Elam

1
Elam
Koordinater: 29540N 52240
[1]
Irans historia
Denna artikel r en del av en serie
Frhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000500f.Kr.)
Kungadmet Elam (2700539f.Kr.)
Efter indoeuropeiska
invandringen
Medien (728550f.Kr.)
Akemeniderna (648330f.Kr.)
Alexander den store (330323f.Kr.)
Seleukiderna (323150f.Kr.)
Arsakiderna (250f.Kr.226e.Kr.)
Sasaniderna (226650)
Efter den islamiska
ervringen
Umayyadernas kalifat (661750)
Abbasidernas kalifat (7501258)
Tahiriderna (820873)
Safariderna (8611003)
Samaniderna (875999)
Ziyariderna (9281043)
Buwayhiderna (9341055)
Ghaznaviderna (9631187)
Seldjukerna (10371187)
Khwarezmiderna (10771231)
Ilkhanatet (12561353)
Muzaffariderna (13141393)
Timuriderna (13701506)
Modern tid
Safaviderna (15011736)
Afshariderna (17361802)
Zanddynastin (17501794)
Qajardynastin (17811925)
Pahlavidynastin (19251979)
Elam
2
Iranska revolutionen 1979
Iran-portalen
Elam var ett forntida rike i nuvarande sydvstra Iran. ( Luristan Bakhtiari ) Den elamitiska kulturen varade frn
fre 3000 f.Kr. till persisk tid 300 f.Kr. Elam lg ster om kulturerna i det forntida Mesopotamien och uppvisar
kulturella likheter med dessa. ven landets historia r sammanfltad med Mesopotamien.
Etymologi
Namnet Elam kommer frn Gamla Testamentet i Bibeln. Det r ett ln frn det assyriska namnet p landet, Elamti
(akkadiska: Elamtu). Elamiterna sjlva kallade sitt land Halamti, Alamti, Hatamti eller Atamti. Folket som bebodde
landet kallas fr elamiter och deras sprk fr elamitiska. Av geografer efter Ptolemaios kallades det Susiana.
Geografi
Elam omfattade dels ett hgland i Zagrosbergen med sitt centrum runt staden Anshan samt ett lgland ster om
Tigris p den mesopotamiska flodsltten med staden Susa som centrum. Grnsen i sydvst mot Sumer/Babylonien
utgjordes av sumpmarkerna i Tigris och Eufrats floddelta. Man har antagit att den forntida kustlinjen vid Persiska
viken gick mycket hgre upp i forntiden, men det verkar inte troligt fr historisk tid. Hur som helst hade Elam via
den seglingsbara floden Karun kontakt med Persiska viken i sder.
Folk och sprk
Elamiterna var varken semiter eller assyrier och aramer till skillnad frn sina grannfolk. Frsk har gjorts att bevisa
deras sprks slktskap med sumeriska och med dravidiska sprk i Indien utan vertygande framgng. En hypotes r
att elamiterna tillhrde en strre sprkgemenskap med Centralasien innan indoeuropeiska folk bosatte sig dr och
trngde undan elamitiskans fregngare.
Elamitiskan r ett agglutinerande sprk likt mnga asiatiska sprk. Den proto-elamitiska skriften brjade anvndas
omkring 3200 f.Kr. Denna skrift har inte dechiffrerats, men troligen r sprket elamitiska. I s fall r det tillsammans
med fornegyptiska och sumeriska vrldens ldsta knda sprk. Frn omkring 2500 f.Kr. finns elamitiska texter
bevarade skrivna med kilskrift.
Historia
Elam.
Elam
3
Mesopotamien
Eufrat Tigris
Assyriologi
Stder / Riken
Sumer: Uruk Ur Eridu
Kish Lagash Nippur
Akkadiska imperiet: Akkad
Babylon Isin Susa
Assyrien: Assur Nineve
Nimrud Khorsabad
Arameiska riken
Babylonien Kaldeen
Elam Amoriter
Hurriter Mitanni
Kassiter Urartu
Kronologi
Sumeriska kungar
Assyriska kungar
Arameiska kungar
Babylons kungar
Sprk
Kilskrift
Sumeriska Akkadiska
Elamitiska Arameiska
Hurritiska
Mytologi
Enuma Elish
Gilgamesh Marduk
Mesopotamisk mytologi
Konst
Mesopotamisk konst
Elam r en av vrldens ldsta civilisationer. Dess historia och kultur uppvisar en kontinuitet ver fyra rtusenden,
vilken endast det forntida Egypten kan tvla med i den Frmre Orienten.
Elams historia prglades av en stndigt pgende maktkamp med grannfolken som bebodde Mesopotamiens flodsltt
i vster, oavsett vilket folk som fr tillfllet fanns dr. Dessa folk vxlande under tre rtusenden mellan sumerer,
akkader, aramer, amoriter, kassiter, assyrier och kalder. Fiendskapen kan frklaras med att sdra Mesopotamien,
som var ett rikt jordbruksland, saknade naturresurser som koppar, sten och timmer. Dessa fanns dremot i
Zagrosbergen, vilka kontrollerades av Elam. Samtidigt utvade den mesopotamiska flodsltten med sina rika stder
en lockelse fr elamiterna vilka bebodde ett kargare landskap.
Elam
4
Historiska perioder
Proto-elamitiska perioden 3200-2700 f.Kr.
Gammal-elamitiska perioden 2700-1600 f.Kr.
Awan-dynastin
Shimashk-dynastin
Eparti-dynastin
Medel-elamitiska perioden 1500-1100 f.Kr.
Kidinuid-dynastin
Igihalkid-dynastin
Shutrukid-dynastin
Neo-elamitiska perioden 1100-539 f.Kr.
Neo-elamitiska dynastin
Persisk tid 539-331 f.Kr.
Akemenidiska dynastin
Alexander den stores ervring av Susa 331 f.Kr.
Den proto-elamitiska perioden
Landet Elams historia kan spras tillbaka till det fjrde rtusendet f.Kr. Omrdet omfattades d av den
mesopotamiska Uruk-kulturen. Omkring 3200 f.Kr. inleds den proto-elamitiska perioden. Frn den tid kommer de
ldsta texterna som r bland de absolut ldsta knda i vrlden. Denna proto-elamitiska skrift har stora likheter med
sumerernas frsta kilskrift. Man har antagit att skriften spreds frn Sumer till Elam, men det kan lika grna ha varit
det omvnda frhllandet.
Den gammal-elamitiska perioden
Enligt den sumeriska kungalistan ervrades Elam p 2600-talet f.Kr. av kung Enmebaragesi av Kish. Detta r det
ldsta historiska omnmnande av landet Elam och inleder den gammal-elamitiska perioden. Olika dynastier frn
Sumer och Elam dominerade omvxlande varandra. Sargon av Akkad ervrade Elam omkring 2300 f.Kr. och landet
styrdes av akkadiska kungar tills det akkadiska rikets slut. Den elamitiska dynastin frn staden Awan regerade sedan
Elam. Awan-dynastin ersattes av en ny elamitisk dynasti frn Simash omkring 2100 f.Kr. Gutierna, ett folk frn norr,
ansatte bde Sumer och Elam vid denna tid. Den starkaste motstndaren blev drefter den sumeriska staden Urs
tredje dynasti. Urs kung Shu-Sin frskte blidka elamiterna genom att gifta bort sin dotter till kungen av Anshan. Ur
frsvagades alltmer av den jordbrukskris som inleddes runt millennieskiftet och invandringen av amoriter
vsterifrn. Kung Kindattu av Shimash-dynastin tog tillfllet i akt och plundrade Ur ca 1950 f.Kr. Urs sista kung
Ibbi-Sin togs till fnga och stadens gudastaty togs som krigsbyte, vilket hos forntidens folk hade ett enormt
symbolvrde.
Elamiterna behrskade inte Ur srskilt lnge utan krdes ut ur Sumer av den nya amoritiska dynastin av Isin. I slutet
av 1900-talet f.Kr. grundades en ny dynasti av Eparti. De sumeriska stadsstaterna i Mesopotamien hade nu ersatts av
amoritiska smriken vilka kmpade om makten. Larsa var frst en mktig amoritisk motstndare, men senare
installerade en elamit, Warad-Sin, p tronen i staden. Babyloniens kung Hammurabi frde ett lngt krig mot
Warad-Sins bror Rim-Sin och ervrade slutligen Larsa. Elamiterna under kung Siwe-Palar-Khuppak allierade sig nu
med Babylons fiender assyrierna och stadsstaten Eshnunna. Bda fll slutligen fr det gammal-babyloniska riket
omkring 1700 f.Kr. Elam frsvagades troligen drav och det finns f kllor frn tiden fram till Kidinuid-dynastin.
Elam
5
Medel-elamitisk tid
Omkring 1500 f.Kr. regerades Susa och Anshan av Kidinuid-dynastin. Det kulturella inflytandet frn hglandet
gjorde sig nu starkare gllande i lglandet runt Susa. Igihalkid-dynastin hrskade ca 1400-1200 f.Kr. i Elam, samtida
med kassiter-dynastin i Babylonien. Elam ervrades fr en kort tid av den kassitiska kungen Kurigalzu II p
1300-talet f.Kr. Elam drogs sedan in i den lngvariga assyrisk-kassitiska konflikten. Nr den kassitiska kungen
Kashitiliash IV besegrats av elamiterna angrep assyrierna Babylon norrifrn. Elams makt vxte och riket bevarade
sedan sitt oberoende trots nya kassitiska attacker. Den efterfljande Shutrukid-dynastin gjorde framgngsrika
krigstg mot Babylonien. Som krigsbyte frde man bort Marduks gudastaty frn Babylon, och stelen med
Hammurabis lag. Den terfanns senare i modern tid av arkeologer i Susa. Den sista kassitiska kungen ddades i ett
slag mot elamiterna, men det babyloniska riket bestod under den nya babyloniska kungen Nebukadnessar I.
Nebukadnessar intog Susa och terfrde Marduks gudastaty i triumf till Babylon. Den elamitiska kungen
Khutelutush-In-Shushinak flydde till Anshan och slutet kom fr Shutrukid-dynastin.
Neo-elamitisk tid
Den assyriska plundringen av Susa 648 f.Kr.
Assyrisk stenrelief frn Nineve (Kuyunjik),
numera i British Museum.
Drefter fljer en 300 r lng mrkertid, vilken vi saknar kllor fr i
Elams historia. Frn assyriska kllor vet vi sedan att elamiterna var
deras fiender och allierade sig med babylonierna mot dem. Under
700-talet f.Kr. kom det till hrda strider med assyrierna under kung
Sargon II. Elam ervrades slutligen av den assyriska kungen
Ashur-bani-pal under 600-talet f.Kr. Landets kung
Tempti-Khumma-In-Shushinak ddades och huvudstaden Susa
plundrades. Elam tertog sin sjlvstndighet nr det ny-assyriska riket
brjade falla i slutet av 600-talet f.Kr. Ett antal elamitiska smriken
bestod sedan tills perserna ervrade Elam sterifrn vid mitten av
500-talet f.Kr. Susa skulle bli en av Perserrikets huvudstder. ven om
riket Elam fr alltid var borta skulle den elamitiska kulturen influera
Perserriket tills Alexander den stores ervring av Susa 331 f.Kr.
Kultur och samhlle
En kulturell grns gick mellan de elamiter som bebodde flodsltten i
lglandet och de som fanns uppe i det mer avlgsna hglandet. Lglandskulturen var starkare influerad av samtida
mesopotamiska kulturer i vster. Livet i jordbrukssamhllet i lglandet var mer likt livet i Mesopotamien jmfrt
med hglandets annorlunda klimatfrhllanden.
Rikets styrelse
Det elamitiska riket kan liknas vid en federation av olika stadsstater under en ledande kungadynasti. Kungen styrde
med sina brder som underordnade. Vid kungens dd rvdes tronen i frsta hand av hans bror och frst drefter av
snerna i nsta generation. Svrigheten med att samla landets resurser ledde frmodligen till att ngot stort elamitiskt
rike aldrig utvecklades trots framgngsrika flttg mot sdra Mesopotamien. Detta federativa system ersattes gradvis
av en centralmakt som styrde frn staden Susa under medel-elamitisk tid. Maktfrdelningen ndrades ocks och
tronen rvdes direkt av kungens son. Systemet med en centralmakt brt samman under neo-elamitisk tid d landet p
nytt uppdelades i smriken.
Elam
6
Handel
Elam hade rika naturtillgngar i form av metaller, sten och timmer. Dessa var srskilt eftertraktade av folken i
Mesopotamien vilka saknade dessa naturtillgngar. De tv grannlnderna tycks ha fredragit ervring och
plundringstg som ett stt att komma ver varandras vrdefulla naturtillgngar. Den sumeriska kungen Gudea
nmner hur elamiterna kom med timmer till hans tempelbyggen. delstenen lapis lazuli hmtades frn Centralasien,
troligen i nuvarande Afghanistan, och frdes utmed den rutt som lngt senare skulle bli brjan av Sidenvgen
vsterut. Likas har man antagit att tenn frdes drifrn vidare till Assyrien, men ngra bevis fr detta finns inte.
Handeln med Centralasien skedde troligen indirekt med mellanhnder. I Godin Tepe nra Hamadan gjordes
arkeologiska fynd under 1970-talet vilka tydde p kontakter med Elam. Arkeologen Cuyler-Young (1976) freslog
att de var spr av elamitiska kpmn frn Susa. Fynd frn platser i Elam har gjorts med ursprung frn Induskulturen i
Indien. Det r mjligt att elamiterna, liksom sumererna, handlade direkt med Indien via sjvgen genom Persiska
viken. Susa stod i frbindelse med havet via floden Karun. terigen finns det inga texter som styrker en elamitisk
handel med Indien och elamiterna tycks inte ha varit ett sjfarande folk. Varor frn Induskulturen kan ha ntt Elam
med Sumer som mellanhand.
Elams kontakter med andra lnder begrnsade sig till Sumer och Akkad, senare Assyrien och Babylonien och
slutligen Persien. De andra mktiga staterna under den medel-elamitiska perioden, det forntida Egypten och
Hettiterriket, nmner aldrig staten Elam eller dess folk.
Religion
De elamiter som bebodde lglandet runt Susa var influerade av mesopotamisk religion medan hglandets invnare
hade andra elamitiska gudar. Flera frsk gjordes under historien fr att strka hglandets religion ven i lglandet.
De mesopotamiska gudarna Adad, Ea, Enlil, Erra, Ishtar och Sin dyrkades av folket i lglandet. Inshushinak var en
elamitisk gud, vars namn betyder Susas herre. Tillsammans med gudarna Ishnikarab och Lagamal var detta den
viktigaste elamitiska kulten i Susa under den gammal-elamitiska tiden. Kulten av Napirisha, en elamitisk gud frn
hglandet, spred sig till lglandet under medel-elamitisk tid. Det var kung Untash-Napirisha frn Kidinuid-dynastin
som lt bygga tempelstaden Al-Untash-Napirisha i lglandet. I dess tempel gavs Napirisha en verordnad position
ver Inshushinak, liksom hglandets stad Anshan nu fick en verordnad position ver Susa. Det byggdes ven
tempel t andra av hglandets gudar i Susa och i andra stder.
Tempelarkitekturen i lglandet tog emot starka influenser frn Mesopotamien. Tempeltorn, zikkurat, med en
helgedom p toppen byggdes bredvid lgre tempel. Till skillnad frn i Mesopotamien omgavs tempelomrdena av en
helig trdlund. Trdlunden kan ha varit en symbol fr ddsriket, och de elamitiska kungarna begravdes i
tempelomrdet. I hglandet var helgedomarna belgna uppe i bergen och hade mer karaktren av heliga platser n
tempelomrden. Reliefer frn bergvggarna visar hur religisa ceremonier gde rum dr under medverkan av
hrskaren. En intressant jmfrelse r de hettitiska bergshelgedomarna i Anatolien.
En viktig del av kulten rrde livet efter dden. Inshushinak var tillsammans med Ishnikarab och Lagamal ddsrikets
domare. Ddsrikets gud i Mesopotamien, Nergal, identifierades med Lagamal. Som beskrivits ovan var Inshushinak
ven gudarnas herre, men blev senare ersatt av Napirisha i den officiella kulten. Dessa var kungamaktens
beskyddare. Pingir var fruktbarhetens gudinna. De ceremonier som hlls i hglandets bergshelgendomar kan mycket
vl tolkas som rliga fruktbarhetsriter ledda av landets hrskare.
Elam
7
Konst
Elamiterna var skickliga i att gjuta och hamra brons och guld till vackra freml. Olika metallfreml utformades
som djur och dessa anvndes troligen i den religisa kulten. Sm cylindersigill framstlldes ven efter mesopotamisk
frebild, men ingraverades med scener hmtade ur den elamitiska mytologin. En annan konstform med
mesopotamiskt ursprung var glaserade tegel som brjade anvndas fr att dekorera byggnader under den
medel-elamitiska perioden.
Kllor
Hinz, Walther: Das Reich Elam. Stuttgart: Kohlhammer (1964).
Iranica Antiqua, Department for Near Eastern Art and Archaeology, Gent University Press, 1990-1997. ISSN
0021-0870
Weiss, Harvey och Cuyler Young, T.: The Merchants of Susa (1976).
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Elam.
Referenser
[1] http:/ / tools.wmflabs. org/ geohack/ geohack. php?language=sv& pagename=Elam& params=29_54_0_N_52_24_0_E_region:IR
Artikelkllor och frfattare
8
Artikelkllor och frfattare
Elam Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25004426 Bidragsgivare: Ace90, Belle Jar, Bistun, Bitafarhadi, Bjohan, EliasAlucard, Fenix, FredettaMH, Grundin, IP, Jeppiz,
Johan.holmberg@home.se, Josve05a, Kigsz, LA2, Maundwiki, Mortadd 69, NERIUM, Naphureya, Nicke L, Palmerston, Sten Andr, Tyros, Udufruduhu, Vcher, Zmrzlina, ppelmos, 12
anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Faravahar at Behistun.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Faravahar_at_Behistun.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare: Patrick C,
known as dynamomosquito on Flickr, and Pentocelo on this project
Fil:Elam Map-sv.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Elam_Map-sv.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Nicke L
Fil:Susa-destruction.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Susa-destruction.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Amir85, JMCC1, Jastrow,
Mmcannis, Olivier, Shauni, Sumerophile, Verne Equinox, 1 anonyma redigeringar
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/