Myndigheternas

SKRIV

REGLER

Sjunde utkade upplagan

Ds 2009:38

Ds 2009:38

Myndigheternas skrivregler

Statsrdsberedningen

SOU och Ds kan kpas frn Fritzes kundtjnst. Fr remissutsndningar av SOU

och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer p uppdrag av Regeringskansliets
frvaltningsavdelning.
Bestllningsadress:
Fritzes kundtjnst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-598 191 91
Ordertel: 08-598 191 90
E-post: order.fritzes@nj.se
Internet: www.fritzes.se
Svara p remiss. Hur och varfr. Statsrdsberedningen,
(SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)
En liten broschyr som underlttar arbetet fr den som ska svara p remiss.
Broschyren r gratis och kan laddas ner eller bestllas p
http://www.regeringen.se/remiss
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2009
ISBN 978-91-38-23265-1
ISSN 0284-6012

Frord till sjunde upplagan

Nr Myndigheternas skrivregler gavs ut frsta gngen, 1991, var den

ett efterlngtat redskap fr den offentliga frvaltningen. Gemensam
ma basskrivregler fr staten var ett frslag frn Sprkvrdsutredning
en redan 1985 i rapporten Klarsprk en grund fr god offentlig ser
vice (Ds C 1985:3). P regeringens uppdrag tillsattes sedan en arbets
grupp, som utarbetade den frsta upplagan av Myndigheternas
skrivregler.
Sex upplagor senare har en del frndrats, bde i skrivreglerna och i
myndighetsstrukturen. Numera finns en myndighet med ansvar fr
att bedriva sprkvrd: Institutet fr sprk och folkminnen. Institutets
avdelning Sprkrdet blir drfr en naturlig frvaltare av den offentli
ga frvaltningens gemensamma skrivregler, frn och med nsta uppla
ga.
I denna upplaga har ngra ndvndiga justeringar gjorts, bl.a. i av
snitt 4.2.2 om ska eller skall, 5.3 om stor eller liten bokstav i myndig
hetsnamn, 5.6 om liten bokstav i EG:s grundfrdrag och 8.7.2 om ini
tialfrkortningar av partinamn. Ett nytt avsnitt om stavningen av per
sonnamn, 1.4, har tillkommit. Avsnitt 7.1, som tar upp sr- och sam
manskrivningar, r omarbetat. Adressuppgifter och litteraturlistor r
uppdaterade. De ndrade rekommendationerna har utarbetats efter
samrd med bl.a. riksdagens sprkvrdare och Sprkrdet.
Stockholm i augusti 2009
Christina Weihe
rttschef i Statsrdsberedningen

Innehll
1

Stavning 9

1.1 Flj Svenska Akademiens ordlista 9

1.2 Nationalitetsord och andra geografiska namn 9

1.3 Myndighetsnamn 10

1.4 Personnamn 10

1.5 Ngra svrstavade ord 10

Att bja ord 11

2.1 Flj Svenska Akademiens ordlista 11

2.2 Plural och bestmd form av vissa ord 11

2.3 Genitivformer 14

2.4 Adjektiv 15

2.5 Hur vissa ord bjs 17

Att bilda ord 18

3.1 Sammansatta substantiv 18

3.2 Adjektiv 20

3.3 Dumpning eller dumping? 21

Att vlja ord och form 22

4.1 Innehllet i detta kapitel 22

4.2 Verb 22

4.3 Substantiv 25

4.4 Pronomen 27

4.5 Adverb 30

4.6 Prepositioner 31

4.7 Konjunktioner 32

4.8 Ordfljd 33

Stor eller liten bokstav? 35

5.1 Allmnna regler 35

5.2 Personnamn, geografiska namn och andra ord dr ett s

dant namn ingr 36

5.3 Statliga och kommunala myndigheter (ven avdelningar

och enheter inom dessa) 38

5.4
5.5
5.6
5.7

Fretag, organisationer, freningar, partier, sjukhus, sko

lor, museer, tidningar, offentliga byggnader 41

Namn p EU- och EG-organ 42

Titlar p bcker, betnkanden m.m. 43

Namn p engelska, tyska eller franska 44

Avstavning 45

6.1 Avstava inte i ondan 45

6.2 Frbud att avstava 45

6.3 Om man mste avstava 46

Ett ord eller flera? 48

7.1 I dag eller idag? 48

7.2 Felaktig srskrivning av sammansatta ord 49

Frkortningar 51

8.1 Frkorta inte i ondan 51

8.2 Vanliga frkortningar i lpande text 52

8.3 Frkortningar intill siffror 53

8.4 Mttenheter 53

8.5 Avbrytningar br markeras med punkt 54

8.6 Sammandragningar har inte punkt 54

8.7 Initialfrkortningar 55

8.8 r frkortningen t-ord eller n-ord? 57

8.9 Genitiv och andra bjningsndelser 58

8.10 Frkortningar vid sammansttning 58

Sifferuttryck 59

9.1 Siffror eller bokstver? 59

9.2 Klockslag 61

9.3 Datum 62

9.4 Tidrymd 63

9.5 Penningbelopp 64

10 Skiljetecken och andra skrivtecken 66

10.1 Punkt 66

10.2 Frgetecken 67

10.3
10.4
10.5
10.6
10.7
10.8
10.9
10.10
10.11
10.12
10.13
10.14
10.15

Utropstecken 67

Semikolon 68

Kolon 68

Komma 69

Bindestreck 72

Tankstreck 73

Parentes 75

Snedstreck 79

Citattecken 80

Apostrof 82

Accenter m.m. 82

Paragraftecken 83

Procent och promille 84

11 Textens yttre form 85

11.1 Att gra texten inbjudande att lsa 85

11.2 Marginaler 86

11.3 Bokstvernas utseende 87

11.4 Paginering 88

11.5 Rubriker 88

11.6 Skapa en innehllsfrteckning 90

11.7 Styckeindelning 90

11.8 Tabeller, diagram och andra figurer 91

11.9 Fotnoter och litteraturhnvisningar 93

Institutioner 94

Litteratur 96

Register 103

Bilaga 1. Utdrag ur Komplement till Myndigheternas skrivregler

fr riksdagen och Regeringskansliet 109

Bilaga 2. S hr anvnder du korrekturtecken 113

1 Stavning

1.1 Flj Svenska Akademiens ordlista

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) r norm fr hur ord stavas. (Se
informationsrutan i litteraturlistan och avsnitt 3.1.1.)
Nr ett ord inte finns i SAOL, kan man ska det i andra ordbcker
eller be om rd hos sprkinstitutioner.
Anvnd alltid den senaste upplagan av SAOL och andra ordbcker.
Nrmare uppgifter om ordbckerna och om institutioner finns i lit
teraturlistan och i institutionsfrteckningen.

1.2 Nationalitetsord och andra

geografiska namn
Fr nationalitetsnamn, nationalitetsord och landskoder br man
flja rekommendationerna i Utrikes namnbok (7 upplagan eller sena
re). I Publikationshandboken, som r EU-institutionernas gemensam
ma skrivregler (se litteraturlistan), finns ven territorier, regioner och
huvudstder.
En modern atlas eller karta kan ge god ledning fr hur andra geo
grafiska namn skrivs. Om det finns en etablerad svensk form av namn
p stder, delstater eller liknande, br den svenska formen anvndas:
Borg, Helsingfors, Kalifornien, Kpenhamn osv.
Fr namn transkriberade frn kinesiska gller sedan 1979 den s.k.
pinyin-stavningen (t.ex. Mao Zedong i stllet fr Mao Tse-tung). Fl
jande namn kan dock fortfarande skrivas enligt den gamla stavningen:
Hongkong, Kanton, Peking, Tibet, Yangtsekiang.

10 Stavning

1.3 Myndighetsnamn
De fullstndiga namnen p svenska myndigheter hittar man i Sveriges
statskalender (se litteraturlistan). Se ocks kapitlet om stor och liten
bokstav, avsnitt 5.3.
Nr man ska verstta myndighetsnamn eller titlar till engelska,
tyska, franska, spanska, finska eller ryska fljer man Utrikes namnbok
(se litteraturlistan).

1.4 Personnamn
Personnamn br terges korrekt, dvs. ven nr det gller diakritiska
tecken och frmmande bokstver. Numera finns det goda mjligheter
att f fram de rtta tecknen och bokstverna i datorernas ordbehand
lingsprogram. Mer om detta och om principer fr hur man annars er
stter diakritiska tecken finns i Svenska skrivregler, som ges ut av
Sprkrdet.

1.5 Ngra svrstavade ord

abonnera, aggressiv, appell, arbetsam, asymmetrisk, becquerel,
bedma, beslutfr, bransch, bredvid, frilansa, fljaktligen, gt

(av gjuta), hrdra (ett resonemang), iaktta, intressant, kassett,

kolossal, kommission, kommitt, kontra, medlemskap, museer,
noggrann, noggrant, numrering, omstndlig, original, parallell,
pollett, privilegierad, privilegium, professionell, programmera,
provensalsk (men: Provence), skt (av skjuta), Storbritannien,
successiv, terrass, territoriell, tillfredsstllande, ppenhjrtig

En del ord kan stavas p mer n ett stt. Vlj den hr stavningen:
kvalitet, (mng)fasetterad, reflexion, symtom

2 Att bja ord

2.1 Flj Svenska Akademiens ordlista

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) r ocks norm fr hur ord bjs.
(Se informationsrutan i litteraturlistan.)

2.2 Plural och bestmd form av vissa ord

2.2.1 Ord p -ande och -ende
Det heter ett betnkande, flera betnkanden, men en studerande,
flera studerande. Skillnaden i bjningen har att gra med om ordet r
t-ord (ord i neutrum) eller n-ord (ord i utrum, tidigare kallat realge
nus), dvs. ord som i bestmd form singular slutar p -t respektive -n.
T-ord som slutar p -ande och -ende fr pluralndelsen -n: tre
frordnanden, flera meddelanden, mnga pstenden. I bestmd
form: de tre frordnandena.
N-ord som slutar p -ande och -ende fr ingen pluralndelse i obe
stmd form: tv ordfrande (inte: tv ordfranden), ngra f resande,
trettio stende. I bestmd form heter det i singular ordfranden och i
plural ordfrandena. (Fr studerande, resande, stende sger man i be
stmd form hellre den/de studerande etc.)

12 Att bja ord

2.2.2 Frmmande ord p -ium och -eum
Frmmande ord som slutar p -ium eller -eum tappar -um nr de bjs:
diarium, diariet, diarier, diarierna, (diarie-)

jubileum, jubileet, jubileer, jubileerna, (jubileums-)

medium, mediet, medier (inte: media), medierna, (medie-)

museum, museet, museer, museerna, (musei-)

(Mrk dock: kemiska mnesnamn, t.ex. kaliumet.)

2.2.3 Frmmande ord p -um
Frmmande ord som slutar p -um som fregs av en konsonant, t.ex.
centrum, bjs helst enligt svenskt mnster:
ett centrum, centrumet, flera centrum, centrumen

ett datum, datumet, flera datum, datumen

ett forum, forumet, flera forum, forumen

Undvik den latinska pluralndelsen -a, t.ex. centra, fora. Anvnd ald
rig den formen i singular.
2.2.4 Frmmande ord p -a
Det finns en grupp frmmande ord p -a som alla ursprungligen r plu
ralformer. En del av dessa r numera singularformer:
kontentan, rekvisitan, narkotikan

Andra r fortfarande objliga pluralformer:

alla data, prestanda, stimulantia

En grupp frmmande t-ord som slutar p -a, t.ex. schema, bjs som
andra t-ord som slutar p vokal (dike, pple):
komma, kommat, komman, kommana (kommatecknen)

schema, schemat, scheman, schemana

tema, temat, teman, temana

Grekiska bjningsformer (kommata, temata) br undvikas.

Plural och bestmd form 13

2.2.5 Demokratin och partiet
N-ord som slutar p betonad vokal fr ndelsen -n i bestmd form sin
gular: demokratin (inte: demokratien), kommittn (inte: kommitten).
Undantag: namn p vissa akademier, t.ex. Svenska Akademien.
T-ord som slutar p betonad vokal fr ndelsen -et i bestmd form
singular: partiet (inte: partit), kafet (inte: kaft).
2.2.6 Helst svensk pluralform p frmmande ord
Det finns en del ord som r svra att foga in i det svenska bjnings
systemet. Det gller framfr allt frmmande ord p -o och -y, t.ex. silo,
hobby. Men ven ord p -er kan ibland vlla problem, t.ex. blinker,
partner.
I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) anges den lmpligaste bj
ningen enligt det svenska bjningssystemet, t.ex. silor, hobbyer, blink
rar. Ibland r den bsta lsningen att ha samma form i bde singular
och plural: en partner, flera partner.
En annan mjlighet r att lta sdana ord ing i sammansttningar:
blinkljus, siloanlggningar, radioapparater, videoband.
Undvik att ge frmmande ord -s i plural. Pluralndelsen -s kan un
dantagsvis anvndas i de lnord som inte r etablerade i allmnsprket
och fr vilka SAOL inte ger besked om bjning. Det gller srskilt s
dana som ocks uttalas p engelskt stt: tories (singular: tory).
2.2.7 Vissa geografiska namn
Ortnamn och namn p lnder, landskap, stder och liknande r neut
rum singular:
Sverige r neutralt, det upplsta Sovjetunionen, Frenta stater
na r rikt, ett vackert Stockholm

14 Att bja ord

2.2.8 Personbeteckningar som r t-ord
Vissa personbeteckningar r t-ord (neutrum), t.ex. statsrd, vittne, bi
trde. Bestmningar som str precis fre ordet bjs ocks i neutrum:
ett trovrdigt vittne. Bestmningen fr a-form, ven om den syftar p
en man (se ven avsnitt 2.4.1): det kunniga statsrdet Bengt Olsson.
Bestmningar som str efter ordet bjs p samma stt som vid and
ra personbeteckningar:
Statsrdet var mycket intresserad.

Bitrdet blev s nervs att hon skakade.

2.3 Genitivformer
2.3.1 Genitiv med -s
Egennamn bildar genitiv med -s. Det heter allts:
Stockholms slott, Uppsalas gator, rebros vattenfrsrjning,
Marie-Louises anskan, Milosevics instllning, George Bushs
presidentperiod

(Skriv inte: Leksand kyrka, Hgdalen centrum)

2.3.2 Genitiv utan -s
I vissa stende frbindelser anvnds emellertid genitiv utan -s vid ort
namn som slutar p vokal:
Torsby kommun, Malm stadsteater, rebro slott

(Mrk: Kalmar domkyrka, Falu rdfrg, som kommer av ldre geni

tivformer.)
Namn som slutar p -s, -x eller -z har ofrndrad form i genitiv:
Vsters domkyrka, Kalix kommun, Schweiz utrikespolitik

Se ven avsnitt 10.12.

Genitivformer 15
2.3.3 Genitiv vid initialfrkortningar
Vid initialfrkortningar anges genitiv med kolon och -s:
LO:s ordfrande, OECD:s rapport, SJ:s personal

Om initialfrkortningen slutar p -s, lmnas genitiven omarkerad:

AMS generaldirektr, SIS organisation

Vid initialfrkortningar som frnsett begynnelsebokstaven skrivs med

sm bokstver lggs dock -s direkt till frkortningen:
Unescos program, Frelimos frsvar, Natos ledning

Ls mer om frkortningar i avsnitt 8.9.

2.3.4 Genitiv i flerordiga namn
Nr genitiv-s i namn som bestr av flera ord fogas till huvudordet
(Lnsstyrelsens i Kalmar ln beslut) uppfattas detta av mnga som
stelt. Stt hellre genitivmrket i sista ordet i namnet (s.k. gruppgenitiv):
Lnsstyrelsen i Kalmar lns beslut. Men det allra bsta r att formu
lera om hela frasen: Ett beslut av Lnsstyrelsen i Kalmar ln.

2.4 Adjektiv
2.4.1 Adjektiv p -e eller -a?
Bestmningar till maskulina och feminina ord kan bjas efter genus:
den store mannen, den stora kvinnan

han r den ldste, hon r den yngsta

16 Att bja ord

Ibland r det dock oklart vilket kn det r frga om. Det kan
bero p att man helt enkelt inte vet vem som avses. Men det kan ocks
bero p att man med hjlp av exempel frsker beskriva en hel grupp
eller en kategori, som kan best av svl kvinnor som mn. I dessa fall
kan man anvnda vilken som helst av formerna:
Den ene/a, andre/a, frstnmnde/a lraren

Det r den ansvarige/a chefens uppgift

I frfattningstext har man under senare tid fredragit a-formen nr

texten i vrigt varit knsneutralt utformad.
2.4.2 Sakkunnige eller sakkunniga?
Heter det sakkunnige eller sakkunniga Anna Aman, frtroendevalde
eller frtroendevalda Britta Beman? I dessa fall anvnder man a-for
men vid kvinnors titlar och e-formen vid mns: sakkunniga Anna
Aman, sakkunnige Anders Aman.

Vid substantiverade adjektiv utan efterfljande huvudord, t.ex. den

bidragsskyldige, den sjuke, anvnds i regel e-formen.
2.4.3 Ett rtt barn?
Adjektiven flat, lat, rdd m.fl. saknar neutrumform. Vlj i stllet att
formulera om, t.ex.:
ett platt yttrande (eller en flat invndning)

ett overksamt barn

ett skrmt barn eller ett rddhgset barn

Hur vissa ord bjs 17

2.5 Hur vissa ord bjs

En del ord r svra att bja eller kan bjas p mer n ett stt. Fljande
bjning rekommenderas:

anskan, anskan (best. f. sing.), anskningar, ansknings

besluta, beslutade, beslutat
betala, betalade, betalat (men: att f betalt)
cent, centen, 50 cent (centen, i fraser som centen p bordet

dr)
center, centret, center, centren
centrum, centrumet, centrum, centrumen
en dollar, flera dollar
en hemvist, hemvisten, flera hemvister, hemvisterna
euro, euron, 50 euro (eurona, i fraser som eurona p bordet dr)
en franc, flera franc
en lockout, flera lockouter
lyda, lydde, lytt
massmedium, massmedier, massmedie
papper, papperet, papper, papperen
partner, partnern, partner, partnerna
policy, policyn, policyer, policyerna
skilja, skiljer, skiljs, skilde, skilt

3 Att bilda ord

3.1 Sammansatta substantiv

3.1.1 Enkla sammansttningar: -s eller inte -s?
Vi har i vrt sprk sammansttningar som fogas ihop utan -s, t.ex. arv
skifte, daghem, rtionde, morgontidning, eller med -s, t.ex. arvsfond,
dagsverke, rstid, kvllstidning. ldre stt att foga samman orden le
ver kvar i ord som arvegods, byalag, hlsovrd, tiderkning, varulager
och mnga andra. S:et (eller vokalen) kallas fogebokstav. Den del som
str fre fogen kallas frled och den som str efter efterled.
Den som vill veta om sammansttningen ska ha en fogebokstav eller
ej, fr svar genom att sl upp ordet i Svenska Akademiens ordlista.
Finns det alternativa former i ordlistan, br man vlja den form som
har en fogebokstav svida den inte fregs av v. (ven). Fler exempel:
arvsfljd, bergrum, bergskedja, chefredaktr, chefsfrhandlare,
rttsskerhet, sektorsorgan, ssongsarbete, tidpunkt, tidsplan

3.1.2 Dubbel frled: i regel med -s

Vid s.k. dubbel frled r huvudregeln att en fogebokstav stts ut mel
lan den dubbla frleden och efterleden, t.ex. sparbanksbok. Detta -s
visar att frleden r sparbank, inte spar. (Jmfr skolbokshylla med
skolbokhylla: den frra r en hylla fr skolbcker, den senare en bok
hylla i skolan.) Fler exempel:

Sammansatta substantiv 19
arbetsgruppsbeslut (men: gruppbeslut)
bruksvrdeshyra
glesbygdsstd
grundlagsparagraf (men: lagparagraf)
krnkraftsavveckling
mervrdesskatt
penningvrdesfrsmring

(Mrk dock: krnkraftverk)

3.1.3 Undantag
Det finns dock ngra undantag frn regeln i 3.1.2. Ord som slutar p
-ande, -ende och -else fr inget -s i fogen:
efterlevandepension

nrboendeservice

inkallelseorder

Ord som slutar p -s, sj-ljud eller -s plus ngon konsonant fr av ut

talsskl inte heller ngot -s i fogen:
sjukhusvrd

byggbranschorganisation

hgriskfretag, socialtjnstlagen

Man lgger oftast inte till ngot -s efter frleder som slutar p obetonat
-el, -en, -er:
skrivregelsamling, grundvattenvrd, statsministerbostad

3.1.4 Sn- och helgdagar

I tv sammansttningar med identiska efterleder kan man ibland ute
lmna den frsta efterleden och i stllet markera den med ett bin
destreck, t.ex. sn- och helgdagar, Central- och steuropa (se ocks
avsnitt 10.7.3).
Man br dremot inte gra motsvarande frenklingar i en fras dr
substantivet bara i det ena fallet r en efterled:

20 Att bilda ord

Skriv inte
. . . av tekniska och
marknadsskl.
Standardiseringen br
frmjas p bde nationell
och gemenskapsniv.

Skriv t.ex.
. . . av tekniska skl och
marknadsskl.
Standardiseringen br
frmjas p bde nationell
niv och gemenskapsniv.

3.2 Adjektiv
3.2.1 Svensk-norsk
Nr tv adjektiv stts ihop med bindestreck emellan, br inte det frs
ta adjektivet bjas:
ett finsk-ugriskt sprk

ett svensk-norskt avtal

ett ekonomisk-politiskt program

3.2.2 Parvis
Adverb som slutar p -vis (jmfrelser parvis) har p sina hll brjat
anvndas som adjektiv, srskilt i myndighetssprket (parvisa jmfrel
ser). En sdan anvndning r inte felaktig, men den ger intryck av tr
kig och ondig jargong. I frsta hand br man drfr vervga omfor
muleringar:

Skriv inte
frbundsvisa frhandlingar

Skriv t.ex.
frbundsfrhandlingar

frsksvisa berkningar

preliminra berkningar

myndighetsvisa genomgngar

genomgng myndighet fr
myndighet

Dumpning eller dumping? 21

3.2.3 Lngrckviddig
Var frsiktig med att bilda lnga adjektiv eller adverb av fraser, t.ex.
lngrckviddiga flygplan (med lng rckvidd), rttidigt inkommen an
skan (i rtt tid). Formulera om i stllet.

3.3 Dumpning eller dumping?

Vissa engelska lnord som slutar p -ing har en svensk motsvarighet
med -ning. Vlj formen med -ning:
dopning
dumpning
mobbning
rankning

4 Att vlja ord och form

4.1 Innehllet i detta kapitel

I detta kapitel ges rd om ord vars bjning eller bruk ofta vllar tvekan
samt rd i vissa stilfrgor.
Avsnitten behandlar

verb: tager/tar, skall/ska, verensstmma/stmma verens,

upphva/hva upp, finnes/finns, minska/minska ned, frhyra/hy
ra, dubbelt supinum och dubbel passiv
substantiv: nakna substantiv, skrytfenor, titlar, konungen/kungen
pronomen: han/hon, man, som/vilken/dr, vilket/ngot som, vars,
Du/Ni, dess
adverb: bara/endast/blott, inte/icke/ej, hrom/om detta
prepositioner: angende/om
konjunktioner: och/eller, samt
ordfljd: ngra meningsbyggnadsfrgor

4.2 Verb
4.2.1 Tager/tar
Det finns ngra vanliga verb som har bde en lngre och en kortare
form: draga/dra, giva/ge, taga/ta m.fl. I regel anvnds numera de kor
tare formerna: dra, drar; ge, ger (givit/gett); ta, tar. De kortare for
merna anvnds ocks i sammansatta verb: iaktta, uppdra. (Men skriv
inte motta eller utta; ls hellre upp sammansttningen, se avsnitt 4.2.3.)
I frga om sade/sa och lade/la rekommenderas den lngre formen.
Undantag r sdana sammanhang dr man vill terge talsprk eller dr
en ledigare stil passar in.

Verb 23
4.2.2 Skall/ska
Lagar och frordningar skrivs sedan 2007 med ska. Formen ska be
traktas inte lngre som vardaglig, utan kan anvndas i alla slags texter.
4.2.3 verensstmma/stmma verens
Mnga verb kan utan betydelseskillnad vara bde fast sammansat
ta, t.ex. verensstmma, upphetta, och lst sammansatta, t.ex. stmma
verens, hetta upp. Sprket blir ofta ledigare om man vljer de lsa
sammansttningarna:

Skriv inte
Skriv hellre
Banken tillser att vrdepapperen Banken ser till att vrdepappe
registreras.
ren registreras.
Avfallet ska bortforslas.

Avfallet ska forslas bort.

Vi mottager/mottar anskningarna.

Vi tar emot anskningarna.

4.2.4 Upphva/hva upp

Hos en del verb finns en betydelseskillnad mellan den lsa och den fas
ta sammansttningen: att hva upp sin rst och att upphva en frfatt
ning. Skillnaden r ofta den att den lsa sammansttningen r mer
konkret, den fasta mer abstrakt. Jmfr ocks bryta av grenen av
bryta frhandlingarna. I vissa fall r formerna allts inte utbytbara.
4.2.5 Finnes/finns
De korta verbformerna behvs, finns, frs, grs, krvs, sgs m.fl. br
anvndas i stllet fr de lngre behves, finnes etc. ndelsen -es i pre
sens anvnds bara p verb vars stam slutar p -s: belyses, fryses, lses,
lses.
Mrk att syns inte betyder detsamma som synes: Hrifrn syns all
ting. Allt r inte vad det synes vara.

24 Att vlja ord och form

4.2.6 Minska/minska ned
Ibland ser man exempel p att vissa verb frstrks med ett ondigt ad
verb: borteliminera, minska ned, starta upp, summera upp, ppna upp.
Undvik sdana s.k. tautologier (trta p trta).
4.2.7 Frhyra/hyra
Efter mnster frn tyskan inleds en del verb med en frstavelse: bibe
hlla, befrmja, erfordra, frhyra, frslja, trots att det i svenskan finns
synonyma verb som r kortare. Oftast kan man anvnda den kortare
formen: behlla, hyra, slja etc. (Mrk dock att en del verb kan f en
annan betydelsenyans med prefixet: ndra frndra, dva bedva.)
4.2.8 Dubbelt supinum (kunnat gjort)
Ett verb som fljer efter en supinumform fr infinitivform: Under den
frutsttningen hade freningen kunnat f bidrag.

Undvik s.k. dubbelt supinum. Skriv allts inte: Under den frut
sttningen hade freningen kunnat ftt bidrag.
4.2.9 Dubbel passiv
En mening med tv passiva verb i rad (s-passiv) blir svrlst. Undvik
de dubbla passiverna genom att antingen gra det frsta verbet aktivt
eller gra om den andra s-passiven till bli-passiv eller liknande.

Skriv inte
Ett folkhlsoinstitut fresls
inrttas . . .
Statsbidrag betalas ut fr
den utbildning som avses
genomfras . . .

Skriv t.ex.
Regeringen freslr att ett folk
hlsoinstitut inrttas . . .
Statsbidrag betalas ut fr
den utbildning som avses
bli genomfrd . . .

Substantiv 25

4.3 Substantiv
4.3.1 Undvik det onormala bruket av nakna substantiv
S kallade nakna substantiv, dvs. objda substantiv i singular utan be
stmd eller obestmd artikel, har varit vanliga i frfattningstext i gene
rell betydelse. De nakna substantiven br ocks i frfattningstext
undvikas dr de strider mot sprkbruket i vanlig sakprosa.
Skriv inte
Skriv t.ex.
Lmnar hyresgst lgenhet eller Lmnar hyresgsten sin lgen
del drav . . .
het eller en del av den . . .
AMS prvar rende om
utjmningsbidrag.

AMS prvar renden om

Myndighet som utfrdar tjnstekort ska . . .

Varje myndighet som utfrdar

Stmpelkort ska lmnas av

fordonsgare i samband med
att fordon upphr att vara kilometerskattepliktigt av annan
anledning n avstllning.

Stmpelkortet ska lmnas av

utjmningsbidrag.

tjnstekort ska . . .

fordonsgaren i samband med att

fordonet upphr att vara kilome
terskattepliktigt av ngon annan
anledning n avstllning.

26 Att vlja ord och form

4.3.2 Flj det normala bruket av nakna substantiv
Det finns srskilda fall d den nakna formen r den normala:
Upprkningar: Ta med ordbok, papper och penna
mnesnamn: Sverige exporterar jrnmalm
Yrkesbeteckningar: Han r lrare
Vissa fasta fraser med verb, t.ex.: lmna bidrag, ta ut avgift, betala
ersttning, hlla frhr, kra bil, jaga lg

Vissa uttryck som motsvarar ett sammansatt substantiv, t.ex.: be

slut av hovrtt (hovrttsbeslut), frbud mot nybyggnad (nybygg

nadsfrbud).
Definitioner: Med aktie menas ...

4.3.3 Rvar med lng(a) svans(ar)

I vissa fraser kan flera saker (rvar) vara relaterade till var sin annan sak
(de har var sin svans). Srskilt vid beteckningar p delar eller tillbehr
som det naturligen bara finns en eller ett av till varje huvudord r
singular den vanligaste formen:
Bilar med motorn bak . . .

Mnga har riskerat sitt liv dr borta.

Lag om arrendatorers rtt att frikpa arrendestllet.

4.3.4 Frlngningar (skrytfenor)

Mnga gnger frlngs ord i ondan med efterleder av typen -insatser,
-tgrder, -verksamhet. Anvnd det kortare uttrycket och skriv hellre
marknadsfring (i stllet fr marknadsfringsinsatser), information (i
stllet fr informationstgrder) och forskning (i stllet fr forsk
ningsverksamhet).

Pronomen 27
4.3.5 Titlar
De flesta titlar skrivs i bestmd form. Om man r osker och inte be
hver vara s formell, kan man skriva alla titlar i bestmd form. De vik
tigare undantagen frn huvudregeln om bestmd form r annars fl
jande:
Anvnd obestmd form i titlar som
a) fungerar som tilltal tillsammans med namnet, t.ex. doktor (kapten,
professor, rektor) Larsson

b) frkortningar av examenstitlar, t.ex. jur.kand., tekn.dr, pol.mag.

4.3.6 Konungen eller kungen?
Formen konungen (eller Konungen) kan oftast med frdel ersttas
med kungen. Det gller ocks i sammansttningar, t.ex. kungahuset.
Kunglig(a) frkortas oftast inte, utan skrivs ut, t.ex. kungliga hov
och slottsstaten.

4.4 Pronomen
4.4.1 Han eller hon
I mnga texter, srskilt frfattningstexter, anvndes tidigare alltid pro
nomenet han (och den maskulina ndelsen -e) nr man syftade p b
da knen: Om den skattskyldige vill begra omprvning, skall han
gra detta skriftligt. Det r fortfarande anvndbart nr man avser b
de mn och kvinnor eller dr substantivet r en abstraktion, t.ex. ar
betsgivaren, lagstiftaren.
I texter dr man mste skilja p knen (t.ex. i en text om makar) el
ler i texter som man vill gra helt knsneutrala vljer man lmpligen
ngot eller ngra av fljande stt:
han eller hon (inte: han/hon)
upprepning av huvudordet
omskrivning med plural eller knsneutrala substantiv

28 Att vlja ord och form

Ibland olmpligt
Om frldrarna har gett till knna vem de nskar till frmyndare, ska han frordnas, om han
inte r olmplig.

Skriv t.ex.

Om en nmnd uppdrar t en frvaltningschef att fatta beslut, fr

nmnden medge att denne i sin
tur . . .

Om en nmnd uppdrar t en fr

En utlndsk medborgare har

rstrtt bara om han har varit
folkbokfrd i . . .

Utlndska medborgare har rst

Om frldrarna har gett till kn

na vem de nskar till frmynda
re, ska denna person frordnas
om han eller hon inte r olmplig.

valtningschef att fatta beslut,

fr nmnden medge att frvalt
ningschefen i sin tur . . .

rtt bara om de har varit folk

bokfrda i . . .

4.4.2 Man
Pronomenet man gr bra att anvnda i offentliga texter. Man r ofta att
fredra framfr passiva uttrycksstt om agenten r obestmd. Med
hjlp av ett man kan ordfljden ibland gras naturligare. Man fr dock
inte syfta p olika personer eller grupper i samma textavsnitt.

Skriv inte
Utredningen ansg att i frsta
hand en praktisk lsning borde
skas.

Skriv t.ex.
Utredningen ansg att man i
frsta hand borde ska en
praktisk lsning.

4.4.3 Som/vilken/dr
I valet mellan som och vilken (vilket, vilka) vljs i frsta hand som:
Kommunstyrelsen kan delas in i sektioner, som (hellre n vilka)
motsvarar riksdagens utskott.

Ibland inleds den s.k. relativsatsen med en preposition, t.ex. till vilken,
om vilket, fr vilka. Ett alternativ r att ven hr vlja som och flytta
prepositionen sist i satsen. Den hyresgst som hyresrtten verltits
till . . .

Ett annat alternativ r att anvnda dr, t.ex.: Avtal dr avlningsfr

mnerna bestms . . .

Pronomen 29
4.4.4 Vilket/ngot som

Vilket (eller ngot som) anvnds nr pronomenet syftar p en hel sats:

Regeringen fr faststlla en srskild grund fr berkningen, vil
ket i praktiken har frlngt berkningsperioden.

Man kan ocks grna dela upp meningen i tv:

Regeringen fr faststlla en srskild grund fr berkningen. Detta
har i praktiken frlngt berkningsperioden.

4.4.5 Vars
Mrk att vars, liksom som, kan anvndas med syftning p flera perso
ner eller freteelser:
Det gller frmst sdana fretag vars lagringsskyldighet upphr.

4.4.6 Du/Ni
Det r nstan omjligt att ge enkla regler fr valet av tilltalsord i of
fentliga texter (beslut, officiella brev, information etc.).
Myndigheter kan vlja du (hellre n Du) eller Ni i beslut och liknan
de skrivelser till en enskild medbor
gare. Nr myndigheten riktar sig till
flera, kan man vlja tilltalet ni (om
var och en skulle tilltalas med du) el
ler Ni (om var och en skulle tilltalas
med Ni). Till juridiska personer kan
man ocks skriva Ni eller ni.
I allmn information riktad till en
stor grupp medborgare r tilltalet
numera i regel du.
4.4.7 Dess
Pronomenet dess r genitiv av den/det. Drfr kan dess aldrig syfta p
flertal (plural).
Exempel: r vi datorernas herrar eller deras (inte: dess) tjnare?
Fretagen och deras affrer.

30 Att vlja ord och form

4.5 Adverb
4.5.1 Bara/endast/blott
Adverbet bara tillhr inte bara talsprket. Det anvnds ocks i frfatt
ningstext, dr det gr ett ledigare intryck n endast. Blott br undvi
kas.

4.5.2 Inte/icke/ej
Inte r den normala negationen i sakprosa. Ej passar i sammanhang dr
korthet r av extra stort vrde, t.ex. p skyltar och i rubriker: Ej i tra
fik. Ej r ocks vanligt i frasen . . . eller ej.
Icke anvnds i vissa frbindelser dr negerande prefix (o-, miss-, inm.fl.) inte gr att anvnda, t.ex. en icke bofast markgare. Oftast skri
ver man ihop uttrycket, med bindestreck emellan fr tydlighetens
skull:
icke-spridningsavtal

anhngare av icke-vld

icke-industriell produktion

icke-kommersiell verksamhet

4.5.3 Hrom/om detta

Det finns en grupp adverb sammansatta med dr-, hr- eller var-: dr
vidlag, drur, hrutinnan, hri, varibland, varom och liknande. De
gr ofta ett stelt intryck och br ersttas med andra uttryck.

Prepositioner 31

Skriv inte
Som ett resultat hrav uppdrog
regeringen t . . .

Skriv t.ex.
Som ett resultat av detta upp
drog regeringen t . . .

I Stockholm pgr drtill frsk

med . . .

I Stockholm pgr dessutom

Hrvid syftas . . .

Detta gller/Dessa r . . .

frsk med . . .

(beror p sammanhanget)
Vissa av dr- och var-sammansttningarna r dock vanliga i allmnt
sprkbruk och kan grna anvndas:
drfr, drifrn, drigenom, drmed, varav

4.6 Prepositioner
4.6.1 Ta hjlp av ordbcker
Olika slag av samband eller relationer uttrycks med hjlp av preposi
tioner: i, av, p, fr, med, till. Ibland r relationen inte s tydlig och det
kan vara svrt att vlja preposition. Hjlp kan man f t.ex. i Svenskt
sprkbruk eller Svensk ordbok (se litteraturlistan).
4.6.2 Angende/om
Anvnd aldrig lnga prepositioner eller prepositionsliknande uttryck:
angende, betrffande, vad avser, rrande, i anslutning till, i samband
med, svitt avser m.fl. nr det finns en enkel preposition som fungerar
p samma stt:

Skriv inte
I renden angende bevisupptagning . . .

Skriv t.ex.

I renden om bevisupp
tagning . . .

Lnsstyrelsens yttrande i frga

om . . .

Lnsstyrelsens yttrande ver/

Ett tillstndsbevis rrande

vapnet ska omedelbart . . .

Ett tillstndsbevis fr

om . . .

vapnet ska omedelbart . . .

32 Att vlja ord och form

Skriv inte
Lagen ska tillmpas i frga om
andra varor . . .

Skriv t.ex.

Lagen ska tillmpas p andra

varor . . .

Ibland r det lmpligare att erstta den lnga prepositionen med en

som-sats eller ngon annan omskrivning:

Skriv inte
I registret ska man anteckna
beslut eller tgrder rrande
inmutade omrden.

Skriv t.ex.
I registret ska man anteckna
beslut eller tgrder som rr/
gller inmutade omrden.

Uppgifter i anskan rrande

faktiska frhllanden ska den
skande lmna p heder och
samvete.

Sdana uppgifter i anskan

Intrffar ngon frndring betrffande tidpunkten, ska . . .

Om tidpunkten ndras, ska . . .

som rr faktiska frhllanden

ska den skande lmna p he
der och samvete.

4.7 Konjunktioner
4.7.1 Och/eller
Uttrycket och/eller br undvikas; normalt rcker det med eller. Om
man srskilt behver markera att det r frga om a eller b eller bda,
br man skriva det uttryckligen:
folkbiblioteket eller fretagsbiblioteket eller bda

Anvnd inte respektive nr det gr lika bra med eller.

4.7.2 Samt

Samt br inte anvndas nr det gr lika bra med och (och det gr det
nstan alltid). Samt kan vara motiverat nr en bestmning inte hr till
alla leden:
Fiske r under denna period frbjudet i Vnern, Vttern och
Hjlmaren samt i Storsjn i Jmtland. (Genom att upprepa pre

positionen i gr man meningen nnu mer lttlst.)

Ordfljd 33

4.8 Ordfljd
4.8.1 Placeringen av ytterligare och till

Till och ytterligare fr ibland en olmplig placering:

Skriv inte
en ytterligare anledning
ett till barn

Skriv i stllet
ytterligare en anledning
ett barn till

4.8.2 Placeringen av bara, endast, inte, tminstone m.fl.

Var noga med att placera negerande och inskrnkande adverb s, att
meningen fr den betydelse som avses. Vaktmsteriet ska bara kopie
ra t informationsenheten kan tolkas som att vaktmsteriet inte ska
gra ngra andra uppgifter t den enheten. Vaktmsteriet ska kopiera
bara t informationsenheten betyder i stllet att informationsenheten
r den enda enhet som fr hjlp av vaktmsteriet med kopiering.
I formella texter, t.ex. frfattningstexter, mste man placera adver
bet s, att inga missfrstnd uppstr.
I mnga andra fall r risken fr missfrstnd s liten att det r btt
re att anvnda sig av en ledigare ordfljd.

Ondigt stelt
Det r kanske praktiskt att sekreteraren skriver bara rsmtesprotokoll.

Skriv i stllet
Det r kanske praktiskt att sek
reteraren bara skriver rsm
tesprotokoll.

Det r ofta olmpligt att placera adverbet mellan en preposition och

dess huvudord:

Skriv inte
Detta r en vanlig freteelse inom tminstone Sdermanlands
ln.

Skriv t.ex.
Detta r en vanlig freteelse
tminstone inom Sderman
lands ln.

4.8.3 Stt subjektet p rtt plats

Om subjektet inte str p sin normala plats, fr meningen en stel ord
fljd. Vid vissa verb gr det bra att i stllet stta in det. I andra fall kan
man helt enkelt ndra ordfljden.

34 Att vlja ord och form

Skriv inte
Vid prislappen ska finnas
en varudeklaration.
Fr den uppgiften br tillkallas
en srskild utredare.

Skriv t.ex.
Vid prislappen ska det finnas
en varudeklaration.
Fr den uppgiften br en srskild utredare tillkallas.

4.8.4 Lgg lnga bestmningar efter huvudordet

Ett annat exempel p onaturlig ordfljd r nr lnga och komplicerade
bestmningar lggs fre sitt huvudord i stllet fr efter.

Skriv inte
Det framgick av en till chefen
fr Finansdepartementet
riktad skrivelse.

Skriv t.ex.
Det framgick av en skrivelse
till chefen fr Finansdeparte
mentet.

4.8.5 Rtt ordfljd i att-satser

Det r vanligt att man felaktigt anvnder huvudsatsordfljd i att-sat
ser, nr man terger vad ngon sagt i en text. Efter verb som anser,
tycker, anfr, freslr, frordar fljt av att hnder det att man skriver
av den refererade textens huvudsatser och glmmer att referatet ska ha
bisats- i stllet fr huvudsatsform.

Klla
Vrt frslag: Den som har begtt ett trafikbrott ska inte f tillbaka sitt
krkort frrn . . .
Nr texten ovan ska refereras,
skriv inte
Kommittn freslr att den som
har begtt ett trafikbrott ska
inte f tillbaka sitt krkort
frrn . . .

skriv i stllet
Kommittn freslr att den som
har begtt ett trafikbrott inte
ska f tillbaka sitt krkort
frrn . . .

Mrk dock att huvudsatsordfljd r accepterad och att fredra, om en

annan bisats eller liknande fljer direkt p att-satsens att.
Lagutskottet ansg att ven om frslagen kommer att innebra
betydande frbttringar, (s) finns det skl att vervga . . .

5 Stor eller liten bokstav?

5.1 Allmnna regler

5.1.1 Ny mening
En ny mening brjar med stor bokstav. Undantag grs om meningen
brjar med ett namn av typen von Rosen, de Gaulle, al-Ahram eller
frkortningar och beteckningar, som dB, pH, kHz, k-vrde. En sdan
inledning av meningen br helst undvikas.
5.1.2 Efter kolon
Stor bokstav anvnds i direkt anfring efter kolon.
Svaret kom direkt: Vi har gjort ett misstag.

Nr det efter kolon fljer en ofullstndig mening som r en upprk

ning, exemplifiering eller frklaring anvnds liten bokstav.
Endast tv enheter har svarat p enkten: administrationsenhe
ten och informationsbyrn.

5.1.3 I egennamn och beteckningar

Egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav. Om flera ord ingr i
namnet, ska bara det frsta ordet ha stor bokstav.
Beteckningar fr art, sort, slag etc. skrivs med liten bokstav.
Detta r grundreglerna. Avvikelserna r dock mnga och det finns skl
att varna fr ett verdrivet bruk av stor begynnelsebokstav, srskilt i ord
dr namnkaraktren kan ifrgasttas. r man tveksam, vljer man helst
liten bokstav, om det inte kan leda till ngra missfrstnd.
Sammansttningar med namn vllar srskilt ofta tveksamheter. Om
de r tillflligt bildade och det r viktigt att framhva namnkaraktren,
skrivs de grna med stor bokstav. r de vanligt frekommande i en

36 Stor eller liten bokstav?

myndighets texter och beskriver mer en typ av ngot, passar liten bok
stav bttre.
Det r lmpligt att varje myndighet sjlv aktivt tar stllning till skriv
regler om stor och liten bokstav nr det gller myndighetens egna texter.
Vgledning och rd finns i avsnitt 5.25.7. Den som vill frdjupa sig i pro
blematiken hnvisas till Svenska skrivregler, som ges ut av Sprkrdet.

5.2 Personnamn, geografiska namn och andra

ord dr ett sdant namn ingr
5.2.1 Stor bokstav anvnds i:
a) personnamn: Erik, Karl-Bertil, Karl den store, Svensson; ven per
sonnamn i bjd form: Anderssner, Wallenbergare (jmfr ocks
avsnitt 5.2.2 a)
b) geografiska namn: Abisko nationalpark, Bergslagen (men: Vst
manlands bergslag), Socialistiska republiken Vietnam, Fyrisn,
Frenta staterna, Gta kanal, Malmberget, Mellanstern, Norden,
Norrlandskusten, Persiska viken, Svarta havet, Sverige, Vstban
ken (men: vstkusten, vstvrlden) (jmfr ocks avsnitt 5.2.2 b)

c) sammansttningar nr efterleden r ett geografiskt namn: Mellan

sverige, Storstockholm, Sydamerika (jmfr ocks avsnitt 5.2.2 c
och e)
d) namn p gator, stadsdelar, transportleder etc. liksom sammanstt
ningar med sdana namn: Djurgrden, Gamla stan, Skansen, Ren
stiernas gata, Storgatan, Tby centrum, Sdra stambanan, In
landsbanan, Htorgsskrapor (jmfr ocks avsnitt 5.2.2 d)

e) sammansttningar dr frleden r ett personnamn eller ett geogra

fiskt namn: Berlinmuren, Enkpingsbanan, Europardet, Frding

Personnamn och geografiska namn 37

dikter, Hitlertiden, Marshallplanen, Mozartinspirerad, New York
tidning (jmfr avsnitt 10.7.1), Norrlandsfrgan, Romfrdraget,
Stockholmsomrdet (ven Storstockholmstrafiken och motsva

rande ord med ett geografiskt namn som mellanled), stersjtrafik

(jmfr ocks avsnitt 5.2.3 b)
f) tillflligt bildade adjektiv som r avledda av personnamn och svarar
p frgan Vems?: den Flldinska energipolitiken, de manska
trygghetslagarna (jmfr ocks avsnitt 5.2.3 f)
5.2.2 Stor bokstav anvnds ven i andra ord n det frsta enligt
fljande:
a) i flerordiga namn dr det andra ordet r ett tillnamn eller i samman
satta namn nr efterleden r ett personnamn (bindestreck emellan):
Johannes Dparen, Jack Uppskraren, Blot-Sven, Mora-Nisse

b) i geografiska namn om det andra ordet redan i sig r eller kan vara
ett namn: Frmre Orienten, Mindre Asien, Norra Kvarken, Vilda
Vstern

c) undantagsvis i vissa tillflliga sammansttningar: Fritids-Sverige,

Sommar-Dalarna (jmfr ocks avsnitt 5.2.1 c)
d) i gatunamn som inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla, Norra, Sdra
osv. nr det andra ordet i sig r ett sjlvstndigt namn: Stora Ny
gatan, Vstra Bangatan (men: Stora torget, jmfr avsnitt 5.2.1 d)
e) i sammandragning av namn: Central- och steuropa
5.2.3 Liten bokstav anvnds i:
a) substantiv som bestr av ett namn som har frlorat sin karaktr av
egennamn och anvnds som beteckningar (fr art, sort, slag etc.):
gorgonzola, jersey, krsus, labrador, madeira, quisling, rugby,
rntgen, ngstrm (men: 13 grader Celsius, 6,5 p Richterskalan)

b) sammansatta substantiv och adjektiv nr frleden bestr av ett

namn som har frlorat sin karaktr av egennamn och blivit en be
teckning eller ingr i ett artnamn: dieseldriven, falukorv, htorgs
konst, luciafirande, plimsollmrke, vichyvatten; gotlandsruss,
landstok

38 Stor eller liten bokstav?

c) substantiv som r avledda av namn: darwinist, kalmarit, gtebor

gare, swedenborgare

d) andra substantiv som r beteckningar p invnare i stder eller ln

der eller p etniska grupper: bulgarienturk, kosovoalban, lundabo,
malmbo (mrk: sammansttningar med -bo kan ocks skrivas
med stor begynnelsebokstav av tydlighetsskl: Duvbobo)
e) adjektiv som r avledda av geografiska namn: finlndsk, stock
holmsk

f) adjektiv som r avledda av personnamn och svarar p frgan Vad

fr slags? (betecknar art, sort, slag etc.): galvaniska element, den
lutherska tron (jmfr ocks avsnitt 5.2.1 f)

5.3 Statliga och kommunala myndigheter

(ven avdelningar och enheter inom dessa)
5.3.1 Stor bokstav anvnds i:
a) namn p centrala verk och andra myndigheter som har hela landet
som sitt verksamhetsomrde:
(enordiga) Boverket, Datainspektionen, Folkrttsdelegationen,
Frsvarsmakten (men: den svenska frsvarsmakten), Frskrings
kassan, Justitiedepartementet, Kammarkollegiet, Konjunktur
institutet,

Regeringskansliet,

Riksdagsbiblioteket,

Riksglds

kontoret, Socialstyrelsen, Transplantationsutredningen, Utrikes

nmnden

(flerordiga) Brottsfrebyggande rdet, Hgsta domstolen, Patent

och registreringsverket, Statens jordbruksverk, Sveriges geo
logiska underskning, Utredningen om sjukfrskringen (mrk:
1999 rs frfattningsutredning)

b) vanliga kortformer av sdana namn: Haverikommissionen, Jord

bruksverket, Patentverket, Riksbanken

c) myndigheter vars namn r en personbeteckning: Justitiekanslern,

Konsumentombudsmannen, Riksdagens ombudsmn, Riksda
gens revisorer

Myndigheter 39
d) fullstndiga namn p domstolar samt regionala och lokala myndig
heter, nmnder, institutioner m.fl.: Svea hovrtt, Hovrtten ver
Skne och Blekinge, Lnsstyrelsen i Hallands ln, Polismyn
digheten i Vilhelmina, Byggnadsnmnden i Malm, Kommunsty
relsen i Vallentuna (mrk: stor bokstav ven i vissa geografiska ut
tryck, t.ex. Hovrtten fr vre Norrland, Norra Smlands rege
mente)

5.3.2 Liten bokstav anvnds i:

a) vissa funktionsbeteckningar: polisen, posten (dremot som namn
eller som kortformer med namnkaraktr: Polisen, Posten)
jmfr: Det drjde bara ngon minut tills polisen var p plats.
Sk dig till Polisen.
b) personbeteckningar som sammanfaller med namnet p myndighe
ten (bara nr man talar om personen, dvs. oftast nr man terger
vad personen har sagt eller nr man anvnder beteckningen som en
titel fre namnet): justitiekanslern, konsumentombudsmannen,
riksklagaren

c) kortformer av domstolar, centrala, regionala och lokala myndighe

ter, nmnder m.fl., nr de inte har karaktr av namn: departemen
tet, fritidsnmnden, frvaltningen, hovrtten, institutet, kommis
sionen, kommittn, kommunfullmktige, lnsstyrelsen, nmnden,
polismyndigheten, rdet, styrelsen, tingsrtten, utredningen, ut
skottet, verket etc.

d) regeringen, riksdagen
e) namn p avdelningar och enheter inom myndigheter m.fl.: driftsav
delningen, informationsbyrn, institutionen fr lingvistik, interna
tionella sekretariatet, konstitutionsutskottet, planeringsenheten,
skerhetssektionen, tekniska byrn

Fr att ta reda p myndigheters namn r Sveriges statskalender ett bra

hjlpmedel (se litteraturlistan).
Jmfr ocks vad som str i rutan p nsta sida om namn i allmnhet
och myndigheters namn i synnerhet.

40 Stor eller liten bokstav?

Vad r ett namn och hur ska det skrivas?

Personnamnets uppgift r att

smidigt peka ut en individ. I fa
miljen rcker det med frnam
net fr att man alltid ska veta
vem som avses. Gr man utan
fr familjen behvs det ngot
tillgg, t.ex. ett efternamn, fr att
entydigt identifiera en person.
Grnsen mellan namn och
vanliga substantiv r dock fly
tande. Namnen r nmligen ur
sprungligen beskrivande sub
stantiv. Vi anar det nr vi ser
namn som Bjrn och Sten. Den
som heter Sofia fr veta att nam
net ursprungligen r grekiskt
och betyder den visa.
Hur r det d med myndig
hetsnamnen, som normalt byggs
upp av vanliga substantiv? Det
r ltt att enas om att Statens
rddningsverk, eller kortformen
Rddningsverket, r ett namn,
eftersom det entydigt pekar ut
samma individ var det n
nmns i landet. Detsamma gller
alla centrala myndigheter och
sdana institutioner som det
bara finns en av i landet. Svrare
r det med vra regionala och
kommunala organ. Men trots
det kan nog de flesta enas om att
Lnsstyrelsen i Uppsala ln
kan fungera som ett namn p

samma stt som Statens rdd

ningsverk och drfr kan skrivas
med stor bokstav.
Mer problematiska r kort
formerna av regionala och
kommunala organ, t.ex. lns
styrelsen. Sdana substantiv r
s allmnna att de kan peka ut
en individ bara i familjesitua
tionen eller om det fullstndi
ga namnet har nmnts tidigare i
sammanhanget.
Det r drfr naturligt att s
dana kortformer skrivs olika
beroende p vem som talar, be
roende p perspektivet. I det
egna lnet och hos myndighe
ten sjlv faller det sig naturligt
att skriva Lnsstyrelsen med
stor begynnelsebokstav. Gr vi
utanfr det egna lnet, t.ex. till
Regeringskansliet, ndras per
spektivet. I en remissamman
stllning nmns flera lnsstyrel
ser. Det r dr naturligt att skri
va lnsstyrelsen/lnsstyrelserna
med liten bokstav nr man syf
tar tillbaka p de lnsstyrelser
som tidigare nmnts med full
stndiga namn. nnu allmn
nare kortformer, som verket,
domstolen, nmnden, rdet,
kommissionen, akademin, br
aldrig skrivas med stor bokstav.

Fretag m.m. 41

5.4 Fretag, organisationer, freningar,

partier, sjukhus, skolor, museer, tidningar,
offentliga byggnader
Av artighetsskl br man frska flja det skrivstt som anvnds inom
fretaget, organisationen etc., i synnerhet nr det framgr av tillgng
liga handlingar eller annars r knt.
Om det skulle kosta alltfr mycken tid och mda att ta reda p
skrivsttet eller om det r ett nytt namn som ska bildas, fljer man fl
jande huvudregel fr sdana namn.
5.4.1 Huvudregeln r att namnet ska ha stor begynnelsebokstav,
men bara i frsta ordet i flerordiga namn:
Centralen, Feskekyrkan, Folkpartiets kvinnofrbund, Frenta na
tionerna, Hgskolan i Kalmar, Karolinska sjukhuset, Nordiska mu
seet, Moderata samlingspartiet, Operan, Riksdagshuset (men:

kanslihuset), Socialdemokraterna, Stadshuset

5.4.2 Stor bokstav anvnds ven i andra ord n det frsta i namn
som inleds med Freningen, Sllskapet eller liknande, om inte
detta ord fljs av en preposition:
Stiftelsen Arbetarrrelsens arkiv, Sllskapet Lnkarna (men: Fr
eningen fr arbetarskydd)

5.4.3 Om man av artighetsskl fljer fretagets, organisationens etc.

skrivstt, kommer en del namn naturligtvis att avvika frn hu
vudregeln:
AB Hgglund och Sner, Post- och Inrikes Tidningar, Stockholm
Energi, Svenska Akademien, Svenska Tobaks AB, Sveriges Radio

Dremot br man i lptext inte flja t.ex. fretagslogotypers stavning

om den bryter mot normalt bruk av stor och liten bokstav eller mot
normal ordbildning: adidas, Fretags Service, SverigeDirekt, WASA.
Skriv i stllet Adidas, Fretagsservice, Sverige Direkt, Wasa.

42 Stor eller liten bokstav?

5.4.4 Sammansttningar dr den frsta leden r ett fretagsnamn,
produktnamn eller liknande som har kvar sin namnkaraktr
br skrivas med stor begynnelsebokstav:
Internetadress, Rixlexabonnemang, Stadshypoteksaktier,

Systembolagsbutiker, Windowsbaserad

5.5 Namn p EU- och EG-organ

Viktiga EU- och EG-organ har officiella svenska namn med frkort
ningar och kortformer.
Utfrligare skrivregler n de som ges hr finns i Publikationshand
boken. Se litteraturlistan.
Europeiska unionen (EU). Kortform: unionen. Inte: den Europeiska

unionen.
Europeiska unionens rd. Kortform: rdet och ibland men inte i fr

fattningstext ministerrdet.
Europeiska gemenskaperna (EG). Anvnds i formella sammanhang

om alla gemenskaperna, t.ex. i frfattningstext. Kortform: gemen

skaperna.
Europeiska gemenskapen (EG). Kortform: gemenskapen, som
ibland ocks anvnds om EKSG respektive Euratom. Fre den 1 no
vember 1993 var namnet Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEG). Anvnd grna frkortningen EG. D slipper man vlja mellan
gemenskaperna och gemenskapen.
Europeiska kol- och stlgemenskapen (EKSG). Tidigare anvndes
den franska frkortningen CECA.
Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom).
Europeiska gemenskapernas kommission (anvnds i rttsakter) eller
Europeiska kommissionen (kortform som anvnds som officiellt
namn i icke-juridiska sammanhang). Kortform: kommissionen och
ibland men inte i frfattningstext EG-kommissionen.
Europaparlamentet. Inte: EU-parlamentet, dremot beskrivande:
EU:s parlament. Kortform: parlamentet.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittn (EESK).

Titlar p bcker 43
Europeiska rdet. Observera: Europeiska rdet bestr av medlemssta
ternas stats- eller regeringschefer samt kommissionens ordfrande.

Det r allts inte detsamma som Europeiska unionens rd, inte heller

detsamma som Europardet, som inte r ett EU-organ.

Europeiska gemenskapernas domstol. Kortform: domstolen eller

EG-domstolen. Inte: EU-domstolen, dremot beskrivande: EU:s dom

stol.

Europeiska gemenskapernas frstainstansrtt. Kortform: EG:s frs

tainstansrtt eller frstainstansrtten.

Europeiska revisionsrtten. Kortform: revisionsrtten.

Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet (EES). Inte: EES-omrdet.

5.6 Titlar p bcker, betnkanden m.m.

5.6.1 Titlar som skrivs med stor begynnelsebokstav
Titlar p bcker, skrifter, betnkanden, skdespel och liknande skrivs
med stor bokstav bara i frsta ordet: Demokrati och makt i Sverige, En
midsommarnattsdrm, Rda rummet, Svenskt sprkbruk, Varannan
damernas.

Fr tydlighetens skull kan sdana namn vid behov omges med citat
tecken eller kursiveras.
5.6.2 Titlar som skrivs med liten begynnelsebokstav
Namn p lagar och andra frfattningar skrivs med liten begynnelse
bokstav.
ven namn eller beteckningar p EG:s grundfrdrag, frordningar,
direktiv och beslut inleds med liten bokstav. Detsamma gller fr kon
ventioner, traktater och liknande. (Om titeln inleds med ett egennamn,
fr den dock stor begynnelsebokstav: Luganokonventionen.)

44 Stor eller liten bokstav?

5.7 Namn p engelska, tyska eller franska

Engelsksprkiga namn skrivs med stor bokstav i varje huvudord:
Amnesty International, Economic Commission for Asia, International
Monetary Fund (men i versttning: Internationella valutafonden).
Tysksprkiga namn har alltid stor bokstav i substantiven. I namn p
bl.a. myndigheter skrivs ofta ven adjektiven med stor begynnelse
bokstav, medan vriga ord skrivs med liten begynnelsebokstav:
Institut fr Auswrtige Politik, Europischer Fonds fr regionale
Entwicklung.

I fransksprkiga namn fljer man i stort sett de svenska reglerna,

dvs. stor begynnelsebokstav i regel bara i frsta ordet: Administration
nationale de limmigration, Fonds europen de dveloppement rgi
onal.

6 Avstavning

6.1 Avstava inte i ondan

Den enklaste tumregeln fr avstavning r fljande: Undvik helt enkelt
att avstava, om det inte r absolut ndvndigt. Avstavning innebr i re
gel ett visst hinder i lsningen. Undvik srskilt att avstava korta ord.
Det gr inget om hgermarginalen blir lite ojmn. Fr texter som
skrivs med rak hgermarginal (i formgivna, tryckta texter som exem
pelvis denna bok) r det dock ofta ndvndigt med avstavningar fr att
ordmellanrummen inte ska bli fr stora.
Hur ord avstavas r en rent praktisk angelgenhet. Det gller att ta
hnsyn till tydligheten, s att lsaren inte blir missledd genom en
olmplig uppdelning av ordet (protes-tanter, urin-vnare). Sjlvfallet
br man undvika fula eller ljevckande avstavningar, sdana som allt
fr ofta uppstr vid automatisk avstavning. Gr drfr alltid en snabb
kontroll av datorns avstavningar.
Man br ocks undvika att avstava personnamn. Frnamnsinitialer
br st p samma rad som efternamnet.

6.2 Frbud att avstava

Frkortningar, siffertal, mttenheter och liknande teckengrupper
USA, bl.a., 1990, 200 000, m/s fr inte delas upp p tv rader.
Dela inte heller upp siffror och tillhrande tecken eller frkortning
35 %, 2 250 kr p olika rader.
Lgg in fast mellanslag (hrt blanksteg) i siffer- och teckengrupper
s att siffrorna eller tecknen inte hamnar p olika rader vid automatisk
avstavning.
Gr s hr
P pc: Tryck p skifttangenten, ctrl och blanksteg.
P Mac: Tryck p alt och blanksteg.

46 Avstavning

6.3 Om man mste avstava

6.3.1 Leta efter en naturlig grns i ordet
Sammansatta ord har en naturlig grns mellan de enkla ord som sam
mansttningen bestr av, t.ex. Arbetar-skydds-styrelsen, klar-sprk,
sam-arbete, ter-knyta.

En naturlig grns finns ocks i ord som har frstavelser (prefix) el

ler avledningsndelser, t.ex. an-stlla, be-stende, er-bjuda, fr
ening, kon-statera, miss-lyckande, trans-port och skilj-aktig, miss
tnksam-het, student-ska, medborgar-skap.
Mrk att ord som tillta, dammoln, missmja avstavas till-lta,
damm-moln, miss-smja.

6.3.2 Tv olika principer att avstava enkla ord

Enligt den ena principen delar man ordet fre en bjnings- eller avled
ningsndelse, t.ex. automat-isk, effekt-er, skrm-en, flytt-ar.
Enligt den andra principen delar man ordet i stavelsegrnsen och fr
allts en konsonant till nsta rad, t.ex. automa-tisk, effek-ter, skr
men, flyt-tar.
Nr det finns en ndelse r den frsta principen oftast att fredra.
(Undantag r ord med dubbelt m och ord som skulle bli svrlsta.
Drfr skriver man t.ex. rum-met, dum-mare, syss-lor.)
Finner man ingen naturlig grns i ordet, kan den andra principen
ibland vara lmpligare, t.ex. exem-pel. Huvudsaken r att man tnker
p lsaren och undviker svrlsta avstavningar.
6.3.3 Speciella regler fr vissa bokstavsgrupper
Om man mste stava av, gr man det grna efter
a) ng-ljud: mng-en, eng-elsk
b) ck: snick-are, myck-et
c) x: vx-ande, box-are
Om man mste stava av, gr man det grna fre
a) sj-ljud: mnni-ska, cre-scendo, mar-schera (med undantag av sjljud som stavas med ssj eller ssi: hs-sja, mis-sion)

Avstavning 47
b) s mnga konsonanter som gr att uttala i brjan av ett ord, nr det
gller lnord med betoning p en senare stavelse: direk-tris, pa
tron, por-trtt, pro-blem, ka-strull, kon-troll, indu-stri, fa-brik, fi
skal, kan-sli, disci-plin

7 Ett ord eller flera?

7.1 I dag eller idag?

Fr vissa stende flerordiga uttryck vacklar bruket mellan srskrivning
och sammanskrivning, srskilt nr det frsta ordet r en preposition.
En liten grupp som ofta vllar tvekan r tidsuttrycken med preposi
tionen i, t.ex. i dag, i natt. Den som utan tvekan skriver de mycket van
liga uttrycken idag och i r blir ofta tveksam infr de mindre vanliga
imorse/i morse och ivermorgon/i vermorgon. Skriv alltid sdana
tidsuttryck som tv ord.
ven uttryck som inleds med till skrivs i regel isr (utom: tillbaka,
tillfreds, tillhopa och tillsammans).
Nr man r tveksam br man sl upp i Svenska Akademiens ord
lista (SAOL). Hr fljer en kort lista p srskrivning och samman
skrivning av vissa stende uttryck.
allteftersom

framver

i kapp

allt fler

fr den skull

i kraft

alltifrn

fr handen

i stnd

alltmer

frnr

i stllet (fr)

alltsedan

fr nrvarande

i snder

dess bttre

frresten

isr

dess vrre

fr vrigt

i vg

drhn

i akt

i vrigt

drver

i frga (om)

likafullt

efter hand (men: i

i gng

likavl (som)

efterhand)

ihop

lngt ifrn

framfr allt

ihg

mitt emellan

Felaktig srskrivning 49

nrap

s hr

uppochnedvnd)

nrhelst

s nr (som)

ur stnd

nst intill

s pass

var sin

om hand

stillvida

vartefter

om intet

tills vidare

sido

rent av

tvrtemot

verallt

rent ut

underfund

verens

rtt s

under hand

ver huvud (taget)

sinsemellan

under tiden

ver lag

s dr

upp och ned (men:

ver styr

7.2 Felaktig srskrivning av sammansatta ord

7.2.1 Nr svenska ord stts samman
Det frekommer allt oftare att sammansatta ord (extrapris, semester
hotell, tangentbordsfunktionen) felaktigt skrivs som flera sjlvstndi
ga ord med egen betoning: extra pris, semester hotell, tangentbords
funktionen. Sdan srskrivning fljer engelskt mnster.
Det r ocks fel att stta ut bindestreck i sdana sammansttningar:
kopierings-maskinen (utom vid avstavning frsts). Om ena leden
dremot r en frkortning eller liknande, ska bindestreck sttas ut: A4
sida (inte: A4 sida eller A4sida).
En srskild kategori flerordiga uttryck r den dr sammanskrivning
anvnds trots att den frsta delen i sig inte r en sammansttning:
hgrestndsmilj, inremarknadsfrgor. Ibland kan ett flerordigt ut
tryck ocks sttas samman med bindestreck, se avsnitt 10.7.1.
7.2.2 Nr utlndska och svenska ord stts samman
Vid sammansttningar dr den ena leden r ett lnord som inte anpas
sats till svenskan (nr det gller uttal, bjning eller stavning) ska man
undvika srskrivning, t.ex. catering bolag. Om tydligheten frmjas kan
man stta ut ett bindestreck (se ven avsnitt 10.7.1):
industridesigner

cateringbolag eller catering-bolag

50 Ett ord eller flera?

Bestr lnordet av flera ord skriver man bindestreck:

mellan alla leder: sale-and-lease-back-avtal

eller
fre det svenska ordet: public service-fretag
7.2.3 Nr siffror och ord stts samman
Nr siffror och vanliga ord ska sttas ihop, uppstr ibland tvekan om
skrivsttet: r det ett eller flera ord? Ska det vara bindestreck eller ej?
En tumregel: Om uttrycket kan f bestmd form, ska det skrivas
ihop p fljande stt:
40-timmarsvecka(n) (men: 40 timmars arbetsvecka)

10-rsperiod, 4-procentssprr

25-rig, 20-procentig (adjektiv)

30 november-demonstration (mrk: bindestrecket efter mnads

namnet)

artikel 169-frfaranden

ett 50-tal personer

1960-talet

Man kan ocks skriva hela uttrycket med bokstver:

enprocentsregeln, sextimmarsdag, tioprocentig,

ett tiotal personer

Det skrivsttet r det vanligaste i vissa fall:

fyrtiotalister, fyrfaldig, frstamajtal

Se ven avsnitt 8.4 och 10.7.2.

8 Frkortningar

8.1 Frkorta inte i ondan

Fr det mesta br man undvika att frkorta ord, uttryck, namn och
benmningar. Frkortningar som inte r mycket vanliga (vanliga fr
kortningar, se avsnitt 8.2) r med andra ord motiverade bara nr man
ser sig tvingad till ett sammantrngt skrivstt (parenteser, fotnoter, ta
beller, blanketter, kataloger). Ibland kan det ocks behvas en frkort
ning nr man mste upprepa ett lngt namn mnga gnger i en text.
Man br alltid vervga om frkortningarna r tillrckligt tydliga och
begripliga.
Nr man anvnder frkortningar som inte r allmnt knda fr var
je lsare, br man lgga in en lista med frklaringar p vl synlig plats i
texten. Dessutom br man frklara frkortningen frsta gngen den
anvnds i texten (kapitlet, avsnittet) p fljande stt: Ersttning beta
las ut av Statens pensionsverk (SPV).

Frkortningar fr lagar och frordningar presenteras helst s hr:

Bestmmelserna, som infrdes i lagen (1947:476) om statlig in
komstskatt, frkortad SIL, och som nu finns i inkomstskattelagen
(1999:1229), frkortad IL, ska tillmpas... Detta skrivstt minskar ris

ken fr parenteskrockar, som kan uppst eftersom man regelmssigt

anger frfattningens SFS-nummer frsta gngen den anvnds.
Undvik i mer formella texter tautologier av typen PBL-lagen, ADdomstolen.
Utlndska frkortningar mste man vara srskilt frsiktig med.
Om det finns en svensk initialfrkortning, br den anvndas. (Se ven
avsnitt 5.5.)

52 Frkortningar
Ett ftal utlndska frkortningar av internationella organisationers
namn r tillrckligt etablerade fr att kunna anvndas tillsammans
med det svenska namnet p organisationen. Exempel: Europeiska fri
handelssammanslutningen (Efta), Europeiska rymdorganet (ESA),
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), Internationella
atomenergiorganet

(IAEA),

Internationella

arbetsorganisationen

(ILO), Internationella sjfartsorganisationen (IMO), Organisationen

fr ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), FN:s konferens fr
handel och utveckling (Unctad), FN:s organisation fr utbildning, ve
tenskap och kultur (Unesco), FN:s flyktingkommissariat (UNHCR),
FN:s barnfond (Unicef), Vrldshlsoorganisationen (WHO).

Mrk att frkortningen Nato sllan eller aldrig anvnds tillsammans

med det fullstndiga svenska namnet. I stllet lgger man till en be
skrivning (med liten begynnelsebokstav): frsvarsalliansen Nato.
I vriga fall d det inte finns ngon svensk frkortning br man in
om parentes ange ven det utlndska namnet. Exempel: Afrikanska en
hetsorganisationen (Organisation of African Unity, OAU).

8.2 Vanliga frkortningar i lpande text

Det finns en liten grupp av vanliga frkortningar som alltid kan an
vndas utan frklaring i lpande text:
bl.a.

bland annat (andra)

m.m.

med mera

dvs.

det vill sga

osv.

och s vidare

etc.

etcetera

s.k.

s kallad (-t, -de)

fr.o.m.

frn och med

t.ex.

till exempel

m.fl.

med flera

t.o.m.

till och med

Se ocks avsnitt 8.5 om punkter i sdana frkortningar.

Givetvis kan man skriva ut orden om man nskar det. Det r
srskilt lmpligt att gra s i brjan av en mening eftersom menings
grnsen annars blir oklar:
Bland annat miljengagemanget har pverkat . . .

Det kan vara p sin plats att varna fr ett verdrivet bruk av fr
kortningar som bl.a. och m.m. De anvnds ofta fr skerhets skull,

Frkortningar 53
srskilt i myndighetstexter. Det r alldeles ondigt (och dessutom
tyngande) att skriva Fredraganden sade bl.a. . . .. Det ligger i sa
kens natur att ett citat inte terger hela texten i frga. Likas fyller
m.m. sllan ngon funktion i en rubrik, som ju nstan alltid r ofull
stndig i frhllande till innehllet i den fljande texten.
Undvik ocks tautologier som t.ex. expeditionen, administrativa
enheten, informationsenheten m.fl.. Det rcker med den ena frkort
ningen.

8.3 Frkortningar intill siffror

Intill siffror kan fljande frkortningar anvndas:
bil.
ca
dnr
e.Kr.
f.
f.Kr.
fig.
kap.
kl.

bilaga
cirka
diarienummer
efter Kristus
fljande (sida, sidor)
fre Kristus
figur
kapitel (i frfattningstext)
klockan

kronor
miljard(er) kronor
miljon(er) kronor
moment
nummer
sidan, sidor(na)
tabell
telefon
tusen kronor

kr
mdkr
mnkr
mom.
nr
s.
tab.
tfn
tkr

Om belopp i kronor: se ven avsnitt 8.4 och 9.5.2.

8.4 Mttenheter
Mttenheter kan frkortas intill siffror. Vedertagna frkortningar
skrivs utan punkt och fr inte genitiv-s: 2 m radie, p 10 km avstnd
(men: 10 km-grnsen).
Mrk:
m2

kvadratmeter

kWh

kilowattimme

m3

kubikmeter

TWh

terawattimme

km/tim (eller km/h)

kilometer i timmen

54 Frkortningar
Det r endast i strikt tekniska sammanhang som den internationella
beteckningen h fr timme fr anvndas. I alla andra sammanhang fr
kortas timme tim eller skrivs ut, som i kilometer i timmen.
ven kronor kan betraktas som en mttenhet, och frkortningen kr
skrivs drfr utan punkt.
Standarder fr fysikaliska storheter och fr mttenheter r samlade
i Storheter och enheter SI mttenheter, SIS Handbok 103.

8.5 Avbrytningar br markeras med punkt

Avbrytning innebr att man utelmnar ordets slutparti. Man avbryter
i regel fre en vokal: kap.(-itel), dir.(-ektiv).
Avbrytningen br markeras med punkt, framfr allt av tv skl:
a) Punkten signalerar att det r frga om en frkortning och inte ett
helt ord; risken fr fellsning blir mindre (jmfr ung., min., bil.).
b) Nr frkortningen bestr av tv (eller fler) avbrytningar (t.ex.,
t.o.m.) r punkterna ett enklare stt att hlla ihop frkortningen n
de fasta eller bekrftade mellanslag som krvs i vissa ordbe
handlingsprogram. Av samma skl slopar man mellanslag efter
punkterna inuti frkortningen.
Frkortningarna dvs. och osv. r undantagna. I dem rcker det att st
ta punkt efter sista avbrytningen, eftersom risken fr frvxling med
ngot annat ord r liten.
Om frkortningen str sist i meningen, behvs ingen extra punkt
efter frkortningen.

8.6 Sammandragningar har inte punkt

Sammandragning innebr att man behller frsta och sista bokstaven i
orden och i vrigt s mnga karakteristiska bokstver som tydligheten
krver. Frkortningarna kan d inte uppfattas som fullt utskrivna ord.
Observera att sammandragningar inte frses med ngon punkt (de r
ju inte heller avbrutna, vilket en punkt signalerar). Exempel p sdana
r ca, dnr, dr, nr och tfn.
Frr anvndes ofta kolon i sammandragningar. Numera anvnds

Initialfrkortningar 55
det bara om man vill frkorta sankt (s:t) och sankta (s:ta) samt i vissa
mellannamn, t.ex. A:son.

8.7 Initialfrkortningar
8.7.1 Vad r en initialfrkortning?
Initialfrkortningar bildas genom att man skriver ut endast begynnel
sebokstverna (eller motsvarande stavelser) i ord eller sammanstt
ningsleder. Ett knnetecken r de stora bokstverna: KU, SAOL, UD. P
senare tid har dock initialfrkortningar med sm bokstver blivit allt
vanligare, och mnga blir oskra p hur frkortningarna ska skrivas.
Den viktigaste regeln r drfr: Var tydlig! Om en frkortning med
sm bokstver knns otydlig eller rentav vilseledande (t.ex. om den
kan frvxlas med ett existerande ord) anvnd stora bokstver eller
skriv ut hela ordet eller uttrycket (se avsnitt 8.1).
Hr fljer ngra grundlggande rekommendationer fr bruket av
stora och sm bokstver som man br flja, srskilt nr man etablerar
nya frkortningar.
8.7.2 Initialfrkortningar som r namn
Initialfrkortningar av namn skrivs med stora bokstver nr fr
kortningen uttalas bokstav fr bokstav. Exempel: ABF, AIK, CSN, EU,
FN, LO, NJA, SOU, TCO, USA. Mrk: ven partifrkortningar br nu
mera skrivas med versaler: C, FP, KD, M, MP, S, V.
Ibland r det svrt att veta hur en frkortning uttalas. Exempelvis
kan SAOL uttalas svl ess-a-o-ell som saol, OSSE svl o-ess
ess-e som osse, och SAS uttalas rentav oftare sass n ess-a-ess.
Oftast r det d lmpligast att anvnda stora bokstver, tminstone om
frkortningen bestr av hgst fyra bokstver. (Det br ocks noteras
att internationellt anvnda frkortningar oftast uttalas bokstav fr
bokstav p engelska, och fljaktligen skrivs sdana frkortningar med
stora bokstver p engelska.)
Nr namnfrkortningar har orduttal, kan de grna skrivas med ba
ra stor begynnelsebokstav. Till skillnad frn tidigare rekommendatio
ner i ldre upplagor av Myndigheternas skrivregler gller det ven en

56 Frkortningar
och tvstaviga frkortningar: Efta, Eureka, Finsam, Frelimo, Gais,
Helios, Jusek, Nato, Nordbat, Nutek, Phare, Saab, Spo, Tacis,
Unctad, Unesco, Unicef.

Undantag frn denna rekommendation kan naturligtvis frekomma

av tydlighetsskl, t.ex. RUT (riksdagens utredningstjnst), av artighets
skl (jmfr avsnitt 5.4) eller p grund av att skrivsttet r det som an
vnds i frfattningstext, t.ex. AMS. Jmfr ocks resonemanget ovan
om svrigheten att knna till uttalet.
8.7.3 Initialfrkortningar som inte r namn
ven vissa ord och uttryck som inte r namn kan frkortas. Nr en
sdan frkortning har blivit vanlig och vlknd skrivs den ofta med
sm bokstver, srskilt nr frkortningen uttalas som ord: aids, damp,
hiv, laser, radar, prao, sars, teko, men ven allt oftare nr den uttalas
bokstav fr bokstav: adhd, cd, dna, dvd, gd, mc, pc, pm, sfi, sms, tv,
vd.

Vissa frkortningar kan allts skrivas med antingen stora eller sm

bokstver, srskilt under ett vergngsskede. Ett exempel r immun
bristsjukdomen som inledningsvis skrevs AIDS, men som nu vanligen
skrivs aids.
Tnk p att vara konsekvent i samma text och helst ocks i samma
texttyp!
Mrk att stora bokstver brukar anvndas i frkortningar av fr
fattningar. Exempel: MBL (medbestmmandelagen), PBL (plan- och
bygglagen), PUL (personuppgiftslagen), RF (regeringsformen), TF
(tryckfrihetsfrordningen).
I vissa ord med bokstavsfrled r skrivsttet med stor bokstav fast
etablerat. Exempel: A-aktie, A-krkort, B-lag, C-avdrag, C-vitamin, Fdur, F-skattsedel.

Andra sdana ord som har en bokstavsuttalad frled skrivs med li

ten bokstav. Exempel: a-kassa, e-post, id-kort, t-bana.
8.7.4 Initialfrkortningar som blandar sm och stora bokstver
Vissa frkortningar utgr internationellt faststllda fysikaliska och

Initialfrkortningar 57
kemiska beteckningar. Hr blandas ibland sm och stora bokstver,
t.ex. dB, pH, kWh.
Det frekommer ven att andra namn och uttryck skrivs med bde
sm och stora bokstver. De sm bokstverna r d andra bokstver n
begynnelsebokstverna i orden eller sammansttningslederna, t.ex.
JuU (justitieutskottet), JmO (Jmstlldhetsombudsmannen), SvD
(Svenska Dagbladet). I ngra fall kan de ocks vara begynnelsebokstav
i smord i ett uttryck, t.ex. FoB (folk- och bostadsrkning), FoU (forsk
ning och utveckling).
Undvik att skapa nya sdana frkortningar.

8.8 r frkortningen t-ord eller n-ord?

Om det ofrkortade uttrycket r pluralt, blir frkortningen ett t-ord:
ett enigt FN (Frenta nationerna)

ett topprustat USA (United States of America)

Frkortningar av fretags och organisationers (m.fl.) namn r oftast

t-ord:
det brittiska BBC (British Broadcasting Corporation)

det mktiga LO

SAS r skandinaviskt

I vriga fall lter man det ofrkortade uttrycket avgra om frkort

ningen blir t-ord eller n-ord:
en mc (motorcykel)

en pc (personal computer; persondator)

ett PS (postskriptum)

vrt UD (Utrikesdepartementet)

en TV eller tv (televisionsapparat)

Mrk: Frkortningen pm kan vara bde t-ord och n-ord (ett eller en pm)

58 Frkortningar

8.9 Genitiv och andra bjningsndelser

Om en frkortning ska st i genitiv, br det ocks synas (jmfr dock
avsnitt 8.4). Skriv drfr inte B freskrifter etc. Genitivndelsen
markeras med kolon och s. Om frkortningen slutar med -s, lmnas
genitiven omarkerad (jmfr ocks avsnitt 10.5.4 och 10.12):
EU:s, JmO:s
AMS budget, SAS styrelse

Frkortningar som uttalas som ord och som skrivs med stor begynnel
sebokstav eller med sm bokstver fr genitiv som vanliga ord:
Unicefs, Natos, lasers

ven andra bjnings- och avledningsndelser skiljs frn frkortning

en helst med kolon:
TV:n eller tv:n, pc:ar, pm:et, wc:na, AIK:are, E 4:an

Mnga gnger r det dock lmpligare att skriva ut ordet n att bja fr
kortningen, srskilt i plural: promemoriorna i stllet fr pm:en eller
pm:arna.

8.10 Frkortningar vid sammansttning

Om en frkortning ingr i en sammansttning, stter man i regel ut
bindestreck:
EU-staterna, serie-nr, frg-TV
UNHCR-samarbete, satellit-TV-program
e-Europa, e-post, p-piller (men: Kfor, ubt)

Bindestreck behvs dock inte om frkortningarna

a) r vanliga ord: aidsfall, momsredovisning
b) skrivs med stor begynnelsebokstav enligt 8.7.3: Unicefgala, Polisarioanhngare, Unescosamarbete, Natostyrkor, Eftalnderna

c) r avbrytningar: reg.nr, avd.chef

9 Sifferuttryck

9.1 Siffror eller bokstver?

9.1.1 Nr anvnder man siffror?
Anvnd siffror om det r sifferuppgifterna som r det vsentliga i
sammanhanget, t.ex. i tabeller, vid prisuppgifter och andra matematis
ka uppgifter.
Vid numrering och i decimaltal anvnder man alltid siffror: punkt 3,
rskurs 9, steg 2-utbildning, hgst 2,8 meter.
Likas anvnder man siffror fre mttenheter skrivna som symbo
ler eller frkortningar, t.ex. 35 %, 10 km, 5 st. ven fr statistiska
uppgifter etc. passar siffror bst, t.ex. bestllda maskiner: 5, drav 2
provade.
9.1.2 Nr anvnder man bokstver?
Bokstver anvnds i regel i lga tal (oftast tolv eller lgre) nr siffer
uppgifterna inte r det viktiga i texten.
Bokstver anvnds ocks i kvittenser, kontrakt, domar och liknan
de dokument fr att frsvra frfalskningar, t.ex. tvtusenfemhund
ratrettiofem kronor (2 535 kr).
Hga runda tal och ungefrliga tal skrivs grna med bokstver: en
miljon, omkring tusen deltagare.
I vissa uttryck som grundar sig p brktal anvnds ofta bokstver:
tre fjrdedels, halv eller en fjrdedels frldrapenning.

60 Sifferuttryck
9.1.3 Blanda inte grna siffror och bokstver
Nr ett tal mindre n 13 i en text str tillsammans med hgre tal, ska
man vara konsekvent i skrivsttet. Oftast r det d lmpligt med siffror:
Nmnderna bestr av 10, 18, 26 respektive 30 ledamter.

I frfattningstext anvnder man ibland hellre bokstver:

Freskrifterna gller den som har fyllt tolv men inte arton r.

9.1.4 Romerska siffror

Romerska siffror br undvikas utom i vissa namn, t.ex. p regenter
eller pvar: Gustav III, Johannes XXIII.
9.1.5 Ordningstal
Hga ordningstal skrivs med siffror: frbundets 44:e kongress, det
15:e mtet. Lgre ordningstal skrivs vanligen med bokstver: Den
fjrde rapporten var mycket mer alarmerande n den tredje.

Vid numrering anvnds dremot siffror fljda av kolon och ord

ningstalets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e osv. Om sammanhanget klart
utvisar att det r frga om ordningstal rcker det med bara siffran (utan
punkt): 2 upplagan, den 3 april.
Det r ven vid ordningstal olmpligt att blanda skrivstten i samma
textavsnitt.
9.1.6 Skrivstt fr siffergrupper
Man br undvika siffror frst i en mening. Skriv allts r 2005 hell
re n 2005 i brjan av en mening, eller vnd p meningen.
Likas br man undvika att lta tv tal st intill varandra i en me
ning. ndra ordfljden fr tydlighetens skull:

Skriv inte
Industrin satsade 1989
515 miljoner kronor.

Skriv hellre
r 1989 satsade industrin
515 miljoner kronor.

Mngsiffriga tal delas lmpligen upp i grupper om tre siffror bak

ifrn rknat. Skiljegrnsen markeras med fast mellanslag (inte komma
eller punkt), t.ex. 512 419, 2 000 000. (Se ven avsnitt 6.2.)

Klockslag 61
Telefonnummer skrivs enligt fljande:
0480-897 00
08-713 10 00 (inte: 1000)
08-508 294 00
08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning)
073-987 65 43

Fr internationella kontakter skrivs:

+46 8 763 42 52 (46 r landsnumret till Sverige; 8 r riktnumret
utan nollan; 763 42 52 r det lokala numret)

Personnummer skrivs ihop med bindestreck (eller med plustecken

fr personer som r ldre n hundra r) fre de fyra sista siffrorna:
421120-0573

9.1.7 Decimaltecken
Som decimaltecken anvnds komma (inte punkt som i engelskan).
Heltal och decimaler skrivs med siffror av samma storlek: 3,1416.
9.1.8 Singular eller plural av ord efter siffror?
Nr ett tal fljs av ett substantiv, stts substantivet i singular eller plu
ral enligt fljande:
a) Nr sista siffran r ngon annan n 1 str substantivet i plural:
2 miljoner, 0,5 miljoner, 1,2 miljoner, men 1 miljon, 0,1 miljon.
(Om heltalet r strre n 1 br dock plural anvndas ven om sista
siffran r 1: 3,1 miljoner.)
b) Efter allmnna brktal str substantivet oftast i singular: en halv
dag (= 1/2 dag), tv och en halv minut (= 2 1/2 minut), tre fjrde
dels eller tre kvarts timme (= 3/4 timme).

9.2 Klockslag
9.2.1 Timmar och minuter
Nr man vill ange klockslag anvnder man siffrorna 0.0024.00 (punkt
mellan tim- och minutsiffrorna): kl. 9.45 (inte: 09.45), kl. 20.30. Mid
natt betecknas kl. 24.00 eller 0.00. Skrivsttet 24.00 anvnds nr man

62 Sifferuttryck
anger sluttid fr ett intervall eller en ankomsttid eller liknande.
Skrivsttet 0.00 anvnds nr man anger begynnelsepunkt fr ngot
eller avgngstid i tidtabell. Tidpunkten en minut efter midnatt skrivs
0.01.

9.2.2 Timmar, minuter och sekunder

Om tiden ska anges i timmar, minuter och sekunder skriver man p
fljande stt: Larmet registrerades kl. 14.02.36. Brkdelar av en se
kund skriver man p detta stt: Frloppet tog 2,25 sekunder.
9.2.3 Hela timmar
Vid hela timmar kan man skriva kl. 18. Minutsiffrorna behvs inte hel
ler om tiden anges p ett ungefr: omkring klockan 3 i natt, vid 10-ti
den. Det gr naturligtvis ocks bra att skriva klockan tre och tiotiden.

9.3 Datum
9.3.1 I lpande text
I lpande text skrivs datum helst enligt mnstret: den 15 april 2005.
Skrivstt som 2005-04-15 br inte anvndas dr.
9.3.2 I brevhuvuden, hnvisningar m.m.
I huvudet till brev, expeditioner, beslut, protokoll och andra doku
ment kan datum skrivas med siffror enligt mnstret: 2005-04-15.
Denna teknik brukar ocks anvndas fr skning i datasystem och lik
nande. Man kan ocks skriva 15.4.2005 (vanligt i de vriga nordiska
lnderna och inom EU) eller 15/4 2005.
Ordningsfljden r-mnad-dag r fastslagen som internationell
standard. Men n s lnge r det ytterst f lnder som tillmpar den.
Drfr br man i korrespondens med utlandet flja adressatlandets
stt att skriva datum. Om man inte kan f reda p det, br man skriva
ut mnadens namn enligt 9.3.1.
Nr man hnvisar till Europeiska unionens officiella tidning, skrivs
datum alltid enligt modellen 15.4.2005, t.ex. EUT L 176, 15.7.2003,
s. 37.

Tidrymd 63

9.4 Tidrymd
9.4.1 Tankstreck i tidrymder
Tidrymder anges med tankstreck, t.ex. 20002005. I frga om t.ex.
budgetr, lsr och verksamhetsr som inte r hela kalenderr, anvnds
i stllet snedstreck (jmfr ocks avsnitt 10.10): budgetret
1999/2000, 2000/01, lsret 2005/06.
I lpande text br tidrymd med datum skrivas alfanumeriskt, dvs.
med bde siffror och bokstver: Underskningen genomfrdes den
1 januari30 juni 2000.

9.4.2 Vad betyder tankstrecket?

Om man vill ange att ett kontor r ppet frn kl. 9 till kl. 17 (mellan
kl. 9 och kl. 17), skriver man: Kontoret r ppet kl. 917. (Tank
strecket betyder sledes i sig sjlvt frn . . . till eller mellan . . .
och. Drfr r det fel att skriva frn kl. 917 liksom mellan kl. 917.)
Om uttrycket innefattar tidrymder, t.ex. dagar, mnader eller r i
stllet fr exakta tidpunkter, rknas de angivna grnserna ocks in i
den totala tidrymden. Med den 31 maj2 juni avses 31 maj, 1 och 2
juni. Detsamma gller januarimars etc. Fr att undvika risk fr
missfrstnd kan det i formella sammanhang vara klokt att vid tidrym
der anvnda fr.o.m. och t.o.m. i stllet fr frn och till: Rnta ska beta
las fr.o.m. den 6 mars 2003 t.o.m. den 31 december 2004.

9.4.3 Varning fr vecka 41 och dag 303

Undvik uttryck av typen rapporten redovisas vecka 41 eller dag 303;
det krver att lsaren har en almanacka till hands. Skriv rapporten re
dovisas i vecka 41 (713 oktober).
9.4.4 rhundradets frsta rtionde
Man kan skriva 00-talet fr 2000-talets frsta rtionde. Men om man
avser ett annat rhundrades frsta rtionde, mste man vara tydligare,
t.ex. 1900-talets frsta rtionde eller perioden/ren 19001909.

64 Sifferuttryck

9.5 Penningbelopp
9.5.1 Med siffror
Penningbelopp skrivs i regel efter mnstret 1 234:50 kr, dvs.
a) belopp skrivs med siffror (s lnge som man inte rknar i tusen, mil
joner eller miljarder kronor, se avsnitt 9.5.2)
b) heltalssiffrorna grupperas tre och tre bakifrn rknat och skiljs t
med mellanslag
c) kolon skiljer kronor frn ren (decimalkomma kan ocks anvn
das: 1 234,50 kr)
9.5.2 Med siffror och bokstver
Belopp som 2 000 000 kr skrivs grna efter mnstret 2 miljoner
kr(onor). I tabeller eller liknande uppstllningar, dr det r ont om ut
rymme, och i sifferspckade texter kan man ibland behva frkorta tu
sen, miljoner och miljarder kronor. Man frkortar d enligt fljande
(jmfr avsnitt 8.3):
= tvtusen (eller tv tusen) kronor
2 mnkr = tv miljoner kronor
2 mdkr = tv miljarder kronor
2 tkr

9.5.3 Nr decimaler gr bra

Belopp som inte r hela tusental kronor mste skrivas ut. Man br allt
s undvika decimaltal fre tkr. Fre miljoner kronor (eller mnkr) och
miljarder kronor (eller mdkr) br man anvnda hgst tv decimaler,
t.ex. 4,3 miljoner kronor, 7,25 mnkr, 1,2 miljarder kronor, 5,42 mdkr.
Krvs det fler decimaler br beloppet skrivas ut.
9.5.4 Undvik kilokronor
De s.k. multipelprefixen kilo, mega och giga (k, M, G), som hr hemma
i fysikaliska enheter, br inte anvndas tillsammans med penningbe
lopp. Det r frvillande fr de flesta att tala om kilokronor, megakro
nor och gigakronor. Undvik allts frkortningarna kkr, Mkr och Gkr.

Valutor 65
9.5.5 Valutor
Namn p valutor skrivs lmpligen p fljande stt: 1 miljon US-dollar,
dollar eller franc), 1 000 nor
ska kronor, 200 brittiska pund, 2 000 euro. Om det inte finns risk fr
sammanblandning, rcker det med kortformen: dollar, franc, pund.
Hga belopp av euro kan i tabeller och andra uppstllningar med
platsbrist frkortas enligt mnstret t euro, mn euro, md euro.
I vanlig text br man undvika de internationella valutabeteckningar
som r vanliga inom bl.a. bankvrlden: t.ex. CHF, EUR, NOK, SEK
(1 234 SEK); detsamma gller tecknen fr dollar, pund och euro: $,
och (alt gr + E).
Namn p utlndska valutor finns dels i en standard (SS:ISO 4217)
som bestlls hos SIS, Swedish Standards Institute, dels i Publikations
handboken (bil. 8).
500 schweiziska franc (inget plural-s i

10 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.1 Punkt
Punkt avslutar en mening som utgr ett pstende.
Punkt ska inte anvndas efter rubriker, datum, adresser och namn
underskrifter som str skilda frn vrig text (t.ex. genom placering p
en srskild rad).
Om punkt som frkortningstecken vid avbrytning, se avsnitt 8.5.
Punkt tskiljer tal som anger timmar, minuter och sekunder (se
ven avsnitt 9.2):
kl. 12.10 (tio minuter ver tolv)

kl. 8.00.02 (tv sekunder ver tta)

Punkt kan st efter siffror vid numrering i punktuppstllningar.

Nr bokstver anvnds i stllet fr siffror, stts hellre ett enkelt paren
testecken. Dremot br man undvika att stta siffror och bokstver in
om parentes, t.ex. (a), (1).
1. Vntetid

a) Vntetid

2. Aktionstid

b) Aktionstid

3. Vilotid

c) Vilotid

Nr rubrikerna i en lngre text, t.ex. en rapport, r numrerade i oli

ka niver stts punkt s hr:
4 Utbildning
4.1 Sprkutbildning
4.1.1 Att skriva rapporter
4.1.2 Skrivregler och korrektur

Frgetecken 67
Tre punkter i fljd markerar att ett ord eller en mening inte avslu
tats eller att en del av texten utelmnats i ett citat (jmfr ocks 10.8.5):
Se Svara p remiss . . . s. 10.

Om det r ett ord som inte avslutats, ska det inte vara mellanslag fre
punkterna.

10.2 Frgetecken
Frgetecken avslutar en mening som utgr en direkt frga:
Har produktionen kat?

Stmmer detta med vetenskaplig praxis?

Vid indirekta frgor som fregs av en anfringssats stts dremot

punkt:
Kunden frgade om produktionen hade kat.

10.3 Utropstecken
I offentliga texter behvs mycket sllan utropstecken. Det gller ock
s i instruktioner och liknande texter:
Fatta skivan med bda hnderna. Lyft den p plats och vrid den
ett kvarts varv.

Utropstecken kan i en del fall sttas efter utrop, tilltal, hlsning, upp
maning, nskan eller liknande:
Obs!

Begr information!

Fru talman!

68 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.4 Semikolon
Semikolon anvnds ofta p fel stt i modern sakprosa. Det rtta bru
ket r fljande.
Semikolon kan anvndas mellan tv meningar dr man nskar ett
tecken som r svagare n punkt men starkare n komma:
Kanslisprket lter grna den handlande personen trda i bak
grunden; srskilt undviks frsta personen med hjlp av allehan
da omskrivningar.

Semikolon kan avskilja grupper i en upprkning:

Drycker med en alkoholhalt av mindre n 80 volymprocent:
whisky; brnnvin, okryddat eller kryddat; vodka; gin.

Semikolon anvnds i stllet fr komma i upprkningar som innehller

decimaltal:
Instllningarna br vara 1,5; 1,8; 2; 3; 5 mm.

10.5 Kolon
10.5.1 Fre upprkningar
Kolon anvnds fre upprkningar, exempel, frklaringar, specificer
ingar och sammanfattningar. Det motsvarar d uttryck som nmli
gen, det vill sga, till exempel, ssom. Efter kolon fljer i des
sa fall liten bokstav:
Blanketterna r av tre slag: vita, rda och bl.

Om det efter kolon fljer flera meningar som r relaterade till det som
str fre kolon, mste man dock ha stor begynnelsebokstav:
Sedan fljde framgngarna p varandra: Projektet fick ett ny
instiftat pris. Initiativtagarna efterfrgades fr frelsningar i
hela landet. Mnga kommuner hrde av sig och ville starta egna
projekt.

Komma 69
10.5.2 Vid direkt anfring
Kolon anvnds ocks framfr direkt anfring, t.ex. replik, citat, tanke,
som d inleds med stor bokstav:
Redan vid frra sammantrdet sade jag: Vi mste tnka om!

10.5.3 I vissa sifferuttryck

Kolon anvnds mellan siffror som betecknar
a) rgng och del av skrift (eller liknande): SFS 1989:23
b) kapitel och paragraf: RF 3:4
c) talrelationer: skala 1:50 000
d) kronor och ren: pris 10:50 kr (ven 10,50 kr).
10.5.4 Vid frkortningar
Kolon anvnds ocks vid frkortningar och ordningstal, t.ex.: EG:s di
rektiv, A:s och B:s sammanlagda inkomst, AIK:are, 31:a gruppen. (Se
ven avsnitt 8.6 och 8.9.)

10.6 Komma
10.6.1 Principer fr kommatering
Syftet med kommatering r att gra texten tydlig och lttlst. Fljande
regler fljer principerna fr tydlighetskommatering, som ngot fr
enklat kan sammanfattas s hr: Stt komma nr det gr lsningen lt
tare. Korta meningar behver mer sllan komma n lnga och kompli
cerade meningar.
Hr behandlas bara sdana fall som ofta vllar tvekan hos skriben
ten eller, nnu vrre, frvirring hos lsaren. Den som vill ha mer detal
jerade anvisningar om kommatering hnvisas till Svenska skrivregler,
som ges ut av Sprkrdet.

70 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.6.2 Stt komma
Stt komma vid samordning av tv led med dels . . . dels, ju . . .
desto eller n . . . n:
Jrnvgen har ett vertag genom att den dels har fri krbana,
dels r frhllandevis oberoende av vderleken, dels r mycket
miljvnligare.
Ju strre inflationen r, desto strre lnekompensation behvs.
n slank han hit, n slank han dit . . .

Stt komma fre och efter en parentetisk sats eller ett annat kom
menterande tillgg, dvs. sdana satser och tillgg som kan brytas ut ur
meningen och gras om till egna huvudsatser utan att det som blir kvar
av ursprungsmeningen mister sin betydelse:
Dessa bestmmelser, som funnits sedan r 1924, har aldrig nd
rats.
Sammantrdet, det fjrde fr ret, blev det hittills lngsta.
Synpunkter frn andra remissinstanser, t.ex. SAF och LO, kom in
fr sent.

Komma 71
Stt komma nr det underlttar lsningen. Ett komma behvs nr
meningen annars kan missuppfattas. Jmfr fljande exempel:
1 a) Man mste kommatera s, att missfrstnd undviks. (Man
mste kommatera p ett sdant stt att missfrstnd undviks.)
1 b) Man mste kommatera, s att missfrstnd undviks. (Bara man
kommaterar s undviker man missfrstnd.)
2 a) Det r bara en mindre, relevant anmrkning. (Anmrkningen
r liten, men relevant.)
2 b) Det r bara en mindre relevant anmrkning. (Anmrkningen r
inte srskilt relevant.)
3 a) Ordfranden blngde p den ledamot som kom fr sent, och
stngde drren. (Ordfranden stngde drren.)
3 b) Ordfranden blngde p den ledamot som kom fr sent och
stngde drren. (Man kan tro att ledamoten stngde drren.)
Men man br undvika att skriva meningar dr ett kommatecken blir
avgrande fr tolkningen. Formulera hellre om.
10.6.3 Stt inte komma
Stt inte komma fre ndvndiga bisatser, dvs. sdana bisatser som
behvs fr att meningen ska bli fullstndig eller tillrckligt preciseran
de (inte fr allmn). De ndvndiga bisatserna r i regel

som-satser
De bestmmelser som vi nu talar om har aldrig ndrats.
Reglerna gller endast bilar som har vergivits av garen.
Interimslicens fr ett fordon som frs in i landet och frtullas fr
att stadigvarande brukas hr, fr meddelas endast under fljan
de frutsttningar . . .

att-satser
I sitt nyligen publicerade betnkande framfrde kommittn att
underskningen blivit fr ytlig och drfr mste gras om.

72 Skiljetecken och andra skrivtecken

Undvik att rada huvudsatser efter varandra med komma emellan,
om det inte r stilistiskt befogat. Stt punkt i stllet.

Skriv inte
Underskningen blir klar i
maj, den kommer d att
presenteras fr styrelsen.

Skriv hellre
Underskningen blir klar i
maj. Den kommer d att
presenteras fr styrelsen.

10.7 Bindestreck
10.7.1 I sammansttningar
I sammansttningar med ett flerordigt uttryck som frled kan bin
destreck sttas
a) mellan dubbel frled och enkel efterled, srskilt vid flerordiga
namn och utlndska uttryck och vid uttryck med tankstreck:
New York-korrespondent, Partnerskap fr fred-samarbete,

a conto-betalning, StockholmMalm-strckan

b) mellan sammansttningens alla ord:

slit-och-slng-mentaliteten,

hll-Sverige-rent-kampanjen,

starta-eget-bidrag, mest-gynnad-nationsbehandling

Ett bindestreck mellan sammansttningens olika leder kan frhindra

fellsning och tjna tydligheten:
vind-elverk, grupp-pris, gen-etik

10.7.2 Vid frkortningar och siffror

Bindestreck stts ocks mellan bokstav (eller frkortning) och sam
mansttningsled (jmfr avsnitt 8.10):
s-kurva, u-svng, FN-hgkvarter (undantag: ubt, kpist)

Likas stts bindestreck i sammansttningar med siffror:

33-ringen, 20-rsldern, 1980-talet

Tankstreck 73
10.7.3 Nr en led utelmnas
Bindestreck anvnds ocks nr man inte vill upprepa en identisk efter
led (se ven avsnitt 3.1.4):
sn- och helgdagar, vinst- och frlustrkning, bestllar- och
utfrarorganisationer

10.7.4 Vid telefonnummer

Bindestreck markerar grnsen mellan riktnummer och det lokala
numret:
En sprkexpert ns p 08-405 48 40.

10.8 Tankstreck
10.8.1 Kring inskjutna satser
Tankstreck med mellanslag fre och efter kan ibland anvndas fr att
framhva inskjutna satser eller satsdelar:
Kommunallagen saknar i motsats till aktiebolagslagen sr
skilda bestmmelser om skadestndsansvar fr frtroendevalda.

Kring parentetiskt inskjutna satser och satsdelar r komma det norma

la skiljetecknet (jmfr avsnitt 10.6.2) medan parentes fr inskottet att
framst som mindre viktigt (jmfr avsnitt 10.9.1).

74 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.8.2 I punktuppstllningar
Tankstreck kan ocks anvndas i punktuppstllningar:
Utredningen har i uppdrag
att fra fram frslag
att vrdera information
att redovisa slutsatser.

10.8.3 I betydelsen frn . . . till

Tankstreck (utan mellanslag fre eller efter) anvnds mellan ortnamn
och mellan siffror i betydelsen frn . . . till, mellan . . . och samt
mot:
StockholmGteborg (men: Skanr-Falsterbo)
kl. 8.009.00
20002005
35 (se avsnitt 10.14)
300400 deltagare (skriv inte: 3400 deltagare; det betyder mel

lan tre deltagare och fyrahundra deltagare)

AIKIFK Gteborg

10.8.4 I andra uttryck som anger frhllanden

Tankstreck anvnds fr att uttrycka ett frhllande mellan tv saker,
freteelser m.m. Om uttrycket stts ihop med ett annat ord, br detta
ord fregs av ett bindestreck:
Frhllandet kyrkastat

Statkommun-beredningen

FalunBorlnge-regionen

kpslj-system

10.8.5 Nr ett lngre textparti utelmnas

Tre tankstreck markerar att ett lngre textstycke utelmnats i ett citat
eller utdrag (jmfr 10.1):
Det frsta och viktigaste krav som stlls p ett kommitt
betnkande r att framstllningen skall vara klar.

Parentes 75
Betnkandet br allts inte skrivas fr fackmannen utan svitt
mjligt fr lekmannen, med stndig hnsyn till hans erfarenhet
och sprkliga stndpunkt.

Nr kravet p tydlighet r stort kan tankstrecken omges med hak

parentes eller snedstreck, vilket visar att de inte tillhr originaltexten.
10.8.6 Tankstreck skriver du s hr
Tangentkombinationen ctrl och - (bindestrecket p numeris
ka tangentbordet).
P Mac: Tangentkombinationen alt och - (bindestreck).
P pc:

Det r ocks mjligt att g in under Infoga-menyn och under Symbol

vlja Specialtecknet Tankstreck. Hr finns fr vrigt en rad andra spe
cialtecken.

10.9 Parentes
10.9.1 Kring inskjutna tillgg
Parentes anvnds huvudsakligen fr inskjutna tillgg av olika slag. De
vanligaste fallen r fljande.
Parentes kan sttas kring synonymer, beteckningar, ordfrklaring
ar, definitioner, preciseringar, hnvisningar m.m.:
Statens pensionsverk (SPV) (skriv inte: Statens pensionsverk,

SPV, . . . )
soda (natriumkarbonat)
Av ett rende som JO har prvat (dnr 1806-985) framgr emel
lertid att det rder en viss oskerhet p denna punkt.

Om parentesen innehller exempel eller alternativ, mste detta ut

tryckligen anges:
Biltrafikens miljfarliga utslpp (t.ex. kvveoxider) mste mins
kas.

76 Skiljetecken och andra skrivtecken

Mnga gnger kan dock parentesen ersttas av komma eller mjligen
tankstreck.
Parentes kan ngon gng sttas kring tillgg som kompletterar, kor
rigerar, modifierar, ppekar, hnvisar etc.:
ver hela vrlden (ven i Sverige) har man . . .

Parentes kan omge inskjutna resonemang eller anmrkningar vid

sidan om:
Propaganda dremot (i den mening jag hr anvnder ordet),
som . . .

10.9.2 Hur anvnds parentes i hnvisningar?

Parentes anvnds vid hnvisningar till frfattningsnummer (se ven
avsnitt 8.1):
Bestmmelser om det finns i 4 frsta stycket 6 lagen

(1990:587) om svavelskatt och i 31 naturvrdslagen

(1964:822).

Om man hnvisar till en frfattning som kungjorts i ngon annan fr

fattningssamling n Svensk frfattningssamling (SFS), anger man ock
s den frfattningssamlingens beteckning:
Enligt Socialstyrelsens freskrifter (SOSFS 1984:31) om medi
cinska krav fr innehav av krkort, traktorkort eller taxibehrig
het ska . . .

I hnvisningar till antagna EG-rttsakter anvnds parentes bara i

frordningar (se ven avsnitt 10.9.3). Frsta gngen man nmner en
rttsakt i ett kapitel eller avsnitt i lpande text skriver man ut rttsak
tens fullstndiga namn:
rdets frordning (EG) nr 2900/94 av den 14 oktober 1994 om ar
rangemang fr import av . . .
rdets direktiv 94/11/EG av den 13 januari 1994 om tillnrmning
av medlemsstaternas lagstiftning om . . .
kommissionens beslut 95/309/EG, Euratom av den 18 juli 1995
om preciseringar av principer fr . . .

Parentes 77
Mrk: rtalet intill EG-rttsakternas nummer i rubriken skrivs fr.o.m.
r 1999 med fyra siffror (i tidigare rgngar med tv siffror):
kommissionens frordning (EG) nr 1464/1999 av den 5 juli 1999
om faststllande av . . .
Europaparlamentets och rdets direktiv 2000/9/EG av den 20
mars 2000 om linbaneanlggningar fr persontransport

Nr rttsakten presenterats med fullstndigt namn kan man sedan in

om kapitlet eller avsnittet anvnda ett frkortat namn. Exempel p ett
stt att frkorta namnet:
rdets frordning (EG) nr 2900/94

rdets direktiv 94/11/EG

Nr det i frfattningstext hnvisas till en EG-rttsakt, anges EUTnummer och Celexnummer i en not:
1EUT L 270, 21.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1782).

Mrk: rtalet i Celexnumret anges med fyra siffror, ven vid hnvis
ningar bakt i tiden. (Det r dock mjligt att ska i Celexdatabasen ge
nom att skriva numren med tvsiffriga rtal ven i fortsttningen.)
Nr man hnvisar till en rapport, proposition eller liknande publi
kation, underlttar man fr lsarna att f tag i den om man utver ru
briken ocks anger sifferbeteckningen.
Uppgifterna r hmtade frn Samerttsutredningens slutbetn
kande Samertt och samiskt sprk (SOU 1990:91).
Drfr freslogs i propositionen Frnyad arbetsmarknadspolitik
fr delaktighet och tillvxt (prop. 1999/2000:98) att . . .

Nr man hnvisar till propositioner, utskottsbetnkanden och annat

riksdagstryck kan man ibland anvnda ett frkortat uttrycksstt.
Exempel:
Regeringen angav i kulturpropositionen (prop. 1996/97:3) sin syn
p . . .
Frgan behandlades drefter utfrligt i frarbetena till lagen
(prop. 1995/96:216 s. 3739).

78 Skiljetecken och andra skrivtecken

Vid riksmtet 1989/90 antog riksdagen en arkivlag (prop.
1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307).

Behver man frkorta ytterligare, kan hnvisningen skrivas utan pa

rentes:
Regeringen angav i prop.1996/97:3 sin syn p . . .

I hnvisningar till budgetpropositionen och den ekonomiska vrpro

positionen br varken sidnummer eller volymbeteckningar anges. I
stllet hnvisar man till utgiftsomrde och vid behov till avsnitt, anslag
eller bilaga:
(prop. 1999/2000:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.5.1)

(prop. 1997/98:150 utg.omr. 27 anslag A2)

(prop. 1999/2000:1 finansplan m.m. bil. 2 avsnitt 11.3)

Nr man i en lpande text ska terge en Internetadress kan den av

tydlighetsskl sttas inom s.k. vinkelparenteser:
Mer om EU-sprkvrden kan man lsa p webbplatsen

<http://www.regeringen.se/klarsprak>.

Anvnd grna Sprkrdets e-postadress

<klarsprak@sprakradet.se> fr myndighetens klarsprksfrgor.

10.9.3 Parentes i parentesen

Undvik helst att skriva t.ex. en hnvisning i en annan parentes.
Frsk att formulera om s att den frsta parentesen inte behvs eller
s att hnvisningen kan placeras efter parentesen.
Om det inte gr att undvika en parentes i en annan parentes, skriver
man s hr:
I en del sammanhang skiljer man mellan vrdepappersbolag och
vrdepappersfretag (se lagen [1991:981] om vrdepappersr
relse).

Hakparenteser skriver man s hr:

P pc: alt gr och ( )

P Mac: alt och ( )

Snedstreck 79
Mrk: I hnvisningar inom parentes till EG-frordningar betraktas
parentesen runt gemenskapsfrkortningen som en del av namnet och
behller drfr sin form:
(jmfr dock rdets frordning (EG) 2900/94)

10.9.4 Hur parentestecknen placeras

Det avslutande parentestecknet placeras efter andra skiljetecken
om parentesen omfattar en hel mening:
ren 19621974 beviljades bostadsln enligt delvis andra regler.
(Tidigare motsvarigheter har benmnts egnahemsln och tertir
ln.)

Det avslutande parentestecknet placeras fre skiljetecknet om pa

rentesen omfattar bara en del av meningen:
Tidigare beviljades ln enligt andra regler (och med andra be
teckningar).

10.10 Snedstreck
Snedstreck anvnds i beteckningar fr budgetr, lsr etc. (jmfr
avsnitt 9.4):
budgetret 1990/91, riksmtet 2000/01 (mrk: 1999/2000)
lsret 2004/05
rsskiftet 2004/05 eller 2004/2005
mnadsskiftet mars/april

Det kan ocks anvndas vid diarienummer: dnr 379/90.

Snedstreck anvnds ocks som brkstreck: 3/4 (tre fjrdedelar) och
i betydelsen per: km/tim, m/sek.
Snedstreck kan anvndas fr att ange alternativ, t.ex. buss/tg, del
tar/deltar inte. (Om uttrycket och/eller, se avsnitt 4.7.1.)

80 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.11 Citattecken
10.11.1 Vid direkt anfring
Citattecken (anfringstecken) omger direkt anfring, dvs. ngot som
terger yttranden, repliker, tankar etc.:
Redan vid frra sammantrdet sade jag: Vi mste tnka om!
Vi mste tnka om, har jag ju sagt.

10.11.2 Vid citat

Citattecken omger ordagranna citat. (Ocks stavningen och inter
punktionen i citatet ska fljas strikt.)
Hr kan det vara p sin plats att citera Erik Wellander: Be
trffande matematiska och fysikaliska problem brukar framhllas
att den enklaste lsningen r den elegantaste; detsamma gller
frvisso det sprkliga utformandet av en invecklad tankegng.

Citattecken omger ven citat som bara r ett enda ord eller uttryck in
uti en sats:
Konflikter kan lsas med aggressivt beteende, vilket kan av
speglas i uttryck som kampen fr tillvaron.

10.11.3 Dubbel anfring

Vid citat eller direkt anfring inuti ett annat citat eller en annan anfr
ing (dubbel anfring) anvnds enkelt citattecken (apostrof). Frsk att
konstruera meningen s att citattecknen inte hamnar intill varandra.
Av exemplet framgr hur citattecknen placeras i frhllande till andra
tecken:
Ordfranden citerade ur protokollet: rsmtet beslutade att an
sl 10 000 kronor till kunskapshjande verksamhet. Resterande
30 000 kronor skall fonderas.

Citattecken 81
10.11.4 Vid vissa ord fr att utmrka dem
Citattecken kan man stta kring vissa namn och titlar p bcker, fil
mer m.m. fr att markera att det rr sig just om ett namn eller en titel:
Utskottet flg med Roald Viking till Moskva.
Forskning och Framsteg har nra 200 000 lsare.
Visst blev Varannan damernas ett av de mer uppmrksammade
betnkandena det ret.

Men: Dagens Nyheter har mnga fler lsare. (Hr behver man in
te srskilt markera namnet.)
Citattecknen behvs inte om namnet eller titeln fregs av ett frkla
rande substantiv:
Mnga lser med nje tidskriften Forskning och Framsteg.
Nr kommittn publicerade sitt betnkande Varannan damernas,
vaknade debatten till liv.

Om grnsen mellan titel eller namn och den vriga meningen r oklar,
br man stta ut citattecken:
I betnkandet . . . och sedan en rejl pension fr man inte
reda p hur mnga . . .

Citattecken kan omge ett ord eller uttryck som nnu inte blivit all
mnt godtaget eller som anvnds med reservation. I offentliga texter
br man vara frsiktig med att anvnda citattecken p detta stt. Ibland
behvs det dock vid frmmande ord som anvnds tillflligt och inte
har svenska motsvarigheter:
Tullbestmmelserna gller ven blended whisky.

Efter s.k. anvnds inte citattecken:

Tullbestmmelserna gller ven s.k. blended whisky.

82 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.12 Apostrof
Apostrof anvnds sllan i svenska sprket. Utver anvndningen vid
citat i citat (se avsnitt 10.11.3) frekommer apostrofen endast undan
tagsvis i offentliga texter.
Man fogar varken apostrof eller -s till genitiv av namn som slutar p
-s, -x eller -z:
Lars promemoria, Kalix kommun, Schweiz utrikespolitik

Endast om det skulle kunna uppst oklarheter kan man anvnda apo
strof, t.ex. Andreas och Andreas barn (modern heter Andrea, fadern
Andreas). Observera att man inte kan skriva Andreas! Det r ett eng
elskt skrivstt.
Vid frkortningar som slutar p -s, se avsnitt 8.9.

10.13 Accenter m.m.

10.13.1 Akut accent
Akut accent () brukas i vissa lnord om den sista bokstaven i ordets
grundform r ett betonat e. Ett sdant betoningstecken frekommer
ocks i den sista stavelsen i ngra svenska slktnamn:
id, entr, kommitter; Tegnr, Franzn, Rosn

Observera att museum, museer etc. inte skrivs med accent (jmfr av
snitt 2.2.2).
10.13.2 Grav accent
I ngra franska lnord brukas grav accent (, ), t.ex. 3 4 gnger, lik
som i rena citatord, t.ex. pice de rsistance. I vrigt r accenten bort
lagd: ampere, kortege. Det italienska a conto har inte accenttecken,
inte heller det latinska a priori.
10.13.3 Accent ven p versaler
Accent stts ven ut p stora bokstver (versaler):
KOMMITT

Paragraftecken 83
10.13.4 Cedilj, cirkumflex, tilde och trema
Cedilj () anvnds i svenskan endast i utlndska namn och avledningar
av sdana namn, t.ex. moambikier. Det franska adjektivet provenal
skrivs p svenska provensalsk.
Cirkumflex () anvnds ytterst sllan i svenskan. Vi skriver entreco
te (men: crpe) enligt Svenska Akademiens ordlista.
Tilde () och trema () frekommer bara i rena citatord och namn:
So Paulo, maana-stmning, Citron.

10.14 Paragraftecken
Paragraftecken har sin strsta anvndning i frfattningstext, t.ex. i
lagar och frordningar. Dr skriver man siffran fre paragraftecknet:
3 . S br man gra ocks nr man hnvisar till frfattningstext (se
avsnitt 10.9.2).
Paragraftecken anvnds ocks i stadgar, protokoll och liknande.
Man skriver d 3.
Paragraftecknet anvnds bara i frening med en siffra, t.ex. i 3
(inte: i tredje -en), i sistnmnda paragraf (inte: i sistnmnda ).
Om man vill hnvisa till flera paragrafer, kan man anvnda tv pa
ragraftecken, t.ex. i 35. I frfattningstext skriver man: i 35 , i 3,
7 och 10 . Om man vill hnvisa till flera alternativa frfattningspa
ragrafer skriver man dock bara ett enda paragraftecken, t.ex. i 3, 4, 5
eller 7 .

84 Skiljetecken och andra skrivtecken

10.15 Procent och promille

Orden procent och promille kan bytas ut mot procenttecken (%) re
spektive promilletecken () bara efter tal som r uttryckta i siffror.
Mellanslag stts fre tecknet.
Att skriva ut procent eller promille efter siffror gr ocks bra. Nr
procent eller promille inte fregs av siffror, skrivs det alltid med bok
stver:
Alkoholhalten r 3,8 %.
rets inflation blev 5 procent.
Andelen soffliggare anges i procent.
Enprocentsmlet gller fortfarande.

Procent- och promilletecken anvnds aldrig i sammansttningar:

4-procentssprren, 20-procentig, promilletal.

11 Textens yttre form

11.1 Att gra texten inbjudande att lsa

Det r f mnniskor som orkar lsa sida upp och sida ner med bara lp
text, om de inte r vldigt intresserade av innehllet. Drfr mste den
som skriver frska fnga och behlla lsarens intresse genom att t.ex.
lyfta fram viktigt innehll i texten i sammanfattningar, rubriker och
bilder,
gra texten aptitlig med hjlp av en luftig layout, bra styckeindel
ning m.m.,
gra bokstverna och texten maximalt lsliga med hjlp av en bra ty
pografi.
Fr rd om hur man skapar intressevckande texter hnvisas till ut
bildning och litteratur i mnet. I det fljande ges ngra enkla tips och
praktiska rd om textens utformning: vad man br tnka p nr man
skriver ut sin text med hjlp av mer eller mindre avancerade ordbe
handlingsprogram.
Eftersom det med dagens teknik blir allt vanligare att man sjlv pro
ducerar sina heloriginal (frdiga sidor med text och bild som anvnds
som underlag fr tryckning), krvs det ocks att man lr sig mer om
typografi och layout. Ta drfr reda p om det finns srskilda dator
mallar eller rekommendationer p den egna myndigheten fr hur tex
terna ska se ut, eller rdfrga tryckeriet. Se ocks frslag p frdjup
ningslitteratur i litteraturlistan.

86 Textens yttre form

11.2 Marginaler
11.2.1 Textens placering p sidan
Texten kan ha den bredaste marginalen till vnster eller till hger eller
ha bda marginalerna lika stora. Marginalen ovanfr texten br vara
mindre n den nedanfr.
Skriver man heloriginal till en lngre text som ska tryckas p bda
sidor och hftas eller bindas, mste man ha tillrckligt stor hgermar
ginal p vnstersidorna och motsvarande stor vnstermarginal p h
gersidorna fr att texten inte ska frsvinna in i ryggen. Tnk ocks
p att det ibland mste finnas plats fr hlslagning.
11.2.2 Raderna fr inte vara fr lnga
Radlngden fr varken vara fr kort eller fr lng. Vid alltfr lnga
rader har gat svrt att hitta nsta rad och lsningen blir trttsam.
Vid alltfr korta rader blir det fr mnga avstavningar med svrlsta
ordbilder som fljd.
Radlngden mste anpassas till storleken p bokstverna. En tum
regel r att lsbarheten frsmras om man anvnder mer n 58 tecken
eller mindre n 35 tecken per rad. I mallar fr brev, PM och liknande
dokument br raderna inte vara lngre n 13 cm med en teckenstorlek
p 12 punkter.
Radavstndet ska vara anpassat till radlngden. Ju lngre rad, desto
strre avstnd.
11.2.3 Rak eller ojmn hgerkant?
Skriv grna med ojmn hgerkant ven om ordbehandlingsprogram
met ger mjlighet till rak hgerkant. Den som anvnder sig av rak h
gerkant mste behrska tekniken till fullo och se till att det inte blir fu
la gluggar mellan orden och mellan bokstverna.

Bokstvernas utseende 87

11.3 Bokstvernas utseende

11.3.1 Typsnitt och bokstavsstorlek
Har man mjlighet att vlja olika typsnitt (stilsorter), br man vlja ett
s.k. antikvasnitt (t.ex. Times, Garamond, Century) till den lpande
texten. Bokstverna i antikvasnitten r frsedda med klackar medan
de linjra typsnitten (t.ex. Helvetica, Univers) saknar sdana.
Blanda inte mer n tv typsnitt i en text. Ett antikvasnitt fr lptex
ten och en linjr fr rubriker kan vara lmpligt.
Valet av storlek p bokstverna beror p lsavstndet. Normalt ls
avstnd r 4060 cm och d r det lagom med 912 punkter. Vlj inte
fr liten bokstavsstorlek fr lptexten. Bedm sjlv vad som r behag
ligt att lsa.

Aa

antikva (Garamond)

linjr (Helvetica)

86

11.3.2 Att framhva ord med bl.a. kursiv och fetstil

Fr lptexten ska man anvnda normal stil. Vill man framhva enstaka
ord, uttryck eller hela meningar, kan man anvnda kursivering eller i
undantagsfall understrykning. I manus som ska sttas tolkas en under
strykning vanligen som att texten ska kursiveras.
Om kursiven skulle vara upptagen fr ngot annat ndaml
exempel eller liknande kan man i stllet anvnda fetstil (fr framhv
ningen). VERSALER (stora bokstver) kan ocks anvndas fr att
framhva vissa ord och uttryck. Men skriv aldrig lngre textstycken
med versaler eftersom versaler r mycket svrare att lsa n gemener
(sm bokstver). Undvik s p r r n i n g , som gr texten svrlst.
Hur citattecken anvnds fr att markera ord beskrivs i avsnitt
10.11.4.

88 Textens yttre form

11.4 Paginering
11.4.1 Lpande sidnumrering
Pagineringen, dvs. sidnumreringen, br vara lpande. Det betyder att
hela texten numreras frn brjan till slut, inklusive eventuella bilagor.
Om bilagorna numreras fr sig, blir det svrare fr lsaren att hitta i
texten.
I tryckta bcker brukar sidnummer inte sttas ut p de frsta sidor
na fre innehllsfrteckning och frord. Sidorna rknas med, men
numren stts inte ut. Det hr brukar innebra att det frsta synliga sid
numret finns tidigast p sidan 5.
11.4.2 Sidnumrets placering p sidan
Om sidnumret placeras upptill eller nertill p sidan r en smaksak,
men det mste vara ltt att hitta. I PM, brev, protokoll och liknande
skrivelser br sidnumret placeras upptill p sidan, men inte nrmare
den vre kanten n 1,5 cm.
Om texten r placerad mitt p sidan, kan sidnumret placeras p mit
ten. Om man vxlar vnster- och hgerstllda sidor, br sidnumret st
lika lngt ute i vnster- respektive hgerkant som texten.
11.4.3 Kolumntitlar
I rapporter och lngre texter kan man grna ka verskdligheten fr
lsaren genom att upprepa kapitelrubriken p varje sida och placera
den i anslutning till sidnumret. Dessa s.k. kolumntitlar r ltta att
stadkomma i ordbehandlingsprogram som har funktionen huvudtext
(eller fottext).

11.5 Rubriker
11.5.1 Hgst tre numrerade niver
I lngre texter (tv sidor eller mer) r det i regel ndvndigt att ha bde
huvudrubrik och underrubriker. Anvnder man numrerade rubriker
br man ha hgst tre numrerade niver. Vid behov kan man ocks ha en
fjrde, onumrerad niv, som dock i regel inte tas med i innehllsfr
teckningen. Ett exempel p hur en innehllsfrteckning stlls upp finns
i avsnitt 10.1.

Rubriker 89
11.5.2 Rubrikernas utseende
Rubriken br tydligt skilja sig frn lptexten. Drfr br en lng ru
brik inte strcka sig ver hela sidans bredd, utan hellre delas upp p tv
rader, srskilt om rubriken har samma stil och storlek som lptexten.
Avsluta aldrig en rubrik med punkt. Dremot kan man stta ut
frgetecken efter en frgerubrik.

Exempel p rubriker
Den vanligaste rubrikindelningen om man har tillgng till
olika typsnitt och typstorlekar:

Huvudrubrik (2024 p)
Rubrik p andra nivn (1620 p)
Rubrik p tredje nivn (1216 p)
Rubrik p fjrde nivn som lptextens storlek (hr: 10 p)
Om man har bara en typstorlek men tillgng till fetstil, kan
rubrikerna se ut s hr:
1 HUVUDRUBRIKERNA MED FETA VERSALER
1.1 Nsta niv skrivs med gemena bokstver i fetstil
1.1.1 Den tredje nivn skrivs med normal stil
Den fjrde kan skrivas som niv tre men utan siffror eller

med kursiv stil

11.5.3 Underrubrikernas placering

En underrubrik ska st nrmast det stycke den hr till. Det kan man
stadkomma genom att ha tv blankrader fre rubriken men bara en
efter.

90 Textens yttre form

11.6 Skapa en innehllsfrteckning

I lngre texter behvs det en innehllsfrteckning. Skapa en innehlls
frteckning med hjlp av mallen i ordbehandlingsprogrammet. Vlj
Index och frteckningar under Infoga-menyn. Klicka p fliken Inne
hllsfrteckning och klicka sedan p OK.
Anvnd de frinstllda rubrikgraderna nr du skriver. Om du
ndrar p formuleringar i rubrikgrader r det d mycket enkelt att
uppdatera innehllsfrteckningen nr du har skrivit frdigt (klicka till
vnster om innehllsfrteckningen och tryck p tangenten mrkt F9).

11.7 Styckeindelning
11.7.1 Med indrag
Nr en rapport eller liknande trycksak skrivs med proportionella bok
stver (som satt text) ska nytt stycke markeras med indrag (en fyr
kants storlek, vilket r 35 mm, beroende p bokstavsstorleken) men
utan blankrad.
Mrk dock att man inte gr ngot indrag efter rubriker eller efter
den blankrad som fljer p en upprkning eller ett citat etc.
11.7.2 Utan indrag men med blankrad
Nytt stycke i en text som inte ska tryckas markeras helst med en
blankrad utan indrag.
11.7.3 Undvik ensamma och vergivna rader
Undvik att lta en rad i ett stycke hamna ensam hgst upp p en sida
(s.k. horunge).
11.7.4 Undvik s.k. halvstycken
Byt inte rad manuellt mitt i ett stycke. Det finns ingen anledning att
frska skapa ett mellanting mellan ny mening och nytt stycke.

Tabeller, diagram och andra figurer 91

11.8 Tabeller, diagram och andra figurer

Med hjlp av tabeller, diagram och andra figurer kan stora mngder sif
feruppgifter och komplicerade sammanhang presenteras i koncentre
rad form. Det viktigaste kan lyftas fram och gras verskdligt.
Samma information presenterad med ord skulle krva mycket mer ut
rymme.
Tabeller (och andra figurer) mste dock vara enkla att tolka fr
lsarna. Det r drfr viktigt att formulera en rubrik som talar om vad
tabellen visar, exempelvis vilken tidsperiod som avses, vilka variabler
som ingr och hur siffrorna frdelats, t.ex. i antal eller procentuell an
del. Den information som gr att utlsa ur tabellen ska ven kommen
teras i lptexten. Ibland kan det ocks behvas en bildtext som kom
pletterar tabellinformationen. Om texten innehller mnga tabeller
br endast de viktigaste placeras i lptexten och vriga i en tabellbi
laga.
Tabeller och figurer numreras fr sig i lpande ordning. Tabell 1,
Tabell 2 och Figur 1, Figur 2, Figur 3. Uppgiften om klla avslutas med
punkt.
Exempel p tabeller

Tabell 3.5. Demografiskt betingad efterfrgan p vlfrdstjnster 20102050

Index 2002=100
Barnomsorg
Ungdomsutbildning
Eftergymnasial utbildning
Sjukvrd
ldre- och handikappomsorg
vrig verksamhet
Summa offentlig konsumtion

2010

2020

2030

2040

2050

107,3
98,8
102,7
108,6
102,1
103,3
103,8

116,6
99,6
99,1
118,7
108,5
108,5
109,3

117,4
106,8
102,2
127,8
135,2
113,1
118,2

117,0
107,8
107,6
134,3
144,6
116,0
122,5

123,5
108,8
109,0
138,5
152,1
119,2
126,4

Anm.: En frbttrad hlsa bland ldre frutstts dmpa efterfrgan p ldreomsorg.

Klla: Lngtidsutredningens scenarioberkningar i bilaga 12 (SOU 2004:11).

Den demografiska efterfrgekning som visas i tabell 3.5 kommer till

stor del att ligga i kommunsektorn. Om kommunerna och landstingen
sjlva ska st fr finansieringen krvs att den genomsnittliga kommu
nala utdebiteringen hjs med drygt 3 kronor mellan 2020 och 2050.

92 Textens yttre form

Om i stllet den demografiska efterfrgekningen finansieras genom
kade statsbidrag mste dessa ka med ytterligare 2,2 procent av
BNP mellan 2020 och 2050. [ur Lngtidsutredningen 2003/04]

Tabell 11.1. Andel 38-ringar som lste bcker en genomsnittlig dag

och lstiden i minuter per dag uppdelat efter frldrarnas utbildning
Andel som lst
(procent)
Barn till korttidsutbildade
Barn till medelutbildade
Barn till hgutbildade

65
65
83

Lstid (minuter)
16
14
21

Klla: Barnbarometern 2000/2001.

Av tabellen framgr att en betydligt lgre andel av barnen till korttids

och medelutbildade frldrar lser bcker n vad som r fallet fr bar
nen till hgutbildade frldrar. Lstiden skiljer sig ocks t; barnen till
hgutbildade frldrar har ungefr 1/3 lngre lstid n barnen i de
bda andra grupperna.
Exempel p stapeldiagram

Figur 11.2. Procentuell andel mn respektive kvinnor som inte lst n

gon bok p fritiden under de senaste tolv mnaderna

Klla: Kulturen och din stund p jorden (1999).

Kvinnorna uppvisar genomgende ganska sm skillnader ver tid,

medan det fr mnnen gller att andelen som inte lst en bok i stort

Fotnoter och litteraturhnvisningar 93

sett undantagslst kat (endast de manliga Saco-medlemmarna frn
den sista mtperioden visar en minskning).
Exempel p cirkeldiagram

Figur 11.4. Frdelning av de 3 timmar och 3 minuter per dag som

38-ringar nyttjar olika massmedier under fritiden
Morgontidning
2 min
Serietidning
5 min

Radio
8 min

Veckotidning
2 min

Kvllstidning
1 min

Bok
165 min

Kassett
7 min
TV
88 min
Skivor/CD
18 min

Video
36 min

Klla: Barnbarometern 2000/2001.

Som framgr av figuren dominerar TV och video; 2/3 av tiden gnas t

detta. Mindre n en tiondel av tiden ansls t bcker. [ur Ml i mun

Frslag till handlingsprogram fr svenska sprket, SOU 2002:27]

11.9 Fotnoter och litteraturhnvisningar

Fotnoter br undvikas, srskilt om man inte har program och skrivare
som klarar av sdana p ett bra stt. Skriv hellre eventuella noter i slu
tet av texten; d uppstr inga problem om sidbrytningen ndras.
ver huvud taget br man allts vara sparsam med fotnoter. Det gr
ofta bra att ge korta kommentarer inom parentes i lptexten i stllet.
Den metoden br alltid anvndas fr litteraturhnvisningar etc.

Institutioner

Sprkrdet r en avdelning inom Institutet fr sprk och folkminnen,

som bl.a. har till uppgift att bedriva sprkvrd och att utvrdera klar
sprksarbetet i den offentliga frvaltningen. Sprkrdet ger rd och
upplysningar i sprkfrgor av skiftande slag. Rdet ger dessutom ut en
rad skrifter, t.ex. Svenska skrivregler, Nyordsboken, Svenskt sprk
bruk och Klarsprk Bulletin frn Sprkrdet.
Adressen r:
Box 20057
104 60 Stockholm
Tfn 08-442 42 00 (vxel) och 442 42 10 (sprkrdgivning)
Fax 08-455 42 26
Webbplats: http://www.sprakradet.se
E-post: sprakradet@sprakradet.se
klarsprak@sprakradet.se
Terminologicentrum TNC AB arbetar med facksprk och terminologi

och ger bland annat ut skrivregler. Terminologiarbetet resulterar i ord

listor och termdatabaser. Terminologicentrum TNC, som har en tele
fonrdgivningstjnst fr sina abonnenter, hller ocks kurser och fre
lsningar om terminologi och sprkvrd inom facksprksomrdet.
Adressen r:
Vstra vgen 7 B
169 61 Solna
Tfn 08-446 66 00
Webbplats: http://www.tnc.se
SIS, Swedish Standards Institute r centralorgan fr standardiserings
verksamheten i Sverige. SIS har som ml att det i svensk standard ska
anvndas ett begripligt sprk och en terminologi som r enhetlig och

Institutioner 95
lmplig med hnsyn till svl svenska frhllanden som internationell
och europeisk standard.
Adressen r:
(besksadress: Sankt Paulsgatan 6)
118 80 Stockholm
Tfn 08-555 520 00
Fax 08-555 520 01
Webbplats: http://www.sis.se
Sprkvrdsgruppen r ett samarbetsorgan fr organisationer med
sprkvrdande uppgifter. Gruppen ger ut rekommendationer som
publiceras p webbplatsen www.svenskaspraket.se.

Litteratur

Ordbcker, ordlistor
Svenska Akademiens ordlista (SAOL). 13 uppl. Norstedts Ordbok
2006. Anvnds som norm fr svensk stavning och ordbjning.
Nr stavnings- och bjningsvarianter frekommer i SAOL finns
dr ocks en srskild finess till hjlp fr skribenten: den variant
som fregs av el. (eller) r mer acceptabel n en som fregs av v.
(ven). Vlj drfr i offentliga texter aldrig en stavnings- eller bj
ningsvariant som fregs av v.
karakterisera el. karaktrisera
hemvisten v. hemvistet

Svensk ordbok. 3 uppl. Norstedts Ordbok 1999. Innehller mer n

100 000 ord och fraser och ger uppgifter om stavning, bjning, kon
struktion, betydelse, nyanser, synonymer, stilvrde, fackomrde.
Nationalencyklopedins ordbok. Bokfrlaget Bra Bcker 1995. I tre
band definieras 137 000 sprkliga enheter. Dessutom finns uppgifter
om bl.a. idiom, etymologi, synonymer, motsatsord och frsta knda
belgg i svenskan.
Bonniers svenska ordbok. 9 uppl. Bonniers 2006 Hr finns vardagli
ga, hgtidliga, lderdomliga, nya och frmmande ord.
Natur och Kulturs stora svenska ordbok. Bokfrlaget Natur och
Kultur 2006. Hr definieras orden med hjlp av enkla och vardagsn
ra beskrivningar. Dessutom anges bjning och betoning.
Svenskt sprkbruk. Ordbok ver konstruktioner och fraser. Norstedts
ordbok 2003. Ger besked om hur orden kombineras med varandra
till uttryck och konstruktioner.

Litteratur 97
Ord fr ord. 4 uppl. Norstedts Ordbok 1999. Utver synonymer ges
hr ocks ofta motsatsord och ordens stilvrde.
Stora synonymordboken. Andra helt omarbetade upplagan. Strm
bergs 1998. En anvndbar synonymsamling.
Nyord i svenskan frn 40-tal till 80-tal. Esselte Studium 1986. (Finns
ven i en pocketversion med namnet Frn rondell till grddfil.)
Ger besked om bjning och frsta belgg samt ofta om norska och
danska motsvarigheter till de ca 7 500 ord som kommit in i vrt ordfr
rd under perioden 19451985.
Nyordsboken. Norstedts Ordbok 2000. Svenska sprknmndens upp
fljare till Nyord i med 2 000 nya ord in i 2000-talet.

Skrivregler, namnlistor, avstavningslexikon

Svenska skrivregler. Sprkrdet. 3 utg. Liber 2008. Den mest omfat
tande skrivregelsamlingen, 200 sidor. Rd och regler i Myndigheternas
skrivregler och Svenska skrivregler har s lngt mjligt samordnats.
Skrivregler fr svenska och engelska frn TNC. TNC 100, 2001.
Skrivregler med exempel srskilt inriktade mot det tekniska omrdet.
Den innehller ocks ett avsnitt med engelska skrivregler, liksom en
ordlista ver sprkvetenskapliga termer.
Byggsprk: Sprkvrd och skrivregler fr byggbranschen. TNC 1984.
Riktar sig srskilt till alla som skriver texter med anknytning till
byggomrdet.

Storheter och enheter SI mttenheter. STG HB 103. Utgva 6, 2000.

Hr finns de internationellt verenskomna standarderna fr bl.a. fy

sikaliska storheter och mttenheter samlade.

Sveriges statskalender. Senaste upplagan (ges ut rligen). Fritzes. De

officiella namnen och frkortningarna fr statliga myndigheter, regio

nala och lokala myndigheter, enskilda institutioner och tidningar.

Utrikes namnbok. 7 uppl. Fritzes 2007. Svenska myndigheter, orga

nisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och lnder versatta till
engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Boken har ut
arbetats av en redaktion med representanter fr Utrikesdepartementet,

98 Litteratur
Sverigefinska sprknmnden och Regeringskansliets sprkexperter.
Den finns ocks p webbadressen <http://www.regeringen.se>.

Publikationshandboken. Byrn fr Europeiska gemenskapernas offi

ciella publikationer, 1998. Institutionernas redaktionella regler. Den
tryckta boken kan bestllas frn Bibliotekstjnst AB. En elektronisk
version, med uppdateringar, finns p publikationsbyrns webbplats:
<http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm>.
Svenska ortnamn: uttal och stavning. Norstedt 1991. Svenska
sprknmnden har i samarbete med Lantmteriverket gjort en fr
teckning ver ca 3 000 ortnamn.

Svenskt avstavningslexikon. 3 uppl. Tryckerifrlaget 1989. Innehller

utver vissa rd om avstavning en frteckning ver ca 30 000 ord med

ca 250 000 avstavningsanvisningar.

Norstedts frkortningsordbok. 2 uppl. Svenblad, Ralf. Norstedts

Ordbok 2003. Hr frklaras nrmare 12 000 frkortningar inom m

nen som politik, teknik och juridik.

Grammatik, sprkriktighet
Ewerth, Sten, Den svenska grammatiken. Biblioteksfrlaget 1988.
Denna grundkurs i svensk grammatik r i frsta hand avsedd fr
gymnasiet men vnder sig ocks till vuxna som genom sjlvstudier vill
repetera grunderna i svensk sprklra.
Hultman, Tor G., Liten svensk grammatik. Liber lromedel 1975 eller
senare upplagor. En genomgng av grammatiken frmst fr klassl
rarutbildningens behov. Den resonerande framstllningen gr ocks
denna bok lmplig fr sjlvstudier.
Hultman, Tor G., Svenska Akademiens sprklra. Norstedts Ordbok
2003. Sprklran vnder sig till den som r intresserad av svenska
sprket men vars kunskaper i grammatisk teori och terminologi inte r
helt aktuella.
Sprkriktighetsboken. Norstedts Akademiska frlag 2005. En utfr
lig handbok fr mnga av de sprkriktighetsfrgor som ofta vllar
problem i skrivandet.

Litteratur 99
Wickenberg, Eva och Wllberg, Agneta, Grammatik med komik.
2 uppl. Utbildningsradion 2005. En grundlggande och rolig gram
matik om ordklasser och satsdelar.

Rd fr myndigheternas skrivande
Kommitthandboken (Ds 2000:1). Statsrdsberedningen 2000. I ka
pitel 10 ges rd om disposition, sammanfattningar, rubriker, tabeller,
diagram och sprk i utredningsbetnkanden, vilket gr den anvndbar
ven fr andra rapportliknande texter.
Myndigheternas freskrifter (Ds 1998:43). Statsrdsberedningen 1998.
I kapitel 7 ges rd om innehll, disposition och sprk i myndigheter
nas frfattningar.
Redaktionella och sprkliga frgor i EU-arbetet. Statsrdsberedning
ens PM 2005:3. Innehller rekommendationer om namn p EG:s
institutioner och rttsakter, om hnvisningar till rttsakterna och om
hur vissa ord och uttryck br versttas till svenska.
Svara p remiss: hur och varfr. Statsrdsberedningens PM 2003:2.
Informerar kort om remisser av betnkanden frn Regeringskansliet
och ger rd om remissvarens utformning.
Svarta listan. Statsrdsberedningens PM 2004:1. Ord och fraser som
kan ersttas i frfattningssprk.
Alla dessa skrifter finns i elektronisk form p fljande webbadress:
<http://www.regeringen.se/klarsprak>.

Visst gr det att frndra myndighetssprket! En rapport frn Sprk

vrdsprojektet (Ds 1993:61). Allmnna frlaget 1993. Visar framfr
allt hur man kan frndra texter och skrivvanor inom en myndighet
och vilka vinster detta kan ge. Rapporten r en bra hjlp bde fr den
som ansvarar fr att myndighetens texter r begripliga och fr den som
organiserar sprkvrdsarbetet p myndigheten.

100 Litteratur
Ehrenberg-Sundin, Lundin m.fl., Att skriva bttre i jobbet. En basbok
om brukstexter. 4 uppl. Norstedts Juridik 2008. Ger rd om textpla
nering och sprkbehandling fr olika texttyper, bl.a. rapporter, beslut,
protokoll och pressmeddelanden. Finns i bokhandeln.

Sprk och struktur i domar och beslut. Domstolsverket. Fritzes 1999.

Utver rena sprkfrgor behandlas hr ocks struktur och disposition
i domstolarnas skrivande, bl.a. med hjlp av exempel.
Konsten att skriva bra brottsanmlningar. Skrivrd fr polisen. SIPU
Frlag 1992. Riktar sig till poliser, klagare m.fl. som sysslar med
brottsanmlningar och frhr. Skriften kan bestllas hos Polishgsko
lan, Lromedelsenheten, 170 82 Solna.
Skrivrd fr kronofogdemyndigheten. RSV 905, utgva 1, 1999.
Riktar sig srskilt till den som arbetar p en kronofogdemyndighet.
Skriften kan bestllas hos Riksskatteverket, redaktionsenheten KO/R,
171 94 Solna.
Sundin, Hkan och Ehrenberg-Sundin, Barbro, Tnk frst skriv se
dan. Effektivare rapporter och PM. Effektiv kommunikation AB 1998.
Lundin, Kerstin och Wedin, sa, Fsta prat p prnt Hur man skriver
lsvrda protokoll och minnesanteckningar. Norstedts Juridik 1999.
Ngra myndigheter har gett ut egna sm skrifter med allmnna, kort
fattade rd om bl.a. skrivplanering, meningsbyggnad och ordval:
Riktlinjer fr skrivande inom polisen. Rikspolisstyrelsen 2004. Kan
bestllas per e-post: carina.alfredsson.@rps.police.se eller per telefon
08-401 65 89.
Skrivhjlpen. Vgverket 2004:157. Kan bestllas per e-post:

vagverket.butiken@vv.se

Vgverket har ven sammanstllt riktlinjer fr information p andra

sprk och ltt svenska. Dokumentnummer VV LED 2006:115.

Klarsprk. Skrivhjlp fr myndigheter och offentliga organisationer.

Klarsprksgruppen i Dalarna 2007. Se webbplatsen:
www.dalarna.se/klarsprak
S skriver vi p SPV (Statens pensionsverk) Dnr 2004-30-518. Kan be
stllas per e-post: kundservice@spv.se

Litteratur 101
Skrivboken. Om sprk och skrivande p Boverket. Boverket 1998.
Tfn: 0455-35 30 00.
S skriver vi p Migrationsverket en skrivhandledning. Migra
tionsverket 2004.
Art. nr 906 400. www.migrationsverket.se
Skrivhandledning fr Vstra Gtalandsregionen. Vstra Gtalandsregi
onen 2008. Fr information kontakta elin.fritiofsson@vgregion.se

Trycksaksframstllning, manus,
skrivbordssttning; brevblanketter,
dokumenthantering; webbdesign
Manus: Handbok fr redaktrer. Svenska bokfrlggarefreningen
1989. Innehller rd om manuskriptbehandling, ekonomi, juridik,
typografi, bild och form.
Hallberg, ke, Klart fr tryck. 7 uppl. Bokfrlaget Natur och Kultur
1997. Ger grafisk grundkunskap fr alla som sysslar med trycksaker.
Hellmark, Christer, Typografisk handbok. 5 uppl. Ordfront 2004.
En funktionell hjlpreda och normgivare p det grafiska omrdet.

Skriva p kontor. STG handbok 126. Utgva 5, 2001. Hr finns

svensk standard fr uppstllning av adressetiketter, brev och andra ty
per av dokument samt en cd-rom med elektroniska mallar.
Englund Hjalmarsson, Helena och Guldbrand, Karin, Klarsprk p
ntet. 4 uppl. Pagina 2009. En handbok med rd om hur man plane
rar, strukturerar, utformar och underhller webbsidor.

Lathund fr webbskribenter. Regeringskansliet 2004. En liten folder

med bl.a. skrivtips och checklista fr webbplatser. Finns i elektronisk
form p webbadressen <http://www.regeringen.se/klarsprak>.

Register
abonnera 1.5
accent 2.2.5, 10.13
a conto 10.7.1 a, 10.13.2
adjektiv
begynnelsebokstav 5.2.1 f,
5.2.3 b, e, f

bjning 2.4

ordbildning 3.2

adverb 4.5
placering 4.8.1, 4.8.2
A4 7.2.1
aggressiv 1.5
-ande 2.2.1, 3.1.3
Anderssner 5.2.1 a
anfring
direkt 10.5.2, 10.11.1
dubbel 10.11.3
angende 4.6.2
apostrof 10.11.3, 10.12
arbetsam 1.5
artnamn 5.2.3 a, b
arvegods 3.1.1
arvsfljd 3.1.1
asymmetrisk 1.5
att-sats 4.8.5, 10.6.3
avbryta 4.2.4
avstavning 6
bara 4.5.1, 4.8.2
becquerel 1.5
bedma 1.5
begynnelsebokstav 5, 8.1, 8.7,
10.5.1, 10.5.2
behv(e)s 4.2.5
bergrum 3.1.1
bergskedja 3.1.1
Bergslagen 5.2.1 b
besluta 2.5
bestmningar 4.8.4
betala 2.5
betrffande 4.6.2
betnkande 2.2.1, 5.6,
10.9.2, 10.11.4
bilaga 8.3, 11.4.1
bindestreck 3.1.4, 3.2.1, 7.2,
8.10, 10.7

dubbelt 10.8.6
bisatser 4.8.5, 10.6.2, 10.6.3
blankrad 11.6.2
blinker 2.2.6
blott 4.5.1
-bo 5.2.3 d
bransch 1.5
bredvid 1.5
bruksvrdeshyra 3.1.2
bryta av 4.2.4
budgetr 9.4.1, 10.10
bjning 2
av vissa ord 2.5

av frkortningar 8.9

bestmd form 2.2

genitiv 2.3

plural 2.2

cd 8.7.2 a
cedilj 10.13.4
Celex 8.7.2, 10.9.2
Celsius 5.2.3 a
cent 2.5
center 2.5
Central
och steuropa 3.1.4, 5.2.2 e
centrum 2.2.3, 2.5
cirkumflex 10.13.4
citat
utelmning i citat 10.1, 10.8.5
citattecken 5.6, 10.11
chefredaktr 3.1.1
chefsfrhandlare 3.1.1
datum 2.2.3, 9.3, 9.4.3
dB 5.1.1, 8.7.5 c
de (Gaulle) 5.1.1
decimal 9.1.1, 9.1.7, 9.5.3, 10.4
decimaltecken 9.1.7
dels dels 10.6.2
demokrati 2.2.5
denne 2.4.2
departement 5.3.1 a, 5.3.2 c
dess 4.4.7
dessutom 4.5.3
detta 4.4.4, 4.5.3
diagram 11.8

104 Register
diakritiska tecken 1.4
diarienummer 8.3, 8.6, 10.10
diarium 2.2.2
doktor 4.3.5
dollar 2.5, 9.5.5
dopning 3.3
dra, draga 4.2.1
du 4.4.6
dubbel passiv 4.2.8
dumpning 3.3
dr 4.4.3
dr- 4.5.3
ecu 8.7.4
efterled 3.1.1
identisk 3.1.4, 10.7.3
EG 5.5, 5.6, 8.7.2 a, 10.9.2, 10.9.3
ej 4.5.2
ekonomisk-politiskt 3.2.1
-else 3.1.3
endast 4.5.1, 4.8.2
-ende 2.2.1, 3.1.3
engelska 1.3, 5.7
erfordra 4.2.7
EU- och EG-organ 1.3, 5.5
-eum 2.2.2
euro 2.5, 9.5.5
Europeiska unionen 5.5
falukorv 5.2.3 b
fast mellanslag 6.2, 9.1.6
fasta fraser 4.3.2
fetstil 11.3.2
finn(e)s 4.2.5
finska 1.3
finsk-ugriskt 3.2.1
flat 2.4.3
fogebokstav 3.1.1
forum 2.2.3
fotnoter 11.8
FoU 8.7.5 a
franc 2.5, 9.5.5
franska 1.3, 5.7
frilansa 1.5
frgetecken 10.2, 11.5.2
frn till 9.4.2, 10.8.3
frmmande ord 2.2.26
Frmre Orienten 5.2.2 b
fljaktligen 1.5
freningar 5.4
Frenta staterna 2.2.7, 5.2.1 b
fr(e)s 4.2.5

fretag 5.4

frfattning 5.6.2, 10.9.2, 10.9.3,

10.14
frfattningssamling 10.9.2
frhyra 4.2.7
frkortningar 8
avbrytningar 8.5
bjningsndelser 8.9
examenstitlar 4.3.5
genitiv 8.9
genus 8.8
initial- 8.7
inom parentes 8.1
intill siffror 8.3
mttenheter 8.4
sammandragningar 8.6
sammansttningar 8.10, 10.7.2
utlndska 8.1
vanliga 8.2
versaler eller gemena 8.7.25
frled 3.1.1
frordnande 2.2.1
Frskringskassan 5.3.1 a
frslja 4.2.7
Gamla stan 5.2.1 d
gatunamn 5.2.1 d, 5.2.2 d
ge, giva 4.2.1
genitiv 2.3, 8.4, 8.9, 10.12
geografiska namn 1.2, 2.2.7,
5.2.1 b, c, e, 5.2.2 b, c, 5.2.3 ae
gigakronor 9.5.4
glesbygdsstd 3.1.2
gruppgenitiv 2.3.4
gr(e)s 4.2.5
gteborgare 5.2.3 c
han 4.4.1
heloriginal 11.1, 11.2.1
hemvist 2.5
hiv 8.7.4
hobby 2.2.6
hon 4.4.1
hnvisningar 9.3.2, 10.9.13,
10.14, 11.7
hrdra 1.5
hr- 4.5.3
iaktta 1.4, 4.2.1
icke 4.5.2
i dag 7.1
i frga (om) 4.6.2, 7.1
i gr 7.1

Register 105
i kraft 7.1
i morse 7.1
i natt 7.1
indirekt frga 10.2
indrag 11.7.1, 11.7.2
Inlandsbanan 5.2.1 d
innehllsfrteckning 11.6
inremarknadsfrgor 7.2.1
-insatser 4.3.4
inte 4.5.2, 4.8.2
Internet 5.4.4
intressant 1.5
i stllet (fr) 7.1
i snder 7.1
-ium 2.2.2
i r 7.1
i vermorgon 7.1
jubileum 2.2.2
ju desto 10.6.2
jur.kand. 4.3.5
kalium 2.2.2
kapten 4.3.5
kassett 1.5
kHz 5.1.1
kilokronor 9.5.4
kilometer 8.4
kinesiska 1.2
klockslag 9.2, 9.4.2
kolon 5.1.2, 8.6, 8.9, 10.5
kolossal 1.5
kolumntitel 11.4.3
komma 2.2.4, 9.1.7, 10.6
kommatering 10.6
kommission 1.5
kommissionen 5.3.2 c, 5.5
kommitt 1.5, 2.2.5, 5.3.2 c,
10.13.1, 10.13.3
kommunfullmktige 5.3.2 c
konjunktioner 4.7
kontenta 2.2.4
kontra 1.5
konventioner 5.6.2
konungen 4.3.6
kosovoalban 5.2.3 d
kronor 8.3, 8.4
krv(e)s 4.2.5
kungen 4.3.6
kungliga 4.3.6
kursivering 5.5, 11.3.2
kvalitet 1.5

krnkraftsavveckling 3.1.2
krnkraftverk 3.1.2
knsneutralitet 4.4.1
la, lade 4.2.1
landskoder 1.2
lat 2.4.3
layout 11.1
liten bokstav 5.1.13, 5.2.3, 5.3.2,
5.4.1, 8.7.4, 10.5.1
lockout 2.5
lyda 2.5
lngrckviddig 3.2.3
lnsstyrelsen 5.3.1 d, 5.3.2 c
lses 4.2.5
lsr 9.4.1, 10.10
lses 4.2.5
makar 4.4.1
man 4.4.2
marginaler 11.2
massmedium 2.5
meddelande 2.2.1
medium 2.2.2
medlemskap 1.5
megakronor 9.5.4
Mellansverige 5.2.1 c
Mellanstern 5.2.1 b
meningsbyggnad 4.8
mervrdesskatt 3.1.2
miljard 8.3, 9.5.13, 9.5.5
miljon 8.3, 9.1.8 a, 9.5.13, 9.5.5
mobbning 3.3
motta 4.2.1, 4.2.3
museer 1.5, 2.2.2, 5.4, 10.13
myndighetsnamn 1.3, 5.3
myndighetsvis 3.2.2
mngfasetterad 1.5
mttenheter 8.4
namn
begynnelsebokstav 5

genitiv 2.3, 10.12

myndighets- 1.3, 5.3

nationalitets- 1.2, 2.2.7

narkotika 2.2.4
nationalitetsord
begynnelsebokstav 5.2.3 d, e
stavning 1.2
Nato 8.1, 8.7.2 b
ni 4.4.6
noggrann 1.5
noggrant 1.5

106 Register
noter 11.8
numrering 1.5, 9.1.5
oavslutad text 10.1
och/eller 4.7.1
offentliga byggnader 5.4
omstndlig 1.5
ordbildning 3
ordfljd 4.8
ordfrande 2.2.1
ordningstal 9.1.5
organisationer 5.4
original 1.5
paginering 11.4
papper 2.5
paragraftecken 10.14
parallell 1.5
parentes 10.9
parti 2.2.5, 5.3.2 f, 5.4, 8.7.2
partner 2.2.6, 2.5
pc 8.7.2 a, 8.8, 8.9
penningbelopp 9.1.2, 9.5
penningvrdesfrsmring 3.1.2
per 10.10
personbeteckningar 2.2.8
personnummer 9.1.6
pH 5.1.1, 8.7.5 c
pinyinstavning 1.2
plural 2.2, 2.5, 4.3.3, 4.4.1, 4.4.5,
4.4.7, 8.9, 9.1.8, 9.5.5
pm 8.8, 11.4.2
policy 2.5
polisen 5.3.2 a
pollett 1.5
pol.mag. 4.3.5
posten 5.3.2 a
prepositioner 4.6
lnga 4.6.2
prestanda 2.2.4
privilegierad 1.5
privilegium 1.5
procent 6.2, 10.15
professionell 1.5
professor 4.3.5
programmera 1.5
promille 10.15
pronomen 4.4
relativa 4.4.35
provensalsk 1.5, 10.13.4
punkt 10.1
punktuppstllning 10.1, 10.8.2

radar 8.7.4 a
radioapparater 2.2.6
radlngd 11.2.2, 11.5.2
rankning 3.3
reflexion 1.5
regeringen 5.3.2 d
Regeringskansliet 5.3.1 a
rektor 4.3.5
rekvisita 2.2.4
respektive 4.7.1
riksdagen 5.3.2 d
riksdagsutskott 5.3.2 e
rubriker 11.5
ryska 1.3
rdet 5.3.2 c, 5.5
rdd 2.4.3
rttidig 3.2.3
rttsakter 5.6.2, 10.9.2, 10.9.3
rttsskerhet 3.1.1
rntgen 5.2.3 a
rrande 4.6.2
sa, sade 4.2.1
sakkunnig 2.4.2
sammanskrivning 7
sammansttningar
dubbla 3.1.2, 3.1.3, 7.2
enkla 3.1.1, 7.2
med bindestreck 7.2.2, 7.2.3,
10.7.13, 10.8.4
med eller utan s 3.1.13, 7.2.3
med frkortningar 8.10, 10.7.2
med siffror 7.2.3
med utlndska ord 7.2.2
samt 4.7.2
sankt 8.6
satsradning 10.6.3
schema 2.2.4
sektorsorgan 3.1.1
semikolon 10.4
sidnumrering 11.4
sifferuttryck 9
bokstver eller
siffror 9.1.15
brktal 9.1.2, 9.1.8 b
datum 9.3
i sammansttningar 7.2.3, 10.7.2
klockslag 9.2
med kolon 9.1.5, 10.5.3, 10.5.4
med tankstreck 10.8.3
ordningstal 9.1.5

Register 107
penningbelopp 9.5
personnummer 9.1.6
romerska 9.1.4
substantivets numerus 9.1.8
telefonnummer 9.1.6, 10.7.4
tidrymd 9.4
valutor 9.5.5
silo 2.2.6
sjukhus 5.4
s.k. 8.2, 10.11.4
ska, skall 4.2.2
skala 10.5.3
skilja 2.5
skiljetecken 10
skolor 5.4
skrivregelsamling 3.1.3
skt 1.5
snedstreck 10.10
som 4.4.3, 10.6.2, 10.6.3
spanska 1.3
sprrning 11.3.2
S:t 8.6
starta upp 4.2.6
statsrdet 2.2.8
stavning 1
diakritiska tecken i personnamn
1.4
svrstavade ord 1.5
stimulantia 2.2.4
Stockholmsomrdet 5.2.1 e
stor bokstav 5.1.13, 5.2.1, 5.2.2,
5.3.1, 5.46, 8.7.28.7.4 a, 8.7.5,
10.5.1, 10.5.2
Storbritannien 1.5
Storstockholm 5.2.1 c
studerande 2.2.1
styckeindelning 11.7
stende 2.2.1
stmma verens 4.2.3
subjekt 4.8.3
substantiv
frlngningar 4.3.4

knsneutrala 4.4.1

nakna 4.3.1, 4.3.2

sammansatta 3.1

successiv 1.5
summera upp 4.2.6
supinum
dubbelt 4.2.8
Svarta havet 5.2.1 b

svensk-norskt 3.2.1
symtom 1.5
synes 4.2.5
syns 4.2.5
s dr 7.1
svitt avser 4.6.2
sg(e)s 4.2.5
srskrivning 7.1
ssongsarbete 3.1.1
Sdra stambanan 5.2.1 d
sn- och helgdagar 3.1.4
ta, taga 4.2.1
tabeller 11.8
tankstreck 9.4, 10.8
tautologi 4.2.6, 8.1, 8.2
teckenstorlek 11.3.1
tekn.dr 4.3.5
telefon
frkortning 8.3
nummer 9.1.6, 10.7.4
tema 2.2.4
terrass 1.5
territoriell 1.5
tidningar 5.4
tidpunkt 3.1.1
tidrymd 9.4
tidsplan 3.1.1
tilde 10.13.4
till 4.8.1, 7.1, 9.4.2
tillfredsstllande 1.5
tillser 4.2.3
tills vidare 7.1
tilltal 4.3.5 a, 4.4.6
tioprocentig 7.2.3
titlar
begynnelsebokstav 5.3.2 b, 5.6
bok- 5.6, 10.11.4
form 2.4.2, 4.3.5
versttning 1.3
tories 2.2.6
transportleder 5.2.1 d
trema 10.13.4
typografi 11.1
typsnitt 11.3.1
tyska 1.3, 5.7
ubt 8.10, 10.7.2
-um 2.2.3
under hand 7.1
understrykning 11.3.2
Unesco 8.7.3 a

108 Register
uppdra 4.2.1
upp och ned-vnd 10.7.1 a
upprkningar 4.3.2, 10.4, 10.5.1
Utrikesnmnden 5.3.1 a
utropstecken 10.3
utta 4.2.1
vad avser 4.6.2
valutor 9.5.5
var- 4.5.3
vars 4.4.5
veckonumrering 9.4.3
verb
dubbelt supinum 4.2.8
form 4.2.18
frlngningar 4.2.6, 4.2.7
passiva 4.2.5, 4.2.9, 4.4.2
sammansatta 4.2.3, 4.2.4
-verksamhet 4.3.4
versaler 10.13.3, 11.3.2
videoband 2.2.6
vilka 4.4.3
vilken 4.4.3
vilket 4.4.3, 4.4.4
-vis 3.2.2
von 5.1.1
workshops 2.2.6
Vstbanken 5.2.1 b
vstkusten 5.2.1 b
vstvrlden 5.2.1 b
yrkesbeteckningar 4.3.2
ytterligare 4.8.1
rsskifte 10.10
rtionde 9.4.4
-tgrder 4.3.4
mnesnamn 2.2.2, 4.3.2
n n 10.6.2
ppenhjrtig 1.4
ppna upp 4.2.6
verensstmma 4.2.3
ver huvud (taget) 7.1

109

Bilaga 1

Utdrag ur Komplement till Myndigheternas

skrivregler fr riksdagen och Regeringskansliet
Till kap. 5 Stor eller liten bokstav
Liten bokstav anvnds i ordet kammaren (jmfr orden konstitutions

utskottet, riksdagen och regeringen i Myndigheternas skrivregler, avs

nitt 5.3.2). Se i vrigt cirkulret Stor eller liten bokstav i riksdagen?
(Riksdagens sprkgrupp, mars 2001).
Till kap. 8 Frkortningar
Frutom de frkortningar som anges i Myndigheternas skrivregler,
avsnitt 8.2 och 8.3, anvnds fljande frkortningar:
Till avsnitt 8.2 Vanliga frkortningar i lpande text
e.d.
f.d.
o.d.
tf.

eller dylikt
fre detta
och dylikt
tillfrordnad

Till avsnitt 8.3 Frkortningar intill siffror

a) I hnvisningar till texter, ofta inom parentes:
bet.
betnkande
dir.
direktiv
fakta-PM
faktapromemoria
fr.
frga
frs.
frslag
ip.
interpellation
kommittber. kommittberttelse
kskr.
kyrkomtets skrivelse
mot.
motion
p.
punkt(en), punkter(na)
prop.
proposition

110 Bilaga 1
prot.
redog.
res.
rskr.
skr.
s.y.
utg.omr.
yrk.
yttr.

protokoll
redogrelse
reservation
riksdagens skrivelse, riksdagsskrivelse
(regeringens) skrivelse
srskilt yttrande
utgiftsomrde
yrkande
yttrande

Observera att
frkortningarna ovan inte br anvndas i vanligt omtal i lpande
text
punkter i lagtext anges p fljande stt: 5 3 (inte: 5 3 p.).
b) I hnvisningar till riksdagens utskott:
KU
konstitutionsutskottet
FiU
finansutskottet
SkU
skatteutskottet
JuU
justitieutskottet
LU
lagutskottet
UU
utrikesutskottet
FU
frsvarsutskottet
SfU
socialfrskringsutskottet
SoU
socialutskottet
KrU
kulturutskottet
UbU
utbildningsutskottet
TU
trafikutskottet
JoU
jordbruksutskottet
MJU
milj- och jordbruksutskottet
NU
nringsutskottet
AU
arbetsmarknadsutskottet
BoU
bostadsutskottet
c) I beteckningar p propositioner, motioner, betnkanden etc. (fram
fr allt i parentetiska hnvisningar):
prop. 2001/02:103
mot. 2001/02:Bo23
bet. 2001/02:KrU18

Bilaga 1 111
yttr. 2001/02:SfU2y
ip. 2001/02:63
fr. 2001/02:199
frs. 2001/02:RR8
fakta-PM 2001/02:FPM12

Vid hnvisningar till dokument som tillhr riksdagstrycket

skall riksmtesbeteckning anges fr varje dokument (fr att
underltta dataskning). Detta gller ven d hnvisningen
avser flera dokument frn samma riksmte. I utskottsbetn
kanden behver dock inte riksmtesbeteckning sttas ut annat
n i recit och frslag till riksdagsbeslut. Se exempel nedan un
der rubriken Hnvisningar m.m. i riksdagstrycket.
Till kap. 10 Skiljetecken m.m.
Hnvisningar m.m. i riksdagstrycket

a) Komma stts efter varje nytt dokument.

Exempel:
... (prop. 1995/96:157, bet. 1995/96:UbU9, prot. 1995/96:97
s. 141, rskr. 1995/96:259).
b) Komma stts inte
kring kort hnvisning till sida, stycke, punkt o.d.
Exempel: Vi ser i skatteutskottets betnkande 24 avsnitt 3
s. 14 ...
vid frslag till riksdagsbeslut i utskottsbetnkanden.
Exempel: ... motion 2001/02:U23 yrkande 3 ...
(Komma stts dock enligt allmnna kommateringsregler
kring frtydligande tillgg och inskott i lpande text.)
c) Punkt och parentestecken efter siffra faller bort i lpande
text.
Exempel:
Utskottets frslag till riksdagsbeslut under punkt 1 och 2 ...

112 Bilaga 1

Vid berkningen av ramen fr utgiftsomrde 25 Allmnna

bidrag till kommuner ...

under mom. 1) och 2) eller: under mom. 1. och 2.

under punkt 1) och 2) eller: under punkt 1. och 2.

Inte heller: utgiftsomrde 25. Allmnna bidrag till kommu

ner ...

Inte:
Inte:

113

Bilaga 2

114 Bilaga 2

Departementsserien 2009
Kronologisk frteckning

1. Frstrkt integritetsskydd vid signalspaning.

F.
2. Skyddade beteckningar p jordbruks-

produkter och livsmedel. Jo.

3. Fordonsbesiktning. N.
4. versyn av vissa mediemyndigheter
en effektivare administration. Ku.
5. Frfattningsndringar med anledning av VISfrordningen. Ju.
6. Ekonomiska villkor fr ledamter av Europaparlamentet. Ju.
7. Effektivare regler och bttre beslutsunderlag
fr arbetsmarknadspolitiken. A.
8. Genomfrandet av delar av Prmrds-

beslutet. Ju.

9. Frbttrad utslussning frn sluten ungdomsvrd och ndrade gallringsregler i belastningsregistret. Ju.
10. Strkt finanspolitiskt ramverk versyn av
budgetlagens bestmmelser om utgiftstak. Fi.
11. Oberoendet i den kommunala revisionen. Fi.
12. Registrering av personuppgifter vid
katastrofer utomlands. Ju.
13. Konsumenttjnster m.m. Ju.
14. Konsumentombudsmannen en versyn IJ.
15. En enklare ledighetslagstiftning. A.
16. Produktskerhet vid offentliga tjnster. IJ.
17. Straffrttsliga tgrder till frebyggande av
terrorism. Ju.
18. Behovsbedmning av annat n ekonomiskt
bistnd enligt socialtjnstlagen. S.
19. Insatser fr en alkohol- och narkotikafri
graviditet. S.
20. Rtt till gymnasial vuxenutbildning och
gymnasial srvux. U.
21. Bortom krisen. Om ett framgngsrikt Sverige
i den nya globala ekonomin. U.
22. Genomfrande av FN:s vapenprotokoll m.m.
Ju.
23. Det nya punktskattedirektivet. Fi.
24. Effektivare skatter p klimat- och energiomrdet. Fi.
25. Den nya skollagen fr kunskap, valfrihet
och trygghet. Del 1+2. U.
26. Frbttringar i arbetslshetsfrskringen. A.
27. Ny lag om ekologisk produktion. Jo.

28. Ny delgivningslag m.m. Ju.

29. terbetalningsskyldighet i straffrttsliga
frfaranden, m.m. Ju.
30. Nya rttsmedel m.m. p upphandlingsomrdet. Fi.
31. Patientnmnderna begrnsning av
sekretessbrytande bestmmelse. S.
32. Teknisk sprit m.m. S.
33. Frndringar i Lex Sarah-bestmmelsen m.m.
S.
34. Ett undantag frn skyldigheten att upprtta
koncernredovisning. Ju.
35. Vad krver krisen av frmjandet? UD.
36. Upphandling frn statliga och kommunala
fretag. Fi.
37. Nya avfallsregler. M.
38. Myndigheternas skrivregler. SB.

Departementsserien 2009
Systematisk frteckning

Statsrdsberedningen
Myndigheternas skrivregler. [38]
Justitiedepartementet
Frfattningsndringar med anledning av VISfrordningen. [5]
Ekonomiska villkor fr ledamter av Europaparlamentet. [6]
Genomfrandet av delar av Prmrdsbeslutet. [8]
Frbttrad utslussning frn sluten ungdomsvrd
och ndrade gallringsregler i belastningsregistret. [9]
Registrering av personuppgifter vid katastrofer
utomlands. [12]
Konsumenttjnster m.m. [13]
Straffrttsliga tgrder till frebyggande av
terrorism. [17]
Genomfrande av FN:s vapenprotokoll m.m.
[22]
Ny delgivningslag m.m. [28]
terbetalningsskyldighet i straffrttsliga fr
faranden, m.m. [29]
Ett undantag frn skyldigheten att upprtta kon
cernredovisning. [34]
Utrikesdepartementet
Vad krver krisen av frmjandet? [35]
Frsvarsdepartementet
Frstrkt integritetsskydd vid signalspaning. [1]
Socialdepartementet
Behovsbedmning av annat n ekonomiskt
bistnd enligt socialtjnstlagen. [18]
Insatser fr en alkohol- och narkotikafri
graviditet. [19]
Patientnmnderna begrnsning av sekretessbrytande bestmmelse. [31]
Teknisk sprit m.m. [32]
Frndringar i Lex Sarah-bestmmelsen m.m.
[33]

Finansdepartementet
Strkt finanspolitiskt ramverk versyn av
budgetlagens bestmmelser om utgiftstak.
[10]
Oberoendet i den kommunala revisionen. [11]
Det nya punktskattedirektivet. [23]
Effektivare skatter p klimat- och energiomrdet.
[24]
Nya rttsmedel m.m. p upphandlingsomrdet.
[30]
Upphandling frn statliga och kommunala
fretag. [36]
Utbildningsdepartementet
Rtt till gymnasial vuxenutbildning och gymnasial
srvux. [20]
Bortom krisen. Om ett framgngsrikt Sverige
i den nya globala ekonomin. [21]
Den nya skollagen fr kunskap, valfrihet
och trygghet. Del 1+2. [25]
Jordbruksdepartementet
Skyddade beteckningar p jordbruksprodukter
och livsmedel. [2]
Ny lag om ekologisk produktion. [27]
Miljdepartementet
Nya avfallsregler. [37]
Nringsdepartementet
Fordonsbesiktning. [3]
Integrations- och jmstlldhetsdepartementet
Konsumentombudsmannen en versyn. [14]
Produktskerhet vid offentliga tjnster. [16]
Kulturdepartementet
versyn av vissa mediemyndigheter
en effektivare administration. [4]

Ska man ha punkt i frkortningar eller inte? Fr myn

digheterna skriva sina namn med stor begynnelsebokstav?
Vad heter EU-organen p svenska?
Dessa och mnga andra frgor besvaras i Myndigheternas
skrivregler, som utarbetats p regeringens uppdrag. Detta r
den sjunde upplagan av boken, som hunnit bli en oumbrlig
hjlpreda fr skribenter inom statsfrvaltning, domstolar,
kommuner och landsting, EU:s institutioner och mnga
andra arbetsplatser.

106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se

ISBN XXX-XX-XX-XXXXX-X
ISSN XXXX-X
978-91-38-23265-1
ISSN
0284-6012
ISBN XX-XX-XXXXX-X