Arktis

Ilämningsuppift 2

Fanny Karell

Studierättsnummer- 2101600

Innehållsförteckning

1. ....................................................................................... Problematiken gällande de smältande isarna

.................................................................................................................................................................2
2. ............................................................... Folkrättsliga frågor och delområden som aktualiserar temat
.................................................................................................................................................................3
3. ...................................................................................... Folkrättsliga material och aktörer i materialet
.................................................................................................................................................................5
4. ................................................................................................ Politiska frågor som aktualiserar ämnet
.................................................................................................................................................................5
5. ...................................................................................................... Varför är ämnet viktigt för Finland?
.................................................................................................................................................................7
Källförteckning .........................................................................................................................................7

1
 1. Problematiken gällande de smältande isarna

Problematiken i fråga är de smältande isarna vid Arktis och Antarktis på grund av

klimatkrisen. Forskare har redan länge noterat att isarna håller på att smälta i samband med
den globala uppvärmningen. Processen snabbas hela tiden upp och isarna smälter allt
snabbare. Att isarna smälter leder till en hel del följder, både negativa och positiva. Arktis
anses vara en skattkista med sin artrikedom och enorma mängd naturtillgångar. Stora
mängder olja finns bevarad på havsbottnen under Arktis och är i dagsläget oåtkomlig för
oljebolag att utnyttja. I takt med att isarna smälter kommer man få tillgång till dessa
oljekällor vilket gör området till en ekonomiskt strategisk guldgruva. Det är oklart vem som
har rätt till vilka områden av Arktis och bland Arktis strandstater har det uppstått en “kamp
om Arktis”. Alla strandstäder gör anspråk om egna ekonomiska zoner av Arktis där
respektive länder har ensamrätt att dra ekonomisk nytta av området. Vissa zoner överlappas
av andra vilket leder till oklarheter mellan länder t.ex. hävdar Ryssland, Kanada och
Danmark att delar av Lomonosovryggen tillhör dem.

Ett annat bekymmer är att klimatet lider medan vi tjänar pengar på de smältande isarna. En
stor del av världens vatten är lagrat i isarna och om alla dessa smälter skulle det innebära att
havsytan stiger med 60 meter. Det krävs inte mycket förrän kuststäder ligger delvis under
vatten för att inte tala om ögrupperna i stilla havet som redan nu drabbas hårt. Att isarna
smälter ökar klyftan mellan rika och fattiga. De rika gynnas av nyuppfunna oljeresurser
medan många fattiga stater befinner sig i områden som kommer drabbas värst av
klimatförändringen. Hunger och törst kommer bli svårare på grund av torka medan andra
tvingas fly från sina hem som klimatflyktingar när extrema väderförhållanden blir vanligare
och havsytan stiger.

Problematiken gällande de smältande isarna och klimatförändringen är starkt förknippade

med folkrätten. Havets, miljöns och människors rättigheter står på spel då vi fortsätter
ignorera framfarten av klimatförändringen.

2
 2. Folkrättsliga frågor och delområden som aktualiserar temat

Problematiken kring de smältande isarna är komplicerad. Det finns så många olika faktorer
som påverkas av varandra. Om beslut görs gällande en specifik fråga finns risken att det
indirekt påverkar negativt på annat håll och får en oönskad och allvarlig effekt.

Flera olika folkrättsliga frågor aktualiserar temat. För många ses Arktis som en ekonomisk
guldgruva medan andra, urfolk och djur, är beroende av området som hem eller källa till mat.
Vem har egentligen rätt att utnyttja området och i hur stor omfattning bör området skyddas
från exploatering?

Denna problematik berör flera av de folkrättsliga delområdena. Mänskliga rättigheter,

havsrätt och internationell miljörätt är delområden som bör ha stor inverkan på
problematiken. Då isarna smälter kommer det öppnas nya områden och det är mycket viktigt
att med hjälp av folkrätten säkerställa att den känsliga miljön och djuriket, havet samt
människorna här skyddas.

Flera stater har ekonomiska intressen speciellt i området kring Arktis på grund av
naturresurser som olja. Man säger att 13% av världens olja finns i havsbottnen i Arktis.

Vissa menar att det inte längre vore lönsamt att satsa så mycket på att få fram oljan ur Arktis
eftersom vi skall avstå helt från fossila bränslen 2050 enligt Världsnaturfonden.

Vilka delar av Arktis som hör till vilka stater är inte helt klart och det finns en risk att det
uppstår oklarheter eller konflikter mellanstater. Lomonosovryggen intresserar flera av
staterna kring Arktis och de zoner som länderna gör anspråk på överlappar varandra. Enligt
ett FN-avtal har man beslutat att man vetenskapligt bör bevisa att ett visst
undervattensområde vetenskapligt sett är kopplat till staten i fråga. Alla stater som i dagens
läge gör anspråk på Arktis - dvs. Ryssland, Danmark, Norge, Kanada och USA - har ändå
lovat att följa de FN-mekanismer som tillämpas för att lösa tvisten.

I samband med tvisten om vem som har rätt till vilka områden är det viktigt att ta hänsyn till
de som redan bor i dessa områden. I Arktis bor 4 miljoner människor varav en del är urfolk.

3
Förklaring angående självstyrande territorier ur Förenta nationernas stadga artikel 73:

“Medlemmar av Förenta Nationerna, som bära eller ikläda sig ansvar för förvaltningen av
territorier, vilkas befolkning ännu ej uppnått full självstyrelse, erkänna grundsatsen, att innevånarnas
intressen komma i främsta rummet, och åtaga sig såsom ett heligt värv förpliktelsen att, inom ramen
av det system för internationell fred och säkerhet som upprättats genom denna stadga, till det yttersta
främja deras välfärd samt att i detta syfte:
a. trygga de ifrågavarande folkens framåtskridande i politiskt, ekonomiskt och socialt
avseende samt på uppfostrans område, allt med skyldig hänsyn till deras egen kultur,
liksom ock åt dem trygga rättvis behandling och skydd mot övergrepp; “
(FÖRENTA NATIONERNAS STADGA, FÖRDRS 1/1956, ARTIKEL 73)

Miljön hotas kraftigt då isarna i Arktis och Antarktis smälter, inte bara miljön i dessa
områden utan över hela världen. Att isarna smälter är dels en följd av klimatuppvärmningen,
dels är det en orsak till att klimatuppvärmningen påskyndas ytterligare. Då isarna smälter
ersätts ljus yta, is, mot en mörkare, hav eller mark. Den mörkare ytan reflekterar inte ljuset
och värmen lika effetkivt medan uppvärmningen får ökad effekt. Detta fenomen kallas för
albedoeffekt. Om alla isar vid Arktis och Antarktis smälter skulle detta innebära att
havsnivåm stiger med 60 meter. Detta skulle givetvis innebära katastrofala följder runt om i
världen. Människor skulle drabbas väldigt olika av följderna och klyftan mellan rika och
fattiga skulle sannolikt bli allt större. Vi skulle drabbas av ökad hunger, torka samt att
kustsäder eller öar kunde täckas av vatten. Situationen för de som redan nu lider av dessa
problem skulle i många fall förvärras. Människor som bor kring torra områden ibland annat
Afrika eller i ögrupper i stilla havet kan drabbas värst. Redan nu har klimatuppvärmningen
orsakat strömmar av klimatflyktingar som tvingats fly från sina hem.

Det är viktigt att notera att Arktis och Antarktis är två helt olika områden. Arktis är området
vid nordpolen som består av hav och is medan Antarktis finns vid sydpolen och består av
mark och is. Arktis är hem för många människor vilket leder till att folkrätten bör beaktas
även i enlighet med deras rättigheter.Antarktis-frågan berör inte människogrupper på samma
sätt efter som det i allmänhet inte bor människor i detta område. Däremot är skydd av
känsliga miljöer, havsrätt, miljörätt med mera mycket viktigt både i Arktis och Antarktis.
Båda områdena är täckta av is som nu hotas smälta. Därför är de båda mycket viktiga ämnen
då man pratar om klimatuppvärmningen.

4
 3. Folkrättsliga material och aktörer i materialet

I materialet näms många olika folkrättsliga aktörer, främst internationella organisationer. De

stater som har gjort anspråk på Arktis har alla någon form av intressen gällande området.
Arktis kan delas upp i ekonomiska zoner där varje stat har sin egen zon där de kan utnyttja
naturresurserna för ekonmisk vinning. Det är viktigt att tänka på Arktis som en helhet för att
skydda miljön, djuren och människorna från exploatering. Därför har de internationella
organisationerna en viktig uppgift.

“Man säger att folkrätten i huvudsak har två slags adressater – stater och internationella
organisationer – och att dessa till följd av folkrättens regler är förpliktade att handla på det ena eller
anra sätter i förhållande till varandra.”

(BRING O. MAHMOUDI S. WRANGE P. , SVERIGE OCH FOLKRÄTTEN (2011)

I det ömnesspecifika materialet nämns en hel del internationella organisationer som påverkar
beslutsfattandet kring Arktis och Antarktis. En organisation som nämns flera gånger är IMO
– Internationella sjöfarts organisationen. Denna berör kanske främst frågor gällande Arktis
eftersom sjöfarten i dessa områden är livlig och förväntas förändras i samband med att isarna
smälter.

Arktiska rådet samt FN:s havsrättskonvention nämns också i materialet upprepade gånger. I
det Arktiska rådet diskuterar medlemsstaterna frågor gällande Arktis. Aktörer och
organisationer som Röda korset, WWF och internationella domstolen påverkar också Arktis-
och Antarktis problematiken. Olika former av FN-avtal har även stor inverkan på hur
folkrätten beaktas gällande ämnet.

4. Politiska frågor som aktualiserar ämnet

Världspolitikens stormar påverkar ämnet mycket och problematiken är ett väldigt aktuellt
ämne som gäller oss alla. Forskning och åsikter gällande klimatförändringen ändras konstant.

5
Man kan tänka sig att klimatförändringen, och därmed även problematiken kring Arktis och
Antarktis, formar sig starkt enligt vad folket eller mer specifikt ledningen tror. Till exempel
var synen på klimatförändringen aningen mer mångskiftande under Donald Trumps period
som president i USA eftersom han talade och agerade i enlighet med att klimatförändringen
inte var lika allvarlig som det målats upp. När en person med stark makt, som Trump,
uttrycker sig är det med stor sannolikhet att många omformar sina tankar. Politiska åsikter om
klimatet kan alltså påverka beslut som fattas gällande ämnet. Både åsikter till miljöns fördel
men även åsikter som betoner det enorma ekonomiska intresset.

Denna problematik är oerhört mångfacetterad och aktualiserar allt från ekonomiska intressen,
klimatfrågor, miljöskydd, ojämlikheet, fattigdom samt mänskliga rättigheter med mera. För
en så komplicerad fråga är det givet att staters subjektiva och politikiska intressen spelar roll.
Ukrainakrisen som startade 2013 (ZUIDERVELD, 2015, SVT) är ett exempel på en politisk
fråga eller kris som har påverkat ämnet i fråga. Ryssland har en stor betydelse i frågan och
har gjort anspråk på en ekonomisk zon i Arktis. I och med Ukrainakrisen blev misstankarna
över Ryssland större och tilliten försvagades. Nu när Ryssland har byggt militärbaser vid
Antarktis och bevisat att de har militariserat området i form av bland annat ubåtar är man
rädd för att Ryssland är beredd att påbörja en konflikt gällande Arktis. Däremot finns det
saker som motsäger att en konflikt skulle äga rum eftersom samarbete kan vara väldigt nyttigt
för att komma åt Arktis skatter. De länder som gjort anspråk för ekonomiska zoner i Arktis
vill helt enkelt inte riskera en konflikt eftersom det ligger ett mycket stort enkonomiskt
intresse på spel.

Ökade spänningar i den globala politiken kan påverka Arktis geostrategiska situation kraftigt.
Det är viktigt att uppmärksamma att folkrättens regler gäller även om det kan ställa till
bekymmer eftersom Arktis inte är en enskild stat. Bland annat miljörätt är ett rättsområde där
politiken överlag kan spela en central roll. Detta pågrund av att många ännu inte är beredda
att ge upp det som krävs för att skydda miljön, speciellt då ekonomisk vinning riskerar att
minska.

6
 5. Varför är ämnet viktigt för Finland?

Det finns flera faktorer som gör den här frågan mycket viktig för Finland. Vårt land befinner
sig i närheten av Arktis, vi har expertis gällande frågor som berör ämnet och vi vill allt mer se
Finland som ett Arktiskt land. Finland är en av de åtta permanenta medlemmarna i det
Arktiska rådet och vi är även delaktiga i Antarktisfördraget som konsultativ parter. För
Finland är det viktigt att skydda naturern, klimatet och ursprungsfolkens rättigheter i Arktis.

Även om Finland kämpar för att bevara miljön och naturen i dessa sårbara områden ser man
ändå att Finland kan tjäna pengar på att isarna smälter i Arktis. I dagens läge är det en
sjövägen mellan Europa och östra Asien lång. Nordostpassaden som går genom arktis kan
vara komplicerad på grund av isarna och varierar under året. Om isarna smälter kommer det
ge helt nya möjlighter för transport mellan världsdelarna. Man kan färdas genom
Nordostpassagen flera veckor snabbare än tidigare. I Finland producerar vi bland annat
mycket virke och en snabbare trafik till Asien skulle vara mycket nyttigt för oss.

När det kommer till Arktis och Antarktis är Finland intresserad av hållbar affärsverksamhet.
Man anser att cirkulär ekonomi samt investeringar i resurssmarta lösningar kan leda till
framstående ekonomiska möjligheter. Finland har dessutom den expertis som krävs i kalla
områden som dessa.

Källförteckning

SVT, Zuiderveld Roland, (18.2.2015) https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ukrainakrisen-pa-

fem-minuter

Ove Bring, Said Mahmoudi, Pål Wrange, Sverige och folkrätten, fjärde upplagan (2011),
Norstedts Juridik

Förenta nationernas stadga, FördrS 1/1956, kapitel XI - Förklaring angående icke

sälvstyrande territorier, artikel 73