Batterier och Laddning

1.
2.
3.
4.
5.
6.

Allmnt
Storlek p batterier
Varfr krnglar batterier?
Batterityper
Laddning
Storleken p laddare

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 2 (20)

1 Allmnt
Ett batteri r egentligen en rtt enkel konstruktion. Tv plattor med aktivt material r
nedsnkt i en elektrolyt. En kemisk process ger rum vid laddning och den omvnda
vid urladdning. Hr ligger sjlva finessen med ett batteri. Lagringen kan ske under
lng tid ch energin kan sedan tas ut under antingen kort eller lng tid.

Ventil

Ttt hlje

Cellfrbindelse
Grid
Paste
Separator

Syra

Att energin gr att ta ut under kort tid visar ocks p faran med batterier. Om man
kortsluter ett batteri s r det enbart den inre resistansen, motstndet, som begrnsar
strmmen. D denna r fr ett bilbatteri i storleksordningen 10 m s kan den som r
familjr med Ohms lag rkna ut att kortslutningsstrmmen ltt kan uppg till 1500
Ampere eller mer. Effekten rknar man ut som strmmen multiplicerad med
spnningen, vilket innebr att det r en effekt p hundratals kW som utvecklas.
Batteriet kan vara den starkaste kraftkllan som finns p Ditt fordon! Mycket omsorg
ska allts visas nr man jobbar med batterier. Vid batteritillverkning r t.ex. inte
ringar tilltna fr de som arbetar vid formeringen, vilket r nstan detsamma som
laddningen. Om man kortsluter ett batteri ver en guldring r risken verhngande att
man brnner av ett finger. Stor frsiktighet rekommenderas allts. Skyddsglasgon
och gummihandskar sitter inte i vgen. Ventilation r ocks bra, speciellt om man
anvnder en oreglerad laddare som kan ge gnistor.
Mnga olika materialkombinationer har anvnts och nya kommer att komma. En
lnglivad kombination r bly-syra som uppfanns fr ver hundra r sedan av
fransmannen Gaston Plant. Hr kommer vi enbart att beskriva bly-syra, ven om
andra typer som t.ex. Nickel-Kadmium, Litium-Jon och Nickel-Metallhydrid. Dessa
nya kombinationer har sin plats p kartan men r nnu fr dyra fr normala
anvndare. Elfordon och hybridbilar r vanliga applikationer i fordonssammanhang.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 3 (20)

Bly-syra ska egentligen lsas bly-svavelsyra. En patriotisk not om bly-syra-batterier r

att det r det mest tervunna produkten i vrlden och Sverige r bst i vrlden p att
tervinna batterier. Trots att bly r ett material som Sverige och Danmark frsker
minska anvndningen av inom EU s r det inte mycket utslpp som kommer frn
blybatterier.

1.1 Kemi
Ett blybatteri innehller tre aktiva material:

Bly i pulverform p den negativa polen

Blydioxid i pulverform p den negativa polen

Svavelsyra i separatorn mellan plattorna och fritt i krlet (ej fr AGM, se under
batterityper).

Allt annat bly i batteriet fungerar enbart som ledare av strmmen och att hlla allt
annat p plats. Att man anvnder bly fr detta beror p den knsliga elektrokemin.
Den fr inte stras och man fr dessutom akta sig fr att fra in andra
materialkombinationer. Eftersom vi talar om elektrokemi s kan man rka ut fr
korrosion, rost, nr tv material mts. Bly r verkligen inte fritt frn korrosion
heller. Bly angrips faktiskt av svavelsyra, men olika mycket vid olika koncentrationer.
Bst klarar sig blyet d koncentrationen r ca 38 % och d syradensiteten r ca 1,28.
ver och under den koncentrationen s stiger det som kallas fr gridkorrosion. Det r
allts ingen slump att batteritillverkare har gjort sina konstruktioner s att syran ligger
p den koncentrationen d det r fulladdat. Dessutom s r syrans resistans som lgst
vid ~1,28 vilket ytterligare bidrager till att det r en lmplig densitet. Under 1,08 s r
syran extra elak mot blyet. Detta r ett skl till att man ska hlla batteriet fulladdat.
Mer om det under avsnittet om laddning.
Ett fulladdat batteri har i stort sett rena material p de olika platserna i batterier. Nr
batteriet urladdas s omvandlas bde blyet och blydioxiden till blysulfat genom tv
helt olika reaktioner. Samtidigt frbrukas svavelsyra, eller mera riktigt s sjunker
koncentrationen nr syran omvandlas till blysulfat. Det r drfr man kan bedma
laddningen p et ppet batteri genom att mta syrans densitet. Notera att det bildas
blysulfat. Sulfatering r allts en naturlig del av kemin och till och med nskvrd. Det
r frst nr sulfateringen vxer i storlek som det blir allvarligt. Vid laddning s vnder
man p den kemiska processen och vid verladdning utvecklas ocks syrgas p den
positiva polen och vtgas p den negativa. Alla dessa gaser kommer frn syrans
vatten. I ett ppet batteri s frsvinner dessa gaser vilket man ser som att man har
frlorat vatten. I ett Gel eller AGM-batteri s tas dessa gaser om hand istllet. Mer om
detta senare.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 4 (20)

Kemister skriver frloppet p fljande vis (omvnt vid laddning):

Positiv

PbO2 + 4H+ + SO42- + 2e-

PbSO4 + 2H20

Negativ Pb + SO42- - 2e PbSO4

______________________________________________
Totalt

PbO2 + Pb + 2SO42-

2PbSO4 + 2H20

Vid verladdning:
2 H20 4e-

Positiv

O2 +4H+

Negativ
4H+ + 4e 2H2
______________________________________________
Totalt

2H20

2H2 + O2

Tabell 1: Frlopp vid laddning och urladdning

P vanligt sprk kan man skriva att

Positiv:
Negativ:

Blyoxid & syra

Bly & syra

Blysulfat & vatten

Blysulfat
vid urladdning
omvnt vid laddning

Hur man bedmer laddningen, State of Charge, framgr av tabell 2. Notera att
batterispnningen bara ger en grov indikation fr ett ppet batteri. Mngden vatten
spelar in och man kan ha en hg spnning fast batteriet inte fungerar srskilt bra.
SOC

Syra-

Batterispnning

State of Charge

densitet

(ungefrlig)

100 %

1,28

12,9V

75 %

1,23

12,5V

50 %

1,18

12,15V

25 %

1,14

11,9V

0%

1,10

11,4V

Tabell 2: Laddningsgrad i frhllande till syradensitet och

batterispnning
Ett fulladdat batteri klarar kyla bra. Det fryser vid ca. 67C och det gr f.. nog vem
som helst. Vrre blir det om batteriet r urladdat. D kan det frysa redan vid ngra
grader under noll. Detta r ytterligare ett skl till att hlla batteriet laddat under
vintern.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 5 (20)

2 Storlek p batteriet.
Ett batteri kan klassificeras p ett antal olika stt. Sjlvklart s r mtten p det viktigt
s att det verkligen passar dit det ska. Spnningen knns lika naturlig, 6V, 12V eller
24V r vanliga spnningar, men om man tittar p decimalerna s r det inte riktigt
detsamma. Det r ofta inget som en anvndare behver bry sig om, annat n vid val av
laddare. Normala ppna batterier ska vid normal laddning inte g ver 14, 4V medan
AGM-batterier oftast vill ha en laddspnning p 14, 7V fr att m bra. Sedan r
laddspnningen dessutom beroende av temperaturen, se avsnittet om laddning.
Annars r de tv viktigaste mtten p ett batteriets storlek saker som har att gra med
dess effekt och kapacitet. Om man jmfr med vanliga fordonstermer s r effekten
lika med toppfarten och kapaciteten lika med hur lngt man kommer p en tank. En
sak i taget:
Effekten mts i antingen CCA, MCA, CA eller PCA. CCA (Cold Cranking Amps) r
det vanligaste p vra breddgrader och mter hur mnga Ampere man kan dra frn ett
batteri som r 18C under trettio sekunder utan att batterispnningen understiger
7,2V. En typisk siffra p ett MC-batteri r ett par hundra A medan en bil ligger p
600-800A. Detta r ju en extrem test. Ingen str i 18C och nter i 30 sekunder i
strck och dessutom drar en typisk bil bara 300-400A under startfrloppet. Det r
nd viktigt fr att kunna jmfra batterier och dessutom r batteriet inte alltid 100 %
laddat. MCA (Marine Cranking Amps), CA (Cranking Amps) och PCA(Pulse
Cranking Amps) r variationer p samma tema vid olika temperaturer och med olika
tider.
Kapaciteten mts genom att lgga p en konstant last och se hur lng tid batteriet
hller sig ovanfr 10,5V. Den vanligaste i Europa r antalet Amperetimmar, Ah.
Riktigt s enkelt r det dock inte. Man anger dessutom fr hur lng tid det gller.
Vanligast fr ett mindre batteri r C10, vilket str fr att man laddar ur under 10
timmar medan bilar oftast talar om C20, vilket fljaktligen str fr urladdning under 20
timmar. ven hr stmmer jmfrelsen med hur lngt man kommer p en tank. Om
man kr fortare, dvs. laddar ur med en hgre strm, s kommer man inte riktigt lika
lngt. C10-vrdet r fljaktligen lite lgre n C20. I industriella sammanhang talar man
dessutom om C5, C2 och C1. Samma princip, olika urladdningstider.
Ibland anvnds dessutom RC, Reserv Capacity. D lgger man p en rel. hg strm,
25A, och mter hur mnga minuter batteriet hller sig ver 10,5V. Ett typiskt
bilbatteri ligger p runt 100 minuter. Ett MC-batteri klarar kanske 15 minuter vid
samma test, men eftersom 25A r en vldigt hg last fr s sm batterier anvnds RC
knappt fr dem.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 6 (20)

3 Varfr krnglar batterier?

En av de mest ingende studierna av varfr batterier dr gjordes av D. Amistadl och
presenterades p BCI (Batteries Council International) 1995.
Temperaturens inverkan var tydlig. Fig. 1 visar medeltiden till haveri frn
tillverkning: Frvnande fr en nordbo r att det r hga temperaturer som tar kl p
batterier. Alla som har befunnit sig under en motorhuv i Arizona kan intyga att det
verkar rimligt. Ett batteri i kenklimat varar ofta inte mer n ett r. Kylan gr
bristande prestanda mera tydligt, eftersom det frsts hnder nr kvicksilvret pekar p
20 och man har glmt vantarna hemma

25

Temperatur, C

20
15
10
5
0
20

30

40

50

60

70

Mnader

Fig. 1: Medellivslngd frn tillverkning till haveri

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 7 (20)

Kortslutning

Fel p
plattor

Utslitet

Utslitet

Felfritt

Yttre skador

Avbrott

Yttre skada

35
30
25
20
15
10
5
0
Felfritt

% av totalen

Anledningen till att batteriet byts ut r ocks intressant. Fig. 2 visar var felen kommer
ifrn medan fig. 3 visar medeltiden till dess att de havererar, beroende p orsak:

Fig. 2: Felorsak som % av totalen

Mnader till fel

60
50
40
30
20
10
Fel p
plattor

Kortslutning

Avbrott

Fig. 3: Medeltid till fel, beroende av felorsak

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 8 (20)

3.1 Felorsaker:
A. Felfritt. Dessa batterier har egentligen inte havererat. De har ftt skulden fast
det egentligen kanske bara var urladdat eller att det fanns ngot fel i det
elektriska systemet p fordonet.
B. Yttre fel. Denna kategori inkluderar allt som har med yttre fel p batteriet, likt
att polerna har blivit skadade vid demontage eller att locket har ftt en skada.
Hr ingr ven skador som har uppsttt som av en gnista under laddning. Detta
r inte srskilt vanligt felfall, men konsekvenserna kan vara frdande.
C. Avbrott. Ngon form av frlorad kontakt inuti batteriet. Detta kan ha orsakats
av vibrationer etc. Ibland kan ocks rena tillverkningsfel, typ dlig intern
ldning, orsaka avbrott.
D. Kortslutning. Kan ses som ett bortfall av en eller flera celler i batteriet.
Restprodukter kan kortsluta runt plattkanter. Ibland s kan restprodukter
brygga emellan i botten av batteriet. Dr finns normalt en spalt fr detta men i
slutet av batteriets liv s kan det nd brygga emellan. Ett annat fel r ren
kristallin tillvxt rakt genom separatorn, s.k. dendriter.
E. Fel p plattor. Detta r en stor grupp som kan innehlla rena tillverkningsfel,
men i allmnhet s orsakas dessa fel av att batteriet misshandlats eller anvnts
utanfr rekommendationer. Det kan vara extrema temperaturer,
djupurladdningar eller drift p icke avsett stt. Felen kan vara intern korrosion,
dlig vidhftning av det aktiva materialet till blyntet, att negativa materialet
har krympt.
F. Hr ingr den mngomtalade sulfateringen. Sulfatering r bildandet av rel.
stora kristaller av blysulfat. Blysulfat r ju det mne som bildas vid
urladdning, men den godartade blysulfaten bryts snllt ner i sina
bestndsdelar vid laddning. De stora kristallerna r mycket svrare att hantera.
Det finns mer eller mindre fantasifulla frslag till hur man ska bryta ner dessa
sulfatkristaller, men det gemensamma med alla dessa freslagna metoder r att
r mer teori n verklighet. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation att t.ex.
pulser av hga spnningar bryter ner kristallerna. Notera dock att efter lng
tids underhllsladdning kan somlig sulfatering terbildas. De farliga
sulfatkristallerna uppstr frmst d batteriet har varit urladdat och/eller om
vattennivn har sjunkit fr lgt. Bda problemen kan oftast undvikas genom
sktsel, frmst laddning med en bra laddare. Kom ihg att laddning med en
dlig laddare, likt de traditionella som man kper fr ett par hundra p en
bensinmack r nd bttre n att inte ladda alls. Ett ppet batteri frlorar
vatten och om det inte erstts s kan batteriplattorna blottlggas. Den
blottlagda ytan r mycket svr att terstlla.
G. Utslitet. Inget batteri varar fr evigt. Dessa batterier representerar den
naturliga dden.
ven om man gr allt rtt s varar allts inte batterier fr evigt. Speciellt p
vibrerande motorcyklar kan yttre vld f batterierna att d i frtid. Olika
batterikonstruktioner r mer eller mindre knsliga fr vibrationer. Mer om
detta senare. Rtt sktt lever dock ett batteri under lng tid. I industriella
sammanhang, t.ex. back-up vid telekom-anlggningar finns det batterier som
hller i 20 r. De blir dock sktta som lindebarn med laddning, vattning och
konstanta stabila frhllanden.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 9 (20)

4 Batterityper
4.1 ppna
Fortfarande dominerar det ppna batteriet. Det bestr av nstan frihngande plattor
som r isolerade frn varandra genom att oftast den negativa plattan sitter i en liten
separatorpse av polyeten. Att konstruktionen dominerar beror frmst p dess pris.
ven om ett vanligt bilbatteri innehller ca. 130 detaljer s har produktionsteknik
frfinats och materialen kan vara ganska simpla. Resultatet r ett batteri som till ett
lgt pris erbjuder ngot som r tillrckligt bra fr mnga. Ett Maintenance Free
batteri, MF, r normalt ett ppet batteri dr man i konstruktionen hllit ner gasningen
och dessutom gjort batterildan s tt att ev. gaser hller sig p plats. Genom att ha
mycket syra s rcker vtskan hela dess livstid utan pfyllning.

4.2 VRLA
Ett helt annat stt att kontrollera vtskefrlusterna gr under samlingsnamnet VRLA,
Valve Regulated Lead Acid, dvs. ventilreglerade bly-syra. Hr gr man batterildan
till ett litet tryckkrl med skerhetsventiler. Om man stnger in syr- och vtgasen s
kan de reagera med varandra och terbildas till vatten. Detta kallas fr rekombination
och r ett briljant stt att f i det nrmaste eliminera vtskefrlusterna. Riktigt allt gr
inte att stnga inne och tervinna, men den nedbringas mngfaldigt. Samtidigt bildas
blysulfat p den negativa plattan. Denna bryts sedan frhoppningsvis ner genom
normal laddning. Ett ldre VRLA-batteri kan ha svrigheter med denna terbildning.
En korrekt laddprofil kan hr underltta.
Ett VRLA-batteri har en lng rad unika och positiva egenskaper. Det finns dock en
olgenhet p ett VRLA som ldras. Vid rekombinationen p den negativa plattan s
bildas blysulfat. Detta r normalt inget problem, men ett ldrat VRLA-batteri kan
tappa kapacitet just av det sklet nr laddaren frsker f den negativa plattan
fulladdad, men istllet s rekombinerar batterier bara nnu mer. Frloppet r mycket
komplicerat, men kemisterna sammanfattar det s hr:
Negativ:

2H20

= O2 + 4H+ + 4e-

Positiv:

2Pb + O2 + H2SO4

= 2PbSO4 + 2H20

Ett stt att hantera detta r inbyggt i Coulombi Chargers YTC och kallas Current
Interrupt. Vilopauser r inbyggda fr att rekombinationen ska klaras av innan nsta
puls av laddning kommer. Mer om Current Interrupt under avsnittet om laddning.
VRLA finns i tv huvudprinciper, GEL eller AGM som r byggda p helt olika stt.

Gelbatteri
Ett Gelbatteri har ngra mnen, oftast kiselfreningar, tillsatta i syran s att den
gelatinerar sig. Drigenom finns det ingen fri syra som kan rinna ut. Syr- och vtgasen
borrar kanaler i geln dr den mts och terbildas. De har bra kapacitet, men tack
vare det lite hgre motstndet i syran s kan de vara begrnsade som startbatterier. De
tl djupurladdningar mycket bra, dvs. nr man tmmer batteriet nda ner till 20 %
State Of Charge. Gelbatterier r mycket robusta och anvnds t.ex. ofta i
skurmaskiner, golfbilar. Nr man talar om gelbatterier fr motorcyklar s r det
oftast en missuppfattning. Mera troligt r det ett AGM-batteri,.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 10 (20)

AGM
AGM, Absorbed Glass Mat, hller syran p plats genom att separatorpapperet som
bestr av en glasfibermatta, fungerar som en svamp. Kapillrkrafterna i separatorn gr
hela tricket. Batterierna gr att bygga med mycket tunna separatorer vilket hller nere
det inre motstndet. Detta gr att man kan f ut hg effekt ur liten volym, vilket gr
det perfekt som startbatteri. Det mest knda AGM-batteriet fr bilar r Optima. Dr
har man dessutom spirallindat de positiva och negativa plattorna till en cylinder och
satt fast dem hrt i ett runt hl. Drigenom blir ett Optima mngdubbelt mer
vibrationstligt n ett traditionellt batteri.
AGM har en olgenhet och det r att syramngden r begrnsad. All syra mste sugas
upp i separatorpapperet och nr den lilla syramngden r omvandlad till blysulfat s r
det slut i bensintanken. Fr att hantera detta problem har AGM-batterier ofta lite
hgre syravikt. Det medfr att ett AGM-batteri kan och ofta br laddas vid en lite
hgre spnning.
Somliga AGM-batterier (Optima, Maxxima och Hawker Odyssey) bygger p mycket
rent bly. Frdelen med det r ytterligare lgre inre frluster, lg gasning och hg
strmtlighet. Hawker sger att deras motorcykelbatterier inte behver begrnsas
strmmssig, under frutsttning att det r en primrswitchad laddare med bra
kontroll av laddspnningen. Detta medfr att ett helt tomt batteri kan fulladdas p
kanske 30 minuter, om man har en laddare enligt Hawkers specifikation.
En jmfrelse mellan olika batterityper och deras lmplighet framgr av bif. tabell.

Typ
ppna
MF
AGM
AGM
renbly
GEL

Anvndningsomrde
Start Djup-cykling Backup
Ja
Ja
Mjligt
Ja
Ja
Mjligt
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Mjligt
Nej

Ja

Typisk
laddspnning
14,4V
14,4V
14,4-14,7V
14,7V

Typisk
Floatspnning
13,5V
13,5V
13,5V
13,6V

14,4V

13,8V

ja

Tabell 3: Batterityper och deras anvndning

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 11 (20)

5 Laddning
En laddcykel eller mera exakt en laddningsalgoritm beskriver hur batteriet fr till sig
energi under hela laddningsfrloppet. En DIN-standard, 41773, ger riktlinjer fr hur
en sdan algoritm ska struktureras, men viktigast av allt r kunskapen om hur ett
batteri ska behandlas fr att m s bra som mjligt med lngsta liv, hgst kapacitet
och mesta driftsfrberedelse som ml. Observera att hr finns det ingen
universalmetod som lser alla bekymmer p ett optimalt stt. Batteriet i sig kan
tillverkas p ett antal olika stt. Dessutom s mste man betrakta batteri och hur det
anvnds tillsammans. Detta medfr att det finns ett stort antal algoritmer, Ngot man
ska ha i bakhuvudet r dock att at r alltid bttre att ladda brutalt n att lta batteriet
st urladdat. En usel laddare r i det nrmaste alltid bttre n ingen laddare alls., under
frutsttning att man tar av laddningen nr det brjar bubbla i batteriet.
Laddningens uppgift r att terbilda de aktiva materialen svavelsyra (H2SO4), bly
(Pb) och blyoxid (PbO2) av den blysulfat (PbSO4) som har bildats under
urladdningen. Jod, blysulfat r samma material som orsakar det fel som kallas
sulfatering. Blysulfat r allts ndvndigt i hela processen. Det r nr kristaller av
blysulfat vxer sig stora som det blir ngot ont.
En laddkurva (mera exakt laddningskurva) beskriver sambandet mellan tid, spnning
och strm. Sttet som man vill att denna laddkurva ska se ut kallas fr
laddningsalgoritmen. En laddkurva skiljer sig markant mellan en modern trestegs
primrswitchad laddare med trestegsladdning och en linjr laddare, som r den typ
kan hitta p bensinmackar och lgprismarknader.

Fig. 4 Laddkurvor, oreglerad linjr och bra primrswitchad

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 12 (20)

Ett par intressanta detaljer frn figuren p fregende sida:

Den linjra laddaren r visserligen mrkt med en hg Ampere-siffra, men detta

r oftast mtt med ett batteri som ligger nert 8-9V. En mera realistiskt siffra
r 75% av den mrkta strmstyrkan, men den sjunker snabbt nr batteriet
stiger i spnning.

Den primrswitchade laddaren ligger efter i brjan i hur mycket energi den fr
in i batteriet, men den kommer snart ifatt.

Den linjra laddaren har svrt att fylla batteriet, trots att den ligger p en hg
spnning. D avger laddaren lite strm men desto mer vrme utan att det blir
srskilt mycket mer laddning in i batteriet.

En laddare som inte kan lgga sig p en konstant spnning kan inte ladda
batteriet fullt utan att komma upp i omrdet d batteriet gasar och tappar
vtska. En tumregel r att man har ftt i 80 % av laddningen under den frsta
fasen. Somliga enkla reglerade laddare gr ner till en lgre spnning nr 14,4
V har ntts, men d kan det ta veckor att f i de sista 20 % av laddning.

Ett ltt sulfaterat batteri har ett nstan isolerande skikt av blysulfat p sina
plattor. Nr man frsker ladda ett sdant batteri s stiger, enligt Ohms lag,
spnningen snabbt och fr en oreglerad laddare s stiger den nda upp till dess
max. Man brukar sga om sdana batterier att de inte tar emot laddning.
Dessa batterier kan ibland vckas genom att ladda dem med en lg strm
under flera dygn. Ett annat, mera effektivt stt tillmpas i Multi XS-laddarna.
D laddar men med full strm nda upp till spnningstaket d laddaren gr ner
till noll. Omedelbart terstartar laddningen och s hller den p med att pulsa
in energi i batteriet. Man ser det p att LADDNING FULLADDAT
lamporna blinkar. Om de fortfarande blinkar efter 30 minuter s r batteriet
frbrukat, men om lampan fr LADDNING lyser stadigt s har man lyckats
vcka batteriet.

En modern laddare kan best av upp till sex olika avsnitt, men ingen laddare p
marknaden idag anvnder alla sex stegen. Fig. 4 visar det principiella utseendet p
en modern laddkurva.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 13 (20)

Charge Algorithms
18
17
16

14

Current

Current Interrupt

13

Pulse

12

Float

Absorbtion

Equalization/Boost

Voltage

Bulk

Soft/Pre-Qualification

15

11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1

Time

Fig. 5. Generell laddkurva

Soft/Pre-Qualification
Soft/Pre-Qualification gller fr batterier som har blivit djupt urladdade. Vad som r
djupurladdade kan diskuteras. Nr man i normtest djupurladdar gr man ner till 10,5V
fr ett 12V-batteri (1,75V/cell) men i praktiken s r nog grnsen hgre. Alldeles
oavsett s har batteriet tmts p strre delen av sin energi och det r ibland avsikten.
En stdmaskin, rullstol eller elbilanvnder batteriets lagrade energi och har ocks
batterier som r anpassade fr den uppgiften och tl detta. Dessa s.k. DC-batterier
(DC=Deep Cycle) klarar minst 200 men ibland nda uppt 1000 cykler ner till 0 %
SOC (SOC=State Of Charge = % laddning) till skillnad frn ett vanligt startbatteri
(SLI = Start Lighting Ignition) som i vrsta fall kan ge upp efter 5-10 cykler. Ett
djupurladdat batteri br ges en frsiktig start och drfr reduceras strmmen ofta
under denna fas, drav namnet Soft Start. Ibland anvnds denna fas fr att se om
batteriet tar emot laddning, s.k. Pre-Qualification. Ett bra stt att gra detta r att se att
batteriet stiger till en bestmd spnning inom en bestmd tid. Om man anvnder en
liten laddare till ett stort batteri kan man ibland f falskalarm just fr att laddare och
batteri inte matchade varandra. Normalt rcker det d med att starta om laddningen.
Cteks laddare XS7000 har en Softstart med Pre-Qualification.

Bulk
Bulk r nsta fas. Hr frsker man ladda med maximal strm nda upp till en
spnning d batteriet brjar gasa. Om spnningen r noga kontrollerad s tappar
batteriet i det nrmaste ingen vtska under denna och den pfljande fasen. Strmmen
r s konstant som mjligt, men kan ha en svag lutning, om laddaren har internt
temperaturskydd. Denna fas r den strsta skillnaden mellan en modern styrd laddare
och den ldre typen med bara en stor transformator och en likriktare. Fr de ldre
dinosaurierna s r strmmen enbart styrd av batteriets inre motstnd. Nr
spnningen stiger s sjunker strmmen dramatiskt till att bli nstan ingenting nr
batteriet nrmar sig fulladdat. Detta gr att den strm som anges p laddaren utnyttjas
s dligt att en laddare som r mrkt med t.ex. 15A har lngre laddtid n en modern

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 14 (20)

styrd p kanske 6A. Det r allts viktigt att frga efter laddningstiden fr en typisk
storlek istllet fr att g efter ngon strmstyrka som enbart kan utnyttjas nr batteriet
r nere p lngt under 12V.
Under bulkfasen s tar batteriet emot merparten av sin energi, ca. 80 %. Tiden fr
denna kan berknas till kapaciteten/strmmen. Exempelvis ett batteri p 50Ah och en
laddare p 7A tar 80 % *50/7 = 5,7h. Avrunda det uppt fr att batteriet faktiskt
behver f lite mer energi i sig vid uppladdning medan kapacitetssiffran fr man frn
urladdning. I exemplet ovan tar det allts 6-7h fr ett totalt urladdat batteri att n 80 %
laddning med en modern 7A-laddare.
Fr denna fas har man normalt ingen tidsbegrnsning. Alla CTEKs laddare fungerar
p detta stt.

Absorbtion
Absorbtion r fas #3. D hlls spnningen p en konstant niv p 2,4-2,45 V/cell
=14,4-14,7 V fr ett 12V-batteri. Allt efter det att batteriet blir mer uppladdat s
sjunker strmmen efter en exponentiell kurva. Fasen avslutas nr strmmen sjunkit till
en frbestmd niv (typiskt 0,2-0,6A) eller en frbestmd tid. Strm- eller
tidsavknning har fr- och nackdelar. Med strmavknning s lter man batteriet
sjlvt tala om nr det brjar bli klart, men det fr felsignal om det finns s.k.
parallellaster. Om man t.ex. anvnder laddaren fr btbatteriet samtidigt som man har
12V-belysning igng s sjunker strmmen aldrig s mycket att laddaren gr vidare till
nsta fas. D r en time-out att fredra. Nackdelen med en ren time-out kan vara att
ett nstan fulladdat batteri som stts p laddning kan vara klart efter bara ngon
timme, men det ligger kvar p absorbtion i ytterligare 20 timmar, vilket r en typisk
time-out fr absorbtion. Ibland kombineras denna time-out med den totaltiden fr
bulk+absorbtion.
Batteriet befinner sig ungefr vid punkten d batteriet brjar gasa, dvs. tappa vtska.
Fr att minimera vtskefrlusten kan man lta den konstanta spnningen under
absorbtion bara vara nstan konstant. Vid brjan av absorbtionen r spnningen ett par
tiondels volt lgre n full spnning fr att sedan n full spnning nr strmmen sjunkit
under en Ampere. Detta r en finess som frlnger laddningstiden marginellt men
hller nere vtskefrlusten. Alla CTEK Sweden har denna finess.
Nr batteriet r genom denna fas s har det tagit emot ver 95 % av sin energi och
skulle fr alla SLI-batterier kunna betraktas som fulladdat. Ett Deep Cycle-batteri r
dock inte frdigt nnu. De sista kanske 5 % r viktiga bde fr driftstid och fr
livslngd fr batteriet. Om man ligger mellan 100 % och 60 % SOC istllet fr mellan
95 % och 55 % s kan livslngden p dessa dyra batterier frlngas med kanske 20 %.
Det kan vara mycket pengar eftersom dessa batterier normalt har en hg prislapp.
Alla CTEKs laddare har en absorbtionsfas.

Equalization/Boost
Equalization/Boost. Fasen bestr av en kort (1-5h) tid med en lg, konstant strm.
Spnningen fr d stiga hgt ver gasning, men r i allmnhet begrnsad vid ca. 16V.
Denna fas frekommer inte p s mnga laddare men kan gra underverk fr somliga
batterier. Hur underverket ser ut beror helt p vilken typ av batteri det r frgan om.
Gemensamt fr alla batterityper r att om man har mnga batterier i serie s kan
Equalization utjmna spnningsobalansen mellan batterierna. Detta r den
ursprungliga uppgiften fr en equalization.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 15 (20)

Ett vanligt ppet batteri som har blivit djupurladdat kan ha en skiktad syravikt
(stratifiering). Syra med hg syravikt, >1,35, kan ligga i botten medan syra med <1,20
kan ligga p ytan, fast voltmetern sger att batteriet r fulladdat. Om detta batteri str
p underhllsladdning s har det jmnat ut sig p kanske tv mnader, men s lng tid
vill man normalt inte vnta. Den hga syravikten kan ocks skada de delar som r i
nrheten av den. En equalization fr syran att bubbla och rras om s att syravikten r
utjmnad (equalized) efter bara ngra timmar. Under denna fas kan batteriet tappa
vtska och man br drfr inte gra detta fr ofta.
Ett AGM-batteri kan ocks behandlas p detta stt, men syftet r ngot helt annat. Ett
AGM kan tappa kapacitet efter ett antal djupurladdningar och en Boost kan terstlla
den frlorade kapaciteten. Bst grs detta om strmmen pulseras med s.k. Current
Interrupt. Amerikanska NREL (National Renewable Energy Laboratory) gjorde en
studie under 1999-2001 runt detta med hjlp av Optima Deep Cycle batteri. De kunde
visa p en livslngdfrlngning p ett par gnger med hjlp av frmst Current
Interrupt. Resultaten var s goda att NREL emottog US Department of Energys
Award fr en av USAs bsta upptckter inom omrdet. Nr pulsen r till s driver
man rekombinationen (se AGM-batterier) p frmst den negativa plattan. Under
viloperioden s lter man batteriet vila och undviker drmed vertemperaturer.
Ett GEL-batteri kan ocks laddas p detta stt, men ingen ppen forskning finns om
detta r ngon frdel. Bde AGM och GEL har det gemensamt att de inte kan
terfyllas med vtska. Drfr mste alla verladdningar likt detta gras mycket
frsiktigt s att batteriet inte tappar vtska. CTEKs Multi XS7000 och Multi
XS25000 har ocks en Boost/Equalizationfas som en av deras mode.

Float
Float r en underhllsladdning med en konstant spnning p 13,2-13,8 V och med en
strm p ngot hundratal milliampere. Denna strm sjunker tills den balanserar
batteriets sjlvurladdning. Drmed hlls batteriet p en konstant liten verladdning.
Nu frdigladdas batteriet och en viss utjmning mellan cellerna sker. Detta r det
normala underhllslget fr backup-system till t.ex. larm och Telecom. Batterierna
mr skapligt bra, men de tappar lite vtska om de str p under en lngre tid. ppna
backup-batterier fylls med vatten i storleksordningen var tredje mnad. Detta r ocks
det normala fr batterier till rullstolar, elbilar etc. Dessa behver varenda gnutta
energi de kan peta in i batteriet.

Pulse
Pulse r som namnet antyder pulsunderhll. Batterispnningen vervakas och om den
sjunker under en viss niv s skickar laddaren p en puls, ofta med lgre strm, fr att
f upp spnningen igen. Ibland kan spnningen fortstta att sjunka, t.ex. om en
parallellast r ansluten. D kan man komma till en nnu lgre niv d en helt ny
laddcykel startar. Pulsunderhll innebr att batteriet normalt ligger p mindre n 100
% SOC, men det kan nd vara att fredra i mnga fall. Ett batteri som ska str
overksamt under en lngre period mr oftast bst av att st rel. kallt d
sjlvurladdningen r lg och sedan med pulsunderhll bara nr det behvs. Multi XSladdarna har pulsunderhll.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 16 (20)

6 Storleken p laddare
Lagom r bst. Det r som alltid i livet att fr mycket eller fr litet skmmer. ven
hr finns det tv olika trender som drar t olika hll. Ett ppet batteri tl en hel del
stryk, fr det gr alltid att fylla p vatten och i extrema fall erstta syran. andra
sidan s tl ett renbly AGM-batteri extremt hg laddningsstrm. Gamla sanningar
stlls till del p kant, men bara till del. Moderna laddare med mer kontroll och renare
likspnning utvidgar ocks tilltet anvndningsomrde.
En gammal tumregel sger att rekommenderad storlek p laddare fr man fram genom
att dividera batteriets kapacitet med tio och drmed f fram rekommenderad strm i
Ampere. Det r fortfarande en god regel, men det finns en hel del avvikelser frn
detta, beroende p typ av laddare och batteri.
En fr liten laddare ger frsts lng laddtid. Ibland s r det inte praktiskt. En
skurmaskin eller rullstol har kanske bara tta timmar p sig innan man behver
anvnda utrustningen igen och d vill anvndaren ha full kapacitet i sina batterier.
Det finns ven andra skl. Om laddaren r fr liten s frlngs absorbtionstiden och
det r den period d laddaren befinner sig nra gasningspunkten och kan tappa vtska.
Generellt sett s blir konsekvensen att man tappar mer vtska med en liten laddare n
med en stor.
Renbly AGM-batterier, typ Optima, Hawker Odyssey och Exide Maxxima, har en lite
annorlunda beteende. De har knappt ngon vre grns fr strmmen, tvrtom. En hg
strm skapar en finkornigare struktur p det aktiva materialet vilket r bra fr dessa
batteriers prestanda. Omvnt innebr detta att laddaren inte ska vara fr liten fr att d
blir strukturen grovkornigare.
En fr stor laddare r dumt av tv skl. Ett r att uppvrmningen av batteriet kar
vilket r olyckligt. Hr bidrar laddarens rippel, dvs. hur oren strmmen r. En laddare
med hgt rippel, vilket utmrker de flesta linjra laddare, vrmer batteriet mer och d
mste strmmen hllas nere. En modern primrswitchad laddare har s lgt rippel att
laddaren kan anvndas fr mindre batterier n vad man kan frvnta sig. CTEK
Sweden Multi XS3600 med 0,8A laddstrm har anvnts fr ett 1,2 Ah batteri med
endast 2 graders temperaturstegring. En normal maximal temperaturstegring anses
vara tre grader, vilket innebr att CTEKs laddare spnner ver ett mycket stort
omrde.
En annan anledning till att strmmen inte ska vara fr hg sgs vara att man fr en
ytlig laddning, dvs. det aktiva materialet laddas frmst p ytan och full kapacitet
kan inte utnyttjas. Det hr r svrt att f ngot riktigt grepp om. Hur detta fenomen tar
sig ut finns det inga belgg fr. Om fenomenet existerar, vilket diskuteras bland
vetenskaparna, s r det nd sannolikt inte permanent. D frenklas tillvaron och det
rcker med att titta p temperaturstegringen under laddning.
Fig. 6-8 visar ungefr laddstrmmen i frhllande till batteristorleken. Dessa visar
beteendet med en laddare med lgt rippel mot ett ppet batteri. Observera att fr ett
renbly AGM s kan laddstrmmar p 10-20 gnger den enkla tumregeln anvndas,
dvs. ett 60 Ah Optima, Maxxima eller Odyssey kan laddas med 60A eller mer.
Rdfrga batterileverantren vid oskerhet.

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 17 (20)

Hur stor laddare?

Fr stor
laddare
3,5

Multi XS3600

Mjligt

Mjligt

Laddtid till 80%

1,5h

3h

5h

8h

10h
15h

Laddstrm (A)

2,5

20h

Rekommenderat

30h

1,5
Fr liten laddare
1

0,5

0
0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

Batteristorlek (Ah)

Fig. 6: Laddstrm med moderna laddare fr batterier 1-100 Ah

Hur stor laddare?

Fr stor
laddare
XS7000

7
1,5h

3h

5h

8h

Laddtid till 80%

10h
15h

Mjligt

20h

Laddstrm (A)

30h

Mjligt

Rekommenderat
4
Multi XS3600
3

Fr liten laddare
2

0
0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

Batteristorlek (Ah)

Fig. 7: Laddstrm med moderna laddare fr batterier 20-200 Ah

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 18 (20)

30

Hur stor laddare?

Fr stor
laddare

XS25000

25
1,5h

Laddtid till 80%

3h
5h

Laddstrm (A)

20

8h
10h
Mjligt

15
15h

Rekommenderat

20h

10
Mjligt

30h

XS7000
5
Multi XS3600
Fr liten laddare
0
0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250 260 270 280 290 300

Batteristorlek (Ah)

Fig. 8: Laddstrm med moderna laddare fr batterier 40-300Ah

CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 19 (20)

 CTEK Sweden AB, 2004-06-29. Eftertryck uppmuntras om kllan anges

Sid. 20 (20)