Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

ATT STRAFFA SERBIEN Kring en svensk militrattachs betraktelse om Bosnien-Hercegovina i skuggan av Sarajevo-attentatet sommaren 1914. Av Lars Ericson Wolke
I den hr lilla uppsatsen ges ett exempel p hur dokument i vra arkiv inte bara frstrker vr insikt om hur svrt det r med frvarning i skerhetspolitiska sammanhang, utan ocks hur gngna tiders formuleringar med en i det nrmaste kuslig trffskerhet kan stta senare tiders hndelser i historiens belysning. Det sena 1900-talets uppslitande konflikter p Balkan r som bekant inget nytt, tvrtom s var ren 1912-13 respektive de bda vrldskrigens r mycket dramatiska i denna del av Europa. Redan tidigt under 1900-talet fick den svenska utrikesfrvaltningen och frsvaret upp gonen fr vad en frsmrad utveckling i det omrde som efter 1918 skulle bilda Jugoslavien kunde leda till. Deras arbete ger en sentida betraktare perspektiv p hur svrt det kan vara att identifiera en internationell kris i god tid innan den eskalerar till ppet krig, en uppgift som idag r en central uppgift att lsa fr att det svenska frsvaret ska f tillrckligt med frvarning fr att hinna frbereda sig fr en annalkande konflikt. Nr det turkiska vldet i omrdet brjade krackelera fanns svensk militr p plats. ren 1903 och 1904 tjnstgjorde den svenska officeren Wiktor Axel Unander i det internationella gendarmeri som, med de vstliga stormakternas std, skulle bidraga till en lugn utveckling i de fortfarande turkiskkontrollerade Albanien och Makedonien.1 Som Erik Norberg har visat fljde det svenska frsvaret utvecklingen under de bda Balkankrigen 1912-13 mycket noga. De svenska militrattacherna i de viktigaste europeiska huvudstderna var ganska vl informerade om svl den skerhetspolitiska utveckling som ledde fram till krigsutbrottet p hsten 1912 som om krigsfrloppet under det frsta kriget. Den internationella situationen kyldes ned ngot nr den msesidiga sterrikiska och ryska demobiliseringen kungjordes i mars 1913. Den 30 maj slts freden med Turkiet som den store frloraren. Men nstan genast hamnade segrarmakterna i brk om bytet och nu angreps Bulgarien av de forna allierade Serbien, Grekland och Montenegro. Oron och bestrtningen blev stor i Ryssland. I augusti avbrts dessa strider slutligt. Denna ryska oro resulterade i en intensiv ryktesspridning om ryska mobiliseringstgrder, bl a av markfrband i Kaukasus och att enheter ur Svarta havsflottan stvade mot Konstantinopel. Andra trupprrelser noterades i Warszawas militrdistrikt. I Sverige hjdes beredskapen eftersom man hyste oror fr ryska beredskapstgrder i Finland och kanske ven

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

en offensiv mot Sverige fr att frebygga en befarad svensk-tysk landstigning i S:t Petersburg med sikte p S:t Petersburg. Omfattande mobiliseringsvningar hlls hsten 1912 vid Boden, Ume och Sollefte, samtidigt som mobiliseringsfrberedelser vidtogs p Gotland. Tv rlogsfartyg sndes till Norrlandskusten, medan srskilda Gteborg- och resundsavdelningar organiserades. Viktigaste av allt var att kustflottan, mot sedvanlig rutin, hlls sammandragen under vintern 1912-13.2 tgrderna i balkankrisens skugga visade att man i Sverige var medveten om hur de europeiska allianssystemen snabbt skulle kunna leda till en eskalerad konflikt, ven i vrt nromrde. Detta gjorde att intresset var minst lika stort fr utvecklingen p Balkan nsta gng omrdet blev Europas krishrd, sommaren 1914. Efter mordet p den sterrikiske tronfljaren Frans Ferdinand i Sarajevo den 28 juni 1914, fljde sterrikes hrda ultimatum till Serbien, vilket runt mnadsskiftet juli-augusti 1914 resulterade i den s k svarta veckan d en stor del av Europas stater drogs in i det stora kriget. Under dessa intensiva och dramatiska veckor fljde de svenska militrattacherna i London, Rom, Paris, Berlin, S:t Petersburg och Wien noga utvecklingen. I en klass fr sig framstr beskickningen i Wien, dr de svenska diplomaterna tycks ha haft en god tillgng till vrdefulla kontakter i sterrikes hgre kretsar, ven om faktorer som vilseledning och desinformation gjorde sitt till fr att begrnsa synen fr svenskarna i Wien.3 Ryttmstaren Adolf af Strm var denna heta sommar svensk militrattach i Wien. I hans rapportering frekom bl a hnvisningar till en i lget vl underrttad officer som beteckning p den klla som anvnts. Med tanke p att man i svl Wien som i Berlin medvetet frskte dlja alla krigsfrberedelser genom bl a nedtonad tidningspropaganda, tillstnd fr officerare p permission att inte omedelbart behva tervnda till sina frband, mste man sga att af Strm mycket snabbt frstod och rtt analyserade hndelsefrloppet. Det gller i synnerhet hans diskussion om de sterrikiska krigsmlen i den hndelse Serbien avvisade sterrikes ultimatum och krig verkligen brt ut.4 Den 28 juni beskte tronfljaren Franz Ferdinand Sarajevo, dr attentatorn Gavrilo Princips skott ndade bde rkehertigens och hans gemls liv. Upprrdheten blev stor i Wien, i synnerhet som sterrike alltsedan den bosniska krisen 1908-09, efter sterrike-Ungerns annektering av omrdet, hade haft besvr med serbiska nationalister i regionen. Det faktum att besket i Sarajevo gde rum p rsdagen av det i serbisk historiemytologi s centrala slaget vid Trastflten (Kosovo Polje) r 1389 bidrog naturligtvis till att ytterligare utmana de serbiska nationalisterna.

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Den 23 juli verlmnade den sterrikiske ambassadren en not med krav p stora eftergifter till det serbiska utrikesministeriet och den 28:e utfrdades den sterrikiska krigsfrklaringen sedan man i Wien funnit det serbiska svaret otillfredsstllande. I Wien hoppades man att Ryssland skulle agera precis som vid de tidigare kriserna 1908-09 och 1912-13, d landet inte gett sina serbiska vnner mer n verbalt std, men noga aktat sig fr tgrder som skulle dra i Ryssland direkt i krisen. Nu blev det inte s denna gng och redan 1 augusti rdde krig mellan sterrike och Tyskland den ena sidan och Ryssland den andra.5 Den 23 juli, dvs samma dag som den sterrikiska noten verlmnades i Belgrad, skrev af Strm till Stockholm i en av sina mnga rapporter angende sterrikisk-serbiska konflikten med anledning af Sarajevo-attentatet, att: De af Oesterrike-Ungern gentemot Serbien uppstllda fordringarna med anledning af Sarajevo-attentatet lra vara affattade i s ytterligt skarp formulering, att man inom militra kretsar icke anser, desamma af Serbien komma att tillmtesgsSkulle de af sterrikeUngern framstllda fordringarna ej uppfyllas, lra monarkiens trupper omedelbart komma att fverskrida grnsen.6 Vr attach misstolkade dock de sterrikiska tgrder som vidtagits fr att dlja de mycket mlmedvetna intentionerna visavi Serbien, d han konstaterade att I det lngsta hoppas dock vederbrande hrstdes p en fredlig lsning (Ungern fordrar dock krig) och fr att till yttermera visso understryka detta ha svl de bda krigsministrarna som generalstabschefen tagit tjnstledigt. Beslutsamheten i Wien hade lett till att den tidigare motsttningen mellan den mera hrdfra militrledningen under generalstabschefen Franz Conrad von Htzendorf och den frsiktigare utrikesledningen under Leopold Berchtold von und zu Ungarschitz hade suddats ut. Nu drev politikerna och diplomaterna p fr att en gng fr alla avvrja det serbiska hotet mot de sdra delarna av dubbelmonarkien.7 Det stod klart fr af Strm att ven om det hmndlystna sterrike-Ungern ville sl till hrt mot Serbien, s hade dubbelmonarkin inga ambitioner att annektera ytterligare territorium. Istllet gllde det fr Wien att effektivast mjligt bekmpa hotet mot de nyvunna positionerna i Bosnien-Hercegovina: Om till fljd af situationen ett krig skulle visa sig ndvndigt, lr ej sterrikes afsikt vara att annektera ngon del af Serbiens omrde utan att p ett grundligt och eftertryckligt stt straffa Serbien och fr lng framtid gra ett slut p de under det senaste decenniet pgende serbiska stmplingarna till upphetsande af den serbiska befolkningen i Bosnien-Herzegovina, som redan kostat monarkien oerhrda summor.8
3

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

Formuleringarna i rapporten frn 1914 leder p ett kusligt naturligt stt tankarna till de av de postjugoslaviska krigen som 1992-95 ren slet snder Bosnien-Hercegovina. terigen var den serbiska nationalismen en, om n frvisso inte den enda, viktig komponent bakom kriget.9 I sin rapportering fortsatte af Strm att diskutera frutsttningarna fr dessa sterrikiska planer. Han ansg att man hade skert std i Tyskland, medan Italien skert skulle komma att frhlla sig neutralt, liksom ven Rumnien och Bulgarien. I synnerhet det senare landet hade lidit svrt av det andra balkankriget sommaren fre och torde fr intet pris nska ngot vidare krig. Montenegro frvntades begagna tillfllet och rycka in i Albanien fr att lgga beslag p omrdet kring Skutari. Den enda, och helt centrala, oskerheten var Ryssland. Frn af Strms horisont ansgs det som mycket oskert att Ryssland p lite sikt skulle kunna avhlla sig frn att ge sig in i kriget, ven om man i initialskedet avstod frn ett direkt ingripande. Under de fljande dagarna terkom af Strm med regelbundna rapporter. Den 25 juli frfattades inte mindre n fyra rapporter till Stockholm. I dessa behandlades den fortgende mobiliseringen, den diplomatiska noten till Serbien och de serbiska och montenegrinska stridskrafterna.10 I af Strms rapportering kommer nu snabbt den inre situationen i Bosnien-Hercegovina i bakgrunden till frmn fr den eskalerande mobiliseringen och senare krigsutvecklingen. Hans sympatier r tveklst p vrdlandets sida. Det var inte bara Sarajevo-attentatet som kampform som skapade dessa pro-sterrikiska knslor. I Sverige fanns det Princips skott frutan en stor sympati fr sterrike-Ungern. Flera svenska intellektuella publicerade i brjan av kriget skrifter om sterrikes kamp mot slaverna, mot svl ryssar som serber. I oktober 1914 hll litteraturvetaren och frfattaren Fredrik Bk ett fredrag om hus Den habsburgska monarkins elva folk str som en mur kring dess institutioner, och historikern Karl Hildebrand gav r 1915 ut boken Donaumonarkin i krig. Nr det allierade Italien 1915 bytte sida och angrep sterrike i ryggen fick sympatierna ytterligare nring. Under kriget verkade ocks ett svenskt hjlpsjukhus i Wien med att behandla srade frn fronten.11 Stdet fr sterrike motsvarades av en motvilja mot i frsta hand Ryssland, en motvilja som ven drabbade Serbien, i synnerhet efter skotten i Sarajevo. Under balkankrigen 1912-13 hade svensk sjukvrdspersonal verkat i bl a Belgrad, men i den konflikt som blste upp 1914 var det ingen tvekan om var mnga tongivande svenskars sympatier lg. Men de pro-sterrikiska sympatierna till trots, mste man notera hur trffskert Adolf af Strm beskrev krnan i den serbisk-sterrikiska konflikten om Bosnien och hur den serbiska befolkningen i Bosnien-Hercegovina var svl navet som denna konflikt rrde sig kring som
4

Lars Ericson Wolke

www.ericsonwolke.se

den tndsats som skulle f hela situationen i omrdet att explodera. Hans ord hade mycket vl kunnat skrivas 80 r senare. Detta frhllande skyms inte av det faktum, att ven andra diplomater i liknande termer sg med avsky p attentatet och Serbiens frmodade inblandning. sterrike ansgs ha rtt att utkrva serbiska eftergifter, bara de egna kraven hlls within reasonable limits.12 Formuleringar som starkt pminner om af Strms tal om sterrikes syfte att lra Serbien en lxa och bekmpa de ambitioner som de senaste ren orsakat s mycket oro i Bosnien - utan att fr den skulle hvda territoriella ansprk p Serbien - terfinns ocks hos bl a den tyske ambassadren i Wien och hans sterrikiske kollega i London.13 Drmed fr vi en aning om i vilka kretsar af Strm fann kllorna till sin rapportering om sterrikes avsikter att stvja de serbiska ambitionerna i BosnienHercegovina.
Lars Ericson, Svenska frivilliga. Militra uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen. Lund 1996, s 139143. 2 Erik Norberg, Balkankriget och Sveriges frsvar, i Utrikespolitik och historia. Studier tillgnade Wilhelm M. Carlgren den 6 maj 1987. Sthlm 1987, s 199-218. 3 Sam Nilsson, Grna frvarning men frst en rejl brunnskur Frn Sarajevo till krigsutbrottet. En studie i frvarning sommaren 1914, i Militrhistorisk Tidskrift 2000, s 57-135. 4 Nilsson 2000; Samuel R Williamsson Jr, Austria-Hungary and the Origins of the First World War. London 1993; Manfried Rauchensteiner, Der Tod des Doppeladler: sterreich-Ungarn und der Erste Weltkrieg. Wien 1994. Ruth Henig, The Origins of the First World War. London 1989; James Joll, The Origins of the First World War. London 1992. 6 Adolf af Strms rapport t lantfrsvarsministern, dat. Wien 23/7 1914 (nr 26), frvarad i Krigsarkivet, Generalstabens f d hemliga arkiv, utrikesavdelningen E I a volym sterrike 1914:1. 7 En lsvrd liten betraktelse ver dessa motsttningar r H Bertil A Petersson, En krigshetsande general?, i Historia nu. 18 Umeforskare om det frflutna. Forskningsrapporter frn Historiska Institutionen vid Ume universitet 4. Ume 1988, s 237-242. 8 Ovan i not 6 a anfrd rapport. 9 Misha Glenny, The Fall of Yugoslavia. Harmondsworth 1983; Noel Malcolm, Bosnia. A Short History. London 1994, kap 16. 10 Adolf af Strms rapporter t lantfrsvarsministern, dat. Wien 24/7 (nr 27), 25/7 (nr 28, 29, 30 och 31) 1914, frvarade i ovan i not 6 anf volym samt volym sterrike 1914:2 (nr 30). 11 Lars Ericson, Humanitr hjlp i skuggan av krig. Det svenska krigssjukhuset i Wien under Frsta vrldskriget, i Kerstin Abukhanfusa, red., Skuggsidor sjukdom, nd och utanfrskap i arkiven. rsbok fr Riksarkivet och Landsarkiven 1999. Sthlm 1999, s 86-94. 12 Det brittiske utrikesministern Lord Grey t Sir R Humbold, Charg dAffaires i Berlin 20/7 1914, i Uncovered editions. War 1914: Punishing the Serbs. The Stationery Office. London 1999, s 13 f. 13 Ovan i not 12 anf arbete, s 61 och 82.
5 1

Lars Ericson Wolke 2002. Alla rttigheter frbehllna. Detta r en utskrift frn Lars Ericson Wolkes webbplats, www.ericsonwolke.se