Cornelia

Lfwenberg, grupp A3 Medeltidens samhlle 15 hp, HT2012

2012-09-10

Seminarium 2, Syd- och Mellanamerika under medeltiden

Mayariket (300-900 e.kr)
Mayasamhllen levde p jordbruket, precis som man gjort i omrdet sedan 8000 f.kr. Den viktigaste grdan var majs, som odlades i olika former och utgjorde en stapelvara. Majs och andra grdor odlades i s kallades milpas, ett odlingssystem dr man odlade flera grdor p samma jord och skrdade intensivt under ett par r varp man lt jorden vila en lngre period. Mayafolket uppgick till 14 miljoner och i stderna, som hade uppt 40 000 invnare som mest, fanns stora marknader dr varor som delstenar och tyger bytte gare. Den intensiva handeln hos Mayafolket i kombination med ett gemensamt sprk skapade stark regional sammanhllning. De frmgenheter som handeln genererade koncentrerades till den adliga samhllsklassen d det inte fanns ngot specifikt samhllsskikt bestende av affrsmn. Nr Mayariket fll, hade ven det att gra med jordbruket. Strider som utkmpades i maktervringssyfte gjorde stor skada p jordbruket. I kombination med dlig skrd och torka, verbefolkning och sjukdomar fll riket samman.

Aztecriket (Mexica) (1300-1519 e.kr)

Religion var centralt i Mexicaimperiet. Religionen formade och styrde utvecklingen fr de flesta andra kulturella inslagen s som utbildning, krigfring och ekonomisk stabilitet. Majoriteten av befolkningen utgjordes av en arbetarklass som kallas macehualli. Dr hamnade de mn som misslyckats med att bli krigare tillsammans med de flesta andra i samhllet. De tilldelades arbetsuppgifter av de som styrde landet och det kunde rra sig om allt ifrn infrastrukturarbete till militrtjnst. De hr arbetarna hade ofta tillgng till en bit mark dr de brukade sin jord och de var ven de enda i samhllet som betalade skatter. Under sig hade de sig en grupp livegna som var knutna till den jord dr de arbetade och betalade hyra. De hade vissa medborgerliga rttigheter och kunde dessutom kallas in till militrtjnstgring. Steget ner p den sociala rankingen fanns slavarna, ofta krigsfngar men ven djupt skuldsatta personer som valt att slja sig sjlva som slavar. En vsentlig skillnad fr slavarna i Mexica jmfrt med de i Europa var att de hade gandertt. De kunde skaffa sig egendomar, mark och till och med egna slavar. Dessutom kunde de manliga slavarna gifta sig med fria kvinnor och f barn som ven de var fria.

Cornelia Lfwenberg, grupp A3 Medeltidens samhlle 15 hp, HT2012

2012-09-10

Religionen hade en ptaglig inverkan p frdelningen av resurser i samhllet. De tempel dr man tillbad hgre makter skttes av prster som utver religisa aktiviteter ven konsulterades av befolkningen i framtidsrelaterade frgor om val av make/maka och framtiden fr deras barn. Prsterna anvnde de enorma tillgngarna som templen frfoga ver till att bekosta viktiga samhllsfunktioner som skolor, sjukhus och hjlp till de fattiga. Kejsaren lyssnade till prsterna och hade, frutom sitt militra uppdrag som gick ut p ervring, starka taganden att upprtthlla samhllets vlfrd. Tillgngen p fda var ett viktigt exempel p kejsarens ansvarsomrden.

Inkariket (1438-1532 e.kr)

Inka var namnet p den familj som kom att bli grundare till det ofantliga inkariket och senare ven namnet p hela befolkningen. Riket strckte sig lngs Sydamerikas vstkust frn Ecuador i norr till Chile i sder och omfattade 16 miljoner invnare. Ett sofistikerat ntverk av vgar band samman hela Inkariket och lngs dessa vgar frdades tjnstemn, skatteindrivare och revisorer som bokfrde och registrerade produktion, finansiella frehavanden, befolkningstillvxt med mera. De anvnde sig av khipus, ett system bestende av frgade snren p vilka man knt knutar fr att registrera ett antal. Systemet var 10-baserat. Inkariket var klanbaserat och varje klan hade en ledare som ansvarade fr relationerna med utomstende. Varje klan hade sin mark dr de ingende familjerna kunde bruka jorden. Som kompensation fr jorden var de tvungna att avst en del skrd till adel, byrkrati och religisa ledare. Till det tillkom ven ett slags arbetsskatt som roterades bland familjerna i klanen. Den gick ut p att man skickade en familjemedlem att arbeta med militrtjnst, vgbyggen, implementering och bevattning av nya terrassjordbruk och andra samhllstjnster. Klanerna fick ocks i ansvar att frvalta statligt gda spannmlsmagasin som skulle fungera som reserver i dliga tider. Spanjorerna som senare ervrade Sydamerika anammade Inkarikets stt att organisera sin ekonomi och administration. Det hrda arbete befolkningen utfrde som resultat av arbetsskatten mjliggjorde en luxus och bekvm livsstil fr adeln som var undantagen all form av samhllsarbete.