Antikens Grekland

Antiken
= de samhllen som vxte fram, frst i Grekland, senare i Italien: Antikens Grekland Romarriket

Den minoiska hgkulturen

2000 f.v.t. 1400 f.v.t. Europas frsta hgkultur P Kreta Uppkallad efter kung Minos

Antika Greklands storhetstid

700-talet f.v.t. till 300-talet f.v.t:

Den klassiska tiden: 500 f.v.t. 340 f.v.t. Alexander den stores tid 330-talet f.v.t.

Fortstt!!

Ekonomi och handel

Livligt handelsutbyte omkring Medelhavet, vilket man inte haft under forntiden.

Fortsatta yrkesspecialiseringar frutsatte handel man producerade mer, som man kunde handla med!
Mynt uppkom fr att underltta handeln mycket lttare n byteshandel! Slavarna gjorde jobbet - slavekonomi

Stora sociala skillnader

Stor ojmlikhet mellan knen. Kvinnan var bunden till hemmet och hennes viktigaste uppgift var att fra mannens arv vidare allts att f sner. Mnga slavar

Prostitution och homosexualitet var vanligt och legitimt.

Politiks splittring
Grekland var under antiken mycket splittrat Landet bestod av en mngd stadsstater, vilka fungerade som sjlvstyrande smriken. De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. De isolerades istllet ofta frn varandra genom naturliga barrirer, ssom bergskedjor och hav. Dessutom fanns ofta rivalitet mellan de olika stadsstaterna. Men nr Grekland hotades av yttre fiender hll stadsstaterna vanligtvis ihop.

Stadsstat
650 stadsstater i Grekland, de tv mest knda: Aten

Sparta
Stadsstaterna kallades fr polis.
Vi gr vidare, vi ska prata lite om kultur ocks!

Gemensam grekisk kultur

Trots att Grekland var splittrat politiskt hade man en delvis gemenskam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar: Grekisk mytologi Litteratur Teater Arkitektur Idrott Filosofi Och framfr allt Grekiska sprket!

Grekisk mytologi
Religion = praktiska saker som riter och tillbedjan av gudarna

Mytologi = berttelser och sagor om gudarna, deras tillkomst och levnad. Religionen som tillmpades i antikens Grekland innefattar den grekiska mytologin samt den kult och de ritualer som omgav den. De grekiska myterna handlar om gudar och hjltars vardag och ventyr, men innehller ocks en skapelseberttelse och beskrivning av vrlden och dess gudar.

Grekiska gudar
Grekernas gudar hade mnsklig gestalt men var starkare och mktigare n vanliga mnniskor och dessutom hade de vernaturliga egenskaper. Men de hade ocks vanliga mnniskors brister och svagheter. Polyteism. De mest betydelsefulla grekiska gudarna bodde p berget Olympen som fanns i himlen. Himmelsguden gudarnas kung.

Andra gudar
Hera Hefaistos Poseidon Athena Hermes

Ares
Artemis Afrodite

Demeter

Apollon Eros

Hades

Gudarna var mnniskornas beskyddare och kmpade mot mrkrets och underjordens onda makter. Men de kmpade ocks inbrdes och blandade sig dessutom grna i mnniskornas maktkamp och strider.

Heroer
Det fanns inte ngon bestmd grns mellan mnniskornas och gudarnas vrld. Drfr hnde det att gudar hade krleksaffrer med mnniskor som de fick barn tillsammans med: heroer = en slags halvgudar. Mest knda heroerna: Herakles och Theseus Frutom gudar och heroer fanns mngder med andra vernaturliga vsen, hjltar och hjltinnor.
Theseus

Kulten
Offer man kunde kpa gudarnas vlvilja eller anvnda deras vrede i egna syften. Inga prster, men orakel och siare kunde frutsga framtiden. Olika gudar i olika stadsstater. Alla mste dyrka gudarna! Man hade statyer av gudarna i tempel.

Ls text (s. 27-32) frn boken och svara p frgorna!

Filosofi
De grekiska filosoferna har haft stor betydelse fr de kommande samhllena. ven fr oss idag. Sokrates Platon Aristoteles

Platon
Sokrates lrjunge

Den ideala staten skulle styras av filosofer.

Aristoteles
Platons elev Ordnade djur- vxtriket systematiskt Geocentrisk vrldsbild. Geo = jorden

Idrott
Olympiska spelen var en av fyra idrottstvlingar som hlls i Grekland varje r. Om det rdde krig d det var dags fr olympiska spelen gjorde man paus i kriget! Endast mn deltog, och de var alltid nakna d de tvlade. Det fanns ocks tvlingar fr kvinnor frmst lpning. De fick ha klderna p.

Sparta
Sparta var en grekiskt stadsstat Lg p halvn Peloponnesos.

Spartas klasser
I Sparta fanns tre olika samhllsklasser: 1. Medborgare
Endast mn fdda i Sparta rknades till denna grupp. Kvinnor var medborgare, stod utanfr krig och politik. De hade dock rtt att ga mark och fretag, vilket ...gav dem strre frihet n kvinnor i andra stadsstater

2. Icke-medborgare
Mnniskor frn andra stadsstater eller lnder. Kunde ha eget fretag men inte bli medborgare.

3. Slavar

Sparta krigarstaten
Sparta var en krigarstat. Sparta ervrade andra stadsstater fr att f rikedom och makt

Spartas krigare
Att lra sig lsa och skriva var inte viktigt i Sparta. Men de fick lra sig enkel Istllet fick man utbilda sig till att bli soldater.

Unga pojkar togs frn sina frldrar redan vid 7 rs lder och utbildades till soldater och blev bra p sporter som lpning. Flickor trnades ocks p att vara bra p idrott.

Flickorna i Sparta
Fick samma uppfostran som pojkarna, med kroppstrning som lpning, brottning och spjutkastning. Syftet med flickornas trning var att de skulle fda friska, starka barn.

Att leva spartanskt

= att leva enkelt, nstan fattigt.

Uttrycket kommer frn Sparta.

Spartanerna fraktade bekvmlighet, lcker mat och mjuka klder. Man skulle hrdas!

Aten
Greklands strsta stadsstat, p halvn Attika. Hade den starkaste flottan och var rikast i Grekland. Det gick bra fr kpmnnen.

Atens guldlder klassiska tiden

500 f.v.t. till 330 f.v.t. Kulturen blomstrade!

Parthenon templet p Akropolis-klippan som byggdes till gudinnan Athena p 400-talet f.v.t.

Atens slavar
Arbetade frmst i gruvor och stenbrott Behandlades hyggligt, det hnde att fria atenska mn gifte sig med slavinnor. Deras sner rknades d inte som medborgare. Slavarna hade inte samma rttigheter som fria.

Atens demokrati
Demokratin i Aten var direkt demokrati = de som bestmmer nrvarar p plats och fattar beslut tillsammans. Trots att det kallas demokrati var det lngt ifrn alla som fick vara med och bestmma. Endast fria, grekiska mn hade rstrtt. Kvinnor, slavar och utlnningar fick allts inte vara med! Det gick att genomfra direkt demokrati eftersom stadsstaterna var s pass sm att det var mjligt att samla alla. Senare under antiken, nr strre riken brjade vxa fram, fungerade inte lngre direkt demokrati. Demokratiska ider fll i glmska!

Aten 430 f.v.t.

300 000 invnare 100 000 av dem var slavar, i gruvor och stenbrott. 30 000 metoiker = fria men inflyttade. Har allts inte grekiska frldrar. 130 000 kvinnor och barn i medborgar- och metoikerfamiljer. Det terstr 40 000 medborgare med rstrtt.

Ls text (s. 33-37) och svara p frgor!

Aten
Kvinnan skulle skta hem och barn. Utbildning endast fr pojkar. Mycket fokus p kultur, som litteratur, filosofi

Sparta
Kvinnan fick trna, utva idrott. Utbildning fr pojkar och flickor. Kroppen i fokus, men man fick lsa, skriva, rkna lite.

Wikander & Wikander, s. 99

Perserkrigen
Ca: 500 f.v.t. gjorde ngra grekiska stadsstater uppror mot perserna. Upproret stttades av Aten och ngra andra stadsstater frn det grekiska fastlandet. Revolten slogs fock snabbt ned av perserna, varefter perserklungen beslt sig fr att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle drmed utvidga sitt territorium vsterut och infrliva Grekland i sitt stora vlde. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.v.t., Salamis 480 f.v.t. och Plataiai 479 f.v.t. lyckades Grekland bevara sin sjlvstndighet.

Alexander den store

P 300-talet f.v.t. var Grekland frsvagat och srbart efter rtionden av inbrdeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Staterna underkuvades d av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska vrlden. Han avled snart och eftertrddes av sin son Alexander. Denne skapade genom ervringar i Frmre Orienten ett av de strsta imperier som vrlden dittills skdat.

Hellenism
Efter Alexander den stores dd 323 f.v.t. splittrades hans vldiga rike. Den grekiska kulturen hade d hunnit spridas ver stora delar av Frmre Orienten dr den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick d en ny form: hellenism. Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse fr det vsterlndska kulturarvet, inte minst genom romarna som vertog stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

Allts
Alexanders dd -> riket splittras Grekiska kulturen sprids > hellenism Romarna suger t sig kulturen och vidareutvecklar den Nsta rikes uppgng r p vg!

Arv frn antikens Grekland

n idag prglas vrt samhlle av grekernas kultur: Demokrati Vetenskap Filosofi Konst Teater Litteratur Vrt alfabet har sina rtter i det grekiska Byggnadskonst Idrott

http://beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.ph p?db=17&article=310094326-3

Websidor:
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-ochantiken/antikens-grekland# http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/forntidens-ochantikens-religioner/grekisk-mytologi#

http://www.youtube.com/watch?v=Q9UUiGlpQPQ
http://www.so-rummet.se/content/antikens-grekland-del-2 http://www.so-rummet.se/nu-och-da/de-olympiska-spelen-i-antikensgrekland

Litteratur
Ivansson, Elisabeth & Tordai, Mattias (2010). SO.S Historia. mnesboken. Liber. Wikander, Charlotte & Wikander, rjan (2006). Antikens historia. Europa i vardande. Liber.