Sammanfattning

Övergripande, återkommande frågor, där

svaren skiftar genom historien:
 Hur bör ett drama vara konstruerat för att nå
avsedd verkan?
 Vad tänker man att ”avsedd verkan” är?
 Med vilka konstnärliga medel når man sitt
mål?
 Vilken syn på publiken återspeglas i idealen?
Aristoteles analys av vad som är en bra
tragedin:
 Fabelns konstruktion - mimesis
 Peripeti
 Det tragiska elementet
 Miljö där skeendet utspelar sig
 Karaktärerna och deras funktion
 Dramat är absolut
Renässansen, diskussionen bland humanisterna
 Diskussion och tolkning av Om diktkonsten
 Fabelns konstruktion
 De tre enheterna , och hur detta hänger
samman med fabelns konstruktion
 Det passande
 Miljö för handlingen
 Fruktan och medlidande
 Den franskklassiska doktrinen
Den engelska renässansen, delvis parallell med
humanisternas diskussion
 Shakespeare
 Fabelns konstruktion
 De tre enheterna
 Det passande
 Miljö för handlingen
 Förhållande till publiken
 Det episka inslaget
Kritiken mot det franskklassiska dramat
 Språket
 Den fysiska gestaltningen
 Miljö
 Genrebegreppet
 Förhållandet till publiken
 Hur förstod man mimesis?
Det moderna, välskrivna dramat
 Hur arbetar Ibsen (i några av sina pjäser), när
det gäller strukturens uppbyggnad?
 Vad driver handlingen framåt?
 Det ”problematiska” enligt Szondi?
 Förhållandet till publiken?
Det subjektiva perspektivet
 Med vilka medel gestaltas det subjektiva
perspektivet?
 På vad sätt bryter detta mot de klassiska
idealen?
Slutligen:
Återspeglingen av politiska och kulturella
förändringar i diskussionen om dramats
uppbyggnad och scenkonstens funktion?
Dramaturgi – vad är det?