Kalkylering HT2022

Inlämnings- och
seminarieuppgift
Kalkylering- Spetzgrönsaker AB
 1

Historia
Karl-Johan Spetz grundade i slutet på 70-talet och ledde under lång tid företaget Spetzgrönsaker AB,
med affärsidén att förädla jordbruksprodukter från närområdet. Främst gällde det matärtor och
potatis till en början. Ärtorna och potatisen skördades under juli till september och för att kunna
erbjuda handeln produkter året om frystes produkterna in efter att de behandlats i olika processer.
Successivt ledde detta till att företaget endast kom att sälja djupfrysta grönsaker och rotfrukter till
livsmedelskedjor och -grossister.

Spetz tillhörde den gamla stammen som tilltalades direktör Spetz av sina anställda och hade en säng
på kontoret där han kunde sova middag. Företaget var Spetz livsverk och kanske var det därför som
han inte var så bra på att delegera, vilket ledde till att nästan alla beslut av en någon dignitet fattades
av Spetz själv. Följden av detta blev något av en brukskultur där medarbetarna är påfallande passiva
och ovilliga att ta eget ansvar. Det verkar inte heller som att detta är så bra för affärerna då företaget
gått igenom sammanlagt tre konkurser. Trots det finns det inte mycket av krismedvetande hos
medarbetarna, som förhåller sig passiva och som litade på att direktör Spetz skull reda ut situationen
så länge han var kvar.

Men nu har Spetz lämnat företaget och ersatts av en ny vd. Den nye vd:n, Tom Pihlgren, är lite av en
specialist när det gäller att leda turnaround-processer i problemföretag som Spetzgrönsaker. Tom
har också en helt annan ledarstil än Spetz och vill gärna involvera medarbetarna för att ta vara på
deras kompetens och idéer. Men Toms första starka intryck av organisationen är att både
ledningsgrupp och övriga medarbetare är väldigt skeptiska till att ta eget ansvar och komma med
egna idéer. Dessutom tycks de nästan helt sakna krismedvetande.

Marknad
Spetzgrönsaker har en marknadsandel på ca 9% inom grönsaker och ca 6% inom potatisprodukter
(dvs djupfrysta grönsaksblandningar och pommes frites). Marknaden domineras av Findus inom
grönsaker (Marknadsandel 30%) och Felix inom potatisprodukter (Marknadsandel 30%). Prisbilden är
pressad och blir inte bättre av kedjornas egna varumärken som pressar priserna rejält.
Totalmarknaden för grönsaker omsätter ca 200 mkr och marknaden för potatis lika mycket.

Den största kunden är ICA som dominerar dagligvaruhandeln i Sverige, vilket ger dem en mycket
stark förhandlingsposition. Priserna till ICA är generellt sett låga, samtidigt som det är hos dem som
de största volymökningarna anses möjliga. ICA:s inköpare är mycket professionella och svåra att
komma in på livet. De är i princip aldrig intresserade av olika säljaktiviteter i form av resor eller lyxiga
middagar och för säkerhets skull byts de dessutom ut med jämna mellanrum för att undvika
vänskapskorruption. När inköparna säger nej till en prisökning från Spetzgrönsaker är det ingen
tvekan om att det är ett nej.

Axfood är näst största kund och Coop nummer tre. Volymerna är alltså mindre till Axfood och Coop
men priserna är högre. De högre priserna beror framförallt på två faktorer. Dels är Axfood och i ännu
högre grad Coop mera flexibla att prisförhandla med, dels går försäljningen till dem i högre
utsträckning till mindre butiker där prisnivån till kund är högre.
 2

Ekonomi
Ekonomiavdelningen leds av Karina Hörnblad som innan Tom började var den enda på företaget med
en akademisk utbildning. Karina är en kompetent ekonom, även om hon liksom de andra cheferna
inte framstår som särskilt initiativrik. Detta kan mycket väl ha bidragit till ambitionerna på
ekonomiavdelningen kanske inte varit de högsta. Ett exempel på detta är att endast bidragskalkyler
gjorts för produkterna. Det behöver inte vara fel, men har sannolikt bidragit till att priserna är så låga
som de är. En av Toms första åtgärder blir därför att övertyga Karina om att även beräkna
självkostnaderna för alla produkter (se nedan).

Prisbilden och marginalerna är alltså pressade i branschen, vilket gör att höga volymer ofta är vägen
till god lönsamhet. Därför anser Tom att de marknadsandelar man har är alldeles för låga och
funderar på hur man kan öka dessa.

Organisation

VD

Ekonomi Kvalitet och miljö

Inköp Produktion Sälj och marknad

Grönsaker och Säljare grönsaker

potatis och potatis
 3

Balansräkning 2021-12-31

Tillgångar Skulder och eget kapital

Anläggningstillgångar Eget kapital

Byggnader och mark 4 000 Aktiekapital 1 000

Maskiner och inventarier 10 000 Balanserad vinst eller förlust 1 945

Summa anläggningstillgångar 14 000 Årets resultat - 392

Summa eget kapital 2 553

Omsättningstillgångar Långfristiga skulder

Varulager Banklån 13 000

Råvarulager 150

Färdgivarulager 3 500

Summa varulager 3 650

Kortfristiga skulder
Kortfristiga fordringar Leverantörsskulder 1 000

Kundfordringar 3 000 Checkkredit 5 000

Övriga fordringar 200 Summa kortfristiga skulder 6 000

Summa kortfristiga fordringar 3 200

Kassa och bank 703

Summa omsättningstillgångar 7 553

Summa tillgångar 21 553 Summa skulder och EK 21 553

 4

Budgeterade kostnader 2022

Omkostnader
Lön inköps-och lagerpersonal 1 500 tkr
Lön försäljningspersonal 3 000 tkr
Lön tjänsteman i produktion 800 tkr
Lön administrationspersonal 1 200 tkr
Kontorslokal 300 tkr
Hyra produktionslokal 700 tkr
Lagerlokal 600tkr
Övriga kostnader för administration 300 tkr
Kostnader för maskiner i produktionen 2 600 tkr
Övriga kostnader för inköp och lager 500 tkr
Övriga kostnader för produktion 1 400 tkr
Alla ovanstående kostnader är att betrakta som fasta kostnader.

Den direkta lönekostnaden för produktionspersonalen uppgår till 129 kronor per
produktionstimme (den direkta lönekostnaden är att betrakta som en rörlig kostnad).

Råvarupriser (exklusive moms) samt svinn per råvara

Råvara Yield* Pris (kr/kg)
Ärtor 98% 6,30
Bönor 98% 6,30
Blomkål 99% 6,00
Majs 89% 6,00
Paprika 90% 8,10
Potatis** 91% 4,20
* Yield visar svinnet av råvaran i produktionen. För att t.ex. producera en påse ärtor med
innehållsvikten 500g krävs 510,20g ärtor (500/0,98=510,20).

** För att tillverka pommes frites.

Förpackningspåsar och kartonger

Priserna för inköp av förpackningspåsarna för produkterna är 0,50 kr för 500g påse och 1kr för 1000g
påse. Kartongernas (emballage för flera produktpåsar) pris för inköp är 2,00 kr/st.
 5

Recepturer (vad som ingår i varje produkt/artikel)

Artikel nr. Slag Vikt/Antal
1001 Ärtor 500g
Förpackningspåse 1st 500g påse
Kartong 1/16 kartong (16 påsar i varje kartong)
1002 Ärtor 1 000g
Förpackningspåse 1st 1 000g påse
Kartong 1/8 kartong (8 påsar i varje kartong)
1003 Ärtor 200g
Bönor 100g
Blomkål 100g
Majs 100g
Förpackningspåse 1st 500g påse
Kartong 1/16 kartong
1004 Ärtor 400g
Bönor 200g
Blomkål 200g
Majs 200g
Förpackningspåse 1st 1 000g påse
Kartong 1/8 kartong
1005 Ärtor 200g
Majs 150g
Paprika 150g
Förpackningspåse 1st 500g påse
Kartong 1/16 kartong
1006 Ärtor 400g
Majs 300g
Paprika 300g
Förpackningspåse 1st 1 000g påse
Kartong 1/8 kartong
2001 Pommes frites 500g
Förpackningspåse 1st 500g påse
Kartong 1/16 kartong
2002 Pommes frites 1 000g
Förpackningspåse 1st 1 000g påse
Kartong 1/8 kartong
 6

Budgeterade produktions- och försäljningsvolymer samt produktionstid per

artikelnummer

Artikel Antal kartonger Produktionstid per Antal kundorder*

producerade och sålda kartong (min)
1001 31 000 4,5 360
1002 16 000 5 250
1003 7 500 5,5 100
1004 31 000 6 350
1005 9 000 5,5 300
1006 25 000 6 450
2001 20 000 5 150
2002 100 000 6,5 450
*Hur många order som krävs för den sålda volymen. För artikel 1002 så säljs det i snitt 64 kartonger
vid varje order (16 000 kartonger/250 kundorder=64 st)

Prislistor och försäljningsvolymer till företagets tre kunder (exklusive moms)

Företaget har tre stycken stora kunder. Varje kund har sin egen prislista (se nedan) och
försäljningsvolymerna skiljer sig åt mellan kunderna. Företagets kostnader för att leverera de olika
artiklarna till kunderna skiljer sig inte åt mellan kunderna (Tillverkningskostnader och AFFO
kostnaderna för t.ex. 1001 är de samma oavsett till vilken kund företaget säljer artikeln till).
Försäljningsvolymen nedan är angiven i antalet kartonger. Priset är per påse men produkterna säljs
kartongvis.

Artikel Priser kund Priser kund Priser kund Volym kund* Volym kund* Volym kund*
ICA Axfood COOP ICA Axfood COOP
1001 10,40 10,50 11,50 8 000 10 500 12 500
1002 13,60 13,90 14,20 13000 1 000 2 000
1003 9,60 9,70 9,60 4 000 2 500 1 000
1004 16,60 16,50 18,00 13 000 10 000 8 000
1005 12,30 12,40 13,40 3 000 5 000 1 000
1006 15,10 15,00 17,80 13 000 10 000 2 000
2001 7,70 7,80 8,30 12 000 5 000 3 000
2002 11,50 11,90 12,50 50 000 25 000 25 000
*Antal kartonger

Eftersom kunderna har olika prislistor och olika försäljningsvolymer måste det genomsnittliga
försäljningspriset per artikel beräknas baserat på ett viktat genomsnittsvärde. Det genomsnittliga
försäljningspriset per påse för artikel 1001 blir därmed: [(Pris ICA x Antal påsar sålt till ICA) + (Pris
Axfood x Antal påsar sålt till Axfood) + (Pris COOP x Antal påsar sålt till COOP)] / (Antal påsar sålt till
ICA + Antal påsar sålt till Axfood + Antal påsar sålt till COOP).
 7

Er uppgift
I denna seminarieuppgift ska varje pm-grupp utarbeta produktkalkyler. Dessa ska sedan ligga till
grund som beslutsunderlag för eventuella framtida åtgärder.

Till att börja med måste ni först klassificera de olika omkostnaderna i:

• Kostnader för inköp och lager (materialomkostnader)

• Produktionsomkostnader (tillverkningsomkostnader)
• Administrations- och försäljningsomkostnader (Affo)

För att sedan kunna fördela dessa omkostnader på produkterna med hjälp av era valda
fördelningsnycklar. Nedan följer några exempel på fördelningsnycklar ni kan använda:

• Direkt material i kr
• Direkt material i kg
• Tillverkningskostnad
• Antal maskintimmar
• Antal sålda påsar
• Antal sålda kartonger
• Antal kundorder
• Försäljningspris i kr

Era kalkyler ska ni presentera i Excelmallen (Kalkyleringsuppgift student_ht22). Därutöver ska ni

skriva en rapport omfattande 4-6 sidor (exklusive bilagor), teckenstorlek 12, 1,5 radavstånd. I
denna rapport skall ni genomföra/besvara följande uppgifter/frågor:

1. Redogör och motivera era tankar vid valet av fördelningsnycklar. (Beräkningarna kan bifogas i
en bilaga, låt ej dessa finnas med i den löpande texten).
2. Gör en bedömning och en väl underbyggd ekonomisk analys av företagets lönsamhet.
3. Utifrån er analys ska ni sedan presentera ett konkret förslag i syfte att öka lönsamheten i
företaget. Förslaget skall presenteras så att åtgärdens ekonomiska konsekvenser tydligt
framgår. Det skall även innefatta en diskussion/reflektion över vilka övriga
konsekvenser/risker förslaget medför.

Inlämning och seminarium

Inlämning
Skicka in den Excel-fil som finns att hämta på webbplatsen med data ifyllt i fliken med namnet ”
Kalkyleringsuppgift student_ht22”. Lägg till ert gruppnummer först i filnamnet . Vi
rekommenderar att ni använder Excel för uträkningar, men det är helt frivilligt och således helt
okey att göra sina beräkningar på papper. Samtidigt lämnar ni också in er rapport i Studium
(doc/pdf-fil, namnge med gruppnamn och se till att er grupp och era namn finns på förstasidan).
Ladda även upp er rapport under Diskussioner- Ladda upp kalkyleringsuppgift så att de andra
grupperna kan ta del av ert arbete.

Seminarium
Inför seminariet ska varje grupp muntligt presentera och diskutera den ekonomiska analysen och
valt förbättringsförslag för att öka företagets lönsamhet.