Ny EU-motion vcker frgor

SIDAN 5

Frlunda bst men inte njda

SIDAN 7

Varfr sljer inte ekomat?

SIDAN 3

VSTFRONTEN
ONSDAGEN 23 OKTOBER 2013 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

VDRET

Eftermiddag: Mest molnigt och tidvis regnskurar, 11-15 grader. Kvll: Mest molnigt och tidvis regn. 6-9 grader.

Gteborgs hyresgster dliga p kllsortering

Att vrt matavfall gr att tervinna r ingen nyhet. Det torra brdet frn frra veckan blir fordonsgas, resterna som ingen t upp blir gdsel och gg som passerat bst- fre-datum blir biogas. I Gteborg bor ver hlften av invnarna i hyresrtt. Och nstan alla hyresvrdar erbjuder sina hyresgster mjligheten att sortera sitt mat- och restavfall. Trots det r det bara 17 procent som gr det. Man mste vilja sortera sina sopor. Det rcker inte att stta ut krl och sga att det r obligatorisk utan folk mste frst varfr det r viktigt ocks, sger Emil Nilsson, frlggare p Kretslopp och vatten i Gteborg. Emil Nilsson och hans kollegor arbetar fr att ka medvetenheten hos hyresvrdar i Gteborg. Det r sedan hyresvrdens ansvar att informera sina hyresgster om de rutiner och instruktioner som nns gllande avfallshantering. SIDAN 2

Sexuella vergrepp drabbar ven mn

SIDAN 4

REDIGERAT AV: AXEL BJURKLINT

2 GTEBORG

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

Hyresgster dliga p att sortera matrester

GTEBORG: Att vrt matavfall gr att tervinna r ingen nyhet. Det torra brdet frn frra veckan blir fordonsgas, resterna som ingen t upp blir gdsel och gg som passerat bst- fre-datum blir biogas. I Gteborg bor ver hlften av invnarna i hyresrtt. Och nstan alla hyresgster har mjlighet att sortera sitt matavfall. Men bara 17 procent gr det.

Man mste vilja sortera sina sopor. Det rcker inte att stta ut krl och sga att det r obligatorisk utan folk mste frst varfr det r viktigt ocks, sger Emil Nilsson, frlggare p Kretslopp och vatten i Gteborg. Emil Nilsson och hans kollegor arbetar fr att ka medvetenheten hos hyresvrdar i Gteborg. Det r sedan hyresvrdens ansvar att informera sina hyresgster om de rutiner och instruktioner som finns gllande avfallshantering. Hr verkar det finnas brister. PERNILLA OLSSON BOR i hyresrtt sedan tre r tillbaka hos en av de strre hyresvrdarna i Gteborg. I hennes hyreshus finns mjlighet till matavfallssortering, men trots det vljer Pernilla att inte sortera sitt matavfall. Jag sorterar verkligen allt frutom matavfallet. Men det blir s mycket med ytterligare en behllare. Det handlar vl om lathet egentligen, sger hon. Den information Pernilla minns att per. hon ftt r ett blad i samband med att de infrt bruna papperspsar. Mjligen har det ocks sttt ngot i hyresgstsfreningens interna nyhetsblad. I GTEBORG finns inga regleringar fr fastighetsgare kring just hantering av matavfall. De har frmst ett informationsansvar och ett ansvar att samla in hushllsavfallet. ven Emil tror att det finns brister i informationen mellan hyresvrd och hyresgst. Mycket hade kunnat gras bttre frn frsta brjan. De som hade tillgng till sortering visste ibland inte hur det skulle hanteras, sger han. Trots att man erbjuder mjligheten till sortering av mat- och restavfall r inte alltid hyresgsterna medvetna om det.
Hyresgster sorterar sitt matavfall i lgre utstrckning n vriga. En flrklaring kan vara att de inte ser den ekonomiska vinningen p samma stt som vriga grupFoto: Emeie Carlsson

frkla-

resvrdar finns en ekonomisk vinst att gra om hyresgsterna sorterar sitt avfall. I nstan hela Gteborg gller av avfallstaxa. Det innebr att fastighetsgaren betalar fr avfallet per kilo. Gteborgare som bor i villor har visat sig vara betydligt bttre p att sortera sitt matavfall r personer som bor i hyresrtt. En viktig faktor i det hela r att 80 procent av gteborgarna bor i lgenhet och bor man i lgenhet s spelar det faktiskt ingen direkt roll. Du kommer inte spara pengar sjlv, rar Emil.

MALM STAD har anvnt sig av ett lite annorlunda tillvgagngsstt fr att handskas med problemet. Frra ret infrdes obligatorisk matavfallssortering. Mlet r att man 2015 ska samla in 40 procent av matavfallet. Genom att arbeta aktivt med informationskampanjer och utskick hoppas man uppn sitt ml. ETT LIKNANDE projekt r inte aktuellt fr Gteborg i dagslget. Nej, det r ingenting vi kommer att fokusera p fr tillfllet, sger Emil Nilsson. Emil menar att man p Kretslopp och Vatten istllet satsar p beteendepverkan genom information, frmst till hyresvrdarna. Fr Gteborg r mlet ngot blygsammare n fr Malm. Emil berttar att de satsar p att n 50 procent insamlat matavfall

Sopnedkast finns idag bara i ett ftal hyreshus i Gteborg. Inom tv r hoppas de hyresvrdar som har dem kvar att de ska vara helt avskaffade.
Foto: Emelie Carlsson

FRRA RET hade 70 procent av de gteborgare som bor i flerbostadshus mjlighet till matavfallssortering. Efter att ha pratat med de strsta kommunala och privata hyresvrdarna i Det r inte bara miljn som gynnas Gteborg str det klart att nstan alla nr vi sorterar vrt matavfall. Fr hyerbjuder sina hyresgster detta. Varfr r det d en s liten andel som 17 proFaktaruta cent som sorterar matavfallet? Eva Bengtsson, miljstrateg, p Bostads- Gteborg stad samlade 2012 in 18 200 ton bolaget berttar att de ibland ftt ta matavfall. bort krlen fr matavfall i vissa omr-Ett ton matavfall kan producera lika mycket den eftersom de missktts. biogas som 67 liter bensin eller 50 liter diesel. Det funkade helt enkelt inte. Det - Med biogas kan vi minska koldioxidutslpblev fr stkigt i soprummen, sger pen med drygt 1700 ton per r hon.
REDIGERAT AV: EMELIE CARLSSON

2020. Fr att uppn mlet kommer de att kra p samma linje som tidigare. Information till hyresvrdarna och frhoppningar att hyresvrdarna frmedlar vidare till gsterna. Pernilla Olsson tror att en motsvarighet till Malms projekt hade kunnat fungera i Gteborg. Jag tycker att det lter jttebra. Vi behver bli pminda om hur viktigt det r. En text i ett informationsblad r inte tillrckligt, sger hon.
Den bruna psen finns i nstan alla hushll. Men anvnds sllan.
Foto: Sigrid Rosell Sigrid Rosell och Emelie Carlsson

12 SEPTEMBER 2013

VSTFRONTEN

GTEBORG 3 VA TYCKER DU D
Handlar du ekologiskt?

Linda Johansson: - Ja det gr jag ibland. Det r frmst bananer och kaffe eftersom att det smakar bttre och av solidaritet. Hade jag haft mer pengar hade jag handlat allt ekologiskt

David Winsnes: Jag har brjat gra det efter att jag ftt inspiration p jobbet. Det r frmst frukt och mjlk. Jag tror det behvs fr ett hllbart samhlle.

Prisskillnaderna mellan ekologiska och icke-ekologiska varor r fortfarande en stor anledning till varfr s f vljer att handla ekologiskt.

Foto: Axel Bjurklint

Ekomat sljer inte

men

medvetenheten kar

Birgitta Whlander: Ja, framfr allt grnsaker och mejeriprodukter. Jag gr det fr att jag inte vill ha i mig skit helt enkelt.

GTEBORG: Trots att svensk-

arna i allt strre utstrckning tnker p vad de stoppar i sig s r det bara fyra procent av den totala livsmedelsfrsljningen som r ekologisk. Det visar en rapport frn SCB. Sedan 2004 har SCB frt rlig statistik ver livsmedelsfrsljningen i Sverige. Under denna period har andelen slda ekologiska varor kat frn tv procent till fjolrets fyra procent. Men de senaste tv ren har andelen av ekologiska varor varit ofrndrad, trots att den totala livsmedelsfrsljningen har kat. Enligt Simon Johansson, doktorand vid socialantropologiska institutionen p Stock-

holms universitet finns det fle- hos konsumenterna har kat ra mjliga frklaringar till det de senaste ren, men att det hr. inte syns i statistiken. Det r en kombination av Konsumenterna gr inte populra dieter, prissttning, bara p KRAV-mrkning och samt en mindre framvxt av knner sig lugna. Istllet alternativa distvnder de sig till ributions- och fr- Tidigare har vi nischade affrer sljningskanaler med nrodlade vavarit naiva kring fr mat som uppror som inte alltid fattas som bra. vr mat, men nu r mrkta. Det beDet vill sgaekolo- behver vi tnka ror p att smskagisk, nrodlad och liga producenter om etiskt frsvarbar. inte har rd med miljcertifiering, SIMON MENAR men deras produkocks att den ekonomiska kri- ter r kanske mer ekologiska sen gjort att mnga hushll n KRAV-mrkta tomater frn ftt minskade inkomster och Grekland, sger Simon Johansdrfr vljs de dyrare ekologis- son. ka alternativen bort. Dremot sger han att medvetenheten HANNA SVENSSON, VD p

Andreas Davidsson och sonen Elis: Ja det mesta jag handlar r ekologiskt eftersom jag inte vill att min son ska f i sig massa gifter. Jag gr det ocks fr att det r bra ur ett stort perspektiv.

Det norska Herculesplanet deltog i en internationell militrvning och skulle flyga frn Evenes utanfr Narvik till Kiruna.Strax fre klockan tre p eftermiddagen den 15 mars 2012 flg planet i en fart p 520 kilometer i timmen rakt in i fjllvggen mellan Kebnekaises nordoch sydtopp. Samtliga fem personer ombord omkom omedelbart.

Haverikommission om Herkuleskrasch
till utredningen och framfra att alla tankar gr till de omkomna och deras anhriga till offren i flygolyckan. Det r inte srskilt intressant vem som har begtt ett misstag. Det som r verkligt intressant fr oss r, hur kunde detta ske? sger Ytterberg. DET FANNS BRISTER hos bde det svenska och norska frsvaret som kan frklara kraschen. P den norska sidan saknades rutiner kring flygningen. P den svenska sidan saknades den erfarenhet som krvdes fr att kunna hantera flygsituationen. Ngot tekniskt fel
frekom dremot inte, utan problem frklarades bero p individuella misstag. SHK verlmnar rekommendationer till norska Luftfrsvaret, Transportstyrelsen, Rikspolisen och Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap. Dessa rekommendationer ska fungera som ett underlag fr att undvika liknande hndelser i framtiden.

r det svrt att frndra konsumenternas ingjutna kpvaRebecka Nord arbetar i affren Ekosto- nor p kort sikt. Tidigare har vi varit naiva re i Gteborg. Hon tycker det r viktigt kring vr mat eftersom vi har att mnniskor blir medvetna om vad haft s f matskandaler genom det finns fr gifter i deras mat. ren. Drfr har mnga litat Foto:Axel Bjurklint p att maten r bra. Men det senaste har vi ftt fler och fler Ekostore i Gteborg har ocks skandaler och d behver vi mrkt en strre medveten- tnka om, sger hon. het hos mnniskor och frmst bland deras kunder. Men i stort Simon Lfving och Axel Bjurklint

Under tisdagen presenterades slutrapporten frn Haverikommissionen. Hans Ytterberg, generaldirektr p Haverikommission inledde presskonferensen med att frklara bakgrunden

LFV HAR EFTER olyckan kritiserats och ifrgasatts. Dels p grund av att de lt en oerfaren flygledare vgleda planet p en ovanlig rutt och dels fr

att samma flygledare var i tjnst bara tre dagar senare. LFV anser dock inte sjlva att de gjort ngot fel. Vi delar inte alla synpunkter i Haverikommissionen, men vi tar dem till oss och tittar p dem, sger LFV:s bitrdande produktionschef Kenny Bech. En genomgng ska nu ske tillsammans med Transportstyrelsen som reglerar hur LFV och andra ska agera. En extern utredning har ocks tillsatts fr att frbttra skerhetstnkandet.
TT

REDIGERAT AV: EMELIE CARLSSON

4 GTEBORG

VSTFRONTEN

23 OKTOBER 2013

ven killar blir utsatta fr sexuella vergrepp

GTEBORG: Imorgon uppmrksammas mns dubbla koppling till sexualbrott. Klockan tio brjar konferensen om maskulinitet kopplat till vld och sexuella vergrepp. Om killar som bde r utsatta och frvare.

Frra ret anmldes 376 vldtkter mot mn och pojkar. Samma r anmldes 5129 vldtkter mot kvinnor och flickor. Frn r 2007s 137 anmlningar har siffran allts nstan tredubblats. Konferensen arrangeras av lndsstyrelsen i Vstra Gtaland ihop med Ungdomsstyrelsen och utlyser unga killar som bde utsatta och frvare. Klockan tio sls portarna till Burgrdens Konferenscenter upp. Vi hoppas kunna uppmrksamma det hr med killars dubbla roller. Vad gller killar som brottsoffer finns ett stort mrkertal utefter de normer som finns kring sexualitet och maskulinitet, det r kanske inte s ltt fr killar att identifiera sig som brottsoffer och sexualoffer, sger Cecilia Narby p Ungdomsstyrelsen. CECILIA NARBY berttar att det r ett ganska outforskat omrde att ven killar blir utsatta. Ungdomsstyrelsen hade en konferens fr ngra veckor sedan dr det samlades forskare som kollat p hur utbrett det r att unga killar blir utsatta. Pojkmottagningen i Stockholm r ett av f stllen som jobbar med de hr frgorna.

Antal brott 150 125 100 75 50 25 2008

Anmlda vldtkter mot mn, 18r eller ldre

2009

2010

2011

2012

Klla: Brottsfrebyggande rdet

Killar som r utsatta fr sexualbrott r ett outforskat omrde enligt Cecial Narby p Ungdomsstyrelsen.
Bild: Jonna Grenfeldt

Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut p pojkmottagningen i Stockholm, menar att vldtkt mot mn inte r nytt men det r frst det senaste rtiondet som det har uppmrksammats. Han menar att det krvs stor samverkan med skola och frldrar i en sdan hr frga. Risken finns att utsatta utstter andra. Detta kan ske som hmnd p ngot yngre barn om man sjlv blivit utsatt av ngon vuxen el-

ler ldre menar Olof Risberg. Det r svrt att se ngra tendenser fr ett sdant beteende men en sak kan vara att man nrmar sig barn p ett fr intensivt eller onaturligt stt. Man mste sortera och bearbeta, bli av med den egna skulden och se sitt egenvrde. Bygga upp sjlvknslan igen som sklart fr sig en trn nr man blir krnkt p detta stt, sger Olof Risberg. Det r vik-

tigt att jobba med konsekvenserna. Mnga vet inte att det de gr r fel. Anledningen till att s f sexualbrott mot mn anmls tror Olof Risberg beror p att det r s skamligt. OFTA FINNS EN relation till offret om det r minderrigt och det r svrt att ange ngon som str nra. Det frekommer ven att frvaren hotar och sger saker som att om du berttar fr ngon tar

jag livet av mig. Den nya vndningen i det hr menar Cecilia Narby r att killar utstter andra killar fr sexualbrott. Det finns kriminologiskt forskning som visar p att personer som blir utsatta fr vldsbrott i sin tur utstter andra. Det behver inte vara i samma situation men det kommer ut p annat stt lite senare, sger Cecilia Narby.W
Louise Olsson

Inte rent mjl i psen

GTEBORG: I mnga brevldor runt om i Gteborg har lappar lagts med uppmaningar att sknka klder till steuropa. Men fretaget som str bakom lapparna har anklagats fr att dlja sina ekonomiska intressen med vlgrenhet. Den hr branschen riskerar att f dligt rykte, det r en mngd oserisa fretag som frsker etablera sig i Sverige, sger Jan Axhage, utvecklingschef p Emmaus Bjrk, en organisation som arbetar fr att frdela jordens resurser p ett rttvist stt.

Denna lapp har mnga gteborgare kunnat hitta i sina bervldor. Men avsndaren anklagas fr att dlja ekonomiska intressen. Bild: Erik Eliasson
REDIGERAT AV: MARIA ASKERFJORD SUNDEBY

Fretaget som lmnar lapparna heter Clothing Collection Team LTD och r baserat i Skottland, men skriver p sin hemsida att de ven har ppnat filialer i Jnkping och Gteborg. P lapparna str det Hjlp oss att hjlpa och privatpersoner uppmanas

att samla olika typer av klder i plast- eller papperssckar och stlla ut dem fr hmtning. Men fretaget har tidigare varit upp fr prvning hos Advertising standard Authority, som styr den brittiska reklambranschens regler fr marknadsfring och reklam. Dr hade en privatperson anklagat dem fr att marknadsfra sig som ett vlgrenhetsfretag fr att vilseleda, men de friades efter att ha hvdat att det framgr p deras lappar att de sljer klderna och att fretaget r vinstdrivande. Fretagets gare, Wojciech Kupidura, stllde sig undrande infr Nyheter24:s frga om fretaget var en bluff och frklarade: Vi har inte ngonstans utgett oss fr att vara en organisation som enbart jobbar med vlgrenhet utan mycket riktigt tjnar vi pengar p detta fretag. Jan Axhage hvdar att fre-

tag likt dessa lurar privatpersoner. Man luras att tro att man gr en god grning, fast det inte r s, sger han. I Sverige har Frivilligorganisationernas insamlingsrd (FRII) en lista med organisationer som tillmpar deras kvalitetskod och innehar ett s kallat 90-konto. Ett 90-konto r ett insamlingskonto som utfrdas av Svensk insamlingskontroll. FRII uppmanar alla som r oskra att sknka enbart till dessa organisationer. Jan Axhage tycker att det viktigaste fr att kunna pst att man som organisation idkar vlgrenhet r att redovisa sin verksamhet korrekt. Man br kunna ha en ppen redovisning ver vart bistndet gr och ver sin ekonomi, sger han.
Jacob Ljunggren

23 OKTOBER 2013

VSTFRONTEN

UTRIKES/INRIKES 5 I KORTHET

EU ppnar fr Turkiet med nya stora krav

Luxemburg: EU och Turkiet

utkar medlemskapsfrhandlingarna med samtal om regionalpolitik i brjan av november. Men till ett eventuellt turkiskt intrde r vgen fortfarande lng. - Ska man kunna trycka p Turkiet med reformer fr demokrati, mnskliga rttigheter, rttsstaten, minoriteter s r det hr enda vgen att g, sger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP), som tillsammans med sina kollegor vid ett mte i Luxemburg p tisdagen tog det vntade beslutet om att dra igng det nya frhandlingskapitlet.
Wiktor Nummelin/TT

Joakim Berndtsson, lektor p Gteborgs Universitet, tror att Europakommissionens frslag kommer att vara svrt att genomfra i praktiken.

Bild: Scanpix

Vapen-motion vcker frgor

Europakommissionen vill i ett nytt frslag se kade insatser fr att minska handeln med illegala vapen. ven om initiativet i sig r positivt s finns det ocks problem. Joakim Berndtsson r lektor p Gteborgs Universitet och han tror att det kommer att krvas mycket arbete fr att f fram ett fungerade regelverk. I mndags presenterade Europakommissionen ett frslag om hur den illegala vapenhandeln ska minskas inom EU. Vstfronten skrev igr om frslaget som gr ut p att genom att exempelvis infra gemensamma regler fr mrkning och registrering av vapen och kade grnskontroller mellan lnderna s ska den olagliga handeln med vapen frsvras. EU:s medlemslnder har i nulget skilda regler fr mrkning av vapen och det som efterfrgas r lika lagstiftning i alla lnderna. Bakgrunden till frslaget r det vld som kopplas till frekomsten av illegala vapen. Joakim Berndtsson r lektor p Institutionen fr globala studier vid Gteborgs Universitet. Han har forskat kring mnen s som krig och skerhet och skerhetsstudier och han r positiv till det gemensamma arbete som frslaget kan leda till men menar ocks att initiativet vcker frgor. Jag tror inte att en ny lagstiftning i sig gr s stor skillnad. Gemensamma tgrder r bra men kommer det att fungera? Hur stts det i system? Hur ser man att lagstiftningen fljs? Medlemslnderna kan skriva under p att lagstiftningen r bra men det betyder inte att de kommer att fljas i praktiken. JOAKIM BERNDTSSON menar att ett problem kan vara att EU:s medlemslnder har olika lagstiftning kring och kulturell syn p vapen. Att olika lnder har olika ekonomiska frutsttningar tror han ocks kan vara ett problem. Om man vill ha stor effekt p den hr satsningen krvs stora system och det kommer att kosta mycket pengar. Det brukar vara impopulrt, srskilt nr det kommer frn EU som r verstatligt. Fattigare lnder kan ha svrt att f fram resurser till kade grnskontroller och registrering. Fr att f stort genomslag kommer en gemensam budget antagligen att behvas. Nr en gemensam lagstiftning ska tas fram behvs ett exempel att g efter. Sverige har en relativt restriktiv vapenlagstiftning och det r inte sjlvklart att andra lnder tycker att den r det bsta alternativet. Joakim Berndtsson menar att om man ska harmoniera lnders lagar med varandra s behvs en diskussion kring vilket exempel man ska flja. Man fr se vad det leder till. Det kan komma att frekomma vapenlobbying frn producenter och personer som r fresprkar mjligheten att ha vapen hemma. Kanske r det jtteambitist nu men det kanske kommer att krympa efter att olika sikter och kompromisser har tagits i berkning. HAN SER VEN andra problem med de nya frslagen. EU har med bland annat Schengenavtalet underlttat rrligheten mellan lnder i Europa men med kade grnskontroller fr att minska smugglingen av vapen s kan det nya frslaget ge motsatt effekt. En kad registrering av mnniskor som misstnks fr vapenbrott och informationsutbyten lnder i mellan r inte enbart positivt. Det finns en baksida p registrering. Information som hamnar i fel hnder kan missbrukas. Om jag r misstnkt fr vapenbrott i Sverige, ska det hindra mig ifrn att resa till ett annat land?
Nanna Isaksson

Kraftig bantning av Afghanstyrka

Sverige: Frsvaret ska ha kvar hgst 50 man i Afghanistan efter det att den svenska basen avvecklas nsta sommar. Det har regeringen, Socialdemokraterna och Miljpartiet kommit verens om, erfar TT. En proposition ska lggas fram i riksdagen den 7 november. De hgst 50 militrer som ska stanna kvar kommer endast att f ha rdgivande uppgifter t den afghanska armn och fr inte delta i strider. Antalet r betydligt frre n de 200 man som regeringen lmnade ppet fr i frra hstens proposition om den svenska insatsen i Afghanistan. Tanken var d att de skulle kunna vara en del i en framtida internationell utbildningsinsats i det krigshrjade landet efter 2014. Peter Wallberg/TT

Londonmte fr att stoppa kriget i Syrien

London: Ett antal vstlnder och deras allierade i Mellanstern pressar Syriens splittrade opposition att delta i fredskonferensen Genve 2. Mlet r att f till stnd samtal som stoppar inbrdeskriget i Syrien. Storbritanniens utrikesminister William Hague, vrd fr ett mte om Syrienkonflikten i London igr tisdag, understryker hur viktigt det r att alla delar av den syriska oppositionen deltar i fredssamtalen som preliminrt r planerade att hllas i Genve nsta mnad. Om de inte r en del av fredsprocessen i Syrien, s r allt det syriska folket har att vlja emellan ena sidan alAssad och den andra extremister, sade Hague i ett uttalande infr mtet. Det finns mnga hinder fr samtalen: en splittrad opposition, rivalitet mellan vpnade rebellgrupper och president Bashar alAssads vgran att lmna ifrn sig makten. TT-AFP-Reuters
REDIGERAT AV: MARIA ASKERFJORD SUNDEBY

Joakim Berndtsson.
Bild: Gteborgs Universitet

Baracker blir framtidens studentboende

Gteborgs kommun har tagit fram en lsning med baracker som en tillfllig lsning p bostadsbristen fr studenter. Nsta hst kan 1000 nya lgenheter st klara fr inflyttning. Det behvs 2000 nya studentbostder fram tills r 2015 och det hr blir ett viktigt bidrag fr att klara det, sger Ulf Kamne, Gteborgs kommun. Det tar lng tid att ta fram ett bygglov fr permanenta bostder, som lngst kan det ta tio r. Genom att bygga barackliknande moduler kan lsningen p bostadsbristen fr framfrallt studenter tas fram relativt snabbt. Fr modulerna rcker det med ett tillflligt bygglov. Ulf Kamne r ordfrande i fastighetsnmnden i Gteborg och han ser det inte som ngon ideal lsning. Vi jobbar parallellt med att f fram permanenta bostder som r den ideala lsningen och det hr ska ses som en snabb lsning fr att komma tillrtta med ett underskott av lgenheter, sger han. Modulerna ska byggas med containrar som stomme och sedan isolerar man insidan och ordnar fnster. Utsidan kan kls s att de liknar vanliga hus. Varje lgenhet kommer att vara cirka 20 kvadratmeter stor. Nr det tillflliga bygglovet lpt ut mste modulerna flyttas och drfr passar de bra som tillflligt boende fr studenter utan frstahandskontrakt enligt Kamne. EXAKT VAR I Gteborg modulerna ska resas r inte helt klart men ambitionen hos kommunen r att de ska finnas centralt. I slutet av den hr veckan ska man ha kommit fram till placeringen. Vi har platser i centrala stan och det r inte meningen att de ska placeras p grnsen till Partille eller s, sger Kamne. I Gteborg finns det tv studentbostadsstiftelser som

sttt fr s gott som alla studentbostder men kommunen ppnar nu ven fr privata aktrer. Det finns ngra som r intresserade. Nr det gller det generella bostadsbyggandet i Gteborg tror Kamne att man ibland mste bortse frn charmen med lga hus och ppna ytor i stadsrummet. Vi mste se till att bygga staden ttare, srskilt i centrum men ven i andra omrden, det har ju ocks bra effekt p mjligheten att klara sig utan bil till exempel, sger han.
Daniel Persson

6 GTEBORG

VSTFRONTEN

23 SEPTEMBER 2013

Den radikala fantasin

Tjugo procent av vrldens befolkning har ett annat stt att frst verkligheten
I kvll p Gteborgs konsthall frelser Jakob Wenzer om hur vi br sluta se diagnoser s som ADHD och autism som sjukdomar. Genom att gra s vill han visa att vi kan uppleva konst p olika stt. Jakob Wenzer vill med diskussionen ppna upp fr att vi ska kunna se diagnoserna som mjliga tillgngar fr ett mer mngfaldigt samhlle. De kan ju bara vara tillgngar i de fall de finns utrymme att vara tillgngar. Men samhllet som det ser ut nu r inte en milj som ger utrymme fr det. Samhllet r byggt fr att man skall ha en speciell typ av hjrna, sger han. JAKOB WENZER R forskare i etnologi och hller i kvll den tredje frelsningen om varfr samhllet beskriver olikheter i hur vi tnker och utvecklas olika beroende p sjukdomar. TANKEN R ATT frelsningarna ska problematiserar vrt behov av att diagnostisera kognitivt utanfrskap s som ADHD, autism och Aspergers som sjukdomar. Under kvllen kommer en panel att fra diskussionen ur perspektivet mngfald istllet fr sjukdomstillstnd. Andres Hagstrm, programintendent p Gteborgs Konsthall beskriver att intresset har varit enormt fr de tv frgende frelsningarna. Vi har haft en publik p runt 80-100 personer. Det finns ett stort intresse och det har varit mycket bra respons frn mnniskor som har diagnoser och upplever sig befinna sig i detta spektra men ocks frn anhriga som upplever det positivt att samhllet uppmrksammar det som en mjlig tillgng, sger Andres Hagstrm. DE HAR ARBETAT med frelsningarna utifrn Gteborgs konstbiennals nya satsning, Play: Recapturing the radical imagination. En gemensam utstllnings mellan curatorer i Gteborg dr tanken r att vcka frgan kring att kombinera lekfullhet och radikal fantasi i konsten. FR ANDRAS Hagstrm kndes frelsningarna som han anordnat med Jakob Wenzer som ett spnnande komplement till konstbiennalens nya satsning. 20 procent av vrldens befolkning har ett annat stt att frst verkligheten, sjlvklart r inte det negativt. Och r det ngra som har ett radikalt stt att se vrlden, enligt rdande norm, s r det de 20 procenten som befinner sig i dessa diagnoser. DET STT VI traditionellt upplever konst p kan f ett nyvaknande. Genom att tolka konstverk med ett bredare perspektiv kan vi ppna upp nya drrar fr hur vi frstr konst. Jakob Wenzer menar att konst vanligtvis upplevs genom den symbolik objektet i konsten representerar. Konsten i sig har en direkt inverkan, inte tolkande av vad

P Gteborgs konsthall frelser Jakob Wenzer om en annan syn p konst. Foto: GU

man tror det frestller, utan den fysiska upplevelsen av konsten, fortstter han. Detta menar Jakob Wenzer r ett mindre neurotypiskt stt att analyserar konsten. Och med neurotypiskt menar han den typ utav tnkande som samhllet r konstruerat fr att inhysa. Istllet fr att analysera symboliken i konsten kan man frska beskriva den upplevelsen av konsten som sker i kroppen och analyserar den rektionen. Konst som analyseras och tolkas p detta stt ger oss ett bredare perspektiv p konst. Det r ocks en upplevelse av konst p ett stt som r tillgngligt fr oss alla.
Jonna Grenfeldt

Folkteatern ppnar scenen

Ur det disiga vdret uppenbarar sig ett stort F som i Folkteatern och avsljar byggnadens innehll. Hr finns det kultur. liknande koncept fr man upptrda med vilken konstform som helst. Ingen franmlan krvs. IGR SLOGS drrarna upp fr regnblta beskare med bde nytillskott och stammisar. Publiken bjds p allt frn egenskrivet material ackompanjerat med gitarr, eller recitationer av klassiker skrivna av Kristina Lugn och Gustav Frding. MED ATT ANORDNA eventet r Lisa Berg-Svedin Hon tycker att det r ett bra tillflle fr de som r nybrjare och inte har sttt s mycket p scen tidigaEn varm doft av stearinljus och soppa slr emot en nr man rycker upp den tunga entrdrren. lglas och kaffekoppar klingar i samstmmighet med skratt och smprat. Snart r det dags att bli verraskad, eller rent av prva sina egna nerver. TRE MNADER under hsten anordnar Folkteatern ppen scen precis emellan cafet och p vg in till de stora scenerna. Tillskillnad frn en del andra
REDIGERAT AV: PATRICK ELMERUP

re, att f testa sina vingar. Vi brukar ha en vldigt vlkomnande och tilltande publik, sger hon. Nsta chans att st eller titta p Folkteaterns ppna scen ges den andra december.
Olivia Wikstrm

Hr hittar du Folkteatern i Gteborg

Beskarna hlsas vlkomna av Sara Kristina Gustafsson.

Foto: Olivia Wikstrm

23 SEPTEMBER 2013

VSTFRONTEN

GTEBORG 7 I KORTHET

Ljungskile klarar sig frn konkurs

GTEBORG: Konkurshotet mot superettanklubben Ljungskile ser ut att vara avvrjt. Klubben har ftt in 700 000 kronor frn freningen Svensk Elitfotboll och har betalat skulderna till Skatteverket p drygt 300 000 kronor, enligt Sveriges Radio P4 Vst och Bohuslningen. Jag har Foto: Scanpix pratat med Skatteverket och de sger att man kommer ta bort konkursanskan som r inlmnad till tingsrtten, sger ordfranden Bo Fagerberg till P4 Vst. Efter att Ljungskile betalat in pengarna till Skatteverket hoppas Bo Fagerberg nu att Ljungskile fr lite arbetsro. Nu drjer det vl tminstone ett par mnader innan det kan bli s hr igen. Vi hoppas ocks kunna vinna ngon av momstvisterna vi ligger i vilket gr att vi kan f in ngon miljon, sger Fagerberg till Bohuslningen. TT

Frlunda toppar publikligan men tappar publik.

Frlunda saknar publik

Indianerna lockade 3000 fler fr bara ngra r sen
Frlunda toppar publikligan i SHL. Men trots frstaplaceringen r klubben inte njd med resultatet. Vi jmfr oss inte med de andra lagen utan gr bara efter vr egen mlsttning och den uppfyller vi inte i dagslget, sger Anderz Larqvist, klubbdirektr i Frlunda Indians. vilket r en uppgng med 281 personer jmfr med samma tidpunkt i fjol. Men trots uppgngen r snittet lngt efter rekordssongen som lg ungefr 600 personer ver dagens siffra. Ngot har hnt de senaste ren och vad det beror p mste vi ta reda p. Det ska gras en SIFO-underskning, som bygger p folk som tidigare gtt p hockey men har slutat. Frhoppningsvis kan det ge oss svar p om det beror p priset, konkurrensen eller ngot annat, sger Larqvist. MLSTTNINGEN FR Frlunda r att publiksnittet ska ligga p 9500 personer och fr att uppn det mlet jobbar klubben p olika stt. Frutom den vanliga marknadsfringen jobbar vi med tgrdspaket fr varje enskild match. Det handlar ofUnder de senaste tv ren har publikintresset fr svensk hockey minskat markant. Det visar statistik som gjorts av Swedish Hockey League och Tidningars Telegrambyr. I R LIGGER det totala publiksnittet p 5789 personer, FRLUNDA R DEN klubb som lyckats locka flest skdare i r och har ett publiksnitt p 8685 personer per match. Det r nstan 2000 personer fler n tvan Linkping. Men trots det r det lngt efter vad klubben lockade fr bara ngra r sedan. D lg Frlunda p tredje plats i hela Europa med ett publiksnitt p 11 688 personer.

Foto: Scanpix

Fr f kvinnor i idrottsstyrelserna
Stockholm: De svenska specialidrottsfrbunden fr alltfler kvinnor i sina styrelser. Men de r fortfarande fr f, anser Riksidrottsfrbundet (RF). Man kan sga generellt att det gr t rtt hll, men fr sakta, och att det terstr en hel del jobb att gra, sger ordfranden Karin Mattsson Weijber till Radiosporten. Enligt RF:s senaste berkning, som Radiosporten tagit del av, r 33 procent av styrelseledamterna i idrottsfrbunden kvinnor, tv procentenheter fler n fr fem r sedan. Av alla styrelseordfranden r 22 procent kvinnor. TT

tast om mlgruppsrelaterade paket, sger Larqvist. EN ANNAN FAKTOR r hur det gr p isen och dr gr det bra fr Frlunda. Efter en ngot knackig start p ssongen har indianerna fyra raka segrar i bagaget och ligger just nu trea i tabellen. Och det mrks p publiktillstrmningen. I vr senaste match mot rebro i mndags hade vi ver 9000 personer i publiken. Det r en vldigt bra publiksiffra fr att vara en mndag, sger Larqvist.
Simon Lfving

Svenskar mter tufft Champions League motstnd

I kvll fullbordas den tredje omgngen av gruppspelet i Champions League och sex svenskar r aktuella fr spel. Tre av dem terfinns i Kpenhamn som mter Galatasaray p bortaplan. Johan Wiland, Pierre Bengtsson och Olof Mellberg. Dr har ni svenskarna som tillsammans med sitt FC Kpenhamn ker till Istanbuls asiatiska del fr att mta storlaget Galatasaray. Ett mte som r bland det svraste lag i Europa kan stllas infr. PUBLIKTRYCKET P Trk Telekom Arena r alltid enormt och p planen stlls svenskarna mot vrldsspelare som Didier Drogba, Wesley Sneijder och Burak Yilmaz. Men FC Kpenhamn har rubbat storlag frut och helt hopplst r det inte. Bland annat fick laget med sig en pinne i den frsta omgngen nr de tog emot de italienska mstarna Juventus. I KVLLENS TIDIGA match med start 18:00 tar CSKA Moskva emot Manchester City. I Moskvas trupp terfinns bde Pontus Wernbloom och Rasmus Elm, men svenskarna kommer f det tufft mot ett stjrnspckat City. STRST CHANS av de svenska representanterna att f smaka segerns stma r istllet Zlatan Ibrahimovic. Hans Paris Saint-Germain ker till Belgien fr att tampas med Anderlecht och det ska mycket till fr att det inte blir tre pong fr fransmnnen ikvll.
Simon Lfving

Vstfronten tippar
CSKA Moskva - Manchester City 2 Real Madrid - Juventus 1 Bayern Mnchen - Viktoria Plzen 1 Bayern Leverkusen - Shaktar D X Manchester U - Real Socidad 1 Galatasaray - Kpenhamn 1 Anderlech - Paris Saint-Germain 2 Benca - Olympiakos 1

BK Hcken kan flytta till Gamla Ullevi

Gteborg: Rambergsvallen r annars BK Hckens hemmaborg, men arenan str under ombyggnad och nu vcks frgan om var Hcken spelar nsta ssong. Med all sannolikhet blir det p Gamla Ullevi, men vi kan inte ha fyra lag dr, nr vi har naturgrs menar Tomas Torkelsson, vd fr Got Event. P torsdag trffas Gamla Ullevis styrelse fr att ta upp frgan om att lta Hcken gra Gais, IFK Gteborg, och rgryte IS sllskap p Gamla Ullevi. Men p grund av naturgrset kan ett av lagen drfr f spela p annan plats. ven om inget n r bestmt s tyder mycket p att Hcken fr flytta till Gamla Ullevi, rapporterar GP. Gteborgs-Posten
REDIGERAT AV: PATRICK ELMERUP

Johan Wiland, FCK.

Foto: Scanpix

SISTA SIDAN

VSTFRONTEN

12 SEPTEMBER 2013

KRNIKA

agens outfit och de hetaste trenderna. Redaktrer, modebloggare, stylister, fotografer och deras assistenter. Producenter, agenter, designers och barnarbetare i tredje vrlden. Modebranschen r en vloljad maskin som personifierar vstvrldens phittade vrden om vad lycka och framgng r. Ingen kommer undan detta, det r s infekterat i vrt vlpolerade samhlle, dr olika subkulturer har sina kldkoder. Som ofta fljs slaviskt. POLITIKER I VLDRESSADE kostymer. Det borde inte spela ngon roll, men det gr det. Jag har lite svrt att se ngon av samhllets toppar leta kostymer p Dressman. Hromdagen blev Hillary Clinton bedmd efter sttet hon klr sig p, fast skribenten inledde artikeln med hennes comeback inom politiken. Texten publicerades i GP och var ngot av det vrsta jag har lst. Vad har Clintons kavaj fr betydelse i hennes politiska karrir? HUR MAN vljer att tolka kldkoder eller hur man dissekerar kvinnliga ledare p grund av hur de klr sig r upp till var och en. Medelsvenssons verkar oavsett inte ta modebranschen p allvar. Det rcker ibland att vara intresserad eller ha en stil som avviker fr mycket frn normen fr att bli ddsdmd.

Vstfrontens l-test

Vad har Clintons kavaj fr betydelse fr hennes karrir?

JAG VGAR PST att modebloggare och stylister r de som fr utst flest dmande blickar frn var-och-varannan norm-slav. r vi programmerade att tro att mode r ngot fr dumma och ytliga kvinnor som inte kan prestera bttre. Och det finns ingen grupp mnniskor som r mer vlprogrammerad n den svenska medelklassen. Ni vet de som glider omkring p cykel eller miljbil, kllsorterar, har halvbra utbildning, ger sitt boende och drar in 30 lk i mnaden. Kan det vara s att gemene man inte frstr vilken industri detta faktiskt r. Bloggare och stylister stter trenderna och mer eller mindre bestmmer hur du klr dig. Eller hur du absolut inte klr dig fr att du har din egna personliga stil. Och ja, detta gller dig som sitter och skakar p huvudet ocks. Fr att lt oss vara rliga, vi svenskar klr oss ganska likt. Det bestms av en handfull inflytelserika personer flera ssonger innan du hoppar in i din favoritbutik och shoppar ngot snarlikt. Men visst, du r helt opverkad. VLDIGT POPPIS r ocks att anse att de som sysslar med mode inte har mer innanfr pannbenet. Har man flera hundratusen fljare varje dag och har rd att byta tiotusenkronors-vska varje dag r man frmodligen ver normalbegvad. Vi snackar sylvassa affrskvinnor. Men absolut, du som sitter och himlar med gonen nu, det r en lyxindustri som inte ska existera, nnu mindre f ngon kredd. Och du r helt opverkad!

Testpanelen bestende av Nanna Isaksson och Nadia Kandil.

Gteborg: I Sverige dricker vi en hel del l - 227 miljoner liter per r om man ska vara exakt. Helst dricker vi ljus l och det har vi gjort sedan 1800-talet. Vi gillar vr stora stark och vi vill grna ha den billig. Vstfronten har testat ngra de billigaste ljusa len p Systembolaget fr att se vad man fr fr pengarna.

FOTO:Axel Bjurklint

slag av knckebrd, citrus och humle. Smak: Maltig smak med inslag av knckebrd, citrus och humle. l Enligt oss: Doft: Luktar ingenting. En svag touch av l. Smak: Vag citrussmak. Lttdrucken. Blaskig. Dligt kolsyrad. BRO EXPORT, 33 CL, 9 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Brdig doft med inslag av aprikos, honung och rter. Smak: Maltig smak med inslag av ljust brd, honung och rter. l Enligt oss: Doft: Lite oregano. Lite st lukt. Smak: Vattnig. Smakar som en utspdd l. MILLENIUM, 50 CL, 11 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Brdig doft med inslag av aprikos och citrus. Smak: Brdig smak med inslag av citrus och rter. l Enligt oss: Doft: Surt fruktigt, samtidigt en ganska fadd, runt doft. Smak: Smakar mer n de andra vilket i och fr sig inte sger s mycket. Ganska tydlig beska. SPENDRUPS BRIGHT, 50 CL, 13 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Maltig doft med inslag av ljust brd och apelsin. Smak: Maltig smak med inslag av knckebrd och citrus. l Enligt oss: Doft: Jrn. Luktar lite gammalt. Smak: Inte mycket till skum, men det har inte de andra heller. Frukt men ocks mycket vattenblask.
Nanna Isaksson och Nadia Kandil

Hsten r hr och ven om sommarens vrme r borta s finns suget efter att njuta av en l kvar. len som dricks mest i Sverige r ljus lager - och grna svensk sdan. Just ljus lager r ocks det som dricks mest vrlden ver. 95 procent av all l som konsumeras r lager och till strst del r det ljus lager som gller. I linje med detta har vi valt att testa fem av de populraste lsorterna p Systembolaget. Alla r av typen ljus lager och tillhr de billigare alternativen. Alla fem r typiska fr sin sort. Spendrups Bright sticker ut lite d den marknadsfrs som en lgkaloril. SMLANDS, 33CL, 9 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Maltig doft med inslag av aprikos, honung och knckebrd. Smak: Maltig smak med inslag av aprikos, honung och knckebrd. l Enligt oss: Doft: Maltigt och allmn lig. Lite metalliskt och surt. Smak: Vattning. Brd. Malt. Inte mycket kolsyra. Luktar mer n den smakar. Smakar ingenting frutom vatten. GULDKLLAN, 33 CL, 9 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Maltig doft med in-

Nadia Kandil
Rtt svar i tvlingen Var r Vstfronten? var Skansen Kronan. Vinnare: Natalie Ljungmalm

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet. Box 710, 405 30 Gteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

DAGREDAKTIONEN Nyhetschef: Sigrid Rosell, Reportrar: Jacob Ljunggren, Lousie Olsson Ansvarig utgivare: Per Alm

KVLLSREDAKTIONEN Nyhetschef: Axel Bjurklint Reportrar: Simon Lfving, Nanna Isaksson, Nadia Kandil, Jonna Grenfeldt Redigerare: Maria Askerfjord Sundeby, Emelie Carlsson, Patrick Elmerup, Simon Lfving