Frhistorisk konst

1
Frhistorisk konst
Denna artikel r en del i serien konstens historia som bestr av fljande delar:
Frhistorisk konst
Antikens konst
Vsterlndsk konsthistoria
Modernism
Samtidskonst
Utomeuropeisk konst
Se ven
KONSTPORTALEN
Venus frn Willendorf, frn 25000 f.Kr.
Med frhistorisk konst avses all konst som framstllts fram till historisk tid.
Frhistorien varar fram till introduktionen av ngon form av skriftsprk i en
region.
All frhistorisk konst motsvarar inte moderna definitioner av konst och den
frhistoriska konsten studeras snarare av arkeologer n av konstvetare.
Dessutom skapas konst som starkt pminner om frhistorisk konst
fortfarande, av kulturer p alla kontinenter.
Konstens uppgift i frhistorien
Om man med konst menar av mnniskan tillverkade freml som p ngot
stt utgr abstraktioner av den omgivande verkligheten kan man, om man vill,
betrakta de 300 000 r gamla benbitar frn Bilzingsleben med regelbundna streck som de frsta konstobjekten. Eller
de enkla abstraktioner i rdockra som till exempel neandertalmnniskorna lmnat efter sig fr 150 000 r sedan till
35 000 r sedan.
Beroende p vad som anses viktigt s hade de tidigaste konstverken olika huvuduppgifter: 1) att dekorera, 2) att
frklara och 3) att bemstra eller besvrja. Mrken i elfenbensmnen och ristningar i berghllar hade ofta flera av
dessa funktioner, och mycket likartade konstnrliga uttryck frekommer hos kulturer i vitt skilda delar av vrlden.
Lascaux, Altamira, 1500010000 f.Kr.
Induskulturen, Mesopotamien, frdynastisk egyptisk konst, 40003000 f.Kr.
Amerika: frcolumbiansk konst
Frhistorisk konst
2
Frhistorisk konst
Viktiga platser med paleolitisk konst
Man kan i frgastta om det gr att
frst frhistoriska objekt, men fr att
det ver huvud skall vara mjligt
mste vi anvnda oss av begrepp frn
vr egen vrld. Det har sagts att de
ldsta konstfremlen var det vi idag
skulle kunna kalla ready-mades:
Upphittade objekt i naturen som
mnniskor tillskrivit en srskild
betydelse och tagit med "hem" men i
vrigt inte gr att skilja frn andra
freml i naturen. Regelbundna
markeringar i till exempel mammutben
frn omkring 300000 r sedan
uppfattas av somliga som medvetna
markeringar och av andra som spr av ngon form av praktisk anvndning. Vad som ska uppfattas som de ldsta
konstfremlen r slunda en subjektiv bedmning.
Konstfreml frn frhistorisk tid hade flera funktioner: De skulle bde frstrka frbindelser mellan grupper av
mnniskor och mellan dem och de andevsen som dessa mnniskor trodde p. Frmodligen var denna andevrld
verallt och stndigt nrvarande p ett stt som r oss mycket frmmande idag, och vr frstelse av frhistorien
bygger p att verbrygga avstndet mellan vra egna frklaringsmodeller och de enskilda freml som dessa
mnniskor har lmnat efter sig. Nr vi betraktar dessa freml, frgar vi vr bedmning genom vrt eget ursprung:
Idag vrderas konst ofta i pengar, och enskilda freml tillskrivs individer snarare n i den andliga tillfredsstllelse
dessa objekt ger; detta frhllningsstt var frsts helt frmmande fr den frhistoriska mnniskan. Den frhistoriska
konsten r stum det r vi som fr den att tala i.o.m. att vi frsker utlsa betydelser frn ett material som vi i bsta
fall har mycket vag kunskap om. Vi skapar historien genom att bry oss om den. Fr att inte hamna i en situation dr
vem som helst kan pst vad som helst mste vi frska hlla oss till det som framstr som mest rimligt.
Stenldern
Anvndningen av rdockra finns belagd frn omkring 400000 r sedan av till exempel neandertalmnniskor och
abstrakta mnster frn omkring 150000 r sedan. Rdockra kan dock ha anvnts ven fr sin konserverande verkan
av till exempel lder varfr det inte alltid entydigt gr att tolka dessa mlningar som abstrakta uttryck. Ett samband
med till exempel gravlmningar frstrker dock sambandet mellan dessa markeringar och ngon form av konstnrlig
produktion i modern mening. I kulturer frn alla vrldens hrn frekommer mandelformade handkilar frn 1 500000
r sedan-35000 r sedan. Eftersom dessa handkilar uppvisar variationer som inte entydigt kan frklaras av till
exempel olika funktioner, och eftersom de kan knytas till isolerade perioder och geografiska omrden tros de ocks
ha utgjort etniska markrer fr enskilda folkgrupper. En frsta form av kulturellt uttryck.
Det r dock frst i.o.m. lmningar frn 40 000 r sedan som det entydigt rr sig om konstobjekt i modern mening.
Dessa lmningar hrstammar frn perioden d Homo sapiens sapiens, det vill sga den moderna mnniskan,
undantrngde neandertalmnniskorna i Europa och d de ldsta grottmlningarna i Afrika och Australien
framstlldes. Konstfremlen frn denna period r ofta verraskande naturalistiska. Mnnisko- och djurgestalter och
kombinationer av dessa tyder p en lngt utvecklad gestaltningsfrmga. Olika tolkningar av sdana freml och
ristningar frn bl.a. Frankrike och Tyskland har syftat till att beskriva dessa gestalter som produkter av magiska riter
i samband med ngon sorts jakt- och fruktbarhetskult. Somliga forskare har frskt utlsa till exempel trianglar,
Frhistorisk konst
3
ovaler och bisonoxar som kvinnliga symboler och punkter, linjer och hstar som manliga; andra har sett en likhet
mellan vissa markeringar och sdana mnster som upptrder hos mnniskor som r pverkade av droger eller
befinner sig i trans; ter andra har sett ett samband mellan hur ttbefolkade olika omrden har varit och hur
utvecklade och mngfacetterade konstfremlen r dr andra har sett ett gemensamt formsprk hos folkgrupper
utspridda ver flera kontinenter och hellre sett detta som ett uttryck fr ett allmnmnskligt formfrrd. Ingen av
dessa tolkningar tillfredsstller alla men sammantaget ger de en brett mlad bild av mnniskans frsta konstnrliga
strvanden.
Litteratur
Signums svenska konsthistoria I, Lars Larsson, Thomas B. Larsson, Birgit Arrhenius, Signum, 1994, ISBN
91-87896-20-6
Artikelkllor och frfattare
4
Artikelkllor och frfattare
Frhistorisk konst Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24649810 Bidragsgivare: BjrnF, FredettaMH, Glenn, Gotogo, Hejkompis, IN433, Imperto, Lokal Profil, Maundwiki,
Micke, NERIUM, 11 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Hamsa hand.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Hamsa_hand.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: MichaelPhilip
Fil:VenusWillendorf.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:VenusWillendorf.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Photo taken by de:Benutzer:Plp
at the Naturhistorisches Museum Wien
Fil:Map of Palaeolithic Art.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Map_of_Palaeolithic_Art.png Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare:
Vincent Mourre and Jos-Manuel Benito
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/