LABORATIONSRAPPORT

RADIOAKTIVITET HOS LIVSMEDEL

OCH KONSTGJORT BETAPREPARAT

Bergdahl, Jan
Bonnevier, Martin
Lundgren, Hans-Eric
Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för Fysik

2004-04-21

MTF098 – Laboration: Radioaktivitet

Sammanfattning
Laborationsuppgiften var uppdelad i två moment, där man i moment 1 skulle mäta ett
livsmedels radioaktivitet och jämföra resultatet med gällande lagstiftning. Moment 2 gick ut
på att analysera ett betaspektrum från ett Cs-137 preparat, samt mätning av energiskillnader
mellan K- och L-skalen i dotterkärnans, Ba-137, elektronhölje.
Datainsamlingen och analyserna utfördes med hjälp av datorer, en scintillationsdetektor
för att mäta γ-strålningen hos livsmedlet, samt en halvledardetektor för att avläsa strålningen
hos β-preparatet. Denna halvledardetektor används för att registrera alla typer av joniserande
strålning.
Försöken i moment 1 utfördes på svampar från Kiev, Ukraina, och visade tydligt på
kraftig aktivitet av Cs-137 långt över det tillåtna gränsvärdet hos livsmedel i Sverige. I
moment 2 registrerades två skarpa toppar av konversionselektroner med nästan samma
rörelseenergi. Dessa två toppar visade att elektronerna härrör från två olika elektronskal; K-
och L-skalet i dotteratomen till Cs-137, dvs. Ba-137. Det kunde visas att bindningsenergierna
hos dessa elektroner stämde överens med givna tabellvärden.
Innehållsförteckning

1 Inledning..................................................................................................... 3

2 Metod och Resultat..................................................................................... 3

2.1 Moment 1 – Radioaktivitet hos livsmedel ......................................... 3

2.1.1 Uppgifter att rapportera........................................................... 3

2.2 Moment 2 – Radioaktivitet hos β-preparat ........................................ 6

2.2.1 Uppgifter att rapportera........................................................... 6

3 Slutsatser .................................................................................................... 8

4 Källförteckning........................................................................................... 8

Bilagor

1 γ-strålningsspektrum

2 β-strålningsspektrum

2
1 Inledning
Vid Tjernobylolyckan våren 1986 spreds radioaktivt cesium och jod med vindarna över
Europa. Vissa delar av Sverige drabbades svårt av nedfall i samband med regn. I denna
rapport beskrivs undersökningar av dels livsmedel som fortfarande innehåller spår av denna
händelse (i moment 1) och dels av ett konstgjort preparat.

2 Metod och Resultat

I laborationen som beskrivs i denna rapport ingår, som det tidigare nämnts, två moment.
Till vart och ett av momenten användes en egen laborationsutrustning. Datainsamlingen och
analyserna har utförts med hjälp av datorer.

2.1 Moment 1 – Radioaktivitet hos livsmedel

Försöket ställs upp på sådant sätt att de kontaminerade livsmedelsproverna placeras i en
mindre plastbehållare som sedan ställs på sin plats i den blyisolerade mätutrustningen, kallad
scintillationsdetektor. γ-fotonerna medför att en elektrisk puls registreras av mätutrustningen,
och på datorn sorteras dessa sedan efter storlek och ett energispektrum bildas. Detta innebär
att prover som sänder ut fotoner av samma energi bildar en skarp topp i spektret, en fototopp.
Analys av de observerade topparna1 har givit resultat som stämmer överens med
teorierna uppställda i problemställningen.

2.1.1 Uppgifter att rapportera

1. Ange reaktionsformeln för sönderfallet av Cs-137.

56 Ba + ν + (γ )
Cs → −10 e + 137
137
55 (1)

Cs-137
β+
Ba-137
–
β
γ = 0.6616Mev

Ba-137

Figur 1. Illustrerat sönderfall för Cs-137

1
Cs-137 och K-40, se bilaga 1 (och även figur 2)

3
2. Varför mättes inte betastrålningen av flygplanen efter Tjernobylolyckan?
Eftersom utrustningen på planen var av samma typ som användes i detta
laborationsmoment, dvs. scintillationsdetektorer, kan inte β-partiklar registreras. Detta
eftersom utrustningen mäter små ljuspulser som inte avges från en β-partikel, som
istället är elektriskt laddade partiklar.

3. Varför innebar jodutsläppet från Tjernobylolyckan ett mindre problem än

cesiumutsläppet?
Detta eftersom jod har så pass kort halveringstid att ämnets märkbara effekt är helt
reducerad efter bara några veckor.

4. Varför är I-131 speciellt farligt och varför ska jodtabletter finnas tillgängliga vid en
nukleär risksituation?
Om man andas in radioaktiv jod (I-131) kommer den att koncentreras i sköldkörteln.
Man kan också få i sig radioaktiv jod genom mjölk eller annan föda. Bestrålning av
sköldkörteln kan orsaka cancer men om man mättar sköldkörteln med ickeradioaktiv jod
– genom att ta jodtabletter – kan sköldkörteln inte ta upp den radioaktiva joden.
Jodtabletterna måste därför tas innan man får i sig radioaktiv jod, annars hjälper de inte.
Tabletterna ska man bara ta på uppmaning av länsstyrelsen eller Strålskyddsinstitutet.
Jodtabletter skyddar endast mot bestrålning från radioaktiv jod i sköldkörteln.

5. Vad är bakgrundstrålning?
Detta är den strålning som i dessa sammanhang innebär alla strålning som upptas av
mätutrustningen, som inte utgörs av laborationsprovet. Detta kan vara till exempel vissa
typer av byggmaterial och våra egna kroppar.
Alla utomhus levande organismer exponerade för naturlig bakgrundsstrålning. En
normal effektiv dos hastighet i de nordiska länderna är ca 1 mSv per år. Källan för
denna strålning är radionuklider som sönderfaller i marken (ca 0,5 mSv per år),
strålning av kosmiskt ursprung (ca 0,3 mSv) och strålning från radionuklider som finns i
kroppen, främst K-40 (ca 0,2 mSv per år). Dessa doser är väl under vad som kan
förväntas ge någon observerbar effekt på individ- eller populationsnivån.

6. Utförande av teoretisk beräkning av aktiviteten från ”hälsosaltet” Seltin med

utgångspunkt från att 21 % (massandel) utgörs av naturligt kalium samt att andelen
K-40 i naturligt kalium ät 0,0117 %. Nuklidmassa (M) för K-40 är 39.964008u.

m (Seltin) = 1 kg
21 % kalium ⇒ 2,457⋅10-5 % K-40 (massandel av m)
T½ = 1.28⋅109 år (enligt tabell, Physics Handbook)
N = antal instabila kärnor
A = aktivitet

ln 2
A= ⋅N (2)
T½

m 2.457 ⋅ 10 −5
N= = = 3.70 ⋅ 10 20 (3)
M 39.964008u

4
Ekvationen som beskriver ämnets aktivitet (2) ger:

ln 2
A= ⋅ 3.70 ⋅ 10 20 = 2.00 ⋅ 1011 Bq (4)
1.28 ⋅ 10 9

Aktiviteten av K-40 hos 1 kg Seltin är alltså 2,00⋅1011 Bq, en mycket stor dos som
hade varit extremt hög och långt över tillåtna gränsvärden om det hade varit strålning
från Cs-137 (det kan tilläggas att gränsvärdet för svenska livsmedel är 1500 Bq/kg).

7. Gammastrålningsspektrum med nukliderna som ger topparna markerade.

Figur 2. Gammastrålningsspektrum med nukliderna som ger topparna markerade

8. Nedan följer en redovisning av antalet uppmätta pulser från Cs-137 samt beräknad
aktivitet från provet. Pulser kunde avläsas från kurvan som datorprogrammet
räknat fram, vilket var 2735 pulser, vilket ger 3.36 pulser/sek eftersom mätningen
pågick i 814 sek.
Aktivitetsberäkning fås från formeln:

X
A= , (5)
k ⋅s⋅m

där X = antal pulser per sekund,

k = Apparaturens känslighet vid aktuell energinivå (%),
s = Andel av sönderfallen som frigör γ-fotoner (%),
m = Provets massa (kg).

3.36
A= = 30454 Bq / kg (6)
0.002 ⋅ 0.935 ⋅ 0.0059

Det kan konstateras att detta värde är 2030 % högre än vad som är föreskrivet enligt
lag. Lagstiftningen säger att livsmedel som innehåller högre aktivitet av Cs-137 än 1500
Bq/kg inte får säljas.

5
2.2 Moment 2 – Radioaktivitet hos β-preparat

Detta försök ställs upp på så sätt att ett konstgjort β-preparat, i form av en stav, placeras
i en halvledardetektor. Den här typen av utrustning kan användas för att detektera alla typer
av joniserande strålning. Vid gränsytorna hos det halvledande materialet uppträder ett
elektriskt fält som sveper iväg bland annat elektroner, och tack vare detta kan en strömpuls
proportionell mot den infallande partikelns energi registreras. På samma sätt som
scintillationsdetektorn arbetar tillsammans med datorn fungerar även halvledardetektorn, dvs.
datorn sorterar registrerade data och ett energispektrum bildas.
Analys av de insamlade data2 har visat att energin hos de exciterade elektroner som
utmärker sig på spektret stämmer mycket väl överens med givna tabellvärden för
konversionselektronerna i L-skalet hos Ba-137.

2.2.1 Uppgifter att rapportera

1. Vad är en β-partikel?
Det är en partikel identisk med en elektron (vid neutronöverskott) eller en positron
(vid neutronunderskott) som frigjorts i en radioaktiv process, exempelvis sönderfall av
Cs-137 → Ba-137. Den är lätt och har hög hastighet, och därmed relativt farlig. Kan
stoppas av till exempel en tjock glasskiva.

2. Varför är ett β-spektrum kontinuerligt, till skillnad från ett α-spektrum?

En α-partikel består av en Heliumatom vilket innebär att α-spektret inte är
kontinuerligt. I ett β-sönderfall däremot består de aktiva partiklarna av elektroner eller
positroner, samt neutrinon eller antineutrinon. Detta innebär att β-partiklar kan
registreras inom ett brett energiintervall.

3. Vad är ”inre konversion” för en process?

Detta är en process för att den exciterade restkärnan från ett β- eller α-sönderfall ska
avge överskottsenergi. Detta kan även ske via γ-emission. Inre konversion innebär en
växelverkan mellan en elektron från elektronhöljet och ett multipolfält i kärnan.
Excitationsenergin hos restkärnan överförs till elektronen, som i sin tur emitteras.

4. Vilken maximal β-energi anger nuklidkartan för Cs-137 sönderfallen till det
exciterade tillståndet?
0,512 MeV.

2
Se bilaga 2, betaspektrum

6
5. Extrapolering av det kontinuerliga β-spektret.

Figur 3. Extrapolerat kontinuerligt β-spektrum.

Som figur 3 visar ger en extrapolering av vårt uppmätta β-spektrum en god

approximation av den maximala β-energin hos Cs-137 sönderfallen till den exciterade
tillståndet. (Jämförelse av figur 3 och 0,512 MeV, se uppgift 4)

6. Beräkning av b-partiklarnas hastighet, uttryckt i ljushastigheten c, med

utgångspunkt från energin angiven i uppgift 4 (se ovan).

⎛ ⎞
⎜ ⎟
⎜ 1 ⎟
K rel = mc 2 ⎜ − 1⎟ , (7)
⎜ ⎛v⎞
2
⎟
⎜ 1− ⎜ ⎟ ⎟
⎝ ⎝c⎠ ⎠

där K = 0,512 MeV,

och mc2 = 0,511 MeV.

Insättning av dessa värden i den kinetiska relativitetsekvationen (7) ger:

0,512 1
+1 = (8)
0,511 ⎛v⎞
2

1− ⎜ ⎟
⎝c⎠

1
4= 2
(9)
⎛v⎞
1− ⎜ ⎟
⎝c⎠

2
⎛v⎞ 3
⎜ ⎟ = (10)
⎝c⎠ 4

7
 3
v= ⋅ c ⇒ v = 0,87c (11)
4

Enligt ekvationen (7), som följer av relativitetsteorin med utgångspunkt från kinetisk
energi, är β-partiklarnas hastighet approximerad till 0,87c.

3 Slutsatser
Det livsmedel som undersöktes i moment 1, kontaminerade svampar från Kiev i
Ukraina, har visats innehålla många gånger för hög aktivitet av Cs-137. Detta Cs-137 som
återfinns i dessa svampar härstammar förmodligen till största delen från Tjernobylolyckan.
Från detta kan man dra slutsatsen att våra barn, barnbarn och kommande generationer
kommer att kunna se spår av olyckan i många år framöver, på grund av den långa
halveringstiden. Att ”hälsosaltet” Seltin skulle vara just ett hälsosalt kan ifrågasättas. Från
försöken kan man se att saltet innehåller en mycket hög strålningsdos av K-40. Denna dos
regleras dock inte av lagstiftningen som finns angiven för livsmedel som innehåller Cs-137
(livsmedel med högre strålningsdos än 1500 Bq/kg får inte säljas i Sverige).
Försöken, som utfördes i moment 2 med ett konstgjort preparat, visade tydligt genom
extrapolering att preparatets aktiva kärna bestod av Cs-137.

4 Källförteckning
1. Physics Handbook for Science and Engineering, Nordling, C., Österman, J.
2. Föreläsningsanteckningar, MTF098, föreläsare Sune Marklund, LTU.
3. http://www.ssi.se/, Hemsida för Statens Strålskyddsinstitut.
4. University Physics, Young, Freedman