Antikens litteratur

1
Antikens litteratur
Klassisk litteratur leder hit. Fr tidlsa klassiker, se klassiker.
Antiken
Artiklar om antiken
Antikens filosofi
Antikens konst
Antikens musik
Antikens litteratur
Antikens litteratur eller klassisk litteratur r den litteratur som skrevs under antiken, i synnerhet i antikens
Grekland och Romerska imperiet; ofta innefattas ven all forntida litteratur frn den frsta skriften och litteraturens
frsta utveckling i Mesopotamien, Egypten, Persien, Kina, Indien, och Palestina fram till medeltidens litteratur. Med
klassisk litteratur avses ofta litteratur skriven p de klassiska sprken grekiska, hebreiska och latin under den tid som
sammanfaller med antiken. Med svl antikens litteratur som den klassiska litteraturen avses framfr allt den
nedtecknade sdana.
Den frsta litteraturen, frklassisk tid
Nrbild p kilskrift, en del av Amarnabreven.
Papyrus med De ddas bok.
Den ldsta knda skriften r sumerernas kilskrift som r omkring 5000
r. Skriftsystem spreds och utvecklades i Orienten, Indien och Kina.
Den sumeriska litteraturen handlade som regel om praktiska sprsml -
den ldsta bevarade kilskriften r votivgveinskrifter - men p var sina
stt var den sumeriska och egyptiska litteraturen av religis karaktr.
Den tidiga egyptiska litteraturen omfattar bland annat De ddas bok.
Hammurabis lagar och andra vrldsliga texter av religis karaktr finns
bevarad frn ett par tusen r f.Kr. Den assyro-babyloniska litteraturen
fortsatte i mngt och mycket i den sumeriska traditionen, men bidrog
till filosofins, rttsvetenskapens och astronomins utveckling.
Sknlitteraturen uppstod ungefr samtidigt i dessa omrden, med
hymner (Echnatons Solhymn, Rigveda, Odena), lyrik (Hga visan),
saga, och epos (Gilgamesheposet, De sju tavlornas epos).
Skapelsemyter r ett vanligt motiv. Vishetslitteratur vxte fram i hela
Mellanstern (Ordsprksboken, Amenemopes lra). Ungefr samtidigt
uppkommer vedalitteraturen i Indien och orakelinskrifter frn Kinas
Shangdynasti.
Vrldens ldst knda frfattare anges ibland vara Shin-eqi-unninni,
[1]
som anges som upphovsman till Gilgamesheposet (2000 f.Kr.), och ibland Sargons dotter En-hedu-anna, som bland
annat var poet.
[2]
Omkring r 500 f.Kr. sker en frndring i dessa omrden, varfr det generellt brukar anges som en epokgrns mot
klassisk tid. Vid den tiden uppkommer flera religioner och filosofer. En tredje epok brukar sttas omkring r 20 till
r 500, senantiken.
Antikens litteratur
2
Genrer under forntid och klassisk tid
De frsta texterna var av praktisk art och syftade till att dokumentera lften, regentlngder, lagar och dylikt. Med
tiden fr litteraturen religis karaktr och behandlar myter, i form av skapelsemyter eller berttelser om livet efter
dden, samt profetior. Sknlitteraturen uppkommer med religisa hymner och snger, vilket utvecklas till lyrik och
teater. Eposet och sagan rr sig i grnslandet mellan legend och historia. Sknlitteraturen skrevs p vers och
framfrdes musiskt och ofta med dans, medan texter av vrldslig karaktr normalt skrevs p prosa, men enstaka
berttelser frn Egypten var frfattade p prosa, och under senare delen av antiken brjar prosan lngsamt f fste i
epiken. Allt eftersom vetenskapen utvecklas uppkommer vetenskapliga texter, i Babylonien, Indien, Kina och
Egypten, fr att under hellenismen uppkomma ven i den grekisktalande vrlden. Vishetslitteraturen r en av de
ldsta genrerna, och en viktig fregngare till filosofin.
Formens betydelse fr det litterra verket blev snabbt viktigt. I den indiska litteraturen uppkommer grammatiker
(Yaska och Panini) och poetik, samlade i Vedanga.
[3]
Strax fre och under hellenismen infrlivades grammatiken,
katalogiseringen, poetiken, retoriken och andra metalitterra studier i Mellanstern och Europa med bland andra
Kallimachos frn Kyrene, Dionysios Thrax, sofisterna, Platon och Aristoteles.
Antikens egyptiska litteratur
Huvudartikel: Den egyptiska antikens litteratur
De ldsta bevarade texterna r av religis karaktr med Pyramidtexterna som r vrldens ldsta knda religisa
texter. Utvecklingen av skrivmaterialet papyrus gav skrivandet nya mjligheter och alla slags texter kunde nu
nedskrivas p ett enklare stt. De ldsta bevarade papyrusmanuskripten r Abusir papyri frn cirka 2400-talet f. Kr.
Senare tillkom ven sknlitterra verk. Bland de kndaste skrifterna terfinns: Prinsen med de tre dena, Historien
om de tv brderna (terfinns i Orbiney-papyrusen), Ramses II och prinsessan av Bachtan, Historien om Sinuhe
(terfinns bl. a. i Berlin 3022-papyrusen), Historien om den vltalige bonden och Wenamons sjfrd (terfinns bland
Golenisjtjev papyri).
Antikens hebreiska litteratur
Torah som bokrulle, ett litterrt verk och ett
litteraturformat frn antiken.
Den ldsta bevarade skriften p hebreiska r Gezerkalendern, frn
omkring 900-talet f.Kr. Andra texter frn arkaisk bibelhebreiska r
gravinskrifter, Meshastelen, Siloainskriften, och en ostrakon som
beskriver Nebuchadnezzars ervring av Jerusalem r 586 f.Kr.
[4]
All
denna litteratur r sakprosa.
Klassisk hebreiska, eller bibelhebreiska, uppstod p 500-talet f.Kr. och
anvnde arameiska alfabetet. Under den epoken tillkom bckerna i
Tanach/Gamla testamentet samt dess apokryfer, som utgrs av
skapelseberttelser, lagar, lyrik, historieskrivning, vishetslitteratur, och
profetior. Dda havsrullarna tillkom mellan 200-talet f.Kr. och
100-talet e.Kr. Talmud jerushalmi, Mishna och Tosefta skrevs under
den tidiga rabbinistiska tiden (100-300-talen) liksom Simon bar
Kokhbas brev och Kopparrullarna. En stor del av den hebreiska
litteraturen frn antiken r anonym; i Bibeln finns dock ibland angivet
en frfattare.
Antikens litteratur
3
Efter Jerusalems frstrelse r 70 brjar judar i diasporan frfatta p andra sprk n modersmlet, dribland
historikern Josefus som skrev p latin och Justus av Tiberias. Nya testamentet och dess apokryfer skrevs enligt den
mest utbredda uppfattningen p koin-grekiska (somliga menar i stllet arameiska, se Peshitta).
Persisk litteratur
Den mest knda av den forntida persiska litteraturen r Avesta, nedskriven omkring 500 f.Kr. men tergivande nnu
ldre stoff. Liksom annan litteratur frn epoken r den frfattad p vers. Det var zoroastrismens viktigaste verk,
bestod av 21 bcker, men strre delen gick frlorad nr Alexander den store ervrade Persien och nu finns endast en
av dessa 21 bcker bevarade. Till den bevarade litteraturen hr hymner. Frn omkring Jesu fdelse frfattades
pehlevi-litteraturen: romaner p prosa samt religisa legender om bland annat Zarathustra. Skalder frekom vid
hoven. Vad som kallas den klassiska tiden i den persiska litteraturhistorien intrffar vid 900-talet.
Litteraturen i antikens Grekland
Huvudartikel: Den grekiska antikens litteratur'
Hettiterna spred litteraturen, ven sknlitteraturen, till Grekland. Den grekiska klassiska litteraturen brjar med
Hesiodos och Homeros Iliaden och Odyssen frn 700-talet f.Kr. Den lyriska diktningen uppstr p 600-talet
(jamber, elegier och snglyrik) med poeter som Archilochos, Sapfo, Alkaios. Krlyrik uppkommer ungefr samtidigt
(Alkman, Pindaros).
Medan kulturen i Orienten, Indien och Kina under klassisk tid prglas av deras respektive religionsstiftare, blir
Grekland framfr allt filosofernas geografiska omrde (Herakleitos, Thales frn Miletos, Platon, Aristoteles). Med
filosofin uppstr en estetik och sedermera ven en kanon.
Det antika grekiska dramat har obskyrt ursprung. I Egypten frekom dramatiseringar i de religisa kulterna, men i
antikens Grekland blir dramat litterrt och fristende frn riterna. Den grekiska tragedins stora namn r Aiskylos,
Sofokles och Euripides; komedins stora namn Aristofanes.
Med Herodotos och Thukydides bildas den grekiska historieskrivningen, vilken till skillnad frn annan
historeskrivning i andra kulturer eller som hos logograferna, har sekulariserade frklaringsmodeller. Hos geograferna
Androsthenes frn Thassos och Pausanias har historia, etnologi, religion och andra mnen vvts in i de geografiska
skildringarna. Klaudios Ptolemaios skrev banbrytande verk om astronomi, geografi, matematik, och naturvetenskap.
Naturvetenskap var en del av naturfilosofin, ssom hos Theofrastos.
En grekisk orkestra i staden Elea, som r belgen
i nuvarande Italien.
Frn hellenismen och framt under antiken var mnga av grekisk
hrkomst verksamma i andra delar av Medelhavsomrdet. Somliga av
dessa skrev s smningom p latin. Dionysios av Halikarnassos och
Ammianus Marcellinus var verksamma i Rom och skrev p latin.
Hellenismen
Under hellenismen intrffade en avsevrd synkretism mellan de olika kulturomrdena. Hellenismens sknlitteratur
utgrs framfr allt av idyller, epyllion och epigram, och knnetecknas av imitation. Ngra hellenistiska frfattare r
Kallimachos och Theokritos; den senare skapade herdediktningen. Diktningen i Frmre Orienten minskade under
hellenismen. Medan arameiskan blev affrssprket i Orienten och Medelhavsomrdet, blev grekiskan
litteratursprket dr, och det var i frsta hand etniska greker som stod fr den nyskrivna litteraturen. Samtidigt
brjade den frsta litteraturen p latin att frfattas.
En frsta ansats till romaner frekommer med bland andra Longos.
Antikens litteratur
4
Den romerska antikens litteratur
Huvudartikel: Latinsk litteratur
Del av kejsar Augustus sjlvbiografiska Res
Gestae Divi Augusti, Monumentum Ancyranum.
Den romerska kulturen vertog den grekiska, det var huvudsakligen
sprket som skilde dem t. Imitationen blev den gllande estetiken.
Den ldsta romerska sknlitteraturen r den romerska komedin, med
fretrdare som Terentius och Plautus. Lyriken uppkom p hundratalet
f.Kr. med Lucretius och Catullus med lrodikter och epik. Vergilius
imiterade Homeros med sitt epos Aeneiden och Theokritos med
Bucolica. Andra stora namn frn tiden r Ovidius, Tibullus och
Propertius. Den romerska litteraturen finansierades med mecenater
(patronus).
Ett srdrag i den romerska litteraturen r emellertid prosan som
anvndes till historieskrivning, brev, retorik och filosofi. Cato d..s
historieskrivning blev stilbildande, liksom Sallustius, och Livius.
Retorikens stora romare r Cicero, som ocks skrev filosofiska verk.
Julius Caesar och Augustus (Res Gestae Divi Augusti, med fler verk)
frfattade verk av sjlvbiografisk karaktr.
Frn den romerska s kallade silverldern (senantiken) skrevs mycket
drama och epik, med frfattare som Seneca d.y. och Lucanus;
knnetecknande fr silverlderns estetik r en sllsam blandning av
vldspornografi och stoicism. Juvenalis satirer brukar framhllas som
typiska fr epoken. Statius skapade tillfllighetspoesin. Prosan frn epoken har betecknats som "modernistisk"; dit
hr verk av Tacitus, Suetonius, Plutarchos och Seneca d.y. Petronius och Apuleios fortstter utveckla romanen med
satirer och pikaresker. Lukianos utvecklade det rena fiktionsberttandet. Lyriken var p tillbakagng under
silverldern, men fretrds av kejsar Hadrianus, Ausonius och Claudianus.
Med kristendomens antg uppstod nyplatonismen med Plotinos, men samtidigt icke-religisa handbcker av till
exempel Marcus Aurelius. Kyrkofdernas skrifter hr till antiken.
Litteraturen i antikens Kina
Kinas litteraturhistoria brjar med orakelinskrifter frn Shangdynastin. Frn Choudynastin finns historieverket
Urkunderna och spdomsboken Frvandlingarna. Den frsta diktsamlingen, frn samma epok, en samling om 305
dikter, Shi eller Odena, enligt traditionell uppfattning frfattade av Konfutse eller p 600-talet f.Kr. Dikterna utgrs
av folkvisor, hovpoesi och religisa hymner. Handynastin uppvisar liknande utveckling av prosan som den romerska
litteraturen, med historieverk och filosofi; de ldsta verken i De 24 historieverken tillhr antikens epok, med
frfattare som Sima Qian. Frn samma dynasti uppstr rimmad prosa, fu.
Omkring r 100 uppkommer den fyrstrofiga, rimmade femstavelsemetern i Kina, vilken anvndes till sjungna visor
med ackompanjemang av fljt och trumma. Den anvndes av taoistiska verk som Daodejing.
Antikens litteratur
5
Kllor
Olsson, Bernt; Algulin Ingemar (1990). Litteraturens historia i vrlden. Stockholm: Norstedt. Libris 7155020
[5]
.
ISBN 91-1-883862-6 (inb.)
Noter
[1] <http:/ / www.clt. astate.edu/ wnarey/ Religious%20Studies%20Program/ Religion%20Studies%20Program/
Religious%20Studies%20Program%20Files/ the_epic_of_gilgamesh. htm
[2] http:/ / womenshistory. about. com/ od/ womenwritersancientworld/ p/ enheduanna. htm
[3] http:/ / www. hinduwebsite.com/ hinduism/ concepts/ vedangas. asp
[4] Hebrew 101languages.net (http:/ / www.101languages. net/ hebrew/ history. html)
[5] http:/ / libris. kb. se/ bib/ 7155020
Artikelkllor och frfattare
6
Artikelkllor och frfattare
Antikens litteratur Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24722319 Bidragsgivare: Abaddon, Ariam, Astral, Edaen, Fluff, Gegik, Green Yoshi, Hobe, IP, J 1982, Markus a,
Maundwiki, Nicke L, Nilsson1898, Philippos, Sjunnesson, Thoasp, Tournesol, Vostok, Yvwv, 15 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Amarna letter mp3h8878.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Amarna_letter_mp3h8878.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare:
Rama
Fil:Egyptian papyrus.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Egyptian_papyrus.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Eunostos, JMCC1, 1 anonyma redigeringar
Fil:Kln-Tora-und-Innenansicht-Synagoge-Glockengasse-040.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Kln-Tora-und-Innenansicht-Synagoge-Glockengasse-040.JPG
Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Horsch, Willy
Fil:Elea (Velia) - theatre.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Elea_(Velia)_-_theatre.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare:
Cicciocotroneo
Fil:Res Gestae.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Res_Gestae.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Berolini, Weidmann, Mommsen
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/