SEB-rapport: Östeuropa Klarar Nedgången Bättre Än Västeuropa

Eastern European Outlook
Ekonomisk Analys Oktober 2011
Tillvxten dmpas men inte lika hrt som i Vst
Ekonomisk Analys
Eastern European Outlook utkommer tv gnger per r. Denna rapport publicerades den 5 oktober 2011. Rapporten skrevs av Mikael Johansson (chefredaktr), Daniel Bergvall, Dainis Gaspuitis, Hardo Pajula och Vilija Tauraite.
Robert Bergqvist Chefekonom + 46 8 506 230 16 Daniel Bergvall Ekonom +46 8 763 85 94 Ann Enshagen Lavebrink Redaktionsassistent + 46 8 763 80 77 Andreas Johnson Ekonom +46 8 763 80 32
Hkan Frisn Chef fr Ekonomisk Analys + 46 8 763 80 67 Mattias Brur Ekonom + 46 8 763 85 06 Mikael Johansson Ekonom, chef steuropa-analys + 46 8 763 80 93 Tomas Lindstrm Ekonom + 46 8 763 80 28
Gunilla Nystrm Privatekonom + 46 8 763 65 81 Susanne Eliasson Analytiker privatekonomi + 46 8 763 65 88 SEB Ekonomisk Analys, K-A3, SE-106 40 Stockholm
Ingela Hemming Fretagarekonom + 46 8 763 82 97 Johanna Wahlsten Analytiker, fretagarekonom + 46 8 763 80 72
Hardo Pajula Ekonom, SEB i Tallinn +372 6655173 Gitanas Nauseda Chefekonom, SEB i Vilnius +370 5 2682517
Dainis Gaspuitis Ekonom, SEB i Riga +371 67779994 Vilija Tauraite Ekonom, SEB i Vilnius +370 5 2682521
3 | Eastern European Outlook Oktober 2011
Sammanfattning
steuropa har uppvisat en god terhmtning efter finanskrisen och den djupa recessionen 2008-2009. Nu r tillvxten p vg att dmpas 2012 i spren av frsvagad global efterfrgan. Inbromsningen blir dock inte lika hftig som i Vsteuropa. Relativt lga eller mttliga offentliga skulder ger hygglig motstndskraft i inhemsk efterfrgan. P grund av mer frdelaktiga offentliga skuldpositioner behver stora budgetunderskott i steuropa ej korrigeras lika hrt och snabbt som i delar av Vsteuropa. Polen, Lettland och Ukraina fortstter nsta r att bedriva mttliga finanspolitiska tstramningsprogram, medan finanspolitiken slr om och blir ltt expansiv i Ryssland, Estland och Litauen. Detta gr att konsumtion och investeringar hlls uppe relativt vl nr exporttillvxten nu sjunker ptagligt. Frbttringen av arbetsmarknaderna kommer frvisso av sig nsta r men samtidigt strks kpkraften nr det senaste rets energioch matprisdrivna inflationsuppgng klingar av. Flera steuropeiska valutor, dribland rubel och zloty, har pressats hrt under rdande globala finanskris. Huvudsklet r en allmn riskaversion som srskilt drabbat steuropa; frtroendet fr lndernas betalningsfrmga har varit fortsatt relativt stabilt undantaget Ukraina. Valutorna deprecierar ytterligare ngot de nrmaste mnaderna, drefter sker en stabilisering och gradvis appreciering. Totalt sett blir deprecieringarna inte s stora som vid finanskrisen 2008-2009. Ambitionerna bland EU:s stlnder att ansluta sig till euron har svalnat p g a Euro-zonens skuldkris. Lettlands planerade intrde 2014 kan dock fortfarande bli aktuellt. I samtliga sex lnder som Eastern European Outlook tcker sjunker BNP-tillvxten till ngot under trend ren 2012-2013; 2013 sker en utplaning eller viss uppstuds. Riskerna r p nedsidan. Rysslands BNP kar med 4,3 procent 2011 och 4,2 procent 2012. Ekonomin fr fortsatt std av hgt oljepris och konsumtionen repar sig efter en svacka. Lngsiktiga frgetecken om rysk tillvxt kvarstr dock genom att reformtakten gr lngsamt. En viss ppning fr mer reformer kan ske efter de kommande valen. Polens ekonomi blir alltmer investeringsdriven. Tillvxten dmpas dock frn 4,0 procent i r till 3,4 procent 2012, frmst p g a sviktande tysk efterfrgan. Penningpolitiken lggs om och styrrntan snks tv gnger frsta halvret 2012. Politiken allmnt sett frblir stabil d regeringen vntas bli omvald i stundande val. Ukraina hankar sig fram med BNP-kningar p ca 4 procent per r. Hga priser p stl och jordbruksvaror ger std, men tstramningskrav stllda av kreditgivaren IMF hller tillbaka tillvxten. Relationerna med IMF krvar och utbetalningarna blir fortsatt frysta i hst innan en verenskommelse ns. Estland fr tvra kast i tillvxten frn 2,3 procent i fjol till 6,5 procent 2011 och ned till 3,0 procent 2012. Likt vriga Baltikum har terhmtningen hittills frmst varit exportledd, medan uppgngen i inhemsk efterfrgan nnu r i sin linda, delvis till fljd av att privata sektorns skuldavveckling efter tidigare brustna bubblor fortstter. Hg exportandel drabbar nu Estland relativt sett hrdare n Lettland och Litauen. Litauens BNP kar med 6,5 procent i r och med 4,0 procent 2012. Konsumtion och investeringar har i r visat tecken till snabbare terhmtning n i vriga Baltikum men r ej tillrckligt starka fr att kompensera fr svagare export. Lettland slirar nnu efter Estland och Litauen i uppgngen. Tillvxten sjunker frn 4,4 procent i r till 3,5 procent 2012. terhmtningen r p hyggligt fast mark, men bromsas ven 2012 av budgettstramning som ska bana vg fr euro-intrde 2014.
Internationellt
Kraftig inbromsning i Vst men ingen recession

Fortsatt ultraltt penningpolitik EM-ekonomier hller emot hyfsat Stor exportandel i Estland, liten i Ryssland
Med vr tro om utplanande rvarupriser, lgre tillvxt och fortsatt hg arbetslshet kommer inflationen i USA och Vsteuropa att tydligt falla tillbaka 2012, i brjan av ret drivet av baseffekter. Det ppnar fr fortsatta penningpolitiska lttnader via likviditetsinjektioner och andra okonventionella tgrder frn frmst de stora centralbankernas sida. Dollarn frvntas frbli relativt svag och ligga vid 1,40 mot EUR p sikt, delvis beroende p att Fed klargjort att styrrntan ska ligga kvar nra noll till minst i mitten av 2013. Utbudsfaktorer, dribland Saudiarabiens ml att hlla oljepriset ver 100 USD/ fat, talar fr att oljepriset (Brent) fastnar p relativt hga niver 110-115 USD. Omvrldsutsikterna fr Central- och steuropa har avsevrt frmrkats sedan vr frra EEO-rapport i mars i r, frmst p g a stora nedrevideringar fr USA. Exporten kommer drfr att drabbas negativt. Samtidigt r offentliga skulder p de flesta hll i klart bttre skick n i Vstvrlden. Detta ger hygglig motstndskraft i de inhemska delarna av stekonomierna. Nr det gller exporten kan konstateras att samtliga sex EEOlnders direkta handelsutbyte med USA r litet (mindre n 5 procent av exporten) men att Vsteuropa som marknad vger desto tyngre. Fr centraleuropeiska lnder r Tyskland en srskilt viktig delmarknad, fr Polen t ex runt en fjrdedel av landets totala export. Vr prognos fr Tyskland r att BNPtillvxten gr frn 3,0 procent 2010 till 1,3 procent respektive 1,9 procent de kommande ren. Graden av ppenhet skiljer sig t en hel del mellan ekonomierna. Estland och Litauen r klart mest utsatta fr en smre extern efterfrgan. Dr r exportens andel av BNP runt 70 respektive 60 procent av BNP, vilket f r relativt normalt i EMekonomier, som i Asien. Som motpoler med mindre ppna ekonomier utmrker sig Polen med runt 40 procents exportandel och Ryssland med bara 30 procent. Dessa ekonomier r dock relativt stora, vilket delvis frklarar den lgre exportandelen.
OECD-ekonomierna har gtt in i en rejl avmattning som fljd av de frdjupade skuldkriserna p bda sidor om Atlanten. Inbromsningen startade i USA i vras och fljs av Europa nu i hst. Frhjda recessionsrisker i USA och Euro-zonen, stora brsfall samt kraftigt kad stressniv i det europeiska banksystemet i spren av kad oklarhet om Grekland kan undvika en betalningsinstllelse kommer att pverka konsumtions- och investeringsviljan negativt ver en lngre tid. Vi rknar med en grekisk skuldrekonstruktion, vilket ocks r vad marknaden i praktiken fullt ut prisar in; och den kan komma redan i nrtid. Oskerheten om dess konsekvenser p andra krislnder samt banksystemet kommer dock att hnga kvar. Nsta r nr USA tvingas brja strama t finanspolitiken rknar vi ocks med att finanspolitiken i OECD totalt slr om i tstramande riktning. Sammantaget dmpas OECD-tillvxten frn knappt 3 procent 2010 till 1,7 respektive 1,8 procent i r och 2012. Svl USA som Euro-zonen vntas p kort sikt balanserna nra recession. Frst 2013 nr tillvxten i OECD nstan ter upp till trend 2-2,5 procent. Riskerna r p nedsidan.
Globala nyckeltal
BNP, rlig procentuell frndring
USA Euro-zonen Vrlden Oljepris USD/fat EUR/USD, dec

Klla: SEB
2010 3,0 1,7 5,1 79,8 1,34
2011 1,5 1,7 4,0 110,0 1,38
2012 1,8 1,0 3,5 110,0 1,45
2013 2,7 1,5 3,9 115,0 1,40
Export och strsta marknad

Export, % av BNP snitt 2006-2010 Strsta exportmarknad % av total export 2010
nd r vr bedmning fortfarande att OECD och vrldsekonomin kan undg en ny recession. Sklen r flera: Kina och stora delar av de s k tillvxtlnderna fortstter att utvecklas mot en mjuklandning och har vid behov resurser att stta in kraftfull stimulans; cykliska delar av OECD-ekonomierna som investeringar och bostadsmarknader r redan starkt nedpressade; fretagens balansrkningar r starka; USA klarar sig utan bankkris denna gng. Drtill ska lggas att penningpolitiken blir fortsatt stimulerande.
Estland Lettland Litauen Polen Ryssland Ukraina
71 46 59 41 31 47
Finland Ryssland Ryssland Tyskland Tyskland Ryssland
18 15 16 27 8 24
Klla: Reuters EcoWin, SEB
Eastern European Outlook Oktober 2011 | 5
Internationellt
Stora offentliga underskott men inte stora skulder
Skuldkrisproblematiken pressar med frdjupad kraft lnderna i Vsteuropa och Grekland rycker nrmare en skuldrekonstruktion. De eskalerande problemen fr Grekland, hgre riskpremier fr ven strre euro-lnder som Italien och Frankrike samt kad stress i banksystemen visar att det r ett systemproblem som mste lsas och att likviditetsstd till enskilda lnder inte rcker. steuropa str i den nuvarande globala finanskrisen bttre rustat n jmfrt med 2007-2008 som drabbade regionen extra hrt. D fll BNP kraftigt i flera lnder efter att en till stor del i utlndsk valuta lnefinansierad konsumtions- och investeringsboom byggt upp stora privata skulder och bytesbalansunderskott. Problemens dimensioner varierade i regionen, vrst drabbades Baltikum och Ukraina. Sedan dess har flera lnder i regionen; till stor del ftt bukt med de externa obalanserna.
Mtt som priset p att frskra sig mot betalningsinstllelse r det tydligt att marknaden sg en kad risk fr Baltikum och Ukraina under 2008 och brjan av 2009 men att situationen drefter stabiliserades samtidigt som problemen i Sydeuropa blev allt mer allvarliga. Trots den kade turbulensen och stdpaketen till Grekland, Irland och Portugal 2010-2011 fortsatte CDS-priser att ligga lgt i st undantaget Ukraina. Som vi tidigare bedmt har en befarad smittoeffekt till dessa lnder uteblivit. Sammantaget r exponeringen mot det vrst drabbade euro-landet, Grekland, ocks litet svl mot banksystemet som i utrikeshandeln. Det r i frsta hand Bulgarien och i viss mn Rumnien och Serbien som riskerar att pverkas av Greklands kris.
Ingen eller liten smitta av oron i Euro-zonen
CDS, 10 r, rntepunkter
5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 mar maj jul 10 sep nov jan mar maj jul 11 sep
Procent av BNP Estland Lettland Litauen Ryssland Polen Ukraina Euro-zonen
Offentligt budgetsaldo och skuld

Underskott 2011 2012 0,2 -2,0 -4,5 -2,6 -4,5 -3,0 -1,0 -1,5 -5,5 -3,9 -3,5 -2,5 -4,4 -3,5 Skuld 2011 2012 6,0 6,0 45,3 44,2 38,0 38,0 12,0 13,0 55,0 54,0 40,5 40,0 87,5 89,0
1000 500 0 jan
Lettland Polen
Ryssland Ukraina
Grekland
Klla: Reuters EcoWin
Klla: EU-kommissionen, SEB
En relativ frdel fr steuropa nu r att regionen har en lg eller mttlig offentlig skuldsttning samtidigt som Vsteuropa tyngs av ndvndig skuldanpassning. Den offentliga skuldsituationen r en faktor som har bidragit till stabilitet och frtroende, ven om t ex Polen och framfr allt Ungern (ca 80 procent av BNP 2010) sticker ut med mttliga eller hga skulder. Underskotts- och skuldutvecklingen r ven mer positiv framver, bl a eftersom lnderna kommer att vxa snabbare n i Vst, vilket innebr att tillvxten i sig snabbare minskar skuldkvoterna. Baltikum genomfrde stora besparingsprogram 2009-2010; Lettland fortstter ven i r. De offentliga skulderna r trots krisen lga; 2007 var skulden under 10 procent av BNP i Estland och under 20 procent av BNP i Lettland och Litauen. Tre r senare och efter kraftiga BNP-fall har skulden stigit men r fortfarande under 10 procent i Estland och runt 40 procent i Lettland och Litauen. Fr Ryssland och Ukraina har hga olje- och rvarupriser underlttat terhmtningen och stttat statens inkomster, men ven lg skuldsttning i utlndsk valuta i Ryssland har minskat trycket p hushll och fretag. Polen r det land som i termer av BNP drabbats minst de senaste ren; landet var det enda i EU med positiv BNP-utveckling 2009. Samtidigt har dock den offentliga skulden kat frn 45 till 55 procent av BNP mellan 2007 och 2010 men tgrder har satts in fr att hlla nivn under 55-procentsnivn dr skuldbromsen slr in och utlser hrdare tstramning.
Framver gr genomfrda saneringsprogram i Baltikum att finanspolitiken i Estland och Litauen nu kan vndas till svagt expansiv. De flesta vriga lnder i regionen har sedan ngot r inlett flerriga sparprogram, men inte av den magnitud som krvs fr flera lnder i Euro-zonen. vergripande r att lnderna med lga skulder inte har samma press p sig att spara i nrtid; mjligheterna r strre att genomfra reformer successivt vilket gr att effekten p efterfrgan blir mindre. Ytterligare en positiv faktor r att den lgre skuldsttningen och i flera fall mttliga underskott gr att frtroendet fr politiken r strre. Hushll och fretag behver i en sdan milj inte frsiktighetsspara i samma utstrckning vilket hller uppe konsumtion och investeringar. ven om lnderna har en frhllandevis gynnsam offentlig skuldsituation innebr det inte att lnderna p kort sikt kan undvika att drabbas av utvecklingen i Euro-zonen och den globala finanskrisen. Flera av stlndernas valutor har fallit kraftigt sedan i somras och vntas falla ytterligare ngot nrmaste mnaderna. I tider av riskaversion lmnas vad som anses som mer riskfyllda tillgngar och marknader ssom EM. Samtidigt blir inte deprecieringarna lika kraftiga som under 2008-2009. Sammantaget r vr bedmning att tillvxtutsikterna fr de nrmaste ren ser mindre mrka ut fr steuropa relativt Vsteuropa trots den globala avmattningen, och stds av relativt bra fundamenta och hga rvarupriser.
Internationellt
Euro-krisen pverkar euro-tidtabellen i st

Den frvrrade skuldkrisen i Euro-zonen bidrar till att EUlnder frn steuropa sannolikt avvaktar med euro-konvertering. Och detta av flera skl: Problemen i Euro-zonen r stora och det r oklart i vilken riktning Euro-zonen r p vg i termer av bla verstatlighet inom finanspolitik, transfereringsmekanismer fr att stdja svaga lnder samt eurons stabilitet i allmnhet. Dessutom frsmrar krisen konjunkturutsikterna framver vilket gr det svrare att uppn konvergenskriterierna, framfr allt p budgetsidan. Dessa faktorer kan gra det mindre attraktivt att fortstta att driva en politik fr en anslutning inom de nrmaste ren. Euro-krisen kan drmed leda till att vissa lnder tummar ngot p sina konvergensprocesser och passar p att fra en mindre stram ekonomisk politik. Men det r inte bara krisen i Euro-zonen som fr lnderna i steuropa att skjuta p sina egna mldatum eller ambitioner. Frmst alltfr stora budgetunderskott och/eller alltfr hg inflation riskerar att blockera tidiga intrden, som i fallen Litauen och Polen. Enligt Maastrichtkriterierna fr budgetunderskottet vara hgst 3 procent av BNP ret innan EU och ECB genomfr sina utvrderingar av kandidatlandet. Den genomsnittliga rsinflationen infr utvrderingarna fr ligga hgst 1,5 procentenheter ver de tre EU-lnder med lgst inflation. Enligt vr analys r Lettland den enda nrliggande potentiella euro-kandidaten frn steuropa. Lettlands planerade intrde 2014 kan fortfarande bli aktuellt. Frst ngot eller ngra r drefter fljer Litauen och Polen. Fr Tjeckien och Ungern kan euro-medlemskapen ga rum senare n s. Vad gller de tre potentiella euro-kandidater som ingr i EEO-rapporten r vr bedmning att euro-spret nnu r hett i Lettland, men det har under det senaste halvret svalnat av en del i Litauen och Polen. Lettlands ml r 2014. Det politiska tagandet r starkt. Att gra Lettlands ekonomi fhig fr euron var ett vergripande ml i det stora internationella stdlnpaket som med EU och IMF i spetsen syddes ihop fr Lettland under krisen 2008 och
som lper ut i r. Under resans gng har 2014 utvecklats som mldatum, uppbackat av svl EU som IMF. Vr bedmning r att Lettland har en god chans att n detta ml. Budgeten r knckfrgan men vr bedmning r att tstramningspolitiken fortstter nnu ett r s att underskottet dmpas till under 3 procent av BNP 2012. Den nya regeringen efter valet i september kommer sannolikt att inkludera det tidigare strsta regeringspartiet Unity som envetet drivit konsolideringspolitiken. Dock kan det bli en del tvister och bantade sparfrslag efter verlggningar med de (sannolikt) tv nya koalitionspartierna. Unitys maktposition har frsvagats av valutgngen. Litauens ambitioner i euro-frgan har lnge varit att g med i Euro-zonen snarast mjligt nr kriterierna uppfyllts. Premirminister Kubilius har uttryckt 2014 som ml. Centralbankschefen Vasiliauskas ansg i kommentarer i juni i r att 2014 troligen var ett orealistiskt datum p g a fr hgt pristryck. Litauen missade f med en hrsmn fr hg inflation mjligheten att ansluta sig till euron redan 2007. Vr bedmning r ocks att inflationen kan visa sig bli fr hg ven denna gng. Sklet r framfr allt stigande energipriser via gasprishjningar framver. Det blir ven tufft fr regeringen att n under 3-procentgrnsen i budgetunderskott 2012 med tanke p att det d r valr och att ekonomin gr ner i varv. Vi spr nu litauiskt euro-intrde 2016. Polen har haft men har inte lngre ngot uttryckt ml fr euro-medlemskap, ven om regeringens strvan r att fortstta att konvergera ekonomiskt s att Maastrichtvillkoren smningom uppns. Alltfr stort budgetunderskott hindrar enligt vr bedmning polsk euro-anslutning fre 2015. Eurokrisen har ocks uppenbarligen satt avtryck p regeringens euro-ambitioner. S hr t ex svarade Polens finansminster Rostowski i mitten av september p en frga i Spiegel Online. Spiegel: Nr kommer Polen att g med i euron? Rostowski: Nr det r skert att gra det. Fr tillfllet r det inte skert. Fr tillfllet r euron inte konstruerad p ett stt som r skert fr Europa som helhet vare sig fr verskotts- eller underskottslnder.
Estland
Skarp inbromsning till tillvxt under trend

Exportboomen vntas ta slut Skuldavveckling hller tillbaka inhemsk efterfrgan Fortsatt hg inflation
Det gngse hoppet verkar stllas till att nr externa efterfrgan bromsar in ska nedgngen tas upp av starkare inhemsk efterfrgan. I viss utstrckning har det redan intrffat. En genomgng av de stora efterfrgeposterna visar att ekonomin nu r p mycket mer fast mark. D krisen kulminerade under det andra kvartalet 2009 bidrog nettoexporten med 13 procentenheter till BNP-tillvxten, medan inhemsk efterfrgan pverkades negativt med 30 procentenheter. Tv r senare var tillvxten i stort sett jmnt frdelad p de fyra stora efterfrgeposterna. Privat konsumtion adderade 1,9 procentenheter till den samlade tillvxten, och fasta investeringar med 2,7 procentenheter. Bidraget frn nettoexporten hade som en fljd av teruppvaknande import minskat till 2,3 procentenheter.
Exportboomen toppar
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40
Pgende skuldavveckling, sjunkande sentiment samt en betydande frsmring av utsikterna fr den nra omvrlden fr att tillvxtprognosen fr 2012 skrivs ned. Vi rknar nu med att den vgda genomsnittliga tillvxten i Estlands nio strsta handelspartners uppgr till 2,5 procent 2012. Detta innebr en markant nedgng inte bara jmfrt med de 3,6 procent som vi frutser fr 2011 utan ven mot de 3,4 procent fr 2012 som vi antog i vras. Fr tillfllet r dock de baktblickande BNP-siffrorna helt igonfallande. Under det andra kvartalet uppgick tillvxttakten till 8,4 procent och frsta kvartalets tillvxt blev uppreviderad till 9,5 procent, bda talen fortsatt drivna av tillverkningsindustri och export. Men det bredbaserade sentimentindexet har fallit fem mnader i rad och nedgngen tycks accelerera. Det har nra skuggat Sveriges motsvarighet vars frutsgelser fr den lokala utvecklingen kanske r n strre med tanke p kopplingar i utrikeshandel och finansmarknad. Tillvxten p vg ned
15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70
Tillverkningsindustrin, exportorder, nettotal (v axel) Export, lpande priser, rlig procentuell frndring (h axel)
Klla: DG ECFIN, Statistics Estonia
BNP, rlig procentuell frndring (v axel) Sentimentindex fr Estland (h axel) Sentimentindex fr Sverige (h axel)
ven om detaljhandelns tillvxttakt varit positiv sedan januari 2011 och konsumentfrtroendet varit ngot bttre n det breda sentimentindexet, r det ett hgst osannolikt scenario att inhemsk efterfrgan kommer att bli en stor drivkraft fr tillvxten. Ekonomin r liten och ppen. De senaste rens erfarenheter visar att externa chocker snabbt fortplantar sig i privat konsumtion och investeringar. Fljaktligen rknar vi inte med att inhemsk efterfrgan ska ge ngot betydande bidrag under de nrmaste tv ren. Drmed mste troligen importen terigen anpassas fr att uppn tillvxt frn exportsektorn. Likvl rknar vi med att svagare utlndsk efterfrgan ska utva en press p bytesbalansen, som har legat p plus under de senaste tv ren. Vi spr att bytesbalansen gr tillbaka till noll i r och drefter visar sm underskott 2012-2013 (1 respektive 2 procent av BNP). Haken r dock att den vergripande bytesbalanssiffran dljer lika mycket som den visar. Sedan 2009 har nettoexporten av varor och tjnster, som r de tv frsta kategorierna i bytesbalansen, inte ens varit i nrheten tillrcklig fr att tcka underskotten i den finansiella balansen och inkomstbalansen. Om det inte vore fr den kombinerande effekten av lpande transfereringar och kapitaltransfereringar skulle gapet mellan de tv p ver 2 miljarder EUR lett eko-
Vi bedmer slunda att ekonomin nu har passerat vndpunkten i konjunkturcykeln och att det blir en betydande inbromsning framver nr mrkare sentiment gradvis letar sig in i hrddata. Mot bakgrund av det mycket starka frsta halvret rknar vi med att detta rs tillvxt landar p 6,5 procent. Nr exportefterfrgan framver frsvagas och inhemska konsumtionen hlls tillbaka av behovet av att strka balansrkningar kommer tillvxten att falla till 3 procent 2012. Fr 2013 rknar vi med en BNP-tillvxt p 4 procent. Med tanke p den hastighet som den europeiska skuldkrisen frvrras r detta lngt drifrn ett verdrivet missmodigt tillvxtscenario. Riskerna r sannolikt frmst p nedsidan.
Estland
nomin in i ett enormt deflationstryck. Framfr allt uppgick det kumulativa vrdet p kapitaltransfereringar frmst pengar frn EU:s strukturfonder till totalt 1,3 miljarder EUR under nmnda period. Ngra analytiska slutsatser kan dras av detta. Fr det frsta har ekonomin i en stor utstrckning hllits uppe av finansiellt std frn Bryssel. Fr det andra, medan dessa budgettransfereringar knappast frsvinner ver en natt kan inte deras plitlighet p medelfristig eller lng sikt tas fr givna. Fr det tredje har Estlands privata sektor pressats hrt att betala tillbaka sina skulder ven under frhllanden av livlig utlndsk efterfrgan och den mter en tuffare framtid nr exportboomen har klingat av. Den skuldavveckling som nu sakta lper p i en relativt gynnsam ekonomisk milj kan ter bli ngot mer smrtfull de nrmaste ren.
Frbttrad arbetsmarknad
10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0 -12,5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0
mantaget, medan lokala faktorer som skuldavveckling och stabiliserade inflationsfrvntningar pekar mot svagare pristryck framver, s frblir de lngsiktiga utsikterna mycket instabila. P kort sikt rknar vi med att HIKP-inflationen i genomsnitt blir 5,3 procent i r, att den lttar till 5 procent 2012 och gr upp till 6 procent 2013.
Inflation delvis frvntansdriven
12,5 80 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 60 40 20 0 -20 -40
HIKP, rlig procentuell frndring (v axel) Inflationsfrvntningar, nettotal (h axel)
Klla: Statistics Estonia
Sysselsttning, rlig procentuell frndring (v axel) Arbetslshet, procent (h axel)
Klla: Statistics Estonia
terstudsen p arbetsmarknaden har varit en av de positiva verraskningarna under de senaste pressande ren. Inte bara har det breda arbetslshetsmttet fallit tydligt frn toppen vid 19,8 procent under det frsta kvartalet 2010 till 13,3 procent, utan den totala sysselsttningskningen p 7,8 procent under det andra kvartalet i r var rekordstor. Blekare tillvxtutsikter kommer att stta avtryck p efterfrgan p arbetskraft under de kommande kvartalen, ven om veckodata ver registrerad arbetslshet visar mindre nedgngar och att frvntningar om arbetslshet hittills knappt rrt sig ur flcken. Vi rknar drfr med att arbetslsheten frblir relativt uppdriven under vr prognosperiod. Fr 2011 rknar vi nu med en genomsnittlig niv p 13,3 procent, som vntas sjunka till 13 procent 2012 och 12 procent 2013. Inflationen r den stora oskra variabeln under de nrmaste ren. Detta gller srskilt eftersom den r s beroende p antaganden om hur allmnheten reagerar p den utvecklade vrldens skuldelnde. I princip kommer samspelet mellan lokala och globala faktorer att bestmma inflationsmnstret i Estland, men p sikt tynar de lokala frgorna bort till obetydlighet. Det senaste uppsvinget i HIKP-inflation har frmst varit ett frvntansdrivet fenomen. Sedan euron introducerades i januari 2011 har den breda penningmngden vuxit i lngsammare takt n priserna. Vissa tecken tyder p att konverteringen till den gemensamma valutan kan ha naglat fast prisfrvntningarna lgre de senaste kvartalen. Men sett till oskerheten som kringgrdar Euro-zonen s kan inte eurons frmga att spela en roll som ett plitligt nominellt ankare inte lngre tas fr givet. Sam-
Den hittills ovntat starka terhmtningen mjliggr fr Estland att sluta ret med ett litet offentligt verskott (0,2 procent av BNP). Myndigheterna rknar drefter med ett budgetunderskott, som kar till 2,1 procent av BNP 2012. Denna relativt skarpa omsvngning beror p investeringstaganden som r kopplade till frsljning av utslppsrtter 2010 och 2011. Nr denna effekt klingar av 2013 rknar regeringen med att underskottet minskar till 0,1 procent av BNP. Vr underskottsprognos, vilken baseras p antaganden om ngot hgre nominella tillvxt, r i samma hrad och skillnaderna beror egentligen p avrundning.
Lettland
Inhemsk efterfrgan tinar bara lngsamt upp

En sista runda av tstramning 2012 Strukturella flaskhalsar Politisk oskerhet men ingen kursndring
juli. Den senaste trenden visar dock p fortsatta frndringar i konsumenternas kpbeteende och ojmn frdelning mellan delar av detaljhandelssektorn. Under rets sju frsta mnader registrerades en volymkning p icke-livsmedelsprodukter, medan livsmedel och drivmedel frblev svaga. Ett annat tecken p mer stabila ekonomiska utsikter r att infldet av utlndska direktinvesteringar r mindre volatila. Framtblickande satsningar erstter successivt krisrelaterade investeringar. terinvesterade vinster har nyo blivit en betydelsefull klla fr investeringar. Fr att uppmuntra till mer investeringar har regeringen lagt fram en strategi fr 2011-2017 som syftar till att styra investeringar till strategiska sektorer fr att frndra Lettlands nuvarande ekonomiska struktur och bygga en innovativ och exportorienterad ekonomi. Efter en spektakulr anpassning nedt under recessionen r nu kade investeringar och inhemsk efterfrgan faktorer bakom nedttrenden i bytesbalansverskottet. Under det andra kvartalet uppgick verskottet till 0,9 procent av BNP, jmfrt med 1,1 procent under det frsta. verskottet kommer att minska ytterligare och sl om till ett underskott mot rets slut, men vi frutser ingen uppbyggnad av stora externobalanser. Arbetsmarknaden frbttras. Arbetslsheten fll frn toppen p 20,7 procent under det frsta kvartalet 2010 till 16,2 procent under andra kvartalet 2011. Sysselsttningen kade samtidigt under kvartalet, vilket understryker frbttringstrenden p arbetsmarknaden. I mitten av september lg den registrerade arbetslsheten p 11,7 procent av den ekonomiskt aktiva befolkningen. Samtidigt kan strukturella arbetslshetsproblem komma att bromsa dessa positiva trender. Arbetsmarknaden fortstter att frbttras men processen kan bli lngsam p grund av frsvagad internationell efterfrgan och strukturella brister, bl a emigration. Lngtids- och ungdomsarbetslshet r akuta utmaningar fr regeringen. Den ekonomiska terhmtningen speglas ocks i lneniver. Under det andra kvartalet 2011 steg den genomsnittliga bruttolnen med 5,5 procent, vilket stimulerade konsumtion. Offentliga sektorns lner kade med 7 procent i rstakt, medan de privata lnerna klttrade 5 procent. Den snabbaste lnetillvxten noterades inom tjnstenringar och drevs av snabb terhmtning och flexibla ersttningsstrukturer. Krympande arbetslshet och fortsatt ekonomisk uppgng vntas pressa upp lnetillvxten ytterligare. De oskra utsikterna kan dock komma att stta stopp fr nuvarande trend. Slutet p tstramningspolitiken och en mer gynnsam inkomsttrend fr staten kan utlsa snabbare lnehjningar i vissa delar av offentlig sektor s tidigt som nsta r. Det finns en risk att i slutet av ret, d EU och IMF:s stdlneprogram lper ut, kan lnekningarna i den offentliga sektorn terigen vertrffa lnetillvxten i den
Lettland uppvisade tecken p relativt god terhmtning under frsta halvret 2011, ven om grannlnderna terhmtar sig snabbare. Industriproduktionen tervnde till nivn fre krisen genom att exporten kompenserat fr nedgngen i inhemsk efterfrgan som pressat ekonomin. Export och exportrelaterade sektorer fortstter att driva tillvxten, medan privat konsumtion frblir dmpad p grund av finanspolitisk tstramning och skuldavveckling. Utsikterna frblir allts beroende av export, och svagare global tillvxt vntas hmma ytterligare terhmtning. Vi rknar med att BNP vxer med 4,4 procent i r, med 3,5 procent 2012 och 4 procent 2013.
Inhemsk efterfrgan nnu nedpressad
Mdr LVL, fasta priser
1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00
Export Privat konsumtion
Fasta investeringar
Klla: Central Statistical Bureau, Latvia
Efter frsta kvartalets fga vertygande tillvxt p 3,5 procent, studsade takten upp till 5,6 procent under andra kvartalet. Tillverkningsindustrins tillvxt var fortsatt solid. Tack vare effektiva PR-kampanjer utomlands blev det ett uppsving i turism och drtill knutna tjnster. Transport- och logistiksektorer uppvisade tillvxt. Byggsektorn sjunker nnu i rstakt, ven om det sker en gradvis stabilisering. Aktiviteten hlls frmst uppe av EU-medel, medan lokal efterfrgan r ganska mager. Byggsektorn kommer att terg till tillvxt under andra halvret 2011. Brist p byggarbetare kan dock bli en reell utmaning p sikt, d utbildad personal under krisrens stopp skolades om och gick till andra sektorer eller emigrerade. Vi rknar med att ekonomin upprtthller en god takt under det tredje kvartalet men att det sker en viss inbromsning mot slutet av ret. Exporten kyls av och inhemsk efterfrgan kan inte kompensera fr det p kort sikt. Efter en trg detaljhandelsutveckling under rets fem frsta mnader 2011 blev det en stark studs uppt under juni och
Lettland
privata sektorn. Den totala lnetillvxten blir 5,5 procent i r och 4,5 procent 2012. I slutet av 2008 brjade Lettland att terta frlorad konkurrenskraft. Balansen mellan lner och produktivitet har blivit terstlld. Sedan 2010 har kvoten mellan dessa indikatorer varit stabil, vilket terspeglar vxande ekonomisk aktivitet och kad sysselsttning. Trots uppgng i lner har kningen i den genomsnittliga reala bruttolnen varit mindre n frbttringen i produktivitet. Det finns ingen anledning att anta att lnerna verskrider produktiviteten, s som var fallet under den ekonomiska boomen ren innan krisen. Efter en snabb uppgng frsta mnaderna av 2011 har konsumentprisinflationen bromsat in beroende p globala pristrender. Hga rvarupriser kommer dock att hlla inflationen vid liv. Inflationen blir i snitt 4,4 procent 2011 och 2,8 procent 2012. Krninflationen r lg och vntas stiga ngot under det andra halvret 2011 fr att sedan stabiliseras. Givet fortsatta lnekningar och lgre inflation spr vi en snabbare frbttring av kpkraften, dock frn mycket lga niver.
Offentliga obalanser minskar
Procent av BNP
-10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Prognos SEB 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5
till fast rnta p 5,25 procent. Placeringen blev ett erknnande fr Lettlands framgngsrika anstrngningar att stabilisera det ekonomiska och finansiella lget. Hittills har Lettland mottagit 4,4 miljarder EUR av totalt 7,5 miljarder i sitt internationella stdlnprogram. Av detta har 650 miljoner EUR anvnts fr att stabilisera finanssektorn. Till fljd av en bttre n frvntad utveckling enades Lettlands lngivare om att allokera 300 miljoner EUR fr att finansiera budgetunderskott. Hittills har 1,8 miljarder EUR kanaliserats till att tcka budgetunderskottet och lnebehoven; 1,4 miljarder fr terbetalningar p statsskulden och till rddningen av Parex bank. Ytterligare 3,1 miljarder EUR finns tillgngligt enligt programmet, men Lettland planerar att lna bara 100 miljoner frn Vrldsbanken. Landet startar terbetalningar 2012 med totalt 322 miljoner EUR. r 2013 blir terbetalningarna 483 miljoner, ret drefter 1,224 miljarder samt toppar p 1,322 miljarder EUR 2015. Just nu har staten inget brdskande likviditetsbehov. Med tanke p finansturbulensen kommer Lettland att undvika att rusa in p finansmarknaderna. Bara tio mnader efter ordinarie parlamentsval hll Lettland den 17 september sitt hittills frsta nyval. Detta var en fljd av att frre presidenten Valdis Zatlers i maj (han blev ej omvald vid presidentvalet i juni) freslog en upplsning av parlamentet och att folket gav sitt std fr det i en folkomrstning i juli. Nyvalet vanns av Harmony Centre (HC), som fick 31 av 100 platser. HC r ett vnsterparti, dominerat av etniska ryssar samt r skeptiskt till euron. Zatlers nya Reform Party (ZRP) fick 22. Unity, det strsta partiet i avgende tvpartikoaltionen, fick 20 platser. Drefter fljde VL-TB/LNNK med 14 och avgende lilla koalitionspartnern Union of Green and Farmers med 13 platser. Valresultatet tyder p att ZRP fr en central position. ZRP och Unity bildar sannolikt krna i nya regeringskoalitionen. nnu r det en ppen frga vilket av partierna HC eller nationalistiska VL-TB/LNNK som blir det tredje. ena sidan r det svrt att tnka sig att HC vill g med i en sdan regering d det skulle behva enas i frgor som det finns betydande motsttningar i inom partiet. Vljarna skulle tolka det som frrderi. Det rr sig om svl sprkanvndning som budget, ekonomi och sociala frgor. andra sidan r HC s nra att komma med i en regering att det kan komma att tumma p sina krav. En sdan utgng skulle dock troligen leda till politiska frluster fr ZRP och Unity, kanske ven att parlamentsledamter hoppar av. Samtidigt vore det politiskt oklokt att pressa undan en s stort inflytelserik politiskt kraft som HC. Ett annat alternativ r VL-TB/LNNK, med det skulle kunna resultera i kade sociala konflikter och politisk turbulens. Partierna tar sledes god tid p sig att sondera varandra och tnka ut samarbetsstrategier. Det kan bli s att presidenten till slut utnmner nsta premirminister. Vr bedmning r att trots vidden av motstridiga uppfattningar kommer den viktigaste uppgiften verlggningarna att bli att hlla tillbaka nationalistiska framsttar. Vi frutspr inga betydande avsteg frn Lettlands nuvarande ekonomiska och politiska kurs. Det kan dock bli viss frskjutning av det man lgger huvudvikten vid beroende p strukturen i den nya koalitionen.
Offentligt budgetsaldo (v axel)
Skuld (h axel)
Klla: Statistics Latvia
Till fljd av bttre n frvntad tillvxt lg skatteinkomsterna under rets tta frsta mnader p 3,6 procent ver mlet. Det resulterade i ett litet offentligt budgetunderskott. I slutet av ret rknar vi dock med en snabbare uppbyggnad av underskottet nr samfinansierade EU-projekt avslutas. Budgetunderskottet hamnar nra 4,5 procent av BNP i r. Nsta rs underskott r mer oskert. Den avgende regeringen har planerat fr ett underskott p 2,5 procent av BNP. Detta fr att skapa handlingsutrymme om situationen lper utom kontroll. Det kan bli viss retrtt frn detta ml, men det blir avhngigt den nya koalitionsregeringen ambitioner samt inkomsttrenden. Den avgende regeringen r noga med att undvika skattehjningar och vill uppn tillrcklig budgetkonsolidering 2012 fr att klara Maastrichtkriteriet och bana vg fr ett euromedlemskap. Vi kan dock inte utesluta omfrdelningar inom skattesystemet, fr att undvika en kning av den totala skattebrdan. Konkreta frslag vntas komma kort efter att nya regeringen blivit godknd av parlamentet. Sannolikt blir det snkta subventioner samt ytterligare reformer inom offentlig sektor. Vi spr ett underskott p 2,6 procent av BNP 2012, och en minskning till 2,2 procent 2013. I juni 2011 tervnde Lettland framgngsrikt p finansmarknaden och gav ut 10-riga euro-obligationer fr 500 miljoner USD,
Litauen
Robust tillvxt p vg att mattas av

Stark men avtagande export Lngsam terhmtning p husmarknad och i krediter Minimal finanspolitisk lttnad
r drabbad av skuldkris, kper 32 procent av Litauens export, ven om andelen fr de fem mest stressade euro-ekonomierna (PIIGS) r mindre n 4 procent. Ryssland r fortfarande Litauens strsta exportmarknad med en andel om 16 procent. Men bara en femtedel av exporten till Ryssland r varor som r tillverkade i Litauen; resterande fyra femtedelar r vidareexport. Om man bara rknar in varor med litauiskt ursprung r Tyskland exportmarknad nummer ett, medan Ryssland bara intar nionde platsen mellan USA och Sverige. Under det frsta halvret 2011 vxte inhemsk efterfrgan frhllandevis livligt, med 9,1 procent. Konsumtionen kade med 6,2 procent och investeringarna med 30,0 procent. Investeringsvolymen var dock nnu lg; knappt hlften av vad som investerades under 2007-2008. Investeringar i bostadsbyggande kade med 12 procent. Fr det tredje kvartalet 2011 hade vi tidigare rknat med en positiv effekt p inhemsk efterfrgan via basket-EM, men den blev klart lgre n vntat p grund av f utlndska turister. Inhemsk efterfrgan vntas vxa i moderat takt under det kommande ret.
Svag husmarknad
350 300 250 200 150 100 50 0 -50 04
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Den ekonomiska terhmtningen har hittills under 2011 varit balanserad och robust. Drivkrafterna har framgngsrikt skiftat frn export till inhemsk efterfrgan. Under frsta halvret vxte ekonomin med 6,6 procent mtt i rstakt. Jmfrt med lget fre krisen 2008 har Litauen nu en starkare ekonomisk position. Det r inte lngre obalanser i vare sig i den inhemska marknaden eller i externbalanserna. Det r inga fastighetsbubblor och hushllens skuldsttning som andel av disponibelinkomsten har minskat ngot frn 63 till 61 procent. Cykliskt knsliga sektorer (investeringar, byggande och fastighetsmarknad) har redan bottnat ur och kan drfr inte orsaka en ny recession. nd kommer mrkare utsikter p exportmarknaderna och fortsatt emigration att resultera i en mer begrnsad ekonomisk expansion under 2012-2013. Vi spr att BNP kar med 6,5 procent 2011, med 4 procent 2012 och med 4,5 procent 2013. Riskerna i vra prognoser vger ver p nedsidan och r frmst relaterade till globala tillvxtrisker. Under krisen var exporten den enda drivkraften i Litauens lilla och ppna ekonomi. Med start under det tredje kvartalet 2010 brjade dock handelsunderskottet att vidgas och bidra negativt till BNP-utvecklingen. Samtidigt brjade inhemsk efterfrgan att vxa d bde lner och sysselsttning kade.
Inhemsk efterfrgan r den frmsta drivkraften
rlig procentuell frndring
30 20 10 0 -10 -20 -30 -40
350 300 250 200 150 100 50 0 -50 05 06 07 08 09 10 11
Lgenhetspriser (OHBI), index 100 = jan 2004 Nya husln, netto, mn EUR
Klla: Ober-Haus, Bank of Lithuania, SEB
BNP
Export
Inhemsk efterfrgan
Klla: Statistics Lithuania, SEB
Under frsta halvret 2011 kad exporten med 22 procent i fasta priser och rstakt; exporten av raffinerade oljeprodukter, kemi och livsmedelsprodukter steg mest. Exporttillvxten har drmed redan passerat toppen och det r upplagt fr en inbromsning under det andra halvret 2011, frmst p g a svagare extern efterfrgan och statistiska baseffekter. Euro-zonen, som
Fastighetsmarknaden r fortsatt trg. Frsljningen av hus kade med 14 procent under det frsta halvret 2011. Lgenhetspriserna i de fem strsta stderna lg stilla, ven under den traditionellt aktiva sommarssongen. kningen av nya husln har ocks frblivit liten. Dels r hushll i spren av krisen mer frsiktiga med att kpa fastigheter och lna, dels fortstter banker att lgga stramare lnevillkor n under den tidigare kreditboomen. Dessutom har centralbanken infrt regleringar som frvntas hjlpa till att frhindra framtida fastighetsbubblor. Dessa omfattar maximala ln i frhllande till vrdet och maximala betalningar som andel av inkomsten. Vidare krvs att sljarna frser kparna med kvalitativ information. P kort sikt frvntas dessa nya regleringar f en ytterligare avkylande effekt p kreditterhmtningen. Bytesbalansunderskottet uppgick bara till 2,1 procent av BNP under det frsta halvret. I linje med det hgre handelsunder-
Litauen
skottet och omsvngning av tidigare frluster i utlandsgda fretag rknar vi med ett bytesbalansunderskott p 3 procent av BNP i r, 5 procent av BNP 2012 och 6 procent av BNP 2013. Med tanke p ppenheten i den litauiska ekonomin och dess lilla storlek s bedmer vi att den frutspdda kningen i underskottet r hllbar och inte orsakar problem. Det frmsta tecknet p terhmtningen p arbetsmarknaden r stigande sysselsttningssiffror. Samtidigt r inte lnetillvxten allmnt utbredd. Under det frsta halvret 2011 var rliga lnekningstakten 2,5 procent som genomsnitt, men lg i ett intervall frn minus 1,2 procent till plus 12,4 procent i skilda sektorer. Lneniverna minskade eller stagnerade inom kultursektorn och hotell- och restaurangbranschen, medan de kade mest i sektorer som uppvisar den mest akuta bristen p arbetskraft; IT och kommunikationer, transport och logistik, tillverkningsindustri, detalj- och grossisthandel. P fretagsniv genomfrs lnehjningar p ett selektivt stt till bara de mest vrderade medarbetarna. Den offentliga sektorns lner kade med 3 procent, trots att de var frysta 2011 enligt lag och sannolikt frblir s under 2012. Offentliga tjnstemn kan i stllet nyttja olika bonusar och andra pslag som ett stt att hja sina inkomster. Reallnerna i ekonomin som helhet krympte med i genomsnitt 2,3 procent under det andra kvartalet 2011, d inflationen var hgre n lnetillvxten. Inom regeringen pgr nu diskussioner om att hja minimilnen, som r EUR 232, en av de lgsta i EU och den minsta i de baltiska lnderna. Regeringen har intagit en ganska frsiktig hllning vad gller hjningen och hnvisar till behovet av budgetdisciplin. Men minimilnen kommer troligen att justeras upp under 2012 till EUR 261.
Reallnerna sjunker fortfarande
25 20 15 10 5 0 -5 -10 Q1 Q3 06 Q1 Q3 07 Q1 Q3 08 Q1 Q3 09 Q1 Q3 10 Q1 11 25 20 15 10 5 0 -5 -10
Under den kommande vintern frvntas dock priset fr central uppvrmning g upp med 20 procent som en konsekvens av dyrare naturgas. kningen kommer att bidra med 0,7 procentenheter till inflationen och ta upp hela den frvntade kningen av lner. Fr de kommande ren rknar vi med en mttlig inflation i linje med lngsammare ekonomisk tillvxt. Under bde 2012 och 2013 vntas den genomsnittliga HIKPinflationen hamna p 3,5 procent, ned frn 4,0 procent 2011. Trots fortsatta konsolideringstgrder uppgick den offentliga sektorns underskott till 6,3 procent under det frsta halvret 2011. Implementeringen av ambitisa budgetplaner var vacklande och icke-skatteinkomster blev lgre n berknat. Totala skatteinkomster kade med 13 procent jmfrt med motsvarande tid i fjol. Inkomster frn indirekta skatter som moms ligger p en rekordhg niv. Nsta r kommer dock bra med sig nya budgetutmaningar eftersom parlamentsvalet r schemalagt till oktober 2012. Regeringen vntas med start 2012 terstlla lderspensioner till nivn som gllde fre krisen. Detta skulle kosta 0,5 procent av BNP. Att backa frn detta lfte skulle vara politiskt knsligt och drfr kommer tgrden sannolikt att genomfras. Samtidigt har finansminister Ingrida Simonyte deklarerat att inga nya fastighets- eller bilskatter ska infras 2012. Lgre tillvxt och inflation stter press p inkomstutvecklingen, men vi rknar nd med att budgetunderskottet minskar frn 4,5 procent av BNP 2011 till 3,0 procent 2012 och till 2,8 procent 2013. Statsskulden i frhllande till BNP minskade frn 38,0 procent i slutet av 2010 till 36,4 procent i slutet av frsta halvret 2011, detta som en fljd av liten upplning och hgre BNP. Vi rknar med att vxande BNP leder till att denna kvot stabiliseras p runt 38 procent de kommande ren. Under 2012 mste staten betala runt tv miljarder euro p skulden.
Lner
KPI
Klla: Statistics Lithuania
Emigrationsproblemet fortstter. Under frsta halvret lmnade 4000-5000 personer landet och bara under juli och augusti ytterligare 6000-7000. Arbetslsheten sjnk till 15,6 procent under det andra kvartalet 2011, jmfrt med 18,3 procent ett r tidigare. Men under samma period steg lngtidsarbetslsheten (ett r eller mer) frn 7,4 procent till 8 procent. Detta r en indikation om en frvrrad strukturell arbetslshet. Vi rknar med en fortsatt gradvis nedgng i den totala arbetslsheten. Den rliga inflationstakten kulminerade p 5,0 procent i maj och minskade till 4,4 procent i augusti. Detta var en fljd av svl nedgngar i livsmedels- och kldpriser som en stabilisering i globala energipriser. Inflationen frblir driven av kostnadsfaktorer och det finns inga tecken p efterfrgetryck.
Polen
Mild tillvxtsvacka men obalanser oroar p kort sikt

Inhemsk efterfrgan stttar tillvxten Inflationstrycket lttar, styrrntan snks Stort bytesbalansunderskott en utmaning
neutralt bidrag. Notabelt r att i andra centraleuropeiska lnder som Slovakien, Tjeckien och Ungern var exporten i stllet den klart dominerande drivkraften. Dessa lnder torde kortsiktigt vara mer utsatta fr en vikande vrldskonjunktur. I Polen utgr exporten ca 40 procent av BNP, att jmfra med 70-80 procent i tidigare nmnda lnder. Men visst r ven polsk tillvxt p vg att mattas av. Industriproduktionens rliga kningstakt har t ex vxlat ned frn stadiga 7 procent i vras till knappt 2 procent i juni och juli. Detta r frmst knutet till exportindustrin. Nrmaste ret kommer ocks att prglas av klart lngsammare exporttillvxt d klart strsta marknaden Tyskland (ca en fjrdedel av all export) vntas g ned i varv. Samtidigt finns viss lindring. Zlotyn har fallit med ca 10 procent mot euron sedan i somras. Det strker konkurrenskraften, ven om impulsen inte blir lika stor som under den senaste globala finanskrisen. Sett ur ett lngsiktigt perspektiv var f den reala effektiva vxelkursen bara ltt vervrderad nr nuvarande turbulens utbrt. Vr valutaprognos r att zlotyn bottnar vid 4,55 mot euron i hst och att det drefter sker en lngsam terhmtning till 4,00 i slutet av 2012.
Ny kraftig depreciering av zlotyn
EUR/PLN
5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 40 30 20 10 0 -10 -20 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5,00 4,75 4,50 4,25 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00
Polen, som var enda EU-land som undgick recessionen 2009, fortstter att utmrka sig med en god tillvxt som ligger hgre n i vriga Centraleuropa. Tv viktiga skl r att exporten inte vger s tungt i ekonomin samt att rets uppsving i investeringscykeln vntas best bttre i Polen. Men ven Polen kommer att knna av snlblsten. Tillvxten kyls av via frsvagad extern efterfrgan, fortsatt finanspolitisk tstramning samt p kort sikt ven av nedgngar i sentiment i spren av global oro och inhemskt brsfall. Barometrar har sviktat de senaste mnaderna, om n ej dramatiskt. BNP kar med 4,0 procent i r, 3,4 procent 2012 samt ter med 4,0 procent 2013; det senare r knappt trendtillvxt. Prognoserna fr 2011-2012 r tydligt nedskruvade frn 4,5-4,6 procent i vras. Med dvarande utsikter var Polen p vg mot ett anstrngt resursutnyttjade. Nu minskar denna risk. Lnerna fortstter att vxa i mttlig takt. Det gr att den hga inflationen klingar av framt vintern d effekter frn tidigare energioch matprisuppgngar samt momshjningen i januari 2011 (frn 22 till 23 procent) faller ur 12-mnaderstakten. Drmed ppnas drren fr en omlggning av penningpolitiken till tv rntesnkningar frsta halvret 2012. Detta sker efter att centralbanken genomfrt en framtung tstramning med totalt en procentenhet frsta halvan av 2011 och drefter gtt i vilolge frmst p g a vxande vrldsekonomiska nedtrisker.
Investeringar ter viktig vxtkraft
20 15 10 5 0 -5 -10
BNP (v axel)
Fasta investeringar (h axel)

Klla: Central Statistical Office, Poland
Efter fjolrets helrsutfall p 3,8 procent kade BNP med 4,4 procent under frsta halvret 2011 jmfrt med motsvarande halvr 2010. Andra kvartalets tillvxt drevs n tydligare av inhemsk efterfrgan, frmst av en fortsatt uppgng i investeringar inklusive lageruppbyggnad, medan nettoexporten d gav
Investeringarna har efter fjolrets nedgng tagit fart i r, inte bara som fljd av kad byggaktivitet. Detta r brjan p en ihllande trend, ven om kningstakten dmpas ngot framver p g a senarelagda satsningar efter oron samt i r kulminerande statliga infrastrukturinvesteringar. Drivkrafterna fr investeringar r flera: behov av infrastruktursatsningar, arrangemanget (med Ukraina) av fotbolls-EM 2012, fortsatt stora inflden av EU-fondmedel samt de senaste rens vxande kapacitetsutntyttjande i industrin. Drtill har investeringskvoten i mnga r legat p relativt lga 20 procent. Hushllens konsumtion, som hlls i gng ven under krisen 2008-2009 bl a via inkomstskattereformen 2009, har tergtt till mer normal tillvxt de senaste tolv mnaderna. Detaljhandelns kningstakt har varje mnad legat p 5-10 procent, med
Polen
tendens till viss svacka p sistone. Nybilsfrsljningen har dock frblivit dmpad efter en tillfllig topp i slutet av 2010. Framgent bromsas konsumtionstillvxten ngot av dmpad framtidstro i kombination med fortsatt mttliga tstramningstgrder riktade mot hushll. En hmmande faktor p kort sikt r ocks sommarens kraftiga appreciering av schweizerfranc som frdyrat utlandslnen. Ca 15 procent av Polens totala ln r i CHF (utlandslnen uppgr totalt till en tredjedel) och frmst i hushllens bostadsln. CHF-problemet r dock strre i Ungern som har 30 procent av lnen i CHF. Att konsumtionsdmpningen totalt sett blir beskedlig beror p att sysselsttningen gradvis fortstter att vxa och att realinkomsterna strks nr inflationen faller tillbaka framver och kortrntor snks. Tillvxtmssigt ser det allts fortsatt hyggligt ut fr Polen. Men tre obalanser kastar vissa skuggor ver ekonomin och har skert bidragit till extra kurspress mot zlotyn och andra polska tillgngar. Samtidigt br framhllas att zlotyn brukar drabbas just av global finansoro p g a att det r en relativt likvid emerging markets-valuta. Vad gller obalanserna anser vi att marknaden i hg grad verdriver riskbilden ven om bytesbalansunderskottet framstr som en strukturell utmaning: KPI-Inflationen r hg men minskar. Inflationen har det senaste ret stegvis klttrat frn 2 procent till 4,2 procent i augusti, efter en topp p 5 i maj. Men det beror frmst p globalt energioch livsmedelstryck samt momshjning. Krninflationen har stigit frn 1,2 till 2,5 procent. Med antaganden om utplanande rvarupriser och lgre BNP-tillvxt vntas KPI-inflationen som rssnitt sjunka frn 4,0 procent i r till 2,8 procent nsta r. D r den ter inom centralbankens ml p 2,5 procent +/-1 procentenhet. Budgetunderskottet r stort men minskar. I spren av lgre tillvxt och tidigare ackommoderande politik skt underskottet fr 2010 i vg till 7,9 procent av BNP. Fr att korrigera detta sjsatte regeringen ett flerrigt mttligt sparprogram. Det omfattar frutom hjd moms, frysta offentliga lner, tak fr statliga utgifter samt omflyttning av en del pensionstransfereringar s att statens finanser strks. ven privatiseringar ingr. tgrderna tycks vara effektiva. Mlet p minus 5,6 procent av BNP i r r vl inom rckhll. Budgeten fortstter sedan att g t rtt hll, ven om vi inte tror att underskottet gr under 3 procent redan 2012. Ett viktigt vergripande ml r att bromsa skulduppgngen s att offentliga skulden som andel av BNP ej gr ver den nationellt satta grnsen 55 procent, d det skulle utlsa hrdare tstramning. Vi tror att regeringen lyckas precis, kanske dock via extra spartgrder 2012. Bytesbalansunderskottet r stort och minskar marginellt. Fjolrets underskott som andel av BNP var 4,5 procent. Efter oklarheter i bl a utrikeshandeln med Tyskland och stora fel-poster gjorde centralbanken en statistikversyn i somras. Den gav en uppjustering med 1,1 procentenhet fr 2010 och nnu ngot strre upprevideringar fr 2004-2009. Import (bl a begagnade bilar) hjdes och transfereringar snktes. rets bytesbalansunderskott ser ut att bli lika stort som i fjol och en viss kning vntas 2012 d importkrvande inhemsk efterfrgan str emot bra. Vid s pass stora minus i externbalansen som ca 4,5 procent
kan finansieringen bli knslig, dvs risken r kat behov av ln. Tendenserna oroar. Utlndska direktinvesteringar har tckt allt smre de senaste ren. I stllet har potentiellt mer svngande portfljinvesteringar samt EU-transfereringar mst tcka upp alltmer. Detta r inte hllbart ver tiden. Strukturella reformer fr att frstrka bytesbalansen och skerstlla ekonomisk stabilitet framver kan komma att krvas. Dock r vr bedmning att utlndska direktinvesteringar liksom portfljinvesteringar repar sig nsta r d den globala recessionsoron lagt sig.
Direktinvesteringarnas roll som finansiering av bytesbalansunderskottet minskar
Mdr PLN
20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0
Utlndska direktinvesteringar, netto (3 mn snitt) Bytesbalansunderskott (3 mn snitt)
Klla: National Bank of Poland
Politisk stabilitet regeringen vljs om

Regeringen vntas sitta kvar efter parlamentsvalet den 9 oktober. Premirminister Donald Tusks marknadsliberala mitten-hgerparti Medborgarplattformen vann stort i valet 2007 och regerar sedan dess med det lilla Polska bondepartiet. Enligt opinionsmtningar publicerade den 4 oktober fr Medborgarplattformen 31-46 procent av rsterna, oppositionspartierna det konservativa Lag och rttvisa samt Demokratiska vnsteralliansen 21-31 respektive 6-9 procent. Om regeringen blir omvald r det frsta gngen det hnder i Polen sedan kommunisttiden upphrde 1989. Regeringen har kunnat rida p en positiv ekonomisk utveckling under mnga r; Medborgarplattformen har starkt std i medelklassen. Drtill har de politiska skandalerna varit ovanligt f; dribland tv tunga politiker som tvingades sluta efter kontakter med en kasinochef. ven flygkraschen i april 2010, d delar av det politiska och militra etablissemanget omkom, kan ha bidragit till lugnare politiska relationer.
Ryssland
God tillvxt s lnge oljepriset r hgt

Inhemsk efterfrgan driver tillvxten Konsumtionen repar sig med std av ny finanspolitisk stimulans och lgre inflation Styrrntan ofrndrad under lng tid
ovntat hsten 2010 men det visade sig vara tillflligt. PMI fr tillverkningsindustrin har efter uppgngen hsten 2009-vren 2011 sjunkit tillbaka till 50-nivn. Indikatorer fr bygg-, finansoch handel ser bttre ut ven om en viss tillbakagng skett senaste tiden. PMI fr tjnstesektorn ligger kvar p en relativt bra niv, 53,2, trots ett visst fall de senaste mnaderna. Industriproduktionen har utvecklats stabilt hittills i r och r upp med i genomsnitt nra 8 procent jmfrt med samma mnad frra ret. Lite orovckande r dock att kningstakten mattats av ngot ju lngre in p ret vi kommit, vilket stmmer verens med indikatorbilden. Den globala konjunkturavmattningen pverkar ven Ryssland och ett svagare andra halvr gr att industriproduktionen p helrsbasis kar med 7 procent 2011.
Inkpschefsindex mattas av
Nettotal
60 55 50 45 40 35 30 06 07 08 09 10 11 60 55 50 45 40 35 30
Ryssland drabbades hrt av krisen 2008-2009. Ekonomin vxer sedan frsta kvartalet 2010 med mellan 3,5 och 5 procent i rstakt, drivet av konsumtion och investeringar samtidigt som kad import gjort att nettoexporten givit negativa bidrag. Tillvxten r inte tillrckligt snabb fr att i nrtid terta kristappet och inte lika snabb som i brjan av 2000-talet, men bttre n flera tillvxtlnder och grannar i steuropa. BNP-utvecklingen andra kvartalet 2011 var ngot svagare n vi vntat oss; 3,4 procent p rsbasis jmfrt med 4,1 procent kvartalet innan, sannolikt pga svag konsumtion. P kort och medellng sikt r vr syn p Ryssland relativt positiv, ven om landet kommer att drabbas av internationell avmattning och finansiell oro. Stigande oljepris och lgt kapacitetsutnyttjande har mjliggjort en positiv utveckling men effekten av dessa kommer att falla tillbaka framver. S lnge oljepriset hlls uppe har ekonomin en motstndskraft men p lngre sikt tornar flera utmaningar upp sig. Vi rknar med fortsatt hga rvarupriser vilket gynnar Ryssland. Oljepriset har varit volatilt de senaste ren och ligger i dagslget p ca 110 USD per fat (Ural) vilket r 70 procent hgre n fr fem r sedan. Det kommer enligt vr prognos att stabiliseras p ungefr den nivn 2012 och 2013 (Brentolja USD 110 respektive 115 per fat 2012 och 2013; ryska Ural-oljepriset ligger ca USD 5 lgre n Brent). Samtidigt har kapacitetsutnyttjandet i industrin generellt stigit och fr att frbttra utsikterna fr ekonomin framver krvs investeringar i stora delar av ekonomin, frn produktionskapacitet och infrastruktur till utbildning. P arbetsmarknaden finns nu f lediga resurser samtidigt som arbetslsheten fortstter att falla. P hushllssidan r frtroendet hyfsat och nr inflationen faller framver och finanspolitiken blir expansiv infr valen kommer realinkomsterna att frbttras. Internationella jmfrelser visar att fretagsklimatet behver frbttras. Sammantaget bedmer vi att BNP vxer med 4,3 procent i r och 4,2 procent 2012 och 2013. Riskerna i prognosen r framfr allt kopplade till rvaruprisutvecklingen och hur hrt den internationella avmattningen kommer att sl mot exporten.
Tillverkningsindustrin Tjnstesektorn
BNP-indikator
Klla: Markit Economics
Exporten har kat kraftigt under 2010 och 2011, drivet av hga energipriser; den rliga kningstakten mtt i lpande priser ligger p i genomsnitt drygt 25 procent de frsta sex mnaderna 2011 och var i juni nra 40 procent. Det rder fortsatt oskerhet om exportfrbudet fr spannml kommer att tas bort senare i r; det mest sannolika r att regeringen vntar till efter skrdessongen i hst innan ett beslut tas. verskottet i handelsbalansen uppgick andra kvartalet i r till ver USD 50 miljarder, samtidigt som kapitalutfldena r stora. Hga energioch metallpriser fortstter att driva exporten och bytesbalansverskottet vntas falla frn 5,5 procent 2011 till 2,3 procent 2013. ven om exporten framver vntas ka i fasta priser s stiger importen snabbare, vilket gr att BNP-tillvxtbidraget blir neutralt eller negativt framver. Kapacitetsutnyttjandet har stigit efter krisen men investeringarna har utvecklats i lngsammare takt. Som andel av BNP ligger fasta investeringar p strax ver 20 procent. Stora investeringsbehov finns och behvs fr att ka tillvxtpotentialen. Jmfrt med t ex Tjecken har investeringskvoten legat lgt i Ryssland och kapitalstocken r mer eftersatt. Samtidigt har bankernas utlning till fretagen kat p sistone vilket talar fr
Indikatorer ger blandade signaler
Indikatorbilden ger ngot blandade signaler men tyder sammanlagt p en dmpad terhmtning. Indikatorer fr industrin har mattats av under 2011, bl a har inkpschefsindex fr tillverkningsindustrin (PMI) fallit. Ett liknande fall intrffade
Ryssland
att ven investeringarna kommer att ka. Mtt i rstakt stiger investeringarna med mellan 7,5 och 9 procent per r under prognosperioden.
Investeringar
Procent av BNP
37,5 35,0 32,5 30,0 27,5 25,0 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 37,5 35,0 32,5 30,0 27,5 25,0 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5
politik p kort sikt vilket strker hushllens inkomster. Hushllens konsumtion frbttras i slutet av 2011 och kar ytterligare framver. P rsbasis vxer konsumtionen med 4,5 procent i r och 5,5 procent per r 2012 och 2013. Inhemsk efterfrgan kommer att ge strre bidrag till tillvxten n netto-exporten under hela prognosperioden.
Reallner och detaljhandel pekar ter uppt
5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40 06 07 08 09 10 11 20 15 10 5 0 -5 -10
Ryssland Polen
Tjeckien Ungern
Slovakien
Klla: Nationella statistikbyrer
Arbetslsheten har fallit tillbaka sedan brjan av 2010 och ligger nu inte lngt frn nivn 2007. En tillfllig kning i brjan av 2011 reverserades snabbt och arbetslsheten lg i augusti p 6,1 procent, nra 2 procentenheter lgre n vid brjan av ret. Sysselsttningsutvecklingen ligger p plus sedan 2010 ven om nivn har en bit kvar till tidigare toppar. Arbetslsheten vntas fortstta falla ngot men ligger redan under skattningar av jmviktsnivn. Utan reformer som kar arbetsutbudet och hjer produktiviteten kommer arbetsmarknaden inte att kunna bidra fr att hlla uppe tillvxten utan att inflationen riskerar att ka. Arbetslsheten hamnar p 6,5 procent 2011 och 6,2 respektive 6,0 procent 2012 och 2013.
Arbetslsheten p vg mot nivn innan krisen
Procent
15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5 96 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5 -5,0 -7,5
Klla: Federal State Statistics Committee, Ministry for Economic Development of the Russian Federation
Konsumentfrtroende (v axel) Detaljhandel (h axel)
Realln (h axel)
Inflationen sjunker och centralbanken hller rntan ofrndrad
Stigande mat- och energipriser har pressat upp inflationen frn 5,5 procent i mitten av 2010 till runt 9,5 procent frsta halvret 2011. Inflationen vntas falla framver och var i augusti 8,2 procent; lgre men fortfarande ver centralbankens ml p 7 procent. ven producentpriser och krninflation har pressats upp det senaste ret, men ven dessa har senaste mnaderna fallit tillbaka. I takt med att effekten av frra rets mat- och energiprisuppgngar faller ur inflationsmtten kommer inflationen fortstta att falla tillbaka. Inflationen mtt som rsgenomsnitt hamnar p 8,6 procent 2011, 7,3 procent 2012 och 6,8 procent 2013. ven krninflationen, som i Ryssland varierar mer i linje med inflationen n i Vsteuropa, faller tillbaka framver.
Inflationen dmpas
35 30 25 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj 07 08 09 10 11 14 10 6 2 -2 -6 -10
Arbetslshet, procent av arbetskraften Sysselsttning, rlig procentuell utveckling NAIRU
Klla: Federal State Statistics Service, Russia
Hushllens konsumtion kommer igng
Hushllens konsumtionstillvxt fll tillbaka ngot i brjan av ret. Hg inflation dmpade reallneutvecklingen frsta halvan av 2011 vilket satte spr i konsumtionen och detaljhandelns frsljning. Flera faktorer talar fr att konsumtionen br komma igng igen framver. ven om inflationen r fortsatt hg s har den brjat falla vilket strker hushllens reala inkomster som efter frra rets drygt 7-procentiga kning inte fr en bttre n nollutveckling i r. ven kade offentliga utgifter infr valen i r och nsta r bidrar; offentliga lner har och kommer att hjas, pensioner ka och hjningar av el- och gas-tariffer skjuts upp. Samtidigt har konsumentfrtroendet vnt upp och arbetslsheten fortstter att falla om n i lngsammare takt n senaste halvret. Det kommande valen till frst parlamentet och nsta r presidentposten vntas innebra expansiv finans-
KPI (h axel) Krninflation (h axel)
PPI (v axel)
Klla: The Central Bank of the Russian Federation, Federal State Statistics Committee
Centralbanken har under ret hjt styrrntan tv gnger till 8,25 procent. Samtidigt har inlningsrntan (1 vecka), som r viktigare n styrrntan fr valutaflden, hjts sammanlagt 100 punkter till 3,75 procent sedan botten 2010. Samtidigt som 1-veckasrntan justerades upp i september ndrades ven tv andra viktiga rntor; dagslnerntorna fr in- och utlning hjdes respektive snktes med 25 punkter var dvs korridoren mellan dessa rntor minskade. Dagslnerntan p interbankmarknaden r fortfarande lgre n centralbankens rnta men justeringarna kan vara ett frsk av centralbanken att terta
Ryssland
kontrollen ver denna kortsiktiga utlning. Den hga inflationen har varit en oro fr centralbanken som varit mer fokuserad p inflationsbekmpning n vxelkursen. Med en fallande inflation, ett tillvxtmssigt svagt andra kvartal och givet den oskra globala ekonomiska utvecklingen vntar vi oss att centralbanken hller styrrntan ofrndrad under hela prognosperioden, ven om inflationsbekmpningen skulle underlttas av ytterligare rntehjningar.
dliga ln i banksystemet vilket kan skapa problem framver, framfr allt om omvrldsutvecklingen blir smre n vntat och om den finansiella oron i Euro-zonen kar ytterligare. Moskvabrsen styrs till stor del av oljeprisutvecklingen och oljeprisuppgngen sedan rsskiftet 2008/2009 har bidragit till att Moskva-brsen har tertagit stora delar av krisfallet men den ligger fortfarande ca 30 procent under toppnivn 2008. Senaste tiden har brsen tappat medan oljepriset rrt sig mer sidledes, vilket skulle kunna frklaras av oro fr att den svagare internationella konjunkturen ska leda till lgre oljepris.
Oljepriset styr brsen
2500 2250 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 04 05 06 07 08 09 10 11 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20
Styrrntan hlls ofrndrad

Procent
15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0 05 06 07 08 09 10 11 15,0 12,5 10,0 7,5 5,0 2,5 0,0
Styrrnta Centralbankens inlningsrnta (1 vecka)

Rubeln har strkts trendmssigt sedan det 35-procentiga fallet mot EUR/USD-korgen (som bestr av 55 procent USD och 45 procent EUR) runt rsskiftet 2008/2009, ven om resan varit skakig. I slutet av juli 2011 hade en stor del av frsvagningen tertagits; mot EUR/USD korgen var rubeln knappt 10 procent svagare jmfrt med innan krisen. kad finansiell- och makroekonomisk oro har nyo satt press p rubeln som sedan brjan av augusti fallit ca 10 procent till 37 mot korgen. Ett antal faktorer talar fr en strkt valuta p sikt. Exporten fortstter att g starkt och oljepriset ligger kvar p en hg niv vilket kommer att hlla uppe bytesbalansverskottet. Samtidigt fortstter kapitalutfldena som pverkas av den politiska oskerheten infr valet. I nrtid dominerar dock negativa risker. En kad finansiell turbulens kopplad till problemen i Euro-zonen kan bidra till att rubeln frsvagas innan den ter strks. Bedmningen r att rubeln strks mot korgen till 37,1 vid slutet av 2011 och till 34,5 respektive 33,5 vid slutet av 2012 och 2013.
Rubelfallet snart ver
29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 06 07 08 09 10 11 140 135 130 125 120 115 110 105 100
RTS, index (v axel) Oljepris (Ural), USD (h axel)

Hgt oljepris mjliggr nya offentliga stimulanser p kort sikt
Ryssland genomfrde stora stimulanser under krisen vilket mildrade fallet i BNP och konsumtion. ven om vr allmnna tillvxtsyn fr Ryssland r relativt positiv p kort och meddellng sikt s terstr stora utmaningar framver. En stark central politisk kontroll ver viktiga delar av ekonomin kan ge en stabilitet p kort sikt. S lnge oljepriset ligger p dagens niv mjliggrs en expansiv finanspolitik som samtidigt minskar trycket p strukturella frndringar som frbttrar ekonomins funktionsstt p sikt. I dagens lge fungerar den strategin, men samtidigt cementerar man ekonomins srbarhet vid ett ovntat oljeprisfall. Budgeten gr ett antagande om USD 100 i oljepris, upp frn tidigare USD 93, vilket ger ett underskott p mellan 1 och 2 procent av BNP. Fr att n balans i budgeten om politiken blir expansiv infr valen krvs sledes ett oljepris klart ver USD 100-nivn. Bytesbalansverskottet drivs av ett verskott i handelsbalansen samtidigt som finansiella balansen uppvisar ett underskott. Trots att ekonomin gr bra och oljepriset r hgt saknar kapitalgare tro att det r bttre att investera pengar i ryska ekonomin jmfrt med omvrlden. En del av kapitalutfldet br kunna hrledas till ett ovntat hgt oljepris, viss oskerhet om reformer i ekonomin efter valet och svrigheter att p kort sikt investera pengarna i Ryssland. Fr att frigra medel fr investeringar och fr att ka den privata sektorns investeringar i fretag och infrastruktur kommer privatiseringsprogram att fortstta. I brjan av september presenterade finansdepartementet planer p att slja statlig egendom fr ca 40 miljarder USD de kommande tre ren med en baktung profil. Ett stort antal fretag finns p sljlistan.
Real effektiv vxelkurs (h axel) USD/EUR-korg (v axel)

Banksektorn har fortsatt att terhmta sig men bde in- och utlning kar klart lngsammare n innan krisen. Fr utlning syns en klarare accelererande kningstrend n fr inlningen. Vrt att notera r kade rntor p interbankmarknaden ven om niverna fortfarande r mer i niv med vad vi sg innan 2008 n krisniverna 2008/2009. Det finns vissa farhgor fr
Ryssland
Bland de mer knda som ska delprivatiseras enligt planen finns pipeline-operatren Transneft, oljebolaget Rosneft och banken VTB. I den federala budgeten fr 2012-2014 som presenterades i juli kar utgifterna framver i klart lngsammare takt n de senaste ren. Noterbart r att de federala utgifterna stigit kraftigt de senaste ren frn 16 procent av BNP i genomsnitt 20002007 till 22,3 procent av BNP 2010. Marginalbeskattningen p olja r hg och de kommande valen gr att vi bedmer att finanspolitiken kommer att bli mer expansiv n budgeten tyder p det kommande ret. Trots det kommer inte underskotten att skena ivg givet dagens oljepris, ven om underskottet exklusive oljeinkomster ligger strax ver 10 procent av BNP vilket kan jmfras med myndigheternas ml p 4,7 procent av BNP. Det offentliga saldot ser hanterbart ut, offentliga skulden r lg men exklusive oljeinkomster ser situationen mer och mer ohllbar ut eftersom ett hgt underliggande offentligt saldo exklusive oljeinkomster gr budgeten vldigt knslig fr oljeprisfrndringar. Om oljepriset skulle falla finns lite ammunition att vidta stimulanstgrder. En lg statsskuld ger visserligen viss handlingsfrihet, men bara p kort sikt. Utgiftskningar infr valet omfattar bl a offentliga lnekningar, pensioner och uppskjutna hjningar av el- och gaspriser. Efter valen i hst och i vr vntar vi oss att de federala utgiftskningarna mattas av och vi ser en svag utgiftskning andra halvan av 2012 och 2013. Lediga resurser som snabbt krympt, framfr allt p arbetsmarknadsomrdet, investeringsbehov och ett oljepris som inte fortstter att stiga kommer att stta press p landets politiska ledning. Ryssland behver framver strukturella frndringar som frbttrar ekonomins funktionsstt och hjer tillvxtpotentialen. De senaste ren har frst oljeprisuppgng och drefter finanskrisen bidragit till att behlla status quo i stllet fr att genomfra reformer. Ryssland har frskt g med i WTO sedan 1994 och medlemskapsfrhandlingarna har gng efter annan dragit ut p tiden av olika skl. Kvarstende frgor med USA och EU lstes frra hsten. Ett antal frgor som rr bland annat jordbrukssubventioner, bilmonteringsfabriker och tullfrgor med Georgien terstr att lsa. Det mesta talar fr att ett medlemskap kan bli klart nsta r och att Ryssland i och med det kan bli medlem i WTO 2012. Effekterna av ett WTO-medlemskap r oskra men det kan strka reformarbetet och bidra till frbttringar inom flera omrden s som liberalisering och avreglering, frbttrade tullprocedurer och frbttrad inhemsk konkurrens inom olika sektorer. Ett WTO-medlemskap skulle sannolikt medfra kade utlndska investeringar men leder samtidigt inte per automatik till dessa frbttringar; det kan verka som en katalysator. Vrldsbanken har uppskattat kortsiktiga effekter till mellan 7 och 8 procent av inhemsk konsumtion och mer n dubbelt s mycket p lng sikt. Fr att dessa effekter ska komma p plats krvs dock att reformer genomfrs.
Valen kan ge viss ppning fr reformer

Tv viktiga val nrmar sig i Ryssland; till parlamentet i december och presidentval i mars 2012. Premirminister Putin och president Medvedev tillknnagav i september att de kandiderar till varandras poster; beskedet som alla vntat p r drmed ett faktum. Sannolikheten fr att Putin och Medvedevs parti Enade Ryssland inte skulle f en majoritet i kommande val bedms som liten men politiken kommer nd att tas till hjlp fr att ka stdet, bland annat har Putin tillknnagett att inhemska energitariffer som normalt justeras 1 januari i stllet senarelggs. En viktig frga framver r hur lnge en vxande medelklass kommer att acceptera att det politiska toppskiktet styr ver bde kandidater och att de i stort sett r politiskt ohotade. Effekten av den freslagna nygamla uppsttningen av president och premirminister r svr att bedma. ena sidan har Medvedev frskt profilera sig som mer reformvillig n Putin, andra sidan har mindre reformer n vad mnga hoppats p genomfrts de senaste ren. ven om reformarbetet i Ryssland gr lngsamt s har Medvedev gjort vissa framsteg och i alla fall i tal lyft fram att ekonomin har ett reformbehov. Tidigare i r presenterades ett 10-punktsprogram fr att frbttra investeringsklimatet och trots farhgor om att de kommande valen skulle lgga sordin p reformarbetet har en del framsteg gjorts. Putins terkomst till presidentposten r det som mnga vntat sig, vilket kan ha begrnsat Medvedevs mjligheter att faktiskt genomfra strre frndringar. Nr rollerna nu byts kan det om reformviljan finns lsa upp vissa spnningar och Medvedev kan f mjlighet att fokusera p nationella reformer. Att spnningar inom det politiska toppskiktet dock finns blev tydligt efter det att Putin och Medvedev tillknnagivit sina kandidaturer. Finansminister Kudrin annonserade att han inte tnkte arbeta under Medvedev som premirminister och fick drefter sparken. Kudrin har varit respekterad av investerare. Han ses som finanspolitiskt konservativ och har ogillat en del kade utgifter som frsvagat budgeten. Hans avgng kan minska frtroendet fr rysk ekonomi i alla fall p kort sikt och frvrra problemen med kapitalflykt innan valen.
Ukraina
Hga rvarupriser stttar i krvare tider

Goda realinkomstkningar Fortsatt paus i IMF:s utbetalningar Hryvnian fortsatt stabil mot dollarn
Stlproduktionen, som en kort period 2008 halverades, ligger nu strax ver snittet fr de tv senaste decennierna och fortstter att ka. En god skrd drar upp tillvxten tredje kvartalet 2011; jordbruksproduktionen steg i augusti med ver 10 procent jmfrt med motsvarande tid i fjol. Priset p metaller och jordbruksprodukter vntas ligga kvar p fortsatt hg niv resten av ret vilket gynnar exporten ven om metallpriserna drefter faller ngot. Exportskatter p spannml ersatte kvoter 1 juli i r och kan hlla tillbaka exporten i nrtid. Importen har utvecklats starkare n exporten det senaste ret och bytesbalansen som fll till -2,1 procent av BNP 2010 fortstter att frsmras de kommande ren. Fr Ukraina r prisutvecklingen fr metaller och jordbruksprodukter som str fr mer n 50 procent av exporten mycket viktig.
Nringslivsbarometrar planar ut
Nettotal
100 75 50 25 0 -25 -50 -75 Q1 07 Q3 Q2 08 Q4 Q2 09 Q4 Q2 10 Q4 Q2 11 100 75 50 25 0 -25 -50 -75
Den ekonomiska utvecklingen i Ukraina ser skakig ut framver. BNP-tillvxten saktade in andra kvartalet 2011 till 3,8 procent frn 5,3 procent frsta kvartalet. Sedan fallet 2008-2009 har tillvxten sedan frsta kvartalet 2010 i genomsnitt varit 4,4 procent, helret 2010 landade p 4,2 procent. Beroendet av export och rvarupriser samt politisk oskerhet gr att risken framver r p nedsidan. ven om banksystemet fortfarande har problem med dliga ln s ser den finansiella riskbilden bttre ut n 2009 ven om vissa signaler r oroande; tex har priset fr att frskra sig mot statlig betalningsinstllelse sakta krupit uppt och r nu snppet ver Irland. Det ekonomiska lget ser dock relativt bra ut s lnge rvarupriserna r hga. Totala investeringar fortstter att ka, bla drivet av frberedelser infr fotbolls-EM 2012. Fallande inflation hller uppe reallner och konsumtionen utvecklas vl ven om budgettstramningar 2012 och 2013 kommer att bidra negativt. Ukraina kommer dock som en ppen exportberoende ekonomi (47 procent av BNP i exportandel) att pverkas av den internationella avmattningen ven om hga rvarupriser dmpar effekten. Sammantaget vxer BNP med 4,3 procent 2011, 4,0 procent 2012 och 4,5 procent 2013. Tillvxten r svagare n innan krisen och tappet tas inte tillbaka i nrtid.
BNP och industriproduktion
15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 06 07 08 09 10 11 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35
Totalt
Bygg
Finans
Industri
Klla: sterreichische Kontrollbank AG
Hryvnian ligger i dagslget p 8 mot USD och vi vntar oss en ofrndrad kurs hela prognosperioden. Centralbanken vidgade i augusti intervallet som valutan tillts fluktuera inom frn 2 till 2,5 procent vilket kan vara som svar p att IMF vill se en mer flexibel vxelkurs. ven om ett visst deprecieringstryck kan komma har centralbanken USD 38 miljarder i reserver. En frklaring till den stabila valutan senaste tiden kan vara att frre investerare tidigare tagit positioner i Ukraina, bland annat p g a dlig likviditet och behovet av att avveckla dessa i en mer riskavert milj drmed minskar. Centralbankens styrrnta har legat still p 7,75 procent i ver ett r och en lgre inflation i kombination med en svagare internationell utveckling gr att vi vntar oss att rntan ligger ofrndrad under prognosperioden. Kredittillvxten pekar uppt sedan mitten av frra ret, 20 procent i rstakt i augusti, ven om nivn r klart lgre n innan krisen. Utlningen kar endast i lokal valuta; i utlndsk valuta fll utlningen 2010 och utvecklingstakten ligger nu runt nollstrecket. Banksystemet har fortsatta problem med dliga ln, vilket kan pverka stabiliteten och utlningen framver, framfr allt om oron i Euro-zonen smittar av sig till steuropa.
BNP
Industriproduktion
Klla: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine
Indikatorer pekar p en utveckling framver i linje med senaste kvartalen. Barometrar fr industrin ligger p bra niv men bygg har fallit tillbaka under nollstrecket. Indikatorn fr industrin talar fr en fortsatt god, men fallande, produktionsutveckling framver. Industriproduktionen steg med 8,6 procent p rsbasis i augusti och vntas fortstta uppvisa kningstal i linje med augusti resten av ret fr att drefter falla tillbaka ngot.
Ukraina
Hryvnian stabilt kring 8 mot USD

13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4
Fortsatt paus i IMF:s utbetalningar

Ukraina slt i juli 2010 ett lneavtal med IMF som totalt omfattar USD 15,9 miljarder och strcker sig tom 2012. Efter att initialt lpt planenligt har Ukraina inte ftt de senaste tv utbetalningarna. Programmet omfattar minskat offentligt underskott (till 3,5 respektive 2,5 procent av BNP 2012 och 2013), pensionsreform, modernisering av gassektorn, gasprishjningar och rekapitalisering av banker. Nsta IMF-mission r planerad till slutet av oktober och sannolikheten r stor att pausen i utbetalningar kommer att fortstta fram tills rsskiftet. Ett antal tgrder har vidtagits fr att f ner underskottet, bl a lgre pensionskningar, frysta offentliga lner och personalneddragningar. Parlamentet har beslutat om en pensionsreform, en av stttestenarna i IMF-avtalet, som brjar glla 1 oktober 2011 och bl a innebr hgre pensionslder. Den terstende strre reformen fr att leva upp till IMF:s krav r ytterligare hjningar av gas- och vrmetariffer. Priserna hjdes 50 procent i augusti 2010 och skulle ha hjts ytterligare 50 procent i april 2011. Den sistnmnda hjningen uteblev och IMF har mildrat kraven ngot, men ytterligare hjningar har uteblivit. En anledning till de uppskjutna prishjningrna kan vara frhoppningar om att lyckas frhandla ner gaspriset med Ryssland och drmed skapa utrymme att hja priserna. ena sidan verkar inte hgre gaspriser sannolikt i nrtid; inflation r redan hg och industrin, som r en viktig politisk bas fr president Yanukovich, mter en svagare omvrldskonjunktur och kan f svrt att kompensera fr priskningar. Dessutom r regeringens std enligt opinionsunderskningar svagt. andra sidan kan Ukraina komma att behva utbetalningarna om rvarupriserna skulle vika och omvrldskonjunkturen frsmras mer n vntat. Lget nu r relativt bra fr att genomfra IMF:s krav givet de risker som finns fr en smre n vntad utveckling. Vi bedmer att en verenskommelse kommer att ns framt slutet av ret och att underskottet i r minskar till drygt 3 procent av BNP. Besparingar kommer att krvas de kommande ren och underskottet fortstter ner mot 2 procent av BNP 2013. premirministern Tymosjenko fr pstdd vertrdelse av befogenheter nr hon skrev p ett gasavtal med Ryssland har skadat Ukrainas anseende med omvrlden. Enligt henne r talet politiskt motiverat och efter en paus har nu rttegngen terupptagits. President Janukovitjs frn styrande Regionernas Parti har frskt distansera sig frn anklagelserna och uttalat att en reformering av lagstiftningen skulle kunna lsa situationen, vilket kan vara ett frsk att hitta en utvg utan att frlora anseende. Rttegngen och gas-problematiken med Ryssland minskar Ukrainas chanser fr att komma verens om associations- och frihandelsavtal med EU.
USD/UAH
EUR/UAH
Inflationen har sedan 2010 fallit tillbaka markant. De senaste tv mnaderna har priserna fallit; i augusti med 0,4 procent vilket har pressat ner rstakten till 8,9 procent. De senaste mnadernas inflation har framfr allt pverkats av fallande matpriser (mat vger ca 50 procent i KPI-korgen) och baseffekter nr tariffhjningar (gas) frn augusti 2010 fll ur rstalen. Inflationen vntas stiga ngot under slutet av ret men stannar p drygt 9 procent. En oskerhet r fortsatta prishjningar p gas vilket mste ske om IMF ska teruppta sina utbetalningar och fr att minska trycket p statskassan. Reallnerna steg frra ret med runt 10 procent efter ett svagt 2009. Nominella lner har hittills i r (januari-augusti) stigit med 18 procent jmfrt med samma period 2010 samtidigt som inflationen legat under 10 procent de flesta mnaderna. Arbetslsheten var i slutet av frra ret strax ver 8 procent och vntas fortstta falla i r och ren framver.
God utveckling fr reallnerna
45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 06 07 08 09 10 11 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Inflation
Nominella lner
Klla: National Bank of Ukraine, State Statistics Committee of Ukraine
En god realinkomstkning bddar fr att ven hushllens konsumtion fortstter att ka relativt snabbt. Frsta kvartalet 2011 steg konsumtionen enligt nationalrkenskaperna med nra 13 procent i fasta priser och detaljhandelns frsljning har de senaste mnaderna legat p kring 15 procent i rstakt (mtt i lpande priser). En viss avmattning vntas framver; konsumtionen kommer trots det att vxa kraftigt i r. Det inrikespolitiska lget r fortsatt komplicerat och positionering sker infr parlamentsvalet i oktober 2012. Konfrontationen mellan regeringen och oppositionen fortstter, reglerna fr valet r inte klara och gasprisdiskussionen mellan Ukraina och Ryssland har terigen skapat ett spnt lge. talet mot frra
Nyckeltal
ESTLAND
BNP, % Inflation, rsgenomsnitt, % Arbetslshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP 3-mnaders rnta, rets slut 2006 10,1 4,4 5,9 -15,3 2,4 4,4 3,8 2007 7,5 6,7 4,7 -15,9 2,5 3,7 7,2 2008 -3,7 10,6 5,5 -9,7 -2,8 4,6 7,8 2009 -14,3 0,2 13,8 3,7 -1,7 7,2 3,3 2010 2,3 2,7 16,9 3,6 0,1 6,6 1,1 2011(p) 6,5 5,3 13,3 0,0 0,2 6,0 1,6 2012(p) 2013(p) 3,0 4,0 5,0 6,0 13,0 12,0 -1,0 -2,0 -2,0 0,0 6,0 6,0 1,6 2,1
LETTLAND
BNP, % Inflation, rsgenomsnitt, % Arbetslshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/LVL, rets slut Styrrnta, rets slut 2006 12,2 6,6 6,8 -22,6 -0,5 10,7 0,7 5,0 2007 10,0 10,1 6,0 -22,4 -0,3 9,0 0,7 6,5 2008 -4,2 15,3 7,5 -13,1 -4,2 19,7 0,7 6,0 2009 -18,0 3,3 16,9 8,6 -9,6 36,7 0,7 4,0 2010 -0,3 -1,2 18,7 3,0 -7,6 44,7 0,7 3,5 2011(p) 4,4 4,4 16,1 -0,8 -4,5 45,3 0,7 3,5 2012(p) 2013(p) 3,5 4,5 2,8 2,5 14,2 12,1 -2,2 -3,0 -2,6 -2,2 44,2 42,3 0,7 0,7 3,5 4,0
LITAUEN
BNP, % Inflation, rsgenomsnitt, % Arbetslshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/LTL, rets slut 3-mnaders rnta, rets slut 5-rs rnta, rets slut 2006 7,8 3,8 5,6 -10,6 -0,4 17,9 3,45 3,79 3,90 2007 9,8 5,8 4,3 -14,5 -1,0 16,8 3,45 6,65 4,80 2008 2,9 11,1 5,8 -13,0 -3,3 15,5 3,45 9,89 13,10 2009 -14,8 4,2 13,7 4,3 -9,2 29,4 3,45 3,90 6,60 2010 1,4 1,2 17,8 1,5 -7,1 38,0 3,45 1,50 4,60 2011(p) 6,5 4,0 15,0 -3,0 -4,5 38,0 3,45 1,90 4,20 2012(p) 2013(p) 4,0 4,5 3,5 3,5 13,0 10,0 -5,0 -6,0 -3,0 -2,8 38,0 38,0 3,45 3,45 1,90 2,50 4,60 5,00
(p) = prognos
Internationella nyckeldata
POLEN
BNP, % Inflation, rsgenomsnitt, % Arbetslshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP EUR/PLN, rets slut Styrrnta, rets slut 5-rs rnta, rets slut 2006 6,2 1,3 13,9 -3,8 -3,6 47,7 3,8 4,00 4,98 2007 6,8 2,6 9,6 -6,2 -1,9 45,0 3,6 5,25 6,13 2008 5,1 4,2 7,1 -6,6 -3,7 47,1 4,1 4,00 5,34 2009 1,6 4,0 8,2 -4,0 -7,3 50,9 4,1 3,50 5,91 2010 3,8 2,7 9,6 -4,5 -7,9 55,0 4,0 3,75 5,52 2011(p) 4,0 4,0 9,3 -4,4 -5,5 55,0 4,3 4,50 5,30 2012(p) 2013(p) 3,4 4,0 2,8 2,6 9,2 9,0 -4,6 -4,0 -3,9 -3,1 54,0 53,0 4,0 3,8 4,00 4,25 4,70 5,10
RYSSLAND
BNP, % Inflation, rsgenomsnitt, % Arbetslshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP USD/RUB, rets slut Rubel mot eurodollarkorg 2006 8,2 9,7 7,2 9,5 8,1 9,0 26,32 30,1 2007 8,5 9,0 6,1 5,9 6,0 8,5 24,57 29,7 2008 5,2 14,1 6,4 6,2 4,9 7,9 30,53 35,4 2009 -7,8 11,7 8,4 4,1 -6,3 11,0 30,31 36,1 2010 4,0 6,9 7,5 4,8 -3,5 11,7 30,57 35,2 2011(p) 4,3 8,6 6,5 5,5 -1,0 12,0 31,70 37,1 2012(p) 2013(p) 4,2 4,2 7,3 6,8 6,2 6,0 3,6 2,3 -1,5 -1,5 13,0 13,0 28,70 28,40 34,5 33,5
UKRAINA
BNP, % Inflation, rsgenomsnitt, % Arbetslshet, % Bytesbalans, % av BNP Fin sparande, off sektor, % av BNP Skuld, offentlig sektor, % av BNP USD/UAH, rets slut 2006 7,4 9,1 6,8 -1,5 -1,4 14,8 5,05 2007 7,6 12,8 6,4 -3,7 -2,0 12,3 5,05 2008 2,3 25,2 6,4 -7,1 -3,2 12,3 7,80 2009 -14,8 15,9 8,8 -1,5 -6,3 35,4 8,00 2010 4,2 9,4 8,1 -2,1 -5,7 40,1 7,97 2011(p) 4,3 10,0 7,9 -3,1 -3,5 40,5 8,00 2012(p) 2013(p) 4,0 4,5 9,0 8,5 7,5 7,3 -4,0 -4,0 -2,5 -2,0 40,0 40,0 8,00 8,00
(p) = prognos
Ekonomisk Analys tillgnglig p Internet

Eastern European Outlook finns ocks tillgnglig p Internet: www.seb.se. Fr att f tillgng till vrig ekonomisk analys och tradingrekommendationer fr Merchant Bankings kunder g in p www.seb.se/ research. Hr krvs ett lsenord som r exklusivt fr dessa kunder. Om Ni nskar tillgng till denna sida, kontakta Merchant Bankings kundansvariga fr att f lsenordet.
Innehllet i denna rapport r baserat p uppgifter frn kllor som av Banken bedms vara plitliga. Banken lmnar dock ingen garanti fr fullstndigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. De som tar del av rapporten uppmanas att basera sina investeringsbeslut p underskningar de sjlva bedmer vara ndvndiga.
Finland
St: Petersburg
Norge Sverige
Moskva
Ryssland Estland
New York
Dublin
Danmark
Lettland
Beijing
Litauen
Shanghai
London Tyskland Luxemburg Polen Warszawa Ukraina Kiev New Delhi
Hong Kong
Singapore
Geneve Nice
So Paulo
SEB r en ledande nordisk nansiell koncern. Som relationsbank erbjuder SEB i Sverige och de baltiska lnderna rdgivning och ett brett utbud av andra nansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning p fretags- och investment banking utifrn ett fullservicekoncept mot fretagskunder och institutioner. Verksamhetens internationella prgel terspeglas i att SEB nns representerad i ett 20-tal lnder runt om i vrlden. Den 30 juni 2011 uppgick koncernens balansomslutning till 2 201 miljarder kronor och frvaltat kapital till 1 356 miljarder kronor. Koncernen har cirka 17 500 anstllda. Ls mer om SEB p www.sebgroup.se. Med kapital, kunskap och erfarenhet skapar vi vrden t vra kunder ett arbete dr vi har stor nytta av vr analysverksamhet. De makroekonomiska bedmningarna grs av enheten Ekonomisk Analys. Utifrn konjunkturlget, ekonomisk politik och nansmarknadens lngsiktiga utveckling ger banken sin syn p det ekonomiska lget lokalt, regionalt och globalt. En av de centrala publikationerna r kvartalsskriften Nordic Outlook. Dr redovisas analyser som tcker in den ekonomiska situationen i vrlden samt Europa och Sverige. I Eastern European Outlook behandlas Baltikum, Polen, Ryssland och Ukraina. Den utkommer en gng i halvret.
SEMB0077 2011.10
www.seb.se

SEB-rapport: Östeuropa Klarar Nedgången Bättre Än Västeuropa

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SEB-rapport: Östeuropa Klarar Nedgången Bättre Än Västeuropa

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Eastern European Outlook

Ekonomisk Analys Oktober 2011

Tillvxten dmpas men inte lika hrt som i Vst

Ingela Hemming Fretagarekonom + 46 8 763 82 97 Johanna Wahlsten Analytiker, fretagarekonom + 46 8 763 80 72

3 | Eastern European Outlook Oktober 2011

4 | Eastern European Outlook Oktober 2011

Kraftig inbromsning i Vst men ingen recession

BNP, rlig procentuell frndring

USA Euro-zonen Vrlden Oljepris USD/fat EUR/USD, dec

2010 3,0 1,7 5,1 79,8 1,34

2011 1,5 1,7 4,0 110,0 1,38

2012 1,8 1,0 3,5 110,0 1,45

2013 2,7 1,5 3,9 115,0 1,40

Export och strsta marknad

Estland Lettland Litauen Polen Ryssland Ukraina

Finland Ryssland Ryssland Tyskland Tyskland Ryssland

Klla: Reuters EcoWin, SEB

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 5

Stora offentliga underskott men inte stora skulder

Procent av BNP Estland Lettland Litauen Ryssland Polen Ukraina Euro-zonen

Offentligt budgetsaldo och skuld

1000 500 0 jan

Klla: Reuters EcoWin

Klla: EU-kommissionen, SEB

Euro-krisen pverkar euro-tidtabellen i st

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 7

Skarp inbromsning till tillvxt under trend

8 | Eastern European Outlook Oktober 2011

HIKP, rlig procentuell frndring (v axel) Inflationsfrvntningar, nettotal (h axel)

Klla: Statistics Estonia

Sysselsttning, rlig procentuell frndring (v axel) Arbetslshet, procent (h axel)

Klla: Statistics Estonia

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 9

Inhemsk efterfrgan tinar bara lngsamt upp

Export Privat konsumtion

10 | Eastern European Outlook Oktober 2011

Offentligt budgetsaldo (v axel)

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 11

Robust tillvxt p vg att mattas av

350 300 250 200 150 100 50 0 -50 05 06 07 08 09 10 11

Klla: Ober-Haus, Bank of Lithuania, SEB

12 | Eastern European Outlook Oktober 2011

Klla: Statistics Lithuania

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 13

Mild tillvxtsvacka men obalanser oroar p kort sikt

Klla: Reuters EcoWin

Fasta investeringar (h axel)

14 | Eastern European Outlook Oktober 2011

Utlndska direktinvesteringar, netto (3 mn snitt) Bytesbalansunderskott (3 mn snitt)

Klla: National Bank of Poland

Politisk stabilitet regeringen vljs om

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 15

God tillvxt s lnge oljepriset r hgt

Indikatorer ger blandade signaler

16 | Eastern European Outlook Oktober 2011

Konsumentfrtroende (v axel) Detaljhandel (h axel)

Inflationen sjunker och centralbanken hller rntan ofrndrad

Arbetslshet, procent av arbetskraften Sysselsttning, rlig procentuell utveckling NAIRU

Klla: Federal State Statistics Service, Russia

Hushllens konsumtion kommer igng

KPI (h axel) Krninflation (h axel)

Eastern European Outlook Oktober 2011 | 17

Styrrntan hlls ofrndrad