Romarriket

Romarriket
Romarna skapade ett stort imperium De har ocks pverkat Europa och den europeiska kulturen vldigt mycket. Rikets medelpunkt var staden Rom, som under antiken vxte till en miljonstad.

Nr riket var som strst ingick alla lnder runt Medelhavet, Frankrike, Schweiz, Belgien, Storbritannien samt delar av Tyskland, sterrike och Ungern.
Spana in kartan p nsta sida!

Romarrikets faser
Kungatid 700-talet f.v.t. 510 f.v.t. Republiken 509 f.v.t. 27 f.v.t. Kejsartiden 27 f.v.t. 476 e.v.t.

Vi brjar med kungatiden!

Romarrikets ursprung
Romarriket var frn brjan ett bondesamhlle som styrdes av kungar. Romarna talade latin och omgavs av ett annat folk som kallades etrusker. De hade en hgre kultur n romarna under denna tid. Romarriket pverkades mycket av etruskerna. Ca 500 f.v.t. gjorde romarna uppror och avsatte den etruskiske kungen.

Det tidiga samhllet

Det brjade med sm bondbyar p kullarna vid floden Tibern. S smningom vxte byarna ihop till en stad. Man brjade bygga hus och tempel av sten och anlgga torg. Frst styrdes Rom av kungar, de sista kungarna hrstammade frn grannfolket etruskerna. Men det fanns ocks en mktig adel, patricierna, vars frsamling, senaten, var kungens rdgivare. Folket, plebejerna, hade vid den hr tiden inga rttigheter.

Patricier - plebejer
Det rdde klasskamp mellan patricier (senaten) och plebejer (folket) Plebejerna fick s smningom fler och fler rttigheter. Det gjorde att en ny verklass bildades nobiliteten. Den bestod av patricierna och de ledande plebejfamiljerna. Men det fanns fortfarande en stor egendomsls underklass.

Men kungatiden vergick i en annan period: den romerska republiken.

Den romerska republiken

Vid slutet av 500-talet f.v.t. avsattes den sista kungen och man infrde republik = stat som inte styrs av ngon som har ftts till makten. Makten lg d hos senaten (300 rika romerska mn) som styrdes av tv folkvalda konsuler. Republiken fungerade som en form av demokrati, men som frmst gynnade de rika i samhllets vre skikt. Om det blev krig valdes en diktator, som hade all makt. Men diktatorn fick bara ha makten ett halvr.

Rom blir stormakt

Efter krigen med Karthago mellan 264 f.v.t. och 146 f.v.t. blev Rom en stormakt. Efter det fortsatte riket att vxa. Men det fanns ocks stora inrikespolitiska problem, som resulterade i ett lngvarigt politiskt kaos. Detta kaos gjorde att Julius Caesar p 40-talet f.v.t. fick folkets och armns std och kunde utropa sig till diktator p livstid.

Arbestlshet i Romarriket
Romarriket blev stort och mktigt. Varfr levde d s mnga mnniskor fattigt? De rika i Romarriket, och staten, lade beslag p alla rikedomar man fick genom ervringar. Staten anvnde rikedomarna till olika byggnationer ssom byggnader, vattenledningar, broar och vgar.

Bnderna var soldater

Under strre delen av republiken var soldaterna smbnder. Man mste ga jord fr att f gra krigstjnst i armn. Under de mnga krigen p 200-talet f.v.t. var bnderna ofta borta s lnge frn sina grdar att krarna blev frstrda. Efter kriget var de tvungna att slja grdarna billigt och flytta till stderna dr de tog tillflliga jobb. De som kpte grdarna var storgodsgare som anvnde slavar som arbetskraft.

Det fanns mnga slavar i romerska riket. De arbetade bl.a. som lantarbetare, gruvarbetare eller slavar i hemmen.

Yrkessoldater
Frn sista rhundradet f.v.t. var alltfler yrkessoldater som fick ln. Lnen kom frn plundring nr de ervrade nya omrden. Soldaterna stllde upp fr beflhavare som ordnade mycket byte, men brydde sig inte s mycket om den romerska staten.

Roms invnare
I de omrden som romarna ervrade p italiska halvn blev invnarna s smningom romerska medborgare. Det innebar att de fick politiska rttigheter och inte behvde betala skatt. Omrdena utanfr italiska halvn blev provinser dr invnarna betalade skatt till romarna. Dessutom fick romarna spannml och andra viktiga rvaror frn provinserna.

Oordning i romarriket
I takt med att Rom blev en militr stormakt blev militren och de militra beflhavarnas inflytande allt strre. Med sina soldater bakom sig kunde de utva utpressning mot de lagliga frsamlingarna och lta sig utses till diktatorer p lngre tid, rentav p livstid. De sociala motsttningarna blev ocks allt hrdare. Fljden blev klasstrider och inbrdeskrig. Den som till slut terstllde ordningen bar Caesar, som lyckades besegra alla sina fiender. Men han blev snart mrdad, r 44 f.v.t.

Julius Caesar
Caesar r frmodligen den mest omtalade personen frn det romerska riket. Han var framgngsrik militrt och politiskt. Han mrdades efter att han utnmnt sig sjlv till diktator p livstid.

Kejsartiden
Efter att Caesar hade mrdats av sina politiska motstndare 44 f.v.t. utbrt ett lngvarigt och blodigt inbrdeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson Octavius gjordes till ensam hrskare och Roms frste kejsare. Han r mest knd under hederstiteln Augustus. Den politiska turbulenta republiken d romarriket styrdes av en senat var drmed frbi. Nu inleddes istllet en tid d det romerska riket styrdes av envldiga hrskare. Den s.k. kejsartiden varade i drygt 500 r fram till att den siste vstromerske kejsaren avsattes r 476 e.v.t.

 De frsta 200 ren under kejsartiden var relativt fredliga. Men romarna fortsatte att utvidga sitt rike. De ndde sin strsta utbredning ca: 100 e.v.t. Drefter brjade romarriket knaka i fogarna. Och kejsarna gick ver till en mer defensiv politik.

Religion och kultur

Romarna talade och skrev latin, ett sprk som spreds i det romerska riket och fick stor betydelse i hela Europa under lng tid. Kulturen var mycket pverkad av grekisk och etruskisk kultur. Till exempel hrmade romarna grekisk konst, vertog det grekiska alfabetet och lrde sig att bygga vgar och vattenledningar av etruskerna. ven den romerska religionen var pverkad av grekisk och etruskisk religion, men staten bestmde vilka gudar man skulle dyrka.

Grekisk kultur i Rom

Romarna krigade mot grekiska stder, som de besegrade. Grekernas kultur var vlutvecklad, och imponerade p romarna. Man tog drfr efter mycket av den grekiska kulturen, ssom arkitektur, litteratur och konst. Man tog ven grekiska slavar, som frde med sig kulturen.

Saturnustemplet, Rom, Forum Romanum

Romersk arkitektur
Arkitekturen i Rom var inspirerad av grekernas, men ocks nyskapande. Romarna kunde bygga valv, och det anvnde de till byggnadsverk av vilka mnga finns kvar n idag: Colosseum Pantheon Broar och akvedukter Vattenledningsanlggningar Stora badhus, s kallade termer.
Templet Pantheon i Rom

Gladiatorspel
Gladiatorspel var slagsml p liv och dd mellan stridande slavar och ibland vilda djur.

De gde rum p en arena, s kallad amfiteater.

Gladiatorspelen var viktiga i det romerska samhllet och folktron. Bilder av gladiatorer frekom p vggar, golvmosaiker, amuletter och oljelampor med mera.

Gladiatorer p en mosaik frn dagens Libyen, ca: 200 e.v.t.

Romersk litteratur
De ldsta frfattarna var frmst historiker. Den romerska litteraturens storhetstid, den klassiska perioden, infll under republikens sista och kejsartidens frsta tid. Cicero var en vltalare, filosof och brevskrivare som fullndade det latinska skriftsprket. Vergilius skrev lnga diktverk som frhrligade Roms historia. Horatius skrev vackra lyriska dikter som kallades oden. Catullus skrev intensiva krleksdikter. Ovidius skrev versberttelser med mnen frn de grekiska myterna.

Den romerska slavekonomin

Det romerska samhllet var beroende av slavar som arbetskraft. Med hjlp av slavar blev romarriket allt rikare.

Syftet med expansionen var framfr allt plundring, skatter och slavar. Slavarna gjorde det mesta arbetet, vilket gjorde att man inte behvde s mycket tekniska hjlpmedel att erstta dem med. Nr romarriket under 200-talet e.v.t. hade slutat expandera, blev det dyrt med slavar, det gjorde ocks att ekonomin slutade vxa.

Riket blir kristet

Kristendomen, som frn brjan varit en liten, frfljd sekt, fick allt fler anhngare.

Konstantin, som sjlv inte var kristen (?), gynnade kristendomen, och r 380 e.v.t. blev den statsreligion.

Konstantin p en mosaik frn ca 1000 f.v.t. i Haga Sofia.

Romarrikets splittring
P 300-talet lyckades kejsare som Diocletianus och Konstantin den store stadkomma lite ordning igen. Men riket gick mot sin upplsning. Konstantin grundade Konstantinopel (nuvarande Istanbul i nuvarande Turkiet), och tyngdpunkten i riket flyttades frn Rom. Splittringen resulterade i att riket faktiskt delades r 395 e.v.t. i vstromerska riket och stromerska riket. Vstromerska riket utsattes fr allt svrare angrepp norrifrn av germaner, och den siste vstromerska kejsaren avsattes r 476.

Vstrom och strom 395 e.v.t.

strom
Det rike som styrdes frn Konstantinopel hade ju inte lngre med Rom att gra men kallades nd stromerska riket (eller Bysantinska riket efter Bysans, ett gammalt namn p Konstantinopel). Det var ibland ett starkt rike, men kunde i lngden inte frsvara sig mot angrepp frn alla hll: av araber, slaver, perser, nomadiska korstgsriddare och till slut turkar. Det var turkarna som gjorde slut p det stromerska riket, som d inte var stort mer n staden Konstantinopel. Det skedde r 1453.

Kllor
http://www.sorummet.se/kategorier/historia/forntiden-ochantiken/romarriket# http://www.ne.se/enkel/romerskariket?i_art_id=717242&originalURI=/enkel/romerskariket&mode=print#http://www.ne.se/modals/view_pictu re.jsp?sectionId=2309526||facebox

Bildkllor
http://traumwerk.stanford.edu/philolog/2005/12/imperium_in_ the_pantheon_in_ro.html http://sv.wikipedia.org/wiki/Gladiator [Tillgnglig online 201311-29] http://sv.wikipedia.org/wiki/Romersk_legion [Tillgnglig online 2013-11-29]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Romersk_arkitektur [Tillgnglig online 2013-11-29]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstantin_den_store http://sv.wikipedia.org/wiki/395 http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-ochantiken/romarriket#