dvs. en mycket stor del av grundämnenas kemiska egenskaper!47

47

Effektiv kärnladdning: Förändring

mellan perioder
e- e-

+2 +3

e- e-

e-

He 1s2 Li 1s22s

◼ Den yttersta elektronen i Litium skärmas av de två inre elektronerna och

påverkas därför mindre av kärnladdningen
◼ Den effektiva kärnladdningen är alltså relativt sett lägre för den yttersta
elektronen, än de två inre

◼ En litiumatom är därför större än en heliumatom! 48

48

24
 2022-09-12

Effektiv kärnladdning: Förändring inom

en period
e-
e- e-

+3 +4

e- e- e-

e-

Li 1s22s Be 1s22s2

När en elektron tillkommer i samma period (orbital) så är skärmningen inte lika

effektiv, då elektronerna befinner sig på samma avstånd från kärnan.
Samtidigt ökar kärnladdningen med en hel enhet för varje grundämne. Den
effektiva kärnladdningen ökar därför.

 En berylliumatom är därför mindre än en litiumatom!

49

49

Generella förändringar inom periodiska

systemet Minskande atomstorlek

Ökande
atom-
storlek

• Atomerna längst ner till vänster har svagast attraktion till sina yttre elektroner och
har därför mest metallisk karaktär!
• Atomerna längst upp till höger har starkast attraktion av elektroner! (utom
Ädelgaserna!). De är därför mest ickemetalliska!
Vid fyllnaden av de längre in i atomen liggande d- och f-orbitalerna finns avvikelser från
den generella trenden 50

50

25
 2022-09-12

Förändringar i atomradier i periodiska

systemet
◼ Atomradierna bestäms av den (10-12 m)
effektiva kärnladdning som de
yttersta elektronerna känner av

◼ Skärmningen av de yttersta
elektronerna ökar mellan två
perioder (ökning av
huvudkvanttalet), men minskar i
inverkan i en period.

◼ Detta gör att atomradierna i

periodiska systemet generellt:
❑ Ökar nedåt
❑ Minskar åt höger

51

51

Energinivåer hos flerelektroniga atomer:

Grupp 1
Energi/storlek De yttersta elektronerna bestämmer atomens storlek!

Ökande kärnladdning 52

52

26
 2022-09-12

Joniseringsenergi. Elektronupptagningsenergi
Energiförändringen (U) för en enskild atom eller jon vid avgivande
eller upptagande av en elektron (e-)
Tendensen att uppta eller avge elektroner påverkas av den effektiva
kärnladdningen

◼ Joniseringsenergi: Den minsta energi som krävs för att avlägsna en

e- från en atom eller jon i gasfas.
Ex. Na(g) → Na+(g) + e- UIE = 496 kJ/mol

◼ Elektronupptagningsenergi (Electron gain energy) :

Energiförändringen när en atom eller jon i gasfas upptar en e-
Ex. F(g) + e- → F-(g) UEG = -328 kJ/mol
(Det tidigare ofta använda begreppet elektronaffinitet (UEA) avser däremot numera mer strikt den energi
som frigörs i processen: UEA = -UEG )
53

53

1:a joniseringsenergin för grundämnena

A(g) → A-(g) + e-
Processen är alltid endoterm (energikrävande) 54

54

27
 2022-09-12

Trender i elektronupptagningsenergier

(kJ/mol)
X(g) + e-(g)→ X-(g) Processen är oftast exoterm
(energiavgivande) 55

55

Lärandemål: Periodicitet och kemiska

egenskaper
Efter att ha arbetat med avsnittet (läst i kursbok, gjort uppgifter m.m.):

◼ Känna till ungefärlig placering av metaller och ickemetaller i periodiska systemet och
varför de befinner sig där
◼ använda periodiska systemet för att ange den förväntade elektronkonfigurationen (ej
undantag) för grundämnena (se bild)
◼ Förstå innebörden av
❑ Begreppen grundtillstånd och exciterat tillstånd
❑ Hunds regel och Pauliprincipen

◼ Kunna förklara orsaken till orbitalernas inbördes energiordning vid samma huvudkvanttal
(s <p<d<f)
◼ förklara hur Zeff ändras generellt inom en period (ökar pga…) respektive inom en grupp
(minskar pga…) för de yttersta elektronerna
◼ redogöra för den effektiva kärnladdningens inverkan på atomernas egenskap som
storlek, joniseringsenergier och elektronupptagningsenergi

56

56

28