2 | OCH

REDAKTIONEN
ALEXANDER
SEHLBERG
ALEXANDER
ZEILONLUND
ANGELICA
SAMARIKOFF
DEMIR
LILJAGLER
ELLINOR
WENNBERG
EMIL
ANDERSSON
EMMA
ANDERSSON
JENNIE
IVARSSON
JENNY
WESSMAN
JOAKIM
MATHIASON
JOHANNA
GAFVELIN
JOHANNA
WALLIN
MINNA
ALMQVIST
PER
BLOMBERG
-KORREKTUR
-SKRIBENT
-FOTOGRAF
-SKRIBENT
-KORREKTUR
-SKRIBENT
-FOTOGRAF
-SKRIBENT
-LAYOUT
-SKRIBENT
-LAYOUT
-SKRIBENT
-KORREKTUR
-SKRIBENT
-REDAKTIONSLEDNING
-SKRIBENT
-LAYOUT
-SKRIBENT
-FOTOGRAF
-ILLUSTRATR
-SKRIBENT
-REDAKTIONSLEDNING
-SKRIBENT
-REDAKTIONSLEDNING
-SKRIBENT
-FOTOGRAF
-ILLUSTRATR
-SKRIBENT
-REDAKTIONSLEDNING
-SKRIBENT
DET HR MAGASINET R GJORT AV STUDENTER P JOURNALISTIKPROGRAMMET MED SAMHLLSINRIKTNING
P SDERTRNS HGSKOLA UNDER VREN 2012.
OCH | 3
REDAKTIONEN INNEHLL
S. 4 VESTIBULEN
-REP I HNGD MANS HUS ledare s. 4
-STREAMA DIN BEGRAVNING krnika s. 5
-DEMIRS TRAR de sorgligaste lmddarna s. 5
-FETASTE BEGRAVNINGARNA sveriges tre strsta s. 6
-DIN BEGRAVNINGSLT vilken lt vljer du? s. 6
-GRAVSTENSTRENDER trender in i det sista s. 7

S. 8 ANDRA KRETSEN
-FREDRIK WIKINGSSON om dden s. 9
-DARWIN AWARDS prisar ovanliga ddsstt s. 10
-KLUBB 27 klubben du inte vill vara med i s. 11
-JAKTEN P DET EXTREMA vi kartlgger ddsmetallen s. 14
-TRANSHUMANISM de ska leva fr evigt s. 20
-DOMEDAGEN R NRA s kommer jorden g under s. 22
-SLUTET AV ETT KAPITEL... livet efter dden s. 24
-ATT D R ATT HELGONFRKLARA SIG SJLV krnika s. 25
-DDSMODE lt dig inspireras av dden s. 26
-KOM IHG ATT DU SKA D om dden i konsten s. 32
-INGEN VG TILLBAKA ai wei wei r hotad till livet s. 34
-DEN SVENSKA ENSAMHETEN svenska myter om sorg s. 36
S. 36 TREDJE KRETSEN
-EMMAS: BUCKETLIST innan du dr s. 38
-DDEN FRN EN DUBBELDCKARE resereportage s. 39
-MAT s. 40
-BCKER s. 42

4 | OCH
VLKOMMEN TILL OCH, kulturtidningen som i detta nummer behandlar den stn-
digt aktuella freteelsen dden. Vissa frskrcks av den, andra fascineras. Man kan
nonchalera den, acceptera, skrmmas av, frneka, lngta efter eller frska undfly
den. Oavsett vad fr relation vi har till dden, vlkommen eller ej, berr den frr el-
ler senare oss alla.
Ngon gng nr Sverige moderniserades och hlsan, jobben och livslngden fr-
bttrades, s passade dden pltsligt inte in. Vi slutade bra sorgeklder och att som
p rtiondena innan 30- och 40-talet, visa upp den dde i hemmet var inte lngre
tnkbart. Dden flyttades till sjukhus och avlgsna begravningsplatser. Bort frn
de levande. Men ett sdant kortsiktigt tankestt var inte hllbart. Mediernas bom-
bardering med bde fiktiv och verklig dd gjorde det svrt att inte notera den, vi var
tvungna att tala om den. Dden var tillbaka.
Det r kanske just drfr att den r s betydelsefull och svr att undkomma, som
dess nrvaro gr avtryck p s mnga olika niver i livet. Hur den portrtteras i kon-
sten kan du lsa om p sidorna 34-35.
Att dden r p modet har konstateras av vr fotoredaktion. Lt dig inspireras av
vrt modereportage som startar p sidan 28 och som omfamnas av scenerier frn en
plats dr levande mter dda, kyrkogrden. Kanske vill du frdjupa dig i ddsmetal-
lens historia, eller se om du kan bocka av ngon av punkterna p Emmas Bucketlist
(allts saker man ska ha gjort innan man trillar av pinn).
Dden angr oss alla men vi frhller oss till den p olika stt. Men visst finns lite
tabu kvar? Att vlja sitt tillflle verkar vara avgrande. Fr inte vill man tala om rep
i hngd mans hus?
Flj med ver till andra sidan i en tidning som kanske egentligen handlar om livet.

Att inte tala om rep
i hngd mans hus
JOHANNA WALLIN
L
E
D
A
R
E
OCH | 5
Streama din

begravning
Nr Jack tappar greppet och sjunker ner i det bl grinar
bde mamma, pappa och barn.
Demirstrar
Demir Lilja listar de fem sorgligaste ddsscenerna
I hImens vurId
Det r nog f som inte fllt en eller tv trar nr
Mofasa fr smaka p gnuernas hovar.

Med rIsk uLL IrsLru sIuLeL Ir dem som InLe seLL hImen
kan man sga att det r vldigt sorgligt nr Bruce Willis
offrar sig fr sin dotters krlek.
Nr den uttriktade Neil Perry tar livet av sig blir man
bde arg och ledsen. ven den tuffa grter nog i slutet
uv dennu hIm.
LEJONKUNGEN
TITANIC
AMERICAN HISTORY X
TNK DIG ATT DU SITTER P TGET.
Du ur p vug moL ygpIuLsen ocI den dur eI-
terlngtade semestern. I handen har du din
smartphone, hrlurarna i ronen och du sitter
dr, p vg, och ser p din pappas begravning
via telefonen. Han dog s pltsligt. Tyvrr kan
det bli s. Men du hade redan bestllt och beta-
lat den hr resan. S visst r det bra att kyrkan
numera snder begravningarna via internet s
du och andra som inte kan vara p plats nd
kan vara med. Kan det vara s hr verklighe-
ten ser ut om 20-25 r? Jag skulle inte bli det
minsta frvnad.
muj zoo8 TV-sundes begruvnIngen uv Ickun
Engla. Hon terfanns mrdad och stdet fr familjen
blev enormt, mycket tack vare
mediernas bevakning av fallet. Samtidigt visade
en enkt i DN att hela 72 % som svarat inte ville se be-
gravningen direktsnd i TV.
Det genomfrdes nd och ppnade drren fr att
omvrdera etiken. Jag hll sjlv med majoriteten re-
dan 2008.
Begravningar behver f vara ett sista farvl fr
nrmast anhriga, inte ett skdebrd fr allmnheten
via tekniska hjlpmedel.
Rapporter i r visar att anvndandet av smartpho-
nes p sikt gr oss till mindre medknnande individer.
Egoismen vxer. Vi utvecklas till mindre empatiska
mnniskor. Knner du ngon idag som inte har en
smartphone?
Rapporten visar tydligt att vi bryr oss mindre om
vra medmnniskor n tidigare. Dden r redan obe-
kvm. S till den grad att ldrandet har bannlysts sen
decennier tillbaka. Vi gr allt som str i vr makt fr
att radera fysiska lderstecken. 40 r det nya 30, 30 r
det nya 20, varje tanke p dden skjuts undan.
Utgr vi ifrn det senare och lgger till den nya
teknikens pverkan blir det inte alls otnkbart att vi i
framtiden kommer bry oss mindre och vlja bort be-
gravningar. Tnk er sjlva. De enda som i framtiden
kommer nrvara p begravningarna r prsten, vakt-
mstaren och ett kamerateam. Inte ens jag kommer
vara dr svida det inte gller min egen begravning.
JENNIE IVARSSON
DDA POETERS SLLSKAP
ARMAGEDDON
ven den LuIIu grLer nog I sIuLeL uv dennu hIm.
6 | OCH
Olof Palme
Den 28 februari 1986 mrdades
Sveriges dvarande statsminister Olof
Palme. Begravningen inleddes med en
ceremoni i Stockholms stadshus dr
1700 personer nrvarade. Politiker frn
vrldens alla hrn deltog. En av dem
som hll tal p begravningen var Anna
Lindh. Sjng gjorde bland annat Arja
Saijonmaa. Ett Sverige i chock tittade
p nur sLoru prohIer Log IurvuI uv sLuLs-
ministern och cirka 100 000 personer
stod lngs den tre kilometer lnga kor-
tegevgen frn Stockholms stadshus
till kyrkan dr han jordfstes. Palme r
begravd p Adolf Fredriks kyrkogrd
i Stockholm. Efter sig lmnade han en
massivt skande efter den skyldige.
August Strindberg
14 maj 1912 begravdes han p Norra
begravningsplatsen i Stockholm. Cirka
60 000 personer deltog i det s kallade
liktget vandringen frn Strindbergs
bostad till kyrkan. Det stora engage-
manget i liktget gr att begravningen
kan rknas till en av de strre i Sverige.
Strindberg ska sjlv ha designat korset
vid hans grav med orden O crux! Ave
spes unica (Var hlsad kors, mitt enda
hopp)
Astrid Lindgren
Om deL vur ngon som hck en sLor-
slagen begravning s var det Astrid
Lindgren. Den lskade frfattarinnan
hck en s nuru p kungIIg begruvnIng
som det var mjligt. Astrids kista
drogs i en ppen vagn i kortege till
Storkyrkan i Stockholm dr hon skulle
begravas. Bakom vagnen ledde en
Icku en vIL IusL, ngonLIng som ur en
gammal tradition fr begravningar av
kungligheter. Lngs med kortegevgen
stod tiotusentals svenskar och mindes
skaparen av bland annat Pippi Lng-
strump, Emil i Lnneberga och Ronja
RvurdoLLer. Dock hck AsLrId Indgren
tervnda till sitt kra Vimmerby fr
deL ur dur Iennes gruv hnns.
Vilken lt vill du ska spelas p din begravning?
Camilla Ronge, 27,
Danmark
Queen. Det r mitt fa-
voritband och vilken lt
det r spelar ingen roll.
Michael Widstrand, 31,
Enkping
Belinda Carlisle, Sha-
des of Michelangelo.
Jag har gjort en cover p
den och texten r s bra.
Tobias Sjberg, 23,
Uppsala
AC/DC - Hell aint a bad
place to be. Har nd
gjort s mnga synder s
det r bara att gilla lget.
TEXT: JENNY WESSMAN
ILLUSTRATION: MINNA ALMQVIST
V
E
S
T
I
B
U
L
E
N
Sveriges fetaste
begravningar
Olof Palmes begravning
7 | OCH
Trenderna fljer oss in i det sista. Det sista trendvalet ngon gr
t dig r att vlja din gravsten. Gravstenarnas utseende pverkas
dock inte av trender i samma utstrckning som inredning gr. Det
gr inte heller att se drastiska frndringar frn vr till hst, som
I modebrunscIen. Men uLL Lrendernu hnns dur ur sjuIvkIurL Lycker
Johan Larsson, stenhuggare p WiLa Stenhuggeri.
De senaste ren har gravstenarnas
utseende kanske inte frndrats spe-
ciellt mycket, men det r tydligt att de
ndras ngra gnger per sekel, sger
han.
Trenden som rder nu r rkanter,
berttar Johan Larsson. Stenen r oftast rektangulr och i gra-
nit eller marmor. Frgen p stenen r inte trendknslig, det r
mest grtt och svart som gller. Man vill helt enkelt att gravsten
ska se s naturlig ut som mjligt. Men s har det inte alltid varit.
Riktigt lngt tillbaka i tiden satsade man mycket p mas-
todontartade gravstenar, stora med pelare och liknande. Frn
50- 70-talet var det vi kallar snggaveltoppar mest populra.
De har sgade kanter, och r egentligen frminskade versioner
av mastodontgravstenarna. Idag ser vi mer lekfulla former p
gravstenarna. Det r inte lika mycket jantelag nu, sger Johan
Larsson.
De senaste ren har gravstenar i glas och plast kat i antal.
De r billigare att tillverka och ger strre valmjligheter nr det
kommer till frg och form. Trots att glas- och plaststenar blir
vanligare tror inte Mats Larsson, frvaltningschef p Stock-
holms kyrkogrdsfrvaltning, att de kommer att erstta de
klassiska stenarna.
- PIusLen ur ju InLe mIIjvunIIg. DeL hnns buru ngru I sdunu
vad jag knner till. Men glasgravstenar kommer nog att kunna
vxa sig strre. Det r ju en svensk tradition med glasbruk och
glastillverkning.
Att ha bilder p gravstenen r en trend
som vxt sig starkare de senaste ren i
Sverige. Det r en trend vi lnat och r
sena med, inom den romska kulturen
har det varit vanligt lnge berttar Mats
Larsson.
Mjligheterna r strre idag. Fr bara tio-tjugo r sedan dis-
kuLerude mun om mun ens hck Iu en duvu p gruvsLenen, vIIkeL
idag knns s sjlvklart.
TroLs sLrre vuImjIIgIeLer hnns deL IorLIurunde regIer Ir
hur en gravsten fr se ut. Fr riktigt stora monument krvs
bygglov frn kommunen. Men det som styr mest r kyrkogr-
dens arkitektur. Bakom nstan varje kyrkogrds utseende str
en arkitekt, och dennes helhetskoncept gr alltid fre den en-
skildes nskeml.
Landskapet deltar i sorgeprocessen. P Skogskyrkogrden i
SLockIoIm hnns IIggunde ocI sLende gruvsLenur som LIIIsum-
mans bildar ett symboliskt vgmnster. Varje ny gravsten blir
en del av vgen, sger Mats.
Trender in i det sista
De senaste ren har gravstenar i
glas och plast kat i antal.
TEXT OCH FOTO: MINNA ALMQVIST
8 | OCH
OCH | 9
GREJEN MED DDSNGEST R ATT DEN
ALDRIG VARNINGSFLAGGAR I FRVG. DEN
KAN KOMMA NR SOM HELST
Fredrik Wikingsson r ena parten av underhllningsduon Filip och Fredrik.
I deras tv-program och podcast har han berttat om sin rdsla fr sjukdomar.
TEXT: EMIL ANDERSSON FOTO: KANAL 5
FREDRIKWIKINGSSONOMDDEN
I era tv-program och podcast har man ftt
veta att du r hypokondrisk - r det dds-
ngest som ligger till grund fr det?
Det r klart det r.
r du rdd fr dden?
Ja.
Av vilken anledning?
Fr jag vet ingenting om dden.
Hade dden varit enklare om man visste vad
det innebar - ven om det hade inneburit ett
brinnunde helvete och eldguIur?
Nej.
Nr r ddsngesten som strst?
Grejen med ddsngest r att den aldrig varnings-
uggur I Irvug. Den kun kommu nur som IeIsL.
Bertta om nr den kom senast!
Nu.
Vad str hgst upp p din bucket list?
Jug kun InLe Lunku mIg ngoL InIgure un en buckeL
IIsL. Om deL ur ngoL jug vIII gru s gr jug deL buru.
Vad vill du gra just nu?
Lu IrukosL p CuIe CIuny I New York.
I er podcast pratar ni om att Arga snickaren
kommer ta livet av sig med en hagelbssa i
munnen, hur skulle du gra det?
P nL IegL suLL. PIIIer, IrmodIIgen. Domnu borL.
Vem kommer gra 2000-talets mest stor-
slagna sorti?
Argu snIckuren.
Vem har gjort vrldshistoriens hittills mest
storslagna sorti?
Tycker uLL Jesus IIgger ruLL bru LIII. En rIkLIgL sLor-
sIugen sorLI Lurvur eLL exLrunummerJuppsLndeIse!
Hade korsfstelse varit ngot fr Arga
snickaren?
DeL Lror jug Iude pussuL Ionom uLmurkL!
Vad hade varit hans extranummer?
Att sluka eld.
Jag kan
inte tnka
mIg ngoL InIgure
un en buckeLIIsL
Now hes gone and joined that stupid
club. I told him not to join that stupid
club Orden basunerades ut ver hela
vrlden efter Kurt Cobains tragiska
sjlvmord 1994. Hans mor refererar till
den mytomspunna 27-rs klubben som
Cobain sen sju rs lder haft en lngtan
efter att tillhra. Ett avsgat hagelgevr
ocI eLL sLudIgL hnger p uvLryckuren
senure hck Iun som Iun vIIIe. Den
exkIusIvu kIubben uLgrs uv eru uv vru
mesL IyIIude rockIegender vurs IIv hck
ett abrupt slut vid 27-rs lder. Kon-
spirationsteorierna kring att de alla dog
vId jusL den Idern ur mngu, men hnns
det verkligen ett samband?
Grunden till klubben lades mellan
ren 1969 och 1971, nr inte mindre n
fyra stora musiker gick frlorade som ett
resultat av en extremt dekadent livsstil.
De Ievde Ir ruseL ocI skupude Luck vure
ruset. Om man inte lgger en moralisk
vrdering i det utan ser till vad dessa
mnniskor skapat, inser man snart att
deL InLe speIur ngon roII. De Iur IumnuL
efter sig en musikskatt som aldrig kom-
mer frsvinna. En musikskatt som nr
den uppstod frndrade samhllet och
som n idag sprider gldje och efter-
tanke.
JIm MorrIson, IronLhgur I bundeL TIe
Doors, ur eLL LypexempeI p deL. DeL vur
kombinationen av hans djupa poetiska
texter och det revolutionerande soundet
som gjorde TIe Doors s IrumgngsrIku.
Mystiken kring honom som person,
nyskapandet i musiken och hans oe-
motstndliga utstrlning lg helt rtt i
LIden. TIIIsummuns med undru sumLIdu
band vckte de en samhllsdebatt, ja
nstan ett nytt stt att se p livet. n
idag dyrkas han av mnniskor vrlden
ver och anses vara den frsta riktiga
rockstjrnan.
Jim Morrisons dd r fr mnga ett
mysLerIum. TeorIernu uvIser vurundru
och det faktum att ingen obduktion
genomfrdes spr bara p misstankar-
nu. Den vederLugnu sunnIngen ur uLL Iun
dog av en heroinverdos i ett badkar i
Paris. Andra hvdar att han blev lurad
till att snorta heroin nr han trodde det
var kokain och p s stt verdoserade.
Morrisons dd r inte den enda som
27-rs klubben -
Rocklegenderna med
evigt liv
Its better to burn
out than to fade away.
Peace, love, empathy
- Kurt Cobain
IIrgusuLLs, deL ur LvurLom sIgnIhkuLIvL
fr 27-rsklubben. Jimi Hendrix r det
mest kontroversiella ddsfallet. Han
pLruIIudes I sIn Ickvuns IugenIeL p
hotellet Samarkand i London. Under
natten hade han intagit starka smnt-
abletter som troligtvis frsatt han i
medvetslst tillstnd. Obduktionen
visade dock att han kvvdes av sina egna
spyor. Hans lungor och luftvgar var
till bredden fyllda med rdvin men det
framgick inte frrn lngt senare och
har aldrig nmnts av vare sig ambu-
lanspersonal, lkare eller polis. Givetvis
blev detta startskottet fr otaliga kon-
spirationsteorier och n idag r mnga
helt vertygade om att Jimi Hendrix
blev mrdad.
Hur medlemmarna i 27-rs klubben
dog frndrar egentligen ingenting. Om
nu alla konspirationsteorier vore sanna,
vud speIur deL egenLIIgen Ir roII? DeL
r musiken som ska st i fokus och s
lnge den lever kvar r allt annat obety-
dligt.
Fotnot: Ls mer om artisterna i 27-r-
sklubben p nsta sida.
The idea is to die young
as late as possible
- Ashley Montagu
Robert Johnson (1911-1938)
Amerikansk bluesmusiker, knd
som en av vrldens skickligaste
gitarrister. Ofta omnmnd som
TIe MusLer oI BIues.
Brian Jones (1942-1969)
Grundare av och gitarrist i
ett av vrldens strsta band
Rolling Stones.
Janis Joplin (1943-1970)
OILu LILuIerud som TIe Queen
of Rock and Roll. Hyllad
amerikansk ltskrivare med ett
stort samhllsengagemang.
Jimi Hendrix (1942-1970)
TIIIsummuns med sILL bund
TIe JImI HendrIx ExperIence
lade han grunden fr ett helt
nytt stt att spela gitarr. Fr
sLIIbIIdundeL hck Iun eILer sIn
dd uLmurkeIsen Den IrumsLu
gitarristen genom alla tider av
TIe RoIIIng SLone MuguzIne.
Jim Morrison (1943-1971)
Frontman i det omttligt populra
rockbundeL TIe Doors, poeL ocI
ikoniserad av kritiker och fans
som en uv de mesL InyLeIserIku
personerna i rockhistorien.
Kurt Cobain (1967-1994)
Sngare i Nirvana, ltskrivare
och knd som en av de mest
destruktiva musiker genom
tiderna.
Amy Winehouse (1983-2011)
BrILLIsk sngersku ocI ILskrIvure
som blev den frsta kvinnan att
vinna fem Grammy Awards.
Mycket tack vare hennes speciella
uttryck och sregna musikstil.
Music links us humans,
heart to heart... Across time
and space, and life and
death
- Nancy Werlin
10 | OCH
Spexigast dd vinner
Det handlar inte om ngot Nobelpris eller ngon annan veten-
skaplig utmrkelse. Inte heller ngot erknnande likt de som
ternns i Guinness Rekordbok. Hr uppmrksammas de som
avlidit under ovanliga omstndigheter. Molekylrbiologen
Wendy Northcutt grundade Darwin awards och beskriver det
sjlv som en utmrkelse som tilldelas den eller de som frbtt-
rar mnsklighetens genpool genom att p ett oavsiktligt och
klantigt stt tagit livet av sig. Meningen r att f oss att tnka
till en extra gng innan vi utstter oss fr ondig fara.
TEXT: JENNIE IVARSSON
ILLUSTRATION: JOAKIM MATHIASON
- Det hr r Darwin Awards
TV MN TRNADE PRICKSKYTTE ute p
en ker i USA. Men istllet fr de vanligare
vuIen uv mILuvIor ssom mss, uskor eI-
ler fglar valde de en mer vrdig motstn-
dare: elektriska isolatorer.
Dessa glas- eller plastprodukter r till
fr att hlla elektriska ledningar p plats
p sina stolpar. Efter att de tv skjutit sn-
der sex isolatorer p tv stolpar, klarade
stolparna inte lngre av att hlla ledning-
arna p plats. En hgspnningsledning fll
mot marken och den ena mannen gjorde
ett frsk att hindra en brand genom att
gripa tag i den frsande trden med han-
den, vurp Iun eIekLrIherudes LIII dds.
Elbolagets talesman rekommenderar
mnniskor att inte skjuta p elektriska
isolatorer.
EN LDRE MANS EXTRAORDI NRA in-
sats fr att utrota mullvadar frn tomt en
utanfr hans hus i Tyskland resulterade i
en seger fr mullvadarna. Mannen dun-
kude ner eru meLuIIsLunger I murken ocI
anslt dem till en nrliggande hgspn-
ningsledning, med avsikten att gra det
underjordiska riket obeboeligt. Marken
dr mannen stod blev ocks strmfran-
de. Han terfanns en tid senare avliden
p sin bakgrd. Polisen var tvungen att
bryta huvudstrmmen i omrdet innan
de kunde g in p mannens tomt.

ETT UNGT PAR i Brasilien frdades p
en av landets strsta motorvgar vid en
LIdpunkL d den LungL Lruhkerude vugen
lg inbddad i en tt dimma. Under re-
sans gng smg sig lusten p och paret
bestmde sig fr att stanna till fr en
krleksstund. Istllet fr att stanna p
vgrenen eller svnga av vid en bensin-
station stannade de till mitt ute p vg-
banan, i det hgra krfltet. Mitt under
akten krde en lastbil rakt in i dem. Paret
dog p plats.
Detta beskrivs i nomineringarna som
en Double Double Darwin Award. Tv
personer involverade i ett mindre smart
beslut.
Fljande utsgs till rhundradets
Darwinpristagare:
EN ARG RULLSTOLSBUNDEN MAN i Syd-
korea blev irriterad ver att hissen avgick
utan honom. I sin ilska rammade han om
och om igen hissdrrarna med sin rull-
stol. Vid den tredje smllen gav drrarna
vika och mannens rullstol fortsatte rakt
ned i det nu tomma hisschaktet. Han
strtade obnhrligen mot sin dd.
Enmansomjagademullvadarmedstrmfrandejrnstngerblevsjlvgrillad.
14 | OCH
OCH | 15
TEXT OCH FOTO: JOAKIM MATHIASON
Death metal-bandet Hyperion inspireras av mrker nr de skapar musik. Genom hrdrocken
utforskar de mystiska och tabubelagda mnen, s som dden. De kallar sin musik fr melodisk
death/black metal och jobbar fr tillfllet i studion med att gra en fullngdskiva och repa in
ltarna infr spelningar.
I
en kllarlokal under en fabrik i utkanten av Jakobsberg samlas en lngh-
rig skara. Det r extremmetall-bandet Hyperion och det r deras replokal. I
kvll ska de repa som vanligt men ocks spela in ngra ltar.
Du fr ka s in i helvete, det dr hrs inte ett skit! Sger Andreas.
Andreas verkar smtt irriterad. Han skruvar p ngra rattar p mixerbor-
det. Samtidigt stmmer bandets tv gitarrister, Erik och Efe, sina elgitarrer med hjlp
av en app i sngaren Harrys smartphone. Snart kan de stta igng med lten Flagellum
Dei, om hunnernas krigarkonung Attila. Bakom det stora trumsetet med dubbla bas-
trummor rknar den gnglige Anders in. Snart fylls rummet av en tt vv av gitarrspel,
hektiska trumslag och Harrys gutturala skrik. Andreas, som agerar inspelningstekni-
ker, verkar njd och lyssnar uppmrksamt. Han ser ut att vilja ratta lite mer p mixer-
bordet men lter bli.
En knapp timme tidigare mtte jag Erik och Andreas i Jakobsbergs centrum. Erik i svarta
klder, mjukisbyxor och en mssa med det norska black metal-bandet Emperors logga.
Andreus I cumouugebyxor, bomburjucku ocI IreL I en uLu. RunL IuIsen Iunger eLL
smycke med en korsfst Jesus, uppochnervnd. Vi promenerar norrut lngs spren, det
blser kallt. En kort tid efter att vi passerat tv kyrkor, en med texten Jesu sista dagar
heliga, mts vi av Harry som skjutsar oss den sista biten till replokalen i en vit Mazda.
Frn bakstet frgar Erik om ngon vill se death metal- bandet Opeth p Grna Lund i
sommar. Han ska sommarjobba dr och har ftt gratisbiljetter.
Snart fylls rummet
av en tt vv av
gitarrspel, hektiska
trumslag och Harrys
gutturala skrik.
16 | OCH
I
brjan av 80-talet experimenterade mnga metal-band med ett hrdare
sound. Med Inuenser Irn Iurdcore-punk skLe mun sIg LIII snubbure ocI
vldsammare uttryck. Ur denna thrash metal fddes kring 1985 ddsmetal-
len, eller death metal. En viktig bestndsdel i extremare metal r den snabba
och ofta komplicerade trumtekniken, kallad blast beats. Genrens andra ka-
rakteristiska bestndsdel r growl-sngen, en form av aggressiv och hes strupsng. Det
r oftast svrt att hra vilka ord som sjungs, varfr texthftena som fljer med skivorna
blivit viktiga. Amerikanska band som Death, Hellhammer och Cannibal Corpse satte
standarden med allt brutalare musik och hmtade inspiration till texterna frn splat-
LerhImer ocI skruckIrIuLLure. Men snurL skuIIe meLuI-vurIdens gon rIkLus moL SverIge.
rn IrumIruIIL SLockIoIms mIIjonprogrumsomrden sLrmmude snurL en odvg uv
smutsig och lgbudgetproducerad death metal. Band som Dissection, Entombed, Gro-
tesque och Dismember blev stora namn, ven internationellt. Nr Dismembers andra
skiva slpptes 1993 slde den i 50 000 exemplar p bara ett halvr. Skivbolagen insg
att det fanns stora pengar att tjna. I boken Blod eld dd beskriver frfattarna hur
industrins hunger efter band att marknadsfra snabbt ledde till att subkulturen ur-
vattnades och musiken blev allt mer likriktad. Kring 1991 hade death metals glanslder
klingat av i Sverige men musiken lever kvar n, likas mnga av banden frn den tiden.
N
r ngon frgar vad vi spelar s brukar jag sga: melodisk death/
black metal, sger Harry, sngare i Hyperion, nr vi sitter vid bordet
i replokalen.
RummeL ur spursumL InreLL, Iungs vuggurnu sLr IurggIudu pILskp
som i ett omkldningsrum. P en liten stol str en mikrovgsugn, bredvid den en liten,
liten kaffekokare och en frstrkare med texten TNT. P bordet ligger resterna efter
Anders och Efes Burger King-middag. Dr str ocks fem svarta stearinljus.
n s lnge har bandet bara spelat in
en lt i kvll och hoppas hinna med tv
LIII. Men derus busIsL RuuI vur uppLu-
gen i kvll s gitarristen Erik ska lgga
p basgngarna i efterhand och det kan
ta tid.
Just nu strvar bandet efter att skriva
nog med ltar fr en fullngdsskiva. En
demo med tre ltar r redan inspelad.
Nr Hyperion spelar live brukar fans
kunna kpa den fr en tjugolapp. De
skriver alltid musiken frst, texten sen.
Oftast har vi olika mnen som vi
tycker r intressanta, sedan gller det
att mnet passar till stmningen i lten,
sger Anders.
Det r han och Erik som r mest prat-
samma. Anders r kldd i en urtvttat
King Crimson t-shirt. Han lser upp
gymnasiebetygen p distans samtidigt
som han jobbar som vaktmstare och
Kring 1991
hade death metals
glanslder klingat av i
Sverige men musiken
lever kvar n, likas
mnga av banden
frn den tiden.
Man kan inte
bara sitta i soffan
och byta frn skiva
till skiva och frvnta
sig att man ska gilla
allt man hr
OCH | 17
speIur I eru undru bund. SumLuIeL kommer snurL uLL IundIu om vud deL ur som Iockur
mnniskor till den hr extrema och mrka musiken.
Jag tror att det krvs ett visst ra fr att uppskatta det, sger Harry och kliar sig i
bockskgget.
- DeL kruvs urbeLe, dehnILIvL, IyIIer ErIk I. Mun kun InLe buru sILLu I soIIun ocI byLu Irn
skiva till skiva och frvnta sig att man ska gilla allt man hr, menar han.
Fr mig var det ingen gradvis grej, det var inte som att jag medvetet skte mig till
vrre och vrre musik. Pltsligt gillade jag black metal, bara sdr, berttar Anders.
Nu lyssnar han mest p death metal och klassisk musik.
- DeL hnns mngu berrIngspunkLer meIIun exLremmeLuII ocI kIussIsk musIk, IorLsuL-
ter han. Sjlvklart r soundet helt annorlunda, det r andra instrument. Men musikens
komplexitet och ven hur ltarna byggs upp musikteoretiskt gr att genrerna nrmar
sig varandra.
En bra lt ska vara uppbyggd som Dantes Gudomliga komedi: kaos och rj i brjan
och sen en frd djupare och djupare i helvetet, fljt av ett avslut med en stigande, renande
ocI IeroIsk kunsIu, IrkIurur Anders. ResLen uv bundeL verkur IIIu med.
En bra lt ska vara
uppbyggd som Dantes
Gudomliga komedi
18 | OCH
N
r ddsmetallscenen var som strst kring 1990 fanns det vissa som
var missnjda med utvecklingen. Death metal-banden poserar, de
menar inte vad de sjunger, r inte tillrckligt allvarliga, menade
kritikerna.
I Norge bildades en motkraft kring banden Mayhem, Burzum och
Darkthrone. Man hmtade termen black metal frn Venoms skiva frn 82 med samma
namn och inspirerades mycket av den mystiske svensken Quorthon som hade brjat
spela in liknande musik under 80-talets slut under namnet Bathory.
Texterna handlar om satanism, dden och det ockulta. Man experimenterar med allt
friare ltstrukturer och rare inspelningsmetoder. Det r ocks nu som den extrema
framtoningen med liksminkning, spikfrsedda armband och blodiga scenshower gr
sILL dehnILIvu InLg I exLremmeLuIIen.
EILer eru uppmurksummude mord, sjuIvmord ocI kyrkobrunder som koppIus LIII
den innersta kretsen av black metal-musiker fr medierna nys om saken. Den ena rub-
riken mer otrolig n den andra kablas ut och bidrar till att gra norsk black metal till ett
vurIdsIenomen. Men nur eru Iedunde personer ur unLIngen ddu eIIer IungsIude ocI
mtesplatsen, musikaffren Helvete i Oslo stngs, saktar ocks black metal-vgen in.
Men n lever bde death och black metal kvar som livskraftiga musikstilar, inte minst
i Skandinavien.
D
eL hnns Ingen Idug som bryr sIg om konIkLen meIIun deuLI ocI
black metal, sger Erik nr jag trffar honom vid Medborgarplat-
sen p Sdermalm tv dagar innan inspelningen i replokalen. Nu
ur bund IrIu uLL IumLu Inuenser Irn bdu sLIIurnu, beruLLur Iun.
Det var han som startade Hyperion fr fyra r sedan. Fr tillfl-
let lser han p universitetet fr att bli musiklrare. Han brukar nja sig med att kalla
bandets musik fr extremmetall och r noga med att pongtera att de inte r ngot sa-
tanistiskt band.
OCH | 19
Jag tror att hela fascinationen fr mrkret inom metal-genren fanns dr frn br-
jan. Musiken blev mrk och drfr ville man kl texterna i passande mnen, sger Erik.
Han stryker stndigt det lnga hret bakom ronen och pratar ganska snabbt.
Nr Black Sabbath ppnade frsta lten p sin frsta skiva med att spela det s kall-
lade djvulsintervallet satte det tonen fr hela metal-genren, Erik fortstter.
- Dden ur p mngu suLL deL uILImuLu uLL skrIvu om. Vud veL mun om dden? DeL hnns
s mycket knslor och mystik att hmta ur.
Det r tabu p ngot vis, vi pratar inte om dden i vrt samhlle. Dr fyller hrd-
rocken en funktion. Jag tror mnga som r intresserade av musiken ocks dras till och
vill utforska dessa mystiska och tabubelagda mnen.
Mystik r ett ord som Erik anvnder ofta. Bde nr han beskriver vad han vill att
Hyperions musik ska utstrla och nr han berttar om hur han sjlv brjade lyssna p
extremmetall.
Jag blev galen i Iron Maiden som trettonring efter att jag lnat en samlingsskiva av
brorsan. D lt jag hret vxa. Men ganska snart brjade jag leta efter hrdare musik
ocI kom In p bund som SIuyer ocI MeLuIIIcu. HeIu LIden vur mun p jukL, kun deL hnnus
ngot som r nnu extremare?
Nr Erik var sjutton r upptckte han Dissection och tilltalades av att deras musik
var s snabb och mystisk.
D ppnades portarna. Det var som en vg som skljde ver mig. P ett halvr hade
jag helt bytt musiksmak. Nu tycker jag att extremmetall r det bsta inom musik. Det r
growlsngen blandat med bra melodier som r grejen. Det ger mystik.
Erik pausar d och d och frgar om han pratar fr snabbt eller fr mycket. Samtidigt
gr grupp eILer grupp med dugIsburn IrbI I vrsoIen. De gr p Ied I sInu reexvusLur.
P senare r har det kommit ett uppsving inom black metal igen, fortstter han. Band
som Watain tar det ett steg lngre med att vara serisa och kompromisslsa med den
spirituella satanismen. Jag hoppas, nej tror verkligen att musiken kan bli nnu vrre!
Han gr citattecken i luften.
- Annurs hnns deL Ingen unIednIng uLL IIIu p, skruLLur Iun.
P fredagen samma vecka str Hyperion p scen fr frsta gngen p lnge. De r med
i en tvling med fyra andra band. Fritidsgrden p Duvnsgatan p Sdermalm r full
med ungdomar redan klockan sju. Hyperion r frst upp p scen ikvll.
Headbanga, mosha, gr vad fan ni vill! uppmuntar sngaren Harry frn scenkanten.
De frsta ackorden ljuder och ganska snart brjar en handfull unga killar dansa vld-
sumL ocI LuckIus okonLroIIeruL IrumIr scenen. ResLen uv pubIIken IIIer sIg p uvsLnd.
Anders ser ut som lugnet sjlv d han hamrar ivg med blast beats bakom trumsetet.
Han blev frvnad i replokalen kvllen innan, han hade helt glmt bort att det var spel-
ning. Erik sa att han var nervs men str nu med joggingskorna bredbent planterade i
golvet och spelar med en vldig energi. Han r kldd i samma svarta mjukisbyxor som
de tv tidigare gngerna jag trffat honom.
P den undru sIdun scenen sIunger EIe ocI IIvebusIsLen RuuI med sInu Ingu Irmunur.
Vad vet ni om de som styr oss alla? Frgar Harry publiken innan bandet kastar sig in
i Novus Ordum Seklorum, om den pstdda hemliga vrldsregeringen.
Efter en kvart r spelningen slut och juryns dom kommer. En kille i fabriksslitna jeans,
gr luvtrja och gelespretigt hr tar till orda i en mikrofon:
Det r sammanhngande som fan ven om det r en rrig sorts genre. Jag efterlyser
lite mer scenshow, kanske synkroniserad headbanging i ngot extra tungt parti? Och ni
borde ta det lugnt med diskanten.
I saw the world fall
into downward cycles
Deprctit jlls us
As ue crcul throuh
ashes and bones
Where is the sanc-
tucr
jor the din cclls
our uords hcs onl
been deceitjul
Those words we all
died for
20 | OCH
Karim Jebari vill
stoppa ldrandet
TEXT: DEMIR LILJA FOTO: JOAKIM MATHIASSON
Genom att anvnda
ingenjrskonst p mn-
niskokroppen kommer
man frr eller senare att
kunna bota ldrandet
Tiden gr snabbt. Mnniskor dr. Men det
nns de som tror sig kunna leva fr evigt.
TRANSHUMANISTER R MNNISKOR som
inte bara vill frndra vrlden omkring sig,
de vill ven frndra sjlva mnniskan.
Genom att anvnda ingenjrskonst p
mnniskokroppen kommer man frr eller
senare att kunna bota ldrandet, sger Ka-
rIm JeburI, dokLorund I hIosoh p KungIIgu
tekniska hgskolan i Stockholm.
Karim ser glad ut och trots mycket jobb
har han tagit sig tid fr en intervju. Ef-
tert ska han fortstta med sin forskning
kring etiska aspekter om hjrnimplantat.
Det r just genom sin forskning som han
sttt p de transhumanistiska tankarna.
Genom att lsa in sig p litteraturen om
hjrnimplantat kom han i kontakt med
mngu uv de hIosohsku resonemungen
kring transhumanism. Dessa tankar var
uven ngoL som hck KurIm uLL sLurLu den
transhumanistiska organisationen Mn-
niska Plus.
Samtidigt var det ngra studenter i
Lund som ocks skapade en transhuma-
nistisk studiegrupp. Idag r dessa tv fr-
eningar en enad nationell grupp, som r en
del av den internationella organisationen
Humanity Plus.
Transhumanister r folk som tror att
man kan anvnda den moderna teknolo-
gin fr att lsa allt ifrn global fattigdom
till miljproblem och orttvisor. Ngot
som ven Karim tar upp.
Transhumanismen har till exempel
infrlivats i radikala, progressiva rrel-
ser som feministrrelsen och gayrrel-
sen, som bland annat argumenterar fr
individens frihet att f vlja kn, eller att
radikalt kunna transformera sig sjlv till
det kn som man vill tillhra, sger Karim.
Det r just hr, nr biologin kommer
p tal, som dden blir ett samtalsmne.
Mnga transhumanister r knda fr att
de vill frysa in sina kroppar tills forskar-
na tagit fram ett botemedel fr ldrande.
Transhumanisterna stller sig frgan var-
fr man ska begrnsas av sina kroppar nr
deL hnns LeknoIogI som kun kommu uLL
gra att man frblir ung.
Sjlv tror Karim att mnniskan kom-
mer att kunna stoppa ldrande om 50-60
r.
Jag tror dock inte det kommer ske ge-
nom ett piller, att man tar en tablett och
OCH | 21
vips s r man botad mot ldrande. Jag
tror istllet att det kommer ske i faser, pre-
cis som det varit de senaste hundra ren d
vi botat eller lindrat en massa sjukdomar,
menar han.
Karim Jebari berttar hur man kan leva fr evigt.
Om det nu blir s att mnniskan kom-
mer att kunna bli ldre innebr det mn-
ga praktiska problem. Kanske mste man
begrnsa barnafdandet, hja pension-
sldern och begrnsa antalet r som man
fr sitta i riksdagen. Men Karim menar att
man kan se det frn en annan synvinkel.
Om man ser alla dessa problem som
sjukdomar, som vi transhumanister gr,
bleknar de hr problemen i proportion till
den skada som ldrandet orsakat.
Vad han menar r att sklet till att folk
accepterar ldrandet r att vi ser det som
oundvikligt. Om man istllet ndrar per-
spektiv och ser ldrandet som en sjukdom
istllet fr ngot naturligt kommer man att
lsa problemen med tiden.
P frgan om Karim sjlv skulle vilja
leva fr alltid svarar han att han sjlv vill
vlja nr han ska d. Samtidigt vill han
inte bli gammal. Han menar att med l-
drandet kommer det en massa nackdelar:
Man blir ful, man fr ont i leder och livet
blir trkigare. Men allt detta kan man bota
med hjlp av teknologi, och s lnge han r
frisk vill han inte d
22 | OCH
Den sista timmen
Religioner har frutsptt domedagen. Forskare ser vr existens som en parentes i jordens
historia. Orolig?
Det borde du vara. Vi visar hur det kommer sluta.
Islams domedag. Nr slutet nrmar sig, Qiyamah, kommer
mnniskor att dmas fr sina synder. Vid vgsklet r det him-
len eller helvetet som blir din lott. Vackra trdgrdar och mat i
verd eIIer evIgL IIdunde I IeIveLeL. Vur du Iumnur besLums
utifrn dina handlingar. Men du har tid p dig. Tecknen kommer
vara mnga. Innan domedagen kommer barn leka med ormar
och himlen fyllas av rk. Det gr inte att missa.
Alieninvasion. Att utomjordingar skulle behandla oss annorlunda n hur vi
behandlade indianerna i Amerika r osannolikt. Nr Awakiindianerna fr frsta
gngen trffade Christopher Columbus var de en miljon. Tre generationer senare
fanns inte en enda Awakiindian kvar. Den knde fysikern Stephen Hawkins har
varnat fr att skicka ut meddelanden i rymden om den mnskliga
civilisationen. Han menar att vi istllet borde gmma oss.
Vi lever i den sista timmen. r 1914 steg Jesus ner p jorden
enligt Jehovas vittnen och nu sitter vi i princip bara och vntar
p att undergngen, Harmagedon, ska intrffa. FN som r od-
juret i uppenbarelseboken kommer att stta skrck i mnniskor,
regeringar som str p Djvulens sida kommer att falla. Men
ven om du tillfredsstller Guds vilja r du inte garanterad en
pIuLs I IImIen. JeIovus vILLnen suger uLL deL buru hnns pIuLs Ir
144 000 mnniskor i paradiset.
OCH | 23
Ragnark. I asatron brjar undergngen med en tre r
lng vinter. Du kommer dda dina syskon, bli osams med
dina frldrar och krigen rasar p jordens yta. Fenrisul-
ven ter upp solen, stjrnorna frsvinner och marken
skakar.
Gudarna slss mot jttar, Fenrisulven och Midgrdsor-
men. Kriget mellan de onda och goda fr vrlden att brja
brinna och g under. Har du tur r du en av de tv mn-
niskor, Liv och Liytrasir, som kliver levande ur Ragnark
och brjar bygga den nya vrlden i Midgrd.
Mayakalenderns slut. Dagen innan det
mrkaste dygnet p ret, vintersolstndet, den
21 december 2012 r vr tid rknad. Det r da-
gen d Mayaindianernas kalender tar slut. Hur
slutet och undergngen ser ut kan ingen riktigt
sga, men att undergngen vntar runt hrnet
ur domedugsproIeLernu sukru p. hImen zo1z
av Roland Emmerich vrms jorden upp inifrn
genom solens strlning och en hel civilisation
faller samman. Om vi lyssnar p 2012-aktivis-
ter r det en av vgarna mot undergngen, men
de har en hel palett av domedagsteorier att er-
bjuda fr den som r villig att tro.
TEXT: PER BLOMBERG
BILD: JOAKIM MATHIASSON
SE UTAN TEXT: HTTP://I.IMGUR.COM/RIQ6K.JPG
24 | OCH
I VSTVRLDEN R DDEN nra sam-
mankopplad med tragedi och sorg. Men
det r inte en universell sanning att d-
den r ngot hemskt.
Ingrid Marongiu r buddhist och ser p
dden p ett positivt stt. Hon menar att
knslan av sorg kommer frn den vster-
lndska kulturen.
Att d r att avsluta ett kapitel. Det r
slutet p ett liv men ocks brjan p ett
annat.
Livet r inte ver, det fortstter i en an-
nan kropp. Fr en buddhist r kroppen
endast ett fordon - en frbrukningsva-
ra som blir utsliten. Nr en kropp r fr-
brukad fortstter medvetandet leva i en
ny kropp. Det viktiga r att du har levt ett
bra liv och utfrt goda grningar. P s stt
uppnr du god karma. D blir du belnad
genom att terfdas p en vacker plats, i en
frisk kropp. Den ultimata belningen och
mlet fr en buddhist r att sluta upphra,
att inte terfdas, att uppg i vrldssjlen.
Tanken om kroppen som frbruknings-
vara r inte exklusiv fr buddhism. Gulle-
vi Almgren r sedan lnge sciento log och
menar ven hon att det andliga inom oss
lever vidare. Hon driver resonemanget om
terfdelse lngre och menar att vi till och
med har viss kontroll ver var vi terfds.
Har du levt ett bra liv kan du vlja var
du vill terfdas. Jag hade en vn som sg
en kvinnas mage och sa att i den magen
vill hon att hennes ande ska terfdas i.
Och s blev det.
Gullevi Almgren har sjlv upplevt en
nrstendes dd. Hennes sambo dog i
cancer. Han hade lnge varit sjuk och re-
dan upplevt allt han ville i livet.
Det var som en uppenbarelse. gon-
blicket han dog p var som ett starkt vack-
ert ljussken.
Den kristna synen p dden kan ocks
frklaras som en form av reinkarnation.
Skillnaden r att kristna inte tror p ett nytt
SLUTET P ETT KAPITEL
R BRJAN P ETT NYTT
Har du levt ett bra
liv kan du vlja var
du vill terfdas. Jag
hade en vn som sg
en kvinnas mage och
sa att i den magen vill
hon att hennes ande
ska terfdas i. Och
s blev det.
OCH | 25
DDEN R BLAND DET HELIGASTE, och
enligt min mening mest religist laddade
i vra liv. Att d r i sig en helig handling.
Det r att helgonfrklara sig sjlv. Inom
alla religioner och alla kulturer har det ut-
frts ritualer nr ngon dtt. Egyptierna
mumIherude den ddu Ir uLL Irberedu
den fr livet efter detta. I Sverige har vi
begravningsceremonier. Ritualerna r till
fr att hylla den dda fr vad den stad-
kommit i livet och fr att f en chans till
ett formellt avsked, ett avslut.
I EN KRNIKA I DN skriver Malin Ullgren
att en dd kvinna r det mest poetiska som
hnns. Jug vIII psL uLL deL gr uLL uppIIceru
uven p mun. Dden ur s gIorIherud uLL vI
inte kan gra annat n att lska den dda.
Gud frbjude att du skulle tala illa om n-
gon som dtt. Att frska minnas och ter-
igen uppskatta vad den dda gjort medan
den var i livet. Man fr inte tycka ngot illa
om ngon som r dd. Det liknar p mnga
stt hur vi srjer ett frhllande.
Nr jag dr hoppas jag att sanningen
kommer fram. Att ngon kan sga hon
var lttretlig och envis som en sna, hade
r humor och gick ofta ver grnsen. Jag
hoppas att den som sger det inte skms
eller ngrar sig. Jag vill bli ihgkommen
som den jag var och inte bli hjd till sky-
arna tminstone inte bara fr att jag r
dd. Hylla mig hellre nr jag lever. Ngot
annat vore hyckleri.

AngelicA SAmArikoff
ATT D R ATT
HELGONFRKLA-
RA SIG SJLV
jordiskt liv, utan p ett nytt liv i Guds rike.
Vissa kallar det himlen.
Sjlen kommer till helvetet fr den
som valt bort Gud och hans krlek. Eller
till himlen fr den som gjort precis tvrt-
om. P vug LIII IImIen msLe de esLu re-
nas i skrselden och gra bot fr de synder
de inte gjorde bot fr hr p jorden, sger
Morgan Elworth som r katolsk pastor.
Gemensamt fr alla tre synstt p dden
r att det som hnder i efterlivet bestms
utifrn hur vi handlar i detta liv. Dden be-
hver inte vara ngot ledsamt. Dden kan
betraktas som ngot vackert. Ngot man
strvar efter eller ett ljus som Gullevi
Almgren beskriver det.
AngelicA SAmArikoff
SLUTET P ETT KAPITEL
R BRJAN P ETT NYTT
Foto: Minna Almqvist
Det behver inte bara handla om svarta huvor, gotisk
sminkning och ddskallar. ven om det ofta gr det. Nr
dden anvnds som inspirationsklla inom mode kan den
bde tolkas bokstavligt och med en stor portion fantasi.
Belgiske modedesignern Walter Van Beirendonck r knd
Ir uLL skupu kIuder med bIsurru mnsLer ocI gruhskL djurv
text. Nr han som modeskapare och konstnr ltit sig
inspireras av dden har det varit utan att anvnda sig av
mrka och dystra element. Hans konstverk som visades p
utstllningen The Art of Fashion i Nederlnderna r 2010
frestller ett frgglatt tempel med leende natursymboler
ocI penIsur. dn vuxLe Irum under en sjukIusvIsLeIse ocI
symboliserar platsen dr Van Beirendonck vill teruppst
300 r efter sin dd.
En unnun ocI myckeL mrkure LoIknIng uv dden bjd de
amerikanska modeskaparna Kate och Laura Mulleavy p nr
vrkollektionen av deras mrke Rodarte visades upp 2010.
Att dden inspirerat systrarna Mulleavy var tydligt d
modellerna liknade sargade och trasiga svarta gamar.
Gotiska inslag blandade med stamtatueringar, det vill sga
enfrgade tatuerade mnster med ursprung i olika folkgrup-
per och stammar, skapade en mrk stmning p catwalken.
Utanfr catwalken tar mode stor plats i de otaliga modema-
gusInen. den jupunsku konsLnuren umIe SusubucIIs bIIder
av modeller i svarta spetskreationer r dden stndigt nr-
varande. Ibland i egen hg person i samspel med modellerna
men ocks i form av skelett och organ som syns igenom
modellernas hud.
En mer subLII LoIknIng uv dden sLod SuIIy upoInLe Ir med
sin hstkollektion 2012. Dpt till The Metamorphosis
beruLLude kIudernu KuIkus beruLLeIse om Gregor Sumsu som
vaknar upp frvandlad till en gigantisk skalbagge och som
efter en period av isolering till slut mter sin tidiga dd.
ToIknIngurnu mun Iur gjorL uv ddsLemuL Inom mode ur oLu-
IIgu. DeL hnns IunLusIrIku exempeI, s som KuIkus meLumor-
fos, men ven de mer bokstavliga. Modeskaparen och ikonen
Alexander Mcqueens ddskalletema i sina klder hr till den
sistnmnda kategorin. Ddskallarna har kommit att bli hans
signum, inte minst p hans bermda skull scarf som prytt
IuIsurnu p eru uv vr LIds sLrsLu kundIsur.
Text: Johanna Gavelin
Klder & Styling: Minna Almqvist, Johanna Gafvelin & Emma Andersson
Modell: Maja Hjort
Dden
inom
fashion
Foto: Alexander Zeilon Lund
Foto: Alexander Zeilon Lund
Foto: Alexander Zeilon Lund
Foto: Joakim Mathiason
32 | OCH
KOMIHGATTDUSKAD
OM DDEN I KONSTEN
DET FI NNS BARA TV MOTI V inom kon-
sten - dden och krleken, sger Bengt
Lrkner och backas upp av storheter som
Edvard Munch och Ernest Hemingway.
Lrkner r docent i konstvetenskap och
var verksam vid Linkpings universitet
tills han gick i pension frra ret. Vi trf-
fas i ett stt, ljusbltt kaf i centrala Lin-
kping. En servitris i spetsklnning serve-
rar oss cappuccinos med hjrtan mlade
i skummet och vrsolen strlar genom de
handblsta fnsterglasen. Drfr knns
det inte sjlvklart att samtala om dden
hr. Dden har alltid varit central inom
konsten. I forntida kulturer som den egyp-
tiska eller etruskiska i norra Italien r det
frmst i gravarna man hittar bildkonsten.
Man avbildade hur livet efter detta skulle
vara. Ofta var det fester som framstlldes
- nakna kvinnor som dansar till musik och
dur muL ocI dryck dur. AIIL deLLu Ir uLL
den dde skuIIe Iu en hn bonIng I eILerII-
vet. I vstvrlden har kristendomen haft
en stor pverkan p konsten i allmnhet
och dden i synnerhet.
Man ska komma ihg att dden i kris-
tendomen frmst handlar om uppstndel-
sen och evigt liv, sger Bengt Lrkner.
I DE FRSTA RHUNDRADENA efter Kris-
tus framstlls Jesus just s. Han r segra-
ren som vervann dden och drfr fr de
kristna evigt liv. Frn 1200- till 1400-talet
r det lidandet som r i fokus. Jesus lider
p korset, Maria lider p sin ddsbdd och
martyrerna lider nr de torteras till dds.
Vrst r det med martyrerna, de blir
alltid avbildade tillsammans med sin dd.
Bland annat framstlls helgonet Hiero-
nymus alltid tillsammans med en gubbe
som vevur IIop Iuns Lurmur. SunkLu AguLu
framstlls alltid med avskurna brst. Det
hnns mussvIs uv sdunu oLrevIIgu bIIder,
sger Bengt Lrkner.
NDA SEDAN ANTIKEN har man framstllt
dden som ngot heroiskt. I Jacques-Lou-
is Davids tavla Sokrates dd, dr Sokra-
tes undervisar sina srjande lrljungar
medan han strcker sig efter en giftbga-
re, kan vi se ett tydligt exempel p detta.
Han har blivit dmd till dden genom att
dricka gift p grund av hans tankar om
samhllet. Trots att han skulle bli bendad
om han tog tillbaka sina uttalanden och
slutade undervisa dessa tankar s dricker
han hellre ur giftbgaren. Han bryr sig inte
om att han ska d eftersom att han dr fr
den mest nobla orsaken - sanningen och
att fra den vidare. Sokrates ser oberrd
ut, d han vet att hans tankar kommer att
verleva honom.
Den heroiska dden r populr som en
moralboost fr folket s att de kan se det
dla i att leva och d fr sanningen eller
en vertygelse.
Men i dag r det konceptet helt dtt,
frutom i propagandasyften i hrda dikta-
turer. Men naturligtvis sg man den i Na-
zityskland och Stalinryssland, sger Bengt
Lrkner.
Memento mori - kom ihg att du ska
d. Det var slagord fr stilleben och vani-
tas-konsten. Stilleben innehller bara f-
remI, oILu sdunL som hnns I IemmeL. ELL
fat med frukter, en bnk med hushllsar-
tiklar. Vackert, men inte sllan upptcker
du att dden genomsyrar tavlan nr du tit-
tar lite nrmare. Ruttna frukter, insekter,
timglas, ddskallar, katter och knivar r
symboler som frekommer ofta.
Vanitas-motiv handlar snarare om att
allt r ffnglighet. Konstnrer som tys-
ken Huns HoIbeIn hck uIIL mer jobb Irn
rika och hgmodiga mn. Drfr mlade
han in ddskallar, lutor dr strngarna var
av och timglas, fr att pminna om allas
likhet infr dden, oavsett status. I Hol-
beIns konsLverk Ambussudrernu sLr
tv stycken sttliga mn framfr en vack-
er hylla fylld med upplysningens symboler.
P mattan framfr dem ligger dock ngot
konstigt. Om man tittar nrmare ser man
att det r en frvrngd och utsmetad dd-
skalle.
Holbein och hans gelikars budskap var:
hll er p den rtta vgen s fr ni evigt
liv. Dden r densamma fr rik och fattig,
sger Bengt Lrkner.
I DEN MODERNA KONSTEN har symbolik
ftt en allt mer tillbakadragen roll. Med
undantag fr frgsymboliken. Ljus/mr-
ker har alltid funnits som symbol fr liv
och dd, fr godhet och ondska. Det r s-
dana symboler som vi frmst ser i konsten
i dag istllet fr de tydliga och konkreta
symbolerna i vanitas-mlningarna.
Nr moderna konstnrer som Da-
mien Hirst gr en ddskalle av diaman-
ter r ddskallen inte en symbol fr dden
utan en referens bakt i tiden, sger Bengt
Lrkner.
TEXT OCH FOTO: EMIL ANDERSSON
OCH | 33
DEN TREDJE MAJ, Francisco de Goya.
Mlningen frestller spanska upprorsmakare precis innan
de blir arkebuserade av franska soldater. Ett riktigt mster-
verk. Vrldens frmsta protestbild genom alla tider.
DAVID MED GOLIATS HUVUD, Caravaggio.
David str med Goliats huvud avskuret. Modellen fr Goliats
huvud r Caravaggio sjlv, modellen fr David r Caravaggios
pojkvn. Det r en dubbeltydlighet i att han stter in sin egen
situation i ett klassiskt motiv.
SOKRATES DD, Jaques-Louis Davids.
AIIu runL omkrIng SokruLes srjer men Iun ur oberrd d Iun gr deL Iun uIskur, Iun veL uLL Iuns Lunkur
kommer verleva honom.
LRKNERSTOPP3DDSKONSTVERK
K
U
L
T
U
R
34 | OCH
FOTO: GAO YAN
OCH | 35
FOTO: GAO YAN
Han har vldigt mycket humor. En gng
gick han ut och hngde upp rda kinesiska
lanternor under vervakningskamerorna
Ir uLL gru dem hnure Ir Ionom uLL LILLu
p, sger Tessa Praun, curator p konst-
museet Magasin 3 dr verk av den kontro-
versiella kinesiska konstnren Ai Weiwei
nu stlls ut.
Utanfr hans atelj i Peking sitter 16
vervakningskameror. Men de anvnds
inte fr att upptcka inbrottstjuvar, utan
fr att myndigheterna ska kunna vervaka
allt Ai Weiwei gr. Han har resefrbud och
fr inte lmna Peking, han fr inte anvnda
internet och varken prata med utlndska
medborgare eller journalister. Han har bli-
vit misshandlad och fngslad. Vid ett till-
flle greps han av polis och var frsvunnen
i tre mnader. Inte ens hans familj visste
var han fanns, hur han mdde eller om han
ver huvud taget var vid liv. Allt detta p
grund av hans konst.
Ai Weiwei har under lng tid varit en omta-
lad och kontroversiell konstnr bde i Kina
och i vstvrlden. Ett av hans mer knda
verk r en reaktion mot konsumtionssam-
IuIIeL ocI besLr uv en serIe IoLogruher som
visar hur Ai Weiwei krossar en 2 000 r
gammal vas. Han anvnder sig ofta av kine-
siska antikviteter fr att skildra samhllets
orttvisor och ven om han lnge arbetat
fr kad yttrandefrihet i Kina har regimen
tidigare haft verseende.
Han kommer frn en knd familj och
myndigheterna har drfr inte vgat ge sig
p honom. Andra konstnrer som gjort lik-
nande grejer har kt fast och dmts till runt
tio rs fngelse, sger hon.
2008 frndrades situationen. D var han
med och ritade den uppmrksammade OS-
stadion i Peking som kom att kallas Fgel-
boet. Myndigheterna ville genom mster-
skapet visa upp Kina som ett ppet och
modernt samhlle, och Ai Weiwei sg det
som en vg till frndringar i Kina. Men
under arbetets gng insg han att allt bara
var en fasad.
Han blev enormt besviken och drog sig
ur hela projektet, och i dag ngrar han ns-
tan att han var med.
Samma r drabbades provinsen
Sichuan av en jordbvningskatastrof. Myn-
digheterna ville varken lmna ut siffror
ver antalet omkomna, eller frklara var-
Ir eru skoIor puIverIseruLs medun Iusen
bredvid klarat sig oskadda. Misstankar
om korruption och fuskbygge uppstod. Ai
Weiwei brjade resa runt fr att samla in
namnen p de ver 5 000 barn som dtt i
katastrofen, och nr han publicerade dessa
p sin hemsida blev han direkt censurerad.
Sedan dess har han frfljts och verva-
kats.
Han r extremt medveten om sin situa-
tion och vet vad han riskerar. Varje mor-
gon nr han vaknar tnker han Det hr r
dagen nr de tar mig igen. Nr som helst
kan han fngslas och d handlar det inte
om tre mnader utan om r, sger Tessa
Praun.
ven om Ai Weiwei genom sin konst rik-
tar stark kritik mot regimen i Kina, s tror
Tessa Praun att hans arbete handlar om att
vrna om hemlandet. Han vill att det ska
frbttras och utvecklas, och hoten frn re-
gimen kommer inte att stoppa honom.
ven om han r rdd fr att d s
knner han att han drivit det s lngt att
deL InLe hnns ngon vug LIIIbuku, suger Ion.
Ingen vg tillbaka
TEXT OCH FOTO:
ALEXANDER ZEILONLUND
Tessa Praun, curator p Magasin 3
Hotade konstnren Ai Weiwei stller ut p Magasin 3
36 | OCH
Den svenska
ensamheten
Grt inte, det tjnar ingenting till. Ti-
den lker alla sr. Du kanske vill vara
ifred en liten stund?
Ofta vet inte mnniskor
runt om hur de ska reagera.
Kanske vet de inte vad de
ska sga eller r rdda fr
den srjandes knslor.
TEXT OCH FOTO: ELLINOR WENNBERG
Ler orden bekunLu? De esLu uv oss Iur
nog IrL ngoL IIknunde d vI Iur vurIL I
beIov uv LrsL ocI sLd. ALL InLe vuru Ied-
sen ocI uLL Iumnu den srjunde IIred med
sInu kunsIor ur Lunkur som Iur sIugIL roL I
deL svensku sumIuIIeL. Men ur deL verkII-
gen busL uLL srju I ensumIeL?
Anders Mugnusson ur grundure uv
Svensku InsLILuLeL Ir sorgbeurbeLnIng.
Hun menur uLL vrL suLL uLL IunLeru sorg
IIgger I den svensku uppIosLrun.
- VI uppIosLrus LIII uLL Iuggu IockeL p ocI
IIIu Inne med vru kunsIor. undru kuI-
Lurer, LIII exempeI I vIssu omrden I MeI-
IunsLern, sumIus uIIu nursLende eILer eLL
ddsIuII ocI nusLun skrIker uL sIn sorg.
SverIge uppmunus vI uLL vuru IgmuIdu -
du ur ju p eLL sjukIus.
Hun menur uLL deL hnns en okunskup om
Iur sorg sku IunLerus. den svensku kuI-
Luren Iur vI oss myckeL
om Iur vI skuIIur oss
suker - uLbIIdnIng, ur-
beLe, vunner, purLner
ocI burn - men nus-
Lun IngeL uIIs om Iur
vI gr nur vI IrIorur
dem. DeL kun Iedu LIII
kunsIomussIg IsoIerIng
ocI uLL sorgen InLe bIIr
beurbeLud.
- OILu veL InLe mun-
nIskor runL om Iur de
sku reugeru. Kunske
veL de InLe vud de sku sugu eIIer ur ruddu
Ir den srjundes kunsIor. DeL Iur kun Iedu
LIII uLL unLIngen de sjuIvu eIIer den srjunde
drur sIg undun. Om InLe sorgen beurbeLus
kun personen Lu LIII undru medeI, som uI-
koIoI, Ir uLL dvu sIn smurLu.
Men srjundeL I SverIge Iur InLe uIILId
vurIL prIvuL. ungre LIIIbuku I LIden Iunns
s kuIIude IIkvukor, dur de nursLende vu-
kude Ios den dde, surskIIL nuLLen Innun
begruvnIngen. ocI med uLL LrudILIonen
Irsvunn ocI nusLun uIIL unsvur Iudes Ios
begruvnIngsenLreprenren, Irsvunn eLL
vIkLIg Ied I sorgeprocessen: kommunIku-
LIonen med den dde.
- VId IIkvukornu kunde nursLende ver-
buIL uLLrycku sIn sorg ocI IrLvIvIun gen-
LemoL den uvIIdne. DeL ur skIIInud meIIun
uLL sugu `VurIr Iumnude puppu mIg?` ocI
uLL sugu `Puppu! VurIr Iumnude du mIg?`
DIrekL kommunIkuLIon Iungerur Iukunde.
VId dugens begruvnIngur besLr kommu-
nIkuLIonen endusL uv eLL IurvuI. Jug Lror
uLL vI munnIskor skuIIe m myckeL buLLre
om vI kunde rIkLu vr sorg dIrekL LIII den
dde, suger Anders Mugnusson.
Men den svensku synen p sorg verkur
vuru p vug uLL Irundrus. BrILLu undgren,
proIessor I eLnoIogI vId Ume UnIversILeL,
menur uLL deL svensku prIvuLu IrIII-
OCH | 37
Svenska myter om sorgbearbetning:
Var inte ledsen. Den hr instllningen gr att vi undertrycker negativa knslor istllet fr
att tillta dem.
Srj i ensamhet. Att lmna den srjande ifred resulterar bara i att denne drar sig undan
och isoleras med sin sorg.
Erstt frlusten. Relationer r inte utbytbara. De behver srjas.
Hll dig sysselsatt. Den srjande uppmuntras till att distrahera sig. Sorgen skjuts undan
fr stunden, men hmmar sorgearbetet p lng sikt.
Tiden lker alla sr. Denna myt gr att den srjande passiviseras istllet fr att aktivt job-
ba fr sin hlsa. Sorgearbete krver tid, men det r inte tiden i sig som ger lkning, utan
vad man fyller den med.
KLLA: Svenska institutet fr sorgbearbetning
nIngssuLLeL LIII uLL vIsu kunsIor IIIer p
uLL IrsvInnu.
- Sorgen ur mer ppen nu un den Iur vu-
rIL LIdIgure. nLerneL ocI en sLrre oIIenL-
IIgIeL gr uLL munnIskor kun beurbeLu sIn
sorg p er suLL un IruL, suger Ion.
Hon menur uLL deL vIsserIIgen hnns vIssu
kuILureIIu uppIuLLnIngur om Iur mun br
srju, men uLL dessu InLe uIILId sLummer
verens med verkIIgIeLen.
- Sorgen ur IndIvIdueII ocI uIIu kunner
InLe Igen sIg I den sorg som brukur beskrI-
vus. Jug Lror uLL mngu Idug skuIIe Lycku
deL vore konsLIgL om de nursLende skuIIe
dru sIg undun den drubbude.
38 | OCH
HA VARIT I USA
Fastn man kanske hatar landet och hur
de hoppar in i alla andra lnder hit och dit
s r det ett stlle dr man ska ha varit.
Tnk alla donuts, allt friterat, alla djurte-
rapeuter och Guinness-rekord-mnniskor
som lever och frodas i detta land. Ngot gr
man miste om, om man inte pallrar sig hit.
TATUERAT SIG
Jag tror att man behver vara vardagligt
crazy och f lite blck p huden. Om man
inte tatuerar sig fr sina lskade s gr det
fr att du lskar hur ett hjrta ser ut p
handleden eller fr att visa alla hur coolt
Pink Floyd:s skivomslag r.
BOTT UTOMLANDS
Man mr dligt av att vara p samma plats
fr lnge. Dra till Paris eller Australien, var
dr i kanske ett halvr och lev ett annat liv
som inte bestr av att hnga p OLearys
p fotbollskvllar eller jobba fr att kunna
betala hyran och kmpa fr tvttstugsti-
derna.
HA TIT EN FUGU
VurIdens IurIIgusLe hsk. Dennu punkL kun-
ske ska vara sist p listan om man kolar,
det r bara att hlla tummarna fr att
kocken vet vad hen gr!
DRAGIT EN HELVECKA
Detta betyder mer eller mindre att man
festar hrt alla dagar i en hel vecka. Det
betyder ven att man i princip mste vara
bakis varje dag och nd kra hrt p
kvllen som om det vore lningshelg. Tr-
ning och frberedelser krvs nog innan
man checkar av denna punkt.
UPPFUNNIT NGOT
En matrtt, ett nytt bromssystem fr tg,
en superpraktisk nyckelring eller drinken
som inte ger ngon bakfylla dagen efter. S
lnge ingen har gjort ngot liknande innan
s r det bara att stta patent p grejen
och frga om rd hos dem i Draknstet.
Tadaah! Och du r unik, och troligtvis rik
ocks.
HOPPAT BUNGYJUMP
Det ska man ha gjort. Fastn ddsnges-
ten kryper upp p en och man hatar hjder
ska man vara lite dum och kasta sig ut frn
en bro med rep runt ftterna med instll-
nIngen beIIve cun y.
GJORT NGOT RIKTIGT LYXIGT
Krt en Lamborghini, druckit en diamant-
drink, tit en dessert med 24 karats guld
som topping, kt som ensam passagerare
I eLL ygpIun eIIer sLungL ned eLL IeIL kp-
centrum fr att du ska f shoppa i lugn och
ro. Hr krvs det nog mest pengar, kontak-
ter och lite fantasi fr f ngot avbockat.
GJORT NGOT OLAGLIGT
Man kan inte g runt och vara jtteduktig
hela tiden. Kr mot rtt, betala svart eller
lt hunden kissa p inhgnat omrde. Jag
frsker inte uppmuntra till ett anarkis-
tiskt samhlle men lite badgirl eller badboy
ska man vl f knna sig?
REST JORDEN RUNT
Tnk allt man kommer f se och uppleva.
Man kommer dock att bli den som hela ti-
den pratar om att nr jag var i Vietnam
s... och alla vnner och bekanta kommer
bli avundsjuka men det kanske r lite det
man vill nd. Tnk vad brun man kom-
mer att bli!
TEXT: EMMA ANDERSSON
ILLUSTRATION: MINNA ALMQVIST
OCH | 39
Pltsligt slcks det dova rda ljusskenet
som tidigare fyllt bussens vre plan. Det trettiotalet
passagerare inuti blir knpptysta. Inrammat med
gatuljus pulserar nattlivet utanfr i vanligt stor-
stadstempo. Snabbmatshaken och kldbutikerna
p OConnell street stngs ute av tunga gardiner.
DubIIn ur IokuILruhkens bussur guIu ocI IjusbI
men mitt p stadens knutpunkt OConnell Street
avgr varje kvll en buss i midnattsbl kulr.
Snart bryts tystnaden och turisterna fyller istllet
bussen med nervst fnitter och frvntansfullt vis-
kande. De vntar p vad som komma skall. Svart-
kldd i stram Michael Kors-anda gr spkbusstu-
rens guide entr fr kvllen.
- Welcome my children, welcome.
Ngra gr hrstrn skimrar till nr han lter blicken
svepa ver sin nyvunna publik.
Tillsammans med kvllens chauffr Francis Blood
under tires OReilly kommer han i tv timmar gui-
da dem genom ett nattligt Dublin dr rykten om
ockulta skepnader och sorgsna sjlar blandas med
verklig historia och besk p de platser som tros
vara Dublins mest hemskta.
Uppkomsten till uttrycket saved by the bell och
frfattaren Bram Stokers inspiration till den klas-
siska romanen Dracula ges mjliga frklaringar nr
bussen stannar till vid en gammal kyrkogrd. Andra
gngen gardinerna dras undan r det utanfr en gr
tegelkldd fasad vid den mrkrda porten dr Sto-
ker en gng huserat. I rtt mrker berttas myter
om koleraspken och vernaturliga varelser p en
guidad tur som gr frbi bland annat gotiska Saint
Patricks Cathedral och det irlndska parlamentet.
Med en pendling mellan en nstan verdramatise-
rad inlevelse och kallblodigt allvar engagerar den
svartkldde guiden kvllens medresenrer. Med be-
rttelser om det som en gng var de prostituerades,
frfattarnas och poeternas, vetenskapsmnnens
och ddgrvarnas Dublin.
Drefter kommer han att ta en cigarett innan det
r dags fr nsta lass turister som kpt biljetter till
tio.
Passagerarna
inuti bussen blir
knpptysta.
TEXT OCH FOTO: JOHANNA WALLIN
Dd frn en
dubbeldckare
Sorgsna
sjlar blandas
med verklig
historia.
R
E
S
A
40 | OCH
Kadaver p hela bordet
En kort recension av restaurangen
Dden i grytan, Norrtullsgatan 61,
Stockholm.
TEXT OCH FOTO: PR BLOMBERG
Kanin i bitar
Utsikten p restaurangen
Due letti aromatici
Kvllen p den italiensKa restaurangen Dden i grytan
brjur med LrIppeI dd. KunIn, oxe ocI grIs. OrLmurInerud uskhI
omsIuLen uv oxkLL. Med eLL Iuger uv mrk rdvInsss ovunp bIunker
kLLeL uv skeneL Irn sLeurInIjusen. MIn Due jletti cromctici ser ut
som en svurL kIump. ULseendeL LIII LroLLs ur kLLeL bIodIgL ocI mrL,
precis som jag vill ha det. Tillsammans med tillbehret, en halvdan
PoIenLu, ropur mugen gIuLL eILer mer.
P menyn gr deL uLL IILLu mussor uv kLL. MIn sumbo vuIjer
Conilio cllc ccccictorc, eIIer KunIn I bILur... som deL sLr p me-
nyn. Nur jug uLIL upp mIn egen muL smukur jug uv sumbons kunIn.
Den smukur IeIL okej, kunske IILe Lorr. Med suIIud Iude smukuppIe-
veIsen bIIvIL buLLre, men IruLom eLL gung ruccoIubIud p sumbons
LuIIrIk hnns deL Ingu Iursku grnsuker s IngL guL kun n, vurken
p bordeL eIIer p menyn. ILe besvIken, men jug Ir nju mIg med
uLL sumbons kunIn vur IeIL okej.
Om kunInkLL ur LypIskL ILuIIenskL veL jug InLe. Jag har aldrig ti-
dIgure vurIL p en ILuIIensk resLuurung I SverIge, om InLe den IokuIu
pIzzerIun I SkurIoImen ruknus. Men deL speIur Ingen roII. MInu Lun-
kur gr dIrekL LIII deL genuInu ocI IokuIu som pussur In perIekL I mInu
Irdomur om LuIIen. SLenvuggur, rdvInsuskor IungsL vuggurnu
ocI sLeurInIjuskunsIu suLLer sLumnIngen I IokuIen. DeL bIIr nusLun
nervsL. P Dden I gryLun ur beskeL en IeI uppIeveIse. JusL durIr
vgur jug InLe IeIIer Irgu om knIven sku vuru bjd p summu suLL
som I skoIuns muLsuI. Kunske ur deL en ILuIIensk specIuIure?
Nur LuIIrIkurnu ur Lommu Iunderur jug p servIcen. Jug kun InLe
sugu uLL den sLod uL som exLruordInurL bru, men jug hck deL jug vIIIe
Iu. MuLen sLod p bordeL uven om deL Log Ing LId. OcI IrumIruIIL
kunner jug sLoILIeL nur kypuren uvsIuLur kvuIIen med uLL sugu Bru
jobbuL LIII mIg ocI mIn sumbo. Jug kommer sukerL g IIL Igen.
OCH | 41
Thomas J. Grasso, Oklahoma 1995
yru dussIn ngkokLu mussIor, en dub-
beI osLburgure Irn Burger KIng, eLL
IuIvL dussIn grIIIude revbensspjuII, Lv
jordgubbsmIIksIukes, en IuIv pumpupuj
med vIspud grudde ocI Lurnude jordgub-
bur ocI en IuIvIILers burk spugIeLLI med
kLLbuIIur, serverud vId rumsLemperu-
Lur. (Dock uLIurdude Iun eLL oIIenLIIgL
kIugomI p uLL Iun Iude begurL SpugIeLLIOs, InLe
vanlig spaghetti.)
Gary Leon Brown, Alabama 2003
En sandwich-glass
Ronnie Lee Gardner, Utah 2010
Hummer, bIII, uppeIpuj med vunIIjgIuss ocI Sugun
om rIngen-LrIoIogIn p bIu-ruy.

Ricky Ray Rector, Arkansas 1992
BIII, IrILerud kyckIIng, KooI-AId, pekunpuj. (L uId-
rIg upp pekunpujen, su LIII vukLen `m suvIng IL Ior
later.)
Lawrence Russel Brewer, Texas 2011.
Tv IrILerude koLIeLLer I ss med skIvud
Ik, en LrIppeI bucon-cIeeseburgure med
LIIIbeIr, en osLomeIeLL med kLLIurs, Lo-
muL, Ik, puprIku ocI juIupeos, en sLor skI
med sLekL okru med keLcIup, en oo grums
sLek med en IuIv IImpu vILL brd, Lre IujILus
med IyIInIng, en pIzzu, Lre RooL-Beers, en IuIvIILer
vunIIjgIuss ocI en punnu Iudge-jordnLssmr med
krossude jordnLLer. Brewers begurun bevIIjudes,
men Iun vugrude muLen nur den kom, vIIkeL hck
Texus uLL suLLu sLopp Ir ddsdmdu uLL I vuIju en
sIsLu mILId.
Charles Francis Rumbaugh, Texas 1985
ELL LorLIIIubrd uLun ngoL p ocI en mugg vuLLen.
Death by Chocolate
Recept p en mustig chokladkaka
10 portioner
qo grum Mrk cIokIud uv god kvuIILeL, mInsL ;o%.
zz grum smr
6 sL ugg
1 dI sLrsocker
1 dl hela rostade hasselntter
z msk cognuc
Gr s hr:
SuLL ugnen p zoo gruder. SmuIL cIokIud ocI smr ver vuLLenbud.
SLuII L sIdun. VIspu ugg ocI socker ver vuLLenbud. L bIundnIngen
sjudu IrsIkLIgL under sLundIg vIspnIng, ukLu s deL InLe bIIr uggrru.
Tu eILer ngru mInuLer borL skIen Irn vurmen. VIspu uggkrumen
med eIvIsp LIIIs den svuInuL, bIIvIL uIhg ocI Iur ILL dubbeI voIym.
RosLu IusseInLLernu I en punnu p spIsen. Brunn dem InLe! BIundu
IrsIkLIgL ner uggsmeLen, nLLernu ocI cognuc I cIokIudsmeLen.
Gr eLL vuLLenbud med kokunde vuLLen I en Ingpunnu. HuII smeLen
I en Iorm med IsLugbur kunL. Om vuLLen rIskerur uLL Iucku In kIu
Iormen uLvundIgL med uIumInIumIoIIe. Gruddu I vuLLenbudeL cu 1
mIn. L svuInu p guIIer.
Kukun bIIr IILe oIIku beroende p serverIngsLemperuLur. KyIskp-
skuII ur den som en kompukL cIokIudLryIIeI, rumsLempererud ur
den mer krumIg. Serverus LIII IrdeI med grudde.
Knda sista mltider
TEXT: EMMA ANDERSSON
ILLUSTRATION: MINNA ALMQVIST
M
A
T
42 | OCH
Ddligt bra boktips


Last Dinner On the Titanic:
Menus and Recipes from the
Great Liner
Rick Archbold, Dana McCauley
Har du planerat din sista mltid?
Mnga av resenrerna p Titanic
visste inte att de tog sina sista
tuggor. Om du har mjlighet att pla-
neru dIn ddsmILId kun du hnnu
inspiration frn Titanics lyxrestau-
ranger arrangemang och f en riktig
stilig dd.
Med bilder, citat och menyer fr du
som lsare veta hur Titanics sista
mltider sg ut. Boken innehller
dessutom guide hur du anordnar en
likadan fest fr dig sjlv och dina
vnner.
Kommentar: Planerar du en fest
infr dden kan vi rekommendera
den hr boken till dig.
Frlag: Mnpocket
Caipirinha med Dden
Maria Ernestam
Sent en kvll ringer det p dr-
ren hos Erica. En stilig man som
presenterar sig som Dden mter
henne nr hon ppnar. Utan att
hon riktigt har frsttt hur det gtt
till har hon bjudit in honom.
Dden visar sig vara en charme-
rande man som lagar fantastiska
middagar, r en bra lyssnare och
beter sig som en oklanderlig gentle-
man. Inte konstigt att Erica lter sig
charmas efter sitt nyligen raserade
frhllande. Men att inleda en rela-
tion med Dden fr alltid oanade
konsekvenser.
Kommentar: Underhllande och
fascinerande lsning.
Frlag:Mnpocket
Du skall understundom drpa
Torbjrn Tnnsj
r det alltid fel att dda? Om inte,
nr r det rtt? Vissa mnniskor
fresprkar ddsstraff, svenska
soldater ddar mnniskor i Af-
ghanistan och andra accepterar
aborter. Hur resonerar vi kring
dden och ddande?
I sin bok ger Torbjrn Tnnsj l-
suren en kLur genom moruIhIoso-
hns IrgesLuIInIngur. Hun LvIngur
ocks sig sjlv och lsaren att ta
stllning i svra moraliska och
etiska frgor kring dden. Tnnsj
ur proIessor I prukLIsk hIosoh vId
Gteborgs universitet.
Kommentar: Om du vill stta dina
sikter om dden p prov r det
hr boken fr dig.
Frlag: Nordstedts
OCH | 43
7200
S mnga mnniskor har dtt
av sjukdomar,
sjlvmord och krig,
under den tid du lst den hr
tidningen.