38 ERA 3 2014

Riskhantering och lokala protester

VID 2008 rs brjan hade Kina endast elva krn-
kraftsreaktorer, med en samlad kapacitet p 9 GW.
I mars samma r deklarerade landets mktiga minis-
terium fr utveckling och reform att man planerade
ka de redan aggressiva expansionsplanerna. I stllet
fr mlet p 40 GW till r 2020, siktade man nu p
en kapacitet om 80 GW samma r.
Till r 2030 skulle siffran terigen mer n frdubb-
las, och vid 2050 ska Kinas krnkraftverk ha en total
kapacitet om 500 GW. Det kan jmfras de dryga
9 GW som utgr den svenska krnkraften, eller de
372 GW som var hela vrldens samlade kapacitet vid
fjolrets brjan.
Inget motstnd
I Kina fanns vid denna tid inget motstnd till krn-
kraft. Medvetenheten om riskerna var liten, och
protester mot myndighetsbeslut hr inte till vanlig-
heterna hr. Det kinesiska affrsmagasinet Caixin
konstaterade: Allmnhetens apati kring skerhetsris-
ker kan hjlpa utvecklingen av krnkraft p kort sikt,
men ocks innebra en framtida katastrof .
Tidningen varnade ven fr att lokala myndigheter
ofta r odelat positiva till krnkraft, eftersom stora
Kina satsar p era alternativa energikllor fr
att minska sitt kolberoende. Expansionen av
krnkraft har skett ngot i skymundan, ven om
myndigheterna redan 2008 planerade fr mer
kapacitet n resten av vrlden tillsammans.
Olyckan i Fukushima ck dock allmnheten att
frst farorna med krnkraft, och innebar ett till-
flligt byggstopp ven i Kina. Text: Jojje Olsson
JOJJE OLSSON skriver i ERA om Kinas energi och milj
Kina tema
ERA:s serie av Kinabilder om energi och milj har
ntt fram till den femte och sista artikeln, signerad
Jojje Olsson, journalist, frfattare och Kinaknnare
boende i Peking. Med denna rapport om kinesisk
krnkraft fr vi en viktig pusselbild till hur vrl-
dens strsta land hanterar en stundom kontrover-
siell elklla, en som p sitt stt bidrar till att srja
fr en klimatneutral elproduktion.
KINA SATSAR
P KRNKRAFT
ERA 3 2014 39
Forts >
investeringar sporrar lokal tillvxt. Och i Kina tas
mnga beslut i dessa frgor p lokal niv. Samtidigt
hyllade statlig media det faktum att Kina snart var
helt oberoende av andra lnder vad gller svl design
som byggande av nya reaktorer, vilket kunde snabba
p expansionstakten ytterligare.
Tullat p skerheten
Planerna drog till sig oro frn mnga hll; tanke-
smedjan Carneige Endowment jmfrde tidigt Ki-
nas krnkraftsexpansion med dess rasande utbygg-
nad av snabbtg, som 2011 ledde till en olycka med
ver 40 ddsoffer, efter att det tullats p skerheten.
Personal, trning och skerhet r de punkter dr
jmfrelsen (mellan Kinas snabbtg och krnkrafts-
program) r mest relevant, varnade tankesmedjan
samma r.
Carnegie Endowment sg en upprepning i mnst-
ret av att kpa in avancerad teknik frn andra lnder,
som sedan modifieras och byggs ut i snabb takt. Man
menade vidare att ven om tekniken vore perfekt, s
kan den mnskliga faktorn nd stlla till det, vilket
var en bidragande faktor vid tgolyckan.
Allmnna opinionen vaknar
Utan motstnd p hemmaplan slog Kina ifrn sig
omvrldens kritik. Men myndigheterna tvingades
abrupt ndra planerna efter tsunamikatastrofen i
Fukushima i mars 2011. Den skapade stor oro p
Kinas livliga sociala medier, vilket bidrog till att myn-
digheterna tillflligt stoppade alla pgende byggen av
krnkraftverk. Extra skerhetskontroller utfrdes, och
tillstnd drogs in fr projekt som nnu inte pbrjats.
Men bara ett par veckor senare sade vd och chefs-
forskaren vid China National Nuclear Corporation
att ingen ndring kommer ske gllande Kinas planer
fr expansion av krnkraft.
Samtidigt sade sig en tjnsteman vid landets minis-
terium fr miljskydd kunna garantera skerheten
vid landets krnkraftverk, och menade att Kinas s-
kerhet r hgre n det globala genomsnittet, eftersom
ingen olycka nnu skett i landet.
Tvrtom sgs Fukushima som ngot att dra lrdom
av i framtida design. Redan i maj 2012 antog Kinas
statsrd en ny skerhetsplan fr krnkraften. I okto-
ber samma r gav myndigheterna klartecken att fort-
stta arbetet p de redan pbrjade anlggningarna.
Nya tillstnd kunde terigen utfrdas. Det 30-tal
Ingen ndring kommer ske
gllande Kinas planer fr
expansion av krnkraft.
40 ERA 3 2014
> Fortsttning frn fregende sida
anlggningar som planerats i Kinas inland skts dock
upp till tminstone 2015.
Men nu sttte man p inhemskt motstnd. I juli i
fjol gav sig hundratals invnare i staden Jiangmen ut
p gatorna fr att stoppa bygget av en anlggning fr
anrikning av uran. Plakaten sade bland annat Km-
pa mot krnavfall och Ge oss tillbaka vrt grna
hemland. Liknande protester hade tidigare tvingat
kemiska fabriker att stnga i stder som Xiamen
(2007) och Dalian (2011), men det som nu skedde
i Jiangmen var det frsta motstndet ngonsin mot
krnkraft i Kina.
Rykten gjorde senare gllande att bygget i Jiang-
men skulle fortstta d protesterna lagt sig. Demon-
stranterna tgade ett par dagar senare till de lokala
myndigheternas kontor. Stadens partichef tvingades
lova att anlggningen aldrig ska byggas.
Demonstranternas framgng bdar illa fr framtida
krnkraftsprojekt i Kina, srskilt de som ska byggas i
inlandet, dr bristen p vatten innebr strre fara.
Ny teknik och export
Kina har hmtat teknik framfr allt frn Frank-
rike, Ryssland och Kanada, med inhemsk utveckling
frmst baserad p franska modeller. Men enligt World
Nuclear Association, WNO, strvar Kina i dag ef-
ter allt mer avancerad teknik, och kinesiska fretag
samarbetar nu med Westinghouse, fr att utveckla en
egen design av reaktorn AP1000. Den nya kinesiska
reaktorn ska heta CAP1400, och dess kapacitet ka
frn 1,0 till 1,4 GW.
Enligt WNO r detta en vidareutveckling p de
tryckvattensreaktorer som varit i drift vrlden ver
i 60 r. Efter olyckan i Fukushima har Kina ven
skiftat fokus till ny teknik av den s kallade fjrde
generationen, och i fjol brjade den frsta reaktorn
av denna generation att byggas i Kina. Den ska kylas
med helium, och drmed inte vara beroende av stora
vattenmngder.
Via mail sger WNO att detta r en ny teknologi,
helt annorlunda n de flesta reaktorer som anvnds
i dag, och att den syftar till att frbttra skerheten.
Liksom med snabbtg har Kina ven brjat expor-
tera sin krnkraft. Innan mars 2011 hade man redan
levererat tv reaktorer till Pakistan, och hll p att
slutfra leveransen av tv till. Exporten stoppades inte
p grund av olyckan i Fukushima, d utrikesministe-
riet menade att de tv hndelserna inte var relatera-
de, och hnvisade till att handeln versgs av IAEA.
Hinkley Point
Mark Hibbs p Carnegie Endowment ppekar dock
att tekniken i de reaktorer som Kina slt till Pakistan
r 30 r gammal, hr till andra generationens reak-
torer, med betydligt lgre skerhet n nya modeller.
Omrdet dr de ska uppfras r dessutom knsligt fr
svl jordbvning som versvmning. Samarbetet har
dock fortsatt; senast i februari i r lnade Kina fr-
mnligt ut 40 miljarder kronor, s att Pakistan kunde
bygga nya reaktorer.
I slutet av 2013 blev det ocks klart att Kina ska
st fr en dryg tredjedel av reaktorn som ska byggas
i Hinkley Point, Storbritanniens frsta nya reaktor
p flera decennier. Det blir Kinas frsta insats i en
redan etablerad krnkraftsnation, vilket kan ge strre
legitimitet fr export ven till andra lnder. I dagsl-
get planerar Kina lgga bud p att bygga reaktorer i
Argentina och Turkiet.
Nra band till militren
Den strsta kinesiska aktren inom krnkraft heter
China National Nuclear Corporation; ett statligt
fretag med nra band till militren. De strvar efter
att kunna exportera kompletta reaktorer till omvrl-
den. Och d mnga lnder minskat sina investeringar
efter Fukushima, har Kina nu goda mjligheter att bli
vrldsledande vad gller export av krnkraft.
Trots protesterna i Jiangmen fortstter expansionen
i Kina snabbare n tnkt. Enligt planen som myndig-
heterna antog i maj 2012, skulle drygt 80 miljarder
kronor spenderas p skerhet i de 41 reaktorer som
rknades vara i bruk eller konstruktion till r 2015.
Men i februari i r hade Kina enligt WNO redan
20 reaktorer i bruk och 28 under konstruktion.
Kina fre och efter Fukushimakatastrofen

I mars 2011 hade Kina elva krnkraftverk i drift, som producerade 2 procent av
landets energi. Det kan jmfras med 25 procent i Japan, eller 14 procent globalt.

Vid samma tidpunkt var dock 26 kinesiska krnkraftverk under konstruktion, vilket
motsvarade ver 40 procent av de som byggdes i vrlden. China National Nuclear
Corporation planerade investeringar p 800 miljarder kronor till r 2015.

Kinas reaktorer r nyare n den i Fukushima, som togs i drift redan 1971. Men nd
var majoriteten av Kinas nya byggen andra generationens vattentrycksreaktorer,
samma teknik som i Fukushima.

Trots oro och protester har Kina nu terupptagit sin expansion, med fokus p nyare
teknik. Man har snkt farten marginellt; WNO uppskattar att Kina kommer ha 58 GW
kapacitet 2020, och 150 GW r 2030.

Slutmlet ligger dock fortfarande p kring 1 000 GW, samt att bli vrldens ledande
exportnation av krnkraft.
Kina ska st fr en dryg tredjedel av reaktorn som ska byg-
gas i Hinkley Point, Storbritanniens frsta nya reaktor p
flera decennier. Det blir Kinas frsta insats i en redan etable-
rad krnkraftsnation. Foto: Wikipedia.