Rymdkapplpningen

av Emil Sjvall

1.Inledning 2 Rymd kapplpningen 2.1 Starten p kapplpningen 2.2 Djur i rymden 2.3 Frsta mniskan i rymden 2.4 Mot mnen 2.5 Sovjets mnprogram 2.6 Slutet p kapplpningen 3. Personerna bakom kapplpningen 3.1 Wernher von Braun 3.2 Sergej koroljov 3.3 Saturn V 3.4 N1 4. Avslutning/Reflektion 5.kllor

2 3 3 3 3 4 4 4 5 5 5 5 5 5 6

Inledning Under kallakriget s tvlade st och bst svl om militr slagkraft som prestige och teknikutveckling. Som en del av detta s startade rymdkapplpningen. En kamp om vem som kunde uppn flest milstolpar i ervringen av rymden. Det slutgiltiga mlet var att skicka mnniskor till mnen men p vgen fanns flera delml. Jag valde detta mne p grund av att det r ett perfekt exempel p hur kallakriget drev utveckligen framt och fr att det var en vldigt intressant kamp

starten: Kapplpningen startade p riktigt den 4 oktober 1957 nr sovjet skickade upp vrldens frsta satellit sputnik. Detta frvnade USA mycket d de var skra p att de lg fre sovjet i utveckligen. Sovjet som leddes av chefsingenjr Sergej koroljov som hade designtat R-7 raketen(Bild 1). efter sputniks upskjutning s brjadeusa satsa ordentligt p rymdfart och fyra mnader senare lyckades de skicka upp sin frsta satelit Explorer 1. Djur i Rymden: ven om USA teknisktstt skickade upp bananflugor i rymden redan 1946 med tyska V-2 raketer s var det strsta framsteget med djur i rymden nr hunden lajka(Bild 2) skts upp i sputnik 2 1957 dock s lyckades aldrig sovjet rdda hunde som dog i rymden. ven usa gjorde frsk med dggdjur innan de skickade upp mniskor de anvnde dock schimpanser. Ryssland skickade ven skldpaddor i omplopps bana kring mnen 1968 med Zond 5.

Frsta mniskan i rymden:nr frsken med djur var klara brjade bde usa och sovjett frberda fr att skicka upp mniskor. ven denna gng hann sovjett frst och den 12 april 1961 skickade sovjett upp vostok 1 med kosmonauten juri gagarin som drmed blev frsta mniskan i rymden. Amerikanerna brjade dock komma i kapp och endast 3 veckor senare den 25 april blev Alan shepard den frsta amerikanen i i rymden. Efter detta brjade bde usa och ryssland blicka mot mnen men det skulle ta nstan 10 r innan neil armstrong kunde stta sin fot p mnens yta.

Mot mnen: redan 1961 startade USA apolloprogramet som var tnkt att fra dem till mnen. De gjorda detta efter att president kenedy talade i kongressen 1961 och lovade att USA skulle skicka en man till mnen innan 60-talets slut First, I believe that this nation should commit itself to achieving the goal, before this decade is out, of landing a man on the Moon and returning him safely to the Earth. No single space project in this period will be more impressive to mankind, or more important in the long-range exploration of space; and none will be so difficult or expensive to accomplish apolloprogramet visade sig dock bli extremt dyrt och med usas engagemang i vietnamnkriget blev usas ekonomi mycket anstrngd. Trots detta s startade projektet. Dock blev starten en katastrof under testen infr apollo 1(d kallad (as) 204) brjade det rena syret i komandomodulen brinna och alla 3 astrounauterna dog. Innan de frsta bemannade expeditionerna s skickade de upp apollo 4och6 som var test uppskjutningar med den gigantiska Saturn V raketen (bild 1) apollo 7-9 var bemande testflygningar som testade mnlandaren och alla instrument i jordens atmosfr . Apollo 10 blev den frsta bemande expeditionen till mnen och astrounauterna p denna flygning blev de frsta mniskorna som fick se mnens baksida dock s landade aldrig Apollo 10 p mnens yta. Den 16 juli 1969 s lyfte Apollo 11 frn Cape Canaveral i floridafyra dagar senare kunde astronauterna Neil Armstrong (bild 2) och Buzz Aldrin landa p mnen. Neil Armstrong blev den frsta mannen p mnen och ytrade de vrldsbrermda orden (Thats one small step for (a) man, one giant leap for mankind). Landning blev en enorm propaganda seger fr usa. Efter Apolla 11 fljde yterligare 6 bemande expiditioner till mnen alla utom apollo 13 d en syretank exploderade och flygningen fick avbrytas klarade sig olycksfria. P sista flygningen (apollo 17) fick ven en forskare flja med.

Sovjets Mnprogram: medan apolloprogramet flt p utmrkt hade sovjet strre problem efter att lyckats snda sonden luna till mnen var tanken att skicka mniskor dit. Fr att grs detta tnkte de anvnda N1 raketen och en lsning ganska lik amerikanarna fr sjlva mn landaren. Efter sergei koloyovs dd 1966 s saknade dock sovjett bde kunskap och teknik och alla fyra frsken med N1 raketen misslyckades. 1971 s lade ryssland ner sitt mn program helt ngot som blev brjan p slutet fr rymdkapplpningen. Slutet fr kapplpningen: efter mnen brjade bda lnderna fokusera mer p forskning i rymden isllet fr propaganda. bl.a s skickade de upp rymdstationer som kretsade i omloppsbana kring jorden tex skylab frn usa och saljut frn sovjett det slutgiltiga slutet blev apollo-sojuz projektet d en amerikansk apollofarkost dockade med en sojuz frn Sovjet 1975

wernher von Braun fddes 1912 i dvarande tyskland under andra vrldskriget s utvecklade han v-2 raketerna t nazisterna. Han var ven medlem i nazist partiet ngot som senare tystades ner. Efter kriget blev han fngad av USA ochbrjade jobba fr nasa dr han ledde saturn projektet och var en av de drivande krafterna i mnprojektet. Efter mnlandningen blev han direktr p nasa dr han jobbade tills han dog i njurcancer 1977

sergej koroljov fddesn troligtvis 1906 i ukraina. koroljov brjade som flygplansingenjr men gick tidigt ver till att bygga raketer. under sovjetts stora utresning 1938 s ansg man att koroljov hadde arbetat med annat n han skulle och drfr skickades han till fng lgret gulag, sovjetsledning ndrade sig dock och han fick komma tillbaka dock med hjrtproblem som pgade honom hela livet. nr han kom tilbaka blev han ledare fr sovjets rymdprogram. han lg bakom R-7 och N1 raketen och var den person som bidrog mest till sovjets lyckade expiditioner i brjan. han dog av en hjrtatack 1966 och fick aldrig upleva frsta manen p mne. efter hans dd s kolapsade det ryska mn programet.

saturn V: saturn V var raketen som frde apollo expiditionerna till mnen . raketen var en trestegs raketet och de trestegen tillsamans blev 110m hga och vgde ver 3000ton. det to saturn V ca 8 minuter att acelerera raketen till en hastighet p 24000 km/h den sista saturn V raketen anvndes 1973 till att skjuta upp rymdstationen skylab. det var tnkt att saturn V skulle anvndas till rymdstationen ISS ocks men amerikanska staten vgrade lgga mer pengar p den.

N1: sovjets svar p Saturn V var N1 raketen som var tngt att ta kosmonauter till mnen. rakten var en femstegs raketet och frsta steget hadde hela 30 motorer. raketen var 105m hg och vgde nstan 2800 ton. raketen var dock dligt konstruerad och underfinasierat och alla fyra uppskjutningarna misslyckdes. projektet lades ner 1976.

Avslutning: ven om kalla kriget I sig var en sorgsen tid d drev den faktiskt utveckligen framt och ven om det mesta var mnade fr militrt bruk s har de hjlpt den civila utveckligen ocks tex. S skulle troligtvis aldrig datorn utvecklas s fort om det inte vore fr kallakriget och rymdkapplpningen. Rymdkapplpningenblev sjlva symbolen fr den tekniska utveckligen och lg alltid i brchen fr vad som var mjligt att stadkomma fr mniskan. Den visar ven hur konkurens driver utveckligen framt. Desutom brjade USA och sovjet frsona sig i rymden och med apollo-sojuz projektet 1975 s samarbetade de bda supermakterna fr frsta gngen sen andravrldskriget och det blev ven brjan p slutet fr kallakriget och fler samarbeten fljde. Mycket av utforskningen i rymden har ven gjort nytta p jorden och hjlpt oss frst den vrld vi lever i. Tex. Skulle vi kanske inte upptckt hlen i ozonlagren om inte metrologerna hade ftt anvnda sateliterngot som kunde lett till katastrof hr p jorden. ven kommunikationssatelliter har hjlp vrlden. Anledningen till att de bda supermakterna intresearde sig fr rymden var att det var den ultimata tekniska utmaningen och de som klarade sig bst skulle vinna mycket propaganda p det. Desutom kunde mycket av tekniken anvndas militrt ocks ven om de inte erknde det detta gjorde att de kunde rusta upp utan att gra motparten arg.

Kllor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Rymdkappl%C3%B6pningen 6/5-11 http://sv.wikipedia.org/wiki/Apolloprogrammet 6/5-11 http://sv.wikipedia.org/wiki/Sojuzprogrammet 6/5-11 http://sv.wikipedia.org/wiki/Sovjetunionens_rymdprogram 6/5-11 James May on the moon regiserad av Paul King http://en.wikipedia.org/wiki/Space_Race 12/5-11 http://en.wikipedia.org/wiki/Soviet_Moonshot 12/5-11 http://en.wikipedia.org/wiki/Apollo_program 12/5-11 http://en.wikipedia.org/wiki/Wernher_von_Braun 12/5-11 http://en.wikipedia.org/wiki/Sergej_Korolev 12/5-11 http://en.wikipedia.org/wiki/Saturn_(rocket_family) 12/5-11 Bilder: framsida: http://geosteph-adventuresinearthandspace.blogspot.com/ sida 2: rpmedia.ask.com sida 3 bild 1: :en.wikepedia.com sida 3 bild 2: britanica.com sida 4 bild1: history.nasa.gov sida 4 bild 2: civilianmilitaryintelligencegroup.com alla bilder sida 5: en.wikipedia.com sida 6: seabass.gsfc.nasa.gov