You are on page 1of 196
Matilda Koén-Sarano KURSO DE DJUDEO-ESPANYOL (LADINO) para PRINSIPIANTES COURSE IN JUDEO-SPANISH (LADINO) FOR BEGINNERS ‘Traduizido al inglés por Translated Into English by GLORIA J. ASCHER The J. R. Elyachar Center Ben Gurion University of the Negev, 1999/2002 Beer Sheva - Israel ‘This book was published through the generous contribution and the support of Mr. DAVIDE HODARA, Milan, ‘THE NATIONAL AUTHORITY FOR LADINO AND ITS CULTURE, Jerusalem, and the LADINO PRESERVATION COUNCIL/ t ‘THE FOUNDATION FOR THE ADVANCEMENT OF i SEPHARDIC STUDIES AND CULTURE, New York No se puede kopiar este livro 0 partes de él en dinguna : manera ikon dingén mezo elektréniko 0 mekéniko (inldaido fotokopia i komputerizasitn), sin la permision eskrita de Las autoras. } anne [Nether hs book nor any part of ‘may be reproduced in any forma or by any means, electronic or mechanical {cluding photocopying and computation), wrlten permission from the authors. Cover, design and pagination: Matilda Kon-Sarano Sigunda Edisién Ingleza Second English Edition 2003 © All rights reserved to Matilda Koén-Sarano, 1999 English translation © Gloria J. Ascher, 2002 Matilda Koén-Sarano: Gloria J. Ascher: P.OB. 34040 Judaic Studies, Tufts University Jerusalem 91340, Israel Medford, MA, 02155, U.S.A. Tel. 972-2-6523864; Fax. 972-2-6514286 Tel, (617) 627-3442; Fax. (617) 627-3945 ‘E-mail: paz3@zahav.net il E-mail: gloria aschen@rufts,cdu Este livro es dedikado a This book is dedicated to Davide Hodara, grande promotor del renasimiento del djudeo-espanyol (ladino) great promoter of the renaissance of Judeo-Spanish (Ladino) KONTENIDO Prezentasion del Dr. Maurice Roumani Entroduksi6n Exemplos Yave de promunsiasion Enfluensas de linguas diversas LAS LISIONES Lisién No. 1 ‘Tabela de pronunsiasion Pronunsiasién de la d Aksentuasion Las vokales Los diptongos Refranes Lisién No. 2 Un refrén (analiza) Elattikolo Konversasion: Enkontras Una kantiga: Adio kerida Augurios Lisién No, 3 Los pronombres personales Los verbos ser i estar Uz0s del verbo ser Uzos del verbo estar Una kantiga: Kon el vino Lisién No. 4 Prepozisiones semples i attikoladas Refranes: La famiya Konversasién: La famiya Una kantiga: Ke vengo aver Un kuento: La devda Lisién No. 5 El substantivo Una kantiga: Domuda Lektura: Estanbol Lisién No. 6 Los verbos aver i tener Uzos de tener ‘Transformasi6n de la fraza pozitiva en negativa Uzo impersonal de azer Refranes: La kaza Konversasion: La kaza Un kuento: Pagamiento en natura ov ‘va xvIr xxv OOK 200uIr Bowron 10 u 13 14 14 17 17 7 i9 20 21 23 24 25 28 30 31 31 35 37 39 39 41 4 43 45 TABLE OF CONTENTS Preface of Dr. Maurice Roumani Introduction Examples Key to Promunciation Influences of Different Languages THE LESSONS Lesson No. 1 Table of Pronunciation Pronunciation of the d Accentuation Conversation: Encounters A Song: Adiew, My Dear Wishes Lesson No. 3 Personal Pronouns ‘The Verbs ser and estar (to be) Uses of the Verb ser Uses of the Verb estar A Song: With Wine Lesson No. 4 Prepositions; Contractions Proverbs: The Family Conversation: The Family A Song: What I See! A Tale: The Debt Lesson No. 5 ‘The Noun ‘A Song: Donula Reading: Istanbul Lesson No. 6 The Verbs aver and tener Uses of tener Change of a Positive Sentence into a Negative Impersonal Use of the Verb azer Proverbs: The House Conversation: The House A Tale: Payment in Kind Lisién No. 7 Las palavras interrogativas Un kuento: Saver kaando demandar Refranes Una kantiga: Hanukd Linda - Flory Jagoda Lisién No. 8 Los dias de la semana Una kantiga: Los dias de la semana Reftanes: Los dias de la semana Las sezones del anyo ‘Una poezia: Otonyo-Moshé Tsalmona ‘Los mezes del anyo ‘Una romansa: Mes de mayo Los puntos kardinales Konversasin: A Ja Universidad Refranes Lisién No. 9 El adjektivo kualifikativo Los adjektivos apokopados Las kolores Refranes Un kuento: Levayé de chinchas Una poezia: Mazalozo - Rita Gabbai-Simantov Konversasién: En viaje Refranes Lisién No. 10 El adjektivo posesivo Una kantiga: Durme durme El pronombre posesivo Dos kantigas: Enfrente la kava tuya moro; Ija mia, mi kerida Lektura: Mi kaza Konversasion: En vifita Una poezia: La tavlé de dulse ~ Matilda Koén-Sarano Lektura: La madre i el ijo ke kere vinir musafir ~ Beki Bardavid Lision No. 11 El verbo: Las tres konjugasiones regolares El Modo Indikativo Bl prezente Refranes Refranes Une kantiga: Arvolés Konversasion: Al merkado 66 67 68 68 69 69 70 72 B 14 15 76 16 76 76 B 79 80 Lessons No. 7 Interrogatives A Tale: Knowing When to Ask Proverbs A Song: Beautiful Hanuka — Flory Jagoda Lesson No. 8 ‘The Days of the Week A Song: The Days of the Week Proverbs: The Days of the Week ‘The Seasons of the Year A Poem: Autumn—Moshé Tsalmona ‘The Months of the Year A Romance: Month of May ‘The Four Directions Conversation: Af the University Proverbs Lessons No. 9 ‘The Qualifying Adjective The Apocopate Adjectives The Colors Proverbs A Tale: Funeral of Bedbugs A Poem: Lucky — Rita Gabbal-Simantov Conversation: Traveling Proverbs Lesson No. 10 ‘The Possessive Adjective A Song: Sleep sleep The Possessive Pronoun ‘Two Songs: I live in front of your house; My dear daughter Reading: My House Conversation: Visiting APoem: The Platter of Sweets - Matilda Koén-Sarano Reading: The Mother and the Son Who Wants Hospitality — Beki Bardavid Lesson No. 11 ‘The Verb: The Three Regular Conjugations ‘The Indicative Mood Present Tense Proverbs Proverbs A Song: Trees Conversation: At the Market Un kuento: Repuesta imediata Lisién No. 12 Los numerales Los numerales kardinales Los mimeros de la tombola Una endivinansa Los mumerales ordinales Datas Konversasién: Sintiendo la radio Un kuento: Lejttima defensa kasher Una poezia: Sarina kamta romansas ~ Avner Perez Refranes Lisién No. 13 Los demonstrativos El adjektivo demonstrativo “Este es el pan de la afrision” El pronombre demonstrativo Reffanes El adverbio Konversasién: La komida ‘Un kuento: La karne ke se troké en pishkado Forma idiométika: me agrada, me plaze Una poezia: Istanbul i los ekspulsados - Salamon Bicerano Lisi6n No. 14 Los komparativos Refranes, Los superlativos Lektura: Yerushaldyim Konversasion: Merkar una komputadora Un kuento: La Ariatura mas ermoza de la klasa Lisién No. 15 El diminutive Una kantige: Morenita Un kuento: Un saludiko Konversasién: B/ tiempo Orasién para la lavia Refranes Ekspresiones La ora Una kantiga: A fa uma yo nast Lektura: £1 kafé del empiegado Lisién No. 16 83 84 84 84 85 86 86 87 88 90 91 a1 91 a1 92 93 95 o7 98 101 105 106 107 108 108 109 110 ui 112 12 12 113 113 14 116 A Tale: Immediate Answer Lesson No. 12 ‘Numbers Cardinal Numbers ‘The Bingo Numbers ARiddle Ordinal Numbers Dates Conversation: Listening to the Radio A Tale: Legitimate Kosher Defense A Poem: Sarina Sings Romances — Avner Perez Proverbs Lesson No. 13 ‘The Demonstratives ‘The Demonstrative Adjective “This is the Bread of Affliction...” ‘The Demonstrative Pronoun Proverbs The Adverb Conversation: Food A Tale: The Meat that Became Fish Idiomatic form (Expression): me agrada, me plaze ‘A Poem: Istanbul and the Expelled — Salamon Bicerano Lesson No. 14 Comparatives Proverbs Superlatives Reading: Jerusalem Conversation: Buying a Computer A Tale: The Most Beautiful Child in the Class Lesson No. 15 The Diminutive A Song: Dark Woman A Tale: A Little Greeting Conversation: The Weather Prayer for Rain Proverbs Expressions Time A Song: Iwas born at one o'clock Reading: The Coffee of he Employee Lesson No. 16 ‘Modo Indikativo: El Imperfekto ‘Una kantiga: En Estanbol avia En Imperfekto del verbo ser Refranes Un kuento: Avlar linguas Un kante: Kuando el Rey Nimrod Un kuento: La kumida de mi mare Konversasién: Nostaljia ‘Una poezia: Los dias del mulino - Matilda Koén-Sarano Lision No. 17 ‘Modo Indikativo: pasado semple Refranes Konversasion: Muestras Fiestas Un kuento: Tadre de Kipur en Makeda Una poezia: Gerra sivil - Rita Gabbei-Simantov Un kante: Un kavritiko Un kuento: Avlando avlando Lisi6n No. 18 El Djerundio Una kantiga: Entre las guertas paseando Refranes La Forma Progresiva Un kuento: 1 'asukar salada Konversasién: Al telefon Un kuento: Ayudo sosial Lisién No. 19 ‘Modo Indikativo: El Futuro El Modo Imperativo Una kantiga: Avrime, galanika Konversasion: Ei Inerpo umano Refranes: ET kuerpo umano Los sinko dedos de la mano El Futuro Imediato Un kuento: Todos los ombres son mizmos Lisién No. 20 Repaso Refranes Una kantiga: La orasién - Jak Salan i Naomi Shemer Lista de reflanes i dichas Bibliografia 116 iW7 118 118 119 120 121 122 123 125 126 127 128 129 130 131 132 132 133 133 134 135 137 138 139 139 140 141 142 142 143 143 144 145 145 149 -- 150 151 157 ‘The Indicative Mood: The Imperfect ‘A Song: In Istanbul there was | The Imperfect of the Verb ser Proverbs ; A Tale: Speaking Languages i A Song: When King Nimrod ! A Tale: My Mother's Food } Conversation; Nostalgia A Poem: The Days of the Coffee Grinder — Matilda Koén-Sarano Lesson No. 17 ‘The Indicative Mood: The Simple Past Proverbs Conversation: Our Holidays ‘A Tale: Yom Kippur Eve in Makeda ‘A Poem: Civil War ~ i Rita Gabbai-Simantov A Song: Little Goat A Tale: Talking and Talking Lesson No. 18 The Gerund A Song: Walking through the gardens Proverbs ‘The Progressive Form A Tale: The Salted Sugar Conversation: On the Telephone A Tale; Social Assistance Lesson N. 19 The Indicative Mood: The Future The Imperative Mood ‘A Song: Open for me, my fair young lady Conversation; The Human Body Proverbs: The Human Body The Five Fingers of the Hand The Immediate Future A Tale: All Men Are the Same Lesson No. 20 Review Proverbs ‘A Song: The Prayer ~ Jak Salan and Naomi Shemer List of Proverbs and Sayings Bibliography PREFASION En estos iltimos anyos estamos viendo el renasimiento de fa lingua djudeo-espanyola, konosida komo judecmo i ladino también. Un chiko grupo de personas en Yerushaldyim ke enkluia a Moshe Shaul, akel tiempo direktor de la. ‘Seksién de ladino del “Kol Israe!” (la Radio de Israel), lavoré por munchos anyos kon devasi6n, w'7 Th, ovat eos") Or bb7 pb . ovranb 0d +7 wiry yb ahpe "pmb “bb pbiboitna pods > wey pby ap. arn rb ovr pb jrb7 obyp 17 pH pd ob purvhp sp pmb *p . vam Short nb wb qubn ob tip wD DP Ibo od Php .pwrdrP yn"? hp ph ot pemrh yooh om opr Ww. 1p v7 rho yb ybx7 yo “p Sow “7 Ib 9 mw vm ob Tb para oS ype teh pin rppb ch .worb pid BFS ind a tph abr ob pmhS amp v9re7 Np pibnbwhp +7 rh tho arppbmn 7 aBbs7 “bp pmb +7 9p +7 PhD pAb wp puorh wank sy vhy p wtwesh PS ew “p mrp Inert pid prhy chipped 9 abhy7 albupb -p Sb teh sb. Byphybp pid: oh 7 vim sw +7 pryh ob Babee 2.akb Bbr:bimr pm paovbrosh wa pap “p eopWM 7 «ffbonb oF onab abyamy *b ab72 nw prinb jbo aus Ob ‘Salmos + Psalms wrthn oy pra wibbr taps band! anbhd pte pana mddg iota Sp anh jvenaas : sap) ova mnie bing sing abba Heat bag 7 pean Spsmmnn abva beri pae sts mnbon 9 {smpbyn af bean ap wabsp Jo ob DRO t svmnbSipabo ww p67 3b 765036 sprSbpnb io 7 or bpowb ob pb 17506 sPbnhsh7h3 or Tip wr5OY6 2 depp 10 77 MaprPI 5d pp w7h3H96- FOPIDDIND YT ITI Np BIAS s 2200 of OSSh> Np DIASHIB - sO"b> 1b wompbp pp wWiASHi6 _DanbhSB *b pbrmbip +7 promorDEmb yp BIAIHYH SPI 17 chop pp IbSBH 5 qmpbhbb 7 phen yp sd7b5HI6 «9 96 Sh¥ ondh OD 6 70 Db TBSBSb El dokumonto ke exkojimos es el poema "Los Meritos del Oro", embis Ja redaksion de La Vara en 1937, spon thos (el artikolo de Avner Perez, Aid Yerushalayim No. 46, 1992), wal Or awn ale rhersy rial whet Uwe IY ade WAM atin 9 a0 PD ly Mt thet pl» rly + Mvw hitéy Vin sb ab, yp lia Mare fem uty y bef O om w Ioay oe I Nels ad yh Mn ae eibsyypl ne Ay wrvdvod Of pio m : ~P “7 : wr anonoy’ AS sapno%n vorsaily 42 Ud ho by tap LDP of avn b sopod prim oy Maw Uf aves? wv The alphabet wl yo vw oe te w of JF 7? [2 P wep XXVIL YIN OT TOMI Bd moorap wr JINDONp DYER 77 TREO NHI HT SIePaNOWOYTIO NY yn 90m »p AND MEIN DOWD n> rspom my mop PMOR MDIONA NIN WPT NON DID oT WO DIORA HT LOS MERITOS DEL ORO O! Metal ichizante objeto kovdisiado: El grande suenyo sos tu de munchos karesado. Sinbolo de grandor de iluzion i vanidad Sosa fuersake gla la povre umanidad. Tu 508 el idolo ke korompe todo Por tial djuego es fasili muy komodo. Tu sos elinstrumento _—ke.a todo eskopo yeva Ke la verdad trespiza ila djustisia inyerva, ‘Sos las alas eskuras del salo i el dezoo Tu revistes el traje de todo eskopo feo, 2OINTN SNOT NN, Wo DIO WRAID TaN DN WRN Dia mop nNOTHOD NY DID APRS DID DON IPN ND ND WPDNVOYN YN DID WW POUND IATA Nb »p UNNIPON DNON OND DID: JRNTO DN DDDHET 1 Ds ‘SI, NO LO PUEDO NIEGAR antiga liril SI, no lo puedo niegar ar Yo te kiji adorar De un amor sensero 1 Siempre por ti yo djuri nyo emp Muncho tiempo yori Siempre por ti me muero Por tus ojos blus yenos de dulsor Toda mi sangre vierto [sin tus lavios yenos de kalor Yo so un ombre muerto 1 por obtener un bezo de ti Yo do mi vida entera Dos biervos de amor deskutir kon ti Después me entro en la tierra Si tit tienes korasén Ten de mi kompasion Yena de ermozura Si no tienes krueldad Ten de mi piadad Mira mi amargura XXVIII ‘Bons Je bean cial Andatons) EXEMPLOS RMorciowiactayeya EXAMPLES El diksionarlo El sistema turko ‘The Turkish System E kecha kachero achuré djente djoven djudiya Th tem ofthis oa kuchara i kuchara pichon MAJOR SYSTEMS OF WRITING JUDEO-SPANISH IN COMPARISON WITH THE SYSTEM OF WRITING OF THE INTERNATIONAL PHONETIC ASSOCIATION (IPA) altbér—alavar eiko siko demanda demdnda demanda _—_demanda dedo —dédo edo dedo. famiya famiya —famiya —_famiya gato gato gato gato: agora agéra. «agora agora djudio —gudio——cudio judio fhazino—jazino ——hazino —_hasino es'huenyo esjwéio — eshuenyo —_eshuenyo kaa hza kaza asa ladino —fadino == tadino—tadino meter metér meter = meter on ‘non anyo tio Poko pdko poko ora ora gérra paso ‘No figuran en esta lista las vokales. Kon muy pokas eksepsiones se eskriven ‘de fn mizmoa manera en todds lox metodos kon letras latins, ‘The vowels are not represented in tis list. With very few exceptions they are written in the same way in all the systems that use Latin letters. (de “Aki Yerushalayim’, No, 84, 1997) Boris Charlie (en inglés) David John (en inglés) Ester Franco Gabriel ghetto (en italiano) Gittel (en alman) Jaime Inés Jacques (en fransés) Katrina axioma, accién Marco Shelley (en inglés) s.huenyo (en djudeo-espanyol) Toledo Kibuts (en ebreo) Universidad Victor Exodo Ne woras SQM EALoRreege NorES Este alstema de ortogratiaslge las reglas uzades en la Revista “AKi Yerushaléyim’, kon algunas variasiones, i tiene el buto de dar en la mas grande mizura posible la mavera de ronunsiarlas palavras en djudeo-espenyol. 4) Sigtn estes reglas, los nombres de personas, de sivdades ide patzes se eskriven komo se uza eskriviros en sus linguas, si son linguas eskritas en letras latinas, Azen eksepsién aeyos kavz0s ‘en 1os kualos ay en djudeo-espanyol una forma diferente, komo: Londra i Evtanbol, en lugar de London i Istanbul. Ademés ay de tomar en Kuento ke la velorfonétia de is letra ©, g, w, ke ‘ozotros no wzamos para Tas palavras en djudeo-espanyol, es komo en las linguas de las kualas provienen ios nombres ke enkontrames. 1) Encl ajudeo-espanyol oriental nose uza pronunsiaytah aspirada, Por esto eye no fue ‘zeda en el prerente livro, komo se vee en: Avraam, améleh, Kodn, Eliaus ets ©) Laleteadttiene alas vezes el son de th en inglés ma akavea ‘de las deforensias de ronunsiasién entre es varios Iogaras en los kualos ae avian Lingua, no ay porfattided do presitar kon sigureza Fuando meldarla dt kuando [@ Por esta hada une kale hese Daze sovre su u2o personal. 4) sondets oparese en djudeo-espanyol ssloen akayas paievras, a entraron del ebreo ‘moderna de otras linguas, komo: Iibuts, tsadik, Tsar (Cone). } Para konservar: 1) le djusta pronunsiasion; 2)I8 sinyifikasidn exakta de las palavras, fueron adoptadas akflasroglas de aksentuasiéa dele inguaespanyola, ke mos perrsten ‘de azar ekonom{a de aksentos ide tener bazas en una gramitika normative. 1) Fue mitido el aksento grifiko:sovre a vokal final de le palavras tronkas lex: porké, ‘mamd); sovre Ia vokal final de les palavras ke se terminan kon n, si sh, band ‘apoze sovre eya la oz (ex: aksién, pards, savésh); sovze la vokel onde apoza la bos on Jas palevras esdriijulas { bisdrijulas ex.: fendmeno, akédraselo) | para divizer el diptongo (ex; malatéa, kontiniia). ‘Fue mitido olaksento gréfikosovre las palavras de orinnon-tspAnika(ex:rémes, hals, ‘Panayd), i sovre los nombres de sivdades, ke ya entraron a azer parte del djudeo. cepanyol i se pronunstan komo en aus Lingues de orijn (ex: Yerushalayim, Parts, Aydén, Bergamd), 2) Fue mitido el sksento grifiko sovre os pronombres personales ti, mist; sovreel ‘ronombre demonstrativo éste/a,{ sovre ol si aflrmativo, pare evitar konfuziones kon fos ajekeivos fu i mi, kon ol artikolo el, Kon el sitondisional, 1 kon el ajektive demonstrative este/a, Fue mitido el aksonto grifiko aovre el adverbio sélo, para apartatlo del ajektivo solo; ‘sovre ln forma s(t persona del presente inditativo de los vetbos ser! saver), para apartaria del pronombre se; sovre la forma dé (i IT personas del prezente aubjuntivo el verbo dar) para apartarla de la prepozisiOn de; i sovre la forma di (persona del {mperativo del verbo distr, para apartarla de la forma di (I persona del pretérto del verbo dar). ‘No fueron mitidos aksentes sovre las palavras enterogativas {eksklamativas, porké mos pares ke ya abesta el punto enterogativo o oksklamativo a cksplikar de ke espesla de ‘raza se trata. Ino fueron mitidos aksentos sovre akeyas palavras keen djudeo-eepanyol ferentes sinyifikasiones (komo: mas), no pueden ansi dar luger a XXXII Influences of different languages Exemplos BOMAWOAWOL Examples Palavras ke entraron sin trokamientos yalla, maamul, satir Words that entered unchanged yalla, maamul, satir mazal, haham, nes mazal, haham, nes shans, devuar apés, aspro chance , devoir Papés, aspro komunité, lokanda comunita, locanda patka, shuma patka, shuma boy, kushak hiram, sharope ‘Words with phonologea changes hram, Sarab sar, sav, kal tséar, tsavaé, kaal mMositi, orozo pirén, apotropés ‘monsieur, heureu piruni, epitropés difikolt4, konfitura difficoltd, confettura bugacha, zelena, varenika pogaéa, zelen, varenik XXXII — ziarar, hadrar ziara, hadra aharvar, hafton4, henozo Aérev, lahbot, hen deranjado, ofensado déranger, offenser triakt kazalino pipirushka, spremiar biber, spremiti bozear, atavanado bozmak, tavan ue Hy is Hiss 3 XXXIV LAS LISIONES THE LESSONS Lisién No.1 A a = Bob = Cho ch = Dda= Di dj E e Fof = Gg = HA oe I i - vee ee Kok = Ks ks = L 1 = Mm = ee = Ny ny = oO ° = Pop = R r = Sis = Sh. sh Sh sh T t = Ts ts = Uiouw = v v bad xX x = Yoy = eet Lesson No. 1 Tabela de pronunsiasién Table of Pronunciation agua, algo, patata, mamé barro, bezo, birra, bolsa, bueno, ambre chapa, chiko, chupar, kocho, noche dat, dedo, Dio, todo, mudo, model Djako, djente, djirar, djoven, djuzgo echo, era, enkontrar, fierro falta, feria, fiestar, fostin, kafé gato, gerra, glar, gozar, guerta, avagar, agora haham, henozo, Djohé, bohor, dehfar, Pésah Inés, igo, rosio, odio Laja, ajeno, léjika, Joj6, ajur kaza, kedar, kijo, kolcha, kultura aksién, eksepsi6n, fikso, eksportasién, oksidental Jana, lechero, limén, lonso, Iuzia, alelumbra | mérmol, Meka, miga, gomo, umor i nave, nekocheré, ninyo, nono, nuve, untar danyar, munyeke, pinya, sinyifikasién, inyudo oro, ovra, otro, ombre, hohombro palo, pera, pikar, poko, puro, épiko | ratén, resha, riye, roto, ruda, artiva, arroz, gerrear saldn, sclo, siya, solo, siidito, persona, kasa shavon, peshe, Shimén, Moshén, enshundia s.huenyo, s.huegra, kos.huegrar tavla, tengo, tivio, toma, obtuvo tsadik, kibuts, mitsva universal, umor, umidita, kurtijo varén, ventura, vino, vokal, vuestro, dever exajerado, exekutir, exilio, Exodo yamar, yerro, yeno, yorar, aniyo, ayudo zet0, 1028, vez, izo, uzo, Zerubavel Pronunsiasién de la d Pronunciation of the d A. En prinsipio de palavra Ja d se pronunsia siempre komo la dalet en ebreo, A. In the beginning of a word the d is pronounced like the d in English, Examples dar, dever, donar, dizir, duman. B. En medio de la palavra, antes i después de konsonante, la d se pronunsia siempre komo arrive, 'B. In the middle of a word, before and after a consonant, the d is always pronounced as above, Examples: kaldo, enderéchar, admirar, dezdenyar, fardo, grande, Mordehay. Exception: Antes de la letra r la d se pronunsia komo th en inglés. Before the letter the letier dis pronounced like ti English asin the, together, Examples: hadra, vedre, sodro, piedra, tadre, kodrero. C. Entre dos vokales . Between two vowels 1. En prinsipio i en medio de palavra la d se pronunsia komo la dalet en ebreo, 1. _At the beginning and in the middle of a word the dis pronounced like the din English. adapto, adorar, ademas, adio, adientro, ladino, tradusir. 2. En fin de palavra la d se pronunsia komo la th inglés, 2. At the end of a word the d is pronounced like th in English (as in the). | Examples: 4 lado, delgado, amado, enveranada, keshada, kaminada, Eksepsiones (entre otras): Exceptions (among others); sefaradi, lakird{ = komo la dalet =" like the English Piadozo (de piad4), poderozo (de poder) = komo th = like th. Adin kon esto, ay lugares ande no se aze dinstinsién en la pronunsiasién de lad. However, there are places where no distinction is made in the pronunciation of the d. Aksentuasién (Sigun la lingua espanyola) Accentuation (according to the Spanish Language) 1. El aksento kaye naturalmente sovre la pemiltima sflaba, 1. The Accent falls naturally onthe penultimate (next to lat) syllable. Exemplos ~ kaza, ropas, lovo, preto papeles, prostela, amores envitado, aharvados, ulvidando ~ - akavidozo, avagarento worere analfabetizmo. Eksepsiones Exceptions: Las palavras.terminanies en: — Words ending in; al, el, il, ol, ul ar, er, Ir, It, of, ur az, ©2, IZ, 02, UZ ad, ed, Id, od, ud h, m, + Ganon-Spanish words): tienen el aksento natural sovre la vokal de Ia silaba final. have the natural Accent on the vowel of the final syllable. Exemplos: kanal, fiel, jentil, espanyol, azul avlar, mujer, salir, kolor, kusur kapaz, vejez, perdiz, artoz, Tamuz amistad, pared, avrid, hamod, djoventud koreh, benadam, beemet (palavras ebreas) (Hebrew words) 5 2. Se mete el AKSENTO GRAFIKQ (Written Accent Mark): a) kuando Ia boz kaye sovre la ultima letra, ke es una vokal: 2. The written accent is used: a) when the stress falls on the last letter that is a vowel: Exemplos: mamé, kafé, kanapé, asperi, komié, salt b) kuando la boz kae sovre Ia tiltima sflaba, ke se termina kon n, S, Sh Ja vokal ke presede estas letras viene aksentuada grafikamente: 1b) when the stross falls on the last syllable that ends in n, s, sh the vowel that recedes these letters is marked with a written accent. Exemplos: avlarén, paseardn, también, yasimin, korason, konversasi6n, sigtn ards, fransés, kolis, moz6s, mahstis deshash, oyerésh, avrish, Mintish ©) sovre Jas palavras terminantes komo en las EKSEPSIONES, kuando la boz kae en una silaba antes de la final, °) Se beta ie a EXCEPTIONS wien the sess ls. a syllable before the last. Andjel, débil, arvol d) sovre todas las otras palavras, Sovre la vokal de Ia sflaba ande kaye la boz i ke no apartienen a la primera kategoria. 4) inall other words which do not belong to the first category, on the vowel of the stressed syllable. Exemplos: arvoles, djénero, péndola, asérkate, pera, titolo, ultimo, Pésah, Yerushalayim, akompanyandolo, Las vokales * The Vowels Vokales fuertes ae, 0 Strong Vowels Vokales débiles iu ‘Weak Vowels En ladino las vokales fuertes yevan jeneralmente el aksento natural i no ticnen menester de aksento grafiko, Jn Ladino the strong vowels generally have the natural accent and do not need the wiitten accent, Sin aksento grafiko = Without the Written Accent Exemplo: aire, bueno, oigo, kuatro Example: Kuando la boz kaye sovre las vokales débiles, es menester de meterles el aksento grifiko, ‘When the stress falls on the weak vowels itis necessary to mark them withthe written accent. Kon aksento grafiko 7 With the Written Accent Exemplo: infa, bail, kontinia, adfo Example: * Half Consonant: after a vowel Media konsonante: después de vokal Exemplo: rey, oy, buey, Sinay Variasién en la grafia Variation in the System. of Writing El uzo de y media konsonante adientro de la palavra sierve a fasilitar la djusta pronunsiasién de la palavra mizma. : The use of the half consonant y within a word serves to facilitate the correct pronunciation of that word. Exemplos: “oy = oygo epeerogerroge? Lektura « Reading Refranes « Proverbs ' 1. De la spina nase la roza. | 2.,Al fierrero kuchiyo de maredo. I 3. Del mazal no se fuye. 4. Ken no kome de un plato, kome de sien i kuatro. 5. La mujer no es kamiza ke se troka. 8. Djoha gana kon los de kaza. 7. Ken és el bovo? Ken se alava solo. 8. Una mano de un gato alevanta un buen plato. 9. El dfa veye la lavor de la noche i se riye. 10. Ken beve bive. 11. La ora mas eskura es la del amaneser. 12. De noche todos los gatos son pretos. 13. Pésah paras sin heshbén. 14, Ken mazal tiene nunka lo piedre. 15, La mujer buena fragua su kaza, la loka kon su mano la derroka, Frazas » Sentences 1. La agua es klara i freska. 2, Alberto es un buen elevo. 3. Sus djenitores son de Turkia, 4. Los igos son vedres. 5. La nave esta en la mar. 6. Mi ijo esta kazado. 7. La kolcha esté enriva de la kama. 8. Las patatas estén adientro del sesto, 9. La kaza de Alberto es muy ermoza. 10. La kaza de Alberto agora est4 vazia. Lisién No. 2 Un refran (reflin) * “AProverb Lesson No. 2 (analiza * analysis) the good day De la demanyana se veye el buen dfa From the morning you can see (can bee seen) De From la the demanyana ‘morning se veye you can see (can be seen) el ‘the buen good dia day De = prepozisién semple simple preposition la = arttkolo article demanyana = substantivo substantive (ous) se veye = verbo verb. el = artikolo article buen = adjektivo kualifikativo qualifying adjective dia = substantivo substantive (noun) La demanyana ‘The morning El dia The day ‘La buena demanyana The good morning El buen dia The good day _ Las buenas demanyanas | The good mornings Los buenos dias The good days 10 El artikolo » The Article Definido * Definite Indefinido* Indefinite el, la, lo. los. Exemplos: El dia Un dia La noche Una noche Los dias Unos dias Las noches Unas noches Neutro (sewer): Lo ‘bueno, lo negro, lo ermozo = lo Exersisio 1, El chapeo, un chapeo; el gato, un gato; el treno; un treno; el vazo, un vazo. 2. La roza, una roza; la kaleja, una kaleja; la kama, una kama; la kaza, una kaza, 3. Los padres, unos padres; los ninyos, unos ninyos; los amigos, unos amigos. 4. Las madres, unas madres; las ijas, unas ijas; las mujeres, unas mujeres. 5. Lo bueno, Io todo, lo roto. Frazas 1, Yo tengo un cl eo tad 1. Thave a black hat. ‘Preto. 2, Bl chapeo de Roza es | 2 Roza’s hat is green. vedre. 3. Byos van a la 3. They go to the university. universidad, 4, Los dias de la 4. The days of the week are semana son siete. seven, 5. bas noches de 5. The winter nights are long. invierno son largas. : 6. Dame una siya. 6. Give me a chair. 7. La siya esta rota. | 7. The chairis broken, 8. Kero unos kuantos 8. Iwant some advice. kensejos. |9- Me merki unas 9. [bought myself some shirts, kuantas kamizas. 10. El no save "| 10. He doesn’t know how to recognize rekonoser lo bueno. the good. Subrayar el artikolo en kada fraza ‘Underline the article in each sentence feet cad Konversasié6n* Conversation Enkontros * Encounters El estudia kon mi. Todos estudian endjuntos, Un refran Saludos * Buenos dias * Buenas tadres * Buenas noches * Vate en bontora " Keda en bon'ora * Vengas en bon'ora * Alvermos * Adio "Kon el chapeo ke tengo digo bonjur." ‘With the hat that I have I say hello. (Literal translation) (cannot do anything beyond my powers and my financial possibilities.) 13 Vokabulario AIO KERIDA Kant irl eae tga) madre(,) mother Tu madre kuando te parié pari6 (nt) gave birth I te kité al mundo " Korasén eya no te dio dio (a) qeve Para amar segundo vida(@Q Fe cond enother Adio Kerida segundo/a No kero la vida kero (em) want ‘Me Vamargates th fl = biishkate (outtx) loek For ‘Va bishkate otro amor Aharva otras puertas aharva (stars) knock Con) Aspera otro ardor kuando hen Ke para mi sos muerta mi me Adio... 2 puerta() deor Korasénim) heart amar to leve Kité (x) brought keridao dear ‘amargates (marga:) i ade otro/a other ardor (n) passion muerta/o dead AUGURIOS +. WISHES 1) Anyos munchos i buenos. Many and good years 2) Kaminos de leche i miel. Paths of milk and honey. 3) Kolay i liviano! . Easy and light 4) Kon bien amaneskas. |. May you have good dawnings, 5) Kon sala . With (in good) healtht 6) Sano i rezio! . Healthy and strong (may you be)! 14 Exersisio * Exercise Kompletar + Fillin 1. ...gato de Roza es preto. 1. Roza’s cat is black. 2, ..madre de Alberto es alta. 2. Alberto’s mother is tall. 8. Kero... vazo de agua. 3. I want a glass of water. 4, Alberto tiene... kaza grande. af 4. Alberto has a big house. 5. ...rozas son blankas. 5. The roses are white. 6. ...ninyos son chikos. 6. The children are small. 7. Tengo... buena amiga en Amérika, 7. Thave a good friend in America, 8, Roza mand6... kuantas letras oy. 9. El se ambeza sélo.. negro. 8. Rosa sont some letters today. 9, He teams only the bad (bad things). 10. Tu padre me dio... buenos konsejos. 10. Your father gave me some good advice. wea Exersisios ala estudiarlo a memoria. 1. Estudiar a memoria 10 de las palavras del Vokabulario 2. Kopiar uno de los refranes i 1. Memorize 10 words from the Vocabulary on p. 16, ‘and memorize it. | 2. Write down one ofthe proverbs | Vokabulario dia (m) day noche (f) night mujer (¢) woman, wife ombre (m) man gato (m) eat ‘mazal (m) fuck salwsalud(c) health mora (morse) lives lavora (won) = works chapeo (rx) heat bueno/a geod ome (tomer) eats ‘yam (amar) calls ay there is,ore aki here chiko/a small grande/s big kaza (¢) house roza rose kamiza (c) shirt tchiyo(n) knife vain) gees oy today amanyana (m) temerrow kaminoqm < path, trip Teche (my milk Kolay cevarisieymsey €&S" Y 16 Vocabulary anyo (m) yeer tiempo (nm) time fiesta (c) holiday ibe kon with mfola mine Mey gisss ey father de of agua (t) water blanko/a white vedre/s green invieno ony winter siya @) chair erofkerestere ey T want | you wait/ niga ES FI alto/a tall negro/a bad malo/a (¢ sick semana (f) week mes (mm) month roto/a broken amigo/amiga frien al sorka near paz (t) eae pariente/s reletive miel honey elim the Lisién No. 3 Lesson No. 3 Los pronombres personales * Personal Pronouns el =artikolo él = pronombre p yo T 6 you (sing.) él/eya he/she Mmozotros/mozotras we (masc./fem.) vozotros/vozotras YuC“ “ ) eyos/eyas they(“ ) Los verbos "ser" i "estar" The Verbs “ser” and “estar” (to be) 1 Ser ekepresa una kualidad fondamental, ke aze parte de la personalidad o de la esensia propia del sujeto, 1. Ser expresses a fundamental quality that is part of the personality or the essential nature of the subject. 2. Ser eskpresa también provenensia o apartenensia, 2. Ser also expresses origin or possession Ser Prezente » Present tense Tam are he/she is ‘we are 1) are. are. 17 EXEMPLOS: 1. Alberto es bueno. 2. Roza es de Beer-Sheva. 3. Mis kalsados son pretos. 4. El es un amigo para mozotros, See 1. Estar ekspresa kualidades o situasiones pasajeras, ke no azen parte de la Personaliad o de Ja esensia propia del sujeto, 1. Estar expresses temporary qualities or situations that are not part of ‘the personality or the essential nature of the subject. : Estar ‘recente * Present tense EXEMPLOS: 1. Roza esta bien. 2, Mozotros estamos en Paris, 3. Los estudiantes estan kayados. 4. Marko esté muy godro. 18 Uzos del verbo “ser” Uses of. the Verb “sey” (to be) A 7} 1, tiempo L time Ke ora es? 2. kualidad inerente inherent quality | Es bueno, es negro, es de oro, | Es pesimista, 3. kolor color Es vedre. Es kolorado. Es blu. | 4, orijin origin EByos son de Espanya. -— 5. apartenensia Possession Este livro es mio, T 6. profesién profession Ti sos maestro, F Eya es kantante, 7. nasionalidad nationality Eles grego. Mozotros semos amerikanos, 8. relijién religion Yo sé djudia, Eyos son budistas. 9. rasa race Los evropeos son blankos. 10. pozisién sosial secial position | Mozotras semos proves. 11. estados imutables | permanent Eyos son rikos, conditions | Yo sé orozo. 12, ideolojfa ideology El es komunista, 13, boz pasiva Passive Voice Esta poezia es eskrita por mi. Un refran “Dime kon ken vas, te diré ken sos" “Tell me with whom you go, I'l tell you who you are 19 Uzos del verbo “estar” * Uses of the Verb “estar” (to be) 1. situasién location Mozotros estamos en klasa, Eyos estan en Tel-Aviv. 2. kondisi6n temporal temporary Bl esté kontente, ____| No estamos de akordo. condition | Esté bien. Esté serka, 3. situasiOn deskriptiva cesoriptive condition La puerta estd serrada, eet Los elevos estén asentados. Ie situasiOn jeogréfika acca Roma esté en Italia. (cksepsi6n) a. Beer-Sheva esté al sud. Exersisio de konjugasién = * —Conjugation Exercise 1. Yo sé israeliano (israell). 2, Td estds en Milano, 8. Eles inglés. 4, Bya esté en Atena. 5. Mozotros semos rusos. 6. Mozotras estamos en Izmir. 7. Vozotros sosh amerikanos. 8. Vozotras estdsh en Barselona, 9, Hyos son indianos. 10. Eyas estén en China. [Kon el vino sana sto, marido, Kon 1a agua siempre sto malata. Merkar vos kero, mujer, kar vos kero una kamiza. La kamiza m'echa hazina. Kon el vino sana sto, marido. Kon 1a agua siempre sto malata. jMerkar vos kero, mujer. Merkar vos kero un barril de vino. JAgora se ve ke sosh buen marido. (Kon @1 vino sana sto, marido, Kon la agua siempre sto malata. (Ge "Kantes djudeo-espanyoles” de Iizhak Levy, “Akl Yerushaléyim’, Vol. 1V/3, N. 45, Anyo 13) ‘sana/o marido(m) malata/o —_hazina/o healthy hushand sick Side merker = barril(m) seve v=) Kero (ter) te buy barrel thet be seen Toe bueno/e mujer (c Siempre sant gO. sempre, aa Demandas * Questions .2, Kon kualo est& sana la mujer? 2. Kon kualo esta malata 1a mujer? 3. Kualo kere merkar el marido a 1a mujer? 4. Rualo aze la kami la mujer? vino (m) echa make Cle throw) 5. Un barril de kualo kere merkar el marido a la mujer? a Exersisio de konjugasién Conjugation Exercise 1, Yo 06 fransés, ‘Tiicos fransés. / Ets, 2. Ti. sos vendedor. Yo sé vendedor. / Ets. 3. Eles empiogndo Elen empiagado ande.. ‘Yo a6 empiegado / Yo esté empiegado / E 4. Bya es ermoza / Eya oy esth muy ermoza. Yo s6 ermoza / Yo est6 muy ermoza. / Et... 5, Mozotros semos buenos / Mozotros estamos buenos. Yo sé bueno. / Yo esté bueno / Ets... 6. Mozotras semos proves / Morotras agore estamos proves. Yo 86 prove. / Yo esté prove. / Ets. 7. Vozotros sosh rikos / Vozotros agora estéch rikos. Yo 86 riko. / Yo esté riko. / Ets. 8. Vorotras sosh kayadas. / Vozotras estésh kayadas. Yo 66 kayado. / Yo est6 kayado, 9, Byos son fuertes. / Eyos estén fuertes. Exersisio Yo sé fransés, esté empiegado, sé vendedor de kalsados, Mi mujer es ermoza i buena. Mis ijos son muy entelijentes, ‘No semos ni rikos ni proves, ma estamos kontentes. (Konjugar trokando las personas) (Conjugate changing the persons) Lisién No. 4 Lesson No. 4: Prepozisiones semples | artikoladas Prepositions: simple (alone) and combined with Articles Las prepozisiones establesen una sierta relasién entre las Palavras. Prepositions indicate a certain relationship between words Exemplos: 1, Livro de estudio (apartenensia) (possession, belonging, identification) 2. Salir ala kaye (direksi6n) (direction) 3. Pan kon manteka (akompanyamiento) (accompaniment) 4. Vinir para ver (finalidad) : (purpose) A a ante adatbeele Las prinsipales prepozisiones semples : ‘The Main Prepositions | a te por By, ‘eatre | between, [ands rasa forthe among | (onde) | jovseor sake of de Srom, of | para Jor the kon with dezde ‘since sake of ca in gin ‘according | sin ‘without | asta sani? to Kuando el artikolo i la prepozisién semple se aunan se forma la prepozisién artikolada. ‘When the article and the preposition join together a contraction is formed. Prepozisién artikolada Contraction atel=al Eyos van a estudiar a! Tehnién. de+el=del | La botika del panadero esté avierta. Exersisio ‘Subrayar las prepozisiones Underline the prepositions 1, Este livro es de Alberto. 2. Roza es la ermana de Moris. 8. Eyos estdn en Barselona. 4. Alberto estudia siempre asta tadre. 5. Esta bluza es para Roza. 6. Yo estudio para ambezarme. 7. El esté aké por un mes. 8. Kada nada yo me vo a Roma. 9. Mozotros estamos en Tel-Aviv dezde mayo. 10. Sigdn 61, mozotros no estudiamos nunka. 11. Eya kome kada dia ande mf. 12. Entre mozotros mos entendemos. La famiya Refranes ce 1, No ay mijor madre de la ke te pare, 2. La madre luzia kita Ja ija haragana. 3. Kuando da el padre al ijo riye el padre, riye el ijo; kuando da el ijo al padre, yora el padre, yora el ijo, 4, Tal padre, tal ijo. 5. Ken no tiene ermano no tiene ni pie ni mano. 6. Marido kero, presto lo kero. 7. Ombre sin mujer es komo barka sin timén. 8. Ijos de mis ijos, dos vezes mis ijos. 9, Mi ija tenga fado, mi ijo trezdovlado. 10. Ken no kere kos.huegrar demanda muncha dota i anshugar. 24 Konversasién The Family * padre i madre = djenitores * tfos, suvrinos, primos = parientes * nono i nona = gran-papé i gran-mamé papd i bavé = abuelos * el padre i la madre de la mujer 0 del marido = suegros No, yo sé jo regalado. De ande es tu mujer? Mi mujer es de Roma. Si, tengo dos jas junio. * kosuegros = emparientados por kazamiento * ijos i ijas = kriaturas (si son chikos) * inyetos i inyetas = ios de los jjos * "Del tiempo de mi tarapapéi' = muy antiko * “Ni ande tu tia no vaygas kada dia" (se kere un poko de edukasién) Ande esta tu nono? Minono esté al estranjero. Komo esté tu suagra? Bien, grasias, Tienes otras demandas? esi ees i (Escudo de la familia Abravanel) Kompletar Complete the sentences 1, MA padre es de we. .eeeeeeeeeeeeeee poieieoratiare tle 2. Mi madre es de ........... Sele ceenia tetas te te nisi 3. Yo nasi en ........0, Sheet ene e eee neneeeeseneee 4, Mi mujer/marido es de ............. eons sas 5. Yo moro en .......... Fee eee ee enee Peete eens Frazas de kompletar “Sentences to complete 1. El padre-- Alberto es djoven. 2. La madre — Roza esta -- Amerika, 3. Este livro es -— mi 4, Las ijas— mi ermana son muy buenas. 5. Sus nonos estén -- estranjero, 6. La novia — mi amigo es muy ermoza. 7, Yo esto aki -—- desembre. 8. Los djenitores -- Viktoria estén —- kaza. 9. Los abuelos -- Moshé son -- Espanya. 10, —- mi, la ermana— Roza esti hazina, 11, Alberto kome siempre ---- su madre. 12, Los inyetos -- Marko son muy kayados 13, Sus ijos estan la armada. 14, El marido — Sara se fue —- tres anyos, 15. Oy vo - komer en kaza. 16. Sara estaré aki — mayo. 17, El papé lavora —~ todos mozotros, 18, -- — viene la mujer de Alberto? 19, Bya es madre — tres jikas. 20, Firenze esta -- Toscana, ea Un refran “Ni Pésah sin masé, ni ijos sin kazar" ‘Neither Passover without matsa, nor children without marrying. Vokabulario Pésahimy = Passaver dota ct) dowry masé matsa, lavor (t) werk kazar te merry lavoro (my werk Rono/nonaim,t) grand father © Dae) O ecadimethver 7 deaie Since (hme) ya clventy (FF oo: burke beat armada) arin bluza(c) blouse deynda stil, yok ards (1) money doktor doctor kuando when médikom) doctor abuelofabuelain.ty gran foter/ ‘ rend mothes viejo/a old vez (t) time todofa oll, the while tore color nada nethin papifbavé im.) apace fadom Fate demanda (0) qeestion Hyewyn Laughs komo like riko/a rich blanko/a white luziola heautifel, dilegsnt ” pretoya bleck djovenies — yrung poko/a few haraginfa = lazy it Ry ita wines ives tee bo aadsome, kita itr) gives be ermozola sh gre cul munchola much asta antl marido(my . -husband estudiar te study Gjenitores (ay parents ayer yesterday oy today estranjero/s Foreign prove/s err nombre/s hame thotiam.s unele/aunt parte a pot suvtinofa Ceutinjnepht/ —— eskola a scheo| Seco 1p4/gran-mami (m, £) klasa fy class eye, yea att : muy ver Hjofija m0 bey (air! moro (ne) I tive,veside no he, hot s.huegro/s.huegra (m, regalado/a only Os spzjiel) chi Father inlay /mother-in law 27 KE VENGO A VER Kantign de boda (Oriente) (A wedding song) El muestro novio no kere maniyas Kere a ta novia de kara de riza Ke vengo a ver Ke gozen i logren I tengan muncho bien EI muestro novio no kere aniyos Kere a la novia kon sus keridos Ke vengo a ver EI muestro novio no kere dinero Kere a la novia de mazal bueno Ke vengo a ver 7 Ay ay a los kampos vedres Esti la novia kon sus parientes Ke vengo a ver Ay ay a los kampos kolorados Vide a la novia kon sus amados Ke Vengo 8 VEF sessessseere Ay ay a los kampos amariyos ‘Vide la novia kon sus keridos (de "Vint kantaremos") Vokabulario parientesimy relatives vengo (vinir) I came ase te see Bozen (gear) may Hey «hjey Fogren cog) may tty prosper novio/novia (m, £) brideyronm/ kerido/a clear dinero(m) — reeney amadola level koloradoa reel kampo(ay field amariyo/a yellow riza(t) laugh (ter) karae) face maniya() brace tet Exersisio Traduizir al ladino Translate into Ladino 1. He is Alberto’s brother. 2. The bride is Victoria’s daughter. 3. Marco’s father is a doctor. 4, We're young parents. 5. You (f}) are good mothers. 6. David is a young grandfather. 7. They (m.) are very sick. 8. Rosas’s uncle is in Milan. 9. Mareo’s grandmother is from London, 10.Alberto’s parents are very rich,

You might also like