Plan mot diskriminering och kränkande

behandling
- på NTI-skolan

Upprättad september 2019

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-
arbetet/atgarder-mot-krankande-behandling

Innehåll:

1. Syfte och vision

2. Definitioner
3. Ansvarsfördelning
4. Beskrivning av ärendehantering
5. Förebyggande arbete samt förekomst av diskriminering och kränkande behandling
6. Fortsatt arbete med planen mot diskriminering och kränkande behandling

1
1. Syfte och vision

Syftet med denna plan mot diskriminering och kränkande behandling är att garantera alla
elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Syftet är också att motverka och förebygga kränkande behandling.

Skolan skall genomsyras av respekt för människors olikheter. Visionen är att NTI-skolan skall
vara fri från diskriminering och kränkande behandling. Skolan skall tillhandahålla trygg
lärmiljö för samtliga elever, samt all personal. Planen mot diskriminering och kränkande
behandling är skapad i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS
2010:800) kap 6, ”Åtgärder mot kränkande behandling”.

Det som anges i denna plan gäller både klassrumsundervisning och distansundervisning. I
några fall anges specifika förhållanden som rör distansundervisning under särskilda rubriker.

2
2. Definitioner

Diskriminering
Diskrimineringslagen definierar diskriminering på följande sätt:

”I denna lag avses med diskriminering

1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation,
om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder,

2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,

ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller
uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet,

3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder,

4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons

värdighet,

5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett
sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller
beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot
denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag”. (SFS 2008:567 kap. 1 4§)

Kränkande behandling
Skolinspektionen skriver följande om innebörden av ”kränkande behandling”

”Med kränkande behandling avses enligt 14 a kap. 3 § skollagen ´ett uppträdande som
utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs
värdighet´. […] Här avses … exempelvis mobbning och liknande beteenden som har sin
grund i att någon är överviktig, har en viss hårfärg eller är en ”plugghäst” och
liknande. Kränkande behandling kan även föreligga utan att den som kränker anger
någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att
knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också
utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex.
utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling.” Källa: Skolinspektionen,
Informationsblad, 2009-04-24, Kränkningar och diskriminering – nu i två regelverk, s 2.)

De ovan nämnda begreppen diskriminering och kränkande behandling ska på NTI-skolan

tillämpas även när utbildningen ges på distans. De diskriminerande eller kränkande
handlingarna kan då förekomma i e-postmeddelanden, på telefon, webbforum och liknande.

3
3. Ansvarsfördelning
Huvudmannen är enligt lag ytterst ansvarig för att verksamheten bedriver sitt arbete mot
diskriminering och kränkande behandling enligt gällande regler. Huvudmannen ska således i
samarbete med NTI-skolan upprätta fungerande system för rapportering och kommunikation
dem emellan. Skolledningen ansvar handlar om en skyldighet att anmäla alla fall av upplevd
diskriminering och kränkande behandling till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten gäller
även vid misstanke om diskriminering och kränkande behandling.

Skolledningens ansvar är också att formulera en plan mot diskriminering och kränkande
behandling, samt att göra den synlig och tillgänglig för alla elever.

Skolledningens ansvar:
• att ta initiativ till att planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas
och revideras varje år,
• att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering och kränkande behandling och
• att skolans organisation skapar förutsättningar för studiero och trivsel.

Ansvarig rektor: Helena Bäckström

Personalens ansvar:
• att i verksamheten och i undervisningen ha diskussioner som tar upp och aktualiserar
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling,
• att skapa en trygg och säker miljö där deltagarna trivs och får studiero,
• att vara uppmärksam på och rapportera eventuella fall av kränkande behandling eller
diskriminering i klassrummen, i skolans övriga lokaler eller i forum kopplat till
elevplattformen Omnius och rapportera till skolledningen,
• att agera efter vår elevbemötandepolicy då denna tar särskild hänsyn till att dialogen
sker via mejl eller telefon och utmaningen med detta.

Så här formuleras ansvarsfördelningen i Skollagen:

”Förskollärare, lärare och annan personal i förskolan och skolan måste anmäla
kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier som personalen får
kännedom om och som sker i samband med förskolans eller skolans verksamhet till
rektorn. Rektorn måste i sin tur anmäla vidare till huvudmannen. Skyldigheten att
anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på kränkningen. Det kan till
exempel handla om att ett barn eller en elev berättar om en kränkning för någon i
personalen eller att hen själv ser eller hör något som kan vara en kränkning.
[…]
Personalens skyldighet att anmäla gäller alla händelser som kan vara kränkande
behandling, trakasserier som sexuella trakasserier. Personalen ska inte göra någon
värdering av hur allvarlig en händelse är innan de gör anmälan till rektorn. De ska i
sin tur inte göra någon värdering innan de anmäler vidare till huvudmannen. Anmälan
ska göras skyndsamt.”
(Källa: 6 kapitlet 10 § skollagen, Skolinspektionens beslut med diarienummer 2011:1859 och
Skolinspektionens beslut med diarienummer 2018:5136.)

4
4. Beskrivning av ärendehantering

Denna beskrivning av ärendehantering med avseende på diskriminering och kränkande

behandling gäller primärt distans som lärmiljö, vilket är NTI-skolans huvudsakliga form för
undervisning. Ärendehantering sker på överlag samma vis oavsett lärandeform, men det som
särskiljer distansundervisning som lärandeform är att diskriminering eller kränkande
behandling endast kan ske mellan lärare och elev, inte elever emellan då de läser individuellt.
I praktiken handlar det om att det i princip alltid är en elev som rapporterar en upplevelse av
diskriminering eller kränkande behandling, inte att en lärare rapporterar en iakttagelse eller
misstanke av detsamma.

Förlopp och rutiner när en elev upplever diskriminering eller kränkande behandling ser ut på
samma vis oavsett om gäller kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

1) När en elev upplever diskriminering eller kränkande behandling oavsett karaktär kan
hen rapportera det till NTI-skolan via administrationen, direkt till en skolledare, eller
med fördel via meddelandekanalen Synpunkter och klagomål.

2) Hanteringen av ärendet sker sedan av elevteamet som består av skolledarna och

specialpedagogerna. Elevteamet utreder ärendet för att avgöra huruvida det finns
grund för klassificering av ärendet som diskriminering eller kränkande behandling.

3) Efter ett par dagar (3-5) sker en återkoppling till eleven ifråga där utslaget av
utredningen förmedlas. Om det föreligger diskriminering eller kränkande behandling
rapporteras det även till huvudman.

4) Uppföljning av ärendet kan handla om samtal med berörd personal, uppmaning till
dialog mellan berörd personal och elev, samt rapportering till huvudman beroende på
ärendets klassificering.

5
5. Förebyggande arbete samt förekomst av diskriminering och kränkande
behandling

Ingen elev ska bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder. Ingen elev ska heller bli utsatt för kränkande behandling. En kartläggning
av förekomsten av diskriminering och kränkningar genomförs därför varje år som ligger till
grund för det förebyggande arbetet som är en del av NTI-skolans pågående kvalitetsarbete.
Vidare handlar det förebyggande arbetet om att agera efter elevbemötandepolicyn.

Kartläggning
Kartläggningen baseras främst på elevenkäterna som avslutar varje kurs och statistik från
elevteamets ärendehantering. I anslutning till varje kurs slut finns en enkät vars syfte är att
fånga upp elevens upplevelse av såväl kursens didaktiska upplägg som lärarens feedback och
bemötande. Där finns även möjlighet för eleven att rapportera upplevelse av diskriminering
eller kränkande behandling. Även på rapporter från elevsupport och moderator på NTI-
skolans Facebook- och Instagram-konto ligger till grund för kartläggningen.

Elevbemötandepolicy
Som en del av det förebyggande arbetet är en elevbemötandepolicy är skapad i syfte att ge
riktlinjer och stöd för läraren i sitt förhållningssätt gentemot sina elever. Policyn skapades i
samarbete med all personal och i dialog med elever och ingår dessutom i NTI-skolans
introduktionsutbildning.

Förekomst och förebyggande arbete

Kartläggningen för läsåret 2018/19 visade att varken diskriminering eller kränkande
behandling förekom i NTI-skolans verksamhet.

Däremot förekom ett flertal klagomål där läraren inte agerat som förväntat som ligger till
grund för vidare förebyggande arbete. Det handlar om konflikter mellan elever och lärare som
i huvudsak har två orsaker: 1) bedömning av uppgifter eller betyg på kursen, 2) lärarens
bemötande av eleven.

Varje klagomål noteras, även klagomålets karaktär, elevens hemkommun, kurs och liknande
för redovisning till huvudman vid förfrågan. Av cirka 55 000 studenter har under läsåret
2018/19 endast 65 ärenden av ovanstående karaktär rapporterats.

Ärenden fördelning såg ut på följande vis:

• Bemötande (75%): Frågor om bemötande, både från personal och andra elever.
• Tillgänglighet (12%): Frågor om tillgänglig lärmiljö, information och service.
• Innehåll (13%): Frågor som handlar om bedömning, utförande, individanpassning,
organisation och regelverk.

Detta underlag uppmärksammas i det förebyggande arbetet då de kan riskera att leda till
upplevelser hos eleverna av diskriminering eller kränkande behandling.

Period: 2018-12-03 – 2019-09-09, alla kommuner. Procentsatserna ovan är ungefärliga då ett

ärende kan gälla flera aspekter.

6
 6. Fortsatt arbete kring planen mot diskriminering och kränkande
behandling

I förra årets förebyggande arbete gällande diskriminering och kränkande behandling beslöts
att en uppföljning av den nya elevbemötandepolicyn skulle genomföras samt en kontroll av
hur meningsfull den uppfattades av personalen. För att synliggöra och öka tillgängligheten av
elevbemötandepolicyn har den publicerats på Intranätet och ingår numera i den
introduktionsutbildning som alla nyanställda genomför.

Beslut fattades även gällande kontrollering av att uppföljning av fritextsvar i de avslutande

enkäterna angående diskriminering och kränkande behandling fungerar tillfredsställande.
Kontrollen visade på att uppföljningen fungerar bättre än tidigare, men kan fortfarande
förbättras. Svårigheten är dilemmat att fritextsvaren i regel gäller en kurs som avslutats och att
eleverna lämnar svaren anonymt. En uppföljning av svaren kan därför sällan återkopplas till
berörd elev, utan istället används svaren som en indikation huruvida elevbemötandepolicyn
eller andra rutiner kan behöva uppdateras.

Kommande åtgärder för 2019/20

En slutsats av kartläggningen av 2018/19 är att antalet fall kring bemötande är det mest
förekommande och där behöver insatser sättas in som ett led i att förebygga upplevelser av
diskriminering och kränkande behandling hos eleverna.

Detta innebär att elevteamet behöver tydligare identifiera vilka lärare som är i behov av stöd i
sitt förhållningssätt och bemötande av elever, och vilka arbetslag som är i behov av detta stöd.
Vidare vilka projekt som elevteamet behöver initiera och genomföra i förebyggande syfte.
Bland annat behöver det handla om arbetet med att inkludera elever i framställandet av planen
mot diskriminering och kränkande behandling.