Belagringen Av Bakhmut

Willy Gröndahl 08/05–23
OP 20–23
Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs
Willy Gröndahl OP SA 20–23
Handledare Antal ord: 11 990

Thomas Müllern Beteckning Kurskod
1OP415
Belägringen av Bakhmut: ett önskat utfall eller ett symptom av misslyckande?
ABSTRACT:
The sieges in Ukraine demonstrate a resurgence of the siege phenomenon in modern conventional warfare.
However, the siege of Bakhmut seems to be very costly for little use, which raises the question how we can
understand it. The purpose of the study is to investigate how the siege of Bakhmut can be understood from
using the terms attrition and maneuver warfare. To define the concepts, Edward Luttwak and Hans
Delbrück theories were chosen and the methodology used in the study was a qualitative text analysis of me-
dia and think tanks reporting on the siege of Bakhmut.
The conclusion of the analysis was that the intensity of the siege increased as the purpose of the siege be-
came more politicized, but also two different perspectives on the siege emerged. One view suggests that the
siege was a result of failed maneuver and confusion in the purpose of the operation. The other view sug-
gests that the siege was an active choice based on the Wagner group's political background and the low
quality of infantry. Of these two, the latter was considered the most relevant. The implications of the con-
clusions are that Bakhmut breaks an identified pattern in Russian siege art by Kristin Ljungqvist, where the
siege of Bakhmut is not considered a failure of maneuver but rather a desired outcome. Finally, it is recom-
mended to repeat the study when a source material of a higher critical value exists.
Nyckelord:
Bakhmut, utnötningskrigföring, manöverkrigföring, belägringar, Luttwak, Delbrück
Sida 1 av 41
OP 20–23
Innehåll
1. INLEDNING ...................................................................................................................................... 3
1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................... 3
1.2 TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................................... 3
1.2.1 Sammanfattning tidigare forskning ....................................................................................... 6
1.3 PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................... 7
1.4 SYFTET .......................................................................................................................................... 7
1.5 FRÅGESTÄLLNING ......................................................................................................................... 7
1.6 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................... 8
2. TEORI ................................................................................................................................................ 9
2.1 ERMATTUNGSSTRATEGIE OCH NIEDERWERFUNGSSTRATEGIE .......................................................... 9
2.2 LUTTWAKS UTNÖTNINGS- OCH MANÖVERKRIGFÖRING .............................................................. 10
2.3 MOTIVERING AV TEORI ............................................................................................................... 11
3. METOD ............................................................................................................................................ 13
3.1 FORSKNINGSDESIGN OCH METOD ................................................................................................ 13
3.2 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE .......................................................................................... 14
3.3 OPERATIONALISERING ................................................................................................................ 14
3.4 KÄLLOR ....................................................................................................................................... 18
3.5 KÄLLKRITIK ................................................................................................................................ 18
4. ANALYS .......................................................................................................................................... 21
4.1 AUGUSTI 2022 ............................................................................................................................. 21
4.2 SEPTEMBER–OKTOBER 2022 ....................................................................................................... 22
4.3 NOVEMBER–DECEMBER 2022 ..................................................................................................... 23
4.4 JANUARI–FEBRUARI 2023............................................................................................................ 23
4.5 MARS 2023 .................................................................................................................................. 24
4.6 SAMMANFATTNING AV INDIKATOR (1) – (5) ............................................................................... 25
4.7 VILKET/VILKA SYFTEN SES I BELÄGRINGEN AV BAKHMUT?....................................................... 26
4.7.1 Hur har tillgängliga resurser påverkat syftet? .................................................................... 26
4.7.2 Hur har politiska landskapet påverkat syftet? ..................................................................... 27
4.8 SAMMANFATTNING AV FRÅGA (6) .............................................................................................. 29
4.9 HUR KAN INDIKATORERNA (1) – (5) RELATERAS TILL SYFTET MED BELÄGRINGEN? .................. 29
5. AVSLUTNING ................................................................................................................................ 32
5.1 SAMMANFATTNING ..................................................................................................................... 32
5.2 SLUTSATSER ................................................................................................................................ 32
5.3 METODOLOGISK DISKUSSION ...................................................................................................... 33
5.4 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVANDE .............................................................................................. 33
5.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ............................................................................................. 34
KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................... 35
Sida 2 av 41
OP 20–23
1. Inledning
1.1 Bakgrund
24 februari 2022 påbörjades Rysslands invasion av Ukraina och därmed startades det största
kriget i Europa sedan länge. Ukrainakriget har enligt FOI påvisat en återgång till den
konventionella typen av krigföring,1 men kriget verkar även visa på en återkomst av
belägringar. Under den första dagen i invasionen av Ukraina påbörjades belägringen av
Mariupol och i skrivande stund observeras samma fenomen i Bakhmut. Anthony King menar
att anledningen till att stridigheterna i det moderna samhället alltmer dras till städerna är på
grund av den nedrustning som de flesta militärer har genomfört, vilket skapar dåliga
förutsättningar för att strida på öppna fält. Därav dras sig striderna till städerna eftersom de
fungerar som noder i logistikkedjan.2 Således pekar belägringarna av Mariupol och Bakhmut
samt Kings resonemang på att denna återkomst av belägringar inte är en tillfällighet.
Däremot verkar belägringarna av Mariupol och Bakhmut skilja sig åt vad det gäller deras
karaktär. Mariupol utgjorde en hamnstad med en hög industriell kapacitet och således hade
staden Bakhmut som till synes endast är en förort med 70 000 invånare och få
naturtillgångar.3 Typiskt sett anses belägringar som en utdragen och kostsam affär vilket i
fallet av Mariupol resulterade i en fyra månaders belägring och i Bakhmut en belägring på
hittills åtta månader. Tankesmedjan ISW menar att den ryska sidan spenderar
oproportionerligt mycket resurser för de vinningar som görs.4 Medierapportering och
tankesmedjor ger även olika svar angående syftet med belägringen av Bakhmut. Allt detta
väcker frågor om varför belägringen fortgår och hur den kunnat uppstå.
1.2 Tidigare forskning

I modern tid är det anmärkningsvärt få som har forskat kring ämnet belägringar och hur de
kan analyseras. Ett exempel på samtida forskning är Nils Hägerdal som undersökte hur
svälten i Syrien användes som en del av Al-Assad regimens belägringar i det syriska
inbördeskriget. Hägerdals första argument är att operationer i urban miljö generellt sett ger en
1
Robert Dalsjö. (2022). Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar, s. 1
2
Antony King. (2021). Urban warfare in the twenty-first century, ss. 16, 40
3
Luke Coffey. (2020). Russian Dominance in the Sea of Azov; State Statistics Service of Ukraine. (2022).
Number of Present Population of Ukraine as of January 1
4
Riley Bailey et al. (2023). Russian Offensive Campaign Assessment, March 31, 2023, Institute for the Study of
War
Sida 3 av 41
OP 20–23
oerhörd fördel till försvararen. Det andra argumentet är att försvararens fördel uppmanar
anfallaren till att erövra urbana miljöer med belägringar. Hägerdals tredje argument är att Al-
Assad regimens framgång visar hur svält spelar en central roll i en angripares belägring.5 För
det första tyder Hägerdals första och andra argument på att belägringar fortfarande är en
relevant metod i en modern kontext för att erövra bebyggelse. För det andra analyserar
Hägerdal hur svälten användes för att förgöra motståndet, vilket är ett exempel på forskning
som analyserar belägringars framgångsfaktorer för att uppnå ett syfte. Däremot missar
Hägerdal en helhetsinriktad analys då han analyserar mer specifikt svälten som ett vapen och
inte belägringskonceptet som helhet vilket är av vikt för att förstå Bakhmut.
Hägerdals tredje argument är av lite nyhetsvärde eftersom det har varit en del av belägringar
sedan en lång tid tillbaka, men Hägerdal lyfter även fram folkrättsliga problem med svält som
en del av taktiken.6 I samma spår undersöker Elżbieta Mikos-Skuza belägringar utifrån ett
folkrättsperspektiv. Mikos-Skuza undersöker vilka regelverk som omfattar belägringar och
drar slutsatsen att belägringar fortfarande är möjliga, men i stor utsträckning ska vara
begränsade. Trots detta menar Mikos-Skuza att urban krigföring och belägringar blir alltmer
påskyndade och har resulterat i sämre förutsättningar för att minska det onödiga lidandet.7 Det
Mikos-Skuza och Hägerdal berör skulle kunna ses som en förklaring till varför belägringar
har till del uteblivit från den krigsvetenskapliga forskningen.
Däremot verkar inte svält i Ukraina spelat en lika stor roll som i Syrien. Kristin Ljungqvist
beskriver i artikeln A New Horizion in Urban Warfare? utvecklingen av belägringar i
Ukrainakriget 2022. Hon instämmer med att utvecklingen av samhällen har skapat
förutsättningar som tvingar striderna till den urbana terrängen. Syftet med Ljungqvists
skildring av belägringarnas utveckling i Ukraina och hur den skiljer sig från verkligheten som
ses i Ukraina.8 Ljungqvist beskriver även rysk belägringskonst i Ukrainakriget och menar att
den har sin bakgrund i Tjetjenien- och Syrienkonflikterna. Ljungqvist menar att Ryssland
förlitar sig till en hög grad på ett massivt övertag i eldkraft, vilket i Grozny innebar ett
urskillningslöst användande av artilleri. Varför detta sker menar Ljungqvist är på grund av att
5
Nils Hägerdal. (2020). Starvation as Siege Tactics: Urban Warfare in Syria, ss. 2, 16-17
6
Ibid s. 17
7
Elżbieta Mikos-Skuza. (2018). Siege Warfare in the 21st Century from the Perspective of International Hu-
manitarian Law, ss. 329-330
8
Kristin Ljungqvist. (2022). A New Horizon in Urban Warfare in Ukraine?, s. 91
Sida 4 av 41
OP 20–23
Ryssland behöver kompensera för låg kvalité av infanteri och de ryska stabernas
underskattningar. Det vill säga att Ryssland gravt underskattade den effekt förbekämpningen
gav i Grozny vilket resulterade i en förödande urban operation. Ljungqvist hävdar att detta
mönster även kan observeras i Ukraina.9 Detta indikerar att Rysslands belägringar i
Ukrainakriget snarare liknar ett misslyckande till att nå ett snabbt avgörande, snarare än en
avsiktlig taktik för att uppnå ett mål som i Al-Assad regimens fall.
Amos Fox anser att diskussionen om belägringar fördunklas då diskussionen tenderar till att
fixeras på precisionseld, drönare och säkerhetsstyrkor. Således ämnar Fox att bidra till
förståelsen av belägringar i en modern kontext genom att analysera tre belägringar, varav två
från Ukrainakriget och Mosul. Detta för att sedan extrapolera ett konkret ramverk.10 Fox
menar att belägringskrigföring och belägringar är två skilda begrepp. Belägringskrigföring är i
Foxs mening den typ av krigföring som bedrevs på 1600- och 1700-talen och är således ett
förlegat begrepp. Belägringar är däremot ett koncept och ett verktyg i en befälhavares
verktygslåda. Slutligen menar Fox även att belägringar är ett kostnadseffektivt sätt att nå
avgörande på en strategisk nivå i krig, men samtidigt att ytterligare forskning behövs för att
förstå rollen av belägringar.11 Denna slutsats är intressant utifrån flera aspekter. Först och
främst står slutsatsen nästan i motsats till Ljungqvists artikel. Foxs synsätt på belägringar som
ett användbart verktyg är inte förenlig med den verklighet som Ljungqvists artikel indikerar,
där Ryssland i stället verkar ha använt belägringar som en nödvändighet när operationen inte
gick enligt deras förväntningar. Detta påvisar en diskrepans mellan rysk belägringskonst och
Foxs teori. En ytterligare intressant aspekt av Foxs slutsats är hans argument att belägringar i
hög grad kan påverka utfallet av krig på en strategisk nivå. Däremot indikerar Rysslands
belägring av Bakhmut på andra ambitioner, då det inte finns handgripna förutsättningar som
pekar på att ett avgörande av kriget kommer ske i Bakhmut.
Tidigare forskning om belägringar (Hägerdal, Fox, Ljungqvist) har till stor del inriktat sin
forskning av belägringar mot analys av framgångsfaktorer och hur de har påverkat utfallen i
belägringarna. Problemet med Bakhmut är större än så. Rysslands belägringar i Ukraina
antyder hittills på något annat än ett belägringsproblem och snarare att metoden är ett
9
Ljungqvist (2022), ss. 95–96
10
Amos Fox. (2021). On Sieges, s. 18
11
Ibid s. 20
Sida 5 av 41
OP 20–23
symptom av ett misslyckande till att nå snabba avgörande. Därtill verkar även de politiska
målen med vara oklara. Den brittiska militär historiken Hew Strachan sa att
utnötningskrigföring är ett symptom av misslyckad manöverkrigföring.12 Detta påstående är
snarlikt det mönster som Ljungqvists identifierat. Begreppen utnötnings- och
manöverkrigföring är också generella begrepp som kan sammankoppla olika nivåer av
krigföring och blir därav användbara för att beskriva händelseförlopp i konflikter.
Jerker Widén och Jan Ångström i deras bok Contemporary Military Theory: the Dynamics of
War ger en överblick av utnötnings- och manöverkrigföring. Widén och Ångström menar att
utnötningskrigföringen skapades av teoretiker som en motvikt till deras teorier av
manöverkrigföring, vilket innebär att vissa aspekter av utnötningskrigförings snarare liknar en
karikatyr än en faktisk teori. I redogörelsen av vad som är utnötningskrigföring nyttjar de
Edward Luttwaks tankar om ämnet. De menar att utnötningskrigföring handlar om en
industriell och materiell krigföring. För att segra behövs en överlägsenhet i industriell
kapacitet och eldkraft. Till följd av detta producerar utnötningskrigföring ofta taktiska
doktriner och handlingar som är av en mekanisk och återupprepande natur som syftar till att
inrikta den överlägsna eldkraften mot en motståndares försvarsställningar och/eller städer.13
Ångström och Widens beskrivning av utnötningskrigföring anses vara lik Ljungqvists
beskrivning av rysk belägringskonst i Ukraina, där de ryska styrkorna förlitar sig på sitt
artilleri för att vinna belägringarna. Sammantaget med det förra stycket innebär detta att
termerna utnötning- och manöverkrigföring bör vara relevanta för att förstå belägringen av
Bakhmut.
1.2.1 Sammanfattning tidigare forskning
Tidigare forskning antyder att belägringar i modern krigföring inte är en tillfällighet utan
möjligen även en metod för att nå avgörande i krig. Däremot återspeglar inte praktiken alltid
det som kan uppnås i teorin, något som Ljungqvist påvisar i sin forskning om Ukrainakriget.
Rysk belägringskonst verka ha till mestadels uppstått som ett svar på misslyckande där
tillvägagångssättet förlitar sig på mycket eldkraft. Den viktigaste slutsatsen från tidigare
forskning är att belägringarna i Ukraina tenderar att analyseras utifrån framgångsfaktorer och
12
Jan Ångström, Jerker J. Widén. (2014). Contemporary Military Theory: The Dynamics of War, s. 115
13
Ibid s. 113
Sida 6 av 41
OP 20–23
förklaringsmodeller, men rysk belägringskonst i Ukraina är slående i sin liknelse till

utnötningskrigföring och hur det förhåller sig till manöverkrigföring.
1.3 Problemformulering
Bakhmut verkar i sig inte innehålla mycket av värde tillskillnad från exempelvis Mariupol.
Den hittills kostsamma och utdragna belägringen verkar inte stå i proportion till nyttan som
görs. För att förstå Bakhmut har tidigare forskning indikerat att belägringen kan förstås
utifrån termerna utnötnings- och manöverkrigföring. Detta innebär att Bakhmut kan förstås
utifrån mer generella begrepp som kan sammanlänka nivåer av krigföring med varandra och
således kan skapa en överblick av fallet.
1.4 Syftet
Studiens syfte är att undersöka hur belägringen av Bakhmut kan förstås utifrån termer av
utnötnings- och manöverkrigföring.
Denna studie har en annan teoretisk utgångspunkt än tidigare forskning. Således, genom att
tillföra ett ytterligare teoretiskt perspektiv på fallet, återfinns det en inomvetenskaplig
relevans i studiens genomförande. Vidare visar Ljungqvists forskning på att den ryska
belägringskonsten i Ukraina har sina anor längre bak i tiden till exempelvis Grozny. Således
kan en förståelse av Bakhmut utifrån termerna utnötnings- och manöverkrigföring bidra till
ökad förståelse av andra fall av ryska belägringar i dåtid, nutid och möjligen även framtid.
Detta styrker både den inomvetenskapliga och den utomvetenskapliga relevansen i studien.
1.5 Frågeställning
För att uppnå syftet med studien preciseras undersökningen mot det problem som Bakhmut
har angående dess uppkomst. Således har följande frågeställning formulerats:
I vilken utsträckning kan belägringen av Bakhmut förstås som ett aktivt val av
utnötningskrigföring eller som ett resultat av misslyckad manöver?
Sida 7 av 41
OP 20–23
1.6 Avgränsningar
För att precisera vad som menas med belägringen av Bakhmut avgränsas slaget i tid och rum.
I tid avgränsas slaget från den 1 augusti 2022 till den 31 mars 2023. Visserligen är 31 mars
inte slutdatumet för slaget och avgränsningen kan innebära att en helhetsbild av slaget går
förlorad. Däremot måste slutdatumet sättas till 31 mars med hänsyn till både studiens
tidsuttag men framför allt kopplat till att belägringen pågår i samtid. Avgränsningen bidrar
även till att studien att fokuseras mot början av belägringen vilket är relevant kopplat till
studiens frågeställning. Vidare avgränsas analysen av Bakhmut i rum till Bakhmut med
omnejd i syfte att precisera de begrepp som används i operationaliseringen.
Sida 8 av 41
OP 20–23
2. Teori
För att undersöka Bakhmut i termer av utnötnings- och manöverkrigföring bör termerna
definieras och för detta ändamål finns en stor uppsjö av teorier. Väsentligt för denna studie är
att teorin kan ge konkreta indikatorer på utnötnings- respektive manöverkrigföring eftersom
studien intresserar sig för att analysera händelseförloppet av belägringen. Det är även viktigt
att teorin kan analysera syften och koppla taktiska handlingar till strategiska mål och vice
versa. För att uppnå detta har en sammanfogning mellan Hans Delbrück och Edward
Luttwaks teori om utnötnings- och manöverkrigföring valts.
2.1 Ermattungsstrategie och Niederwerfungsstrategie
Delbrücks version av utnötningskrigföring kallas Ermattungsstrategie och är till del

inspirerad av Carl von Clausewitzs tankar.14 I History of the Art of War behandlar Delbrück
de taktiska och strategiska metoderna från de persiska krigen till Napoleon, samt hur dessa
metoder kan sättas i sin politiska kontext.15 En av de viktigaste slutsatserna Delbrück drog var
att all krigföring kan delas upp i två delar: Niederwerfungsstrategie och Ermattungsstrategie.
Niederwerfungsstrategie (strategin för förintelse) behandlar hur man ska uppnå total
förintelse av en motståndares styrkor. Den mest effektiva metoden för att uppnå förgörelsen
av motståndaren är avgörande slag och striden utgör således den enda pelaren i
Niederwerfungsstrategie. Alltså att det är befälhavarens enda uppgift att analysera
förutsättningarna för att genomföra ett avgörande slag vid en given tidpunkt.
Ermattungsstrategie (strategin för utmattning) har tillskillnad från Niederwerfungsstrategie
två pelare att stå på: strid och förflyttning. Det vill säga att befälhavaren kan skifta mellan att
söka sig till en strid eller att genomföra en förflyttning. Detta innebär att i
Ermattungsstrategie finns det fler sätt än strid för att uppnå de politiska målen. Denna typ av
krigföring är av en mer begränsad art.16
Trots den begränsade naturen av Ermattungsstrategie menas det att denna typ av krigföring
inte är en försvagad version av Niederwerfungsstrategie. I stället bör möjligheten av en
14
Ångström & Widén (2014), s. 113; Gordon A. Craig (1986). Makers of Modern Strategy from Machiavelli to
the Nuclear Age, s. 341
15
Craig (1986), ss. 330–331
16
Ibid ss. 341–342
Sida 9 av 41
OP 20–23
begränsad typ av krigföring ses som en fördel då det politiska läget kan påverka möjligheterna
till att bedriva Niederwerfungsstrategie. Vidare påverkar tillgängliga resurser vilken typ av
strategi som är lämplig. Är resurserna mer begränsade bör befälhavaren som nyttjar
Ermattungsstrategie noga analysera vilka politiska ändamål som ska nås med kriget,
motståndarens enheter, politiska läget i rådande konflikt, med mera, i förhållande till de
tillgängliga resurserna.17
Delbrück fortsätter och säger att Niederwerfungsstrategie och Ermattungsstrategie har sin tid
och plats i krigföringen. Historien visar att de som påstår att bara en typ av krigföring är den
sanna har fel.18 Den viktigaste slutsatsen som kan dras utifrån Delbrücks teori är att
krigföringen kan ske i olika syften och måste anpassas till det politiska landskapet och
tillgängliga resurserna. Däremot saknas det konkreta indikatorer av utnötnings- respektive
manöverkrigföring på en lägre nivå. Således kompletteras teorin med Luttwaks teori.
2.2 Luttwaks utnötnings- och manöverkrigföring
I boken Strategy: The logic of war and peace ämnar Luttwak att undersöka begreppet strategi
och den logik som dikterar krig.19 Luttwak menar att det finns fyra nivåer av krigföring:
teknisk, taktisk, operativ och strategisk. Den operativa nivån är enligt Luttwak den nivå där de
taktiska handlingarna summeras och bildar en krigföringstyp. Den ena typen är
utnötningskrigföring. Utnötningskrigföring menas vara krigföring med industriella metoder.
Genom att skapa en överlägsenhet i eldkraft och tillgång till materiella resurser ska motstånd
brytas ner systematiskt. I praktiken innebär detta en rutinmässig analys av motståndaren där
vald taktik speglar rutinmässigheten i sin repitivitet. Således är framgången beroende av,
förutom den materiella kapaciteten och eldkraften, en statisk motståndare som är beräknelig.20
I andra sidan av spektrumet av krigföringstyper återfinns manöverkrigföringen. Denna typ av

krigföring ämnar uppnå en kollaps av motståndaren utan att nödvändigtvis angripa
motståndaren i den fysiska domänen. Detta innebär att resultat av manöveroperationer kan ge
oproportionerliga resultat gentemot de resurser som förbrukas, både i positiva och negativa
17
Craig (1986), s. 342
18
Ibid s. 343
19
Edward Luttwak. (2002). Strategy: The Logic of War and Peace, Revised and Enlarged Edition, s. xii
20
Ibid s. 113–114
Sida 10 av 41
OP 20–23
bemärkelser. Alltså, tillskillnad från utnötningskrigföring som vinner/förlorar långsamt ger

manöverkrigföringen möjligheter/risker att avgöra strider under kortare tidsförhållanden.
Ytterligare en skillnad i manöverkrigföringen är att manöverkrigföringen blir i större
utsträckning beroende av kvalité än kvantitet till en sådan grad att de inte är utbytbara med
varandra.21
Luttwaks redogörelse för manöver- och utnötningskrigföring skulle kunna jämföras med
Delbrücks redogörelse för Niederwerfungsstrategie och Ermattungsstrategie. Likheterna i
redogörelserna kan ses i manöverkrigföringen och Niederwerfungsstrategie där båda kan
anses ha höga ambitioner i att uppnå avgörande slag, medan utnötningskrigföringen och
Ermattungsstrategie ämnar vinna långsamt. Där skillnaderna finns är i tillvägagångssätten.
Exempelvis menar Delbrück att Ermattungsstrategie vilar på två pelare: strid och förflyttning.
Detta indikerar att det finns indirekta metoder för att uppnå utnötning, medan Luttwak menar
att utnötningskrigföringen sker främst genom att angripa motståndaren i den fysiska
domänen. I samma spår menar Delbrück att Niederwerfungsstrategies enda fokus är
motståndaren och förgörelsen av den, men i Luttwaks manöverkrigföring finns det indirekta
metoder för att uppnå förgörelsen genom en systemkollaps.
Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att Delbrück och Luttwak till del överensstämmer i
sin karaktärisering av krigföringstyperna på en strategisk nivå, men de skiljer sig i
tillvägagångssätten. Grunden i meningsskiljaktigheterna kan ligga i vilken nivå av krigföring
respektive teoretiker analyserar begreppen. Luttwak har en tydlig ståndpunkt att
krigföringstyperna syns främst på den operativa nivån, medan Delbrück analyserar dessa
utifrån ett mer strategiskt perspektiv. Att notera här är att Delbrücks teori växte fram under
den tidsperiod då den operativa nivån inte riktigt hade fått fotfäste inom krigsvetenskapen och
kan vara ytterligare en friktionspunkt när den ställs i relation till Luttwaks teori.22
2.3 Motivering av teori
Varför valet av en sammanfogning av Delbrück och Luttwaks teorier valdes är på grund av de

brister i respektive teori och deras möjligheter att komplettera varandra. Bristerna i Delbrücks
21
Luttwak (2002), ss. 115-116
22
Ibid s. 112
Sida 11 av 41
OP 20–23
teori är att den är trevande i handfasta tillvägagångsätt för att uppnå idealtyperna av
krigföring. Delbrück menar att Niederwerfungsstrategie vilar endast på en pelare av strid.
Men vad innebär det att endast söka strid? Betyder det inte att en förflyttning bör ske i syfte
att positionera sina styrkor till en fördel? Vilket ställer frågan vad som är en förflyttning på
strategisk nivå när Delbrück talar om Ermattungsstrategie? Handlar detta om
truppförflyttningar eller kan det även handla om att förflytta industriell kapacitet, likt hur
Sovjet förflyttade sin industri bakom Uralbergen i syfte att kunna bibehålla industrin intakt
från den tyska invasionen? Här brister Delbrücks teori när det handlar om konkreta
indikatorer och metoder. Därför anses Luttwaks teori komplettera avsevärt i den bemärkelsen
då Luttwaks teori från början är framtagen i den operativa nivån vilket gör den mer konkret.
Den stora förtjänsten i Delbrücks teori (och vice versa bristen i Luttwaks teori) är att den ger
nyans till syftet med krigföringen. Delbrück utvecklar syftet genom att tilläga hur
krigföringstyperna inte garanterar en seger. Krigföringen behöver förhålla sig till ett politiskt
landskap och de tillgängliga resurserna. Även Luttwak erkänner detta då han menar att
krigföringstyperna inte ska ses som praktiska sanningar, men Delbrück utvecklar
resonemanget ytterligare.23
Kombinationen av Luttwaks och Delbrück teorier åstadkommer en grund för ett

analysverktyg som är i större utsträckning applicerbar på fler fall samt producerar mer
nyanserande beskrivningar. Sammanfattat har Delbrück vidareutvecklat syftet med
krigföringen på en strategisk nivå medan Luttwak har konkretiserat tillvägagångsätt för
krigföringstyperna på en operativ- och taktisknivå. Detta är centralt för att besvara
frågeställningen.
23
Luttwak (2002), ss. 113-114
Sida 12 av 41
OP 20–23
3. Metod
För att analysera huruvida belägringen av Bakhmut är ett exempel på ett aktivt val att nöta ut
motståndaren eller om belägringen är ett symptom av misslyckad manövrering behöver
studien en noggrant utvald metod som tillåter systematisk applicering av teorin. Inledningsvis
presenteras forskningsdesignen och metoden samt de forskningsetiska övervägande som har
gjorts. Därefter operationaliseras Luttwak och Delbrücks teorier och detta mynnar ut i ett
analysverktyg. Slutligen diskuteras källornas källkritiska värde utifrån fyra källkritiska
kriterier.
3.1 Forskningsdesign och metod
Forskningsdesignen är en teorikonsumerande enfallsstudie. Innebörden av den

teorikonsumerande ansatsen är att huvudfokuset sätts på fallen och hur de kan förstås utifrån
en sammanvägning av Delbrücks och Luttwaks teori om utnötningskrigföring. Fallet i denna
studie är belägringen av Bakhmut och det gör studien till en enfallsstudie. Nackdelen med att
genomföra att enfallsstudie är den begränsade möjligheten till att dra generaliserbara
slutsatser om orsak och verkan för andra fall. Fördelar med enfallsstudier är att en noggrann
analys av fallet kan ske vilket är relevant för studien kopplat till tidsaspekter, men framför allt
kopplat till problemformuleringen.24 Det val av metod som har gjorts för att analysera det
skrivna och även videobaserade källmaterialet är en kvalitativ textanalys. Alltså
operationaliseras teorin till antal indikatorer och frågeställningar som implementeras i ett
analysverktyg. Analysverktyget används sedan för att leta efter nyckelord och beskrivningar i
texten eftersom materialet inte besvarar frågeställningen själv.25 I det material som är
videobaserat analyseras endast de undertexter som presenteras av materialet. Allt detta avser
att underlätta systematik och transparensen i den efterföljande analysen av det källmaterialet.
Sammantaget innebär detta att studien är teoridriven i sin förståelse av Bakhmut. Valet av
forskningsdesign motiveras utifrån studiens syfte och problemformulering som ämnar att söka
förståelse för belägringen av Bakhmut och forskningsdesignen bidrar till att sätta fallet i
fokus.26
24
Peter Esaiasson et al. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle individ och marknad, s. 89
25
Ibid s. 211
26
Ibid s. 42
Sida 13 av 41
OP 20–23
3.2 Forskningsetiska övervägande
All forskning måste överväga den etiska aspekten, då forskningen kan ge följdeffekter för
människor involverade.27 Denna undersökning av Bakhmut berör människor möjligen på ett
annorlunda vis än normativ krigsvetenskaplig forskning. Kriget, liksom alla krig, skapar ett
enormt mänskligt lidande. Som en konsekvens av att kriget fortfarande pågår kan människor
påverkas av studien på ett mer handgripligt sätt än till exempel studier om andra världskriget.
Studien ämnar inte att på något sätt att redogöra för empiriskt material som berör enskilda
individer eller på ett annat sätt nyttja ett tillvägagångssätt som kan väcka oro att studien
uppmanar till eller kapitaliserar på det lidandet.
Slutligen ska det forskningsresultat som studien kan producera övervägas utifrån etiska
aspekter.28 Det resultat som studien kan presentera förväntas vara begränsad till en debatt om
hur belägringen av Bakhmut kan förstås. Detta bedöms inte vara av en etiskt skadlig karaktär.
Sammanfattningsvis anses studiens genomförande vara försvarbart då riskhantering har skett
för att minimera risken av etiska övertramp, samt att resultatet av studien inte bör producera
moraliska dilemman.
3.3 Operationalisering
För att genomföra studien behöver termerna som definierades i teorin operationaliseras till ett
analysverktyg. Valet av en kvalitativ textanalys som metod innebär att operationaliseringen av
Luttwaks och Delbrücks teorier bör anpassas därefter. Således har operationaliseringen nyttjat
frågor som analysverktyg för att kunna observera mönster och enskildheter.
Luttwaks teori gav mer handfasta indikatorer på utnötnings- och manöverkrigföring. Luttwak
menar att utnötningskrigföringen sker främst i den fysiska domänen med en hög grad av
systematik som vilar på faktumet av en överlägsenhet i eldkraft. Nedan presenteras
indikatorer på utnötningskrigföring formade utifrån Luttwaks teori:
(1) Bedrivs striden främst i den fysiska domänen?

(2) Präglas tillvägagångssättet av systematik?
27
Asbjørn Johannessen et al. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Liber s. 47
28
Ibid s. 61
Sida 14 av 41
OP 20–23
(3) Förlitar sig parten på en överlägsenhet i eldkraft?

Indikatorerna nyttjas för att skildra hur belägringens tillvägagångssätt har förhållit sig till
termerna. Trots att Luttwaks teori är mer konkret i förhållande till Delbrück finns det
fortfarande en överhängande otydlighet. Vad innebär det att angripa en motståndare i den
fysiska domänen? Att försöka nedkämpa en soldat genom att beskjuta den är ett sätt angripa i
soldaten i den fysiska domänen, men elden ger givetvis konsekvenser i andra domäner också.
Således är det inte gångbart att anse att någon part endast ämnar orsaka fysiska åkommor hos
fienden. Däremot kan indikatorn konkretiseras genom inriktningen av striden. Det vill säga, är
det nedkämpning av den fientliga soldaten som är viktigt eller är det möjligt att uppnå målet
genom en omringning eller en annan manöver? Det förstnämnda ger en inriktning av att
motståndaren bör angripas i den fysiska domänen. Alltså menas det att de strider som sker
främst i den fysiska domänen fokuserar på att nedkämpa motståndarens förband.
Indikatorn systematik är mer självförklarande än föregående indikator. Det som menas med
systematik är huruvida tillvägagångssättet är rigid och att mindre anpassning sker till rådande
omständigheter.
Indikatorn av huruvida en part förlitar sig på en överlägsenhet i eldkraft kan både ses som en
sammanvägning av de två tidigare indikatorerna och en fristående del. Om parten främst
angriper motståndaren i den fysiska domänen samt nyttjar ett tillvägagångssätt som är
systematiskt innebär det sannolikt att parten förlitar sig på en överlägsenhet i eldkraft.
Däremot behövs varken av dessa indikatorer vara uppfyllda för att en part ska anses förlita sig
på en överlägsenhet i eldkraft. Det är möjligt att förlita sig på detta utan att lyckas uppnå
någon av dessa. Att förlita sig på överlägsenhet i eldkraft i praktiken innebär ett
tillvägagångssätt som sätter vapensystemen och dess mängd i fokus.
Indikatorer för manöverkrigföring skulle kunna ses som i motsatsförhållande till

utnötningskrigföring. Det vill säga låga grader av de tre ovan nämnda indikatorerna bör tyda
på att parten nyttjar sig av manöverkrigföring. Däremot anses dessa tre indikatorer inte
tillräckliga för att indikera manöverkrigföring. En låg grad av systematik innebär inte
nödvändigtvis att parten nyttjar sig av manöverkrigföring. Det kan helt enkelt vara ett
misslyckande till att uppnå systematik och därmed inte alls relaterat till ett val av utnötning
eller manöver. Likaså kan de andra två indikatorerna analyseras.
Sida 15 av 41
OP 20–23
Det som kännetecknade manöverkrigföringen var sökandet av oproportionerliga resultat med

en indirekt metod samt eftersträvan av en systemkollaps hos fienden. Således blir indikatorer
av manöverkrigföring att parten aktivt undviker motståndarens starka punkter samt att
parterna uppnår systemkollaps hos motståndaren. Nedan presenteras indikatorerna för
manöverkrigföring:
(4) Undgår parten aktivt motståndarens styrkor?

(5) Uppnår parten systemkollaps hos fienden?
Föregående analys om hur utnötningskrigföringens indikatorer kan ses som i

motsatsförhållande till manöverkrigföringen gäller även här. Indikatorerna (1) – (5) existerar
och analyseras som spektrum, precis som hur utnötnings- och manöverkrigföringen existerar
på ett spektrum. Svaren på indikatorerna presenteras i sammanfattningarna på en ordinalskala:
Återfinns/Återfinns delvis/Återfinns ej. Det som skiljer stegen åt är hur ofta indikatorerna
återfinns i källmaterialet. Syftet med att använda denna ordinalskala är för att göra analysen
mer överskådlig.
Delbrücks teori gav krigföringen en mer nyanserad bild om hur valet av krigföringstyp måste
förhålla sig till tillgängliga resurser och det politiska landskapet. Först och främst beaktas den
avgränsningen som gjordes i 1.6 Avgränsningar. Därmed analyseras endast de tillgängliga
resurser och det politiska landskapet i operationsområdet Bakhmut. Vidare behandlar de
tillgängliga resurser alla resurser av vikt för att kunna bedriva strid för att uppnå ett syfte i
operationsområdet. Det kan alltså handla om logistiska resurser, antal förband, förbandstyper
och så vidare. Alltså den militära sidan av syftesekvationen. Det politiska landskapet avser att
analysera hur politik i operationsområdet har påverkat valet av krigföringstyp.
Nedan presenteras frågeställningarna utifrån Delbrücks teori:
(6) Vilket/vilka syften ses i belägringen av Bakhmut?

a. Hur har det påverkats av tillgängliga resurser?
b. Hur har det påverkats av det politiska landskapet?
Sida 16 av 41
OP 20–23
Väsentligt för studien är att också relatera de föregående fem indikatorerna till syftet med
belägringen. Indikatorerna (1) – (5) analyserar hur:et i belägringen och fråga (6) redogör
varför:et. Efter att analys vändpunkter och mönster i hur:et har gjorts, och hur varför:et har
förändrats och påverkats sätts de två analyserna i relation med varandra. Det vill säga, i vilken
utsträckning har hur:et har ändrats i samband med utvecklingar i varför:et och vice versa. Det
är i denna relation som det är möjligt att analysera om belägringen var ett aktivt val eller inte.
Därav har följande fråga formulerats:
(7) Hur kan indikator (1) – (5) relateras till fråga (6)?
Tabell 3 visar en sammanställning av analysverktyget:

(Nummer) Fråga Svar
(1) Bedrivs striden främst i den fysiska Återfinns/Återfinns delvis/Återfinns inte
domänen?
(2) Präglas tillvägagångssättet av en systematik?
(3) Förlitar sig parten på en överlägsenhet i
eldkraft?
(4) Undgår parten aktivt motståndarens styrkor?
(5) Uppnår parten systemkollaps hos fienden?
(6) Vilket/vilka syften ses i belägringen av Fritext
Bakhmut?
a. Hur har det påverkats av tillgängliga resurser?
b. Hur har det påverkats det politiska

landskapet?
(7) Hur kan indikator (1) – (5) relateras till fråga

(6)?
Tabell 3 Analysverktyg
Sida 17 av 41
OP 20–23
3.4 Källor
Materialet består i huvudsak av medierapportering om Bakhmut. Således har stor vikt lagds
vid att nyttja flera källor i syfte att triangulera fakta och skapa en högre detaljupplösning.
Ytterligare källor som har nyttjats är tankesmedjor. Dessa bistår med att komplettera
medierapporteringen då de i huvudsak bygger på liknande källor, men tankesmedjorna
förfogar över fler resurser till att inhämta och analysera data. Detta har både sina för- och
nackdelar.
3.5 Källkritik
Undersökningsmaterialet har i undersökningen kritiserats utifrån de fyra källkritiska

kriterium: äkthet, oberoende, samtidighet, tendens.29
Äkthet berör huruvida undersökningsmaterialet är äkta eller om materialet är en förfalskning

eller på annat sätt har planterats för att påverka undersökningen.30 I denna undersökning finns
risken att källmaterialet kan innehålla fake news, vilket refererar till missvisande information
oavsett vilka mekanismer som ledde till dess uppkomst.31 Därav har undersökningen förlitat
sig på nyhetsartiklar producerade av förlag som kan anses inneha en betrodd karaktär och
undvikit forum som till exempel Telegram. Anledningen till detta är för att Telegram har varit
en aktuell plattform för båda sidorna i kriget för att sprida information och desinformation
på.32
Oberoende har tre aspekter. Den första aspekten är att om informationen kan bekräftas med
andra källor som är oberoende av varandra. Den andra aspekten är avståndet mellan
författaren och informationen, det vill säga till exempel om det är en primär-, sekundärkälla.
Den tredje aspekten berör om författaren själv har varit med i händelsen eller på något sätt är i
beroendeställning som kan påverka utgivningen av information.33 Utifrån den första aspekten
har materialet några brister. Förvisso går informationen ofta att bekräfta mellan artiklar, men
29
Esaiasson et al. (2017), s. 288
30
Ibid s. 291
31
Eugène Loos, Loredana Ivan. (2022). Fighting Fake News A Generational Approach, s. 1
32
Vera Bergengruen. (21-04-2022). How Telegram Became the Digital Battlefield in the Russia-Ukraine War,
Time; Bohdan Yuskiv et al. (2022). The Structure of Wartime Strategic Communications: Case Study of the Tel-
egram Channel Insider Ukraine, s. 1
33
Esaiasson et al. (2017), s. 292–293
Sida 18 av 41
OP 20–23
ibland uppstår problem när nyhetsartiklarna tar information från andra förlag. Källorna
redovisar inte till vilken grad de förlitar sig på andras verk. Denna problematik har avsetts att
förminskas genom att nyttja en stor mängd av nyhetsartiklar.
Utifrån den andra aspekten är det en varierande grad av avstånd. Vissa källor är skrivna av
korrespondenter som befinner sig på plats och intervjuar soldater, vilket gör det till en primär
källa. Andra källor består av tankesmedjor och inhämtar information likt denna undersökning
och således blir en sekundär källa. Tillskillnad från denna studie nyttjar tankesmedjorna
Telegramkanaler i deras datainhämtning. Varför denna studie nyttjar tankesmedjor som till
del bygger sitt verk på Telegramkällor är för att tankesmedjorna besitter större resurser för att
kunna sålla i informationen på Telegram. Utifrån den tredje aspekten anses ingen källa som
innehavande av en beroendeställning som kan påverka redovisningen av informationen.
Samtidighet avser tidsförhållandet mellan fallet och författarens producerade verk. Om verket
producerades i närtid till händelseförloppet löper författaren mindre risk att begå mänskliga
fel som att glömma, missminna och efterrationalisera händelsen.34 Materialet är i högsta grad
samtida verk eftersom de produceras under belägringens gång. Att studera ett pågående krig
är både gynnsamt och problematiskt. Gynnsamt på det sättet att relevansen av studien ökar
och att källorna är i högre grad är den mest aktuella informationen tillgänglig. Ukrainakriget
har även i större utsträckning än tidigare krig gett möjlighet till att observera kriget i realtid på
grund av den vida användningen av sociala medier i kriget. Ytterligare en gynnsam effekt av
att studera ett pågående krig är att deltagare i kriget kan intervjuas och utgöra grund för
empiriskt material. Det kan däremot vara problematiskt kopplat till att viss information är för
aktuell till den grad att de inte är tillgänglig på grund av sekretess. Dessutom är det
problematiskt utifrån den sista kriteriet tendens.
Tendens är det kriteriet som avser att sätta källorna i dess kontext. Till exempel om författaren
redogör för ekonomin den senaste mandatperioden och samtidigt befinner sig i
oppositionspartiet innebär det att verket löper en högre risk att vinkla information i syfte att
svartmåla regerande partier och gynna det egna partiet.35 Källmaterialet anses i högsta grad
inneha tendenser. För det första baseras mycket av den information som återredovisas i
källorna på intervjuer av ukrainsk personal som anses ha många anledningar till att förvränga
34
35
Ibid s. 295
Sida 19 av 41
OP 20–23
informationen. För att återkoppla till samtidigheten sker dessutom produktionen av verken i
sådan närtid att det inte funnits tid för en emotionell distans hos varken författarna och
intervjusubjekten. Vidare framgår det tydligt i flertalet källor att författaren favoriserar
Ukraina eller åtminstone nedvärderar ryska styrkor. Tydlig indikation på ett sådant verk som
favoriserar Ukraina innehåller uttryck som exempelvis ”[…]Russian ’Zombies’[…]”.36 Detta
medför ett tydligt västerländskt perspektiv på källorna och därmed sänker det källkritiska
värdet.
Sammanfattningsvis finns det flera källkritiska förtjänster och begränsningar med källorna
och det kan i stort härledas till att studien undersöker ett pågående krig. Det största problemet
med källorna är det tydliga västerländska perspektivet, vilket gör källorna tendensiösa och
risken för att information förvrängs för att passa västerländska intressen och värderingar ökar.
Den viktigaste åtgärden som studien har vidtagit för att minska den problematiken är att nyttja
en stor grund av källor för att bekräfta information, men även denna åtgärd kan stundtals
problematiseras. Detta för att vissa källor hänvisar till andra källor, men inte tydligt
framställer källkritisk analys eller använder ett intersubjektivt refereringssystem. Trots att
studien har i största mån försökt att minska effekten av de källkritiska begränsningarna
kvarstår faktumet att källorna har källkritiska problem. Detta påverkar validiteten av studien i
den bemärkelsen av att frånvaron av systematiska fel (tendenser och beroendeproblem i
källorna) inte kan uteslutas. Däremot anses reliabiliteten vara opåverkad då analysverktyget
skapar förutsättningar för att analysera undersökningsmaterialet med frånvaro av
osystematiska fel. 37 Sammantaget anses resultatvalideten något lidande på grund av källornas
inverkan på validitet.
36
Andruy Kuzakov, Will Tizard. (21/12/2022). Ukrainian Troops Say Russian ‘Zombies’ Repeatedly Attack
Lines Around Bakhmut, RadioFreeEurope RadioLiberty
37
Sida 20 av 41
OP 20–23
4. Analys
Inledningsvis kommer belägringen av Bakhmut att analyseras utifrån indikator (1) – (5)
månadsvis. Månadsgrupperingarna sker med hänsyn till mängden källor tillgängliga i
respektive månad. Därefter analyseras belägringen som helhet utifrån fråga (6) och analysen
avslutas med fråga (7).
4.1 Augusti 2022
Ryssland påbörjar anfallet mot Bakhmut den 1:e augusti 2022 efter en förbekämpning som
pågått sedan i maj. De ryska styrkorna angriper byar norr och söder om staden i syfte att
omringa staden. Dagen därpå fortsätter de ryska styrkorna avancera sydväst om staden och tar
sedan in mot Bakhmut. Hur långt den ryska framryckningen fortsätter är oklart. ISW
rapporterar den 14:e augusti att ryska styrkor har haft framgång, men hur mycket terräng de
har tagit är oklart. De ryska styrkorna lyckas inte med att omringa staden och möter motgång
och motoffensiver från de ukrainska styrkorna. I slutet av augusti står fronten i stort sett stilla,
men enligt Forbes har striderna varit tunga och dynamiska.38
Källmaterialet är inte särskilt beskrivande angående tillvägagångssättet i striderna, men det
finns indikatorer på att de ryska styrkorna försöker att nyttja manöverkrigföring. Målbilden
som de ryska styrkorna har av en omringning av staden kan ses som att de ryska styrkorna
ämnar undgå de ukrainska styrkorna i Bakhmut och detta passar in på indikator (4).
Källmaterialets otydlighet i hur och vilken terräng de ryska styrkorna rör sig i försvårar
analysen, men målbilden och Forbes rapport tyder på att de ryska styrkorna ämnar uppnå
manöverkrigföring.
38
David Axe. (25/10/2022). A Fierce Ukrainian Mechanized Brigade Is Routing Russian Mercenaries In One
Symbolic Eastern Town, Forbes; Olga Kyrylenko. (08/12/2022). Invincibility centre Bakhmut. What is happen-
ing at the most difficult axis of the front, Ukrainska Pravda; Susie Blann. (12/02/2022). Russia continues to shell
Ukraine amid grinding push in east, AP News; Karolina Hird et al. (22/03/2022). Russian Offensive Campaign
Assessment, May 2, Institute for the Study of War; Kateryna Stepanenko et al. (01/08/2022). Russian Offensive
Campaign Assessment, August 1, Critical Threats; Kateryna Stepanenko et al. (02/08/2022). Russian Offensive
Campaign Assessment, August 2, Critical Threats; Kateryna Stepanenko et al. (14/08/2022). Russian Offensive
Campaign Assessment, August 14, Institute for the Study of War
Sida 21 av 41
OP 20–23
4.2 September–oktober 2022
Striderna i Bakhmut står i stort stilla där ryska styrkorna fortsätter att göra små vinningar i
terrängen söder och norr om staden Bakhmut och fortsätter att försöka uppnå en omringning.
På andra ställen av fronten genomför Ukraina motoffensiver och återtar en hel del förlorad
mark. Flera källor menar att detta nullifierade syftet med de offensiva operationerna i
Bakhmut och exponerade flanker. Således fick Ryssland flera anledningar till att dra sig ur.
En artikel från The Washington Post menar på att striderna i Bakhmut efter motoffensiverna
blev alltmer röriga och därmed inte längre ansågs som del av en koordinerad militär
operation. Trots detta fortsätter ryska styrkorna framåt under skyddet av artilleri, och
artilleribeskjutningen av staden lyckas bekämpa infrastruktur som påverkade ukrainska
logistikkedjorna i staden Bakhmut.39
Här syns en ny beskrivning av striderna. Alltmer vikt läggs vid mängden artilleri som nyttjas
för att uppnå framgång och utifrån indikator (3) är detta utnötningskrigföring. Vidare syns det
att de ryska styrkorna har inriktat artilleriet mot ukrainska logistikkedjor och utifrån indikator
(1) kan detta analyseras på flera sätt. Att bekämpa logistiska möjligheter hos motståndaren har
effekter i flera domäner. Fysiskt sett innebär detta bland annat att Ukraina inte kan försörja
sina enheter med exempelvis ammunition och mat, men bristen av detta ger inte bara fysiska
effekter utan även psykologiska effekter. Indikator (1) analyserar huruvida inriktningen av
striden är mot förgörelsen av motståndarens förband. Bekämpningen av logistiska enheter kan
inte i sig svara på inriktningen av striden, men sammantaget med målbilden och ukrainskt
agerande ges det ett nytt perspektiv. Målbilden för de ryska styrkorna är fortsatt att omringa
staden och bekämpningen av logistikkedjor i Bakhmut ger de ukrainska styrkorna ett val
mellan att dra sig ur eller bita sig fast. Uppenbart är det att Ukraina biter sig fast och således
är bekämpningen av logistikkedjornas fysiska effekter mest relevanta för de ryska styrkornas
fortsatta anfall.
39
Axe (25/10/2022); Akriti Sharma. (10/10/2022). Russian troops moving closer to eastern Ukrainian town of
Bakhmut, UK says, Reuters; Olga Kyrylenko. (22/09/2022). Russian occupiers destroy bridge that bisects Bakh-
mut, Ukrainska Pravda; Lousia Loveluck, Robyn Dixon. (22/10/2022). In bloody battle for Bakhmut, Russian
mercenaries eye a symbolic prize, The Washington Post; Kateryna Stepanenko et al. (11/09/2022). Russian Of-
fensive Campaign Assessment, September 11, Institute for the Study of War; Katherine Lawlor et al.
(21/09/2022). Russian Offensive Campaign Assessment, October 21, Critical Threats
Sida 22 av 41
OP 20–23
4.3 November–december 2022
Med vinterns intrång påbörjade båda sidorna att gräva ner sig där huvuddelen av striderna
utgjordes av artilleridueller och påstås likna det skyttegravskrig som observerades på
västfronten under första världskriget. De ryska styrkorna fortsatte med infiltrationsförsök av
de ukrainska skyttegravarna norr och söder om Bakhmut utan större framgångar.
Mellan skiftet november och december sker det en upptrappning i striderna och enligt den
ukrainska presidenten Volodomyr Zelensky hade artilleribeskjutningarna en förödande effekt
på bebyggelsen i Bakhmut. Soldaterna beskrev striderna som en återgång till gammal
sovjetisk taktik vilket menades vara till fördel för de ukrainska styrkorna. De ryska
framgångarna bemöttes med ukrainska motoffensiver och tagandet av terräng mellan parterna
resulterar i ett till stor del oförändrat slagfält med höga förlustsiffror på båda sidorna.40
Förutom likheten mellan Bakhmut och västfronten under första världskriget är striderna i
november och december tydliga exempel utnötningskrigföring kopplat till indikatorerna (1),
(2) och (3). I indikator (1) och (2) framgår det att de ryska angreppen med infanteri och
artilleri använder en föråldrad taktik. Detta påvisar starkt att de ryska styrkorna avser numera
angripa de ukrainska styrkorna främst i den fysiska domänen och tillvägagångssättet präglas
av systematik. Vidare framhävs det att tyngdpunkten i de ryska anfallen ligger i artilleriet och
detta passar in i indikator (3). Dock fortsätter de ryska styrkorna angripa terrängen norr och
söder om Bakhmut för att försöka uppnå en omringning. Föregående analys om hur detta kan
ses som manöverkrigföring på operativnivå gäller fortfarande.
4.4 Januari–februari 2023
I januari började den ryska sidan åtnjuta framgångar. Till följd av en lokal offensiv erövrades
Soledar den 16:e januari och en bedömning av ISW ansåg detta som gynnsamt för de ryska
40
Andrew Higgins, Matthew Mpoke Bigg. (06/11/2022). Russia looks to private militia to secure a victory in
Eastern Ukraine, The New York Times; Kuzakov, Tizard (21/12/2022); France 24. (09/122/2022). War of attri-
tion: Russia’s stubborn fight for Ukraine’s Bakhmut, France 24; Kyrylenko (08/12/2022); Peter Beaumont.
(10/12/2022). In the ‘Bakhmut meat grinder’, deadlocked forces slog it out, The Guardian; The Economist.
(20/12/2022). The Battle for Bakhmut: Ukraine’s Somme, ProQuest; The Insider. (29/11/2022). WWI near Bakh-
mut, Ukraine waits for long-range shells, new Russian strikes expected. What happened on the front line on No-
vember 28?, The Insider; The New Voice of Ukraine. (03/12/2022). Bakhmut ‘has reputation as most bloody,
cruel and brutal part of front’, The New Voice of Ukraine; Kateryna Stepanenko et al. (22/12/2022). Russian
Offensive Campaign Assessment, December 22, Institute for the Study of War; Lawlor et al. (21/09/2022). Ka-
rolina Hird et al. (21/11/2022). Russian Offensive Campaign Assessment, November 21, Critical Threats
Sida 23 av 41
OP 20–23
styrkornas fortsatta framryckning mot Bakhmut. Däremot ansåg ISW att detta inte skulle
presentera några möjligheter att omringa Bakhmut då de ansåg att de ryska styrkorna behöver
behärska vägen T0513 som ligger 7 km västerut för att kunna skära av ukrainarna i Bakhmut.
I februari fortsatte de ryska styrkorna ta terräng mot Bakhmut norr och söder ifrån. Till slut
kunde de påverka Bakhmut från norr, söder och öster med indirekt eld dygnet runt. Ukrainska
soldater hävdar att den ryska sidan nu använder sig av mänsklig vågtaktik där infanteri
stormar ukrainska positioner utan understöd och allmänt saknar ett taktiskt uppträdande.41
Januari och februari påvisar de ryska styrkornas användning av utnötningskrigföring i full

kraft. I tidigare månader observerades för det mesta artilleridueller mellan parterna och
infiltrationsstyrkor, men i januari och februari övergick stridigheterna till något som i allra
högsta grad är utnötningskrigföring. I indikator (2) ses det en hög grad av systematik då de
ryska styrkorna nyttjar en mänsklig vågtaktik. Detta anses vara ett synnerligt systematiskt
tillvägagångssätt som inte anpassas till rådande omständigheter. I indikator (3) är det tydligt
att tyngdpunkten i de ryska anfallen ligger i överlägsenhet till eldkraft. Detta på grund av den
utbreda användningen av artilleri och mänsklig vågstaktik. Utifrån indikator (4) syns det nu
att de ryska styrkorna inte längre ämnar uppnå en omringning av staden då de avancerar mot
staden innan detta är genomfört och således inte undviker de ukrainska styrkorna.
4.5 Mars 2023
De ryska styrkorna påbörjar att ta mot centrala delar i Bakhmut och nästan uppnår en total
omringning. 7:e mars drar sig ukrainska styrkor ut till Bakhmukta floden och då erövrar de
ryska styrkorna östra sidan av Bakhmut. De ryska styrkorna fortsätter ta terräng i norra delen
av Bakhmut och 26:e mars erövras AZOM stålverket. 30:e mars påstår ryska källor att de har
tagit administrativa delar av Bakhmut. Enligt den ukrainska befälhavaren Oleksandr Syrskyi
är striderna i mars den mest intensiva delen hittills av belägringen. En rapport från CNN har
41
Matthew Mppoke Bigg, Thomas Gibbsons-Teff. (31(01/2023). Seeing a Prize, Russia Inundates a Ukraine
City With Troop, The New York Times; Blann (12/02/2022); Michael Drummond. (05/01/2023). Ukraine war:
Why is Bakhmut so important to Russia and a ‘thorn in the side of Putin’, Sky News; Samya Kullab, Yuras Kar-
manau. (12/02/2023). Russia pushes advance on Bakhmut as Ukrainian soldiers begin Leopard tank training,
Los Angeles Times; James Landale. (09/03/2023). Ukraine war: Why Bakhmut matters for Russia and Ukraine,
BBC News; The Kyiv Independent news desk. (12/01/2023). Ukrainian military source: Russia controls admin-
istrative territory of Soledar, The Kyiv Independent; Voice Of America News. (13/02/2023). Ukraine Reports
‘Difficult’ Situation Near Bakhmut, Voice of America News; Karolina Hird et al. (01/07/2023). Russian Offen-
sive Campaign Assessment, January 7, 2023, Institute for the Study of War; Mason Clark et al. (11/03/2023).
Russian Offensive Campaign Assessment, March 11, Institute for the Study of War
Sida 24 av 41
OP 20–23
intervjuat Serhii Cherevatyl som är språkrör för “the Eastern Grouping of the Armed Forces”
och han menar på att de ryska styrkorna genomför runt 200 uppdrag per dygn. I samma
rapport har även CNN intervjuat den ukrainska befälhavaren Syrskyi som säger att de ryska
styrkorna börjar kulminera och förväntar sig att Ukraina kommer ta tillfället i akt och
genomföra motanfall.42
Mars innebar den fullskaliga anfallet mot de centrala delarna av Bakhmut efter månader av
försök till omringning. Utifrån indikatorerna (1), (2), (3) och (4) är det fortsatt tydligt att de
ryska styrkorna använder utnötningskrigföring.
4.6 Sammanfattning av indikator (1) – (5)
Tabell 4 presenterar en sammanfattning av resultatet.
(1) Bedrivs striden främst i den fysiska Augusti: Återfinns ej

domänen? September–oktober: Återfinns delvis
November–mars: Återfinns
(2) Präglas tillvägagångssättet av en systematik? Augusti: Återfinns ej

September–oktober: Återfinns delvis
(3) Förlitar sig parten på en överlägsenhet i Augusti: Återfinns ej
eldkraft? September–oktober: Återfinns delvis
(4) Undgår parten aktivt motståndarens styrkor? Augusti–december: Återfinns delvis
Januari–mars: Återfinns ej
(5) Uppnår parten systemkollaps hos fienden? Återfinns ej
Tabell 4 Resultat av indikatorer (1) – (5)
Analysen visar att Ryssland försöker i augusti att omringa Bakhmut norr och söder ifrån, men
sedan september har tillvägagångssättet alltmer karaktäriserats av utnötningskrigföring. I
januari syntes en förändring i ambition och sedmera angrep de ryska styrkorna staden utan att
42
Landale (09/03/2023); The Guardian. (04/03/2023). Wagner chief calls on Zelenskiy to abandon ‘encircled’
Bakhmut – video, The Guardian; Aljazeera. (03/04/2023). Wagner claims ‘legal’ control of Ukraine’s Bakhmut,
Aljazeera; Kateryna Stepanenko et al. (30/03/2023). Russian Offensive Campaign Assessment, March 30, Criti-
cal Threats; Lawlor et al. (21/09/2022)
Sida 25 av 41
OP 20–23
försöka uppnå en omringning först. Slutsatsen som dras utifrån detta är att det sker en tydlig
vändning i augusti vid de initiala motgångarna. Inledningsvis är det till synes en form av
manöverkrigföring som ämnas att uppnås genom omringning av Bakhmut, men när det
misslyckas övergår de ryska styrkorna till att alltmer bruka utnötningskrigföring och forcera
tagandet av staden.
Å ena sidan kan därmed belägringen av Bakhmut ses som ett symptom av misslyckad
manövrering. Å andra sidan framgår det att syftet med manövreringen var en omringning av
staden och därmed en belägring, vilket skulle kunna påvisa att oavsett utkomst av de initiala
manövrerna var en belägring av Bakhmut målet. Denna diskussion framhäver behovet av att
ytterligare analysera syftet med belägringen för att ge en djupare insikt om hur belägringen av
Bakhmut kan förstås.
4.7 Vilket/vilka syften ses i belägringen av Bakhmut?
4.7.1 Hur har tillgängliga resurser påverkat syftet?
De ryska styrkorna i Bakhmut har till stor del bestått av trupp från Wagnergruppen förstärkt
med milis från DPR (Donetsk People’s Republic) och reguljära ryska förband.43
Wagnergruppen är en beväpnad grupp fristående från den ryska staten där personalen består
av allt från vigilanta kosacker, kontrakterade fångar till forna ryska soldater. Tillskillnad från
USA har Ryssland vägrat att erkänna dessa beväpnande grupper som legitima vilket verkar ha
tjänat ryska statens intressen. Däremot tjänar Wagnergruppen främst de intressen som finns
hos individer i Putins regim och oligarker. Det sist nämnda verkar vara mer angeläget i fallet
av Bakhmut då Yevgeniy Prigozhin, som är chef för Wagnergruppen, verkar personligen leda
operationen i Bakhmut.44 Wagnergruppen har tidigare använts som en kostnadseffektiv
kraftmultiplikator, men framför allt som en del av rysk hybridkrigföring då Wagner gruppens
illegalitet och fristående från den ryska staten ger Ryssland möjligheter att förneka deras
43
Axe (25/10/2022); ContentEngine LLC. (03/02/2023). Russia Army tightens military siege on Bakhmut,
ProQuest; Higgins, Mpoke Bigg (06/11/2022); Stepanenko et al. (22/12/2022); The Guardian (04/03/2023)
44
Kimberly Marten. (2019). Russia’s use of semi-state security forces: the case of the Wagner, Post-Soviet
affairs, ss. 182–183; Higgins, Mpoke Bigg (06/11/2022)
Sida 26 av 41
OP 20–23
inblandning i konflikter. Ett exempel på detta är Krim 2014 där Wagnergruppen var
inblandade.45
I Bakhmut ger källorna inte ett direkt svar på hur tidigare användning av Wagnergruppen kan
relateras till belägringen. Däremot kan det ses att Wagnergruppen i regel har en lägre
utbildningsståndpunkt med hänvisning till den rekryteringsbas som Wagnergruppen står på.
Enligt Luttwaks teori är manöverkrigföring synnerligen krävande gällande kvalitén, något
som Wagnergruppen inte kan anses besitta. Detta skulle kunna påverka hur de ryska styrkorna
valde eller tvingades till utnötningskrigföring. Ytterligare en effekt av Wagnergruppens
rekryteringsbas är att processen av rekrytering och inordnande av personal i förband
förenklas. Detta innebär att förluster enklare kan ersättas. John Kirby som jobbar på Pentagon
i USA menade att antalet personal i Ukraina som tillhör Wagnergruppen är runt 50 000 varav
40 000 kontrakterade fångar. I mitten av februari påstod Vita Huset att 30 000 av dessa har
stupat i Bakhmut.46 Däremot påvisar analysen striderna i mars att Wagnergruppens förluster
inte har inneburit några större begränsningar att försätta ta terräng. Det skulle kunna härledas
till ett vårdslös användande av personal, men också möjligen till Wagnergruppens förmåga att
enkelt ersätta personal. Således, på grund av en personal som i regel har en låg
utbildningsståndpunkt och därav är ersättningsbara, skulle detta ge en inverkan på huruvida
ryska styrkorna väljer eller tvingas till att bedriva utnötningskrigföring.
4.7.2 Hur har politiska landskapet påverkat syftet?
Enligt tidigare finns det många anledningar till oenighet mellan Wagnergruppen och de
understödjande reguljära ryska förbanden. Prigozhin påbörjade den 11 mars 2023 en ökad
satsning på rekrytering och menar att denna rekrytering syftar till erövringen av Bakhmut.
Prigozhin ämnar använda segern i Bakhmut till för att reformera Wagnergruppen till en
ideologiskt driven paramilitärenhet.47 Detta kan ses som Wagnergruppens självtjänande natur
och i detta fall ett tjänande av Prigozhins intressen. Däremot finns det ytterligare syner på
varför Ryssland intresserar sig av Bakhmut. ISW menar att det initiala syftet med att angripa
45
Marten (2019), ss. 187, 192
46
Bernd Debusmann Jr. (20/01/2023). US to designate Wagner Group as a transnational criminal organisation,
BBC News; Reuters. (17/02/2023). White House: Wagner Group has suffered over 30,000 casualties in Ukraine, Reu-
ters
47
Drummond (05/01/2023); Kyrylenko (08/12/2022); Landale (09/03/2023); Higgins, Mpoke Bigg
(06/11/2022); Hird et al. (07/01/2023); Stepanenko et al. (22/12/2022)
Sida 27 av 41
OP 20–23
Bakhmut var för att fullgöra erövrandet av Donetsk Oblast, men det syftet förlorades efter
ukrainska motoffensiver i september.48 Majoriteten av källorna hävdar att trots att Bakhmut
inte anses ha något större strategiskt värde, har staden fått mycket symbolisk betydelse för
Ryssland till följd av de motgångar de har lidit sedan invasionens start. Således försöker
Ryssland överta staden för att ge Ryssland en vinst och en medvind i det fortsatta anfallet mot
Kiev.49 I december 2022 utvecklades en ny syn på det strategiska värdet av belägringen. Det
menas att Bakhmut erbjuder logistiska möjligheter då Bakhmut skulle ge en stadig
utgångspunkt för att säkra vägarna T0504 och T0513 som anses vara centrala för att försörja
ryska enheter i ett anfall västerut.50 Ytterligare en syn på det strategiska värdet som
presenterades både i oktober 2022 och i januari 2023 är att en erövring av Bakhmut innebär
att ryska styrkor kan angripa större populations. 51 En fjärde syn på värdet av Bakhmut som
växte fram i januari 2023 är att Ryssland använder belägringen av Bakhmut för att binda
kvalificerade ukrainska styrkor och att förhindra motoffensiver på andra platser.52
Tvetydigheten av syftet med belägringen av Bakhmut kan möjligtvis innebära svårigheter att
analysera huruvida det politiska landskapet har inverkat på Rysslands belägring av Bakhmut.
Å andra sidan kan det ses som att det är tvetydigheten som gör det möjligt. En oenig vilja i
belägringen av Bakhmut skulle kunna begränsa möjligheterna till att söka det som Delbrück
kallar för avgörande slag, eftersom det finns skilda åsikter i vad som ska uppnås och därmed
det som är avgörande i belägringen. Således kan tvetydigheten i syftet och schismen mellan
förbanden i Bakhmut ses som anledningar till att varför de ryska förbanden har bedrivit
utnötningskrigföring. Vidare kan ytterligare fördelar skönjas med utnötningskrigföring i
Bakhmut då det vinner och förlorar långsammare. Även om en vinst är av vikt framgår det att
en ytterligare förlust skulle vara mer förödande än ett stillestånd. Detta då den ryska
hemmaopinionen har sviktat på grund av de rad av förluster de har erhållit till följd av
Ukrainas motoffensiver, samt den mobilisering som genomfördes i september 2022.53 Alltså
48
Stepanenko et al. (11/09/2022).
49
Higgins, Mpoke Bigg (06/11/2022); ContentEngine LLC (03/02/2023); Axe (25/10/2022); France 24
(09/12/2022); Howard Altmann.(23/12/2022). Ukraine Situation Report: Strategic City Of Melitpol Could Be Kyiv’s
Next Target, The Drive; Isabel Van Brugen. (21/10/2022). Why Russia Is Obsessed With Capturing Bakhmut; Ukraine
War, Newsweek; Landale (09/03/2023). Drummond (05/01/2023); Kyrylenko (08/12/2022); The Economist
(20/12/2022); The New Voice of Ukraine (03/12/2022); Louisa Loveluck, Robyn Dixon. (22/10/2022). In bloody bat-
tle for Bakhmut, Russian mercenaries eye a symbolic prize, The Washington Post
50
Altmann (23/12/2022); Kyrylenko (08/12/2022)
51
Van Brugen (21/10/2022); Drummond (05/01/2023)
52
France 24 (09/12/2022); Altmann (23/12/2022); Mpoke Bigg, Gibbsons-Teff (31/01/2023)
53
Tim Lister, Nick Paton. (22/09/2022). Putin is trying to raise the stakes in Ukraine. Here’s what it means, CNN
Sida 28 av 41
OP 20–23
även om det är gynnsamt med ryska vinster i Bakhmut är det än viktigare att inte erhålla ett
ytterligare nederlag.
4.8 Sammanfattning av fråga (6)
Utifrån dimensionen av de tillgängliga resurserna framkom det att huvuddelen av styrkorna i

Bakhmut utgörs av Wagnergruppen som understöds av reguljära ryska förband och milis från
DPR. Wagnergruppen antas ha en låg utbildningsståndpunkt med hänvisning till dess
rekryteringsbas. Följaktligen valde eller tvingades de ryska styrkorna till
utnötningskrigföring. Vidare verkar inte förlusterna påverkat Wagners operationer i området
vilket skulle kunna härledas till Wagnergruppens förenklade rekryteringsprocess. Således kan
det ses som att den låga utbildningsståndpunkten och ersättningsbarheten i styrkorna pekar på
att de ryska styrkorna bör välja eller har tvingats till utnötningskrigföring.
Det politiska landskapet påvisar att det finns en schism mellan förbanden i Bakhmut och en
tvetydighet med syftet av belägringen. Oenigheten och schismen bidrar till att försvåra de
ryska möjligheterna till att nå avgörande slag enligt Delbrücks Niederwerfungsstrategie.
Ytterligare fördelar med utnötningskrigföringen kan kopplas till Rysslands hemmaopinion.
Till följd av förluster erhållna av Ukrainas motoffensiver är en vinst i Bakhmut av vikt, men
än viktigare är att inte förlora och utnötningskrigföring avser att båda utfallen sker
långsammare och mer kontrollerbart.
Sammantaget ger de tillgängliga resurserna och det politiska landskapet flera anledningar till
att de ryska styrkorna bör eller behövt nyttja utnötningskrigföring. För att analysera huruvida
det var ett val eller tvång behövs dessa insikter relateras till slutsatserna från indikatorerna (1)
– (5).
4.9 Hur kan indikatorerna (1) – (5) relateras till syftet med belägringen?
Analysen av Bakhmut utifrån indikatorerna (1) – (5) gav att de ryska styrkorna tidigt i
operationen misslyckades med att angripa staden norr och söder ifrån för att uppnå en
omringning. Syftet med omringningen på en operativnivå var att den skulle skapa
gynnsammare förutsättningar för att ta Bakhmut. På den strategiska nivån, det vill säga varför
Sida 29 av 41
OP 20–23
Bakhmut angrepps till att börja med, ansågs tagandet av Bakhmut som en del av Rysslands
försök till att fullständigt kontrollera Donetsk Oblast. I takt med misslyckanden till att nå en
omringning av Bakhmut forstatte och negativa händelseutvecklingar på andra delar av fronten
började flertalet nya syften med belägringen av Bakhmut formuleras.
Här identifieras det en brytpunkt mellan indikatorerna och analysen av syftet. Indikatorerna
påvisar en tydlig trend från september där belägringen alltmer karaktäriseras av
utnötningskrigföring och detta sker i samma takt som olika syften med belägringen skönjas.
Således kan det ses som att de olika syftena med belägringen gav sämre förutsättningar för de
ryska styrkorna ska kunna nå ett avgörande och det har handgripna effekter på slagfältet.
Utöver detta ses det att intensiteten av utnötningskrigföring har ökat i samband med att syftet
har erhållit en alltmer politisk innebörd. Initialt var det politiska värdet med en seger i
Bakhmut en språngbräda för att erövra Donetsk Oblast. Detta syfte har sedan succesivt
förstärkts och staden får ett högt symboliskt värde inte bara för frontavsnittet, men även för
Prigozhin och kriget i sig. Slutsatsen från detta är att de ryska styrkorna möjligtvis har
påskyndat och forcerat operationen i syfte att erhålla det politiska värdet i Bakhmut.
Men inverkan på valet av utnötningskrigföring i Bakhmut kanske har skett tidigare än så.
Analysen av de tillgängliga resurserna påvisar att Wagnergruppen har i regel en låg
utbildningsståndpunkt samt att politiska schismerna mellan Wagnergruppen och den ryska
staten funnits länge. Detta innebär att begränsningar för att bedriva manöverkrigföring redan
fanns innan operationens start. Således indikerar detta att den ryska operationen i Bakhmut
var dömd från början till att mynna ut i utnötningskrigföring.
De två slutsatser står i konflikt med varandra. På ena sidan står slutsats 1 som säger att
misslyckanden i manöver, förstärkt av händelseutvecklingar på andra delar av fronten samt
syftesförvirringen föranledde med belägringen. På den andra sidan står slutsats 2 som säger
att de tillgängliga resurserna och de politiska schismerna påvisar att manöverkrigföringen i
Bakhmut redan från början inte var möjligt. Således anser slutsats 2 att belägringen av
Bakhmut var ett medvetet val. Vilken slutsats gäller?
Slutsats 1 bygger på fynden i indikatorerna (1), (2) och (3) och hur de har ökat i takt med att
syftet med belägringen har fått flera innebörder. Slutsats 2 bygger sitt påstående på analysen
Sida 30 av 41
OP 20–23
av de tillgängliga resurserna och hur det tillsammans med de politiska förutsättningarna

menar att manöverkrigföring aldrig var möjligt att uppnå. Indikator (5) gav inga fynd och
därmed kan indikator (4) fälla ett avgörande. Indikator (4) har berört något som är centralt för
att förstå huruvida det var ett misslyckande eller ett aktivt val, nämligen målbilden med
operationen. Den initiala målbilden påvisade att de ryska styrkorna försökte omringa staden,
men efter att de ryska styrkorna misslyckades med att uppnå detta övergick de till att storma
staden. Detta påvisar att om de ryska styrkorna hade lyckats med att omringa staden hade det
resulterat i en belägring om inte de ukrainska styrkorna lyckades dra sig ur innan. Att
målbilden och det taktiska agerandet ändrandes till att storma staden kan också relateras till
föregående slutsats om hur striderna ökade i intensitet i samband med att syftet med
belägringen fick en alltmer politisk innebörd. Alltså talar indikator (4) för slutsats 2.
Vidare finns det empiriska problem med slutsats 1. Den bygger på västerländsk media och
tankesmedjor som har presenterat de flertal syften med Bakhmut. I källkritiken konstaterades
det att källorna är tendensiösa och således det finns en risk att syftet med Bakhmut har
filtrerats genom ett västerländskt perspektiv, där syftet formuleras i utifrån västerländska
värderingar och intressen om vad som bör och inte är. Alltså försvagas sambandet mellan
indikatorerna (1), (2), (3) och utvecklingen av flera syften. Detta samband är centralt för att
slutsats 1 ska hålla. Slutsats 2:s empiriska underlag är främst bestående av tidigare forskning
om Wagnergruppen och Wagnergruppens egna uttalanden om vad syftet är. Sammantaget
med föregående analys om indikator (4) och det empiriska underlaget i slutsatserna anses
slutsats 2 ha en högre validitet.
Sida 31 av 41
OP 20–23
5. Avslutning
5.1 Sammanfattning
Belägringarna i Ukraina har påvisat en återkomst av fenomenet i den konventionella

krigföringen. En utav belägringarna i Ukraina sker i skrivande stund och är hittills den längsta
under Ukrainakriget, men förkunskaperna om Bakhmut verkar inte förklara varför en
belägring av en sådan magnitud sker på den platsen. Tidigare forskning indikerade att
belägringarna i Ukraina har ämnats förstås genom framgångsfaktorer, men begreppen
utnötnings- respektive manöverkrigföring indikerades till att vara adekvata verktyg för att
förstå fallet. Således formulerades följande syfte och frågeställning:
Studiens syfte är att undersöka hur belägringen av Bakhmut kan förstås utifrån termer av
utnötnings- och manöverkrigföring.
I vilken utsträckning kan belägringen av Bakhmut förstås som ett aktivt val av
utnötningskrigföring eller som ett resultat av misslyckad manöver?
För att analysera fallet operationaliserades Luttwaks och Delbrücks teorier för att ge konkreta
indikatorer på utnötnings- och manöverkrigföring samt för att kunna koppla taktiska beslut till
högre nivåer av krigföring. Metoden för att analysera Bakhmut var en kvalitativ textanalys av
mediarapportering och tankesmedjor.
5.2 Slutsatser
Den första slutsatsen som dras är att intensiteten i de ryska operationerna har ökat i samband
med att syftet med belägringen har erhållit en större politisk innebörd. Utöver det framkom
två slutsatser om hur belägringen kan förstås, där den ena slutsatsen menar att misslyckandet
till manöver och syftesförvirringen föranledde belägringen. Den andra slutsatsen menar att
Wagnergruppens karaktär och de uttalade syftena från rysk sida påvisar att en belägring av
Bakhmut var redan från början målet. Vilken av dessa slutsatser som anses väga tyngst är den
sistnämnda.
Sida 32 av 41
OP 20–23
Innebörden av denna slutsats är att belägringen av Bakhmut bryter det mönster av rysk
belägringskonst som Ljunqvist har presenterat i sin forskning. Därmed ifrågasätter denna
studie förståelsen av andra fall i mönstret. Däremot finns det även samhörigheter med
Ljungqvists forskning där låga kvalitén på infanteri fortsätter att vara en faktor till att rysk
belägringskonst genomförs som utnötningskrigföring. Ytterligare en samhörighet finns med
Mikos-Skuza forskning om hur belägringar och urbana operationer ofta forceras.
5.3 Metodologisk diskussion
Den kvalitativa textanalysen som metod tjänade studien väl. Där begränsningar har
identifierats är i operationaliseringen. Operationaliseringen inkluderade inte en öppen kategori
som kunde fånga material som inte kunde placeras i de andra kategorierna. Således har
ytterligare nya mönster som kan bidra till förståelsen av Bakhmut inte kunnat kategoriserats
och analyserats. Den största problematiken med metodologin är de källor som har nyttjats.
Slutsatsen utifrån detta är att studien är i behov av ett ytterligare genomförande då nytt
robustare källmaterial är tillgängligt för att styrka/falsifiera slutsatserna eller eventuellt skildra
nya mönster.
5.4 Relevans för yrkesutövande
Först och främst påvisar studien att en potentiell motståndare kan komma använda sig av
belägringar. Detta har i högsta grad en relevans för kommande yrkesutövande då ämnet har
setts/ses som en sak av historian snarare en verklighet i modern tid. Ljungqvist beskriver hur
ett västerländskt perspektiv som har förväntat sig en typ av strid i bebyggelse är motstridig
med de belägringar som utvecklats i Ukraina. Försvarsmakten kan inte anses vara ett
undantag till detta fenomen.
Studien har även till del vidrört hur:et i belägringarna, men även vilka inverkansfaktorer som
har föranlett belägringen. Således kan studiens resultat bidra till en ökad förståelse för hur
Ryssland väljer och/eller tvingas till belägringar för Försvarsmakten. Däremot ska slutsatserna
av denna studie inte utgöra en grund för praktiska åtgärder för Försvarsmakten utan snarare ses
som en fingervisning i rätt riktning.
Sida 33 av 41
OP 20–23
5.5 Förslag till vidare forskning
Först och främst behöver denna studie genomföras på nytt med hänsyn till de källor som
utgjort undersökningsmaterialet i syfte att stärka/falsifiera slutsatserna eller skildra nya
sådana. Vidare är det angeläget att åter genomföra studien i ett senare läge med hänsyn till att
belägringen fortfarande pågår. Framtiden kan erbjuda händelseutvecklingar och nya insikter
av vikt för förståelsen av Bakhmut. I dessa framtida analyser rekommenderas det starkt att en
öppen kategori formuleras i syfte att omfatta nya mönster som kan bidra till förståelsen av
Bakhmut.
Vad mera är att belägringen av Bakhmut utgör inte den enda i belägringen i Ukrainakriget.
Mariupol är ytterligare ett exempel på en belägring i Ukrainakriget och sannolikt är att fler
belägringar uppstår där redan nu staden Avdiivka bedöms bemöta ett liknande öde som
Bakhmut.54 Precis som Bakhmut bör Mariupol och kommande belägringar i Ukrainakriget
studeras och förstås för att sättas i en kontext av rysk belägringskonst.
54 Francis Farrell. (23-04-2023). Surviving Avdiivka: Russia intensifies assault on city deemed a ‘second Bakh-
mut’, The Kyiv Independent
Sida 34 av 41
OP 20–23
Källförteckning
Litteratur
Boréus, Kristina, and Göran Bergström. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4:e. Lund: Studentlitteratur, 2018.
Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns, and Lena Wängnerud.
Metodpraktikan. 5:1. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB, 2017.
Johannessen, Asbjørn, Per Arne Tufte, and Geije Johansson. Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber, 2003.
King, Anthony. Urban warfare in the twenty-first century. Cambridge: Polity Press, 2021.
Loos, Eugène, and Loredana Ivan. Fighting Fake News A Generational Approach . Basel:
Multidisciplinary Digital Publishing Institute, 2022.
Luttwak, Edward N. Strategy: The Logic of War and Peace, Revised and Enlarged Edition.
Cambridge: Belknap Press, 2002.
Paret, Peter, Gordon A Craig, Felix Gilbert, and Russell F Weigley. Makers of Modern
Strategy from Machiavelli to the Nuclear Age. New Jersey: Pinceton University Press,
1986.
Ångström, Jan, and Jerker J. Widen. Contemporary Military Theory : The Dynamics of War.
Hoboken: Routledge, 2014.
Tidskrifter
Fox, Amos. "On Sieges." The RUSI Journal (Taylor & Francis) Vol. 166, No. 2, 2021: 18-28.
Hägerdal, Nils. "Starvation as Siege Tactics: Urban Warfare in Syria." Studies in Confilct &
Terrorism (Taylor & Francis Group), 2020: 1-22.
Ljungqvist, Kristin. "A New Horizon in Urban Warfare in Ukraine?" Scandinavian Journal of
Military Studies (Ubiquity Press Ltd) Vol. 5, No. 1, 2022: 91-98.
Marten, Kimberly. "Russia’s use of semi-state security forces: the case of the Wagner group
Post-Soviet affairs (Taylor & Francis Group) Vol. 35, No. 3, 2019: 319-330.
Mikos-Skuza, Elżbieta. "Siege Warfare in the 21st Century from the Perspective of
International Humanitarian Law." Wroclaw Review of Law (Administration &
Economics) Vol. 8, No. 3, 2018: 319-330.
Sida 35 av 41
OP 20–23
Yuskiv, Bohdan, Nataliia Karpchuk, and Oksanna Pelekh. "The Structure of Wartime
Strategic Communications: Case Study of the Telegram Channel Insider Ukraine."
Politologija, Vol. 107, No. 3, 2022: 90-119.
Media
Aljazeera. ”Wagner claims ‘legal’ control of Ukraine’s Bakhmut.” Aljazeera. 03/04/2023.
https://www.aljazeera.com/news/2023/4/3/wagner-claims-legal-control-of-ukraines-
bakhmut (hämtad 03/05/2023).
Altman, Howard. ”Ukraine Situation Report: Strategic City Of Melitopol Could Be Kyiv's
Next Target.” The Drive. den 23/12/2022. https://www.thedrive.com/the-war-
zone/ukraine-situation-report-strategic-city-of-melitopol-could-be-kyivs-next-target
(hämtad 30/03/2023).
Axe, David. ”A Fierce Ukrainian Mechanized Brigade Is Routing Russian Mercenaries In
One Symbolic Eastern Town.” Forbes. den 25/10/2022.
https://www.forbes.com/sites/davidaxe/2022/10/25/a-fierce-ukrainian-mechanized-
brigade-is-wrecking-a-russian-mercenary-army-in-one-symbolic-eastern-
town/?sh=55fc4b10b760 (hämtad 30/03/2023).
Beaumont, Peter. ”In the 'Bakhmut meat grinder' deadlocked forces slog it out.” The
Guardian.10/12/2022. https://www.theguardian.com/world/2022/dec/10/russia-
ukraine-war-bakhmut-meat-grinder-deadlock (hämtad 30/03/2023).
Bergengruen, Vera. "How Telegram Became the Digital Battlefield in the Russia-Ukraine
War." Time. 04/21/2022. https://time.com/6158437/telegram-russia-ukraine-
information-war/ (hämtad 30/03/2023).
Blann, Susie. ”Russia continues to shell Ukraine amid grinding push in east.” AP News.
12/02/2023. https://apnews.com/article/russia-ukraine-moscow-
55af96dff4a79257502b8843b5f8a903 (hämtad 30/03/2023).
Brugen, Isabel Van. ”Why Russia Is Obsessed With Capturing Bakhmut.” Newsweek.
27/10/2022. https://www.newsweek.com/why-russia-obsessed-capturing-ukraine-
bakhmut-donbas-zelensky-1755174 (hämtad 30/03/2023).
Coffey, Luke. "Russian Dominance in the Sea of Azov." MEI@75. 25/09/2020.
https://www.mei.edu/publications/russian-dominance-black-sea-sea-azov (hämtad
01/05/2023).
Sida 36 av 41
OP 20–23
ContentEngine LLC. ”Russia Army tightens military siege on Bakhmut.” ProQuest.

03/02/2023. https://www.proquest.com/docview/2772673420?pq-origsite=primo
(hämtad 30/03/2023).
Debusmann, Bernd Jr. ”US to designate Wagner Group as a transnational criminal
organisation.” BBC News. 20/01/2022. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-
64353688 (hämtad 03/05/2023).
Drummond, Michael. ”Ukraine war: Why is Bakhmut so important to Russia and a 'thorn in
the side of Putin'?” Sky News. 05/01/2023. https://news.sky.com/story/ukraine-war-
why-is-bakhmut-so-important-to-russia-and-a-thorn-in-the-side-of-putin-12779619
(hämtad 30/03/2023).
Farrell, Francis. "Surviving Avdiivka: Russia intensifies assault on city deemed a ‘second
Bakhmut’." The Kyiv Independent. 23/04/2023.
https://kyivindependent.com/surviving-avdiivka-russia-intensifies-assault-on-city-
deemed-a-second-bakhmut2/ (hämtad 03/05/2023).
France 24. ”War of attrition: Russia’s stubborn fight for Ukraine’s Bakhmut.” France 24.
09/12/2022. https://www.france24.com/en/live-news/20221209-war-of-attrition-
russia-s-stubborn-fight-for-ukraine-s-bakhmut (hämtad 30/03/2023).
Higgins, Andrew, och Matthew Mpoke Bigg. ”Russia Looks to Private Militia to Secure a
Victory in Eastern Ukraine.” New York Times. 06/11/2022.
https://www.nytimes.com/2022/11/06/world/europe/russia-bakhmut-wagner-
group.html (hämtad 30/03/2023).
Kullab, Samya, och Yuras Karmanau. ”Russia pushes advance on Bakhmut as Ukrainian
soldiers begin Leopard tank training.” Los Angeles Times. 13/02/2023.
https://www.latimes.com/world-nation/story/2023-02-13/russia-advance-bakhmut-
bolsters-defenses-south-ukraine (hämtad 30/03/2023).
Kuzakoy, Andriy, och Will Tizard. ”Ukrainian Troops Say Russian ‘Zombies’ Repeatedly
Attack Lines Around Bakhmut.” RadioFreeEurope RadioLiberty. 21/12/2022.
https://www.rferl.org/a/ukraine-russia-bakhmut-donetsk-artillery-zombies-execution-
infantry/32187341.html (hämtad 30/03/2023).
Kyrylenko, Olga. ”Invincibility centre Bakhmut. What is happening at the most difficult axis
of the front.” Ukrainska Pravda. 08/12/2022.
https://www.pravda.com.ua/eng/articles/2022/12/8/7379743/ (hämtad 30/03/2023).
Sida 37 av 41
OP 20–23
—. ”Russian occupiers destroy bridge that bisects Bakhmut.” Ukrainska Pravda. 22/09/2022.
https://www.pravda.com.ua/eng/news/2022/09/22/7368676/ (hämtad 03/05/2023).
Landele, James. ”Ukraine war: Why Bakhmut matters for Russia and Ukraine.” BBC News.
09/03/2023. https://www.bbc.com/news/world-europe-64877991 (hämtad
30/03/2023).
Lister, Tim, och Nick Paton Walsh. ”Putin is trying to raise the stakes in Ukraine. Here’s
what it means.” CNN. 22/09/2022. https://edition.cnn.com/2022/09/21/europe/putin-
russia-mobilization-ukraine-referendum-intl-cmd/index.html (hämtad 03/05/2023).
Loveluck, Louisa, och Robyn Dixon. ”In bloody battle for Bakhmut, Russian mercenaries eye
a symbolic prize.” The Washington Post. 22/10/2022.
https://www.washingtonpost.com/world/2022/10/22/bakhmut-russia-ukraine-wagner-
war/ (hämtad 03/05/2023).
Mpoke Bigg, Matthew, och Thomas Gibbsons-Neff. ”Seeing a Prize, Russia Inundates a
Ukraine City With Troops.” The New York Times. 31/01/2023.
https://www.nytimes.com/2023/01/31/world/europe/russia-ukraine-war-bakhmut.html
(hämtad 30/03/2023).
Reuters. ”White House: Wagner Group has suffered over 30,000 casualties in Ukraine.”
Reuters. 17/02/2023. https://www.reuters.com/world/europe/white-house-wagner-
group-has-suffered-over-30000-casualties-ukraine-2023-02-17/ (hämtad 03/05/2023).
Sharma, Akriti. ”Russian troops moving closer to eastern Ukrainian town of Bakhmut, UK
says.” Reuters. 10/10/2022. https://www.reuters.com/world/europe/russian-troops-
moving-closer-eastern-ukrainian-town-bakhmut-uk-says-2022-10-10/ (hämtad
03/05/2023).
The Economist. ”The Battle for Bakhmut: Ukraine's Somme.” ProQuest. 10/12/2022.
https://login.proxy.annalindhbiblioteket.se/login?url=https://www.proquest.com/maga
zines/battle-bakhmut/docview/2748883403/se-2?accountid=8325 (hämtad
30/03/2023).
The Guardian. ”Wagner chief calls on Zelenskiy to abandon ‘encircled’ Bakhmut – video.”
The Guardian. den 04 03 2023.
https://www.theguardian.com/global/video/2023/mar/04/wagner-chief-calls-on-
zelenskiy-to-abandon-encircled-bakhmut-video (hämtad 03/05/2023).
Sida 38 av 41
OP 20–23
The Insider. ”WWI near Bakhmut, Ukraine waits for long-range shells, new Russian strikes
expected. What happened on the front line on November 28?” The Insider.
29/11/2022. https://theins.ru/en/news/257400 (hämtad 03/05/2023).
The Kyiv Independet news desk. ”Ukrainain military source: Russia controls administrative
territory of Soledar.” The Kyiv Independent. 01/16/2023.
https://kyivindependent.com/ukrainian-military-source/ (hämtad 30/03/2023).
The New Voice of Ukraine. ”Bakhmut 'has reputation as most bloody, cruel and brutal part of
front'.” The New Voice of Ukraine. 03/12/2022. https://english.nv.ua/nation/bakhmut-
has-reputation-as-most-bloody-cruel-and-brutal-part-of-front-50288479.html (hämtad
30/03/2023).
Voice Of America News. ”Ukraine Reports 'Difficult' Situation Near Bakhmut.” Voice Of
America News. den 13 02 2023. https://www.voanews.com/a/ukraine-reports-difficult-
situation-near-bakhmut-/6960583.html (hämtad 30/03/2023).
Tankesmedjor
Bailey, Riley, George Barros, Nicole Wolkov, Layne Philipson, Karolina Hird och Fredrick
W. Kagan. ”Russian Offensive Campaign Offensive, March 31.” Institute for the
Study of War. 31/03/2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-
offensive-campaign-assessment-march-11 (hämtad 03/05/2023).
Clark, Mason, George Barros, och Kateryna Stepanenko. ”Russian Offensive Campaign
Offensive, March 11.” Institute for the Study of War. 11/03/2022.
https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-
assessment-march-11 (hämtad 03/05/2023).
Hird, Karolina, George Barros, och Mason Clark. ”Russian Offensive Campaign Assessment,
May 22.” Institute for the Study of War. 22/05/2022.
assessment-may-22 (hämtad 30/03/2023).
Hird, Karolina, Grace Mappes, Riley Bailey, Layne Philipson, Yekaterina Klepanchuck,
Madison Williams och Fredrick W. Kagan. ”Critical Threats.” Russian Offensive
Campaign Assessment, November 21. 21/11/2022.
https://www.criticalthreats.org/analysis/russian-offensive-campaign-assessment-
november-21 (hämtad 05/03/2023).
Sida 39 av 41
OP 20–23
Hird, Karolina, Riley Bailey, Layne Philipson, Madison Williams, och Frederick W Kagan.
”Russian Offensive Campaign Assessment, January 7, 2023.” Institute for the Study of
War. 07/01/2023. https://understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-
campaign-assessment-january-7-2023 (hämtad 30/03/2023).
Lawlor, Katherine, Grace Mappes, Kateryna Stepanenko, George Barros, och Fredrick W
Kagan. ”Critical Threats.” Russian Offensive Campaign Assessment, October 21.
21/09/2022. https://www.criticalthreats.org/analysis/russian-offensive-campaign-
assessment-october-21 (hämtad 30/03/2023).
Stepanenko, Kateryna, Karolina Hird, Grace Mappes, och Frederick W Kagan. ”Russian
Offensive Campaign Assessment, August 14.” Institute for the Study of War.
14/08/2022. https://understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-campaign-
assessment-august-14 (hämtad 03/05/2023).
—. ”Russian Offensive Campaign Assessment, September 11.” Institute for the Study of War.
11/09/2022. https://www.understandingwar.org/backgrounder/russian-offensive-
campaign-assessment-september-11 (hämtad 03/05/2023).
Stepanenko, Kateryna, Layne Philipson, Katherine Lawlor, Karolina Hird, och Frederick W
Kagan. ”Russian Offensive Campaign Assessment, August 2.”
august-2. 02/08/2022. https://www.criticalthreats.org/analysis/russian-offensive-
campaign-assessment-august-2 (hämtad 03/05/2023).
Stepanenko, Kateryna, Layne Philipson, Katherine Lawlor, och Frederick W Kagan. ”Russian
Offensive Campaign Assessment, August 1.” Critical Threats. 1/08/2022.
august-1 (hämtad 03/05/2023).
Stepanenko, Kateryna, Riley Bailey, George Barros, Madison Williams, Layne Philipson, och
Frederick W Kagan. ”Russian Offensive Campaign Assessment, December 22.”
Institute for the Study of War. 22/12/2022.
assessment-december-22 (hämtad 03/05/2023).
Stepanenko, Kateryna, Riley Bailey, George Barros, Nicole Wolkov, Layne Philipson, och
Frederick W Kagan. ”Russian Offensive Campaign Assessment, March 30, 2023.”
Critical Threats. 30/03/2023. https://www.criticalthreats.org/analysis/russian-
offensive-campaign-assessment-march-30-2023 (hämtad 03/05/2023).
Sida 40 av 41
OP 20–23
Rapporter
Robert, Dalsjo. Några observationer från kriget i Ukraina av relevans för svenskt försvar.
Stockholm: Totalförsvarets forskninsinstitut (FOI), 2022.
State Statistics Service of Ukraine. ”Number of Present Population of Ukraine, as of January
1.” 01/01/2022.
https://ukrstat.gov.ua/druk/publicat/kat_u/2022/zb/05/zb_%D0%A1huselnist.pdf
(hämtad 03/05/2023).
Sida 41 av 41

Belagringen Av Bakhmut

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Belagringen Av Bakhmut

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Willy Gröndahl 08/05–23

Självständigt arbete (15 hp)

Handledare Antal ord: 11 990

1.2 Tidigare forskning

1.2.1 Sammanfattning tidigare forskning

förklaringsmodeller, men rysk belägringskonst i Ukraina är slående i sin liknelse till

2.1 Ermattungsstrategie och Niederwerfungsstrategie

Delbrücks version av utnötningskrigföring kallas Ermattungsstrategie och är till del

2.2 Luttwaks utnötnings- och manöverkrigföring

I andra sidan av spektrumet av krigföringstyper återfinns manöverkrigföringen. Denna typ av

bemärkelser. Alltså, tillskillnad från utnötningskrigföring som vinner/förlorar långsamt ger

2.3 Motivering av teori

Varför valet av en sammanfogning av Delbrück och Luttwaks teorier valdes är på grund av de

Kombinationen av Luttwaks och Delbrück teorier åstadkommer en grund för ett

3.1 Forskningsdesign och metod

Forskningsdesignen är en teorikonsumerande enfallsstudie. Innebörden av den

3.2 Forskningsetiska övervägande

(1) Bedrivs striden främst i den fysiska domänen?

(3) Förlitar sig parten på en överlägsenhet i eldkraft?

Indikatorer för manöverkrigföring skulle kunna ses som i motsatsförhållande till

Det som kännetecknade manöverkrigföringen var sökandet av oproportionerliga resultat med

(4) Undgår parten aktivt motståndarens styrkor?

Föregående analys om hur utnötningskrigföringens indikatorer kan ses som i

Nedan presenteras frågeställningarna utifrån Delbrücks teori:

(6) Vilket/vilka syften ses i belägringen av Bakhmut?

Tabell 3 visar en sammanställning av analysverktyget:

a. Hur har det påverkats av tillgängliga resurser?

b. Hur har det påverkats det politiska

(7) Hur kan indikator (1) – (5) relateras till fråga

Undersökningsmaterialet har i undersökningen kritiserats utifrån de fyra källkritiska

Äkthet berör huruvida undersökningsmaterialet är äkta eller om materialet är en förfalskning

4.1 Augusti 2022

4.2 September–oktober 2022

4.3 November–december 2022

4.4 Januari–februari 2023

Januari och februari påvisar de ryska styrkornas användning av utnötningskrigföring i full

4.5 Mars 2023

4.6 Sammanfattning av indikator (1) – (5)

Tabell 4 presenterar en sammanfattning av resultatet.

(1) Bedrivs striden främst i den fysiska Augusti: Återfinns ej

(2) Präglas tillvägagångssättet av en systematik? Augusti: Återfinns ej

4.7 Vilket/vilka syften ses i belägringen av Bakhmut?

4.7.1 Hur har tillgängliga resurser påverkat syftet?

4.7.2 Hur har politiska landskapet påverkat syftet?

4.8 Sammanfattning av fråga (6)

Utifrån dimensionen av de tillgängliga resurserna framkom det att huvuddelen av styrkorna i

av de tillgängliga resurserna och hur det tillsammans med de politiska förutsättningarna

Belägringarna i Ukraina har påvisat en återkomst av fenomenet i den konventionella

5.3 Metodologisk diskussion

5.4 Relevans för yrkesutövande

5.5 Förslag till vidare forskning

ContentEngine LLC. ”Russia Army tightens military siege on Bakhmut.” ProQuest.

You might also like