Etiskt dilemma

Svenska Göran, 53 tror på judendomen och har sedan en lång tid tillbaka bott ensam i sin
lägenhet som ligger i utkanten av Stockholm. Han sedan länge varit ensam, isolerad och känt
sig utesluten ur samhället. Han längtar efter fysisk kontakt och en känsla av att vara värdefull
för någon annan. Genom sociala medier har han fått reda på att det finns en billig bordell i
närheten av vart han bor. Han överväger möjligheten att besöka bordellen. Vad ska Göran
göra enligt de olika etiska modellerna?
Kommer han eller kommer han inte utifrån tre etiska modeller:
Regeletik:
De som etiskt följer regeletiken följer lagar, regler och normer. I detta fall Skulle Göran med
största sannolikhet inte gå till bordellen för att köp av sexuella tjänster är olagligt och inte
heller bejakat av normen. Lagen säger att det är lagligt att sälja men inte köpa sexuella
tjänster med resonemanget av att det är våld mot kvinnor och ett uttryck för ojämlikhet. Om
han tittar till sin religion ska Göran inte gå till bordellen för sexuellt umgänge då man inte ska
ha sex utanför äktenskap. Dock beror hans beslut i så fall på hur troende han är. Om han inte
är mycket troende finns det en tolerans för sexuellt umgänge utanför äktenskap i dagens
samhälle. Detta ändrar dock inte den sociala normen om att köp av sex är fel. Om Görans
önskan efter fysisk kontakt och hans vilja att uppleva bordellen tar över kan han bestämma
sig för att gå dit ändå. Dock är detta en typ av konsekvensetik.
Konsekvensetik:
Egocentriskt:
Om Göran istället tänker egocentriskt eller han har mer av ett egocentriskt etikperspektiv
kan han gå till bordellen ändå. Detta för att han vill känna fysisk kontakt osv även om det
medför en laglig risk då han kan ställas mot lagen och normen om att inte köpa sexuella
tjänster. Om han tänker ett steg längre, på de konsekvenser som kan komma med att gå dit
som eventuella könssjukdomar så kan han bli avskräckt från att gå dit. Om han istället
kommer fram till att det risken för en könssjukdom är liten återgår konsekvenstänk till om
han ska utsätta sig för att gå under lagen för fysisk kontakt eller avstå. Om han tar in sin
religion i hans etik kan han känna skuldkänslor för att inte följa sin religion annars lär han
inte bli utesluten från den och får därför inte några ytterligare konsekvenser i den aspekten.
Om han istället tänker ett steg längre på de som han påverkar kommer man in på
gruppcentrerat perspektiv.
Gruppcentrerat:
Göran tänker nu på de människor som han då skulle påverka detta tex på de som jobbar på
bordellen. Om han tänker på dem som eventuellt sitter i en utsatt situation och jobbar under
någon annan så kommer hans bidrag till bordellen leda till mer trubbel för dem. Om ingen
skulle gå till bordellen skulle det inte vara gynnsamt att behålla den och den skulle stängas
ner. Detta skulle kunna göra situationen för de som jobbar där bättre då de kanske kan
komma ifrån sådana kretsar. Han kan också välja att istället för att tänka på bara om han ska
köpa sexuella tjänster eller inte ringa polisen för att berätta om bordellen så att de kan lägga
ner den och arrestera människorna bakom det. Detta skulle ganska garanterat hjälpa
människorna som säljer sexuella tjänster. Det här kan kopplas till en egocentrisk
konsekvensetik då han kan må bra av att hjälpa andra och på så vis känna sig värdefull. Om
han följer sin religion ska han försöka göra det goda och kommer då med största sannolikhet
hjälpa de kvinnorna på bordellen om inte han har en nedtryckande kvinnosyn.
Dygdetik:
Enligt dygdetiken skulle Göran Ringa kanske ringa polisen i hopp om att hjälpa människorna
på bordellen eftersom han känner ett medlidande för de som är utsatta det är en dygd att
hjälpa andra och vara ärlig. Alltså ta fram sanningen om att bordellen finns. Dock om han är i
kontakt med bordellen kanske han anser en dygd att hålla bordellen hemlig för de som är
som honom som ”behöver” kontakten då han kan känna starkt med lidande till de som är
som honom då han är i samma situation. Då kanske han istället ser det som en dygd då han
hjälper andra genom att inte berätta. Detta beslut kan bero på vilken kvinnosyn han har.
Dock kan det senare alternativet betraktas som lathet då han inte gör någonting för att göra
det gott för de som har det svårt och istället prioriterar själviska behov. Om han tycker att
beslutet av vad han ska göra är svårt och väljer att inte göra något kan det också betraktas
som lat och detta är någonting som dygdetiken inte betraktar positivt.

Sammanfattning:
Sammanfattningsvist skulle Göran förmodligen inte gå till bordellen då det enda som skulle
få honom att faktiskt göra det skulle vara ett väldigt egocentrosk konsekvensetik.