Brott och straff

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Vad r ett brott

Synen p vad som r ett brott frndras eftersom mnniskors syn och attityder till olika brott frndras. Eftersom samhllet frndras kommer ocks nya brott. Bilstld var inte ett brott innan bilen uppfunnits. Samhllets normer pverkar lagarna och lagarna kan ocks pverka samhllets normer.
Innan1979 var det tilltet med barnaga Anvndning av narkotika frbjds p 1980-talet

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Dold brottslighet
= endast brottsling och brottsoffer ser vad som pgr

I hemmet Annan avskild plats I kriminella kretsar dr man inte skvallrar p varandra eftersom man d kan rka illa ut sjlv Drfr kan man rkna med att det begs mnga fler brott n vad vi kan se av statistiken

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Ungdomsbrottslighet
De flesta ungdomar begr ngon gng brott Oftast r ungdomarna 15-17 r nr de begr bott Snatteri r vanligt, men ocks brott mot andra ungdomar s som att rna andra ven mobbning kan vara lagbrott d man exempelvis kan gra sig skyldig till frtal, ofredande eller misshandel

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Brottsoffer
Varje dag utstts mnniskor fr brott ssom verfall, inbrott och rn Att utsttas fr brott kan vara hemskt och mnga som drabbas mr dligt: Rdsla Panik Otrygghet Man kan d behva hjlp fr att ta sig igenom det man upplevt Brottsofferjourer, dr utbildade stdpersoner som kan lyssna och komma med rd. De har tystnadsplikt. En stdperson kan hjlpa till med std under rttegng, kontakter med myndigheter eller andra praktiska saker som den drabbade mste gra, men har svrt att orka med sjlv.

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Vldsbrott
Nr ngon ddas r ofta frvarna pverkade av alkohol eller droger. Det r ocks vanligt att ven offret r pverkat av alkohol Vanligast r att mn som har svrt att hantera sin ilska, som misshandlar ngon till dds Enligt statistik frn BR intrffar ddsmisshandel d tonringar ddar en jmnrig 1-2 gnger om ret Det r mycket sllsynt att ngon sparkas. Mycket vanligare r att kniv anvnds.

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Vilka blir kriminella?

Forskning visar att barn som har svrt att koncentrera sig, som fungerar dligt socialt och har problem med att hantera sina knslor, lper strre risk n andra att bli kriminella. Om barn har det jobbigt hemma med frldrar som missbrukar droger, r drabbade av psykisk sjukdom eller r kriminella, r risken ocks strre. Men det innebr inte att alla som har sdana problem blir kriminella. Ofta handlar det om att barnen har flera problem samtidigt som pverkar honom eller henne i negativ riktning Det finns forskning som visar att ungdomar som begr vissa typer av brott fortstter sitt kriminella beteende. Sdana brott r bilstlder, andra grova stlder och rn, och de kallas ibland fr strategiska brott. Snatteri innebr dremot inte ngon frhjd risk fr fortsatt brottslighet
Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Unga kriminella kan f hjlp

Eftersom ungdomar under 15 r inte r straffmyndiga kan de inte dmas till fngelse eller bter. I vissa fall kan deras frldrar dmas att betala skadestnd fr det som har frstrts Det r den kommunala socialtjnsten som har ansvaret fr unga. Socialtjnsten gr utredningar om ungdomsbrottslingar och hur ungdomarna ska tas om hand Ibland begr ungdomar s svra brott och har s svra problem med kriminalitet, med sin familj eller med ett drogmissbruk att de mste placeras p ungdomshem. P ungdomshemmet erbjuds de std och hjlp att ta sig ur brottsligheten och en mjlighet att f g i skola i en liten grupp med tillgng till flera lrare
Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Pfljd fr unga
Pfljd = straff
Ungdomar ver 15 r r straffmyndiga och kan dmas precis som vuxna Ofta stts dock unga dmda inte i fngelse Om man r under 15 r kan polisen kontakta frldrar och socialtjnsten

Socialtjnsten kan d utreda om det finns behov av att stta in ngon typ av std t den unge eller dennes familj. Det kan exempelvis vara samtal, kontaktperson eller ett program som r inriktat p att lsa den typen av problem som man anser att den unge har. Ungdomstjnst
Ungdomsvrd

Sluten ungdomsvrd
Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Ungdomsvrd och ungdomstjnst

Sluten ungdomsvrd
Anvnds nr ungdomars brott r s allvarliga att de skulle ha dmts till fngelse om de varit ver 18 r Sluten ungdomsvrd finns p sex platser i Sverige Sluten ungdomsvrd pminner om fngelse med vakter och galler fr fnstren. Ls Livet p ett ungdomshem , s. 95 i lroboken

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Polisens register
Om man blir dmd fr ett brott hamnar man i polisens belastningsregister.

Nr man finns i belastningsregistret kan det bli svrare att f vissa jobb, att f krkort och att studera utomlands
Hur lnge ett brott finns kvar i registret beror p vilket straff man fr (pfljden) och hur gammal man var nr brottet begicks.

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Olika pfljder
Pfljd = straff
Domstolarna bestmmer vilken pfljd en dmd person ska f. Kriminalvrdsstyrelsen bestmmer var och hur pfljden ska avtjnas. Kriminalvrdsstyrelsen har ansvar fr Sveriges fngelser och vervakningen av personer som dmts till skyddstillsyn. Kriminalvrden ska arbeta med att frhindra brott och att frebygga att mnniskor terfaller i brottslighet. Villkorlig dom Fngelse Bter Kriminalvrd Skyddstillsyn Srskild vrd

Samhllstjnst

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Uppst
= Vilken avsikt den som begr brott har
Nr en person dms i Sverige, tar domstolen hnsyn till vad hen avsg att gra nr brottet begicks Fr att kunna dmas fr ett brott mste man ha avsett att genomfra brottet Detta kallas allts uppst och pverkar hur allvarligt domstolen bedmer att brottet r

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Bter
Den som begr ett brott kan f betala bter, antingen i form av en summa, eller i form av dagsbter. Dagsbter kan exempelvis var 40 dagsbter 30 kronor. 40x30 kr = 1200 kronor. Det frsta talet visar hur hrt domstolen anser att brottet r, ju allvarligare brott desto fler dagar Det andra visar hur mycket den dmde tjnar. Ju mer man tjnar desto hgre summa. Vanliga brott som leder till bter r exempelvis snatteri, bedrgligt beteende (tjuvkning), snyltningsbrott (att smita frn betalning av nota) och ringa misshandel

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Kriminalvrd
Infr rttegngen gr Frivrden, som r en del av Kriminalvrden, en personutredning av alla som riskerar att dmas till fngelse. Det betyder att den tilltalades eventuella arbete, utbildning, bostad, ekonomi, fritid och sociala relationer, missbruk och hlsa undersks.

Det grs ocks en underskning av brottet som personen gjort och om det finns risk att han eller hon begr fler brott.
Sedan grs en behandlingsplan fr hur vrden av en tilltalade ska se ut.

I den bedms om den dmde r lmplig fr skyddstillsyn, villkorlig dom eller samhllstjnst
Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Villkorlig dom
Om man dms till villkorlig dom slipper man fngelse Man mste d bevisa att man kan skta sig: frsrja sig sjlv och inte beg nya brott under en tvrsperiod. Om den dmde begr nya brott under dessa tv r, kommer de att prvas infr domstol

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Skyddstillsyn och samhllstjnst

Om man dms till skyddstillsyn vervakas man under tre rs tid av en vervakare som kontrollerar att den dmde skter sig och kan frsrja sig

Samhllstjnst = arbete utan ln hos frening, organisation eller kyrka:

Samhllstjnst grs under 40-240 timmar Om den dmde inte dyker upp p arbetet eller gr nya brott kan straffet frvandlas till fngelse
Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Srskild vrd
Alla som misstnks ha varit psykiskt sjuka nr de begtt brott mste g igenom en rttspsykiatrisk utredning vid sjukhus

Psykiskt sjuka fr inte dmas till fngelse Om utredningen visar att den misstnkte r psykiskt sjuk fr denne psykiatrisk vrd i stllet fr ett fngelsestraff

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Fngelse
Anstalt/fotboja Vid mord och andra svra brott, kan pfljden bli livstids fngelse . Regeringen kan benda en livstidsdmd, som d fr straffet omvandlat till ett tidsbestmt straff Fotboja kan den f som dmts till fngelse i hgst tre mnader, oftast fr rattfylleribrott Fotbojan gr att den dmde bevakas elektroniskt, och visar var hen befinner sig

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14

Kllor
http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/lag-och-ratt/fakta-ombrott-och-straff# Andersson, M Ulla; Ewert, Per; Hedengren, Uriel (2010) SO.S Samhlle Maxi. Liber.

Maria Larsson, rbyhus skola - Sirius. V.t. -14