Matilda Eriksson

2020-10-07

Din genetiska Facebook-profil

Idag har alla en profil av något slag. En på Facebook, Instagram, Snapchat eller
varför inte Linkedin. Vissa tror sig inte ha någon alls, men det finns faktiskt en
profil som alla har. Oavsett om de vill det eller inte. Denna profil är nästan helt
unik för varje enskild person. Den kan bevisa att du är pappan till ett barn, binda
dig till ett brott eller fria dig från det. Den är också ett revolutionerande verktyg
inom kriminaltekniken. Det jag pratar om är så klart din DNA-profil.
En DNA-profil, även kallad DNA-fingerprint, är resultatet som fås från en laboratorieprocess
där man analyserar vissa delar på arvsmassan hos en individ. Arvsmassan är den ärftliga
informationen hos organismer och den utgörs av DNA, som finns i cellerna. DNA består av
tusentals nukleotider, som är bundna till varandra i en lång kedja. Nukleotider är de
molekylära byggstenarna som bygger upp
nukleinsyrorna DNA och RNA. Vid DNA-
profilering analyseras och jämförs vissa delar av
DNA:t. I dessa delar skiljer sig DNA:t lite från
person till person, det kan antingen vara att de skiljer
sig i antalet nukleotider men också vilka nukleotider
som finns i DNA:t. Det samlade resultatet från detta
ger oss en näst intill unik kombination av DNA-
sekvenser för varje person, med undantag för
enäggstvillingar.
Källa: Pixabay
De många användningsområdena för DNA-profilering i
samhället
DNA-profiler används inom många olika arbetsområden, exempelvis vid
släktskapsundersökningar hos växter, djur och människor men även till faderskapsdiagnostik
och vid kriminaltekniska undersökningar. DNA-profilen har varit lika betydande för
kriminaltekniken som införandet av fingeravtrycksmetoden. På samma sätt som ens
fingeravtryck är ens DNA-profil bestående och samma hela livet. Detta och att varje person
har en nästan unik DNA-profil gör den här tekniken till ett bra redskap vid brottsutredningar.
Det är saker som exempelvis blod, sperma eller hår från brottsplatser eller brottsoffrets kropp
som DNA kan utvinnas från. DNA:t analyseras och ger en DNA-profil som kan jämföras mot
misstänkta personers DNA-profiler. Metoden underlättar utredningar genom att antingen
koppla en misstänkt till brottet eller fria den från det.

DNA-profilens betydande roll för kriminaltekniken

Sedan 1989 har DNA-analyser använts som bevisning i det svenska rättsväsendet. Vid
kriminaltekniska utredningar går provet som hittats på en brottsplats genom några olika steg
för att kunna analyseras och skapa en DNA-profil. Det första steget är att genom en kemisk
process, rena provet från proteiner och ämnen som kan påverka den fortsatta analysen
negativt. Därefter undersöks hur mycket DNA som finns i provet. Analysen avslutas om det
finns för lite eller inget DNA i provet. Om det innehåller för mycket späds provet ut. I nästa
Matilda Eriksson
2020-10-07

steg kopieras vissa områden av DNA:t, dessa områden varierar mellan olika personer, med en
metod som kallas PCR-teknik. De kopierade områdena som sedan undersöks kallas STR-
områden. Det sammanställda resultatet från analysen av STR-områdenas sekvenser av
nukleotider ger den DNA-profilen. En sekvens av nukleotider är den ordningsföljd som
nukleotiderna, som bygger upp DNA och RNA, sitter ihop i.
Det finns några olika specialanalyser som används som komplement då standardanalyserna
inte räcker till. Ett exempel på en specialanalys är den känsligare LCN DNA-analysen som
används då mängden DNA inte räcker till för att göra en vanlig DNA-analys. Det som skiljer
den från den vanliga standard DNA-analysen är att material och provhanteringen är mer
specialanpassad. En annan skillnad är att resultaten bekräftas genom upprepade analyser av
provet men även är denna teknik mer tidskrävande. Den är därför mer resurskrävande än
standard DNA-analysen. Därmed används den i mindre utsträckning än standard DNA-
analysen som i de flesta fall ändå är tillräckligt känslig för att få resultat även från en mindre
mängd DNA.

Svenska polisens DNA-register

I de flesta fall är det inte så enkelt som att bara jämföra DNA-profiler med varandra.
Nationellt forensiskt centrum utgår därför från en forensisk helhetsbild, men i vissa fall
jämförs det uppsamlade spåret med misstänkta gärningsmän eller brottsoffer. Detta görs via
Polisens olika register för DNA-profiler. De som finns i Sverige är spårregistret, DNA-
registret och utredningsregistret. De två sistnämnda får enbart innehålla DNA-profiler från
personer som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse eller personer dömda för ett
brott med strängare straff, ej böter, men även folk som godkänt ett strafföreläggande som
avser villkorlig dom.

DNA-profiler- bara bra, eller?

Det är tydligt hur mycket genetisk information polisen i Sverige faktiskt har om den svenska
befolkningen, men är detta bara bra eller finns det negativa aspekter också? Polisens register
med DNA-profiler och användningen av dem i kriminaltekniska utredningar har uppenbar
nytta för samhället men det finns även en integritetskränkande aspekt. En oro som är kopplad
till att andra har tillgång till ens DNA-profil, alltså ens genetiska information, är vad
informationen kan användas till. En tanke är att sådan information lätt skulle kunna bli en
lukrativ handelsvara till försäkringsbolag som då kan se vilka människor det är mest
gynnsamt att sälja försäkringar till. Exempelvis en person med anlag för många ärftliga
sjukdomar skulle kunna bli nekad försäkringar om försäkringsbolag hade denna information.
Inom den svenska polisen är denna problematik dock reglerad genom hård lagstiftning kring
vad registerna med DNA-profiler får användas till och när det är berättigat att samla in dessa
prover. De positiva aspekterna från användandet av denna teknik inom polisen är bland annat
att bevisning blir säkrare, färre personer blir felaktigt dömda och det blir lättare att döma rätt
gärningsperson. En annan positiv aspekt är den ekonomiska. I och med att DNA-teknik
effektiviserar och underlättar kriminaltekniska utredningar går det åt färre resurser och kortare
tid. Genom att snabbare och säkrare kunna bevisa och lösa kriminalutredningar kan DNA-
tekniken bidra positivt även till brottsoffer och anhöriga, att leva med ovissheten av ett olöst
fall eller utan upprättelse efter ett brott kan upplevas som mycket psykiskt påfrestande.
Matilda Eriksson
2020-10-07

I det stora hela kan man nog tänka att de positiva aspekterna och nyttan DNA-profiler har för
samhället och inom polisen överväger de negativa aspekterna kopplade till personlig
integritet. På samma sätt som Facebook får tillgång till dina bilder och åsikter kan polisen få
tillgång till din genetiska information, men syftet skiljer sig åt. Facebook kan koppla samman
dig med en gammal klasskompis. Polisen kan koppla samman DNA med brott som haft
katastrofal eller till och med dödlig utgång. DNA-spelar roll.
Matilda Eriksson
2020-10-07

Källförteckning:
Nationalencyklopedin, DNA-profil. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dna-
profil (hämtad 2020-09-21)
Nationellt Forensiskt Centrum, DNA-register, https://nfc.polisen.se/kriminalteknik/dna-och-
biologi/dna-register/ (Hämtad 2020-09-21)
Nationellt Forensiskt Centrum, 2019, DNA-Analyser,
https://nfc.polisen.se/kriminalteknik/dna-och-biologi/dna-analyser/ (Hämtad 2020-09-21)
Nationellt Forensiskt Centrum, Dna och biologi https://nfc.polisen.se/kriminalteknik/dna-och-
biologi/ (Hämtad 2020-09-21)