You are on page 1of 82

Islam BESSACI

Azal n tayri
akked tullisin nniḍen

Asqamu Unnig n Timmuzɣa


2011
AZAL N TAYRI

D ayen yeffeɣ uḥeggan, ifuk usemmiḍ ɣef yemdanen,


ajdal yeggar-d tixlal, ṭjur fsant, tamurt merra teǧǧuǧeg, tiregwa
ttazalent, laɛwanṣar teddun, adrar n ǧarǧar mazal fell-as adfel,
is-d-yernan cbaḥa. Dayen ibanen d tafsut i ikecmen, tinna ttrajun
madden merra s lfarḥ aceku ula d ulawen ǧuǧgen lawan-nni,
tafsut d asirem akken qqaren, imi ula d imɣan imir i ttafen iman-
nsen, ayen akk ara yeẓẓu wemdan itteffeɣ, ittara-d lɣella, ula d
tizizwa ḥemlent tafsut, qwan izeǧǧigen anda gemrent akken ad
xedment tament, lmal yerwa, ifrax imir i benun leɛcuc i
usefrurex, ula d tayri imiren i tettnerni. Ad yili yiwen ires am
waman yeṭsen, ad-taweḍ tefsut ad yessaɣres wul-is leqyud.
Yal wa s wacu yemuger tayri, yal wa amek itt-yettwali,
mačči merra imdanen ttwalint d tafsut, aceku yal wa amek tt-
iɛac, yal amdan iteddu kan akken yufa mačči akken yebɣa,
tessaweḍ tettdebbir ɣef yemdanen, tettawi-t s anda is-yehwa. Wa
tefka-yas amrar aɣezfan, yibbas tejbed-it-id ɣer wennar, tagara-s
d imeṭṭi, wa tḥers-it, telɛeb yes, tagara tesfeḍ-as imeṭṭi, tuɣal
tesferḥ-it. Awal ɣef tayri am uɣalad, adɣaɣ yeqqen ɣer gma-
s.tayri tewseɛ mačči d kra yerna lqayet, s kra n win yeqqazen
yettnadi ad tt-yefhem, tamsalt ara s-d-ibanen mazal tayeḍ
teffer.Yal yiwen deg acu itent-yuɣ. Yal wa anda yečča tiyita, wa
ikemz-itt iman-is, wa ikemz-as-tt-id wayeḍ, wa ur yezmir ad
yekmez, ur d-yufi anwa ara as-d-ikemzen.

-5-
Azal n tayri

Tiziri d yiwet n teqcict id-yekren deg yiwet n taddert ger


tudrin n leqbayel. D tin id-yufraren ger tezyiwin-is aceku zzin-is
d win ifazen.Ur txus deg kra, ttawin-tt d amedya deg tudrin is-d-
yezzin. Taqcict-agi ala nettat i sɛan imawlan-is, ɣur-sen d
agerruj ameqran i fi berken, ttḥaraben fell-as, asirem-nsen icud
kan ɣer ɣur-s. Baba-s d lqayed, d netta id amassay n lɛarc, d
ṭamen n taddert-is, aceku yeɣra, ɣef aya ula d yelli-s tewwi-d
abrid n baba-s.
Axxam n lqayed yezga-d deg tlemmast n taddert,
tiwwura-s zgant lint. Feɣ awa kcem awa, yal wa d tamsalt it-
iceɣben, d netta iferrun timsal yuɛren, iɛereḍ yettekes uguren d
iɛewwiqen i yemdanen, maca iferru timsel akken yebɣa netta,
ulac win ara d-yesɛeddin awal-is nig-s.
Lmulud d yiwen ilemẓi, yesɛa 18 iseggasen, yekker-d d
agujil ur yessin baba-s, yemmut yeǧǧat-id deg tɛabbuṭ n yemma-
s. Imi d-ilul teqqim fell-as yemma-s ur tɛawed ara zwaǧ, aceku
ur tesɛi ḥed ara yilin ɣer tama-s, tugad ɣef mmi-s, s lḥif d
wegrireb d ucudu n wagus, teɛreḍ amek ara t-id-tesker am netta
am tezyiwin-is. Kes-d tin ur tesɛedda, maca tesɛa tabɣest ur
yesɛi win yerwan, txeddem lexlawi, teggar iẓeḍwan…atg. S
wanecta id-skker mmi-s d argaz yeɣran. Zyada ɣef lqraya,
lmulud d yiwen ilemẓi yesɛan sser dayen kan, d yiwen
yettseḍḥin aṭas maca yezga ittara iman-is deg rrif, imi yecfa
amek id-yesɛedda ddunit-is. Muḥal yesumɣur deg iman-is.
Tiɣimit-is tezga deg tejmaɛt, iḥemmel ad ad yeɛzel iman-is,
yessalay leḥsab i tudert-is d tin n yemma-s.
Am laɛwayed, yeqqim weḥd-s deg tejmaɛt, yekcem ɣer
wesqif yeḍleq, yessumet iɣil-is yettxemim almi qrib tewwi-t
tnafa. Akken iruḥ ad yeɣli yiṭij, imdanen akk kečmen s
ixxamen-nsen ad ččen imensi, wa iɛerreḍ wa s axxam-is, ma d
netta ḥed ur yuḍin aɣbel-is ma yečča neɣ ur yečči, yegra-d ala
weḥd-s deg tejmaɛt. Teɣli-d tsusmi dayen kan, cwiṭ acemma,
yesla i rkeḍ iteddu-d deg webrid n baylek, ijemɛ-d iman-is,

-6-
Azal n tayri

yekker-d yesmeḥsis. Yeḥṣa d rkeḍ n zwayel, simal teddun-d,


simal yettaẓ-d rkeḍ. Yeffeɣ deg wesqif n tejmaɛt, din kan
leḥqen-d kra iserdyan s ttɛebga meqran, rnu rekben-d fell-asen.
Iluɛa-t-id yiwen deg-sen d ameqran-nsen yenna:
- Azul a mmi.
- Azul fell-awen, ansuf yiswen ɣer taddert-agi-nneɣ, d acu iken-
id-yecqan?
- Nusa-d s axxam n laqayed, nekni d imdukal-is, tzemreḍ a mmi
ad aɣ-temleḍ ma wlac uɣilif ?
- Wlac uɣilif, defret-iy-id.
Lmulud yuɣ abrid qbala s axxam n lqayed, yessaweḍ-as
anebgawen id-yerzan ɣur-s. yewwet-as deg tewwurt, yessawel:
- Alqayed !
Telli-d tziri yelli-s n Lqayed tawwurt, d lmulud id amenzu i fi
berqent walen-is, teqqim tettxezzir, tettu iwacu id-telli tawwurt,
natta daɣen yeggugem. D ass amenzu i mwalan, mlalent walen-
nsen, tlul-d tayri ger-asen. Tiziri teɣli-d fell-as tsusmi, yettel
yiles-is, muḥal yewwet wul-is am ass-nni, iban-as-d lmulud d
netta id tudert-is, d tafat n wallen-is maca ɣas akken tkukra deg
tazwara texdem ciṭuḥ n tebɣest tluɛa-t-id s wezmumeg tenna:
- Ansuf yis-k, d acu i k-id-yecqan, saramaɣ d lxir ?
Mi yesla lmulud i yimeslayen id-yefɣen deg yimi n tiziri, iserraḥ
yiles-is, yekkes akukru yenna:
- Kes aɣilif, d lxir, d arbaɛ-ina id-yusan ɣer baba-m ad t-zren, ur
sinen ara axxam ddiɣ-d yid-sen.
- Ikeč n wanes-ik?
- Nekk n taddert-agi.
Tiziri tefraḥ aṭas imi tezra d akken lmulud d mmi-s n taddert-is,
tfures tagnit tenna :
- Isem-ik ma wlac uɣilif ?
- Lmulud, i kem ?
- Nekk isem-iw tiziri, tamusni tamerbuḥt a lmulud ».
- Tanmirt a tiziri.

-7-
Azal n tayri

Lmulud deg wakken is-teɛǧeb Tziri, ur yumin ara, yenwa d


targit i yettargu, kecmen i sin deg lebḥar n tsusmi. Tiziri
teduqqes-d, mazal inebgawen id-yusan ɣer baba-s ttrajun deg
tewwurt n berra, tuzzel tenna-yas i baba-s, yeffeɣ-d ɣur-sen
lqayed, tetbeɛ-it-d yelli-s deffir. Yefraḥ aṭas s yemdukal-is aceku
aṭas aya ur ten-yezri, iqarreb-d ɣur-sen msalamen, mesteqsan-d,
inṭaq-d muḥ qasi d netta id ameqqran akk deg-sen, yenna :
- S cuq d ameqran id-nusa ɣur-k a lqayed! Acḥal aya i nebɣa ad
d-nas ur yessaweḍ ara Rebbi lwaɛd, tura aqlaɣ nusa-d.
- Tirza yelhan i wen-sarameɣ, mraḥba yis-wen s axxam-iw, assa
temlal tasa d way turew, meqqar ad nfares tagnitt akken.
Kra heddren lmulud ifures tagnit yettaker axezzur ɣer tziri.
Nettat daɣen s lǧiha-s ur s-iruḥ kra, msefhamen s walen.
Lqayed yuɣal iluɛa Lmulud :
- Azul fell-ak a mmi, qarreb-d ɣer da, awi-d afus-ik !
Lmulud yuẓ ɣur-s, yefka-yas afus-is, inna :
- Azul fell-ak a lqayed.
S yen muḥ qasi iluɛa-d lmulud inna:
- Tanmir-Ik a mmi, ad k-yemmel Rebbi iberdan yelhan akken
yi-d-mleḍ abrid s axxam n lqayed.
- Aɛni mačči yid-wen id-yusa ?. i yenna Lqayed
- Ala, wagi d amezdaɣ n taddert-agi, nufat-id deg tejmaɛt,
nessuter deg-s aɣ-d-isken abrid s axxam-ik.
Lqayed ur yumin ara, amek ur yessin ara imezdaɣ n taddert-is? s
yen yesteqsa Lmulud:
- Anwa id baba-k ammi?
- Nekk d mmi-s n Belɛid azawali, fell-as yeɛfu Rebbi ».
Lqayed yerza deg uqaruy-is ɣer lqaɛa, yemekta-d lbaṭel i
iɛeddan yef Belɛid Aẓawali, cehden-d fell-as s zzur, yella netta
ger-asen. Ksen-as tamurt-is, harmen-t deg ayla-s. Deg wass-nni
Belɛid aẓawali ur yufi iman-is, yeyli-d deg waṭan, yettemɛiɛit
weḥd-s, ur yesɛi hed ara d-iṭṭilen deg-s, yettnaɣ d yir tudert almi
tewwi tmettant. Lqayed iḥus aṭas, am win tewteḍ s tarṣast, ur

-8-
Azal n tayri

yumin ara ad d-yaweḍ wass anda ara d-tuɣal temsalt n Belɛid


aẓawali, yerna d mmi-s ara t-id-yesmektin, yesmekta-t-id s
lbaṭel yesɛedda ɣef baba-s. Lmulud ur yezri kra ɣef baba-s maca
lqayed iḥus i tyita. Aqcic imi iwala Lqayed yexsef wudem-is,
yugad, iɣil d ceḥna id-yeǧǧa baba-s neɣ yella wacu is-yettalas.
Yerẓa-d deg uqaruy-is, yekker ad iruḥ, yenna:
- Ihi a yi-tesurfem, d lawan ad kecmaɣ s axxam-nneɣ mulac
yemma ad a yi-tayes, ǧiɣ-awen talwit.
Lqayed yugi as-iserraḥ, yeggul ur iruḥ alma yečča imensi.
Lmulud tebra-yas tawla d lxuf it-yeṭfen, yeqbel laɛraḍa n lqayed.
Inebgawen sersen-d tarzeft id-wwin i Lqayed. Zzit,
awren, tazart d wayen nniḍen. Iwakken Lmulud ur d-yettban ara
d inebgi am wiyaḍ, iwakken ur yettili ara d taɛkemt ɣef lqayed d
wexxam-is, yekker aten-id-iɛawen deg serrusun n ttɛebga,
sawḍen-tt-id s axxam.
Imensi ihegga, yal lxir yers-d. Lqayed, inebgawen-is d
Lmulud, zzin-d i tarbut, ufan akk lebɣi-nsen deg lmakla ḥaca
Lmulud ur newwi ara tiremt-is akken iwata aceku aṭas n temsal
it-iceɣben, yiwet d leḥya, tis snat yezra Tiziri tettmuqul-d deg-s
maca aḥebber-is ameqran d yemma-s ara yaḍnen aɣbel-is, ur
tezri anda yella neɣ d acu it-yuɣen aceku lmulud ur yuɣ ara
tanumi yettɣimi annect-a deg berra, ur ikeččem ara s axxam.
Dɣa yesres taɣenǧawt-is yenna:
- Ḥemdulah rwiɣ, ad ayi-tessurfem nekk tura ad ruḥeɣ, ad afaɣ
tamɣart n yemma tencewwal fell-i, imi mazal i kecmaɣ s axxam.
- Fak tura imensi-k truḥeḍ. is yenna Lqayed
- Jmaɛ liman ala tawant. Ur t-yeḥris ara lqayed. Yeḍleb smaḥ
deg inebgawen-is yekker iffeɣ yedda d Lmulud s afrag, yefka-
yas asurdi, yenna-yas.
- Aqli-k tettwaliḍ tagnit n wass-agi, sɛiɣ inebgawen maca
azekka ma nedder ad ruḥen, ma yella testufaḍ ass-d tameddit n
wass ad nemeslay kra, neɣ ddurt id-iteddun ruḥ-d keč d temɣart
n yemma-k, bɣiɣ ad nemẓar.

-9-
Azal n tayri

- Ma yebɣa Rebbi a Lqayed.


- Rrju ur ttruḥ ara. Is yenna Lqayed. Yekcem ɣer texxamt,
iweṣṣa tameṭṭut-is as-d-sewjed kra ara yawi yid-s, s yen yuɣal-d
ɣer inebgawen-is.
Tiziri tesmeḥsis-d d acu ittmeslayen, dayen ɣur-s tegzem
taluft, d lmulud ara yilin d zwaǧ-is, ma mačči d netta ad teqqim
mebla zwaǧ i lebda, ḥacama tekka-d deg-s, yugi-tt. Lmulud iḥar,
yebɣa ad yeqqim maca ilaq ad iruḥ. Ad yeddu deg lebɣi i wul-is
ad yeqqim aceku ur yerwi ara tiɣimit anda tella tin yesengugan
ul-is, neɣ ad iruḥ ɣer yemma-s ɛzizen, tamwanest n ddunit-is.
Yerra-d leɛqel-is ɣer sdat-s, yufa-d d yemma-s kan is-d-yewwi
lḥal. Teffeɣ-d tziri, tewwi-yas-d tarzeft-nni ara yawi yid-s, tefka-
yas-tt, yenna-yas lmulud:
- Tanmir-im a Tiziri, wezzaf-iyi annect-a s nnig lḥeq-iw i wwiɣ.
- Ah a lmulud, ayen i tewwiḍ drus, tudert-iw zemreɣ ad k-
ttefkeɣ, ayen ik-fkiɣ tuklaleṭ. Lmulud ur yuḥtam ara yettru, ur
yumin ara dakken tiziri teggar-d icerriq amenzu, terẓa-yas asalu.
Iteddu-d ad yeffeɣ, teḍfer-it-id Tziri telli-yas-d tawwurt, akken
d-yeffeɣ deg wemnar n tewwurt, teṭṭef-it-id deg fuss-is, ibed,
yuɣal yezzi-d ɣur-s, allen-is ččurent d imeṭṭawen, tesfḍ-as teslef-
as i wudem-is, tenna:
-« Ur ttru ara a Lmulud, ur yelli kra yellan d lmuḥal, nekk luleɣ-
d i kečč, ulac win i zemren ad yeddem amḍiq-ik deg wul-iw, ur
zmireɣ ak-bedleɣ s ddunit merra».
-« Akem-iɛin Rebbi a Tiziri, ula d nekk ɣas kes ɣef wul-im,
muḥal zemreɣ ad ɛiwdeɣ udem neɣ idis fell-am, d kem iḥerken
ul-iw i tikelt tamenzut, d kem id-yerran asirem i tudert-iw ».
Tiziri tefsi deg wayen tesla deg imi n Lmulud, ur tenwi ara
aten-yesdukel yiwen uḥulfu, din kan tfures tagnit texdem lwaɛd
d lmulud i uzekka-nni ad mlilen sbaḥ zik, mi ara yeffeɣ weqḍar
deg taddert, yuɣ lḥal tiziri lawan-ni tettruḥu ɣer tala. Tikwal
tettɛeṭil maca ur s-aqaren ara acimi, imi zran ɣer wacu it-ttruḥ.

- 10 -
Azal n tayri

Yerna tiziri maci d tin yessagaten rkeḍ, tga lqid i uḍar-is, muḥal
tɛedda tilas.
Lmulud yebɣa timlilit-agi, maca d netta i yugaden aṭas
ɣef Tziri, aceku ur yuɣ ara tanumi d temliliyin icuban tigi.
Yefraḥ s lwaɛd is-d-tefka Tziri, maca ikukra aceku yugad i ti-d-
yettafen. Lawan-nni d lɛib ameqran ma yella ufan-d sin
mseḥmalen ttdukulen akken-nni nutni mazal ur zwiǧen ara,
ttawin-ten d imi, xersum taqcict ad teqqim i lebda d amedya deg
imi n lɣaci. Yenṭaq lmulud ɣer Tziri yenna:
-« Anwa amḍiq deg ara nemlil, ɣef acḥal ssaɛa? ».
-« Imi ara d-iɛeddi weqḍar n taddert ṣbaḥ, dari-it-id, ad d-iɛeddi
lɛinṣar, ɣur-k ak-id-walint tlawin! Melmi i tewḍeḍ s abrid
ameqqran, ad iṣub d akesar tama tazelm aqḍar aṭ n webrid
uzaɣar, ma d keč ad n-taliḍ d asawen tama tayeffust, ad yi-n-
tafeḍ deg txerrubt izumal ik-ttrajuɣ. S yen ad nekcem ɣer
tebḥirt-nneɣ, i wumi sawalen aɛerqub n Lqayed. Tthabin
madden amḍiq-nni. Ula d abri-is ttkukrun a tawin, ma yella d
baba, timeddiyin n wass kan id-yettɛedday, yessefqad ɣef
tebḥirt-is. Kkes aɣbel i wul-ik ulac d acu ara tagadeḍ ».
Lmulud ur yezmir ara ad yuɣal ɣer deffir, din kan yeqbel
aceku Tiziri telli-yas-d akk tiwwura.
-« Kkes aɣbel a yagerruj-iw, azekka ma irad rebbi ad iliɣ dinna,
ɣas ma yella uḍneɣ, ad neḥrurdaɣ, ad nedduɣ ɣef rebɛa, am
wegrud mi ara yettmurud. Akken tebɣu tili teswiɛt ad nruḥeɣ,
awi-d kan ad nidir, awi-d kan ad iliɣ yid-m, ɣer idisan-im, a yi-
tsefḍeḍ i ɣeblan-iw, a yi-tekkseḍ ɣef ul-iw ». Is-yenna Lmulud.
Tiziri crurqent-d walen-is d imeṭṭawen deg wayen imi
tesla. Yerfed Lmulud ad iruḥ, ibud-as iḍ ameggaz, nettat s lǧiha-
s terra-yas:
-« Iḍ ameggaz a rruḥ-iw ».
Lmulud yuɣ abrid srid s axxam-nsen. Nettat tedduri
tawwurt tessikid deg-s almi ifut ur t-ttwali ara, s yen temdel
tawwurt terra qbala ɣer wussu. Yemma-s ur tuɣ ara tanumi

- 11 -
Azal n tayri

tettwali yelli-s teggan lawan-nni, ḥacama tuḍen. Tuḍen aɣbel-is


truḥ ɣer ɣur-s tenna-yas:
-« Ayen akka a yelli i teṭseḍ uqbel lawan, werɛad teččiḍ ula d
imensi, aɛni tuḍneḍ ».
-« Ala a yemma ur uḍineɣ ara, ɛyiɣ kan bɣiɣ ad steɛfuɣ, yerna s
yexf-iw ar arwiɣ»
-« Cafuɛam a ihi a yelli, s tezmert-im mi terwiḍ, ṭṭes ad
testaɛfuḍ, iḍ ameggaz tirga n lɛali ».
Temdel-d tawwurt n texxam-t, teǧǧa-tt teṭṭes. Nettat awi-d kan
ad tili weḥd-s, mi ara tettxemim, aɣbel-is d lmulud, d acu is-d-
inna? D acu i tesla? Tebɣa ad d-ɛiwed ayen tesɛedda yid-s ɣas
taswiɛt-nni wezzilet.
Yewweḍ lmulud s axxam-nsen, yufa-d yemma-s tettraju-
t ɣef tewwurt n berra. Akken yekcem tenna-yas:
-« ah a lmulud a mmi, ma yella win ara yeqqimen ar tura deg
berra! Teǧǧiḍ-iyi uysaɣ, ul-iw yekka-d aqemmuc-iw, werǧin
txedmeḍ tadyant am tagi a mmi!!! ».
Yeṭṭef-d yemma-s ɣer ɣur-s yeskecm-itt s axxam, yemdel
tawwurt n berra, yefka-yas tarzeft-nni is-d-yefka lqayed.
Yemma-s tettxezzir deg annect-nni tewhem, tarfed-d allen-is ɣer
mmi-s, tenna:
-« A mmi aɛziz, ansa ik-d-yekka waya?».
Lmulud yeḥka-yas-d taqṣiṭ seg mi tebda almi tfuk. Tefraḥ s
wayen is-d-yenna mmi-s maca tumen ur tumin. Tumen aceku
tesen mmi-s ur yeskidib ara fell-as yesɛa isseɣ, d nettat it-id-
irebban. Tama nniḍen ur tumin ara ad-yaweḍ wass anda mmi-s
ad yaɣ yelli-s lqayed aceku tezra iman-is d taẓawalit, ur ɛdilen
ara deg lmizan, annect-a d awezɣi ad d-yeḍru. Di ddunit, yal
taluft tezmer ad d-teḍru, ulac awezɣi, yal yiwen at-id-tezzi nuba-
s deg wayen yelhan neɣ deg wayen n diri. Tekker fell-as nna
ferruǧa, tejmaɛ tarzeft-nni, tesseḥma-d seksu ad tečč imensi akk
d mmi-s, tssers-d tarbut tenna-yas:

- 12 -
Azal n tayri

-« Qareb A mmi ad teččeḍ yid-i, s yexf-ik ɛzizen ar teskerwic


tɛebbuṭ-iw deg akken texwa, qimaɣ i laẓ, yerna iɛedda lawan i
mensi, tura a mmi d ṣḥur ara nṣeḥḥar ». Lmulud yeḍsa-d, yenna:
-« Yyaɣ ihi ad n-ṣeḥḥar, xas akken azekka ur nettzum ara ».
-«D Anecraḥ kan ittnecraḥeɣ yid-k a mmi n tasa, aweɣ tura ad
teččeḍ,ini besmellah».
Lmulud yedem-d taɣenjawt yebda učči. Γas akken yerwa irennu
s nnig tawant maca itett am wefrux. Tikwal yettawi taɣenjawt d
tilemt s aqemmuc-is, awi-d kan ad t-id-wali yemma-s i tett, ur
yebɣi ara ad tt-yesnuɣni, yezra ma yella yugi ad yečč, ula d
nettat ur tsett ara. Dɣa yettdeɛɛiẓ s nnig tawant almi tekfa terbut-
nni, tedem-itt-id nna ferruǧa tḥettet-it, tkub-it ɣef udekkan.
Lmulud yessaked yemma-s aṭas yenna-yas:
-« Dayen terwiḍ a yemma? ».
-« Ḥemduleh a mmi, wellah ala tawant ».
-« Ad ɛeddiɣ ad ṭseɣ a yemma, ɛyiɣ ».
-« Ruḥ a mmi ɛzizen, iḍes n ṭmana, iḍ ameggaz tirga lɛali. Ula d
nekk tura ad ɛnuɣ amḍiq-iw! ».
Lmulud yekcem s ussu yesexsi taftilt, yeqqel tinegnit,
yessumet afus-is, iqemc allen-is akken ad yeṭes, Akken yuɣ
tanumi maca iḍ-nni imgarad ɣef wuḍan nniḍen. Yugi ad d-ires
yiḍes, d tafekka-s kan i yellan deg ussu, wama lmux-is iruḥ s
axxam n lqayed anda tella tziri. Iḥar ad yali wass i waken ad
yemlil d Tziri, terḥa-t, ar ɣur-s kan i yesseḥmac, yewwi-d tafat s
wudem, am win yuḍnen maca aṭan n tayri yugar kra yellan d
aṭan. Ula d Tiziri tennuɣ d yiḍes almi d ass-nni i tessen d acu id
ɛawaz twunes itran igenni, yerna tḥar ad iɛeddi yiḍ. Rnu tsel-d i
yiwen deg inebgawen-nni yesxerxur, tuyes ad yali fell-as wass.
Ayaẓiḍ iɛeggeḍ yendah d ṣbaḥ. Tiziri tekker-d tessared,
tessew-d lqahwa teswa, s yen tcebbeḥ. Teddem-d awemmus
iceṭṭiḍen aten-id-tessired di lɛinṣar, ɣas iceṭṭiḍen-nni zeddigit.
Iwakken kan ad tesɛeddi iman-is. Yemma-s n Tziri tekker-d ula

- 13 -
Azal n tayri

d nettat, tufa-d yelli-s tessewjed lqahwa n ṣbeḥ, tewhem, d tikelt


tamenzut itt-id-zwar ɣer tukra, yerna tessew-d lqahwa.
-« Taṣebḥit tamerbuḥt a yelli ».
-« Azul a yemma ɛzizen ».
-« Aɛni d aɣelluy id-teɣliḍ ɣef ussu, a yelli? Aqli-kem zik id-
kreḍ! ». I tenna yemma-s
-« Ala a yemma, rwiɣ kan iḍes aceku zik i ṭseɣ laɛca, rnu ilaq ad
ruḥeɣ ad sirdaɣ Iceṭṭiḍen-iw di lɛinṣar, bɣiɣ ad awḍeɣ ger
tmezwura akken a yi-d-tṣiḥ nuba, aneɣ tezriḍ d aqareɛ ».
-« Γurem lḥaq a yelli, yerna sired-iten-id s lebɣi-m, ɣas tɛeṭleḍ
ulac ɣer-s awid kan ad-kseḍ lxiq d temdukal-im, uɣal-d lewhi
imekli, imir ara ruḥen inebgawen-agi i nesɛa, haten-id werɛad d-
kkiren!».
Dagi is-yenna yufa wezduz affus-is, ciṭuḥ-nni n lxuf d
ukukru iruḥ, tekkes-as yemma-s aɣbel, telli-yas tiwwura. Banen-
as-d iberdan ɣer yeswi maca ɣas akken tsereḥ-as yemma-s ad
truḥ, ur telli ara d tin ixedmen akken tufa, tettwali ɣer sdat
tettḥezzib, tferreq ger lḥeb d ukerfa, ger wayen yelhan d wayen
n diri.
Teffeɣ-d Tziri deg wexxam, terra awemmus iceṭṭiḍen ɣef
uqerru-yis, syen tuɣ abrid qbala ɣer uɛarqub n lqayed anda
texdem lwaɛd akk d Lmulud. Akken tewweḍ ɣer lɛinṣer, tufa
tilawin sirident, tbed akken ɣer-sent ur tebɣi ara ad cuktent deg-
s. Twala nuba-s ad tḍul, tenna i tlawin yellan dinna:
-« Ass-a ur irad ara ad sirdaɣ iceṭṭiḍen, ad uɣaleɣ kan, azekka
deg lehna ad-ruḥeɣ i tafrara ». Tesɣefel-itent tkemmel abrid-is
tḥar ad tewweḍ tḥulfa i webrid ɣezzif, ur tewwiḍ ara almi taɛya
deg tikli. Tsers tewemmust iceṭṭiḍen teqqim fell-as daw n
txerubt izumal, tettraju lmulud ad-yaweḍ, winna tesaram ad yili
d acrik n ddunit-is.
Dqiqa ara iɛeddin ɣur-s d aseggas, am win yettrajun agur n lɛid
ad-yeflali. Cwiṭ acemma iban-as-d weqḍar n taddert s lebɛid deg

- 14 -
Azal n tayri

tebraḥt, maca werɛad id-bdan tikli aceku mazal ur d-brin ara akk
yemdanen.
Ziɣ ula d Lmulud akken i ttennaɣ yiḍ d wass yekker-d,
yelli-d tawwurt n berra, iteddu ɣef yixef n tfednin iwakken ḥed
ur s-d-isel, iteddu am imekreḍ. Mi d-yeffeɣ deg taddert, yuɣ
abrid s aɛerqub Lqayed, yezwar s amḍiq, yeffer sufella n ṭejra
yellan s deffir n txerubt izumal, yerna tweɛɛa, kra ara d-iɛeddin
iwala-t. Iwala ula d Tiziri imi d-teddu, imi tewweḍ ɣer txerubt
izumal, yezra d netta i tettraju. Yers-d ɣef tzemurt, iteddu didac
didac, ur yebɣi ara ad tt-yejɛer. Yeḥbes tikli yettxemim amek ara
s-yexdem iwakken ad t-id-wali Tziri, melba ma yesxelɛ-itt.
Yedduri yiwet n ṭejra n tulmut, Tiziri tesla-d i rkeḍ ɣer deffir
weɛrur-is, tessaked ur tufi ḥed aceku yeṭṭeɛ ɣer ljedra n tulmut
am uḍiḥan, yezdew fell-as s weɛrur amzun d afrux-nni
yettwaṭfen s lazuq. Akken terra Tziri aqeruy-is ɣer sdat-s,
yekcem s tufra ɣer yiger Lqayed. Yebda yettusu, yuɣal
yesnaḥnuḥ. Tiziri tjmeɛ-d iman-is s lamɣawla, teǧǧa ula d
awemmus-nni, dɣa teffer s deffir udernu tessikid ɣer yiger-nsen,
tebɣa ad tzar anwa yellan dinna. Twala amdan iteddu ɣer txerubt
izumal yellan berra n yiger deffir uɣalad, ur tumin ara allen-is,
teɛqel-it maca ansi id-yekka? Tekes-as tugdi, yuɣal-itt-id
usirem, tekker tuli sufella uɣalad tessawel-as s yisem-is. Yerfed-
d aqaruy-is iwala-d Tiziri yenna:
-« Azul i twizett-iw ».
Yuzzel lmulud ɣur-s ɣer sdaw uɣalad, tgenz-d fell-as yeṭṭef-tt-id
ger ifassen-is. Yuɣal temekta-d awemmus-nni iceṭṭiḍen i teǧǧa,
tebɣa ad truḥ ad t-id-tawi, yugi-yas, yekker netta yewwit-id.
Iṭij icerq-d, tecceɛcaɛ tafat-is, acḥal yelha iwẓiẓen. Ifrax
cennun, yal wa s ṣṣut-is. Tessa akk tmurt s izeǧǧigen, Tiziri d
Lmulud fursen tagnit akken iwata, ruḥen ɣer s daw n tneqlet
yellan ɣer yiri n wannu, ssan-d aceṭṭiḍ qimen fell-as, tenna tziri:
-« Ansi ɛni id-tekkiḍ, melmi id-ruḥeḍ? »

- 15 -
Azal n tayri

-« kra yekka yiḍ ur d-iris cfer ɣef gma-s, axemem-iw yezga fell-
am, fɣaɣ-d i tafrar n ṣbaḥ, abrid-iw qbala ɣer dagi, walaɣ-kem-in
imi d-tebdiḍ tikli s lebɛid, kra teqqimeḍ s daw n txerubt izumal
nekk deffir-m, ur bɣiɣ ara akem-jeɛreɣ ».
-« acu tmara ik-yerran, ad-taseḍ ṣbaḥ zik? ».
-« Ur bɣiɣ ara ad d-duɣ ger weqḍar n taddert, ugadeɣ ma yella
duriɣt-id a naweḍ ɣer lɛinṣar ad nejlint fell-i ad d-baneɣ am
imekreḍ. Ur bɣiɣ ara ad zulment tlawin ula d lexyal-iw, ruḥeɣ-d
yiwen ur yezri, yerna ɣas ma yella win iyi-d-iwalan, yal yiwen d
webrid-is ».
Tiziri tezdew ɣer tayett n Lmulud, myuṭafen ifassen,
ttmeslayen s tayri, swawal ẓiden, yal awal s wazal-is , safayen
imeslayen. Yal wa yefka-d tamuɣli-s, meslayen ɣef yal taɣawsa,
nejren abrid, rẓan asalu n tugdi ɣas llan wuguren, reṣṣan tayri-
nsen ɣef lsas iṣeḥḥan, asirem-nsen ad ilin akken i lebda maca
yella wayen yugaren annect-a, ur zmiren ara ad ddun deg lebɣi i
wul-nsen, imi cudden-ten leɛwayed. Laḥmala tesseflasen almi
tenfel fell-asen, ur ẓrin amek ara qablen tameddit imi ara yili yal
yiwen weḥd-s, d awezɣi ur ttemlilin ara, tayri tekcem idamen-
nsen. Tiziri twala qrib ad d-yaweḍ lwaqt-nni i deg ilaq ad tuɣal s
axxam, ur tḥulfa ara amek iɛedda wukud, am akken teqmec
allen-is telli-ten-id tufa-d akud iɛedda. Akken twala idhem-itt-id
lḥal, tekmumes, teckenṭeḍ di lmulud tenna:
-« Bɣiɣ a lmulud ad tfak temlilit n tufra ger-aneɣ, sarameɣ a
nemlil i lebda, ad tiliḍ d amwanes n ddunit-iw d baba-s n
warraw-iw ».
Lmulud iḥerṣ-itt-id ɣer yidis-is, yeself-as s laḥnana, ikemz-as
aqeruy-is, yenna-yas:
-« Γas Kes aɣilif, ulac win izemren a yi-fraq yid-m ala lmut ».
Simal yeslufu-yas simal tgemmu tayri ger-asen. ksen fad n tayri,
swen ulawen-nsen. Tewweḍ tfidi s iɣes, aṭan n tayri deg-sen
irekkem, myuṭafen am uzal d dkir, ur tban tifrat. Lmulud yezra
dwa n wannect-a d zwaǧ, maca amek ara yeḍleb Tiziri yelli-s

- 16 -
Azal n tayri

Lqayed? Amek ara tili tririt? Maca ur t-yeffiɣ ara leɛqel, dima
yessaram ad yaweḍ s iswi, yesɛa afud d tebɣest s yettqabal
timsal.
Iṭij yeṭef timiṭ igenni, yugad a ten-iɣur wakud, xarṣum
yuḍen aɣbel n Tziri, amek ara s-inin deg wexxam mi ara taweḍ,
ur yebɣi ara as-d-yesiyes iɣeblan. Yekker fell-as, yeṭef-d afus n
Tziri yesker-itt-id ula d nettat, mqabalen udem s udem, tessuk-d
ifassen-is ɣef umegreḍ n Lmulud, tejgugel deg-s, tesres aqaruy-
is ɣef yedmaren-is. Netta yekna-d aqaruy-is,yesres tacamart-is
ɣef uqaruy n Tziri, yeṭef-itt-id deg tamast iḥerṣ-itt-id ɣur-s. ur
bɣin ara ad tekfu temlilit-nni, yekkes-d ifassen-is deg tamast n
Tziri, yerfed-d aqeruy-is, myexẓaren allen s allen, yenna:
-« Bɣiɣ am-d-iniɣ yiwet n tɣawsa a tiziri maca kukraɣ ».
-« Ttxil-k ini-yi-d, d acu? Ur ttagad!! ».
-« Mači d ttugdi, ur ẓriɣ amek ara d-bduɣ neɣ ara fakeɣ
maca ...».
Tiziri tettḥellil deg-s iwakken ad d-yebru i wawal, ayen it-
iceɣben.
Akken tt-iwala teṭṭeɛ deg wawal tettmeqit deg-s trennu, ur yebɣi
ara ad tt-yesnuɣni, dɣa yenna:
-«Bɣiɣ a nesutreɣ afus-im maca ugadeɣ ad yi-ḥqar baba-m imi d
agujil, yerna d igelil».
Tiziri daya i tettraju deg-s, iwakken ad tekes cek yellan deg wul-
is aceku tḥeml-it, ḥemlen-t akk leǧwareḥ-is tebɣa ad yilli yid-s
ilebda. Terra-yas i Lmulud tenna:
-« A rruḥ-iw, xas kes aɣbel i wul-ik, wina tura d ceɣl-iw ceyeɛ-n
yemma-k ar imawlan-iw, ṛṛay aseɛdi ad t-id yefk Rebbi ».
Tedem-d Tziri iceṭṭiḍen-is terra-ten s awemmus tesuter d
Lmulud yeffi-yas-d aman deg lbir, yeǧǧa-tt iruḥ-d, yekka-d
abrid ufella, yezi-d taddert, ansi ur t-id yettwali ḥed. Nettat
tegra-n dinna tessirid iman-is, s yen tesebzeg iceṭṭiḍen-nni akkan
ad s-tini yemma-s uraden. Terra-ten-id sufella uqaruy-is, truḥ-d
s axxam. Akkan d-tewweḍ s axxam telli-d tawwurt, tufa-d

- 17 -
Azal n tayri

inebgiwen imir i teddun ad ruḥen. Nettat tekcem tesres iceṭṭeḍen


sufella n tɛettabt n wefrag, iwakken a ten-tefsar. Lqayed yeffeɣ-
d akk d inebgawen s azniq. aceku ur ilaq ara ad d-fɣen
weḥdensen. Rekben ad ruḥen, iselem fell-asen Lqayed, s yen
yekcem s axxam yesteqsa tameṭṭut-is ɣef Tziri, anda tella, aceku
ur tt-iwala ara deg iḍelli-nni imi d-usan inebgawen-is, yecedha-tt
aṭas. Takfa temeṭtut n Lqayed teffeɣ-d s afrag, tessawl-as-d i
Tziri tusa-d teqim ɣer yidis n baba-s it-ḥemmel aṭas aceku tufa
ɣur-s laḥnana d tayri, takfa tsers-d tarbut ad tečč nettat d Tziri,
Lqayed yuɣ lḥal yečča. Tedem tsett akk d yemma-s maca ur
teẓṛi ma s aɛebuḍ neɣ s aɛrur i itterra lqut-nni, tettucewel s
ttaxmam ɣef Lmulud ur yethenna ara lmux-is, tettawi kan lewhi
s wellen. Baba-s d yemma-s tmeslayen-as-d nettat tettmuqul
kan, awal ur d yeffiɣ imi-s. Lqayed d tmeṭṭut-is jeɛren, ɣilen
tettwazdeɣ neɣ tuḍen ur tebɣi ara asen-d-ini!. Tenul-itt yemma-s
deg tayett, tefrawes, iluɛa-tt-id baba-s yenna:
-« D acu ikem-yuɣen a yelli, aqla-kem teṭṭseḍ s iɣimi, yerna
allen-im ldint? ».
-« Ur tufiɣ i yellan a baba d ɛeggu i yirẓan, aqli ttnudumeɣ s
ibeddi, rnu kra yekka yiḍ ur ṭṭiseɣ ara, aceku sellaɣ-d i yiwen
deg inebgawen-nni yesxarxur, dɣa tura ikfel-iyi-id akk ɛeggu,
tedduɣ tamara, allen-iw tteqnent iman-nsent ».
-« Ruḥ ihi a yelli ad teṭseḍ ». is yenna baba-s. Tiziri yuɣ lḥal d
ayagi i tettraju, tḥar ad tekcem s ussu, akken ad d-ɛiwed i wayen
tesɛedda ṣbeḥ-nni akk d Lmulud.
Lqayed muḥal yettḥawal awal, ula d tameṭṭut-is yella
wayen ur s-yeqqar ara, ur yettnadi ara ad iwali rray-is maca
tikel-agi ulamek ara yeffer fell-as ayen is-d-yenna Muḥ qasi.
Tirezzaf n muḥ qasi d yemdukal-is ɣer Lqayed, ur telli ara
melba sebba, ruḥen-d i waken ad ḍelben afus n Tziri i mmi-s.
Lqayed yessen Muḥ qasi, d argaz n lɛali d bab n tmusni d bab n
wawal, Lqayed ur yezmir ara ad yagi nnesba n wergaz-agi lɛali,
ɣur-s d ccerf ameqran ad s-yefk yelli-s. Myefken ttiɛad i ddurt

- 18 -
Azal n tayri

id-iteddun ad xedmen tameɣra, yugad ma yella ɛeṭlen ad


ndemen. Takfa ur tezmir ad tt-id-yali wawal ayen id-yenna ad
iɛeddi, ɣas d nettat i iɛettben fell-as trebba-tt-id tḥuder-itt almi
meqret, yewweḍ-d lawan ad tezweǧ ur tesɛi ara lḥeq ad d-tefk
rray-is. Akka id leɛwayed n zik-nni, tameṭṭut ur tezmir ad d-
tenṭaq sdat n wergaz-is.
Lmulud yewweḍ s axxam, yessaɛlem yemma-s s wayen
yellan ger-as d Tziri, iceyeɛ-itt akken ad tessuter afus-is ɣer
baba-s. ferruǧa tkukra aṭas aceku teẓra maci d ayen isehlen
akken ad teḍleb yelli-s n Lqayed, d awezɣi ad yeqbel. Iḥell-itt
akk Lmulud, yekkes-as aɣbel, dɣa truḥ tedda-yas deg lebɣi i
mmi-s. Deg aggaḍ i tewweḍ s axxam n Lqayed tewwet ɣef
tewwurt, teffeɣ-d yemma-s n Tziri ɣur-s tufa-tt-id teduri imi n
tewwurt. Takfa tɣil d tameɛruft tenna-yas:
-« Ansuf yis-m, d acu i tettawiḍ? ».
-« Ala a yelli maci d amter i ttemtareɣ, usiɣ-d ɣef cɣel nniḍen,
usiɣ-d ad d-sutraɣ afus n yelli-twen Tiziri i mmi Lmulud».
Ur tumin ara takfa s wayen tesla, tenwa teffeɣ ferruǧ i leɛqel-is
neɣ d taɛggunt, ur s-tenni zzant neɣ rɣant, temdel tawwurt fell-
as, terra-tt-id ɣef wemnar.
Lmulud iḥar ad tuɣal yemma-s as-d-tawi tiririt. Cwiṭ acemma
attah tuɣal-d s axxam. Akken iwala yemma-s yergagi, yexsef
wudem-is, yeqqen yiles-is, ur yezmir ad d-yesufeɣ lmenṭaq.
Ferruǧa iɣaḍ-itt mmi-s, tugad ad yenuɣni, tqareb ɣur-s s teḍsa
tenna-yas:
-« Nniɣ-ak a mmi ɛzizen limer tettaɣeḍ awal n yemma-k, ur nelli
ara d timital n Lqayed, awer ɣ-iḥqar ala Rebbi ». Tebda tḥekku-
yas-d tadyant amek tella.
Lmulud teseqlalaḥ-it tyita yečča-tt teḥma, ifaden-is
kkawen i tikli, iḥus i yiman-is amzun yekref maca yezga
yessaram aceku wlac d acu id-yekkan s ɣur Tiziri. Yeffeɣ-d deg
wexxam iswi-s ad iwali Tiziri, iceyyaɛ-s yiwen yesɛa laman yid-
s, iwakken ad mlilen s lɛejlan. Deg webrid-is yesla-d i rkeḍ ɣer

- 19 -
Azal n tayri

deffir maca ur yeɛqil ara tikli, iqareb ɣer sdat, yesla i ṣṣut n
tmeṭṭut tessawal-as-d cwi cwi, yezzi-d ɣer deffir-s yufa-d d
Tiziri. Tezra d win id abrid-is, tekumer deg yiwet n tezribt,
teffer iman-is ɣef yemdanen, ula d nettat tusa-d ad as-tecetki ɣaf
ayen yexdem baba-s. Yenna-yas-d baba-s akk ayen yellan ger-as
d Muḥ Qasi, terra-tt i lwaɛd i meṭṭi wlac anda ara tecetki, wlac
win ara tt-iḥuden aceku s nnig baba-s ala Rebbi. Akken tɛedda
taluft tcud tyersi, tewwi-d abrid ur t-ɛqil, tettwali tifrat deg
Lmulud kan.
Imi iwala Tiziri temuɣben, teḥzen dayen kan, allen-is
jerḥent deg imeṭṭawen, yettru ula d netta ɣef twaɣit id-yerzan
ɣur-sen, yerfed allen-is ɣur-s iluɛa-tt.
-« Azul a tarwiḥt, ayen akka annect-a i meṭṭawen? ».
Teɣli fell-as iɣawel yeṭef-itt-id, iḥerṣ-itt ɣur-s, imeṭṭawen deg
wallen-is d isafen, yuɣal yeqqim ɣer lqaɛa deg tlemmast n
webrid. Yesɣam-itt-id ɣer yidis-is, tessumet i rebbi-is. Naqḍaɛen
yemdanen deg webrid-nni, yerna ur tettawin ara s waṭas, wlac
win i ten-id-iwalan, neɣ i ten-id-yufan. Tiziri jerḥent walen-is,
tugad ad tt-farqen d Lmulud i lebda. Yeɛya yettṣebbir deg-s,
tuɣal tger-d naḥta, testaɣfer, tebda tḥekku-yas-d ayen itt-
iceɣben. Lmulud yefka tameẓẓuɣt almi tfuk, yenna-yas:
-« Ula d nekk tedduɣ-d am d-cetkiɣ, ziɣ tezriḍ kulec ».
-« Ihi yiwen uɛekkaz i s nettwet a Lmulud ».
Yal ugur yesɛa tifrat, Tiziri d Lmulud sqerdcen tamsalt-
nsen, sḥesben ufan-d ur ɣliḍen ara aceku tayri-nsen d tin
zeddigen. Wid yeččuren d tiḥila, gulen ad ten-srun, wwḍen s
iswi maca dayen tfuk tefra, tayri-nsen tban am lebreq deg
usigna. Akken qqaren at zik, tadukli trenu-d tazmert ur yezmir
yiwen ad tt-yaɣḍel. Akken ula d nutni, duklen afus deg fus, imi
ayen id-iteddun ur s yezmir ara yiwen weḥd-s, bnan ɣef kullec.
Ussan ttɛeddayen am aḍu, ttaǧwen-d aɣilif, segrayen-d
terẓeg n ilili. Ncewwalen wulawen yellan myaḥmalen, sluɣen
tayri zeddigen, yewwet deg-s iɣisi. Tezzi-d durt, teweḍ-d tmeɣra

- 20 -
Azal n tayri

n Tziri. Lqayed inced-d akk imezdaɣ n taddert ɣer imensi,


azekka-nni ad teddu yelli-s d tislit. Timdukal n Tziri kecment
ɣur-s ɣer texxamt ad tt-ẓrent i tikelt taneggarut maca Tiziri
teḥka-yasent akk ayen yellan. Ur tebɣi ara mmi-s n Muḥ Qasi, d
Lmulud mmi-s n Belɛid aẓawali i tḥemmel, fkan-tt mebɣir lebɣi-
s, tḥeku tettru.
Yuzzel wawal deg taddert, imdanen merra slan s taluft.
Usmen s zwaǧ am wagi, bɣan ad teqqim deg taddert aceku
ttawin-tt d amedya ama deg ttrebgga ama deg zzin, ur tuklal ara
ad tt-yawi u berrani.Bɣan akk ad tezweǧ deg taddert, xerṣum imi
tḥemmel Lmulud aceku d aqcic d wawal, nuɣnin merra imezdaɣ
n taddert, iɣaḍ-iten lḥal maca ur yelli kra deg ifassen-nsen, yefka
Lqayed awal ur yettuɣal ɣer deffir, awal-is d tarṣaṣt imi ara d-
teffeɣ.
Azekka-nni Tiziri tedda d tislit ɣer taddert ufella, taddert
n Muḥ Qasi. Lmulud yedda ger iqeffafen, ur yugad yiwen, tiyita
yečča-tt, ksen-as tin yebɣa wul-is. Imawlan n tmeɣra d imezdaɣ
n taddert ufella mugren-d tislit s teɣratin d lbarud. Aṭas is-
iferḥen i Muḥ Qasi acukan wa yefraḥ-as s wul-is wayeḍ yedda
akken dan waman.
Akken tewweḍ teslit ɣer wemnar n tewwurt, tusa-d
temɣart-is terfed-as acberbar iwakken ad walin yemdanen amek-
itt teqcict id-tewwi i mmi-s. Mazal tekcim teslit s axxam-is
tebda zzux. Imdanen wehmen merra imi walan Tiziri, zzin-is ur
t-iksib yiwen, yal wa imenna-tt-d i netta. Maca udem id-tefka d
uḥzin, rẓan taḍṣa deg udem-is, rẓan asirem i wul-is. Lmulud ibed
deg wefrag, yessikid ula d netta deg tsekkurt-is yefgen ger
ifassen-is. Tamɣart-is d telwest-is ṭfent-as afus ɣer texxamt
tezḥel fell-asent, tezwi ifassen-is, tuli iman-is. Tefka aḍar ad
tekcem ɣer daxel tmuqel-d ɣer deffir ɣlint-d walen-is deg tid n
Lmulud i yellan deg tarkkent n tewwurt n berra, tugi ad tekkes
allen-is deg-s. imdanen merra bɣan ad zren d acu i iḍerrun, awal

- 21 -
Azal n tayri

yettruḥ deg wa ɣer wa, ḥṣan akk Tiziri tḥemmel wayeḍ yerna
dinna i yella ger-asen.
Γas tiyita tḥuza iɣes, Tiziri yuɣal-itt-id usirem d wafud
segmi teẓra Lmulud, am win ifuden yeswa, tmuqel-it almi aṭas
tezmumeg-as-d, a min ara s-yinin ur ttugad. Yeffeɣ-d Lmulud s
tufra, yenɣa ṣṣut. Zzin-d ad ɛeqlen anwa wagi i tḥemmel ufan-d
amḍiq d ilem, ur ẓrin ma d tignawt i t-irefden neɣ d tamurt i t-
isbelɛen!. Lmulud d Tziri msefhamen uqbel ass-nni. Iruḥ srid
ɣer deffir n wexxam n tmeɣra yeqsed yiwet n teslent i yellan
twellah ɣer texxamt n Tziri, yuli fell-as, yettraju ad d-yeɣli yiḍ.
Yeqṣed ad yessufaɣ tiziri deg lḥebs uɣuru, ad as-yefsi leqyud n
lbaṭel itt-icudden. Ḥarmen-tt deg temɛict n liser, tamɛict n tayri
akk d win yefren wul-is.
Lɣaci bedden akk deg ttewḥid, ur fhimen kra, ṭɛen akk
deg imukan-nsen, am yergazen am tilawin. Yal wa amek
yesqardec tamsalt, ttrajun tislit ad-teffeɣ deg texxam-is. Tiziri
tugi ad tt-bedel lbus, tugi ad d-teffeɣ attwalin yemdanen, tḥell-itt
akk temɣart-is yerra-tt ljen d amgar.
Aẓɣal d ayen izaden, yekkufer lḥal, Tiziri tessuter deg
temɣart-is as-telli ṭṭaq iwakken ad tebuḥru, tḥulfa s Lmulud
dinna i yella, ṭṭaq yelli ur tezri aniwa it-yellin, ad d-tiniḍ weḥd-s
i yelli, tekker fell-as tbed ɣer ṭṭaq wexrent-as akk tlawin yellan
yid-s ad tɛeddi, ɣilent d aẓɣal itt-yenɣan, tefka tiṭ-is ɣer sufella n
ṭejra twala amdan ɣer din yettwehi-yas-d,ur tugad ur iḥerrek kra
deg-s. Teḥṣa d anwa itt-yeṭṭafaren anda tebɣu truḥ, iweṣa-tt-id
ad teḥrez tasusmi iwakken ur s-tt-fiqent ara tlawin yellan yid-s,
nettat s lǧiha-s tɣemmez-as tiṭ-is. Temdel tziri ṭaq tuɣal s amḍiq-
is, teqqim ɣef tdeggirt, teṭṭef aɣesmar-is tettxemim.Cwiṭ
acemma tusa-yas-d tikti, tessuter deg lxalat-nni ad fɣent
iwakken ad tessired, yerna ad tbedel lbus iman-is, s yen ad
teffeɣ att-walin lɣaci. Uɣent-as awal, awid ukan ad tefk mayna,
fɣent merra ɣer berra. Imdanen merra ttmeslayen deg yimi ɣer
tmezzuɣt, amek akka tislit tugi ad teffeɣ?. Teffeɣ temɣart n tziri

- 22 -
Azal n tayri

ɣer berra, reṣṣan akk allen-nsen deg-s d acu ara sen-id-tini?


Tamɣert-nni tuker-itt lqaɛa, tugad ad tennaḥcam, tesetḥa deg
inebgawen-is, tqerreb-d ɣer-sen tenna-yasen:
-« Surfet-ɣ deg laɛnaya-nwen, ilaɛḍil-agi i nexdem, tislit tusa-d
teɛya ,testaɛfa cituḥ, tura attan tessirid ad d-bedel lbus, s yen ad
d-teffeɣ ad tt-twalim.
Nettat d ass amenzu, d ass aneggaru itt-twala teqcict-agi, isli
ibed ɣer yidis n yemma-s yettraju ad iwali tislit mi ara d-teffeɣ
att-yawi ɣer tala ad d-agem. Εyan medden deg uraju, iṭij
yewweḍ ɣer tizi uɣelluy, ur d-teffiɣ teslit. D tikelt tamenzut id-
teḍra tedyant am tagi deg taddert ufella.
-« Tufɣa-yagi i tugi ad-teffeɣ almi yella wacu i yellan”. Iqaren
inebgawen-nni, ugaden ahat tenɣa iman-is, neɣ…! Sawalen tugi
ad-terr awal. Sawlen i lqayed yusa-d, iluɛa yell-is ɣer texxamt
maca lmenṭaq ur yelli. Yeffeɣ-it leɛqel, tbeddel fell-as ddunit,
dɣa yenna-yas:
-« Γiwelet rẓet tawwurt, s acu yuɣen yell-i, ayen itt-teǧǧam
weḥd-s? ».
Akken rẓan tawwurt, ufan taxxamt d tilemt, ṭaq yemdel.
Tiziri teffel s ṭaq, yeṭef-itt-id Lmulud, rewlen srid s
adrar. Lqayed tssum-it lqaɛa, tameṭṭut-is takfa tesenger iẓri-s s
imeṭṭi, isli yenejla ur iban anda yerra, tamɣart-nni tennaḥcam
tettsuɣu aceku iban-d wayen yefren. Awal yuzzel am lebreq yuɣ
tudrin merra, lqayed yettawi ittara, taɛekkazt deg ufus-is,
yettezem deg iman-is, iheddar weḥd-s:
-« A rebbi lukan kan ad-tuɣal yell-i, ur s-ttḥettimaɣ ara win ur
tebɣi, awi-d kan ad-tuɣal ur ttyuɣ kra ». Akken qaren: (win qsen
izerman yettagad iseɣwan).
Yeqerṣ ṭbel yefra wurar, tameɣra texsi, taḍsa tuɣal d
imeṭṭi, lqayed d iqeffafen-is uɣalen ɣer taddert, yerra yid-s
iceṭṭiḍen n yelli-s, iɣil a tt-id-yaf deg wexxam. Maca ur tufiḍ id-
yufa, tewwet siɛqa deg wexxam-is, yefsi-yas wagus, annect-a
akk d sebba-s yezra yelli-s ur tebɣi ara mmi-s n Muḥ Qasi maca

- 23 -
Azal n tayri

yefka-yas-tt.( ɛeddan iḍarren-is deg cwari), akken qqaren at zik.


, kecmen-d merra imezdaɣ n taddert ɣer Lqayed, ran akk ad t-
ɛiwnen deg twaɣit-agi it-iḥuzan.
Iḍ yeɣli-d ur tufiḍ id-ibanen, imezdaɣ n taddert fɣen
merra ad qelben. Yemma-s n Lmulud tɣil ula d mmi-s yedda ad
iqeleb, aceku teẓra acḥal itt-iḥemmel maca ttuɣalen-d akk
tettwali-ten ḥaca mmi-s. Tlata n wusan ur d-iban. Ikcem-itt
weɣbel tergagi tassa-as.Testaqsa imezdaɣ n taddert ma yella
win it-iwalen, tufa-d ulac. Ass aneggaru it-walan, ass-mi tedda
Tziri, yedda d aqeffaf, deg ass-nni yeɛraq ula d netta. Deg
tuɣalin ur d-yuɣal ara Lmulud, faqen-d akk imezdaɣ n taddert,
rran-d s lwelha-nsen akken d netta i yesrewlen Tiziri. Lqayed
imi it-yewweḍ lexbar, tebra-yas tugdi imi yid-s i yella, yezra ur
tt-ittaǧa ara.
Qelben adrar azaɣar, ḥfan warkasen deg tikli, ur yelli
wacu id-ufan. Ass wis rbeɛyam(4) deg yiḍ, wḍen ɣer tqacuct n
wedrar, iban-anen-d uḥeǧaǧu n tmes si lebɛid, teddun almi fɣen
ɣur-s. ksen aɣbel qimen staɛfan, gren-d nneḥta, qimen
ttemcawaren amek ara xedmen?, ur bɣin ara aten-jeɛren akken
deg yiḍ, yessefk ad bḍun ɣef snat n trebuɛa, yiwet teqqim dinna
almi d azekka-nni, tayeḍ tuɣal-d s axxam n lqayed tewwid
lexbar. Taddert akk tefraḥ imi ur ten-yuɣ kra . Akken tefrari
tafat, tesla-d tziri i taɣect n baba-s, yesawal-as s yisem-is.
Terwel tedduri ifri, tezra-d taddert akk teqleɛ ɣur-s, tettmuqul
deg-sen tettru, yerna ɣur-s Lmulud myuṭṭafen yettru ula d netta,
yugad aten-farqen i tikelt nniḍen. Wis amek ara teḍru yid-sen?.
Srun-d akk wid yellan dinna, ula d Lqayed yellan ger-asen,
yeẓra yeḍlem yelli-s. din kan s sdat inigan, yessuter deg Tziri d
Lmulud ad d-ṣuben deg yefri, yerna iɛuhed-iten ad ilin akken i
lebda. Dɣa yers-d Lmulud terna-d Tziri deffir-s, yeṭef-iten
lqayed yessuli-ten ɣef userdun-is uyalen ɣer taddert maca
tuɣalin srid s axxam n Lmulud. Xedmen tameɣra sebɛa wussan
d sebɛa wuḍan.

- 24 -
Azal n tayri

Seg ass-nni ira i tziri ad tuɣal d tameṭṭut n lmulud. D wa i


d azal n tayri
Ma ulac tayri, ayen tebɣuḍ tesɛuṭ d arẓagan am ilili.

- 25 -
CFAWA N TEMẒI

Asemmiḍ igezzem mači dekra, ageffur yestufa-d i tyita,


maca d lawan n tegest. Agu yers-d ɣer lqaɛa ur tezmireḍ ad
twaliḍ ula d aḍad-ik, yeɣli-d ṭlam deg wass, lebreq rɛud ssiɛqa.
Tikelt d lehwa tikelt d abruri, s nuba i ttaɣen amḍiq. Yuɣal
yerna-d waḍu ihuz merra ddunit, yettawi zedwa s lebɛid mi ara
yettzzeffir, as-tiniḍ ad yerfed ixxamen yid-s, iɛerra ula d ṭjur,
yesexreb tikli i yemdanen. Kra id-yefka i genni lqaɛa tezmer-as,
teqbel-it tebɣa neɣ ur tebɣi, uzlen iḥemmalen, iɣezran
skefkufen.
Ass-nni nekk lliɣ deg uɣarbaz amenzu deg useggas
amenzu, ass yedhem tameddit, tegguma ad d-swawi. Taselmaṭ-
nneɣ tuḍen-aɣ aɣbel amek ara nuɣal s ixxamen aceku aɣerbaz
yezga-d deg tɣiwant ibaɛden ɣef taddert.
Akken id-yewweḍ lawa n tufɣa, nerra iḍrisen-nneɣ ɣer
yeqraben. i nekk i wumi d-tefka tselmaṭ-nneɣ nnaqus seqluqleɣt
akken ad yendah d lawan n tufɣa. Inelmaden ttefɣen-d deg
uɣerbaz s tazla ɣer berra nekk mazal briɣ I nnaqus, yehwa-yi
lḥal imi yesṭenṭun, xerṣum imi ttemsazzalen nekk ttmuquleɣ
deg-sen.
Taselmaṭ-iw tluɛa-yi-d s unecraḥ tenna-d:
-« I kečč ɛni dagi ara teṭseḍ ».
Rriɣ-as nnaqus, uzlaɣ wwiɣ-d aqrab-iw, fɣaɣ-d s lazla deg
uɣarbaz, ufiɣ-d wa temuger-it-id yemma-s, wa d baba-s, wa d
setti-s…atg. Wwin-d akk yid-sen tiɣawsiwin s wayes ara sburen

- 26 -
Azal n tayri

inelmaden imecṭaḥ akken ur ttazgen ara. Maca wlac d acu


izemren ak-yesdari, ageffur iɣelli-d deg igenni melba ceḥḥa,
yekkat s uẓayaḍ, as-teqqareḍ ttalin-d ula deg lqaɛa waman,
ɛewqen merra madden.
Nekk d wemdakel-iw ḥmed ulac win iɣin-yemugren,
tteklen fell-aɣ imawlan. Mi d-nteddu s axxam neḍfer-d nna
ferruǧa tbub-d mmi-s n mmi-s Sliman, nteddu nettaḍṣa fell-as,
nettru deg teḍṣa, ɣas akken asemmiḍ igezmaɣ ur sen-ḥulfa ara,
ɣas neẓbuba am iyuẓaḍ, ur nuḥtam ara aman wḍen-aɣ s aksum.
Nna ferruǧa d tameṭṭut d tawezlant deg lqed, Sliman yugar-aɣ
deg leɛmer s rebɛa iseggasen, yugar-aɣ deg lqed, yugar ula d
setti-s i t-id-ibuben. Iḍarren-is ttawḍen-d ɣer lqaɛa, yezuɣur-iten
almi ttenǧaren tiregwa i waman. Setti-s tettedu tamara ur tezmir,
d adegger i tettdeggir iman-is ad telḥu, ẓayet fell-as teɛkemt-nni
id-bub.
Akken kecmeɣ s axxam yemma d setti uzlent-d ɣur-i,
mugrent-iyi-d s amnar n tewwurt, sudnent-iyi, nant-d:
-« Azul a tafat n wexxam »
ṭfent-iyi gumant a yi-brunt ad as-tiniḍ d agerruj i yellan ger
ifassen-nsent. ksent-iyi lqec-nni i lsiɣ yebzeg, fesrent-tt i takawt
nnig lkanun, ɛawdent-iyi wayeḍ. Temmeɣ setti terba-yi deg
rebbi-s i waken ad ḥmuɣ, tetteqed abaḥnuq deg lkanun,
teseḥmay yes tiqejjirin-iw i yegzem wegris. Yemma teseḥma-yi-
d tacebbaṭ dmeɣ-d snat n tɣenjawin graɣ-tent s imi-w rwiɣ, ur
yi-tehwi ara lmekla, iyi-hwan d irebbi n setti aceku ḥulfaɣ s
laḥnana, d laman d tayri xarsum imi yi-teslufuy, tewwi-yi tnafa
almi id lewhi imensi id-ukiɣ. Ufiɣ-d iman-iw sufella ulemsir
izimer. Tdel-iyi-d setti s wejlal n taḍuṭ i tettel ɣef sin, ḥulfaɣ-as
d aẓayan almi ur zmireɣ ad qelbaɣ idis, setti awi-d kan ad ḥmuɣ.
Imi d-lliɣ allen-iw walaɣ llan merra, setti, jeddi, yemma, d
weltma tamecṭuḥt teṭṭes deg dduḥ-is, ma d baba wlac-it lawan-
nni, deg ṣaḥra i ixxedem. Sliɣ-d ttmeslayen fell-i ma ayi-d-
sekren neɣ ala. Jeddi yeqqar:

- 27 -
Azal n tayri

-« Γul-it ur s-ssaxsay ara iḍes, anef-as ad d-yekker iman-is ».


Setti teggul s werraw-is ad d-kreɣ, ur tebɣi ara ad gneɣ melba
imensi. Tezra ar tagara ad laẓaɣ.
Dik kan luɛaɣ-ten-id, nniɣ-asen:
-« Ur gineɣ ara, ukiɣ ». dɣa ṭreḍqen akk d taḍṣa.
tluɛa-yi-d yemma tenna:
-« Ayen I tugiḍ ad d-tekreḍ a mmi? ». Rriɣ-as-id:
-« Ur zmireɣ ara ».
Jeɛrren merra ɣillen d aṭan i yuḍneɣ, yemma tuzzel-d ɣuri tenna-
d:
-« Cafuɛa-k a mmi, d acu ik-iqarḥen? ».
-« Ulac d acu iyi-qarḥen, d ajlal-agi n ṭaḍuṭ iyi-ɛettben, kufreɣ
deg lḥamu, ur zmireɣ ad mḥiḥdeɣ, ẓẓay fell-i aṭas ». Dɣa rran-tt
i teḍṣa.
Tesker-iyi-d yemma, tesɣam-iyi-d ɣef tdeggirt ɣer yidis
n setti, ɣer yiri n lkanun. Tefka-yi-d ad ččaɣ tiɛesbanin teẓra
ḥemleɣ-tent aṭas. Ččiɣ almi rwiɣ, sdaɣ-tt dayen kan. Setti tsett
tarkect s zzit aceku ur tesɛi ara tuɣmas akken ad tfeẓ, wiyaḍ yuɣ
lḥal ččan yakan. Weltma tamecṭuḥt yellan deg dduḥ tekker-d
tettsuɣ, ula d nettat telluẓ, truḥ yemma terfed-itt-id tefka-yas
teṭṭeḍ. setti tekkes ijeqduren i deg nečča, tewwi-ten ɣer terkent
tessared-iten, ma d weltma tameqrant iɣder-itt yiḍes, tekker
yemma terra weltma tamectuḥ ɣer dduḥ, yellan iɛellaq deg
tesga, terfed weltma tameqrant, tewwi-tt ɣer wusu-nsent yellan
deg tkanna. Setti tetthuzu lufan deg dduḥ ma d jeddi yesfalay i
lmal ɣer lemdawed ad yeɛlef. Nesɛa aɣyul akk d tixsi d sin n
werraw-nsent d imecṭaḥ, arnu taɣaṭ. Yeddem-d jeddi izamaren-
nni imecṭaḥ iɛzel-iten ɣer tegrurt aceku dayen rwan imi ṭḍen
yakan yemma-tsen. Maca ur aɣ-fkin ara lehna s usebaɛbaɛ, dɣa
yemmeɣ jeddi yesufeɣ-iten-id deg tegrurt, yewwi-ten-id ɣer
tɣerɣart n wexxam, ttergigin am isaflawen, ziɣen d asemmiḍ i
ten-iqarḥen.

- 28 -
Azal n tayri

Siwa irrij id-yegran lkanun, tekker setti s adaynin tewwi-


d iqermen terna-d isɣaren ireqqaqen s wayes ara d-tessiɣ times,
tekkes inyen yellan ɣer yiri n lkanun wid teǧǧa yemma imi terra
aḍajin tessew-d aɣrum. Terra isɣaren ireqqaqen d imezwura, d
nekk i yettsuḍun irrij-nni alami tuɣ deg-sen tmes, aḥeǧǧaǧu
yettaweḍ ɣer sqef n wexxam, tefka-d tafat d ayen izaden.
Yemma tsexsi taftilt i yersen sufella u debdar ɣer yidis ikufan
aceku tella tmes tettak-d tafat, iwakken ad tcuḥ i teftilt. Jeddi
yewwi-d yiwen izimer, nekk wwiɣ-d wayeḍ, nsers-iten deg
tekwat yellan s nnig n lkanun akken ad seḥmun, dina daɣen I
nttaǧa aḥbus i nrennu i tmes akken ad tecɛel aṭas, rnu tettaṭaf
irrij ur ixetti ara zik . Amcic ur nezri ansi id-yeffeɣ almi it-waleɣ
sufella n srir ɣer tama n yecbuyla, yettaẓ-d, yettaẓ-d, almi id-
yewweḍ ɣer tama n setti, dɣa tebda teslufuy-as, amcic iɛeǧb-as
lḥal, yettnejbad, yettburuf deg iman-is, yemma tuɣal s azeṭṭa
tzeṭ, nekk d jeddi nerra izamaren ɣer tegrurt, nuɣal-d s imeḍqan-
nneɣ ɣer lkanun. Setti tenna i wemcic ad iruḥ s amḍiq-is, iruḥ
yuli ɣer udekkan anda yuɣ tanumi. Teddem-d iẓdi d ṭaduṭ i
teqerdec yakan akken ad tellem. Nettat tettezi iẓdi tettelem nekk
sɛeddayaɣ-as tifḍirin n taduṭ. Jeddi yettel deg ubernus yeẓẓiẓin
ɣer lkanun,yeṭṭef aseffud deg ufus-is yesmentag times, yezuɣur
yes aḥbus, yetturar s tergin, s yen yerra-yas cemma ɣer ddaw
yiles, cwiṭ acemma isusef-d ɣer lkanun qrib yessexsi times. Setti
ulint-tt-id tjenniwin tɛeggeḍ fell-as, jeddi yečaḥ isers aseffud
yenna:
-« Wellah dɣa ma terna-yas!».
Iruḥ s ussu ikmumes meskin, setti tenna-yas :
-« Wezzaf i tɛeṭleḍ ar tura ».
Yemma teɛkef taɛrurt-is deg ẓeḍwan, setti fsin ifassen-is deg
tulma, uɣalent staɛfant, qiment-d ɣer lkanun grent-iyi d
alemmas.
Tignawt tesgemgum asemmiḍ igezzem lḥes ur yelli
berra, teɣli-d tasmuḍi annect. Setti tḥemmel ayi-tesedhu, tettawi-

- 29 -
Azal n tayri

yi-id timucuha, timeseɛraq, isefra-nni yeccuren d lemɛani. Jeddi


tewwit tnafa, yeṭes yebda asxerxar as-tiniḍ d aɛejmi-nni
yemezlen. Nekk iḍes yugi a yi-d-yas, aceku ṭṣeɣ tameddit n
wass mi d wḍaɣ deg uɣarbaz. Cbiɣ win ittɛawazen uḍan,
kmumseɣ, zedwaɣ ɣer irebbi n setti teslufu-yi, tkemmez-iyi deg
uqarru, tezzuzun-iyi, as-tiniḍ d lufan-nni n dduḥ ula d winna
muḥal tefka-yas annect-a n tayri, aceku nekk tḥemmel-iyi aṭas
yerna d aqcic n cuq ala nekk isɛen. Tayri n setti ɣer ɣuri tugar
tin n yemma aceku ɣur-s i ufiɣ ayen bɣiɣ yerna ala nettat iyi-
sedhuyen muḥal nuɣnaɣ anda tella, muḥal tesɣunza deg-i,
xedmeɣ akken bɣiɣ. Maca muḥal tunef-iyi xedmeɣ tin n diri,
muḥal tɣul-yi deg wayen yelhan, axemem-is d uḥebbar-is yezga
fell-i.
Times truḥ texsi merra, siwa irrij id-yeqqimen di lkanun
yemma tessaɣ taftilt yellan deg udebdar, tenneḍ tiɣerɣart akken
ad tizdig i uzekka-nni. Akken tfuk tunḍa terra timeslaḥt ɣer
tekwat, tuɣal tefsi agus tɛelq-it sufella n ucacfal, tddem-d
weltma tamectuḥ yellan teṭes deg dduḥ tewwi-tt yid-s ar tkanna
anda tella yakan weltma tameqrant. Nekk teǧǧa-yi ɣer setti
aceku tezra yid-s i ganeɣ. Tekker setti s adekan teks-d iceṭṭiḍen,
tessa-d deg tɣerɣart, ar yiri uẓeṭṭa ḍelqeɣ tinegnit, tdel-iyi-d,
tuɣal terna-n ɣer yidis-iw tberk-d fell-i am afrux mi ara yezdel
ɣef temellalin. Nekk kmumseɣ tigecrar-iw wḍent-d s aččamar-
iw. Uɣalaɣ sumteɣ afus n setti s wayes tḥers-iyi-d s idmaren-is.
Ḥulfaɣ iman-iw ulac win yellan am nekk di ddunit, aceku
ḥemleɣ ad iliɣ ar yidis n setti. Tuɣal setti-nni ɣur tḥencaɣ tewwi-
tt tnafa di cedda n ɛeggu, zriɣ tebɣa ad tgen zik, maca ɛekreɣ-tt
aceku ur yi-d-iris ara yiḍes.
Wwiɣ-d tafat s wudem sellaɣ ilmal s adaynin ittara ifaẓ,
ula d askerwec yerna-d, ayen yemḥaḥden sliɣ-as. Jeddi
yettneqlab deg ussu yettargu, yesmermug am wegrud-nni
yettrejrijen. Uɣaleɣ terkeb-iyi tugdi, ṭɛeɣ ɣer setti almi ɛeblaɣ
ad kecmeɣ s iciwi-is. Askerwec yegguma ad yekkes, s imal

- 30 -
Azal n tayri

irennu s imal trennu tugdi, ɣilleɣ d imkerḍen tedduqes-d setti s


tnafa tufa-yi-d werɛad ṭiseɣ, ckenṭḍaɣ deg-s, tewhem tenna-yi-d:
-« Ayen aka ur teṭṭiseḍ ara ar tura ammi? Acu ik-iceɣben? ».
-« Selleɣ i uskerwec a setti, ugadeɣ! ».
Dɣa teṭṭef-iyi tḥerṣ-iyi-d ɣer yedmaren-is tenna-d:
-« Ur ttugad ammi, ur tufiḍ i yellan, d iɣerdayen i iteddun di
sqef, yenɣaten usemmiḍ, yerna ur tufiḍ ara tagadeḍ ammi, ulac
win izemren ad yezger ẓẓarb n wexxam, win ara d-iɛeddin tilas
yella ubeckiḍ n jeddi-k ».
Akken sliɣ i wayen iyi-d tenna setti, tebra-yi tugdi. Cwiṭ
acemma jeddi yuɣal yettnazaɛ, ɣilleɣ yuḍen, selleɣ ilḥes ɣer
nnig udekkan, maca ḥṣiɣ yella dinna wemcic. Jeddi iheddar
weḥd-s, ur fhimeɣ dacu i yeqqar, yettfeẓ imeslayen setti imi is-
tesla terra-tt iteḍsa, yerna mi ara tettaḍsa, ur tezmir ara ad
teḥbes.
Asemmiḍ yesleblub, tignewt treɛed, aɣyul deg daynin
yerraɛreɛ, yegr-d ajaɣiɣ-is, yesetma krent-d isnat ttrunt, nekk
bedden yenẓaden uqarruy-iw, yeccarew weksum-iw, ṭɛaɣ ɣer
setti am uḍiḥan yerna skuṭfaɣt merra.yemma tsedhuy yesetma de
tkanna iwakken ad uɣalent s iḍes. Tuɣal tegnewt tres, ters-d
talwit, maca ur teɛeṭel ara aceku nesla iwayen yeṭṭardqen ɣer
tama n lkanun yerna jeddi iɛeggeḍ s wayen yesɛa:
-« Ayaaa. ! ».
Setti tekker-d deg ussu, s tufɣa n laɛqel tecɛel taftilt,
ḍefreɣ-tt-id akken ula d nekk, nufa d jeddi ziɣ id-yeɣlin ɣef
umṭraḥ-is, taqerruyt-is tenta di lkanun cwi kan ulac irrij, siwa
iɣed id-yeqqimen , nrefd-it-id, yeḍfi marra wudem-is s
wembuxen, aqerruy-is yeččur d iɣed, tewwi-t setti ɣer terkent
anda ara yessired. Akken yebda tarda, iḥulfa i waman-nni d
isemmaḍen mačči d kra, yerra-d urfan ɣef setti. D tinna qqaren:
- « Ucen sfeqɛent yerẓaẓen yerra-d urfan ɣef yebẓiẓen ».
Yenṭaq jedi ɣer setti yenna:

- 31 -
Azal n tayri

-« kra yekka yiḍ d nekk sewaleɣ-amin, tugiḍ a yi-d-terreḍ awal


».
Setti tuɣal ɣer teḍṣa-nni-ines tenna-yas:
-« A winna d buberrak ik-yeṭfen a yamɣar ».
Yessared jeddi s waman-nni ɣas akken semmeḍit,
ṭarḍiqent tuɣmas-is, iruḥ yuɣal s ussu iwaken a t-id-tuɣal
terwiḥt. ma d setti ur tuɣal ara imi teẓra d lawan n tukra,
tessared, tecɛel times, tessew lqahwa, d wamek i iɛeggeḍ uyaẓiḍ
deg taɛrict, dɣa kren-d ak imiren, maca nekk uɣaleɣ s ussu n
jeddi. Akken swan akk lqahwa, tluɛa-yi-d yemma akken ad d-
kreɣ ad heggiɣ iman-iw ad ruḥeɣ s aɣerbaz. Nekk ur bɣiɣ ara a
d-kreɣ imi ur rwiɣ ara iḍes aceku ur ṭiseɣ kra yekka yiḍ, yernu
ugadeɣ ad ruheɣ ad yeɣli wass am yeḍelli-nni, ɣas akken
xedmeɣ-d ciṭuḥ n tebɣest, ḥerkeɣ iman-iw deg ussu, walaɣ-d
setti teṭef afenǧal n laqhwa taberkant, neki riɣ-tt aṭas aceku
tesnum-iyi-tt setti maca ttagadaɣ jeddi. Teqmec-iyi-d setti allen-
is, tekker tesbirciw ɣef lkanun, awaken ad-ɣum jeddi ur yi-d-
yettwali ara. Jeddi ur s yehwi ara lḥal imi tɣum akk lkanun
yenna:
-« kcem a lkanun, kcem!! ».
-« D asemmiḍ a yamɣar ».
-« Asemmiḍ ɣef madden akk mačči ala fell-am ».
Nekk yuɣ lḥal lqahwa tewweḍ s aɛebbuḍ-iw. Syen tekker setti
terfed aderraɛ i tewwurt, tellit-id tenna:
-« Ah a d ussan imellalen ».
Tenna-yas yemma:
- « Dayemmi kra yekka yiḍ tignawt tesgemgum, ziɣ d adfel id-
yeɣlin ».
Ufgeɣ s lferḥ, uzleɣ ɣer wemnar n tewwurt, walaɣ ddunit akk d
tamellalt, yessat akk wedfel, kseɣ aɣbel ruḥeɣ qbala ɣer wussu n
jeddi i ǧiɣ yeḥma, tetbeɛ-iyi-d setti terra-yi-d taduli tenna:

- 32 -
Azal n tayri

-« Ṭṭes tura a mmi, kra yekka yiḍ ur iris cfer-ik ɣef gma-s,
melmi ik-yehwa kker-d, assa yefka-ti-d Rebbi ikec ad testaɛfuḍ
». Dɣa ɣlint walen-iw iman-sent, iɣedr-iyi yiḍes.

- 33 -
IMELLIẒ

Acḥal yuɛar lḥif ? acḥal yuɛar laẓ win yeṭṭef ? d annect-a


i yettḍeggiren amdan ad yexdem ayen ɣef ur yebni. d annect-a i
yessawaḍen amdan ɣer lmuḥal maca llan wid yelluẓen sɛan
tabɣest, zewren-d laɛqel ɣer sdat, qublen taswiɛit ɣas akken
qessiḥet.
Dda waɛli d imelliẓ, d yiwen wergaz yesɛan tirrugza d
nniya maca nniya-s d tazurant. Yesɛa tabɣest d leslaḥ i si
yettqabal taswiɛt n ddiq. Γas akken tudert-is akk d iɣeblan d
uḥebbar, muḥal yemmazed ufus-is ɣer tukerḍa, imi taswiɛt-nni d
lɛib ad d-yessukes yiwen i wayeḍ tukerḍa, neffun amdan-nni seg
taddert. Teḥres teswiɛt ɣef dda Waɛli mačči d kra, ilaq ad d-
yessiyes lqut-is. Dɣa yerfed aɛekkaz yettṣerrif, iteddu ɣef tudrin
yessutur tin n Rebbi aceku yuɛar laẓ mi ara ad-yaweḍ s amnar n
tewwurt.
Adrar yettak-it i wayeḍ, yelḥa I yiṭij d lahwa, yelḥa i
weẓɣal d usemmiḍ, yelḥa deg wass yelḥa deg yiḍ. Yal taswiɛt
yemmuger-itt akken tella, telha neɣ diri-tt. Abrid ɣezzif ulac win
ara t-iqeḍɛen, tizi mi yefel ad d-ban tayeḍ maca muḥal yefcel,
yessaram ad yali fell-as wass.
As n 12 yennayer, imelliẓ yewweḍ tameddit n wass ɣer
yiwet n taddert ideflawen maca aggaḍ-is yella-d s tmara, aceku d
lawan n tegrest. Ass-nni yeqers-d, ugeffur macci d kra, yuɣal
adfel iɣelli-d d icelliqen, asemmiḍ yesɛa tisuqas, imelliẓ iteddu
ḥafi ur yersi kra i yidaren-is, yerẓa-t usemmiḍ d uqarrif rnu laẓ.

- 34 -
Azal n tayri

Yeḥṣel anda ara yer? Anda ara yesdari aqaruy-is?


yettḍeggir iman-is s tmara almi yewweḍ ɣer tlemmast n taddert,
anda sɛan tajmaɛt, dɣa yekcem ɣer daxel yedduri s daw n
wesqif-is. ṭlam iruḥ ad d-yeɣli, imezdaɣ n taddert-nni kecmen
akk s ixxamen di cedda n usemmiḍ, arnu adfel yegzem tikli.
imelliẓ ur d-yufi ḥed deg webrid-is ad t-yesteqsi neɣ ad
yetḥennec ɣur-s.Yemttuttel deg ubernus-is yeṭṭes deg tesga n
tejmaɛt.
Ass umenzu n yennayer imdanen n taddert ttgen-d
imensi am laɛwayed, seksu s iyuẓaḍ. ttawin-asent itwelliyin-
nsen maca llan wid id-yessufuɣen tarbuyt ɣer tejmaɛt n taddert.
Ihi am laɛwayed ilmeẓyen fɣen-d ɣer tejmaɛt, ur kcimen ara ɣer
daxel aceku imi muqlen, xuylen kra ɣer s ddaw n wesqif, ur
yemḥaḥed, ur d-imeslay…!kukran ula at-laɛin, neɣ at-qarben,
susmen kan qqimen txemimen amek ara s xedmen ? Cwiṭ acema
ata iteddu-d yiwen wemdan, yelsa-d atabani d tbernust d
imellalen, yezzuɣer-d arkasen, yettruzu-d asalu s tmara, yewwi-
d yid-s tarbut.
iban d imensi ara d-yessufaɣ, ula d ilmeẓyen-nni d imensi ahat
ittrajun, fell-as id-fɣen, aceku win ara d-yefɣen ass am ass-nni
yessuli laḥsab-is yufa-yas-d tifrat. Lḥaǧ Mussa yassaweḍ-d ɣer
tejmaɛt, iluɛaten-id:
-«Azul fell-awen a tarwa».
-« Azul a Dda Lḥaǧ Mussa ».
-« Ayen akka ur tekcimem ara ɣer wesqif, neɣ yahwayawen
usemmiḍ-agi ? ».
Ilmeẓyen ur ten-id-yuli wawal, gugmen. Lḥaǧ Mussa ur ten-
yeḥris ara, yesres lǧefna id-yewwi, iqareb ɣer daxel n wesqif ad
iwali d acu yellan daxel! Yefka tamezzuɣt-is, nɣan akk lḥes dɣa
yesla i wayen yettnazaɛen deg teɣmart n wesqif. Iqareb ɣur-s,
deg ufus-is taftilt, iban-as-d d amdan i yeṭsen dinna. Iluɛa-t lḥaǧ
Mussa yessakit-id deg tnafa:
-« Azul fell-ak ɣer taddert-agi neɣ! ».

- 35 -
Azal n tayri

Imelliẓ yejmaɛ-d iman-is deg lqaɛa, s tmara id-yessufaɣ awal


deg usemmiḍ:
-« Azul agma ».
Dɣa lḥaǧ Mussa imi yesla i wawal id-yefɣen seg imi n imelliẓ-
nni, yerna s tmara id-yessufaɣ awal deg usemmiḍ, iɣaḍ-it yenna-
yas:
-«Ansi id-usiḍ albaraka?».
-« Nekk usiɣ-d s lebɛid, lqaɛa d ussu-yiw, igenni d taduli-iw,
rebbi yettwali-d ».
Din kan lḥaǧ Mussa trejf-d tasa-s fell-as. D Rebbi it-id-iwelhen
ɣer dinna, imi leqbayel deg leɛwayed-nsen ttgen aka, sufuɣen
tarbut i yinebgi n Rebbi, naɣ ttawin-t s axxam iwakken ad yečč.
Lḥaǧ Mussa d yiwen wemdan yelhan atas, yeččur wul-is
d lxir, arnu d win yesɛan cci imi ahat d annect-a it-yeǧǧan
iheddar tafenṭazit. Yemmaɣ ɣer tarbut-nni id-yewwi ɣer tejmaɛt,
iqareb-it i yimelliẓ ɣer sdat-s, imelliẓ quren iɣesmaren-is ur
yezmir ad ifeẓ deg cedda usemmiḍ, s yen inced-d akk ilmeẓyen
yellan din akken ad ččen. Yekkar Lḥaǧ Mussa ad iruḥ, yesuter i
yelmeẓyen ad as-rren tarbut s axxam melmi i tekfa, syen iluɛa
imelliẓ yenna-yas:
-« kker fell-ak ad tedduḍ yid-i s axxam-iw albaraka, ad tenseḍ
iḍ-agi, ad teččeḍ ad tesweḍ, yerna aqla-k tbezgeḍ akk, ad
tessekweḍ iceṭṭiḍen-ik, azekka rray aseɛdi ad t-id-yefk Rebbi ».
Imelliẓ yeqbel laɛraḍa n Lḥaǧ Mussa. Yedda s axxam-is,
yečča yeswa, yeṭes.
Azekka-nni sbaḥ yekker-d zik,yeẓul lefjer. Lḥaǧ mussa d
tmeṭṭut-is slan-as-d mi d-yekker, dɣa kkren-d ula d nutni. ẓulen
sewwen-d lqahwa, sawlen-as i yimelliẓ yusa-d, swan lwaḥid.Mi
ifuk imelliẓ yedem-d taculiṭ-is yerrat ɣer weɛrur-is, yenṭeq ɣer
Lḥaǧ Mussa yenna:
-« Awen-ibarek Rebbi a yaxxam n lxir, awen-id-yer rebbi deg
ccan-is, ǧiɣ-awen lahna». Yenna-yas Lḥaǧ Mussa:

- 36 -
Azal n tayri

-« Anda aka ara truḥeḍ albaraka? Yella anwa tesɛiḍ ad truḥeḍ


ɣur-s? ».
-« Ad ruḥeɣ ami, ur bɣiɣ ara ad aẓayeɣ fell-awen, ahat mazal
ami lmumnin aka am kunwi ».
Lḥaǧ Mussa yegguma as-iserraḥ, iger-d limin ur iruḥ, iɣaḍ-it
dayen kan, yerna iberdan reglen merra, aceku aṭas n wedfel i
yewten deg yiḍ-ni, werɛad yerriẓ usalu. Imelliẓ ur yezmir ara ad
yerreẓ asalu weḥd-s, yegra-yas-d kan ad yeqqim, dɣa yesres
taculiṭ-is, yuɣ-as awal i Lḥaǧ Mussa. Deg ass-nni yuɣal Imelliẓ
d yiwen ger twacult n Lḥaǧ Mussa.
Tawriqt n Imelliẓ tuli-d, imi yesɛa amḍiq-is ger twacult n
wemdan-agi lɛali. Lḥaǧ Mussa yesɛa tameṭṭut d sin n warraw-is,
tawacult-agi tettɛici deg teswiɛt i gerzen, ur ten-ixuṣ kra.
Ɛeddan wussan, imelliẓ yufa-d iman-is yesɛa amḍiq ger
twacult-nni, ḥemlen-t aṭas xersum arraw n lḥaǧ Mussa aceku
iteddu-yasen deg lebɣi. Maca akken yebɣu yili, yettḥulfu i
yiman-is d aberrani, d taɛkemt meqqren ɣef twacult. Dɣa iruḥ
yessuter deg lḥaǧ Mussa ad as-d-ifek ayen i deg ara yedhu,
yerna ad-yesiyes lqut-is, yesuter ad as-yesken tafarka-s iwaken
ad as-tt-yefres. Lḥaǧ mussa yehwa-yas aṭas wayen is-d-yenna
maca ur yeḍmiɛ ara deg-s ad yexdem. Yettwali-t d lmendad i
warraw-is, ḥemlen-t farḥen yes maca yedda-yas ilebɣi.
Yebda Imelliẓ lxedma di tferka n lḥaǧ Mussa, yal ṣbaḥ as-
heggin aɛwin ara yawi. Arraw n Lḥaǧ Mussa, ulac ad-kecmen ur
d-steqsayen ara ɣef Imelliẓ, ma ulac akk, ad ṭfen abrid ɣur-s,
anda yebɣu yili ad t-awḍen. Netta diɣ iferraḥ mi ara ten-id-iwali,
yetturar yid-sen, setten lwaḥid aɛwin-nni i yettawi yid-s.
Annect-a merra, tameṭṭut Lḥaǧ Mussa ur s-yehwi ara lḥal
aceku am akken yekkes-as arraw-is, am akken ḥemlen-t aktar n
yemma-tsen. Iyur-itt cciṭan, isexreb-as tirga. Teɛreḍ ad tecetki i
wergaz-is maca tugad aceku iḥemmel imelliẓ arnu ur s-d-
yessukes ara ayen n diri. Tezra ur s-d-yettaɣ ara lza. Amek ara
texdem nettat yeɛyan deg melliẓ? Akken qqaren at zik:

- 37 -
Azal n tayri

-« Inebgi n yiwen wass d afessas, wis sin d amessas, wis tlata


rfed aɛekkaz ddu fell-as ».
Am laɛwayed, tekker-d zik iwakken as-theggi aɛwin,texdem-as
ɣer daxel ssem. Imelliẓ yekker-d yerfed aɛwin-is ɣer weɛrur-is
iruḥ, yewweḍ ɣer lmelk, iɛellaq-it ɣer ṭejra, yebda ixeddem.
Cwiṭ acemma, yesla i warrac-nni wḍen-d, luɛant-id s lebɛid:
-« Rebbi ad iɛin a Dda Waɛli ».
-« Εeslama-nwen a yarraw-iw ». Yiwen deg warrac-nni yelluẓ,
yenna-yas:
-« A lluẓaɣ, bɣiɣ ad ččaɣ ».
-« Ruḥ ammi atan waɛwin iɛellaq ɣer ufurek n tzemurt ».
Aqcic yuzel isers-d aɛwin, yenna:
-« Iyaɣ ad teččeḍ yid-i »
-« Ečč kan a mmi s tezmert-ik, nekk ur luẓeɣ ara ».
Yemmaɣ weqcic yečča almi yerwa.
Ass iteddu , d azal, tameṭṭut txaq ɣef warraw-is, maci d
laɛwayed ttɛeṭṭilen annect-a. Din kan teqlalaḥ-d tasa-s, temekta-
d d akken ttruḥun ɣer imelliẓ yernu tetten lqut-is. Tekker fell-as
truḥ, tewwi abrid ur teɛqil almi tewweḍ ɣer dinna tufa mmi-s
deg rebbi imelliẓ yeṭef-it yettru fell-as, terna ula d nettat teɣli
ɣaf mmi-s tettru, tettmeǧid, tettsuɣu tekkat deg yedmaren-is,
teqlalaḥ, d mmi-s uɛebbuḍ-is i tenɣa. Imelliẓ, tdewwar yes
ddunit ur yeẓri d acu ara yexdem? Yugad ad yenneḥcam ɣer
Lḥaǧ Mussa, yerfed aqaruy-is ɣer igenni yenna:
-« A Rebbi ɛzizen ur yittḥeccim ara, deg-k iṭfeɣ, ɣer ɣur-k tifrat,
win ixedmen ayen n diri ad yemlil yid-s, ɛennaɣen ɣur-k gas-d
ttawil i weqcic-agi ».
Ur d-ifuk ara Imelliẓ ddeɛa-s, yewed-d yiwen wemYar,
ibed ɣer uqaruy n waqcic-nni yemmuten, yenṭaq wemYar yenna:
-« Amenyaf, amenyaf, win ixedmen kra ad t-yaf, aqcic yeɣli-d
deg tesraft, win itt-yundin d yemma-s ».
Yefaɣ-iten akk laɛqel, gugmen merra. Yuɣal wemYar yenna:

- 38 -
Azal n tayri

-« Nekk am Imelliẓ yebɛed wansa id-ruḥaɣ, win iyi-d-iceyɛen ur


t-id-qaraɣ, keč a yimelliẓ d ayen yelhan ik-budaɣ, kem a
tameṭṭut yelha yisaɣ, d lawan tura ad nedheɣ aqcic ad yekker,
nekk ad ruḥeɣ ».
AmYar iruḥ aqcic yekker-d, ferḥen merra. Nutni fren tidett ɣef
Lḥaǧ Mussa, ur yeɛlim ara s wayen yeḍran d mmi-s, ur bɣin ara
ad xedmen cwal ger-as d tameṭṭut-is. Nettat tɛuhed imelliẓ ad ṭ-
ṣṣer deg wexxam-is, ad t-ɛuz am netta am warraw-is d wergaz-
is, aceku yeṣṣer-it.
Deg tedyant-nni , imelliẓ gran-as-d wussan yelhan, yuɣal
yezweg yeɛa-d derya, yettɛic yid-sen tudert zeddigen.

- 39 -
TIZEƔZEƔT

Acḥal yuɛer mi ara k-tt-awin yemdanen d imi, yerna deg


wayen ur texdimeḍ ara. Acḥal yuɛer imi ara k-d-swejden tawaɣit
ɣef ur tebniḍ ara. Aka id tudert, yal taɣawsa di ddunit yefka-yas-
s Rebbi amsaɛef, am tizeɣzeɣt d tidet, lferḥ d lqarḥ, taḍsa d
imeṭṭi...atg maca ur yettdum ara wayen d diri, dima d ayen n
lɛali i irebḥen ɣer tagara. Akken yebɣu idum lbaṭel, yiwen wass
ad iruḥ, ad yettwattu, ad d-beggen tidet udem unṣib, ad d-teflali
am yiṭij ur yezmir ḥed ad tt-iɣum. Tafat-is ad teḍwi adrar aẓaɣar,
ṣeḥra d lebḥar, akken yeqar yenzi : « akken yebɣu yeḥmel
wasif, idɣaɣen-is zgan reṣṣan ». Win izerɛen kra at-yemger, d
lxir neɣ dayen nniḍen. Ula deg nurar imi ara serwaten, sizdigen
naɛma, ferrun lḥeb ɣef alim. Ala tidet id-yettgrayen ɣer tagara,
ɣas qerriḥet neɣ ẓayet.
Qasi, d yiwen wergaz id-ilulen deg yiwet n taddert ger
tudrin n leqbayel, yettidir ger imezdaɣ-is, yetturebba-d s
teqbaylit-is s yedles-is, yettumɣur ger imawlan-is d ddarya n
leɛmum-is aceku netta d awḥid, ala netta isɛan imawlan-is. Asmi
yelḥeq d aterras, yezweǧ lak d yiwet n teqcict i wumi qaren
Wiza. Qublen ddunit akken tella, yal taɛkemt buben-tt, ṣebren i
yal lmaḥna. Xedmen tamurt, sasayen-d amɛic-nsen n yal ass,
qublen lḥif d laẓ s tebɣest. Muḥal muden afus-nsen i wayeḍ, neɣ
gren afus deg ulac, begnen-d udem azedgan ɣer lɣaci, snen-ten
d arraw n leḥlal, d wid yattaṭafen deg lḥerman-nsen.

- 40 -
Azal n tayri

Qasi yesɛa-d tlata n teḥdayin lak d Wiza. Tamenzut d


Werdiya, talemmast d Farruǧa, ma d tamezyant d Juhra.
Iḥemmel-itent aṭas baba-tsent, yefka-yasent azal d ameqran, ɣur-
s d nutenti id kulec, muḥal yesnuɣni-tent, neɣ yexdem meḥyaf
ger-asent. Ixeddem iḍ d wass, iwakken ur tent-yettxaṣa kra,
iwakken ad d-krent deg nnif d lḥerma, ad sɛunt amḍiq deg
tmetti, atent-id-ttmektayen medden deg ayen yelhan. Yettwali
ɣer sdat, ass-mi ara d-afent iman-nsent waḥd-nsent, injar-asent
abrid n tafat d talwit, iga-yasent tilisa, yesɣar-itent deg laɛwayed
n lejdud. Tamuɣli-s truḥ s lebɛid, yezra kra n win izerɛen kra at-
yemgar. Qasi abrid-is zeddig, lxedma-s tebna ɣef tidet aceku
tidet yiwet kan, ulac tikerkas, akken qaren : « Daw webrid, nig
webrid u laqrar d abrid ». Abrid n tidet d win yesufuɣen, d win
yettdumun maca bab n tidet, yezga zzin-as-d iɛewwiqen d
iɣeblan.
Ddunit tettɣuru, imi Qasi ur iḥedder ara i wayen yezreɛ
ad yemɣi aceku tusa-d lmut tewwi-t deg laɛmer-is 24 iseggasen.
Yeǧǧa-d tameṭṭut-is d yessi-is d tigujilin, tamenzut tesɛa 10
iseggasen, talemmast tesɛa 07 iseggasen, tis tlata neɣ tameẓyant
deg-sent tesɛa 05 iseggasen. Wiza d tameṭṭut d wawal, terfed
ayen yeǧǧa wegraz-is, tedda deg webri-is. Deg lxedma-s s
axxam-is, ur tesɛi tufɣa mebla taluft, ulac win ara tt-id-ibedren
deg yir awal, ttawin-tt d amedya, yemut wergaz-is yeǧǧa-d
wayeḍ, tebrek ɣef yessi-s, teḍmen-asent amɛic-nsent, ur tessuter
yiwen. Tɛuhed argaz-is ad teqqim ɣef yessi-s alama temmut.
Teḥres agus, tcemmar iɣalen-is, tettkel ɣef Rebbi d derɛ-is.
Baba-tsent ur sent-id-yeǧǧi ḥed ala ɛemmen-sent Ḥmed i
yettqabalen tawacul-is s lḥif ur yeqḍiɛ ara maca yettɛawan
tawacult n gma-s s wayen yezmer, yettak-asent ayen imi iweɛɛa.
Tiqcicin-agi ḥemlent ɛemmen-sent aṭas aceku ttwalint-tt deg
wemḍiq n baba-tsent,kkrent-d ger warraw n ɛemmen-sent, am
akken d atmaten n tɛebbuṭ.

- 41 -
Azal n tayri

Ḥmed yettuɣal s lmendad i yessi-s n gma-s akken iwata,


d netta i sent-iqeṭṭun, i sent ittaǧwen. Yal leɛwacer yettenfaq-
asent, i tekkes ɣef wul-nsent lxiq, itekkes i warraw-is, yettak i
yessi-s n gma-s, awi-d kan ad tent-iwali ferḥent.
Ussan zerben ruḥen, almi semden acḥal d aseggas,
tiḥdayin mdent, Werdiya d tamenzut wḍen-tt-id i zwaǧ. Wiza
tinna akken iɛawzen uḍan, tinna yelḥan ḥafi i wegris d usemmiḍ,
tinna yeṣren yal lɛib s tfawet...atg, yewweḍ-d wass ur tesɛedda
ara rray-is sdat n win ulews-is, d Ḥmed i yuɣalen deg wemkan
n wergaz-is.
Werdiya tezweǧ deg taddert-is, axxam-is amaynut , am
axxam n baba-s aceku ula d nutni d imdanen n lɛali, d wid
yesɛan nnif d lḥerma, teɛdel d wergaz-is, akken qaren yufa
wezduz afus-is maca xas tettidir deg wexxam n wergz-is, ur
teǧǧi ara yemma-s d yessetma-s d warraw n ɛemmi-s, tettḥebbir-
asen, tuḍen aɣbel-nsen aceku d nettat id tameqrant deg wexxam,
d nettat i wumi tḥekku yemma-s lbaḍna-as, yid-s id-temɛawan
taɛkemt, akken i ttrunt akken i ḍsant.
Wiza muḥal yesseɣfel-itt zman, muḥal tettwakellex,
teḥrec, tettfaq i nda imi ara tekkat. Ayen yellan twalat, ala ayen
iwumi tɛemed, akken s tenna tixsi : « Ulama kessaɣ zelmaɣ ».
Tamuḥqranit tessawaḍ amdan ɣer lmuḥal, tesegririb-it,
tessawaḍ-it ad yesexreb tudert n yemdanen nniḍen, ur ttqilin
yiwen, gellun ula s igujilen, iwakken kan ad awḍen s iswi.
Sewjaden-as-d tixeftin, iwakken as-rẓen afud, a tt-smesxen ad d-
snulfun deg-s ayen ur nelli. Wigi d wid iḥemlen ad swen idamen
n wiyaḍ, dwid yettcebbiḥen lɛar, leqmen leḥlal s leḥram, d wid
yeffeɣ nnif yezdeɣ-iten uɣilif, d wid ileḥḥun ɣef uɛebbuḍ am
izerman, bɣan ad werten ayen id-yeǧǧa Qasi, at-ksen i yessi- s d
tmeṭṭut-is. Yal wa ansa id-yejgugel, ihi xas leḥriṣ id-yellan fell-
as muḥal tenna zant neɣ rɣant, terra kan ɣer daxel teqqim, ur
tebɣi ara ad d-tefḍeḥ taluft, teẓra tasusmi tugar leqḍeɛ, d leɛqel i
tent-iferrun.

- 42 -
Azal n tayri

Wiza teṭṭef-d tama n ijehliyen-agi yebɣan ad tt-ḥecmen.


Walan d akken tameṭṭut-agi i qeṣden mačči d menwala,
tesxerbasen lewhi, tessufaɣ-asen tirga mxalfa maca leḥriṣ yezga
fell-as, yal ass d acu n sebba ara s-d-afen, ula d alews-is Ḥmed
ḥeqren-t, ur yesɛi win i ɣer isenneḍ. Wiza ɣas akken weḥd-s,
teggul ur yewwi yiwen tamurt n wergaz-is, d Ḥmed i yesɛan
azref ad tt-yawi.
Taluft tleḥḥu tettezi-d deg wass ɣer wass, wid ara tt-
yefrun ur d-giren ara iman-nsen akken ad jebren iɣisi. Walan
merra tizeɣzeɣt iɛeddan ɣef Wiza, Ḥmed ur yezmir ad yexdem
kra weḥd-s mgal taddert, dduklen merra i lbaṭel, win imi zin ad
t-ḍfin, ayen id-yenna uqerruy-nsen at-xedmen. Ulac aḥezzeb,
ulac leḥya. Ḥerṣen tameṭṭut-agi ɣer lḥiḍ, akken iswi-nsen ad t-
awḍen. Yesderɣel-iten uɛebbuḍ-nsen, yewwi-ten deg yir abrid.
Ddunit ur yezmir ḥed ad tt-yeqḍeɛ, tidet ur yessaweḍ yiwen ad
tt-yeffer, ɣef waya annect tebɣu tḍul tudert n wemdan amesbaṭli,
ulaqrar-is d lfani, ulaqrar tidet ad d-teflali.
Ass-nni d amenzu n tefsut, ifrax cennun yal wa s ṣṣut-is,
iṭij urɛad d-yuli, tafat tefrari teḍal-d deg cqayeq. Wiza tekker-d,
teẓul ṣbaḥ, akken tekfa taẓllit tedɛa s lxir, tessuter deg rebbi att-
id-yerẓaq nettat d yessi-s aceku imir taswiɛt ur tesefraḥ ara,
imdanen akk nḥafen. As-d-yer ttar deg iɛdawen-is, ad biɛden
fell-as, tedɛa i yessi-s ad sɛunt zhar, ad mlilent d darya n laḥlal
ara sent-iḍemnen tudert yelhan. S yen tekker tecɛel times, terra
taṣfayt ad d-tessew lqahwa. Truḥ ad d-tessaki yessi-s aceku ilaq
ad d-krent zik akken iqaren.
«as amenzu n tefsut ilaq imdanen akk ad kkren zik». Ad qablen
tefsut iwakken ad yekker zhar-nsen. Yessi-s ɛegzent ad d-krent,
dɣa tenna :
-« Kremt a yessi d lawan, assa d amenzu n tefsut ».
Ferruǧa d Juhra, ttnejbadent urɛad ur d-ukint si tnafa
Tuɣal tluɛa-tent i tikelt nniḍen
-« Ferruǧ Juhra, kremt a yess-i , akken ad yekker ssaɛd-nkent ».

- 43 -
Azal n tayri

Tiḥdayin ukint, qiment-d deg ussu, luɛant yemma-tsent :


-« Azul a yemma ! »
-« Azul a yessi ɛzizen, taṣebḥit tamerbuḥt ncallah a dig Rebbi
ass-a ad-yeglu s ssaɛd,ad tewḍemt akk lebɣi n wulawen-nkent,
ad ibaɛed fell-akent yir taswiɛt, akent-yemnaɛ deg ayen yuɛren,
akent-yeg Rebbi am tzizwa, ad temgremt ayen yelhan, akent-
yeṣṣar Rebbi ncallah ».
Tiḥdayin nant :
-« Amin a yemma ɛzizen ».
Acḥal tecbaḥ tefsut s izeǧǧigen. Tignawt teṣfa ulac
acemma usigna, iṭij yezmumeg-d ad d-yali. Ferruǧa d Juhra lsant
tiksiwin-nsent, swant lqahwa, qaɛdent axxam-nsent. Wiza
teffeɣ-d ɣer wefrag, temuqel tignawt tenna :
-« Ass-a ad ruḥeɣ ad d-megraɣ taɣeddiwt, ad d-xedmaɣ imensi
n tefsut ».
Tluɛa yelli-s tenna :
-« A Ferruǧa... ».
-« Anɛam a yemma, d acu ? ».
-« Ad truḥeḍ a yelli s axxam n nana-m Werdiya, as-tiniḍ ad d-
ruḥ temeddit ad ttečč imensi, yerna ad tnes ɣur-neɣ imi d
amenzu n tefsut ».
-« Yirbaḥ a yemma, ad fakeɣ kan tarda iceṭṭiḍen-agi a ten-
fesreɣ i takawt, ad ruḥeɣ nekk d Juhra ». Wiza tefraḥ aṭas s
yessi-s imi ur txab ara ttrebga-s.
Taffeɣ Wiza deg wexxam, tuɣ abrid srid ɣer tebḥirt
akken ad d-tekkes taɣeddiwt, s wayes ara d-teg imensi. Tibḥirt
mači d tin ibaɛden ɣef taddert. Tewwi yid-s taqabact d wemrar.
Teffeɣ s nniya-s, s wul zeddigen am waman, teqṣed taluft-is.
Teǧǧel d tilemzit maca muḥal ibder-itt-id yiwen deg yir
ameslay, tettedu s lqis, tessen anda ara tsers iḍarren-is, imezdaɣ
n taddert-is snen-tt d tameṭṭut d wawal maca llan yemdanen itt-
iɛusen, yeṭṭuqet uwehhi fell-as, anda tebɣu truḥ sbedden win itt-

- 44 -
Azal n tayri

yeṭṭafaren, bɣan ad d-snulfun deg-s ayen ur nelli, iɛdawen n


tudert.
Yella Belqasem d Rabaḥ d imdukal, Belqasem d ṭamen n
taddert. Rabaḥ d yiwen yesɛan tazmert, cci d sebɛa yergazen, ɣef
aya i t-ttqadaren medden, yerna ttageden-t, ma yenna-d awal
iɛedda. D tagi id ddunit, win iweɛɛan wayeḍ at-yečč. Γas llan
wid iwalan lbaṭel iɛeddan ɣef tmeṭṭut-agi, rran iman-nsen kra ur
yelli aceku wlac win izemren ad-yessaɛli awal sdat yemcumen-
agi, wlac win izemren ad yekkes lɣiḍ iwayeḍ, ur ttwalin ur
sellen. Tiyita is-iḥussen ala win it-ḥuza, ala Wiza d Ḥmed i
yezran i ten-yuɣen. Yal ass d amennuɣ yid-sen, d wigi i yebɣan
ad snegren Qasi ad ččen lḥeq n yessi-s di ddunit.
Tekcem Wiza ɣer tebḥirt-is ad d-temger taɣeddiwt.
Tiseɣlit teǧǧa-tt telli imi tekcem aceku tezra ur tettɛeṭṭil ara ad d-
teffeɣ, d aggaḍ d tuɣalin. Belqasem d Rabaḥ swejden-d tawaɣit,
ruḥen wwin-d yiwen ger warraw n Rabaḥ, selsen-as lebsa n
lqayed, skecmen-t ɣer tebḥirt anda tella Wiza maca ur ten-id-
wala ara. Fren-t rrif ucekrid, rran fell-as tiṣeḍwa uzemmur akk d
yesɣaren. Weṣṣan-t, melmi iwala Wiza teffeɣ-d deg tebḥirt,
tebda-d abrid s tikli, ad-yali aɣalad ad d-yeffeɣ ad iruḥ srid ɣer
uɛudiw is-d-wwin, ad t-yaf yettwaqen ɣer usefreg ddaw webrid.
As-d-yebru, ad yali fell-as, dɣa melmi i yesla i usuɣu ad yerwel.
Belqasem d Rabaḥ sawlen i kra n yemdanen akken ad
ilin d inigann lbaṭel, yerna imdanen-agi qerben aṭas Wiza. Ger-
asen yella wemɣar n yelli-s, akk d wergaz n telwest-is. Akken d-
wḍen ɣer tiɣilt anda ḥemlen medden ad qqimen aceku tweɛɛa,
neṭqen-d yemdanen-nni nnan :
-« Ayen iɣ-d-sawlem ».
-« Qimat kan tessusmem. Xezret ɣer tebḥirt n Qasi ». i yenna
Belqasem. Tamuɣli-nsen treṣṣa ɣer dinna.
Wiza tekfa, tesmed-d ayen s wayes ara texdem imensi n
tefsut. Tesdukel-it d aɛemmur trefd-it ɣef uqary-is, teffeɣ-d deg

- 45 -
Azal n tayri

tmazirt, temdel tiseɣlit, tuɣ abrid s axxam-is maca imdanen is-d-


yesɣamen, ɛusen-tt-id. Ur Tewwiḍ ara s axxam imi walan
amdan yeffeɣ-d deg tmazirt n Qasi, yezreb ɣer uɛudiw-is irkeb-
it. Dɣa belqasem yebda yettsuɣu :
-« Arju dinna a cmata ».
Sekren tiɛeggiṭ mačči d kra. Netta yerkeb aɛudiw yerwel am
lebreq, imezdaɣ n taddert ttemsazalen ad ẓren d acu iyellan.
Wiza quren-t tgecrar-is, teḥṣa d nettat i wumi itt-undin.
Rabaḥ yenna :
-« Anaɣ twalam s wallen-nwen tura ?».
Inigan umnen ur uminen ! Umnen aceku walan Wiza teffeɣ-d
deg tmazirt, s yen yeffeɣ-d wergaz deffir-s. si tama nniḍen ur
uminen ara aceku snen Wiza muḥal texdem tid icemten.
Belqasem d Rabaḥ uzlen ɣer Wiza ttsuɣun fell-as :
-« Anwa wihin ? ».
Wiza twala zzin-as-d akk wid is-yettilin, llan dinna ger
Belqasem d Rabaḥ, s yen tenna :
-« Anida-t ? Acu tebɣam akka ad-tesnulfum deg-i ? ». Nettat ur
tufiḍ i twala.
Yuɣal Rabaḥ Yenna :
-« Terriḍ iman-im ur teẓriḍ kra, ur d-terriḍ ara s lmendad ? ».
Wiza iẓri-s yuzzel d laɛwanṣar, tettsuɣu ur tesɛi hed ara tt-
iḥuden, ur yelli anda ara tecetki. Tessuter deg Rebbi akken as-d-
ibeggen tidet, as-d-yaɣ lza s ufus-is, ad d-banen wigi is-d-
yesɣamen.
Belqasem yeggul ad d-yejmaɛ taddert aceku d netta i d
ṭamen. Rran-d akk i teɣri, ameqran amecṭuḥ. Belqasem iṣella-d
ɣef nbi yenna :
-« Ufiɣ-d tameṭṭut n Qasi deg tmazirt tuker-d tayaẓiṭ, yerna llan
inigan aten-ah dagi ger-aneɣ ! ».
Zik-nni imi ara d-bedren tayaẓiṭ deg tejmaɛt neɣ deg
wegraw, tcud ɣer lḥerma n wemdan, dagi am akken wiza tekkes
lḥerma ɣef yiman-is d tin n wergaz-is d wid akk is-yettilin.

- 46 -
Azal n tayri

Sersen akk iqarray-nsen deg tejmaɛt, neḥcamen wid is-yettilin ur


zmiren ad d-neṭqen maca Ḥmed yenna :
-« Ayagi d lekdeb, wellah ma yella wannect-agi ».
Uɣalen neṭqen-d wiyaḍ nnan-d :
-« Amek akka d lekdeb, inigan llan dagi, walan s wallen-nsen
yerna ttilin-as i tmeṭṭut-agi ».
Fuken lehdur, taddert akk tbed ɣef yiwen wawal, d akken Wiza
ad tt-sufɣen deg taddert.
Wiza dayen ḥudent-as, tewweḍ tyerza s aḥdid, ur tufiḍ
id-yeqqimen.lexbar yuɣ taddert am lebreq, ulac win ur nesli ara
s tedyant is yeḍran i tmeṭṭut-agi. Teddem yessi-s, Ferruǧa d
Juhra, truḥ terwel, tettedu tettmeǧid, tessawal i win ara yrun. Ma
d yelli-s Werdiya ur yura Rebbi ad tečč imensi deg wexxam-
nsen i tikelt tanegarut. Zzin-asent yeɛdawen rran-asent tafsut d
aɣurar.
Akken tesla Werdiya s wayen yeḍran i yemma-s d
yessetma-s, teẓra ansi is-d-tekka tyita. Tuɣ-d abrid s tazla s
axxam-nsen ɣur yemma-s maca tufa-d axxam d ilem, yiwen ur
yelli. Tebda tettsuɣu ula d nettat ɣef lbaṭel iɛeddan fell-asent.
Yekcem ɛemmi-s ɣer ɣur-s, yufa-tt tettru, yerna ula d netta
yettru yid-s. yenna-yas :
-« Ur ttru ara a yelli, tuṭfa deg Rebbi, xas henni iman-im truḥeḍ
s axxam-im, d winna kan ara m-idumen. Ma d tamsalt n yemma-
m d yessetma-m, ur ttxedem ara d aɣbel, d nekk ara d-yelhin
yid-s, wagi d ceɣl-iw ».
Werdiya tuɣal s axxam-is s lejrḥ d ameqran. Ḥmed yemdel-d
tiwwura n wexxam n gma-s, iruḥ yeberdaɛ aɛudiw-is, yeḍfer
tameṭṭut n gma-s d yessi-s, iqḍeɛ-itent ɣer wasif, yufa-tent ttrunt
ttmeǧident, ur ẓrint anda ara rent. Akken yeweḍ ɣer-sent, yers-d
ɣef uɛudiw-is, iḥell-itent, yekkes-asent aɣbel d uɣilif, s yen
yesserkeb yessi-s n gma-s sufella uɛudiw-is, netta d Wiza teddun
ɣef uḍar. Akken zegren asif, kecmen ɣer yiwet n teddert, tenna
Wiza :

- 47 -
Azal n tayri

-« Ruḥ a Ḥmed a gma ad tuɣleḍ s axxam-ik, ɣur-k kan ttuɣal-as


s lmendad i Werdiya, ḥaca keč i tesɛa tura dinna, ma yella d
nekk d yessi ad neqim deg taddert-agi ass-a, anda nebɣu nṣebḥ-d
ak-in-yaweḍ lexbar, aɣbel deg-i, yerna tura, i yebɣa Rebbi ad
iɛeddi ». Ḥmed ččurent-d wallen-is d imeṭṭawen, yeqbar wul-is
yerra ɣer daxel. Yesres-d tiḥdayin-nni, yefka-yasent aɛwin,
yerna-yasent idrimen, dɣa mfaraqen s imeṭṭi, gulen yemcumen
ad ten-ferqen yerna ad ten-srun, ur ḥniten ara, iɛedda fell-asent
ẓẓur. Yuɣal-d Ḥmed s axxam-is, ul yejreḥ, ifadden kkawen.
Wiza d yessi-s teddunt i leḥfa, i usemmiḍ d uqerrif, i
wegris n yiḍ. Lḥant i weẓɣal uzal, qiment i fad d laẓ. Taddert
tettak-itent i tayeḍ, ttmetrayent taleqqimt ara ččent s leḥya.
Adrar fi ɛeddant mazal wayeḍ almi id-ṣebḥent deg temnaṭ n
micli. Akken wḍent, imdanen merra atent-id-ttmuqulen,
timuɣbent tettban ɣef udmawen-nsent, ulac amdan ur ɣaḍent ara,
win ara tent-iwalin ad tefriwes tasa-s, ad yergagi wul-is maca
tamuɣli n yemdanen-agi d tin yeṣfan, d tin iṣefḍen imeṭṭi
umeɣbun, d tin id-itterran asirem ɣer wulawen, d tin id-ixedmen
afud. Awal yuzzel am lebreq, yettruḥ deg yimi ɣer tmezzuɣt,
imezdaɣ n micli, win-d s lmendad n tedyant yeḍran yid-sent,
slan s tizeɣzeɣt iɛeddan fell-asent. Yal wa s wacu i tent-
yemuger, wa yefka-ysent lqut, wa d adrim, wa d lebsa, wa d
awal aẓidan ara yessifsen ɣef ulawen-nsent, yel wa d acu imi
yezmer.
Tewweḍ-d tmeddit n wass, iṭij iruḥ ad yeɣli, imdanen
ttnejmaɛen s ixxamen, iberdan xellun. Wiza tezzuɣer snat yessi-
s, Juhra d tamecṭuḥt teṭṭef-as afus, ma d Ferruǧa tettaṭaf deg
webruɛ-is, afus nniḍen, teṭṭaṭaf aɛwin is-d-ttaken meden, ɣef
aɛrur-is tbub iceṭṭiḍen. Ṭlam yers-d ɣef allen, mazal tleḥḥu,
lembat ur iban anda ? Ferruǧa d Juhra ɛyant deg tikli aceku ass
merra ur ḥbisent ara, nadam yerna-tent, teddunt tamara, allen
qemcent iman-nsent. Sutrent deg yemma-tsent akken ad steɛfunt
yerna bɣant ad gnent maca Wiza tesedhay-itent.

- 48 -
Azal n tayri

-« Qrib a yessi ad naweḍ ». Tettedu tdeɛɛu ad d-temlil d ruḥ


lmumen ara tt-iselken, teṭṭef deg Rebbi tettkemil abrid.
Ucanen ttsuɣun, iqjan seglafen, bururu yettɛegiḍ, tugdi
tesqaṭaɛ-d i Wiza, yeɣli-d ṭlam d aberkan, ula d tiziri ur telli.
Xas akken tettkemil, tikelt twala abrid tikelt ulac, ur tezri anda
tella neɣ anda tewweḍ, almi teffeɣ ɣer yiwet n tiɣilt, tban-as-d
tafat teffeɣ-d deg yiwen n wexxam. Tqerreb almi d ẓerb n
wexxam-nni, tesers tiɣawsiwin id-tewwi ɣer sdat n tewwurt s
yen teqqim tsened aɛrur-is ɣer lḥiḍ. teṭef-d ɣur-s yessi-s, ur
ɛeṭlent ara almi i tent-yewwi yiḍes, Wiza deg teswiɛt ɣer tayeḍ
ad d-taki i wakken ad d-tesefqed ɣef yessi-s, muḥal terwa iḍes
maca ass-nni ixulef, teɛya ur tezmir ara ad teṣber, terna ula d
nettat teṭṭes maca akken qaren at zik :
« Bed at twaliḍ, ruḥ ad d-tawiḍ, qim ulac ».
Akka win ifuden yettnadi ɣef aman. Melmi yebɣa Rebbi
ad yekkes cedda ɣef yiwen ad tt-yekkes. Wiza iwelleh-itt Rebbi
ɣer tewwurt n wexxam i yellan d ṣbiṭar, axxam n tujya n
twetmatin timellalin i yellan deg micli. Iqjan seglafen mači d
kra, imezdaɣ n ṣbiṭar-nni ur uɣen ara tanumi d wannect-nni,
ḥṣan yella wacu yellan ! dɣa yeffeɣ-d umeqran n ṣbiṭer-nni( le
pére blanc) yewwi-d yid-s taftilt, yexzer akk deg wefrag n ṣbiṭar
ur tufiḍ i iwala, iqareb yelli-d tawwurt n berra, yemlal-d d Wiza
d yessi-s ɣer yidis-is. Yeḥṣel amek ara yexdem ?maca amdan-
agi yeččur d tayri d usurif, tamusni-s d tin izaden, yelha akk ɣer
meden, iẓeṭ lxir d tegmat ger-asen, yettdawi imuḍan, yesfaḍay
imeṭṭi imaɣban, yettera-d asirem i tudert, yettwellih ɣer wayen
yelhan, ɣer iberdan yessufuɣen...atg.
Yeddem yennul Wiza deg tayet s laɛqel akken ad d-taki,
akken ur tejɛaray ara yessi-s. Wiza tefrawes telli-d allen-is s
lemɣawla, tḥers-d yessi-s ɣer yidis-is tettargigi am usaflaw.
Twala-d argaz d aɛlayan, d imserri, yeṭṭef taftilt deg ufus-is.
Netta iqubel-itt s teḍṣa d leḥnana, d ayen is-yekksen tugdi i
Wiza. Allen-nsen mazal mqabalent, imawen-nsen zmen. Yuɣal

- 49 -
Azal n tayri

wergaz-nni yesres iwallen-is, yedem-d iwemmusen n Wiza i


yellan duklen d aɛemmur deg lqaɛa, iwehha-yas s uqaruy-is
iwaken ad-d-tekcem ɣer daxel n ṣbiṭer aceku ur yessin ara
tutlayt n teqbaylit, yessen kan tafransist. Wiza tessaki-d yessi-s
deg yiḍes, tbub Juhra ɣer weɛrur-is ma d Ferruǧa teṭef-as afus.
Kecmen ɣer ṣbiṭer, yewwi-tent wergaz-nni (le pére blanc) ɣer
yiwet n texxamt yelhan aṭas, d tinna i ttaǧan i inebgawen. S yen
iruḥ yessaki-d yiwet deg twetmat d tafremlit akken as-d-tessu i
Wiza d yessi-s. tekker-d twetmat-nni , tessa-yasent-id akken
iwata. Wiza tezdew, rnant yessi-s ɣur-s, sumtent afus n yemma-
tsent. Tdel-itent tefremlit-nni, tessexsi-yasent taftilt, s yen
teffeɣ-d terra-d tawurt n texxamt. Γerqent deg tnafa, ɣur-sent
agur seg-mi id-fɣent taddert-nsent yal iḍ anda ara t-sɛeddint,
urǧin tqaɛed iɣessan-is am nettat am yessi-s, almi tekcem s
axxam n ṣbiṭer n micli.
Azekka-nni ṣbaḥ, ruḥent snat n twetmatin timellalin,
wint-asent aman d ṣabun d rriḥa, rnant-asent lebsa tamaynut,
taksiwt aḥram, lak d tsebaḍin. Tessared Wiza deg terkent n
texxamt, ma d yessi-s wint-tent tyestmatin asent-sirdent. Sardent
akk ɛawdent lebsa tamaynut, wint-tent ad swent lqahwa.
Wiza ur tumin ara s teswiɛt i tettidir , ɣur-s ass-nni id-lul,
ur tent-yesɣunzu yiwen, ur tent-yeḥqir yiwen, ur tent-yettwali
yiwen s daw tiṭ, tezga tmuɣli yelhan fell-asent. Ula d nettat
tefhem iman-is. Malmi it-wala tiwetmatin qedcent teggar iman-
is tettɛawan, ur tesumɣur ara deg iman-is, tesirid tetteneḍ
tesewway...atg, muḥal yuzel ufus-is ɣer tɣawsa ad tt-id-tedem
ma ur s-id-fkint ara, ula d lqut i nettat d yessi-is ur d-ttedam ara.
Tiwetmatin teɛǧeb-asent aṭas Wiza, tettureba akken iwata, ama d
nettat ama d yessi-s, ula d (le pére blanc) yerra-d s lmendad-is.
Ass-mi yewweḍ wagur fell-asent, iruḥ ad ixelleṣ wiza aceku
iḥesb-itt d taxedamt am nettat am tiyaḍ maca Wiza tugi, tenna-
yas :

- 50 -
Azal n tayri

-« Tjemɛeḍ-iyi nekk d yessi, nečča, neswa, nelsa, neṭṭes, ayi-


ternuḍ lexlaṣ annect-a d awezɣi, muḥal ad-yeḍru, limer zmireɣ
ad xedmaɣ ugar n wannect-a... ur zmireɣ ak-rreɣ lxir iyi-
txedmeḍ ».
-« Ihi S ya d afella yessi-m ad ttruḥun s aɣerbaz ad ɣrent ». Is
yenna (le pére blanc).
Ferruǧa d Juhra uɣalent ttruḥunt s aɣerbaz,lemdent sɣur
imrabḍen irumyen.lferḥ-is d ameqran mi ara fɣent yessi-s s
aɣerbaz, teddunt d teḥdayin d warrac imeẓyanen maca lhem-is
ur tezmi ara ad tettu, melmi i teqqim weḥd-s tettmektay-d yelli-s
Werdiya teǧǧa deg taddert, ak d ulews-is Ḥmed d twacul-is.
Tcaḍ tasa-s fell-asen maca ur tezmir i kra mgal iɛdawen n tudert.
Imdebbar akk d ixedamen n ṣbiṭer rran-d s lwelha-nsen d akken
Wiza ur tehenna ara, xas akken ulac d acu itt-ixuṣen, yezga
imeṭṭi deg allen-is, tezga d axemem. Bedden-d akk ɣer ɣur-s,
meslayen yid-s iwakken asen-d tini d acu itt-yuɣen ?Wiza ur
tesɛi ḥed as-teḥku siwa nutni imi d nutni kan id imawlan-is tura,
tebda tḥekku-yasen-d taqṣiṭ seg-mi tebda almi tfuk. Yenṭaq ɣur-s
imdebbar n ṣbiṭer yenna :
-« Yella wergaz i kem-iqarben, win dwi tesɛiḍ laman deg
taddert-im ? ».
-« Yella ulews-iw Ḥmed » i tenna Wiza.
Lwennas d yiwen imsewaq n temnaṭ n micli, iceyyaɛ-as
yemdebbar n ṣbiṭer i wakken ad d-yas ɣur-s. yerra-d Lwennas i
teɣri, duklen srid ɣer Wiza, yesuter deg-s as-d-tini ayen tebɣa
iwakken ad yessiweḍ tiɣri ɣer wid tectaq.
-« Ass-a d letnayen, azekka n ttlata ara ɣ-d-yasen deg lxir d
lehna, ma yeḥya-yaɣ Rebbi ad d-tekreḍ zik, ad truḥeḍ ɣer ttlata n
At Yeǧǧar... ».
Lwennas igzem-as-d ameslay yenna :
-« Snaɣ ttlata n At Yeǧǧar, yal ddurt ttsewiqaɣ ɣer dinna, kkes
aɣbel, anwa tebɣiḍ ad t-zreɣ ? ».
-« Ad tezreḍ Ḥmed bu trugza ! » i tenna Wiza

- 51 -
Azal n tayri

-« Ḥmed bu trugza d amdakel-iw n wacḥal iseggasen-aya, d acu-


yamt-id ? ».
-« D alews-iw ».
Akken yesla i tririt ɣef usteqsi, yeqim yegugem, yeqqen yiles-is.
Yuɣal yenna :
-« Ihi, kem d tameṭṭut n Qasi fell-as yeɛfu Rebbi ».
Wiza tekkaw, tfuk fell-as ddunit, terra-yas-d :
-« D argaz-iw ».
Lwennas yettceqqir deg ifassen-is yeqqar :
-« Akem yexdeɛ Rebbi a ddunit, tameṭṭut n Qasi tegra-d deg
liḥala am tigi ».
Wiza tweṣṣa Lwennas akken ad iẓar alews-is Ḥmed, ad s-yini
dakken attan deg ṣbiṭer n micli, tgarez aṭas am nettat am yessi-s.
Tweṣṣat daɣen ɣef yelli-s Wardiya, ad s-yini ad teṣber, teǧǧa-tt-
in d lamana i Ḥmed.
Lwennas tɛawed fell-as ddunit, ur yumin ara s wayen
yesla, d wayen iwala iccarew weglim-is. Ur yezmir ara ad
yeqqim alama d azekka-nni iwakken ad iruḥ, imiren kan iserreǧ
aserdun-is, yewwi abeckiḍ d waɛwin, yuɣ abrid am lebreq ɣer
taddert n Ḥmed. Akken yewweḍ, yesteqsa fell-as, sawlen-as
yusa-d, akken d-yewweḍ ɣur-s yenna :
-« D Lwennas ! Azul fell-ak, ansuf yis-k ɣer taddert-agi nneɣ,
saramaɣ d lxir ik-id-yecqan ncallah ? ».
-« D lxir a Ḥmed a gma ».
-« Iyaɣ ihi s axxam-iw ». i yenna Ḥmed.
Duklen akken s axxam, yessaweḍ-as lbaḍna yellan.
Ḥmed yeṭṭarḍeq d imeṭṭi, iruḥ as-d-yeḥku amek tella temsalt,
yenna-yas Lwennas :
-« Fiḥel a Ḥmed a gma ad d-teḥkuḍ ẓriɣ kulec maca yella Rebbi
ad d-yer ttar ». ceyɛen-as i Wardiya tusa-d, sɛelmen-tt s wemḍiq
i deg tella yemma-s d yessetm-s, yerna ur tent-yuɣ kra, Wardiya
ččurent-d wallen-is d imeṭṭi, tesuter deg ɛemmi-s ad yedu yid-s
ɣer micli, ad d-twali yemma-s d yessetma-s.

- 52 -
Azal n tayri

-« Yirbaḥ a yelli, kkes aɣilif, azekka ma neddar, ad d-nekker


ṣbaḥ zik, ad nebdu tikli, ad neddu d Lwennas ».
Wardiya truḥ ɣer wergaz-is tenna-yas s wayen yellan, tuɣal
tenna :
-« Ad ruḥaɣ s axxam n ɛemmi Ḥmed ad nseɣ dinna, iwakken
azekka zik ad dduɣ ɣer micli anda tella yemma d yessetma ».
Azekka-nni kren-d ɣef udem n ṣbaḥ, urɛad tafrara.
Serǧen iɛudiwen-nsen, rekben-ten, Werdiya terkeb ɣer ɛemmi-s,
ruḥen srid ɣer micli. Werdiya tuyes ad taweḍ, tsett abrid s
wallen-is maca yugi ad ifak, mi fɣen i wedrar ad d-iban wayeḍ,
mi kecmen taddert mazal tayeḍ, zegnen abrid iɛudiwen ɛyan, ur
zmiren ad kemlen, ilaq ad steɛfun. Dɣa yenna Ḥmed :
-« A Lwennas... iɛudiwen-agi teddun tamara, icerriq ɣer sdat
wayeḍ ɣer deffir » i yenna Ḥmed.
Lwennas yerra-d :
-« Jmiɛ liman ar deg ilesl-iw i t-id-kseḍ aceku mačči ḥaca
iɛudiwen i yeɛyan, neɛya ula d nekni deg rekba ».
ufan-d yiwet n lewḍa teččur d tizegzewt, yerna tella teɛwint n
waman deg-s, ḥebsen dinna. Kksen tibardiwin i iɛudiwen-nsen
akken ad steɛfun, yerna ad glilzen, a ten-id-yuɣal ufud i tikli.
Ḥmed, yelli-s n gma-s d Lwennas, qimen s daw n tzemmurt,
kksen-d aɛwin ad ččen. Werdiya tugi ad tečč neɣ ad d-temeslay,
tenuɣna teqqim, iluɛa-tt ɛemmi-s :
-« Ayen akka ayelli tugiḍ ad teččeḍ ?, tugiḍ ad d-temeslayeḍ ?
D acu imi tesneɣbileḍ ? ».
-« Ala a dada, tura imi ẓriɣ tedduɣ ɣer yemma d yessetma, ur
tufiḍ aɣbel i yuḍneɣ maca ɣaḍent-iyi, lḥant-d annect-a, yernu
mazal, ɣef iḍarren-nsent, iɛudiwen ɛyan, nekni nerkeb-d neɛya,
d acu ara d-inint nutenti id-iruḥen ɣef uḍar ? ».
-« Nḥulfa akk s wannect-a maca akken qaren, leɛtab ur
tettneḥsab, atent-id gerzent ḥemdullah... ».i yenna Lwennas.
Yesuter ad kren ad kemlen abrid aceku ɣezzif umecwar. Kren-d
serǧen iɛudiwen, rekbent kemlen abrid.

- 53 -
Azal n tayri

Tameddit n wass wḍen ɣer ṣbiṭer n micli. Rsen-d ɣef


iɛudiwen, qnen-ten ɣer tzebbujt, rnan-asen ckal deg iḍarren-nsen
akken ur d-berrun ara. Kecmen ɣer ṣbiṭer, Werdiya tewhem deg
ayen tettwali! Timrabḍin irumyen teddunt qedcent, ta tettawi ta
tettara, ta tettṣubu ta tettali... ! Imuḍan ttefɣen-d tameddit n wass
ɣer wefrag i wakken ad buḥrun. (le pére blanc) iwala-d
Lwennas, imceyyaɛ-nni yuɣal-d maca mačči weḥd-s. dɣa yusa-d
ɣer-sen, isuf yisen merra, isarem-asen tirza yelhan.Lwennas
iɛerreḍ yettmeslay s tefransist maca mači akken iwata, yenṭeq
ɣer (le pére blanc) imdebbar n ṣbiṭer yenna :
-« Wagi d Ḥmed alews n Wiza, ma d tagi d yelli-s Werdiya ».
Akken d-msukasen tamusni ger-asen, yewwi-ten ɣer Wiza, ufan-
tt teqim ɣef yiwet n teblaṭ tẓeṭ asaru. Tezzi-d twala-d (le pére
blanc) akk d tlata yemdanen, ger-asen tella tmeṭṭut. Treṣṣa iẓer-
is fell-asen, teɛqel yelli-s Werdiya akk d ulews-is Ḥmed. Tsers
asaru ɣer lqaɛa, tekker-d ɣef tɛettabt, iẓer-is yebda ineggi. Ḥmed
d Werdiya walan-d tameṭṭut tettedu ɣer-sen maca ur tt-ɛqilen ara
s lbus-nni i tɛawed, lbus n temrabḍin irumyen. Akken qrib ad
mlilen,(le pére blanc) iwehha-yas s ufus-is i Werdiya, yesken-as
yemma-s, Werdiya tecɛel kan deg allen-is ur teɛqil yiwen, ulac
win tessen. Wiza tluɛa-d yelli-s d Ḥmed tenna :
-« Werdiya i yaɣ a yelli, d nekk, ad yemma-m, a Ḥmed ɛni ur yi-
d-ɛqilem ara ? ».
Werdiya akken teɛqel yemma-s, tsuɣ s wayen yellan deg-s,
tenna :
-« yemmaaaaaaaaaaaa... ! ».
Slan-d i leɛyaḍ-is s lebɛid, almi id-yerra wedrar ṣṣut. Myuṭafent,
ttrunt imeṭṭi lferḥ, aceku temlal tasa d way turew. Ula d Ḥmed
ur yezmir ad yeṭṭef iman-is, yettru ula d netta, iqareb ɣer Wiza
yemsalam yid-s, iḥemd Rebbi imi ur tent-yuɣ wara s nettat s
yessi-s.
-« Ur ttuɣ ara lxir-ik a Ḥmed, ayen bɣuɣ ɛicaɣ deg ddunit,
lemzeya-k d tameqrant ».

- 54 -
Azal n tayri

-« A wer yi-barek Rebbi, wagi d lwajeb fell-i ». is-yerra Ḥmed.


Wid yellan merra deg ṣbiter-nni fɣen-d imi d-slan i usuɣu.( le
pére blanc) yenna i Lwennas :
-« Tanmir-ik i wayen txedmeḍ aka a Lwennas, tesdukleḍ tasa d
way turew, ad tawiḍ lbaraka meqren, ak-id-yer rebbi lxir s ɣur-s,
nekkni daɣen ayen tuḥwaǧeḍ aqlaɣ dagi ».
-« nebɣa ula d nekkni ad niki akk deg lbaraka-yagi, annect-a
xedmaɣt i rebbi aceku Qasi d amdakel-iw, d win ixedmen lxir
aṭas deg tudert-is ».
Ferruǧ d Juhra, uɣent-d abrid s tazla imi tent-yewweḍ
lexbar, s lebɛid id-sawalent « nana Werdiya... » Din imlalen
wulawen yellan uḍnen, mcedhan acḥal aya, temlal tasa d way
turew. Wiza ass-nni id-lul, tuɣal-d teḍṣa udem-is, ifuk lhem,
talwit teṭṭef amḍiq-is deg ulawen. Akken qaren, ulac ass yecban,
ass-mi ara temlil tasa d way turew, annect-a ihi tessaweḍ
Werdiya ad textir tiɣimit ɣer tama n yemma-s d yessetma-s wala
tuɣalin ɣer tama n wergaz-is, win dwi tecrek ddunit-is, tenna-yas
i ɛemmi-s :
-« A dada Ḥmed, ini-yas i wergaz-iw a yi-suref, nekk muḥal ad
ǧaɣ yemma d yessetma, ini-as ad iɛiwed zwaǧ, ur iḥezzen ara
fell-i, mači d tugin i t-ugiɣ maca d Rebbi i iraden ad nebḍu ».
-«Yirbaḥ a yelli, aqli-kem deg webrid n ṣwab d tidet ».Is yenna
ɛemmi-s.
Azekka-nni ṣbaḥ yekker-d Ḥmed isereǧ aɛudiw-is, yerra
fell-as kra n tɣawsiwin is-d-tefka Wiza, akken atent-yawi s
axxam-is. Yekker ad d-iruḥ, iɛuhed-itent ur tent-yeǧǧi, ad d-
yesefqad fell-asent melmi yestufa. Yuɣal-d Ḥmed ɣer taddert-is
yessaweḍ-d lbaḍna n Werdiya i wergaz-is, kra is-tenna iɛawed-
it-id, ur yettu kra. Ur yumin ara ayen i yesla, am win yeswan
qeḍran ur t-yebɣi, uɣalen-as wussan d iberkanen.
Werdiya tɛawed zwaǧ d yiwen umasiḥi, tesɛa taqcict imi
teqqar Malḥa, ass-mi tewweḍ seṭṭac iseggasen temmut tenɣa-tt

- 55 -
Azal n tayri

tadist. S yen Wardiya tunag ɣer Lpari anda it-kemmel ussan-is,


teǧǧa-d setta n derya.
Wiza temmut temḍel deg micli, deg tmeqbart n waɣzen.
Yelli-s Farruǧa ur tezwiǧ ara, tuɣal d tawetmat tamasiḥit. Arnan-
as isem amasihi, sawalen-as « Victorene ». Ma d tamecṭuḥt,
Juhra, tezwezǧ ula d netta d yiwen urumi amasiḥi, tettawi isem n
« Marie Tirez ». Tuneg d wergaz-is ɣer fransa, tamnaṭ n marṣay,
teǧǧa-d ula d nettat derya. Dinna it-kemmel tudert-is almi
temmut. Temḍel deg tmeqbart imasiḥiyen.
Ass-mi llant s tezmert-nsent, yerna meẓiyit, ttruḥunt-d s
axxam n baba-tsent ttzurunt-tt. Ttzurunt ula d ɛemm-nsent d
twacult-is, muḥal ttunt-tt maca uɣalent yal ta anda id-teṣbaḥ,
bḍant am ibawen ɣef lluḥ, yerna teǧǧa-tent tezmert.
Aseggas n 1983, yemmut usirem anegaru, tagi d
Victorene, terna ɣer yemma-s deg tmeqbert n waɣzen deg micli.

- 56 -
YIR AMEDAKEL

Iṭij Yesqenṭel, yessufaɣ-d tisuqas. Akken kan id-yewweḍ


ɣer timiṭ n igenni, aẓɣal dayen izaden. Lḥal ires, wlac amdan
ara twaliḍ iteddu lawan-nni. Qeglen merra daxel n yexxamen.
Ula d imṣaḍ ulac-iten, sdurin iqerra-nsen. Aqḍar yerra-d azal s
axxam, yeɛgez i tyessawt deg ujajjiḥ n lḥamu, rnu kulec yeqqur,
tagrest truḥ d aɣurar, tekkaw tmurt. Aqqḍar nniḍen i n-yegran
deg lexla, yal wa anda yeduri. Tiɣeṭṭen zerbent s imudaɣ akk d
icekriden, izamaren d wuli durin Idurna,ma d izgaren d tisita
tabaɛen tili n ṭjur. Iqjan ṣerɛen, ḍelqen deg lqaɛa, ur zmiren ula i
useglef. Imcac bḥebḥen deg usemɛirew, zwayel udamen, zwin.
Ula d imdanen kawen akken tekaw tmurt. Ifariwen n ṭjur laɣwin,
teseflasen tewraɣ almi lḍen uɣalen ɣellin-d iman-nsen. Ifrax ur
iban later-nsen, ala iwerǧeǧǧiyen i serɣen lqaɛa s laɛyaḍ-nsen.
Ḥala izerman id-yefɣen lawan-nni teddun ɣef iɛebbaḍ-
nsen. Wid yeččuren d tiḥila, ɛecqen deg wayen kerhen
yemdanen, lak d lḥiwan. Γer ɣur-sen ulac i yecban ass-nni, siwa
nutni i itedun, ttnadin anwa ara qsen, neɣ anwa ara helken. Maca
ur ɣrin ara leḥsab-nsen amek ara yeffeɣ ɣer tagara, ur ḥebren ara
i wegris ara ten-yerzen, imir ad ndemmen i wayen zerɛen ur
temgiren ara. Ur ḥezben ara i tmeddit, amek ara tt-magren ? d
acu i sent-tettheggi ?. Tiɛwinin qurent ala islaḍen id-yettbanen.
Tiqit n waman ur telli. Win ara d-igren iman-is lawan-nni, ad
yemmet i cyaḍ.

- 57 -
Azal n tayri

Ass-nni d ttlata.d suq n yal ddurt deg at yeǧǧar. Ssuq


yefra zik mači am leɛwayed. Llan yemdanen is-yeqqaren
tewweḍ-d tmedit. Tugdi tezwar-d, tezdeɣ ulawen n lɣaci. Ur
uɣen ara tanumi s wass icuban ass-nni, aceku yemgarad aṭas ɣef
ussan iɛeddan.
Ameqran d yiwen wergaz iteddun aṭas ɣef leswaq. Ittaɣ
yeznuzu. Yettas-d yal ddurt ɣer ssuq n at yeǧǧar. S yen yettruḥu
ɣer igawawen, ɣer wemdakel-is ameẓyan, yesɛedday sin wuḍan
ɣur-s, iwakken azekka-nni ad isewwaq ɣer ssuq n lexmis id-
yettilin yal ddurt. Ameqran yewweḍ i tafrara n ṣbaḥ ɣer ssuq n
ttlata at yeǧǧar, werɛad acaruq n yiṭij. Yelḥa-d amecwar ɣezzif
aṭas. Deg yiḍ id-yebda tikli. Abrid yebɛed mači d kra maca ṣbaḥ
zik tella taṣmuḍi, ɣef aya ameqran ifures tagnitt. Yerna zik-nni
qaren : « Ssuq d ṣbaḥ », aceku win ur nsewwaq ara ṣbaḥ aṭas n
tɣawsiwin ara t-ifaten.
Akken id-yewweḍ ɣer ssuq, yedem yeqqen aserdun-is
ɣer yiwet n txerrubt, anda yuɣ tanumi n tuqna, yerra-yas aɛlaf, s
yen yekcem ad iwali ssuq. Ass-nni ameqran iruḥ-d d ilem, aceku
mači d aznuzu ara yeznez maca d lbiɛ ara d-yaɣ. Mazal ur d-
yeqḍi ara taɣawsa-s, ur d-yezzi ara issuq, imi iḥulfa iman-is
yeɛya, yefcel ur yezmir ara ad yemḥiḥed, iḍaq rruḥ-is, yettqellib
anda ara yer. Kawen ifaden-is, iṭij ifellu, skud iteddu skud irenu
lḥamu. Iwala taswiɛt ur tesefraḥ ara, imdanen merra ceɛlen deg
allen-nsen, wahmen, ulac win izemren ad yexdem kra iwayeḍ,
yal wa yekkat ad iselek aqaruy-is. Llan wid yeffeɣ laɛqel ǧan
lqeḍyan-nsen, wiyaḍ ǧan ula d zwayel-nsen, rewlen s ixxamen-
nsen.
Meqran yeḥrured s aserdun-is yesensar-as-d aɛlaf ɣef
umegreḍ-is, yerra-t ɣer cwari. Yerkeb-it yeṭṭef abrid ɣer
igawawen, ɣer wemdakel-is Ameẓyan. Aserdun yuɣ abri dam
lebraq maca ur iɛeṭel ara yeɛya yereẓ-d deg tikli, i teddu s tmara,
d adeggar i yettdeggir iman-is. Akken yewweḍ s azaɣar aserdun
iberrax ɣer lqaɛa, yewḥel ger iɣulad. Ameqran igennez-d fell-as,

- 58 -
Azal n tayri

yecceḍ uḍar-is, yegrareb almi id-yeḥbes deg yiwet n terga,


ifeddax deg uqaru, idamen maren-d deg iḍarren-is, ifassen-is,
ntan-as akk isenanen inijil d ubuneqqar maca yemnaɛ deg truẓi.
tezzi yes ddunit, yettegdez merra. Ixdem-d ciṭuḥ n tebɣest,
ijemɛ-d iman-is deg lqaɛa, ibed s lqed-is, iteddu cwi cwi ɣer
userdun-is, yekkes-d aman d waɛwin yewwi yid-s. yeqim s daw
n yiwet n teslent m sebɛa ifurkan, ljedra-s ur tt-yettwali ara yiṭij,
ifurkan-is mlalen, cbarberen-d ɣef lqaɛa. Win yeqqimen daw-as,
ur yettwali ara igenni, ula deg tegrest dina i ttdarin mi ara tekkat
lehwa. Meqran yedem yeswa aman deg tyeṭiṭ, yeǧǧa-d kra
yesared yisen ifeddix-nni, yesared ula d udem-is,iwakken at-id-
yuɣal rruḥ. Inuda ɣef umagraman ara yexdem i feddix-nni-ines
iwaken ad zeqfen idamen-nni ur yufi ara, aceku teqqur ddunit,
ulac akk tizegzewt. Icerreg-d azgen deg usutel yettel ɣef yiman-
is, icud yes aqeruy-is, s yen yezdew ɣer ljedra n teslent,
yettemɛebar d yiman-is, ittara-d tamuɣli-s ɣer deffir yenna :
-« Taqi d daɛwessu, ifeddix tirɣi, xelṣaɣ ayen xedmaɣ s laɣla,
yerna aqli weḥd-i deg lexla am ucen... ». yuɣal yessuter deg
rebbi yenna :
-« A Rebbi ɛzizen suref-iyi ma yella anda icḍaɣ, fek-iyi-d ttawil
n lxir ». ur d-ifuk ara deɛɛa-ines imi tyewwi nadam, i cedda n
ɛeggu.
Aserdun yekkes-as ɛeggu, yeger-d nehta yekker-d.
yettnadi anda ara isew neɣ anda ara yečč ur d-yufi ara, iruḥ srid
ɣer teslent m sebɛa ifurkan, anda yeẓẓel bab-is. Itedu cwi cwi,
as-tiniḍ yesɛa leɛqel, ur yebɣi ara at-id-yesker. Meqran tewwi-t
tnafa. Aserdun yerra srid ɣer waɛwin-nni yečča-t, yenɣel aman-
nni deg tyeṭiṭ.
Meqran yesla-d i rkeḍ sdat-s. yeduqes-d yuki-d s jiɛran
deg tnafa, am win yurgan yir targit. Yufa-d aɛwin-is yemeč,
aman-is neɣlen, yeqqim mebla lqut, mebla aman. Yeqqim ur t-
id-yuli wawal, yeqar kan tagi s ɣur rebbi id-tusa. Yerna ɣas
yekker ur yezmir ad yexdem kra, aceku ulac tazmert, yettegdez

- 59 -
Azal n tayri

merra. Yeɛreḍ ad yekker, tezzi yes ddunit, yuli-t-id nzaf deg


akken ur yečči ur yeswi, arnu iḍeggar aṭas idamen imi ifeddax.
Yettemɛiɛit weḥd-s, yettnazaɛ am win yeselqafen, ur yeẓri anida
yella.
Tameddit n wass iṭij yereẓ, iteddu ad yeɣli, iwerǧiǧiyen
gugmen, ur ttsuɣun ara, aceku yereẓ lḥal ulac aṭas n lḥamu.
Imdanen bdan ttefɣen-d deg ixxamen-nsen. Wa yestaqsay ɣef
wa, xarṣum ɣef imuḍan. Wa yettḥebir i wayeḍ, ugaden amer
azekka-nni ad yili yugar ass-nni aceku deg teswiɛin icuban tid-
ak telḥ tdukli, dinna kan id-tettban tegmat. Di lawan n lḥeṣ,
aqaruy atent-id-igar merra, yal wa amek yettxemim, kulec at-id-
yemekti wemdan.
Belɛid, tezmzrt-is ḥed ur tt-yesɛi. D argaz d wawal. Isɛa
sebɛa yergazen. Yettidir deg taddert-is, id-yezgan deg at yeǧǧar.
Ixedem tamurt, yettemɛawan d warraw-is. Yettrebi lmal.
Yettwasen aṭas aceku iteddu ɣef leswaq, yeznuzuy lmal, isaǧaw
irden, abawen, zzit...atg. yesɛa leqdar aṭas, xedmen-as azal d
ameqran, yessaɣ laman deg yemdanen, ma yefka awal d awal,
ulac tuɣalin ɣer deffir. Ur yesɛi ara ugur, ansa is-yehwa ad
iɛeddi, iferru-yasen timsal i ten-iɛawqen, i teddu d lḥaq muḥal
ixedem miḥyaf, ur ixeddaɛ ara, ur i tett amur n yiwen, abrid-is d
win n tidet.
Lḥal ires, iṭij yeɣli, Belɛid yeffeɣ-d ɣer berra n wexxam-
is, imuqel akin akka, yuɣal yerfed ifassen-is ɣer igenni ideɛɛu :
-« A Rebbi gaɣ-d ttawil n lxir, tekseḍ cedda-yagi fell-aɣ, wali-
yaɣ-d a Rebbi ɛziẓen, suref-aɣ ma yella neceḍ, neɣ nɛedda tilas,
rraɣ-d ɣer webrid n tidet ». yuɣal s axxam, yekcem s adaynin,
yebra-d i userdun-is, yeberdaɛ-it, yessawel i tmeṭṭut-is, as-d-tefk
aɛwin, yerra-t ɣer cwari. Yuli ɣef userdun-is, yuɣ abrid ɣer
leɛzib-is yellan deg uẓaɣar akken ad-yestaɛfu mmi-s, ad d-yali s
axxam, netta ad iɛezzeb ɣer lmal-is.
Akken yefel i yiwet n tiɣilt, yekcem ɣer teẓgi-ines. Yal
lxir yella deg-s, d tineqlin, tizemrin, tijunan, tiremanin...atg.

- 60 -
Azal n tayri

yesefqad fell-asent, s yen yekcem ɣer tebraḥt n laɛzib, yufa


mmi-s ittefi-d aman deg wanu, yesway lmal. Yenna Yidir :
-« Azul a baba ».
-« Azul a mmi, suref-iyi, waqila ɛeṭlaɣ ciṭuḥ ? ».
-« Ulac ɣer-s a baba, arju tura ak-id-ṭfeɣ aserdun ad-terseḍ ».
Yers-d Belɛid ɣer lqaɛa, isers-d aɛwin-is, yefka i userdun-is ad
isew, yuɣal yenṭaq ɣer mmi-s :
-« Tesefleḍ i lmal ad yeɛlef ? ».
-« Dayen a baba seflaɣ-asent ad ččent, fkiɣ-asent aman ad
swent ».
-« Ihi tzemreḍ ad truḥeḍ tura a mmi s axxam, acu kan ɣur-k ad
tettuḍ ini-as i gma-k Rabaḥ, azekka ma neddar ur nemmut ara,
ad d-yas ṣbaḥ zik a yi-d-iɛiwen, ad n-ruḥ ad-necrew aslen deg
teslent m sebɛa ifurkan... ». akken ḍegren tiṭ-nsen ɣer wemḍiq
anda tella teslent m sebɛa ifurkan, walan lexyal iteddu, ittawi i
ttara, tikelt ad iruḥ tama taẓelmaṭ, tikelt ɣer tama tayeffust.
Yenna Yidir :
-« Dacu-t wihin a baba ? ».
-« Ur ẓriɣ ara a mmi, am keč am nekk ».
Yekcem ɣer leɛzib, yewwi-d abeckiḍ-is, iɛellaq-it ɣer tayett-is,
yuli ɣef userdun-is, yenna-yas i mmi-is :
-« Ad ruḥeɣ ad awḍaɣ, ad ẓraɣ dacu i yellan, ma d keč qim ak-
id-afaɣ dagi ».
Belɛid yuɣ abri iruḥ. Simal iteddu simal lexyal
yettqerrib-d ɣur-s. iban-as-id d aserdun, igzar merra tabarda-s,
yexnunes merra, yekkat lḥafer-is ɣer lqaɛa, yebɣ ad yeglilez ur
yezmir ara aceku tɛewq-it tbarda yellan ɣef yiri-s. yettcufu
izeggi aqqaruy-is, as-tiniḍ yeṣṣeḍ. yers-d belɛid yeqen aserdun-
is ɣer yiwet n tulmut. Isenser-d abeckiḍ ɣef tayett-is, iteddu
didac didac. Iqareb ad yeṭef aserdun n meqran, irewl-as ɣer daw
n teslent, akken yesaked iwala argaz iḍlaq deg lqaɛa, aqaruy-is
isened-it ɣer ljedran n teslent. Alen medlent, tewraɣ tesfel i
wudem-is. Ur yeẓri anida yella, ur iheddar ur yesenṭaq.

- 61 -
Azal n tayri

Yeqqim Belɛid ɣer yidis n Meqran, yesengugat akken ad-


yaki, yeguma ad yemḥiḥed. s yen yesawel-as :
-« A yargaz n lɛali..., a lbaraka... ! ». Yegguma ad-yer i teɣri.
Iwala ifeddix deg uqaruy-i maca yefhim dacu is-ixedmen
akken ? ifassen-is merra cerwen. Ikker-d Belɛid iḥella-d aserdun
n Meqran, yeṭef-it-id, yeqen-it deg uḍar, yekkes-as tabarda
iwaken ad yeglilez. Yekker fell-as Belɛid yuɣal ɣer leɛzib,
yewwi-d yid-s mmi-s yidir yerna-d aman. Akken d-wḍen,
sarden-as i Meqran s waman isemmaḍen. Tuɣal-it-id terwiḥt,
dɣa inuzaɛ-d. iluɛa-t Belɛid :
-« Ur ttugad ad teḥluḍ ncallah, ɛuhdeɣ-k ur k-ǧiɣ, ak-uɣaleɣ s
lmendad alama taḥliḍ, tekreḍ ɣef ifaden-ik, ur tesɛiḍ ara tagadeḍ,
ur k-yettxas kra ». yesla-d meqran i wayen is-yeqqa Belɛid maca
ur yezmir ad yemḥiḥed, neɣ ad-yemeslay, ur d-itelli ula d allen-
is. Refden Meqran sufella userdun-nsen, yerna ɣur-s Belɛid, ma
d Yidir yeberdaɛ aserdun n Meqran, yerra-yas ṣrima, yefsi-yas
ced, yuli fell-as, yeḍfer baba-s srid ɣer leɛzib.
Wḍen ɣer laɛzib, sersen-t-id, ḍelqent deg tesga. Ksen-as
arkasen d tbernust-is, fsin-as ced i yerra ɣef uqaruy-is imi
ifeddax. Sarden-as ifeddix-nni, dzen amagraman id-ksen deg
leɛzib ran-as-t sufella, iwaken ur s-d-tettgray ara cama. Meqran
mazal ur ifaq ara d yiman-is maca tawla it-irekben tekkes-as.
Yenṭaq Belɛid ɣer mmi-s yenna :
-« Ruḥ tura a mmi s axxam, mulac ak-aysen, ɣur-k kan ad tettuḍ
ayen i k-nniɣ, imi ara d-iruḥ gma-k Rabaḥ, ddud ula d keč yid-s,
awit-d tifruyin atent-id deg lɛetba n wexxam ».
-« Yirbaḥ a baba ». Is yerra Yidir.
Yidir iruḥ s axxam, ɣer taddert. Belɛid yeqim ɣer
Meqran, yesebzag abeḥnuq s waman, yeslufuy-as i wqaruy-is, i
iɣalen-is, i umegreḍ-is...
Iṭij yeɣli, tiziri am azal, ucanen ttemsawalen, imqarqar
bdan asqarqar, bururu yezga yettru, ibẓaẓ n yiḍ yal wa anda
yettɛegiḍ. Taftilt tecɛel ɣef udebdar. Belɛid ur yečči ur yeswi,

- 62 -
Azal n tayri

yeqqim kan ɣer yidis n Meqran, yettraju melmi ara d-ifaq d


yiman-is. Iḍ ur yezgin ara, allen n Meqran bdant ttermimicent ad
d-ldint. Yuɣal irfed-itent-id, yufa-d iman-is deg wexxam, iḍlaq
sufella n wusu. Issaked ɣer teftilt iceɛlen ɣef udebdar, ur yezri
anida yella. Iwala-d argaz ɣer yidis-is maca ameslay ur ti-d-yuli.
Imuqel Belɛid ɣur-s yenna-yas :
-« Ur ttugad a yargaz n lɛali, kkes aɣbel i wul-ik ad teḥluḍ
ncallah ».
Meqran imuqel Belɛid ɣer wallen, yeččur-d yeẓri-is d imeṭṭi,
yerra-yas :
-« Ak-ibarek Rebbi, ak-id-yer lxir ɣur-s ».
-« Amin ncallah, isem-ik ma ulac uɣilif a yargaz n lɛali ? ». i
yenna Belɛid
-« Isem-iw Ameqran, i keč ? ».
-« Nekk Belɛid, tamusni tamerbuḥt a Meqran ».
Meqran xas akken ur yezmir ara, yebda iḥekku-yas-d taqṣiṭ
amek teḍra ? amek id-yusa ɣer ssuq n ttlata at yeǧǧar ? acu
yeḍran yid-s, almi id-yufa iman-is deg leɛzib n belɛid, is-d-yefka
rebbi d amɛiwen, imneɛ-it-id deg lmut ?
-« Akka i yura, ulac win izemren ad yerwel i lmektub n Rebbi,
amek is-qaren iwemdakel-agi-inek deg igawawen ? ». i yenna
Belɛid.
-« Ameẓyan igawawen ».
-« Amezyan igawawen d amdakel-iw n wacḥal iseggasen aya, d
argaz n lɛali ».
-« D tidett, d argaz n lɛali bḥal win isellen maca ula d keč ur
txuṣeḍ ara... ». i yenna Meqran.
-« Ak-iɛuz Rebbi, akken qaren, amdakel n wemdakel-iw d
amdakel-iw ».
Meqran yekker-d deg ussu. Isew-d Belɛid ččan swan, seflen i
lmal ad yeɛlef. Ruḥen ṭsen almi id-slan i rkeḍ ɣer wezniq, yefeɣ-
d Belɛid yufa-d d arraw-is id-yewḍen.

- 63 -
Azal n tayri

Yidir, asteqsi-is amenzu ɣef Meqran amek yella. Yekkes-


as baba-s aɣbel, d akken yezga-d cwi-t, yerna ibed ɣef ifadden-
is. Yidir yefka i baba-s aɣrum lak d tefruyin ɣef t-iweṣṣa. yuɣal
Belɛid iceyyaɛ arraw-is ad carwen aslen,ma d netta yeqim ɣer
inebgi n Rebbi. Isew-d lqahwa n ṣbaḥ, swan netta d inebgi.
Yekcem s adaynin ad-yeẓẓag lmal. Meqran iger afuss-is
yettɛawan-it-id deg tuẓga. Uɣalen bran-d i lmal ɣer tebraḥt n
leɛzib, fin-d aman deg lbir swen-tent, nḍen-d leɣbar deg
udaynin. S yen rran lmal s amḍiq-is, qnen-t, fkan-as tuga ɣer
lemdawed akken ad yeɛlef.
Imdanen ugaden ad-fɣen. Iṭij yuli-d icerq-d ɣef tmurt
maca ass-nni yemgarad ɣef yiḍelli-nni. Ass-nni am ussan
iɛeddan, yuɣal-d rbaḥ tamurt. Yidir d Rabaḥ wḍen-d, win-d yid-
sen aslen. Akken kecmen ɣer leɛzib ufan Meqran yekker-d,
mɣen msalamen yid-s. dɣa Belɛid yenna i Meqran :
-« Wigi d arraw-iw deg sin, xemsa niḍen aten-id deg wexxam,
deg taddert ».
-« Ad ibarek Rebbi ». i yenna Meqran :
-« Lbaraka deg ayen tesɛiḍ a Meqran a gma ». i yenna Belɛid.
Yuɣal yenṭaq ɣer warraw-is :
-« Wagi d dada-twen Meqran ».
-« Tamusni tamerbuḥt a da Meqran ». i nnan warrac-nni.
Din kan suksen-d tamusni, as tiniḍ myusanen acḥal iseggasen
aya.
Iberdan anid ɛemren. Imdanen ttefaɣen-d ak deg
yexxamen-nsen aceku icehmiten yiḍelli-nni. Ifrax cenun,
iferiwen n ṭjur yetthuzuten waḍu, tell aula d tasmuḍi. Imdanen
yekkes-asen lxuf id-ibanen ɣef udmawen-nsen. Belɛid yekcem s
adaynin, yezuɣer-d yiwen izimer deg aciwen. Yewwit-it-id ɣer s
daw n yiwet n tzemmurt Meqren i yellan deg tebraḥt n leɛzib.
Ira at-yezlu, iwakken ad iruḥ d asfel fell-asen merra. Yedɛa
dakken taḍeggaft-nni ad d-teglu s wayen yelhan, ad tqaraɛ ayen
n diri. Dmen-d zlan izimer s daw n tzemmurt, selxen-t s yen

- 64 -
Azal n tayri

ɛelqent i takawt ɣef ufurek n tzemmurt. Tameddit n wass,


gezment akk, xedmen-d yes imensi. D imensi n tudkli akk d
tegmat.
Meqran werǧin t-iɛuz yiwen, akken t-iɛuz Belɛid, ixedm-
as lxir. yerna iḍ-nni wis sin deg leɛzib. Ass n lexmis kren-d ɣef
udem n ṣbaḥ, serǧen iserdyan-nsen, ad ruḥen ɣer ssuq n
lexmis.Belɛid iweṣṣa arraw-is ad awin aksum melmi i ruḥen s
axxam. Yerna as-inin i yemmat-sen at-tebḍu ɣef imaɣban.
Belɛid d Meqran ruḥen ɣer ssuq n lexmis. Akken wḍen,
qnen iserdyan-nsen, kecmen ɣer tlemmast n ssuq, ufan-t yeɛmar
dayen kan, wa yettaɣ wa yeznuzu. Uǧwen-d timẓin i serdyan-
nsen, ran-tent deg iɛellafen, s yen ruḥen s amḍiq anda yuɣ
tanumi yettɣimi meẓyan igawawen. Ufan-t irekeb-it lḥir, ur
tewwi ara lqaɛa deg akken yuḍen aɣbel n Meqran aceku yuɣ
tanumi yettas-f yal ddurt deg ass nettlata. Tikelt-nni ur d-yusa
ara, yeẓra tella tɣawsa it-yeṭfen. Cwiṭ aka, iwala Belɛid d
Meqran duklen-d akken. iker-d s lemɣawla, yuzel ɣur-sen,
msalamen. Temlal tasa d way turew, dɣa yenna Meẓyan :
-« Amek i temyusanem aka ? », Ḥkan-as-d taluft amek tella ? s
beddu ɣer tagara. Deg ass-nni Belɛid d Meqran uɣalen d
imdukal, am iḍudan ufus, ur ten-ibeṭṭu yiwen.
Yiwen wass meqran irezf-d netta d yelli-s, ɣer at yeǧǧar,
ɣer wexxam n Belɛid, werɛad tafrar bdan-d tikli. Wḍen-d deg
yiḍ, ɛyan aṭas aceku yebɛed wansa id-ruḥen. Cčan imensi, ruḥen
ad ṭsen, ad steɛfun. Gǧan tignawt teṣfa, wlac asigna, teččur d
itran, tiziri tefka-d tafat am azal. Ṭsen merra, teɣli-d tsusmi
maca tamusni n yiḍ-nni iman-is. Azekka-nni imi d-kren, ufan-d
dunit d tamelalt. Imelles-itt wedfal, yerna yeguma ad yeḥbes. Ur
yezmir yiwen ad yeffeɣ ula ɣer lǧar-is ad yesteqsi fell-as.
Reglen merra iberdan. Meqran ur yumin ara, imi yeǧǧa tignewt
teṣfa, mačči dtin ara d-yefken ass am ass-nni maca d tinna id
tignawt n tegrest. Yeqqar kan.

- 65 -
Azal n tayri

-« Limer ḥṣiɣ akka ur d-ttaseɣ ara alama d tafsut ». Yeɛya


yettlumu deg iman-is. Yesmermug weḥd-s weḥd-s, yestaqsay
iman-is.
-« Ayen kul tikelt ara d-ruḥaɣ yettak-iyi-d Rebbi tawaɣit ? Ass
amenzu d aẓɣal, d ajajiḥ n tmes, ur yezmir yiwen ad yeffeɣ, as
wis sin d adfel, reglen merra iberdan, ula d amuḍin ma yella-d,
ur ttafen abrid ɣer umejjay ».
Belɛid ur tiɛwiq kra, iwala adfel yekkat, yegguma ad yeḥbes,
yenna-yas i Meqran :
-« Wagi d lxir n sidi Rebbi, yebɣa Rebbi ad tesɛedim kra
nwussan , keč d yelli-k dagi ɣur-neɣ, Meqqar ad nfares tegnit
akken, yak qaren lehna tettufaras, ass-a ad-neg imekli i zaden ».
Yekker Belɛid ɣer teɛrict anda i tteǧǧa iwtal, ifren-d
ameqran deg-sen.yezla-t, yefka-t i tmeṭṭut-is ad texdem imekli.
Yewweḍ-d lawan, zin-d ak i tarbut, Belɛid d tmeṭṭut-is, akk d
inebgawen-is.
Meqran ur yerkid ara lxatar-is, ur yethenna ara. Yella
wayen it-iceɣben. Yella wayen yebɣa at-id-yini maca ur yeẓri
ansa ara d-yebdu, ikukra. Belɛid iḥulfa akk s wannect-nni, ass-
nni meqran mači am leɛwayed, imi ixezzar-it-id s daw tiṭ, itet s
laɛgez, am akken d tukerḍa i yettaker tileqmin. Isers taɣejawt-is
inna :
-« Ḥemdullah, rwiɣ, sdaɣ-tt akkan iwata ».
Belɛid yeggul-as akken ad yernu, netta yegguma. Dɣa yenna
Meqran :
-« Jmaɛliman ala tawant, ruḥ a Belɛid a gma ad ibaɛed Rebbi
fell-ak laẓ, ak-yeg Rebbi d adrum, ak-id-yessaqwu aɣrum ak-
yemnaɛ deg lehmum, ak-yeldi tiwura n lxir, mebla tisura, ak-yeg
Rebbi am temda, tiregwa n lxir akk ɣur-k ad-mirent »
Belɛid d tmeṭṭut-is qaren :
-« Amin a Rebbi ».
Ass yettarew-d wayeḍ, almi yesmed ddurt. Meqran d
yelli-s mazal-iten deg wexxam n Belɛid maca maza ue yewwiḍ

- 66 -
Azal n tayri

ara ayen i ɣef d-yerza. Yebɣa ad tefk yelli-s i yiwen deg arraw n
Belɛid.
Iḍ aneggaru, qimen lewhu imensi, zin-d merra i lkanun.
Belɛid tmeṭṭut-is d sebɛa n warraw-is, rnu Maqran d yelli-s.
ameslay yella-d ɣef lqeḍ uzemmur aceku d lawan u zemmur
imiren. Lɣella tella maca adfel yeṭṭef-iten ɣaf lqeḍ. Iḍ yelḥa iruḥ
ad yezgen. Azekka-nni ad yuɣal ɣer taddert-is. Yebɣa ad-
yessufeɣ ayen yellan deg ul-is maca ur yufi ara amek ? D lqeḍ
id-ileqeḍ imeslayen ara d-yini. Akken iwala iman-is yettwaḥres,
iqarṣ-d am asif. Abra-d iwawal, win akken it-iɛewqen acḥal. D
taluft-agi it-id-yewwin ɣer Belɛid. Dɣa yenna :
-« Nekk tura ad ɛeddiɣ ad staɛfuɣ, awakken azekka ma neddar
ad d-kreɣ zik ad ruḥeɣ, yerna abrid d win ibeɛden maca a Belɛid
a gma, ma tebɣiḍ ak-d-ǧǧaɣ yelli, ad tɛiwen tameṭṭut-ik deg tlufa
n wexxam lawan-agi uzemmur imi ur tesɛiḍ ara tislatin ».
Belɛid imuqel tameṭṭut-is, arraw-is, s yen ireṣṣa axezur-is ɣer
Meqran, yefhem tamsalt akken tella. Yefhem d acu i yebɣa d
wacu i yettnadi. Tasusmi teɣli-d, yiwen ur ti-d-yuli wawal,
yenṭaq Belɛid :
-« Tanmirt-ik a Meqran a gma, s teɣzi n leɛmer-ik, nekni
nettmagar tagnit akken tella, akken nezmer, akken nufa mači
akken nebɣa, yerna muḥal ad sxedmaɣ yelli-k am taklit deg
wexxam-iw, saramaɣ ad-nettemlil deg teswiɛin n liser akk d lxir,
deg unebdu-yagi, ma yebɣa Rebbi ad-awiɣ tlata n teslatin i
warraw-iw, yerna ad tḥedreḍ. Wigi yemden aka i zwaǧ, xeḍbaɣ-
asen-d dagi deg at yeǧǧar, d yessi-s n leḥlal, yernu qarbent, d
yessi-s n taddert. Akken qaren :
-« win izewǧen deg taddert-is, am win yeswan deg urawen-is ».
Ncallah yal yiwet as-d-yefk Rebbi amur-is. Neṭqen merra :
-« Amin a Rebbi ».
Ala Meqran, teḍra yid-s am win telḥaq tarṣaṣt deg ul, fuken
lehdur, ulac d acu ara d-yini. Yekker fell-as iruḥ ɣer wusu,
yelɣet am ucen. Uɣalen kren merra ad ṭsen.

- 67 -
Azal n tayri

Meqran muḥal ires cfar ɣef gma-s, muḥal temundel tiṭ-is.


Yewwi-d tafat s wudem. Akken yuli wass d ṣbaḥ, kren-d merra,
swan lqahwa, ala Meqran yegguma, yufa-d sebba ur s-tehwi ara.
Isereǧ aserdun-is ad iruḥ. Belɛid s lǧiha-s isereǧ ayla-s, iwakken
ad t-isaɛef aceku zik, imi ara d-yas yiwen s lɛarc ɣer wayeḍ,
imawlan n lɛarc-nni uɣur d-yusa ad dun yid-s alma sufɣen-t ɣer
lɛarc-is. Ihegga-d Belɛid kra n tɣawsiwin ara s-yer d tarzeft i
Meqran maca netta iger-d limin d ameqran, d akken ur t-yeḍfir
wacemma. Yuli sufella u serdun-is, yesuli yelli-s ɣer deffir-s.
Belɛid ula n netta yeḥren, yegul ur yedi yid-s maca yenna i mmi-
s Yidir ad at-isaɛef, d netta id ameqran deg warraw-is. Meqran
yendah i userdun-is ad iruḥ, ur d-yenni ẓzant neɣ rɣant, ula d
slam ur t-id-yeǧi. Belɛid yerẓa-d deg iman-is, yeǧa deg umur-is,
yerkeḍ ɣef ul-is yenna :
-« Abrid n talwit a Meqran, ar timlilit ncallah ».
Meqran icuḥen-it, iruḥ anyir-is yekres. Seg-mi yebda abri dur t-
id-yuli wawal. Yidir yettṣeḍḥi, ur yeẓri d acu ara d-yini, ur
yefhim d acu yellan ɣer-as d baba-s, dɣa yefren tasusmi, yessuk
talaba ɣef yimi-s, almi it-yesfel akin i tizi, yuɣal-d s axxam.
Akken d-yewweḍ Yidir s axxam yenna-yas baba-s :
-« Σeslama-k a mmi, d ayen tzegreṭ i tizi ? ».
-« Dayen zegraɣ-t i tizi maca seg-mi i nebda abrid, muḥal yulit-
id wawal am win yeddan d ugugam, ula d nekk ur tufiḍ i s-nniɣ,
susmaɣ kan ». is-yenna Yidir.
-« Akken axir a mmi, ɣul-it ».
Ussan ttɛedayen, imdanen ttfarasen ussan n lqeḍ
uzemmur. Belɛid yelha d warraw-is d tmurt-is. Yelha d lmal-is d
waxxam-is, ixedem laẓ-is, akken ur yeqḍiɛ ara aceku d yiwet n
tama id-yeɣaren, ur sɛin ara ula d lwaqt ad ččen s lebɣi-nsen.
Azemmur yurew mači d kra, yefka-d Rebbi mebla ceḥḥa. Zerẓur
d aglaf, mi ara d-ires ɣef tzemmurt amzun d ajrad, aɛeqqa ur t-
ttaǧan, d amcaḥ i mecḥen zzit ɣef tzemmurt werɛad iẓid. Ayen i
ɣef ɛeddan ad yeqqim ɛeryan. Belɛid iḥettem-it lḥal ad yefk

- 68 -
Azal n tayri

leɛtab i yiman-is d warraw-is iwakken ad-yejmaɛ rrezq-is s


lemɣawla s axxam.
Belɛid ur yelli d win ixebcen, ur yelli d win ikercen,
muḥal iḍur yiwen. D ayen yelhan kan i ixedem, muḥal yedɣel
wul-is, yewsaɛ lxaṭar-is aṭas maca llan yemdanen sɛan ugar n
yiwen wudem, ger yemdanen-agi, ylla Meqran, d argaz kan deg
userwal, yeččur d tiḥila d txidas. Icuḥen Belɛid aceku yugi ad
yaɣ yelli-s i mmi-s. dɣa d tinna is-yeṭṭef d tuḥsift, yegul ad
yexdem deg-s lmenker, isewjed-as-d tawaɣitn lɛar.
Meqran am azrem-nni yerẓa wegris, arrant s aqelmun,
asmi id-yuki, yekkes-as usemmiḍ iqes bab-is. Ziɣ tudert-is
yebna-tt ɣef leɣdar, yeččur d tiḥila. Ḥala tidak n daɛwessu i
yessen, yennuɣ d lɛar yerna-t, kkes-d win ur yexdiɛ.
Tezzi-d ddurt ɣef ass-mi yuɣal ɣer taddert-is. Meqran
yencewwal aṭas. Ass n letnayen iruḥ ɣer wemdakel-is Meẓyan
ɣer igawawen. Akken i t-id-iwala Meẓyan, ur yumin ara dɣa
yenna :
-« Azul a Meqran, d lxir ncellah ik-id-yewwin, keč id-yusan ass-
a ? ». Aceku Meẓyan ur yuɣ ara tanumi yettas-d Meqran ass-nni,
yerna yettban zɛef ɣef udem-is. Dɣa yenna Meqran :
-« Qim kan a Meẓyan a gma, ruḥeɣ-d ɣer ckaya, iḥqar-iyi
Belɛid, sɛeddaɣ ddurt ɣur-s nekk d yelli deg At Yeǧǧar, yeṭṭef-
aɣ wedfel. Ass-mi nekker ad-nuɣal yesedda-yi-d mmi-s d
amsaɛef ».
-« Ur waleɣ ara ugur dagi, d mmi-s axir i izemren ad iḥreb fell-
ak ma yella wayen yellan, dayen ara xedmaɣ nekk-i, ayagi ulac
ɣer-s ». Is yerra Meẓyan.
-« Wiɣt-id a yi-iwanes yejaɛr-iyi, a Meẓyan a gma, mmi-s n
Belɛid yekkes sser ɣef yelli yerna sdat-i, deg yiwet n teẓgi, ur
zmireɣ a yi-d-yali wawal,yeggul fell-i ugadeɣ-t, yuɣal-iyi d
mejɛer ».
Meẓyan yr yumin ara ayen sellen i meẓuɣen-is. Dɣa yenna-yas :

- 69 -
Azal n tayri

-« Tamsalt-agi d nekk ara tt-yefrun, ad iniɣ i Belɛid s wayen


yellan maca ɣur-k kan d lbaṭel id-greḍ fell-as, aqlik-id ad
tendemeḍ ɣer sdat ».
Meqran icud kan deg trennent-is. Llum yerra-t ɣef Belɛid d
mmi-s, yegguma ad yeslef i wudem-is, ad yer aḍar.
Azekka-nni n ttlata, Ameẓyan iruḥ-d deg gawawen ɣer ssuq n
ttlata At Yeǧǧar. Imlal-d Belɛid yenna-yas s wayen id-yenna
Meqran. Belɛid yeggugem, quren i fadden-is, ur yumin ara
imeẓuɣen-is, ysum-it lqaɛa aceku ur yennum ara leḥcaym. Dɣa
yenna-yas i Meẓyan i gawawen :
-« Ass-a d ttlata, sya ɣer ddurt nniḍen, ma ur s-duɣeɣ ara lza
nekk mači d argaz, mači d Belɛid, anda ara yi-d-tafeḍ susef-d
ɣer wudem-iw ».
Belɛid yuɣal-d s axxam-is uqbel lawan. Akken id-yewweḍ,
yesawel i sin n warraw-is, Lḥucin d Rabaḥ, yenna-yasen :
-« Gma-twen Yidir iḥeccem-aɣ, ṣeḍḥaɣ amek ara d-refdaɣ
aqeruy-iw sdat n yergazen, yekkes sser ɣef yelli-s n wemdakel-
iw Meqran, yerna sdat n baba-s. Tura ad truḥem ɣer yigar ufella
akken ad leqḍem azemmur, keč a Lḥucin ad taliḍ ɣer tqacuct n
tzemmurt ad tcarweḍ , Yidir ad n-yali ad-yezg s daw-ak, ma d
keč a Rabaḥ qim deg lqaɛa, kec a Lḥucin mi tweɛaḍ wwet-it-id s
tgelzimt s aqaruy. Ma yeɣli-d yemmut d lɛali, mulac keč a
Rabaḥ kemmel-as deg lqaɛa. Γurwat ad-yuɣal s axxam yedder.
Belɛid yessawel i Yidir yenna-yas :
-« Ruḥ ad tedduḍ d wayetma-k s iger ufella ad tleqḍem
azemmur, keč d Lḥucin ad talim sufella n tzemmurt ad d-
cerwem, ma d Rabaḥ ad yelqeḍ deg lqaɛa ».
-« Yirbaḥ a baba ». Is yenna Yidir.
Lḥucin d Rabaḥ zwaren s amḍiq. Akken wḍen Lḥucin
yezwar yuli ɣer tqacuct n tzemmurt, ma d Rabaḥ yeqqim deg
lqaɛa. Iḍfer-iten Yidir deffir. Yewweḍ, yuli ɣef tzemmurt akken
ad d-yecrew ula d netta. Atmaten-is ur bɣin ara annect-nni ad d-
yeḍru, iɣaḍ-iten, imi d gma-tsen ameqran, ḥemlen-t aṭas maca

- 70 -
Azal n tayri

ugaden baba-tsen, ayen id-yenna ad iɛeddi, ttaɣen-as awal deg


ayen yellan, yelha neɣ diri-t
Akken iqaɛed Yidir iman-is sufella n tzemmurt, ger
ifurkan, Lḥucin yuɣ lḥal ihegga iman-is, iwaɛa-t-id i tyita.
Isewsaɛ s tgelzimt-is, iqmec allen-is, yewwet-it-id s temceṭ
taqeṭɛant, irecq-as-tt deg uqaruy-is. Yidir isuɣ s wayen yesɛa d
tazmert, yeɣli-d ɣer lqaɛa yetteqliliḥ. Iɣil d tucḍa is-d-teceḍ
tgelzimt i gma-s. Rabaḥ yettru yesawal i win ara yettrun yid-s.
imdanen yellan dinna, uzlen-d merra ɣer yiger n Belɛid mi d-
slan i usuɣu. Ufan-d Yidir yeḍleq deg lqaɛa. Lḥucin ur d-iris ara
ɣef tzemmurt, yeqqim kan dinna yeqqur. Yidir werɛad yemmut,
idamen yesureg mači d kra, iwala gma-s amecṭuḥ yeffeɣ-it
leɛqel, ixedm-d tabɣest inna-yas :
-« Ur ttugad a gma ! ».
Akken is-d-yenna awal-agi, Rabaḥ irekb-it lɣiḍ ugar ɣef
gma-s nnig wakken nyella, yettmeǧǧid yettru, dɣa yenna-yas :
-« Suref-aɣ a dada Yidir, d baba i yegulen deg-neɣ ad ak-
nenaɣ ».din kan yidir iḥulfa ansi is-d-tekka tyita. Idem-d
tagelzimt-nni, yewwid abrid yebɣa ad-iruḥ s axxam maca ur d-
yelḥi ara aṭas, yeɣli yemmut.
Win-t deg uceṭṭiḍ ɣer taddert, ẓran merra yemdanen d
akken Yidir yemmut deg lbaṭel. Belɛid yuɣ-d lza i Meqran deg
wayen ur nelli, ihud axxam-is s ufus-is, Meqran yewweḍ ɣer
yeswi-is.
Lexbar yuzel am lebreq, yuɣ-d akk tudrin. Leɛruc akk
slan s tedyant yeḍran deg at yeǧǧar. Belɛid yumen Ameẓyan i
gawawen, yenwa d tidet ayen is-d-yenna aceku ur yennum ara
lɛar, snen-t medden s tirugza d nnif. Muḥal udren-it-d deg yir
ameslay. Yettḥarab aṭas ɣef lḥarma-s d tin n wexxam-is, ɣef
annect-a i yefka mmi-s d asfel. Ticerket yundi-tt Meqran yerna
teṭṭef.
Asmi yesla Meqran d akken Belɛid yenɣa mmi-s s lbaṭel
id-iger fell-as. Yuɣal muḥal i tezzi-d ɣer ssuq n ttlata At Yeǧǧar,

- 71 -
Azal n tayri

neɣ ssuq n Lexmis. Akka i d win yennumen tufuḥanin d


tucmitin. Wid yessarẓgen tudert i wiyiḍ, wid yettidiren deg
yeɛrar n wiyiḍ, yerna ččan tidi-nsen, wid iḥemlen tixnanasin.
Ameẓyan igawawen yessukes-d tidet iman-is. Awal ara d-yini
Belɛid d awal, muḥal yettuɣal ɣer deffir. Ma d Meqran d yir
argaz, yal lɛib deg-s yella.
Tidet tufrar-d am zzit ɣef aman. Imezdaɣ n taddert izedɣ-
iyen wurrif aṭas ɣef argaz yemmuten deg lbaṭel, yerna s ufus n
baba-s. yenɣa-t mebla lebɣi-s, imi teswiɛt-nni yeḥma uqeruy-is,
rekmen idamen-is. Ur inuda ɣef tidet, ur icawar yiwen. Belɛid
imi d-ifaq d yiman-is, yerra-d leɛqel-is ɣer sdat-s, yettaɣẓaẓ deg
ḍudan-is, kulec ifut-it ulac d acu ara d-yer. Yeɛzel iman-is deg
wexxam, yeseḍḥa ad d-yemager imezdaɣ n taddert-is.
Imlezdaɣ n taddert, iluɣ lebḥar-nsen, yerwi mačči d kra.
Taluft am tagi ur s-berrun ara, ur zmiren ara ad tt-ttun, ilaq as-d-
afen ixef-is, as-d-afen tufrat. Nejmaɛen deg taddert, ceyɛen i
Belɛid ad d-iruḥ akken ad d-yini tamentilt n tmettant n mmi-s.
amek i t-yenɣa ? Anwa is-d-yesɣamen ? Maca netta yegguma
ad-yer i teɣri. Γer ɣur-s d awezɣi ad-yeffeɣ. Terna-t leḥya ɣef
ayen yexdem, ur ifaq d yiman-is. Akken walan yugi ad-iruḥ,
ufan-d abrid nniḍen, ahat ad mlilen d tewwurt. Ruḥen merra ɣer
wexxam n Belɛid sawalen-as ad d-yeffeɣ, yegguma ad d-yer ula
d awal. Ygi ad yefk mayna. S yen dmen-d rejmen axxam-is s
yedɣaɣen. Sqef udrem, icbuyla rẓen, zzit yemmar yenjar
tiregwa, almi yewweḍ ɣer daw n taddert. Uɣalen fkan times. Kra
yellan deg-s yerɣa, axxam dayen ires, yerna yettwali deg-s.
Ur telli tama yerbaḥ. Mmi-s yemmut, axxam-is yedrem s
wadda, zzit yenɣel, rrezq-is akk yerɣa. Tegra-yas-d yir tudert.
Akka id win iteddun d yi amdakel.

- 72 -
Tiẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa
Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité
-o-O-o-

Collection “Idlisen-nneɣ”
01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003.
(Tasuqelt : Abdenour HADJ-SAID d Youcef MERAHI )
02- Slimane ZAMOUCHE, Uḍan n tegrest,
2003. 03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin,
2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07- S. HACID & K. FERHOUH, Laṣel ittabaɛ laṣel akk d : Tafunast igujilen, 2004.
08- Y. AHMED ZAYED & R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre
et
lexique animal, 2004.
09- Lhadi BELLA, Lunǧa, 2004.
10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004.
(Tasuqelt : Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecṭuḥ )
11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmaziɣt tatrart, édition revue et augmentée,
2004.
14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i ɣ-d-nnan gar yetran, 2004.
16- Mouloud FERAOUN, Le fils du pauvre, 2004.
(Tasuqelt : Moussa OULD TALEB, Mmi-s n
yigellil, Tazwart : Youcef MERAHI)
17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basɣar, 2004.
19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, Teɣzi n yiles, 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiɣri n umsedrar,
2004. 22- Slimane BELHARET, Awal ɣef wawal,
2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric I, 2005.
25- Collectif, Tibḥirt n yimedyazen, 2005.
26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniḍen, 2005.
27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaḍal,
2005.
28- Yahia AIT YAHIATENE, Faḍma n Summer, 2006.
29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric II, 2006.
30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa,
2006. 32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33- Ali MAKOUR, Ḥmed n ugellid, 2006.
34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeǧǧigin,
2006. 35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecṭuḥ n ugama,
2006. 37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39- Djamel BENAOUF, Di tmurt uɛekki,
2007.
40- Said IAMRACHE, Timenna n Saɛid Iɛemrac, 2007.
41- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
42- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen,
2007. 43- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
44- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
45- Naima HADJOU, Amennuɣ n tudert-iw, 2007.
46- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
47- Omar KHAYAM, Rubaɛiyyat, 2007 (Tasuqelt : Abdellah HAMANE)
48- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt : Habib Allah
MANSOURI) 49- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan,
2007.
50- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007.
51- Khaled FERHOUH, Ḥku-yaɣ-d tamacahut, 2007.
52- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007.
53- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007.
54- SOPHOCLE, Untigun, 2007 (Tasuqelt : Yahia AIT
YAHIATENE) 55- Ahmed HAMADOUCHE, Inzan tiqsiḍin, 2007.
56- Ouiza GRAINE, Isefra n tmaziɣt, 2007.
57- Lounès BENREJDAL, Inzan n teqbaylit, 2007.
58- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2008.
59- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu,
2008. 60- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2008.
61- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ɣef ṭṭrad 54/62, 2008.
62- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2008.
63- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_1,
2008. 64- Sadi DOURMANE, Abrid n tudert-iw, 2008.
65- Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009.
66- TANASLIT, Akli n tayri, 2009.
67- Djaffar CHIBANI, Ddeqs-nneɣ, 2009.
68- Belkacem IHIDJATEN, Iṭij asemmaḍ,
2009. 69- Abdellah HAMANE, Tisri n tayri,
2009.
70- Said ABDELLI, Tidwirin, 2009.
71- Said ZANOUN, Bururu yeḥya-d, 2009.
72- U LAMARA, Tullianum, taggara n Yugurten, 2009.
73- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_2,
2009. 74- Chabane OULAMARA, Azamul n tmusni, 2010.
75- Mehenna SEHRANE, Awal ɣef yiɣersiwen, 2010.
76- Mohand Ouali KEZZAR, Tibratin, 2010.
77- R. OULHA, M. BOURIDANE, K. HOCINE, Tamellaḥt n Belɛeggal, 2010.
78- Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Iɣsan s teqbaylit, 2010.
79- M. DJEGHALI, S. SELLAH, Amawal n yiɣersiwen n yilel, 2010.
80- Abdellah HAMANE, Tawaɣit n tayri, 2011.
82- Rosa CHELLI, Itran, leḥzen, tirga, asirem, 2011.
83- Collectif, Amezgun s tmaziɣt, 2011.

Actes de colloques
01- Actes des journées d'étude sur La connaissance de l'histoire de l'Algérie, mars
1998.
- Actes des journées d'étude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998.
- Actes des journées d'étude sur Tamazight dans le système de la
communication, juin 1998.
02- Actes des journées d’étude sur La réhabilitation de l’environnement culturel
amazigh et sur tamazight dans l’environnement juridique, 2000.
03- Actes des journées d'étude sur Approche et étude sur l'amazighité, 2000/2001.
04- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe,
2002.
05- Actes du colloque international sur Tamazight face aux défis de la modernité,
2002.
06- Actes des séminaires sur la formation des enseignants de Tamazight
et l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003.
07- Actes du colloque : Identité, langue et Etat, 2003.
- Actes du colloque : La permanence de l'architecture amazighe et l'évolution des
cités en Algérie, 2003.
08- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars
2004.
09- Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,
30/31 mars 2004.
10- Actes du Colloque : Le passage à l'écrit des langues et cultures de tradition orale,
le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N°13)
11- Actes du Colloque : La littérature amazighe : de l'oralité à l'écrit, 2005
(Voir Timmuzgha N°14)
12- Actes du Colloque : Tamazight dans les médias et à l'école : hypofonctionnalité
et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N°15)
13- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatériel amazigh, 2006.
14- Actes du colloque sur Le libyco-berbère ou le Tifinagh ; de l'authenticité à
l'usage pratique, 2007.
15- Actes du colloque : L’apport des amazighs à la civilisation universelle, 2009.
16- Actes des Journées d'étude sur l’enseignement de Tamazight, Région Est, 2009.
- Actes de la Genèse de l’enseignement de Tamazight depuis le
XIXème siècle, 2009.
- Actes du Stage de perfectionnement pour les enseignants du primaire,
2009.
17- Actes du colloque sur La standardisation de l’écriture amazighe, 2011.
18- Actes du colloque sur Les Royaumes amazighs de la période musulmane, 2011.
- Actes du colloque sur Le Royaume de Koukou, 2011.

Revue « Timmuzgha »
Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, avril 1999,------N°22, janvier 2011.
- N°10, octobre 2004, Spécial Mohya, Entretien.
- N°12, décembre 2006, Tajmilt i Si Muḥend U Mḥend.
- N° spécial en Tamazight :
. N°16, janvier 2008.
. N°17, avril 2008.
. N°19, août 2008.

Revue « Tamazight tura »


Revue en Tamazight du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, janvier 2009,------N°7, avril 2011.

Autres publications
01- Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des imazighènes,
1997.
02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
03- Idir El-Watani, L'Algérie libre vivra, 2001.
04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un débat argumentaire, 2007.
05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son
harmonie. Tome2, Analyse et représentation phonologique, 2007.
06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
07- Catalogue des publications du HCA, 2008.
08- Catalogue des publications du HCA, 2009.
09- Boudjema AZIRI, Néologismes et calques dans les médias amazighs, 2009.
10- Mohand Idir AIT AMRANE, Kker a mmi-s umaziɣ, 2010.

Consultings
01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiḍ, 1998.
02- Mouloud FERAOUN, Jours de Kabylie,
1999.
(Tasuqelt : Kamel BOUAMARA, Ussan di tmurt)
03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la
langue amazighe : bilan et perspectives », 2004.
04- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, 2006.
05- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande
Kabylie, 2006.
06- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères communes,
2006/2007.
07- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite,
2006/2007.
08- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamaziɣt, 2007.
09- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
10- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuɣin n tesnukyest, 2007.
11- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007.
12- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
13- Moussa IMARAZENE, Timɛayin n leqbayel, 2007.
14- Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007.
15- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de terminologie
amazighe, TERAMA, 2007.
16- Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi d tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d
tesleḍt, 2008.
17- Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De l’avènement à
l’insurrection de 1871, 2008.
18- Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009.
19- Mohand Akli HADDADOU, Introduction à la littérature berbère, 2009.
20- M'hammed DJELLAOUI, ‫ﺧﺼﺎﺋﺼﻪ و اﻟﻘﺒﺎﺋﻠﻲ اﻟﺸﻌﺮ ﺗﻄﻮر‬, Tome1, 2009.
21- M'hammed DJELLAOUI, ‫ﺧﺼﺎﺋﺼﻪ و اﻟﻘﺒﺎﺋﻠﻲ اﻟﺸﻌﺮ ﺗﻄﻮر‬, Tome2, 2010.
22- Zahir MEKSEM, Tisekkiwin n yiḍrisen, tagmert d tesleḍt, 2010.
Cet ouvrage est publié dans le cadre de la collection
“Idlisen-nneɣ”
Initiée par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat à l'Amazighité

© Tous droits réservés

Conception et PAO :

Dépôt Légal : 2834-2011


ISBN : 978-9947-865-45-3
Achevé d'imprimer sur les presses
de L’imprimerie des Beaux-Arts
Alger - Algérie

You might also like